Vibyskolan: Mattebruk - Sollentuna kommun

Slutrapport11-10-31Uppdragsgivare: Barn och Utbildningskontoret Sida 1 av 17Projektledare: Sara-Maria StenskeppProjektbeteckning: Vibyskolans MattebrukVersionDnr.SlutrapportförVibyskolans MattebrukBesök Postadress Telefon växel Fax reception InternetTurebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.seTurebergs torg Sollentuna

Slutrapport11-10-31Sida 2 av 17SammanfattningUnder läsåret 2010/2011 har Vibskolan genomfört ett projekt med hjälp avmedel från Sollentuna Kommun. Inriktningen har varit uppbyggnad av enmatematikverkstad för utomhusbruk; en bod på skolgården innehållandelaborativt och konkret material för matematikundervisning utomhus. Tvålärare har varit inblandade i projektet och medel har använts för attinförskaffa och tillverka materiel samt för kostnader för nedsatt tjänst i syfteatt arbeta med projektet.1 BakgrundTrots en engagerad och kompetent lärarkår och en utökad timplan imatematik har vi på Vibyskolan elever som inte når målen. Samtidigt anarvi ett sjunkande intresse för matematikämnet - både i allmänhet och bland iövrigt högpresterande elever. Den största boven i dramat kan vara elevernasuppfattning om matematik som ett övervägande teoretiskt ämne. Ett sätt attkomma till rätta med detta är att arbeta med matematikundervisningutomhus – ”utematte”.I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LpO -94) slås fast attskolans värdegrund och uppdrag bland annat är att genom skapande och lekstimulera till aktivt lärandet. Skolan ska också ”sträva efter att erbjuda allaelever daglig fysisk aktivitet”. Vidare står det att ”Läraren skall [...] svaraför att eleverna får prova olika arbetssätt och arbetsformer.”Ingrid Olsson och Margareta Forsbäck menar att om lärare ger möjlighetertill utomhusaktiviteter som har som syfte att bygga upp matematiskakunskaper, så kan eleverna med goda resultat utforska och upptäckagrundläggande matematikbegrepp även utomhus. När ”undervisningen” skerutomhus finns det ofta mer utrymme för eleverna och de behöver inte störavarandra. Eleverna får också lättare att koncentrera sig på sitt lärande när defår röra på sig.Olsson och Forsbäck skriver vidare att det inte är tillräckligt att elevernaläser om begreppen eller att läraren talar om dem, utan det är när elevernapratar matematik som orden blir deras egna. De aktiviteter vi genomför skahjälpa eleverna att både se och förstå matematiken i vardagen. När vi harutomhusmatematik i grupp tvingas eleverna prata matematik med varandraoch får därigenom tillfälle att utveckla sitt eget matematiska språk.Gudrun Malmer menar att ett varierat arbetssätt ger eleverna möjlighet attanvända flera sinnen vid inlärning, vilket ger en ökad förståelse ochsjälvkänsla. Utomhusmatematik kan varieras i all oändlighet, både genomolika aktiviteter och genom att förändra miljön.

Slutrapport11-10-31Sida 3 av 17Gunilla Ericsson hävdar att i ett bestående lärande är det upplevelsen som ärgrunden. Sammanhanget blir tydligt när hela individen blir involverad medhjälp av sina sinnen. Genom att eleverna samtidigt kan se, känna och höra –och dessutom formulera matematiken i egna ord – blir lektionerna tillupplevelser. Analogt med Ericssons teori blir det därmed enklare att omsättalektionerna till lärande och lärandet till internaliserad (bestående) kunskap.2 ProjektgenomförandeVibyskolans projektledare har tillsammans med trä- och metallslöjdslärarenpå skolan planerat och tillverkat en bod på skolgården samt utformatmaterial att förvara i denna. Det är framför allt trämaterial inspirerat avTorsten Kellanders Utematte-material. (se http://utematte.blogspot.com)Vi genomförde en enkät där elevernas intresse för matematik ochuppfattning av matematiken i klassen utreddes. På grund av barnens lågaålder valde vi att ha en muntlig gruppenkät (bilaga 1) som lärarenfick hålla i utifrån frågorna som formulerats. Lärarenantecknade elevernas svar och formuleringar.Enkätsvaren stödde delvis vår hypotes om ett vikande intresseför matematikämnet, men var på inga sätt alarmerande.Enkäten genomfördes endast i de lägre årskurserna; detframstår som en rimlig utveckling av vår hypotes att intressekan sjunka över tid och med ålder. Detta har inte kartlagtsinom ramen för detta projekt, men framtida uppföljningar avde elever som varit berörda av projektet bör genomföras.Projektledaren har haft nedsatt tjänst och således hållt arbetet igångkontinuerligt.3 Måluppfyllelse3.1 Uppnådda projektmålBoden ”Mattebruk” är iordningsställd och praktiskt material är tillverkat föratt förvaras i denna.3.2 Kvarstående aktiviteter med aktivitetsplanMaterialet är producerat men ännu inte tillräckligt förankrat hos personalen.Framöver är det viktigt att all berörd personal som undervisar i matematikblir bekant och bekväm med materialet och att var och en tar sig tid till attanvända materialet i sin undervisning. Projektledaren ser ett ansvar i attpåminna och inspirera till detta arbete framöver.

Slutrapport11-10-31Sida 4 av 17Inköpt och tillverkat materiel behöver struktureras och dess förvaringorganiseras, så att den blir lättillgänglig för flera användare. Detta arbete ärpåbörjat och kommer att vara klart innan terminens slut.Materialet ses som ett startmaterial och tanken är att det med tiden fylls påmed fler goda idéer och tips på utomhusaktiviteter.Målet är att alla undervisande matematiklärare innan läsårets slut ska varaväl insatta i materialet och kontinuerligt använda det i sin undervisning.Projektledaren tar bilder och dokumenterar arbetet med materialet för vidareinspiration på sin blogg. (klassrumskul.blogspot.com)3.3 Bedömd uppfyllelse av effektmålEffektmålen är inte helt uppfyllda ännu. Boden är precis färdigbyggd ochfylld med material inspirerat av Torsten Kellanders Utematte-material.Personal som undervisar i Fsk-Åk 3 är underrättade och inspirerade till attnu börja använda materialet.Projektledarens klass arbetar inte så läroboksstyrt utan föredrar att användaen mer varierad och verklighetsanknuten undervisning. Det räknas sällan iboken och en del av undervisningen sker utomhus.Den klassen är också den som fått vara med och prova tillverkat materialunder projektets gång. Detta har varit mycket uppskattat och enligt muntligutsago upplever de matematiken roligare nu än tidigare år. Mestadels pågrund av variationen och det praktiska arbetet såväl inne som ute.4 Erfarenheter och förslag till förbättringar avgenomfört projektarbeteProjektet har på olika sätt blivit uppmärksammat och också blivit utvalt attpresenteras på Skolforum i Älvsjö den 31 okt-2 nov 2011. Dessutomkommer projektledaren att finnas med som ideuställare på biennalen i Umeåi januari 2012. Detta deltagande har gjort att en hel del av den avsatta tidenför projektet behövt läggas på att göra egna lektioner med materialet, tabilder och utforma presentationerna i bild och text.4.1 Metoder, processer med meraVi har haft mycket och god kontakt med inspirationskällan TorstenKellander under hela processen vilket varit bra. Vi hade en halvutbildningsdag med Torsten Kellander där han visade exempel på hurmaterialet kan användas. Denna dag var väldigt bra och inspirerande.

Slutrapport11-10-31Sida 5 av 17Samtliga berörda lärare deltog dock inte under denna fortbildning vilket såklart försvårar möjligheten att komma igång med materialet.Det har inte funnits någon projektgrupp som träffats kontinuerligt utanansvaret har legat på en matematiklärare som kommit med idéer och varitdrivande samt en träslöjdslärare som tillverkat praktiskt trämaterial och bod.Vi har inte varit på Naturskolans kurs om Utematte då denna helt tagits bortoch inte ges längre som kurs.4.2 Projektorganisation, mottagare och samspelProjektet har vänt sig till lärare som undervisar i förskoleklass till och medåk 3. Vi har ännu inte börjat använda materialet i dessa grupper mer ännågot litet test och därför inte heller kunnat jämföra kunskaper inommatematik före och efter projektet. Detta kommer dock att göras snarastmöjligt med diagnosmaterialet Diamant till vår hjälp.Tanken var att projektledaren skulle åka till matematikbiennalen förinspiration och vidare arbete. Nu blev det till och med så att projektet deltaroch projekledaren står som idéutställare.Projektet skulle enligt projektplan ”drivas av en grupp med delat ansvar förutveckling och resultat så att utkomsten inte blir beroende av enskildaindivider.” I verkligheten så blev det inte riktigt så. Projektmedlena sänktesoch blev inte efter önskemål. Detta projekt har därför styrts och varitberoende av en enda lärare vilket har försvårat processen. I vårt fall varprojektledaren dessutom sjukskriven i 2 omgångar pga. axeloperationer,vilket försenat arbetet. Ett lokalt utvecklingsprojekt drivs antagligen merframåt om det är flera eldsjälar inblandade. Ett så här stort projekt som viinsett efter hand att det varit och är, tar och måste få ta tid. Det är därförviktigt att det avsetts tid och resurser vid en satsning av detta slag.4.3 Resurser och tidplanTidsplanen gick inte riktigt att följa. Att tillverka eget praktiskt material tarmycket tid i anspråk. Det blir en enorm skillnad gentemot att köpa in färdigtpraktiskt material. Vi tycker att det är mycket roligare att tillverka egetmaterial och ser vinster med att låta eleverna se och ingå i processen så detfår ta den tid det tar helt enkelt.Referenslitteratur har endast läst av projektledaren, då denna utgjordeprojektgruppen.4.4 FramgångsfaktorerElever har deltagit i byggandet av material, de har utvärderat övningar ochfått möjlighet att tillsammans med projektledaren fått utveckla nyaövningar.

Slutrapport11-10-31Sida 6 av 17Det har varit ett mycket gott samspel och samarbete mellan projektledareoch träslöjdsläraren på skolan. Denna har hela tiden varit positiv till nyaidéer och har gladeligen snickrat på. Det är ett måste om ett projekt av dettaslag ska kunna genomföras. Det krävs en hel del kunskap i byggande ochmaterialfrågor.Föräldrar har blivit informerade om projektet genom bland annatföräldramöte och kontaktföräldramöte.5 Överlämning vid projektslut5.1 MottagareProjektrapporten lämnas till Barn- och utbildningskontoret, Sollentunakommun. Med det här projektet har vi på Vibyskolan påbörjat ett arbete motmer varierad undervisning och alternativa arbetssätt i matematik.5.2 Uppföljning av effektmålVi kommer innan läsårets slut ha tittat lite närmare på ett bestämd områdeinom matematiken, t ex tallinjen. Vi kommer att använda oss avdiagnosmaterialet Diamant som förtest i berörd klass för att ta reda påförkunskaper. Sedan kommer begreppet att tränas med hjälp av materialet iboden och därefter utförs testet igen för att se om det blivit någon skillnad ikunskap och förståelse för begreppet.I vilken utsträckning personalen på Vibyskolan kommer att användamaterialet för framgång och variation i sin undervisning får tiden utvisa.

Slutrapport11-10-31Sida 7 av 17BilagorElevenkät1F-klass t o m år 3ATTITYDER TILL MATEMATIKBakgrundBilagaUnder vt-10 har Vibyskolan initierat och påbörjat arbetet medatt bygga upp ett ”Mattebruk”, en portabel matematikverkstadför utomhusbruk. Syftet med mattebruket är att utvecklaundervisningen i matematik till att innehålla mer laborativaoch kreativa inslag utomhus. Mattebruket kommer att tas ibruk under ht-11.SyfteSyftet med denna enkätundersökning är att kartlägga deattityder och uppfattningar eleverna, i dagsläget, har kringmatematik. Vi vill ta reda på om elevernas attityder kommeratt förändras i och med det laborativa arbetssättet iMattebruket. Kommer vi att se positiva förändringar och ettmer lustfyllt lärande?FrågeställningarDe frågor som vi formulerat till eleverna är både öppna frågoroch ja- och nej-frågor.Frågorna är formulerade enligt följande:• Vad är matematik?• Hur lär man sig matematik?• Varför ska man lära sig matematik?• Om man tycker att matematik är svårt, hur kan man dågöra för att det ska kännas lättare?• Är matematik roligt?• Är matematik svårt?• Lär man sig bättre om man har kul?• Kan alla bli bra på matematik?

Slutrapport11-10-31Sida 8 av 17• Är det viktigt att hinna klart i matematikboken?• Är matematik viktigt att kunna?Gruppdiskussion kring matematikRinga in vilken klass det gäller: Fsk År 1År 2 År 31.) Vad är matematik?2.) Hur lär man sig matematik?

Slutrapport11-10-31Sida 9 av 173.) Varför ska man lära sig matematik?4.) Om man tycker att matematik är svårt, hur kan man då göra för att detska kännas lättare?

Slutrapport11-10-31Sida 10 av 175.) Hur många svarar ja respektive nej?Fråga Ja NejÄr matematik roligt?Är matematik svårt?Lär man sig bättre om man har kul?Kan alla bli bra på matematik?Är det viktigt att hinna klart i matematikboken?Är matematik viktigt att kunna?Skriv annat eleverna säger om matematik:____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Slutrapport11-10-31Sida 11 av 17________________________________________________________________________________________________________Elevenkät RESULTATBilaga 2Gruppdiskussion kring matematikRinga in vilken klass det gäller: F-klass År 1 År 2År 31.) Vad är matematik?Man skriver 1+1=2 och såntGångerAtt man räknar, pluggar och läser en bokNär man har en mattebok och räknar medMan skriver olika tal och såAtt man kan skriva i en bokPlus och minusSitta i bänken och jobbaLäsaByggaMattetalLägga till och ta bortMätaLäxbokTal

Slutrapport11-10-31Sida 12 av 17Räkna namnlapparFormerFormjaktPengarByggmatteTalraderAtt skriva med siffror och teckenAtt räkna olika många sakerAlmanackanKlockanOjämna och jämna talAtt pengarna ska räckaAtt saker kostar i affärernaStaketstreckenTalhusen och talkamraternaAtt räkna antalAtt räkna ”är lika med”När man räknar tal och såntFormer och stenarNär man gör matteläxorNär man räknar å sätter dit plusFormer, cirkel, kvadrat, triangel, rombDet är när man räknar minus, gånger, plus och delatNär man ska tänka ut saker, man sätter ihop saker så att de bliren summaMan räknar mycket och har roligtMan använder mycket siffror och gångertabellenMan räknar mellanled

Slutrapport11-10-31Sida 13 av 17Man lär sig grejerMan räknar på olika sättMan kan använda olika saker som stenar, musik, miniräknareoch filmer2.) Hur lär man sig matematik?Man lyssnarMan jobbar i mattebokenMan lär sig på olika sättMan ska lyssna för att lära sigRäkna på mattan lär man sig avLäser en bokPlugga i en bok och skriver på ett papper och visar för frökenMan kan tränaGå i skolanÖvar och övarMan lär sig i böckernaMan tittar på talraden och ser siffror och såntMan får gå länge i skolan och övaMan får först något enkelt som inte riktigt är matte och sen barakan man matteMan kan räkna med tärningar, pärlor, stenarMan kan ha ett mjölkpaket å så väga det med stenar och se vilketsom är tyngstMan kan räkna kanter på olika formerLäsa i en bok om massor med matte

Slutrapport11-10-31Sida 14 av 17Skriver upp tal och räknar ut detAtt hoppa på talradenAtt räkna våra hopprep så att det stämmerAtt träna siffror och antalAtt räkna klossar- lägga till eller ta bortAtt träna klockans timmarAtt räkna olika saker hemma och lite överalltAtt hoppa hageAtt räkna steg när man gårAtt spela kulaAtt ha en stegräknareAtt laga mat- ugnsvärmen och att läsa receptAtt spela med talkortenMan måste lära sig hur man ska tänka.Man tränar och tränarMan kan jobba i en mattebokMan lär sig grunderna förstMan måste göra fel för att lära sig, man lär av sina misstagMan kan använda räknepinnar, plockisar, miniräknare, pengar,flirtkulor och äggkartong3.) Varför ska man lära sig matematik?Det är viktigtDärför då lär man sig mer och det blir roligareMan blir bättre på att göra vissa grejer – räkna och såMamma och pappa undrar vad 100+100 blir och då kanske maninte kan detTyp, så här kanske, om man inte kan läsa kanske man lär sig det

Slutrapport11-10-31Sida 15 av 17i skolanSå att man kan kunna olika talSå att man kan räknaFör att bli braSå man kan räkna bättre, för då kan man skriva telefonnummeroch såntSå man kan förklara för sitt barn sen när man är stor då barnetinte förstår läxanSå man när man är stor och har en tusenlapp och det inte kostaren tusenlapp, dåmåste veta hur man ska lägga till och sådärFör man ska kunna lägga ihop och veta hur många saker det ärSå att man vet grejerAtt veta vad mer eller mindre betyder om man är bortbjudenAtt veta om pengarna räcker till elräkningenAtt man klarar sig när man handlar när man är vuxenAtt veta att man inte kör för fortAtt klura ut saker så att man inte blir luradAtt träna så att man blir smartareOm man ska dela upp någonting.Matematik är bra om man vill ha ett bra jobb när man blir storMan måste kunna räkna ihop saker när man handlarOm man vill jobba på bank så är det bra att kunna matteSka man jobba som lärare måste man kunna matte braNär man får barn så måste man kunna hjälpa dem med läxornaJobbar man i affär måste man kunna räkna kassan

Slutrapport11-10-31Sida 16 av 174.) Om man tycker att matematik är svårt, hur kan man då göra för att detska kännas lättare?Man kan säga till frökenFråga en kompisFörsöka lista ut detÖva, öva, öva, öva, övaMan frågar mamma och pappaSkriva med blyertspenna om man tror att man ska göra fel, dåkan man suddaMan kan ha lägre talTränar tills man börjar kunna detMan använder det enkla sättet, tex om man inte vet vad 4+4 ärdå kan man använda fingrarnaJag använder klossar och räknarJag använder hjärnan medMan kan hämta klossar att räkna medMan kan be om hjälpMan kan titta på en tärningMan kan ta fram olika ”plockisar”Man kan bygga med talblockenMan kan hämta låtsaspengarMan kan titta på ett måttbandMan kan hoppa på linjalenJobba lite extra i matte. Träna meraMan kan använda papper att ”kladda” på när man ska räkna utolika talMan kan använda tallinjen att titta på och plockisar är braOm man sitter själv med en vuxen blir det lättareAnvända datorn, olika tips och spel

Slutrapport11-10-31Sida 17 av 17Använda mellanled vid svåra tal5.) Hur många svarar ja respektive nej?Fråga Ja NejÄr matematik roligt? 68 11Är matematik svårt? 15 64Lär man sig bättre om man har kul? 66 13Kan alla bli bra på matematik? 70 9Är det viktigt att hinna klart i matematikboken? 13 66Är matematik viktigt att kunna? 69 10Skriv annat eleverna säger om matematik:Matematik kan hjälpa en i livet.Matematik är bra att kunna.Det är svårt att bli bra om man inte tyckerdet är roligt.