Minnesanteckningar - Swepos - Lantmäteriet

L A N T M Ä T E R I E T1 (13)MINNESANTECKNINGAR2005-10-26Kopia tillSe förteckning i slutet av dokumentet.SWEPOS ReferensgruppTid: 25 oktober 2005, kl. 10–15Plats:Tekniska nämndhuset, StockholmNärvarande: Börje Andersson GeoconMaria AnderssonVästerås stadRagne EmardsonSPAnders EngbergBorås stadKarl-Gunnar Fredriksson Växjö kommunJenny HylinLantmäteriet div. FPer IsakssonVägverket HKLars JacobssonSjöfartsverketPatric JanssonStockholms stadBo JonssonLantmäteriet/SWEPOSTina KempeLantmäteriet/SWEPOSLars KvarnströmHelsingborgs stadPer LodinWSPSten LundénBanverketDan NorinLantmäteriet/SWEPOSGunnar NyqvistVägverket region sydöstBerit RoosSimrishamns kommunAndreas Rönnberg Kungsbacka kommunMats SevefeldtJönköpings kommunHans SjökvistHässleholms kommunHåkan SpakNCCJan VirkingVästerås stadLars ÅstrandLantmäteriet div. FHans ÖiåsSjöfartsverketTina KempeLantmäteriverket Informationsförsörjning 801 82 GävleBesök: Lantmäterigatan 2C Tel. dir.: 026-63 38 56 Tel. växel: 026-63 30 00 Fax: 026-61 06 76E-post: christina.kempe@lm.se Internet: www.lantmateriet.se

Lantmäteriet 2005-10-26 21. InledningBo hälsade alla välkomna till mötet. Därefter redogjordes kort förvad som är på gång inom SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst, vilketkommer att presenteras närmare under mötet. Beslut är taget omutbyggnad av nätverks-RTK-tjänsten med Position Mitt (Värmland,Dalarna och angränsande områden). Det har publicerats ett antalLMV-rapporter knutna till SWEPOS och nätverks-RTK, som finns atthämta på http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=2688. Inom SWEPOS arbetar man vidare med nätverks-DGPS ochberäkningstjänsten kommer att få ny beräkningsmotor samt dubbladkapacitet.Bo tyckte också att det var trevligt så många tagit sig tid att kommatill mötet idag och riktade samtidigt ett tack till de lokala arrangörersom hjälpt till att anordna de välbesökta seminarierna i septemberom SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst.2. Föregående minnesanteckningarBo gick kort igenom minnesanteckningarna från förra mötet. Dagensmöte återkommer till flera av ämnena med en uppdatering.Under punkt 8 ska geiodmodellen heta SWEN 05LR, vilket betyderatt den även innehåller restfelskorrektion. Den finns att ladda nerfrån http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=6509.Vad gäller visionen för SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst finns en delkvar att göra eftersom man inte har kommit så långt ännu.Minnesanteckningarna läggs till handlingarna. De finns ocksåutlagda på www.swepos.com > Nätverks-RTK-tjänst > SWEPOSReferensgrupp.3. Guide till RTK-mätningArbetet med Guide till RTK-mätning presenterades av Dan. SWEPOSreferensgrupp har fått det utkast till textmassa som hittills producerats.Guiden presenterades även på SWEPOS-seminariet i Gävle iförra veckanHMK-Ge:GPS behandlar inte alls RTK, utan endast stommätning/statisk mätning med GPS, då den skrevs på 1990-talet. Det finnsockså en svensk GPS-terminologi, som inte fyller någon rådgivande

Lantmäteriet 2005-10-26 3funktion vid mätning, utan endast definierar ett antal svenska termerinom GNSS-området. Under 2000-talet har en del rapporter, exjobboch liknande publicerats. Ofta är de inte rådgivande, utan studerarendast en viss företeelse inom GNSS-tekniken. I Norge finns en rådgivandeny skrift som täcker såväl RTK som DGPS och stommätning.Den finns att hämta frånhttp://www.statkart.no/IPS/filestore/Standardisering/Satbasertposbest2005-01-12.pdf. Det pågår också ett standardiseringsarbeteinom RTK, men det rör främst testning av instrument ochkommer att publiceras 2008.Seminarier etc. har tydliggjort att det finns ett behov av råd rörandeRTK/nätverks-RTK. Frågan är: Hur ska dessa råd inriktas?Det är svårt att rikta in skriften på tillämpningar eftersom det finnsså många olika tillämpningar. Lantmäteriet lutar åt mer generella rådsom t.ex. inte hanterar tillämpningar eller frågeställningar som ärspecifika för mottagarfabrikat eller firmware. Inga siffror på noggrannhethar ännu givits i skriften och det är inte heller troligt attsådana kommer att presenteras, eftersom RTK-tekniken ännu ärunder utveckling och nya satellitsystem tillkommer inom denärmaste åren.En första utgåva till den breda referensgruppen var tänkt att gå ut imitten av oktober, men p.g.a. förseningar kommer det inte att bliförrän i senare halvan av november. Hittills ingår 29 personer i referensgruppenoch SWEPOS referensgrupp är en del av den. MeddelaDan om det är någon som saknar utskicken. Några exempel på deltagarei referensgruppen är högskolor, leverantörer av GNSSinstrument,kommuner och konsulter.Kapitel 2 i guiden innehåller en kort sammanställning och andrariktlinjer som bör komma tidigt. Det kan bli t.ex. en kort manual,sammanställning av råd/riktlinjer och en checklista för dataflöde ochfelsökning.Kapitel 1 innehåller inledning och en beskrivning av rapportensupplägg – hur den ska/kan läsas för att ge bäst utdelning.Kapitel 3 och bilagor innehåller allmän teori om GNSS (specielltRTK) och referenssystem. Det har varit diskussion om hur mycketsom ska tas med och hur mycket som ska vara i bilaga respektivehuvuddokument. Texten är idag kanske för omfattande och kanskebehöver kortas. Skriften innehåller idag två ordlistor – en förkortningsordlistaoch en förklarande ordlista.

Lantmäteriet 2005-10-26 5Flera (Andreas, Lars J) saknade också text med mer handfasta rådkring praktiska problem, t.ex. val av datakanal och utrustning. Det ärännu inte klart hur dessa avsnitt kommer att se ut i guiden.Dataflöde och VRS ville några (Lars Å, Hans Ö) skulle beskrivas tydligare,liksom datalagring, -redovisning och kvalitetsmärkning (LarsÅ, Sten). Dan och Patric menade att det interna kvalitetstalet är nästandet enda som går att logga, men att det kan ändras med mottagarfabrikatoch firmware. Det säger inte heller alltid så mycket och andrakvalitetsuppskattningar, som DOP-tal, går inte alltid att få ut ur mottagarenpå ett enkelt sätt. Ragne fyllde på med att mycket metadatakan ge uppgifter för efterhandsutvärdering av realtidsmätning ochdet kan ge riktig noggrannhetsuppgift – bättre än den man får ut irealtid.Hans Ö funderade kring svårigheten med att nya VRS:er skapas vidnätverks-RTK-mätning vid mobila tillämpningar då man rör siglångt/relativt fort. Man bör således ta upp detta i guiden.Bo menade att VRS är en ”nödlösning” ur teknisk synpunkt eftersomdet inte finns någon datastandard för envägskommunikation idag.En standard är på väg, men den har en nackdel: Den kräver en distributionskanalmed tillräcklig kapacitet. DARC är inte tillräckligt, menradiomodem, GSM och 3G klarar det. Det kommer att dröja åtminstoneytterligare något år innan denna standard blir klar. Den byggerpå överenskommelse mellan Leica, Trimble och användargrupperinom den s. k. RTCM-kommittén, där bl.a. Lantmäteriet är medlem.Trimble har ett testsystem i München och Leica sätter troligen uppett testsystem i Danmark.Håkan påpekade att många företag licensierade är ISO900 och detfinns en punkt för kontroll och kalibrering av instrument i kontrollprogrammet.Men hur gör man kontroll av GPS-utrustning?Riktlinjer saknas! Han efterlyste en enkel mall för kontroll av GPSmottagareoch ev. kalibrering.Lars J ansåg att man kanske också ska reflektera över ISO9000-certifering av SWEPOS. Det kanske inte är så mycket arbete, men germycket status.Hans Ö tyckte att man bör påpeka säkerhetsriskerna med kommunikationvia GPRS/Internet eller 3G på t.ex. den laptop där man loggardata. Man utsätter sig då för risker genom att mätdata blir åtkomligaför obehöriga om man inte har brandväggar etc. installerade.

Lantmäteriet 2005-10-26 6Lantmäteriet tackar för alla värdefulla synpunkter och förslag. Enomarbetning och vidareutveckling av guiden kommer att ske utifrånde lämnade synpunkterna och en remissversion kommer att distribuerastill referensgruppen.4. MarieholmsförbindelsenPer Isaksson berättade kort om projektanpassad nätverks-RTK iGöteborg, som innebär en förtätning av nätverks-RTK med tvåstationer. I april hölls ett seminarium med entreprenörer, konsulteroch intrumentleverantörer där man presenterade den tekniska lösningen,diskuterade för- och nackdelar liksom möjligheter med attanvända nätverks-RTK-tekniken. Ca 50-60 personer deltog. Seminarietvar en bra öppning till en dialog om den nya tekniken, mentroligen behövs fler seminarier.Det finns stora förhoppningar att tekniken kan nyttjas och en av anledningarnatill vald teknik är att området i Göteborg består av leraär lerigt och det förekommer rorelser i marken rör sig. Ett traditionelltstomnät skulle behöva mätas om relativt ofta. En annan fördelmed nätverks-RTK är att det är över tiden stabilt referensnät för allaaktörer, samma stomnät från projektering till byggande och detunderlättar beställarens kontroller under byggets gång genom attjobba i samma referenssystem.Vissa standarder måste också komma in eftersom vi blandar utrustningav olika fabrikat; t.ex. kan de två fabrikaten av radiomodem inteprata med varandra. Inga instrumentleverantörer på seminariet sågdock några hinder för datastandarder.Förhoppningen var att kunna börja bygga Marieholmsförbindelsenredan i år eller tidigt 2006, men nu blir det troligen byggstart tidigast2007. Risken finns att man inte får erfarenhet om hur entreprenörernakan använda tekniken förrän om några år. I stället ska man försökanyttja tekniken för mindre projekt i området för att få erfarenheter.Visar det sig att metoden uppfyller kraven och att det blir billigare,så är målet att tekniken ska användas bredare inom Vägverket.Bo tillade att det finns också monitorstationer som kontrollerar utsändningav data och datakvalitet. Projektets referensstationer kanjobba för sig själv om så behövs, utan nätverks-RTK om t.ex. dataförbindelsenskulle gå ner.Västra Sverige har kommit att bli Vägverkets hetaste region och manplanerar bl.a. för att bygga om rv 45 norrut från Göteborg. Där ska

Lantmäteriet 2005-10-26 7man bygga ut för projektanpassad nätverks-RTK med 3 stationer ochäven Banverket deltar som intressent eftersom även järnvägen skabyggas om. Man uppskattar att 50 maskiner kan vara igång samtidigtlängs den 20 km långa vägsträckan som nu är aktuell.Datakommunikationen kommer att vara av punkt-till-punkt-typ denärmaste tre åren, men under tiden undersöker vi s.k. VPN-nät. Idagdistribueras nätverks-RTK-data via radio, vilket fördyrar etableringenlite. I framtiden kan det även bli aktuellt att ha trådlos back upförbindelsemellan referensstationerna och driftledningscentralen.viäven bygga ut dessa projektstationer med back up-system.Per sa att man även tittar på Vägverkets radionät för kommunikation,men har ännu inte kommit så långt och Bo tillade att 3G ellerWLAN också kan vara möjligheter.Vad gäller antalet SWEPOS-stationer som kan anslutas har vi ännuinte sett några begränsningar eftersom vi bygger subnät för nätverks-RTK. Möjligen kan vårt övervakningssystem (IMoS) bli begränsande,men så länge utvecklingen på serversidan fortsätter så klarar vi det.Hans S undrade vad höjdnoggrannheten är och Per förklarade attman pratar om 30 mm, som räcker till många av stadierna inom vägbygget,men inte alla. För dem får man etablera lokala stomnät.Bo inflikade att SWEPOS beräkningstjänst är specialanpassad förändamålet, så man kan få korta observationstider och kan användasamma transformationssamband som för nätverks-RTK.Lars K frågade vari skillnaden mot ”standard” nätverks-RTK ligger?Bo förklarade att det är främst i höjdnoggrannheten och datadistributionen.Projektanpassad nätverks-RTK ger ca 15 mm i plan (95%) mot”normalt” 25-30 mm. I framtiden hoppas man kunna öka avståndetmellan stationerna genom t.ex. bättre troposfärsmodell. Testmätningarhar tidigare visat att avståndsberoende med ”standard”nätverks-RTK inte är särskilt stort.Lars Å ville veta om någons egna referensstation kommit att ingå inätverks-RTK? Nej, inte i praktiken. Datakommunikationen kostarmer om nätet blir tätare än nödvändigt och vi vill ha full kontrollöver utrustningen, vilket brukar få ägaren av egna referensstationeratt dra tillbaka erbjudandet. Dessutom måste systemet vara lätt atthandha för operatörerna på så vis att alla operatörer måste kunnahantera alla förekommande mottagarfabrikat i SWEPOS-nätet.

Lantmäteriet 2005-10-26 85. Införande av SWEREF 99/RH 2000Bo informerade om att Lantmäteriets databaser ska vara överfördatill SWEREF 99/RH 2000 den 1 januari 2007. Man ska kunna hanteranuvarande system även efter detta datum. Generellt är det stort intressebland kommuner att gå över till de nya referenssystemen. Deflesta kommuner har i alla fall informerats.Förra mötet behandlade Vägverkets och Banverkets planer för övergångtill SWEREF 99/RH2000detta. För Vägverkets del kommer 2006att gå åt för planering av övergången till SWEREF 99 och byte i databasernaefter vintersäsongen 2007.Sten Lundén menade att Banverkets planer för övergång tillSWEREF 99 har varit anpassad till Galileos utveckling och driftsättning.Nu när driftsättningen av Galileo har drivit iväg från 2008 till2011-12 – och certifiering först några år senare – känns det inteaktuellt att vänta på det. Man kände redan tidigare att 2008 kanskevar i senaste laget för en övergång till SWEREF 99, men nu får mankanske överväga att ändra sin strategi.Lars K kunde berätta att målsättningen i Skåne är att alla kommunerska ha gått över till SWEREF 99 under 2007. De större kommunernastöttar mindre kommuner i närheten.Gunnar sa att för Vägverkets vägprojekt gäller en mer följsam strategi,beroende på om berörda kommuner har bytt referenssystemeller inte.6. Nuläge och framtid för SWEPOS Nätverks-RTK-tjänstBo lämnade en kort statusrapport för SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst.Den 17 oktober hade tjänsten 385 betalande abonnenter och 64 demoabonnemang;de senare främst för GNSS-leverantörerna och utbildning.Alla högskolor med mätningsingenjörsutbildning eller liknandehar nu tillgång till nätverks-RTK.Det är ännu 1000:- rabatt per år på det fasta abonnemanget, eftersomvi fortfarande håller på att bygga ut tjänsten.Drygt hälften av de betalande abonnenterna har ”ordinarie” fastaabonnemang och lite mer än 20% är offererade abonnemang. Ungefär20% är rörliga abonnemang. Vi strävar efter att få så hög andelfasta abonnemang som möjligt, eftersom de är lättare att hantera.

Lantmäteriet 2005-10-26 9Ändå är det bra att möjligheten till rörligt abonnemang finns för attde ger nya användare en möjlighet att undersöka hur mycket demäter. Knappt hälften av användarna är kommuner, 35% är konsulter(inkl. Metria) och 15% är Lantmäteriets användare.Den totala användningstiden för nätverks-RTK-tjänsten har ökat frånomkring 600 timmar i veckan före sommaren till 800-1000 timmar iveckan under hösten.Bo redovisade också en översiktlig bild på noggrannheten i nätverks-RTK men det bör noteras att testerna är gjorda över lång tid, medolika operatörer, mottagarfabrikat och versioner av nätverks-RTKprogramvaran.I de senaste testerna kan man se att plannoggrannhetenligger på ca 30 mm (95%) och höjdnoggrannheten på ca 50 mm(95%).Fr.o.m. 1 november kommer GPRS/Internet att vara tillgängligt somdatakanal. Instrumentleverantörerna har innan dess haft möjlighetatt testa. RTCM 3.0 är särskilt bra i kombination med GPRS, eftersomdet formatet är mer kompakt än RTCM 2.3. För att kunna användaGPRS krävs modem/telefon som stödjer GPRS, samt mjukvara somkan hantera Ntrip-protokollet – det överföringsprotokoll som användsför överföring av RTCM via Internet. Ntrip-protokollet ingår iRTCM 3.0. RTCM 3.0 har funnits tillgängligt via GSM för användarnasedan augusti.Priserna för GPRS är något bättre än vad som visades i Bos översikt,för vid jämförelsen användes inte Lantmäteriets specialavtal för TeliaOnline. Sammanställningen visar teoretiskt beräknade värden(beroende på antal satelliter, TCP/IP-overhead etc.), men tester harinletts för att verifiera siffrorna. Bos erfarenheter av GPRS som kommunikationskanaltill PC:n är att förbindelsen bryts inte lika fort somGSM, men det kan kanske leda till någon fördröjning i stället.RTCM 3.x kommer att kunna hantera hela felmodellen för nätverks-RTK, så att man kan använda sig av utsända nätverks-RTK-data(envägskommunikation) med en fastställd standard, men det äroklart när den kommer att publiceras.Utbyggnaden av nätverks-RTK-tjänsten är nu beslutad för PositionMitt (Värmland/Dalarna). Etableringen av de 22 stationerna pågårför fullt och de ska vara klara den 1 december, med undantag förnågon enstaka som kan släpa efter p.g.a. installation av datakommunikation.Finansieringen är en blandning av intressentavgifter, EUmål 1 södra skogslänen och bidrag från länsstyrelser. Inom projektet

Lantmäteriet 2005-10-26 10avser man att aktivt prova satellittelefoni på något sätt, eftersom manbefarar att GSM-täckningen i vissa fall kan vara bristfällig.Hans Ö frågade om man tittat på den digitala efterföljaren till NMT.Den ska få rikstäckning under nästa år. Mer info kan fås på t.ex.http://www.nordiskmobiltelefon.se/ och genom att söka på”nordisk mobiltelefon” på http://www.nyteknik.se.För Nordost-RTK (Norr- och Västerbottens kustland) är finansieringeninte klar. Vid EU-ansökan i maj tog pengarna i fonden slut.Ansökan är inlämnad på nytt för beslut i november. På Gotland hållsden 15 november ett finansieringsmöte för Gute-RTK. I Mellan-RTK(Västernorrland) är det informationsmöte den 31 januari. Förslagethar på papperet utökats sedan den ursprungliga versionen, efterlokal uppvaktning från Jämtland.Bo redovisade också kort resultatet från den GLONASS-test somgenomfördes under våren. Det kom inte in några testmätningar frånanvändarna men däremot positiva återkopplingar. Ett exjobb, gjortpå uppdrag av Lantmäteriet, visar att GLONASS kan stödja mätningarnagenom de extra satelliterna, men inte ge bättre noggrannhet.För att använda GLONASS i nätverks-RTK-tjänsten krävs en dyrextralicens för nätverks-RTK-programvaran samt byte av en del mottagarei SWEPOS-nätet. Det är svårt att sia om hur förhandlingarnamed Trimble kommer att falla ut, men om Galileo dröjer kanskesaken hamnar i ett annat läge. Vi får se vad Radionavigeringsnämndenstemadag på den 27 oktober ger för information.Lars J menar att vid deras testmätningar i Mälaren gav GLONASShögre stabilitet i höjdmätningen än utan GLONASS-data.Mottagare som har stöd för både GPS, GLONASS och Galileo börjarkomma ut på marknaden nu. Frekvensdelen för att hantera alla signalerfinns, men det kan komma att behövs mjukvaruuppgradering(firmwareuppgradering) för att klara alla satellitsystemen.Framöver kommer fler distributionskanaler att testas – Lantmäteriethar inte gett upp FM-radio (d.v.s. DARC-kanalen) ännu. Lantmäteriethar ambitionen att publicera den tillgänglighetsstatistik övernätverks-RTK på webben som idag finns internt tillgänglig, likasåjonosfär och tidsserier över stationsrörelser. Man vill också förfinaurvalet av SMS-varningar till användarna. Sådan utveckling liggerdock lite lägre på prioriteringsordningen än den direkt operativaverksamheten. Man fortsätter också att titta på nätverks-DGPS meddm-noggrannhet och harmonisera det med Epos med halvmetermeternoggrannhet.

Lantmäteriet 2005-10-26 11Lars J menar att www.swepos.com behöver uppdateras och kanskeockså omstruktureras en aning. Bo informerar om att den ska integrerasi www.lantmateriet.se och vi kommer att jobba med det underförsta halvåret 2006. I samband med det finns anledning att ta ettnytt grepp om strukturen och uppdatera informationen.Finns det behov att standardisera SWEPOS på EU-nivå, undrarsamme Lars J. Bo menar att vi går mot en Internet-lösning vilketskulle kunna bli en standardiserad infrastruktur. Inget forum fördetta finns idag på Europanivå. En annan del av standardiseringenskulle kunna vara harmonisering av referenssystemen som är ellerkommer att bli realiseringar av EUREF89/ETRS89.Satellitprognosen på www.swepos.com visar idag inte DOP-tal, mendet finns med i utvecklingsplanerna och ligger ganska högt på listan.Bo betonar också att synpunkter från användarna är värdefulla ochbehövs för att vi ska kunna styra utvecklingen ”åt rätt håll”.7. Lokala användarseminarierPatric inledde med att redogöra för seminariet i Stockholm. Seminariethade knappt 80 deltagare. Behovet av ett användarseminariumupplevdes som stort eftersom det var två år sedan det senaste seminarieti Västerås.Anders rapporterade från seminariet i Borås Arena. Det var ca 80 deltagarefrån Dalsland till södra Småland och de bedömde seminarietsom bra eller mycket bra. Deltagarna förväntar sig ett seminariumungefär varje år – men så ofta bara om det är ett värdefullt innehåll.Anders menade att bara det kollegiala utbytet är värt ett seminarium!Deltagarna vill gärna höra om fältarbetet i andra organisationer, mendet är tyvärr svårt att få just dessa personer att ställa upp som föredragshållare.Hans S berättade om seminariet i Hässleholm. 79 deltagare var med,varav 60 st från 21 kommuner, tre konsulter och tre instrumentleverantörer.I övrigt var det deltagare från Vägverket och Lantmäteriet.Det var fler deltagare än på förra seminariet, så behovet finns! Någonhade efterlyst en frågelåda dit man kan skicka frågor i förväg för attfå väl förberedda svar. Gruppindelningen skulle ha kunnat göras iförväg, så hade det blivit mindre stökigt.

Lantmäteriet 2005-10-26 12Gemensamt för alla seminarier var att de lokala arrangörerna upplevdeatt det var lättarrangerat med Lantmäteriets mall till program ibakgrunden. Alla tre rapporterade också svårigheter att få tag pålokala talare.Bo underrättade om att utvärderingarna överlag var mycket positivaoch redovisade kort från grupparbetena. Dessa grupparbeten finnsutlagda på www.swepos.com > Nätverks-RTK-tjänst.Några av synpunkterna var att tjänsten är stabil och bra, man fårsvar när man ringer supporten, det är tidsbesparande och bra försmå organisationer. Några saker som kan bli bättre är alternativ tillGSM, förbättrad höjdmodell, fler satelliter, kombination med tröghetsnavigering– vad blev det av GSE-projektet? För framtidenönskar man sig bättre satellittäckning, säkrare dataöverföring, merinformation i utrustningen vid avbrott och om GSM-nätets kapacitetsamt GLONASS-korrektioner.Bo tackade för välarrangerade och livaktiga seminarier. GPSmognadenhar kommit långt i dessa områden och det blir då meradiskussioner på seminarierna.Den 18 oktober hölls SWEPOS-seminarium i Gävle, med drygt 60deltagare, trots att de lokala seminarierna hade genomförts. Ävenhär var utvärderingarna överlag positiva, men man saknar föredragfrån den praktiska världen. Hur kan man nå dem? Anslår vi förhögtravande ton vid seminarierna?8. Nästa möte/aktivitetslistaLantmäteriet håller GNSS-seminarium vartannat år, d.v.s. inte 2006.Ett internationellt seminarium med medverkan från olika operatörerav nätverks-RTK-tjänster hölls 2004, så möjligen kan man tänka sigett seminarium till våren med föredrag från användare om tillämpningaretc., kanske på nordisk basis. Möjligheten står öppen även förandra teman.Sten tyckte att det räcker med ett möte per år i SWEPOS referensgrupp.Annars kan man kalla till extra möte i vår om det händernågot särskilt, t.ex. kring RTK-guiden.Mötet beslutade att nästa möte – om RTK-guiden – hålls den 14mars i Stockholm, med Patric som värd. Då bestämmer man ävendatum för oktobermötet.

Lantmäteriet 2005-10-26 13Aktivitetslistan inför nästa möte består av att lämna synpunkter påGuide till RTK samt kontakta SWEPOS driftledningscentral då detfinns synpunkter (stora som små) på SWEPOS tjänster.9. Övriga frågorBörje undrade över avbrottet på teleledningen till SWEPOS-stationeni Norrköping i förra veckan. Är det möjligt att båda ledningarna ärnere samtidigt. Bo informerade att det kan bli så i olyckliga fall därfelet ligger nära stationen. Normalt sett uppstår inte ofta fel där.Försök kommer att genomföras tillsammans med Telia med GPRSsom back-up för dataförbindelserna mellan SWEPOS-stationerna ochdriftledningscentralen.10. AvslutningBo tackade för ett värdefullt möte med många bra återkopplingarfrån mötets deltagare till Lantmäteriet.Kopia tillNärvarande på mötetGeodetiska utvecklingsenheten, div. Informationsförsörjning, LantmäterietBengt Eurenius, LantmäterietLennart Gimring, WSPClaes-Göran Hurtig, LuftfartsverketJan Johansson, Statens Provnings- och forskningsinstitut/Onsala rymdobservatoriumJonas Karlsson, Uppsala kommunPer Lindblad, Uppsala kommunHåkan Oscarsson, LantmäterietPeter Wiklund, Lantmäteriet/SWEPOS