Blytak - Riksantikvarieämbetet

BlyhantverkareDe tidiga stenkyrkorna tog ett par år att uppföra med avbrott under denkalla årstiden, eftersom man då inte kunde arbeta. Blytäckarna varverksamma endast under en kort period vid varje kyrka. Man kanuppskatta deras insats med gjutning och läggning av blyplattorna övertakkonstruktionen till3-4 månader. Blytäckarna var därför kringresandei högre grad än de andra hantverkarna vid byggnadshyttorna.Vid större kyrkor, såsom domkyrkan i Lund, kunde finnas behov avmer kontinuerlig tillsyn av taktäckningen. Blytäckare Nils Lund arrenderadeen gård av domkapitlet i Lund år 1512, varför det är möjligt atthan hade ett fast uppdrag med underhåll av domkyrkans blytak. 8Jämfört med andra hantverksyrken var blytäckarskrået aldrig någotstort skrå och många blytäckare kompletterade också sina blyarbetenmed annan taktäckning, t.ex. spån och skiffer, och med blyinfattning avmålade glas till fönster. 9I Köpenhamn fanns ett blytäckarskrå som kring slutet av 1600-taletoch en bit in på 1700-talet hade 13 mästare. Utbildningstiden varfastställd till 5 år, men i verkligheten tycks den ha varit endast 3-4 år.Skrået hade inget krav på mästarprov. När en gesäll arbetat 4 år, 2 år iDanmark och 2 år utomlands, kunde han bli inskriven till mästarår. Hadehan under den tiden visat att han behärskade hantverket och ingaanmärkningar fanns i övrigt, blev han inskriven som mästare mot en vissavgift. Blytäckarskrået hade på 1700- och 1800-talet ett 10-tal medlemmarutanför Köpenhamn, varav en hade sin hemort i Sverige (Lund) . Detdanska blytäckarskrået upplöstes vid 1800-talets mitt. 10Blysmältgropar i Moltrupkirke i Danmark. I den enaligger fortfarande rent bly ibotten. Man fann groparna viden byggnadsarkeologisk undersökningsom utfördes i sambandmed omläggning av golveti mittgången. Efter uppmätningoch fotograferingtäcktes groparna över med enny golvkonstruktion.DEN HISTORISKA BAKGRUNDEN I 3