ÖVNINGAR

Paradoxissimuskonglomerat.- Bildades sannolikt på grundare vatten än övrigaparadoxissimus-sediment. De tidigare bildade sedimenten bröts upp av starka strömmarsom efter att de rundats av efter en ganska omild behandling bildade klasterna iparadoxissimuskonglomeratet.Paradoxissimuskalk.- Tunna, knappt decimetertjocka, orena kalkstensbäddar sombland annat innehåller fossil efter trilobiten Paradoxides paradoxissimus (se bild).Paradoxissimussandsten.- Egentligen alltså en heterogen siltsten som innehållergröngrå, finkorniga kalkrika sandstenar och mostenar. Dessa sediment avsattes underinflytande av starka strömmar som sattes i rörelse av stormar i ett måttligt djupt hav.Praktiskt taget tom på fossil.Alunskiffer med orstenar och orstenskonglomerat.- Dessa svarta skiffrar som är rika påorganiskt material, avsattes under överkambrium på syrefria bottnar. Alunskiffrarna är ytterstrika på fossil efter levande organismer, men saknar spårfossil. Skiffrarna innehåller också linserav orsten. Orstenarna är mörkgråa kalkstenar som blivit kvar efter upplösningen av en stor delav det ursprungliga karbonatet i sedimentet. Orstenskonglomerat återfinns på norra Öland, ochhar sannolikt uppkommit då havet tidvis drog sig tillbaka i äldsta ordovicium med erosion ochvittring av det översta kambriska skiktet som följd. Orstenen innehåller ofta fragmentariskafossilrester efter bland annat trilobiter.Dictyonemaskiffer.- Skiffern har fått sitt namn efter de graptoliter, Dictyonema flabelliforme,som i stor mängd återfinns i dessa sediment (se bild). Graptoliter är visserligen kända sedantidigare, men i Dictyonemaskifferns avlagringstid sker en ökande diversifiering av formerna.Därför är de goda ledfossil just här. Eftersom graptoliterna sannolikt levde i öppet hav så brukarman anta att förekomst av graptoliter tyder på sedimentavlagring i denna miljö.Ceratopygeskiffer (OBS ingen stuff i samlingen).- En ljusare variant av skiffer änföregående. Namnet "Ceratopygeskiffer" kommer från ett trilobitsläkte vars namn betyder"hornstjärt" (se bild). Djurets stjärtsköld var försedd med ett par kraftiga, bakåtriktade horn.Skiffern är liksom den efterföljande kalkstenen rik på små korn av det gröna mineraletglaukonit. Glaukonit är ett mörkgrönt mineral som indikerar långsam sedimentation i marinmiljö.”Ortocerkalksten” (informell beteckning som inkluderar alla kalkstensformationernedan)Ortocerkalkstenens sediment bildade nordeuropeiska havsbottnar i ungefär 20 miljoner år. Dengenomsnittliga nettosedimentationen var mycket begränsad och nådde bara ett fåtal millimeterpå tusentals år. Det skedde också flera sedimentationsavbrott, som kan ha varat i tusentals år, dåbottenslammet cementerades till kalksten och dess yta utsattes för diverse kemiska ochstrukturella förändringar. Det gröna mineralet glaukonit förekommer till exempel i flerahorisonter inom ortocerkalken. Ortocerkalkstenens sedimentationsmiljö var ovanligt stabil ochenhetlig, vilket kan tolkas som att den avlagrats på ganska djupt vatten.Ceratopygekalk (=Bjørkåsholmformationen).- Den här kalkstenen, kan i vissa fallhelt bestå av fragment från trilobiter. Den brukar ibland betraktas som den understa9