Trygghetsvandringar - Brottsförebyggande rådet

i d é s k r i f t # 1 6i d é s k r i f t # 1 6blir möjligt att utveckla den respektfulla tillit som behövs för att hållaihop vad som av många upplevs som ett otryggt samhälle.Erik Amnå menar att ju fler möten som sporrar oss till att intebara möta människor som är lika oss själva, desto starkare kan denkultur bli som bildar basen för vårt samhällsliv. Då kan vi utformaskolor, bostadsområden, kultur och arbetsliv så att de integrerar istället för segregerar.Och större mänsklig tillit kan skapas.När vi träffas för att prata om vår gemensamma oro ger vi ocksånäring åt vår strävan efter en inkluderande samhällsutveckling medjämlika och rättvisa samhällsförhållanden. Därför är trygghetsvandringarnaintressanta ur demokratisynpunkt.Men det är inte självklart att vår strävan efter ett tryggare ochöppnare samhälle leder åt rätt håll. Forskare inom urbansociologinbrukar peka på att skapandet av tryggare städer kan leda till att grupperi samhället hålls utanför eftersom den segregation som redanfinns kan förstärkas av de brottsförebyggande åtgärderna. Extremenär inhägnade och bevakade bostadsområden, så kallade gated communities,men det kan också ta sig andra mer subtila och mindre tydligauttryck.Därför är det viktigt att vinnlägga sig om att alla berörda i ettområde involveras i trygghetsarbetet. Annars finns en risk för att problemformuleringarnaoch åtgärderna blir en anpassning till densvenska normaliteten.Carina Listerborn, filosofie doktor i stadsbyggnad och verksamvid universitetet i Lund och på Malmö högskola, vill lyfta fram genusperspektivetpå vandringarna. Hon menar att när det gäller debrottsförebyggande aspekterna är den feministiska ingången mer inriktadpå en långsiktig satsning på en trygg och tillitsfull atmosfär idet offentliga rummet, än på tekniska lösningar.– På senare år har arbetet med trygghetsvandringarna vänts meråt det hållet, men det praktiska arbetet är fortfarande mycket fokuseratpå de tekniska lösningarna, säger hon.Problemet är, menar hon, att diskussionen om maktperspektivetsaknas helt i trygghetsarbetet.Stadsrenoveringar fokuserar ofta på attraktiva områden på bekostnadav mindre attraktiva ytterstadsområden. Det brukar gynnamedelklassen, men drabbar ofta kvinnor, många ensamstående medbarn, som är mer representerade i låginkomstyrken än män.– När man arbetar med ett projekt måste man vara medveten omvad det är på bekostnad av. Det finns en risk för att, även om mantalar om sociala frågor, det blir de ekonomiska frågorna som är drivkraften.Carina Listerborn är positiv till trygghetsvandringar, eftersom deutgår från ett medborgarperspektiv på lokal nivå. Men det ställerkrav på att den som samordnar vandringen är medveten om vilkasom är med och vilka frågor som lyfts upp. Det kan också vara braatt reflektera över vilka som inte är med för att avgöra vilkas röstersom inte blir hörda.Säkerhet är lättare att mäta än trygghet, till exempel i form av antalanmälda brott eller hur lång tid det tar att forcera ett inbrottsskydd.Men säkerhet säger ganska lite om trygghet.Omfattande säkerhetsåtgärder kan skapa en skarp skiljelinje mellandem som är innanför och dem som är utanför.Det är viktigt att också vara medveten om att ett trygghetsarbetekan associeras till och leda till allt större otrygghet ju fler säkerhetsellertrygghetsskapande åtgärder som vidtas. En polisbil i ett bostadsområdekan för vissa signalera trygghet, medan den för andra kanvara ett tecken på att det finns brottslighet i området.Att öka människors trygghet handlar inte enbart om brottsprevention.Trygghet är en sammansatt företeelse och har stora inslag aven allmän och rimlig välfärd, vilket gäller i ännu högre grad förbegreppet mänsklighet, skriver Björn Klarqvist i Inga enkla grejer.Därför kan både höjd säkerhet och trygghet ändå leda till ett omänskligaresamhälle, särskilt om välfärden inte är någorlunda jämnt fördelad.“Den feministiska ingången är mer inriktadpå en långsiktig satsning på en trygg och tillitsfullatmosfär, än på tekniska lösningar.”1617