Nyhetsbrev nr 3 2003 - Institutet för bostads- och urbanforskning ...

IBFs NYHETSBREVHar omvärlden något att lära oss?Nr 3, oktober 2003Alla länder har sin egen lösning på avvägningenmellan att tillhandahålla bostäder på marknadsmässigagrunder till flertalet hushåll och behovet av att användabostadsbeståndet i ett bostadssocialt syfte tillmindretalet svaga hushåll. Samtidigt görs det en avvägningmellan att använda bostäder i ett socialpolitisktsyfte och andra medel såsom bostadsbidrag.Svensk bostadspolitik utmärks nu av en omprövningav denna avvägning. Vi tror oss ha en allmännyttigsektor för alla hushåll, trots att all forskning visar attSverige har en ovanligt låg andel medel- och höginkomsttagarei sina kommunala bostadsföretag. För attgöra saken än mer besvärande så är det vanligt att företagenkoncentrerar socialt svaga hushåll till vissa delarav sitt bestånd, enkannerligen miljonprogramsområdena.Hur tillgängligt bostadsbeståndet numera är försvaga hushåll varierar dock mellan företagen. Därmedblir också avvägningen mot de generella bostadsbidragenmycket olika. Ibland kompletterar de enbostadssektor som är tillgänglig för svaga hushåll ochibland bär bostadsbidragen hela ansvaret för svaga hushållsbostadssituation.Vad kan vi lära oss av andra länder? Vår utgångspunktär rimligen att många länder klarar denna dubblaavvägning bättre än vad vi gör och vi kan finna inspirationi de olika bostadspolitiska lösningarna i andra länder.Senvårens konferensresor tog mig till Albanien,Malaysia och Ukraina. Efter sommaren tog mig resandettill Nederländerna och SABOs sommaruniversitet, eftersomIBF numera har ansvaret för innehållet i detta evenemang.Fyra länder – och fyra helt olika bostadsmarknader– att jämföra med vår hemtama svenskaverklighet.Albanien och Ukraina är båda länder som har haften strikt planekonomi. Albanien tillämpade dessutom ettsystem med långt gångna förbud mot privat äganderätt.Det var t ex inte ens tillåtet att äga en egen bil. Underden senaste tioårsperioden nedmonterades den gamlaplanekonomin och en tämligen oreglerad marknadsekonomiinfördes.Mest tydlig blev övergången till marknadsekonomipå bostadsmarknadens område. Den stora, vanskötta,och statligt ägda bostadssektorn privatiserades i snabbtakt. Nu återstår bara 20 procent av den tidigare offentligtägda bostadssektorn i Ukraina och i Albanien är situationenännu mer dramatisk: enbart 2 procent av beståndetär nu kvar i offentlig ägo.Ur bostadspolitisk synvinkel är utvecklingen besvärande.Staten tappar kontrollen över bostadsbeståndet.Lägenheter som tidigare kunde disponeras förett bostadssocialt syfte är nu inte längre tillgängliga förden offentliga bostadspolitiken. Det är dessutom svårtatt införa ett bostadsbidragssystem, eller ett stödsystemför nyblivna och fattiga ägare, eftersom de offentligainkomstuppgifterna är så osäkra. I Ukraina räknar manmed att uppemot 50 procent av de verkliga inkomsternaförblir orapporterade. I både Ukraina och Albanien finnsnu planer på att återinföra en social bostadssektor för atthärbärgera socialt utsatta hushåll.Kanske ett potentiellt lågkostnadsboende? Dekorerade bunkrarmed vacker havsutsikt i Albanien.I Malaysia finns ett väl utvecklat partnerskap mellanden privata och den offentliga sektorn. Både privataoch offentliga företag bygger lågkostnadshus för den offentligasektorn. Samtidigt finns det en uttalad politikatt hushållen skall kunna privatisera sina bostäder närekonomin så tillåter. Malaysia framstår som ett landsom är starkt segmenterat och där staten medvetet bygger”social housing” i stor skala för behövande grupper.I Nederländerna, slutligen har staten med ett Alexanderhuggflyttat bort de offentliga bostäderna från denstatliga budgeten och omvandlat företagen till oberoendestiftelser med ett engångsbidrag från staten somgrund. Den sociala styrningen sköts med hjälp avägardirektiv (management contracts) som stipulerar attstiftelserna skall ta sociala hänsyn och t ex ta mot dehushåll som kommunerna anvisar. Det ställs ävencivilrättsliga krav på stiftelserna att använda överskotttill nybyggnation.>>>Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet, Box 785, 801 29 Gävle

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○Vad kan vi lära oss av dessa spridda fakta? Jagtror att den första lärdomen är att bostadspolitikenkan se ut på olika sätt men ändå i grunden ha en socialambition. Av Ukraina och Albanien lär vi oss attsocial bostadspolitik inte bara kan drivas med bostadsbidragoch kontantstöd. I fattiga länder medosäkra inkomstuppgifter är det nödvändigt med bostädersom görs tillgängliga för svaga hushåll för att garanteratak över huvudet. Detta behov finns även iSverige som ett komplement till ett allt snålarebostadsbidragssystem.Av Malaysia lär vi oss att en politik med ettbyggande i partnerskap, och en på förhand inbyggdprivatisering, skapar en mindre statisk bostadsmarknadän den svenska. Liknande tekniker (”rent-toown”etc) förekommer i många länder med storainkomstskillnader och hög tillväxt. Bostadspolitikenanpassas efter en social rörlighet.Av Nederländerna lär vi oss att en offentligbostadssektor kan styras indirekt i stiftelseform ochändå uppfylla sociala mål. För Sveriges del kanstiftelser vara ett sätt att komma från den hämsko somhyressättningssystemet och kommunernas avkastningskravkommit att innebära. Kanske kan en s kstiftelsefiering frambesvärja en social målsättningoch t o m underlätta nyproduktion?IBFs allt mer internationaliserade forskning kanöverföra kunskap till beslutsfattare i Sverige om hurdet förhåller sig i andra länder och vilka effekter deraspolitik förefaller ha. Det är däremot inte vår uppgiftatt tala om hur det bör vara. Det överlåter vi medvarm hand år våra politiker.- Bengt Turner, prefektHugo Priemus hedersdoktorI januari kommer Hugo Priemus att promoveras tillhedersdoktor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten iUppsala. Priemus är professor i bostadsmarknad ochbostadspolitik vid Tekniska universitetet i Delft, Nederländerna.Sen 1985 är han verkställande direktörvid OTB Research Institute for Housing, Urban andMobility Studies vid samma universitet.Priemus är uppriktigt glad över sin upphöjningoch kommer med glädje hit till Sverige enligt vad detryktas i Uppsala.ForskareHugo Priemus är en väl meriterad vetenskapsidkareoch forskningsledare inom områdena bostäder, samhällsplaneringoch urbana studier. Bland hans arbetsfältmärks bostadspolitik generellt och i Nederländerna,politik för hållbart byggande och hållbara städerpå europeisk och nationellt nederländsk nivå samtsamhällsplanering.Anknytning till IBFDen nye promovendus har en betydande knytning tillIBF. Han blir den förste doktor honoris causa vid vårtuniversitet som bärs fram av IBF.Hugo Priemus har varit ett stöd för IBF ochforskningen vid Uppsala universitet i flera sammanhang.Hugo Priemus var en av de drivande krafternabakom tillkomsten av European Network of HousingResearch (ENHR). ENHRs sekretariat finns än idenna dag på IBF och ordföranden i nätverket är vårprefekt. Se vidare ENHRs hemsida www.ibf.uu.se/enhrIBF har ett formaliserat institutionellt samarbetemed Tekniska universitetet i Delft där Hugo Priemusär verksam. Hugo Priemus har aktivt arbetat för att fåtill stånd och upprätthålla detta samarbete. Den främstafrukten av denna samverkan är European Journalof Housing Policy. Priemus sitter som medlem i styrelsenför denna tidskrift bland annat tillsammansmed en forskare vid IBF. Se www.tandf.co.uk/journals/routledge/14616718.htmlHugo Priemus har varit workshopledare vidENHRs konferenser. IBF-are har deltagit i hans arbetsgrupper,bl a en om hållbara städer vid konferenseni Cardiff 1998. Reviderade och kollegegranskadeuppsatser från denna arbetsgrupp publicerades underHugo Priemus redaktörskap redan ett år senare i InternationalPlanning Studies (vol. 4, no. 2, 1999).Den blivande promovendus är född i Rotterdam.Han är gift och har två barn.- Evert Vedung2

Gästforskare från England harbesökt IBFNedan berättar gästforskareChris Allen om detarbete han bedrivit undersin vistelse vid IBF.”I came to the Institutein August this year towork on developing myideas for a book,provisionally titled’Situating Housing andSocial Theory’. The purposeof the book is to provide an introductory guideto social theory and its applications in housingstudies for students and researchers. The book willlook at the origins of social theories that have beenused by housing researchers, the context in whichthey have been introduced into housing research, theway in which they have been applied to the study ofhousing issues and their strengths and weaknesses inthis respect. The book will also look at how new andemerging theoretical ideas, from disciplines such associology and social geography, can be importedinto the study of housing in order to further developour understanding of housing issues. As well asworking on ideas for the book, I have also spentsome time working with Professor Jim Kemeny on apaper about the need for theoretical clarity in studiesabout the provision of housing”.Chris Allen är senior forskare och forskningsledarevid Centre for Regional Economic and SocialResearch, Sheffield Hallam University. Han har varitverksam inom bostadsforskningsområdet i närmaretio år. Hans huvudsakliga forskningsintressenrör de socialt utsatta grupperna. Sedan 1997 harhan publicerat över 20 papers i vetenskapliga tidskrifterinom områdena bostadsstudier, urbana studieroch sociologi.SABO sommaruniversitet 2003:Boende och välfärd i det framtidaEuropaTillsammans med SABO och IBF:s systerinstitutioneri Delft och Glasgow arrangerade IBF ett sommaruniversiteti Haag den 15-19 september. Kursenvände sig framför allt till anställda i allmännyttigabostadsföretag i Sverige, Nederländerna och Storbritannien.Tre teman var centrala för kursen: det åldrandeEuropa, migration/integration och välfärd. I ljuset avutvecklingen på dessa tre områden diskuterades vilkenroll allmännyttiga bostadsföretag i Västeuropakan och bör spela i framtiden. Föreläsningar av forskareoch praktiker från flera västeuropeiska länderkombinerades med gruppövningar och studiebesök.Deltagarna gavs på så sätt möjlighet att såväl fördjupasina kunskaper om situationen i andra ländersom att knyta internationella kontakter.- Karin Tillberg MattssonGamla magasin på väg att konverteras till dyra lyxlägenheter.Ny arbetsrapport från IBFNo 44. Niedomysl, T, A-M Tillman & U Fransson(2003) Befolkningsutveckling i Hedesunda församling.För beställning av arbetsrapporter, kontakta:Gunilla Bloom-Lundqvist, e-postgunilla.bloom_lundqvist@ibf.uu.seeller tel 026-420 65 24.En praktisk rullstol att ta sig fram med längs Nederländernasmånga stränder.3

Ett allt större problemVi bad fastighetsförvaltarna att ange vilka åtgärder devidtagit för att komma till rätta med de drabbade skolorna.Anmärkningsvärt var att frågan överhuvudtagetinte alls besvarades av skolförvaltarna från Stockholm,Göteborg och Malmö. Uppenbarligen är dettaproblem så frekvent i dessa kommuner att man intefann det mödan värt att besvara frågan.Man kan notera att allt fler åtgärder genomförtssedan nittiotalet. Uppgifterna tyder på att sjuka husproblementilltagit alltsedan 1995. Hur ska man förstådenna förmodade ökning? Det kan betyda att det blivitvanligare med sjuka skolor. Det kan också bero påatt allt fler människor blivit allergiska och överkänsligaoch att allt fler nu reagerar jämfört med tidigarepå mindre brister i byggnaden. Det kan ocksåhänga samman med att det blivit mer tillåtet att talaom sjuka hus och/eller att bestämningen av en sjukskola i praktiken har förändrats genom att forskningoch media aktualiserat företeelsen som problem. Enorsak som de tillfrågade förvaltarna angav var dockfelanvändningen av lokalerna. Man kan fråga sig vadökade klasstorlekar med mera betyder för skolmiljönöverlag.Sammanfattningsvis visar detta arbete på attsjuka hus-problemet är ett stort och allvarligt problemi landets grundskolor. Det är i högsta grad aktuelltoch det tycks till och med ha ökat under senare år.Det är ett medicinskt och byggnadsfysiskt problem,och det är så som det framförallt kommit att uppfattasinom forskningen, men det är ett begränsat synsätt.Det är viktigt att inför framtiden även uppmärksammade sociala aspekterna av problemet. Det skaparsvårlösta konflikter, besvikelser ochmisstämningar bland personal och omgivning påmånga skolor, vilket i sig utgör en stor arbets- ochhälsobelastning.- Eva SandstedtDenna studie är publicerad i IBF:s serie förforskningsrapporter.Sandstedt, Eva & Marie Hallberg (2003) Sjuka husproblemi svenska grundskolor. En kommunstudie.Forskningsrapport 2003:2För beställning av forskningsrapporter, kontakta:Susanne Haga, e-post susanne.haga@ibf.uu.seeller tel 026-420 65 03.5

(2003) ”Statistics, Econometrics and Society: Essaysin Honour of Leif Nordberg”, Statistics Finland,Research Reports 238.Kemeny, Jim (2003) ”Power, Discursive Space andInstitutional Practices in the Construction ofHousing Problems” Housing Studies (July) Vol.18No.4 pp.429-446 (co-authored with Keith Jacobsand Tony Manzi).Kemeny, Jim (2003) ”Priveleged or exploited counciltenants? The discursive change in Conservativehousing policy from 1972 to 1980” Policy andPolitics (July) Vol.31 No.3 pp.307-320 (coauthoredwith Keith Jacobs and Tony Manzi).Kemeny, Jim, ”Social markets in practice - Sweden”.In Tom Startup A social market in housing, London:Social Market Foundation, June 2003 pp.74-83.Kugelberg, Clarissa (2003) ”The father as the hero oftoday” paper presenterat vid konferensen Genderand Power in the New Europe, the 5th EuropeanFeminist Research, 20-24 augusti, Lund Universitet.Larsson, B, A Elmroth & Eva Sandstedt (2003) VästraHamnen Bo01-Framtidsstaden. En utvärdering.Institutionen för byggnadsekonomi, Chalmerstekniska högskola, Göteborg: Chalmers.Magnusson, Lena (2003) Where do they go?Residential mobility on tight housing markets.Paper presenterat vid ENHR Conference Tirana,26-30 maj.Malpezzi, S & Bengt Turner (2003) ”Rent Control:A World View”, Working Draft, November 2,2002. Paper presented at the AREUEA Conferencein Cracow, 16-17 June and at the RentControl Conference in Stockholm January, 2002.Robinson, V, Roger Andersson & S Musterd (2003)Spreading the ”burden”? A review of policies todisperse asylum seekers and refugees. Bristol: PolicyPress.Sandstedt, Eva (2003) ”Sjuka hus eller hysteriskakärringar” i: Stålbom, G & Johansson, B (red)Människan inomhus. Perspektiv på vår tids inneliv.Stockholm: Formas, Vårdalstiftelsen (ref).Sandstedt, Eva (2003) Nordisk forskningskonferanseom bærekraftig byutvikling, Oslo 15 - 16 maj:Från Rio till Västra hamnen i Malmö. Till fråganom hållbar stadsutveckling.Staats, H, A Kieviet & Terry Hartig (2003). ”Whereto recover from attentional fatigue: An expectancyvalueanalysis of environmental preference”. Journalof Environmental Psychology, 23, 147-157(refereed).Sundin, Mats (2003) ”Experiences fromredevelopment of central situated residential areas:Similarities between three problem areas inSweden”. ENHR Conference, Tirana, 26-28 May.Tillberg Mattson, Karin & S Stenbacka (2003)Gendered Social Capital - A Case Study of Sportsand Music Associations in Leksand and Rättvik,Sweden. Paper presented at the 43 rd Congress ofthe European Regional Science Association, August27-31, University of Jyväskylä.Tillberg Mattsson, Karin & S Stenbacka (2003) Therole of social capital in local development - thecase of Leksand and Rättvik, Sweden. Swedish NationalReport for the EU research project REST-RIM.Turner, Bengt (2003) ”Allmännyttans framtid iSverige” i J. R. Sveinsson (red.), Allmännyttigaoch sociala bostäders framtid i Norden, TemaNord2003:536: Köpenhamn.Turner, Bengt & S Malpezzi (2003) ”A Review ofEmpirical Evidence on the Costs and Benefits ofRent Control”, Swedish Economic Policy Review(refereed).Turner, Bengt & Zan Yang (2003) ”The Dynamics ofSwedish National and Regional House Prices”, UrbanPolicy and Research, September.Turner, Bengt (2003) ”Mortgage Finance and Socialhousing in Ukraine”, the World Bank project onMortgage Finance in Ukraine, 15 September, draft.Stenbacka, S & Karin Tillberg Mattsson (2003) TheGendered Social Capital in Rättvik and Leksand -Sports and Music Associations as Arenas forDifferentiated Voluntary Work and Network Building.Swedish Thematic Report for the EUresearch project RESTRIM.Vedung, Evert (2003) ”Models of Evaluation” inSchwandt, T and P Haug, eds, EvaluatingEducational Reforms: Scandinavian Perspectives,Greenwich, CT: Information Age Publishing.Vedung, Evert (2003) Utvärderingsböljan och dessorsaker, seminariet Utvärdering i Norden- nordiskamodeller och metoder, Helsingfors universitet,Svenska social- och kommunalhögskolan, 14 april.Vedung, Evert (2003) The Enigma of an ImplementationSurplus: Sweden and the Global OzoneProtection Regime, International Political ScienceAssociation, Durban, Sydafrika, 29 juni - 4 juli.Dyhr-Mikkelsen, K, P Birr-Pedersen, M Togeby, ORieper, T Kristensen, Evert Vedung & A Larsen(2003) Håndbog i evaluering afenergi-spareaktiviteter: Udarbejdet for Energistyrelsen,ELFOR, Elsparefonden,Naturgas-selskaberne og Fjernvarmeselskaberne,Köpenhamn: Energistyrelsen (Refereed).Öst, Thomas ”Heading for Ecological Sustainabilityin Swedish Urban Areas: Visions, Measures andPotential Problems”. Paper presented at the ENHRConference in Tirana, Albania, May 26-28.7

Marknadstidning BAVS:Institutet för bostads- och urbanforskningUppsala universitetBox 785, 801 29 GävleBoka inBostadsveckan 2004!Besök vår hemsida föraktuell information:www.ibf.uu.seFör åttonde gången anordnas Bostadsveckan i Gävle.Vi vänder oss till dig som sysslar med boende ochbyggande för en bred genomgång av aktuella frågor.Forskare och erfarna praktiker kommer att redovisakunskapsläget inom områdena: BOSTADSMARKNAD,BOENDEMILJÖ och SAMHÄLLSPLANERING.• Visionen om det goda boendet• Segregation och ghettoisering i våra bostadsområden• Hållbar stadsutveckling - teknik och beteende• Mot lägre byggkostnader och enklare bostäder?• Huspriser, taxeringsvärden och fastighetsskatt• Glesbygdens överlevnad och storstadens tillväxt• Överlever bruksvärdesystemet?• Underhåll av vårt miljonprogram - ett växande berg?• Hur skall de äldre kunna bo kvar i sina bostäder?Institutet för bostads- och urbanforskningBox 785, 801 29 Gävlewww.ibf.uu.seRedaktör: Susanne Haga, tel 026-420 65 03, e-post: susanne.haga@ibf.uu.seRedaktion: Åsa Bråmå, Susanne Haga, Lena Magnusson och Evert VedungAnsvarig utgivare: Bengt TurnerHemsida: www.ibf.uu.seTryck: Gefletryckeriet AB