Bladet

Bladet
ETT INSPIRATIONSMAGASIN FRÅN ÅLANDS NATUR & MILJÖ
Åland är
i rörelse och
du behövs!
REBECKA ERIKSSON, VICE VD ERIKSSON CAPITAL:
VI MÅSTE TALA OM PROCESSEN SID 5
BYGG EN VARMBÄNK SID 11
HÄLSNINGAR FRÅN 2051 SID 12 –15
1

Hej!
När mår du riktigt bra?
Bara du har svaret. Men, handen på hjärtat, ingen av oss mår
bra jämt. Vi bär på motstridiga känslor och egenskaper. Visst är
det lätt att sinnet tar oss med i riktning mot känslor som
avundsjuka och rädsla? Plötsligt är begären efter yttre
bekräftelse så starka att vi bara måste köpa en ny jacka eller få
en högre lön för att kunna må bra igen. Tror vi i alla fall. Eller?
Samtidigt är naturen fundamentet för din och dina medmänniskors
existens.
Mänsklighetens makalösa uppfinningsrikedom, tillgång
till energi och samarbetsförmåga har gjort att vi idag
är fler än sju miljarder som dragit vinstlotten och
fått chansen att leva. Vi som dessutom får
möjlighet att leva i det nordiska välfärdssamhället
har vunnit högsta vinsten. Vi har skäl att
skicka en tacksamhetens tanke då och då till
de generationer som givit oss denna gåva.
Men den ofattbart snabba befolkningsökningen,
vi var bara drygt två miljarder på
40-talet, är inget som naturen räknat med.
Planeten har börjat skicka fakturor till oss. Det är inte
längre självklart att kunna bada i Östersjön. Det stabila
klimatet, som bland annat gör att vi kan räkna med att det blir
skördar av det vi sår, kan vi inte längre förlita oss på.
Inte heller tilliten till dig själv och andra är en självklarhet. Även
om vi lätt luras att tro motsatsen. Är det givet att vi är villiga att
betala skatt också imorgon? Kan vi räkna med att vägarna är
farbara? Är fred en naturlag på Åland och i Norden? Klarar vi att
möta terrorism och flyktingströmmar med öppna sinnen?
Vi tror att ditt, dina medmänniskors och naturens mående
hänger ihop.
Det är just vad hållbar utveckling handlar om. Balans.
Balans mellan människan och naturen. Balans i ditt känsloliv.
Balans mellan utveckling och hållbarhet. Balansen behöver odlas
i oss människor. I naturen finns den redan.
Därför handlar det här magasinet om människor i första hand
och om miljön i andra hand. Om människor som kanske inte har
alla svar, men som med öppet sinne försöker finna vägarna till en
hållbar utveckling.
Ett fortsatt blomstrande för mänskligheten är möjligt. Dock
står vi i ett läge där vi alla behöver utveckla en hållbar livsstil.
Både för vår egen, våra barns, barnbarns och alla andras skull.
Ålands Natur & Miljö verkar för naturglädje, välmående och
bärkraft till hela Åland! Om du inte redan är aktiv i rörelsen,
varmt välkommen med! Hör av dig till föreningen, så kan vi prata
om hur du vill och kan engagera dig. Det finns plats för dig, precis
som du är.
Och du, för din och planetens lyckas skull, gör en människa
glad nu.
Micke Larsson, micke@natur.ax, ordförande i Ålands Natur & Miljö
Giséla Linde, frilansskribent och styrelsemedlem i Ålands Natur &
Miljö, är redaktör för Bladet och har skrivit de flesta texterna.
”När vi talar om hållbarhet blir det ofta så stort och abstrakt, och det är lätt
att känna sig otillräcklig. Det är som om vi lever i skarven mellan världen som
vi vant oss att den ska se ut och ett nytt hållbart sätt att leva, som vi behöver
uppfinna tillsammans. Det roligaste med att göra den här tidningen har varit att
få prata med andra människor om den här processen. Var står vi? Vart vill vi?
Jag gillar tanken att vi alla kan bidra precis där vi är, med precis det vi kan.”
gisela@natur.ax
4041 0797
UTGIVARE: Ålands Natur & Miljö rf,
Jessica Sundberg
REDAKTÖR: Giséla Linde
FOTOGRAFER: David Lundberg,
Therese Andersson: Blick,
Marcus Sandberg, Peter Ekholm
FORM: Annika Zetterqvist,
April Kommunikation
TRYCK: Oy Fram Ab, som är ett
Svanenmärkt tryckeri och använder
växtbaserade tryckfärger.
PAPPER Svanen-märkta MultiOffset
NÄR DU LÄST FÄRDIGT, ge bort
istället för att slänga eller vik
några sidor till frökrukor ...
CITERA GÄRNA MEN ANGE KÄLLA
2

Runtom på planeten . . .
Arktis får vara
ifred – för tillfället
I september 2015 meddelade Shell att
de lämnar de arktiska vattnen norr om
Alaska för ”överskådlig tid”, och president
Obama har dragit in alla licenser för
att borra i Arktis. Det har länge ansetts
”oundvikligt” att den arktiska oljan ska
exploateras. Men projektet har kostat
Shell både pengar och dålig publicitet.
Protesterna har varit massiva. Mest
syntes Greenpreace’ kajakaktivister,
som med is i magen lyckades hindra
provborrningarna i flera veckor.
”Vi sitter inte FÖR fred.
Att sitta ÄR fred.”
En flashmob är en blixtdemonstration
där en grupp människor plötsligt samlas
på en offentlig plats och gör någonting
oväntat, som att dansa eller ha kuddkrig.
Wake up London organiserar flashmobmeditationer
i city, och det är bara att
sätta sig ner om man har vägarna förbi.
Syftet: att skapa en mötesplats öppen
för vem som helst, odla gemenskap och
visa att positiv förändring är möjlig.
Från Autobahn
till Bikebahn
Tyskland har med hjälp av EUpengar
öppnat första delen av en
100 km lång cykelväg, Radschnellweg
RS1, som är planerad att
förena tio städer och ta cykelpendlarna
raka vägen till city. Nästan två
miljoner människor bor mindre än
2 km från RS1, och möjligheten att
cykla effektivt är tänkt att leda till
50 000 färre bilar på Autobahn varje
dag, rapporterar Common Dreams.
Solkraft ut, besökare in
Första året för solcellsparken i Arvika – den
största i Sverige – blev en succé: Mer
elektricitet än beräknat trots att 2015 inte var
direkt soligt, och dessutom strida strömmar
av besökare. 6700 kvadratmeter solcellsyta
är nog för att täcka 450 lägenheters behov
av hushållsel, skriver Supermiljöbloggen.
LYCKOLÄGET I BHUTAN 2010:
Nationell lycka viktigare än BNP?
Fattiga kungariket Bhutan i Himalaya ville inte ta över västvärldens
tillväxttänkande och är enda landet i världen som mäter sina framsteg
i GNH (Gross National Happiness) istället för BNP. GNP “inkluderar
harmoni med naturen, vilket vanligtvis saknas i västliga lyckoindex”
och sägs mätas med moderna metoder inom nio områden:
psykologiskt välbefinnande, hälsa, tidsanvändning, utbildning,
kulturell mångfald och uthållighet, god styrning, samhällelig livskraft,
levnadsstandard samt ekologisk mångfald och uthållighet.
Mycket lyckliga: 8,3 procent
Ganska lyckliga: 32,6 procent
Begränsat lyckliga: 48,7 procent
Olyckliga: 10,4 procent.
Älska planeten!
FILM: HOME – en vacker och
tankeväckande resa över världen
www.youtube.com/watch?v=jqxENMKaeCU
www.filmenhome.se/ambassadorer.htm
BOK: Ut ur Kalahari: drömmen
om det goda livet, av Lasse Berg
“En klockren guide för den som vill
leva ett kul och harmoniskt liv!”
WEB:
Om (o)hållbarhet på ett par minuter:
https://www.youtube.com/
watch?v=UwXRjbtkEek
http://www.storyofstuff.org/
movies-all/story-of-stuff/
... eller när du känner att shoppingdjävulen
inom dig är på väg att slå till:
https://www.youtube.com/
watch?v=UNNdd3MJQoA
Hur många planeter
skulle behövas om
alla levde som du?
På världsnaturfondens hemsida kan du
testa ditt ekologiska fotavtryck och läsa
om allt från medicinalväxter i regnskogen
till varför palmolja är problematiskt.
www.wwf.se
3

HÅLLBAR AFFÄRSUTVECKLING
FRÅN GRÖNKÅL OCH MORÖTTER
TILL ETISKA INVESTERINGAR
När andelslaget Odlarringen började marknadsföra ekologiskt
odlade produkter på Åland 1985 var de pionjärer
som möttes av misstro. Idag är deras närproducerade
och ekologiskt odlade grönkål och chili hårdvaluta. Samtidigt
går företag världen över till mer hållbar affärsutveckling
– antingen för att de själva vill bidra till en
bättre värld, eller för att deras kunder kräver det.
Konsekvenserna av klimatavtalet i Paris i december
2015 förväntas bli stora för näringslivet. Politikerna ska
sätta mål och stifta lagar, men mycket av det konkreta
jobbet ligger på företagen. Storföretag som Google,
Coca Cola och Ikea har lovat byta ut sin fossila energi
mot grön. På Östersjön har de åländska rederierna försökt
effektivisera sina bränslesystem. Trendspanare
tror på ett lyft för trä som byggnadsmaterial istället för
betong, ÅCA diskuterar en ekologisk produktlinje,
Mariehamn har både återbruksdesigner och ekologisk
skönhetssalong, och Emmaus och Facebookgruppen
Köp & Sälj är den nya tidens varuhus. Ja, listan kan
göras mycket längre. Frågan är: går det att tjäna pengar
på att rädda världen? Kan pengar tjäna
planeten? Vad vill vi med vårt företagande?
Nu är tiden att mötas, ifrågasätta, inspirera
varandra och tänka nytt.
Etiska affärer
BOK: Miljökapitalisterna:
hur svenska entreprenörer tjänar
miljarder på att rädda vår planet
av Carl Hall
BOK: Tjäna pengar och rädda världen
av Erika Augustinsson och
Maja Brisvall
Inspiration
ONLINE: Hållbart företagande för
små och medelstora företag:
www.csrtips.se och
www.klimatkompassen.se
EIRIS (Empowering Responsible
Investment): www.eiris.org
UN Global Compact
www.unglobalcompact.org
Global Reporting Initiativ
www.globalreporting.org
Utbilda dig
UTBILDNING: Det Naturliga Steget:
www.detnaturligasteget.se
”Vi ska göra det vi är bäst på
& tycker är roligast, då har vi
mest att ge. Men vi ska göra
det för något vi tror på.”
Sophy Elevall
TACK POSTEN ÅLAND
för ert
bidrag
Posten Åland har bidragit till
utgivningen av den här tidningen
genom att stå för utdelningen
till alla åländska hushåll. Tack!
Posten är ett av de företag
som jobbar konkret med hållbarhet,
till exempel genom
samarbete med organisationer som Ålands Natur & Miljö
och Regnbågsfyren. De är certifierade enligt ISO
14001:2004-standard och utbildar kontinuerligt sin personal.
Aktuella områden just nu är transport, energi och
upphandling.
– Vårt miljöarbete pågår hela tiden, certifieringen innebär
inte bara att vi ska upprätthålla nivån utan också förbättra
oss. Varje steg vi kan ta för att minska belastningen
på miljön är positivt för både oss själva, våra kunder och
det åländska samhället, säger Kenneth Sundholm, driftschef
och miljöansvarig på Posten.
4

HÅLLBAR AFFÄRSUTVECKLING
REBECKA ERIKSSON, VICE VD ERIKSSON CAPITAL:
Vi måste tala om processen
– Det är lätt att drabbas av
skam när det gäller miljön:
vad du än gör är det inte
tillräckligt. Men skammen
hämmar diskussionen, och
då händer det mindre.
Det säger Rebecka Eriksson, vice VD
på investmentbolaget Eriksson
Capital.
Vi börjar med att städa undan
någon slags formgjutna materialprover
från fikabordet i konferensrummet:
plastkomposit med hampafibrer
som kan ersätta kolfiber och
glasfiber i till exempel fordon.
– Det är ju fortfarande plast. Men
det går åt mindre energi i tillverkningen,
och hampan kan återvinnas
flera gånger. Sånt tycker vi är
intressant, säger Rebecka.
Vi ska tala om hållbart företagande.
Att förena lönsamhet, miljöhänsyn
och socialt ansvarstagande.
– Vi är ju inte alls där vi skulle vilja
vara, och det ser olika ut i våra olika
bolag. Men jag tror att vi måste våga
tala om själva processen och lära av
varandra.
Men de stora företagen är påpassade
och ligger ofta i framkant. Sen
gäller det förstås att fortsätta
utvecklas och ta tag i nya områden.
Förändringen ligger i luften och den
går inte att backa, tror Rebecka. Den
yngre generationen växer upp i en ny
typ av ekonomi där det inte längre
bara är storföretagen som styr.
– Konsumenterna är mer medvetna
och bryr sig om produkternas
ursprung. Investerare som Nordea
och ÅAB köper rating-tjänster som
redovisar olika hållbarhetsaspekter. Vi
ses som en självklar del av investeringen.
– Allt det här är intressant och
relevant, men samhället är inte där
riktigt än. Vi har formulerat
principen, men ännu vet vi inte
riktigt hur vi ska gå till väga.
Så vad önskar Rebecka Eriksson
för egen del?
– Jag upplever ju att vi inte gör
tillräckligt, och att vi behöver ha mer
expertis själva om vi vill ställa krav
på bolagen vi samarbetar med. Vad
kan ett investmentbolag göra? Vad
THERESE ANDERSSON WWW.BLICK.AX
Förändring i luften
Hennes magistersavhandling
handlar om företag som väljer att
vara mer miljövänliga än de måste:
rederier på oceansjöfart som
frivilligt kör med lågsvavligt bränsle
trots merkostnader på miljontals
euro varje år. Hon nämner också
H&M:s slogan: ”Fashion and quality
at the best price in a sustainable
way”.
– Det där med ”in a sustainable
way” är ett nytt tillägg. Och då kan
man ju säga att H&M fortfarande
står för masskonsumtion och
släpper ut färger och skit i floder.
Rebecka Eriksson jobbar också med hästar. Mottot för stallet hon driver
med en vän handlar också om hållbarhet på flera olika nivåer: ”Glädje för
hästar, människor och miljö”. Hästarna på bilden heter Uno och Himring.
ser en kollaborativ ekonomi med till
exempel Crowd Funding, där vanliga
människor investerar i varandras
idéer. Och vi går från affärshemligheter
till Open Source, som när
kläd företaget Patagonia delar med sig
av ett nytt miljövänligare material för
våtdräkter.
Andra vinster än ren ekonomisk
profit blir allt viktigare tror Rebecka,
och hållbarhet kommer framöver att
vill vi uppnå, och hur kan vi mäta det
vi gör? Jag skulle vilja ha ett forum
där man tillsammans funderar över
hur vi kan göra saker på ett mer
hållbart sätt. Jag skulle också vilja
hitta bort från laddningen i de här
frågorna, tanken att ”det där är för
dem som kommit längre”. Inspiration
och lust till utveckling är mycket
starkare drivkrafter för att ta
långsiktiga beslut än skam.
5

KATJAS GRÖNA TIPS
• Återanvänd.
Spara allt som går
att spara, leta hos
släktingar och på
Emmaus efter fina
saker, det lönar sig
både ekonomiskt
och ekologiskt.
• Gör om och
skapa saker själv,
det minskar också
förpackningsavfallet.
• Fråga leverantörerna.
Hitta
produkter som både
håller hög kvalitet
och är miljövänliga.
Brobacka gästhem blev poppis direkt
AV JESSICA SUNDBERG
jessica@natur.ax
Med en cykelled precis utanför och gemytlig utsikt över en vik slog nyrenoverade
Brobacka gästhem upp dörrarna i somras. Nästa steg är Green Key-certifiering.
Det var Ove Kemmelmeiers idé
först, att köpa den gamla
byggnaden i Jomala, Björsby från
1925 som stått tom sedan
80-talet och renovera upp den.
Idag står hustrun Katja Mustonen-
Kemmelmeier för det mesta när
det gäller driften av café, butik
och gästhem som nu huserar i
byggnaden. Första säsongen har
gått över all förväntan.
– Vi blev överväldigade av
intresset, säger Katja.
Stöd i arbetet
Katja och Ove ser sig inte som
några miljömänniskor. Men
intresset har ändå funnits där
sedan tonåren, menar Katja.
– Ove gillar att skapa saker
och hitta lösningar.
Arbetet med en miljöcertifiering
ser de som en självklarhet.
– För oss som nya är det till
stor hjälp att få listor och förslag
på hur man kan tänka och vad
man ska göra. Arbetet med
certifieringen ger stöd i vad som
är rätt och fel, och hjälper en att
utvecklas hela tiden så att man
inte fastnar i vardagen som
annars rullar på.
Mycket att vinna
Senast nästa säsong hoppas de
att Brobacka ska vara miljömärkt.
Några problem har de inte stött
på.
– Jag tror man har mycket att
vinna på att man inte bara säger
att man är miljövänlig, utan att
det finns till pappers vad man
gör. Det underlättar också när jag
ska berätta saker för gästerna,
säger Katja.
– Bara viljan finns tycker jag att
man ska köra.
Lokalt tänk
Att tänka på miljön är också att
tänka lokalt. I caféet bakas bröd
med mjöl från Överängs kvarn
och då man gjorde nya fönster till
byggnaden gjordes glasen till och
med i Björsby.
Till och med en del av gästerna
är närproducerade.
– Vi trodde när vi öppnade att
vi skulle få mest cykelturister hit,
men nu har det faktiskt mest
varit ålänningar som hittat oss.
Jag tror många är nyfikna på
huset, ler Katja.
6

TIINA TAHVANAINEN
GREEN KEY …
… är en miljöcertifiering för
turism- och besöksnäringen som
utfärdas på Åland sedan 2014 av
Ålands Natur & Miljö i samarbete
med Ålands Näringsliv, Visit Åland,
Högskolan på Åland, Ålands
landskapsregering och Sällskapet
för miljöfostran i Finland.
... finns idag på ca 2400 anläggningar
i 50 olika länder.
Verkar det intressant?
Läs mer på
www.natur.ax/green-key-0
LOTTA BERNER SJÖLUND, VD VISIT ÅLAND:
”Allt fler av våra besökare
söker ett hållbart resmål.”
Åland som hållbar destination är en affärsmöjlighet, och
bidrar samtidigt till att vi har en natur värd att besöka,
säger Lotta Berner Sjölund vid Visit Åland.
På Åland
I januari 2016 var Hotell
Arkipelag, Silverskär och
Anderssons gästhem Greenkey-certifierade
och flera andra
är på gång med sin certifiering.
”Hållbar destination” är ett prioriterat
tema för Visit Åland 2016. Ämnet
diskuteras internt, branschevent
anordnas för att öka kunskap och
medvetenhet hos medlemmarna,
och man jobbar med miljömärkningar
som till exempel Green Key.
– Hållbarhet har blivit en
affärsmöjlighet och trend. Åland har
redan missat konferenser för att
arrangörerna sökt hållbarhetscertifierade
alternativ som vi inte kunnat
erbjuda, säger Lotta Berner Sjölund.
Samtidigt är besöksnäringen
helt beroende av Östersjön.
– De flesta kommer hit för naturupplevelser
i ett sommarparadis. Då
kan vi inte möta dem med smutsiga
hav och algblomning och tro att de
ska komma tillbaka. Så det här är
något som måste göras, säger hon.
– Men vi vill göra det ur en positiv
synvinkel och lyfta goda exempel
för att motivera och engagera alla
inblandade. Vi tittar hela tiden på
intressanta exempel och söker
förebilder bland våra konkurrenter.
Ett exempel är danska
vindkraftsön Samsøe som blivit
en helt grön destination.
– Samsøe var tidigt ute och har
fått mycket uppmärksamhet för
det. Det tåget har vi redan missat,
så vi måste hitta vår egen väg och
vårt eget sätt att göra det på.
Olika certifieringar har blivit stort.
Men de är inte oproblematiska, anser
Lotta. Hållbarhet har så många
nivåer. Vem bestämmer vad som
ingår? Och hur certifierar man en
hel destination? Går det att jämföra
Åland och Stockholm?
– Hållbarhetsarbetet är en
process. För Visit Ålands del innebär
det att först identifiera efterfrågan
och sen att aktivt starta projekt som
stöder utvecklingen i rätt riktning.
Det handlar mest om ett nytt sätt
att tänka på alla nivåer, från stora
Viking Line till minsta stuguthyrare.
Åland har en fantastisk fördel:
– Att vi är så små och så få.
Oftast ses det som ett problem,
och det talas mycket om att olika
parter inte kan komma överens.
Men fokuserar vi på samarbete
och ett gemensamt mål så borde
det gå att få fram större förändringar
med kortare tidtabell än
någon annan skulle klara av.
7

MADELEINE HARMS:
En rolig kreativ livsstil ...
fast lite krävande också
Största nojan är att man vet hur
man vill ha det, men inte alltid
klarar att leva upp till det, säger
Madeleine Harms som försöker
leva hållbart med sin familj.
Barnen – 8-åriga Anton, 4-åriga
Iris och 1,5-åriga Amanda – ska ha
sitt. Vardagen är full av åtaganden,
inklusive engagemanget i Waldorfskolan.
Och dessutom tar bygget
tid: ett hus från 1894 som hotades
av rivning men istället räddades till
Hammarland och så småningom
ska bli familjens nya hem.
– Det finns tankar och drömmar
om lite djur också, och en
åkerplätt. Lite självhushållning
light som ändå funkar ihop med
våra andra jobb, säger Madeleine.
Hon är båtbyggare, och maken Elis
byggnadsingenjör och snickare.
Vi talar om medvetna val,
och om livet i skarven mellan
två sätt att se på världen.
– Man kan inte bara rusa iväg
och köpa vad som helst, för då får
man dåligt samvete och känner sig
inte bekväm med grejerna sen. Ska
jag nöja mig med den obesprutade
potatisen som är billigare men fortfarande
OK för oss, eller ska jag köpa
ekologisk som är bättre också för
miljön? De här valen dyker upp stup i
ett, särskilt nu under småbarnsåren
när jag inte alltid orkar eller har råd
att välja det jag egentligen tror på.
På Åland gör folk en massa
hållbara grejer alldeles naturligt,
menar Madeleine: de odlar lite, har
höns, tar vara på sina äpplen, plockar
bär och svamp, gör själva. Och ändå:
den som vill gå ett steg längre måste
hela tiden ”tänka emot systemet”.
Ta reda på själv
– Vi lägger det mesta av pengarna på
mat, ärver kläder och konsumerar
väldigt lite. Men man översköljs
av reklam och andra budskap om
allt man borde ha och göra, och
det kräver kunskap och mod att
göra annorlunda, säger hon.
– Husbygget är ett bra exempel. Vi
försöker bygga så plastfritt och ekologiskt
vi kan, men de byggmaterial vi
vill ha hittar man inte på hyllan i vanliga
byggvaruhus. Man får sällan svar
på frågor som ”vad är den tillverkad
av” eller ”vad står det här företaget
för”. Så man får ta reda på saker själv,
och stå emot när försäljarna säger
att ’det är det här du ska ha’, vare
sig det gäller isolering eller torrtoa.
Inte behövs det tryckimpregnerat
virke till altanen om man får välja
brädor av bra kvalitet ur ett knippe.
Så vad är drivkraften?
Vad gör alltihop värt besväret?
– Vi är esteter. Vi går igång på att
det är vackert. Att det är material
som åldras vackert och har en längre
livscykel än vår. Att vi får förvalta
ett gammalt hus ett tag. När det
gäller vardagsbesluten vill jag att
det ska vara hälsosamt och bra för
kroppen, och jag vill kunna se mina
barn i ögonen när de blir stora och
säga; ’jamen jag försökte’. Men det
handlar ju också om att jag gillar
helhetstänket. Att det är kul och
kreativt att försöka leva hållbart
och att inspireras av varandra.
Vad skulle underlätta den
hållbara vardagen?
– Att det var lättare att hitta
information om de hållbara alternativen
så det inte gick så mycket tid till
att söka och sålla i flödet. Och mer
daglig debatt. Jag skulle önska att
hållbarhetsperspektivet fanns med
överallt, som ekonomin gör idag.
Ju större medvetenhet, desto mer
motiverande och naturligt är det att
försöka välja rätt i sin egen vardag.
8
Foto: David Lundberg

Naturligt giftfritt på
Waldorfdagiset
AV TOVE FAGERSTRÖM
tove@natur.ax
På Waldorfdaghemmet Regnbågen
används naturmaterial så långt det är
möjligt och plastleksaker är så gott som
förbjudna. Maten är så långt som möjligt
ekologisk och ofta vegetarisk. Inredning,
städ- och hygienartiklar är miljövänliga.
– Miljötänket följer med pedagogiken.
Vi är noga med vilka material vi använder;
det enkla stimulerar sinnena, berättar
barnträdgårdslärare Lotta Jakobsson
som betonar vikten av att möta
barnen i den utvecklingsfas de är.
Verksamheten byggs mycket kring
årstider och det som händer runt om
i naturen.
– Tryggheten är central, både inne
och ute. Vi strävar till lugn och respekt,
att alla är snälla med varandra och sig
själva och där kommer miljön in, samt att
vi är snälla med oss själva på insidan.
Bortsett från Waldorfdaghemmet är
plast ett vanligt material i leksaker på
åländska daghem. De senaste åren har
nackdelarna med plast uppmärksammats
allt mer. Plast kan till exempel
innehålla mjukgörande ftalater som
påminner om kroppens egna hormoner.
Ftalaterna kan på så sätt ta sig in i
kroppen och rubba hormonproduktionen
hos människan vilket kan få allvarliga
följder. Speciellt äldre och mjuk plast
finns det skäl att vara försiktig med.
Ftalater är inte det enda exemplet på
ämnen som letar sig in i våra hem och
som kan påverka både vår hälsa och miljö
på negativa sätt. Bromerade flamskyddsmedel,
bisfenoler och högfluorerade
impregneringsmedel är andra. Barn är
av flera anledningar extra känsliga och
undersökningar visar att just daghem
riskerar utgöra en kemikaliestinn miljö.
Med modell från Svenska Naturskyddsföreningens
Operation Giftfri Förskola har
Ålands Natur & Miljö startat Operation
Giftfritt Dagis för att öka medvetenheten
bland dagispersonal, beslutsfattare
och föräldrar och verka för en kemikalieminimerad
vardag för våra barn.
Operation
Giftfri Förskola
Svenska Naturskyddsföreningen har drivit
Operation Giftfri Förskola under många
år. På deras hemsida finns information
både för daghem och privatpersoner
http://www.naturskyddsforeningen.se/
vad-vi-gor/miljogifter/giftfri-forskola
5 tips för
mindre kemikalier
Sortera bort mjuka, speciellt
äldre, plastleksaker
samt sådana som luktar
eller känns klibbiga
Undvik att använda plast
i kontakt med varm mat
Tvätta alla nya textilier
och även gosedjur
innan användning
Städa bort damm och
vädra med korsdrag
Välj miljömärkta och
ekologiska produkter
Här hittar Madeleine
Harms inspiration:
Tidningen Kloka Hem – om att
bygga och leva ekologiskt
www.alternativ.nu – om bygge
och självhushållning med diskussionstrådar
för frågor och utbyte
av erfarenheter.
Läsvärt om vardagens
kemikalier:
Den onda badankan – ditt barn
och de osynliga gifterna, av
Katarina Johansson.
Badskumt: gifterna som gör
dig ren, fräsch och snygg, av
Katarina Johansson.
www.ekobyggportalen.se
– nätguide till grönare bygg,
inredning och trädgård
9

MICHAEL TAEVS:
Vi behöver gemensamma kunskapsresurser
Foto: David Lundberg
Alla har inte intresset, tiden och kunskapen
att vara pionjärer i hållbarhet.
Därför måste det bli lättare att välja rätt,
säger Michael Taevs, miljösamordnare på
Paf och medlem i Ålands Natur & Miljö.
Älskar det öppna samhället
Han är född och uppvuxen på en ö i Kanada,
med turism som en av huvudnäringarna
och en liten stad där man träffar
bekanta så fort man går ut.
Ungefär som Åland
alltså. Han älskar det
lilla samhällets unika
öppenhet.
– Har du en idé är det
bara gå och tala med nån
som har makt eller resurser
att förverkliga den.
Opartiska svar
Att söka hållbara lösningar
är hans passion, både
professionellt och privat.
– Det finns frågor vi alla
behöver lösa för att leva
hälsosammare och miljövänligare.
När vi som individer alla ska lösa
samma kollektiva problem på egen
hand kostar det enorma mängder
ansträngning och tid. Vi behöver
hitta gemensamma lösningar
som alla kan dra nytta av.
Alternativa energiformer
är ett exempel.
– Jag har satt solpaneler på
mitt hus. Jag gjorde massor
av missar och därför blev
det dyrt och besvärligt. Men
för den som får möjlighet
att göra rätt från början är
det naturligtvis en bra idé att skaffa solpaneler.
Att vara tidigt ute med något annorlunda är
oftast krävande, vare sig det gäller eldrivna
fordon, självhushållning, frivillig enkelhet, grön
affärsutveckling eller vad som helst. Så vad
är lösningen?
– Vi behöver en internetbaserad guide där vi
kan dela kunskap och erfarenheter, och där man
kan få opartiska svar på sina frågor. Då blir det
lättare för folk att ta rätt beslut, säger Michael.
Själv har han en hemsida som kan vara
början på en sådan resurs. Han har också
köpt en av de fiskdieseldrivna gamla
stadsbussarna, som han vill använda
som både husbil och mobil verkstad:
en ”makerspace” där folk kan bygga
tillsammans, utbyta kunskaper och
låna verktyg och grejer av varandra.
Vill inte ha dåligt samvete
Dagtid har Michael Taevs ett jobb som
miljösamordnare på PAF. Företaget har
byggt ett nytt energisnålt huvudkontor
med solpaneler, och siktar på certifiering
inom WWF:s Green Office Program.
– Det är bra att större företag med
resurser tar ansvar för miljön med
projekt som förbättrar kunskapen
om hållbarhet på Åland, säger han.
Väl hemma badar han gärna bastu –
och det finns andra familjemedlemmar
som gärna tar sig en lång varm dusch.
– Att försöka leva hållbart är att ständigt
ifrågasätta sina val och sina beslut. Men jag
vill inte gå omkring med dåligt samvete hela
tiden. Min lösning är information. Jag har
installerat ett system i mitt hus för att mäta
elförbrukningen för varje enskild aktivitet. Då
kan vår familj prioritera det som är viktigt för
just oss. Jag har också bytt till grön elektricitet
– det är bara att ringa sin ellevantör.
10
!
Vad kostar en lång dusch? Funderar du på solceller eller har andra miljöfrågor?
Besök Michael Taevs hemsida www.environment.ax

Nu härmar vi naturen
I naturen växer saker inte i
raka rader. Där lapar olika arter
solljus på olika nivåer och drar
nytta av varann. Så kan vi
också odla hemma i trädgården.
Nu är det permakultur som gäller
bland odlarlystna hållbarhetsivrare:
att skapa permanenta, ”eviga”,
kulturer där allt hänger ihop och tas
tillvara. Naturen används som modell
för att designa system där både
människor och miljö mår bra. Principerna
kan användas för allt från
jordbruk, bostäder och vatten- och
energiförsörjning till samhällsstrukturer
och företagsmöjligheter. Men
odling är förstås en lättillgänglig ingång,
både i tänket och praktiken.
Väl förvaltad kan en villaträdgård
på 500 kvadratmeter i princip försörja
en familj på fyra personer.
– Genom att odla saker som drar
nytta av att växa tillsammans kan vi
få mycket skörd på liten yta, förbättra
jorden och minska risken för skadeinsekter,
säger Alexandra
Sjöblom, styrelsemedlem i Ålands
Natur & Miljö, som våren 2015 gick
en kurs i permakultur på gården Ridgedale
i svenska Sunne och sen ordnat
workshops i föreningens regi.
– Det var otroligt spännande
att se helhetstänket och hur noga
utfunderat allting var. På Ridgedale
tar man vara på terrängen och
naturens former på ett sätt som
egentligen borde vara självklart:
hur solen skiner, hur vattnet rinner,
var det finns lä och värme. Mellan
fruktträden växer bärbuskar och
mindre växter. Och mellan de
rundade raderna släpps djuren ut
på bete i en speciell ordningsföljd:
först äter korna det grova gräset,
sen tar fåren det fina och till sist
kommer hönsen, som äter fluglarver
ur spillningen. Samtidigt blir
odlingarna naturligt gödslade. Här
finns inget avfall, för allt tas tillvara
och varje del drar nytta av de andra i
ett slutet kretslopp. Och metoderna
kan anpassas för allt från minsta
klippskreva till storskaligt jordbruk.
Nyfiken
på Permakultur?
Googla Youtube
Permaculture Documentary.
T ex UMass Permaculture
Documentary Video, eller
allt om Rainwater Harvesting
med Brad Lancaster.
PERMAKULTUR I DIN TRÄDGÅRD:
Bygg en varmbänk
Ta vara på värmen i brinnande hästgödsel, förläng din odlingssäsong och bygg
fin näringsrik jord för framtida bruk. Börja i mars-april för tidiga primörer!
1) Bygg en ram av till exempel
halm balar i önskad storlek. Halmen är
organisk, isolerar bra och är trevlig att
se på. Vi använde 20 balar, med dubbla
lager som kant.
2) Fyll med färsk hästgödsel som
trampas kompakt (halmblandad
håller värmen bättre än sågspånsblandad).
I vår bänk rymdes ett
rejält lass på medelstort släp.
3) Låt bänken vila cirka 2 veckor.
I början av den naturliga förbränningsprocessen
blir det 60-70 grader
i bänken. För hett för frön.
4) När mätaren visar under 30 grader,
fyll på med 30 cm jord. Dags att så!
5) Lägg en glasskiva (t ex ett
gammalt fönster) över och börja
spana efter grönt...
11

VISIONEN ÄR STARTPUNKTEN. Åland ska vara ett helt hållbart samhälle år 2051
– det har Ålands landskapsregering och Ålands lagting tagit beslut om. Det ska ske
utifrån en särskilt framtagen hållbarhetsstrategi, och mer konkreta planer som
läggs till vartefter. Men man måste inte läsa alla dokument för att hjälpa till.
HÄLSNINGAR FRÅN
2051
Så här ser ett hållbart Åland ut!
Om vi ska kunna skapa något nytt
måste vi först kunna se det för
vår inre syn, annars är det svårt
att tro att det är möjligt. Att
jobba med visioner är att inte
stanna i det vi redan kan och brukar göra i
stil med ”det som funkade igår lär funka
imorgon”. Istället börjar vi i andra ändan: Så
här vill vi ha det när vi är färdiga. Sen
kommer det roliga: att hitta på smarta och
djärva sätt att nå dit. Vad behöver vi göra?
När behöver vi göra det? Vem ska göra vad?
Ju fler som delar en vision desto mer kraft
får den. Den fungerar som en gemensam
riktning som motiverar och inspirerar.
Politikerna ensamma kan inte göra Åland
hållbart. Deras jobb är att skapa goda
förutsättningar, men resten är upp till oss
andra. Ledare och politiker är också människor:
de behöver feedback och trygghet för
att klara av att leda och ta modiga beslut.
Dessutom behöver vi alla dra åt samma håll
om det ska hända saker. Stora företag och
små, kommuner och institutioner, föreningar,
familjer ... människor, helt enkelt! Du och jag,
precis där vi befinner oss, och precis med det
vi kan och vill.
Vi bad några välkända ålänningar följa med
till 2051. Så här sa vi till dem: Låt oss leka att
året är 2051 – och att vi lyckades! Åland är
hållbart i sin resursanvändning och påverkan
på miljö och människor. Vad är det
viktigaste och bästa som hänt, ur ditt
perspektiv och i din bransch? Så här svarade
de.
12
illustration annika zetterqvist

JOHN WREDE
KOMMUNDIREKTÖR BRÄNDÖ
– Min största farhåga år 2016 var att vi inte skulle ha
någon bebodd skärgård kvar i mitten av seklet. Men det
har blivit helt tvärtom. Vi har varit öppna, välkomnande
och samarbetsvilliga, och skärgården har blivit en
smältdegel med människor och idéer från världens alla
hörn. 2051 är det här det händer saker, lite som New
York på 1950-talet. Nu när nordborna inte åker till södern
titt och tätt söker också de sig hit för att vila och njuta av
naturen och vårt rena hav.
– När det gäller mat har graden av självförsörjning
ökat. Folk odlar sina egna grönsaker, och eftersom kött
har blivit en lyxvara i butiken har många lite djur för eget
bruk. Fisket räcker inte mer än
för husbehov än, men fiskodling
och -förädling är viktiga näringar,
med hållbart producerat protein på
export.
– Jag har många gånger varit glad åt fibernätet Brändö
byggde ut för 35 år sen. Nu när de flesta arbetsplatser är
platsoberoende väljer många att jobba på distans. De
korta avstånden på land klarar vi med lokala fordon som
går på el, så sjötrafiken kan fokusera på persontransporter.
Färjorna drivs med el från lokala energikällor som sol,
vind och vågor.
LENA BRENNER
LANDSBYGDSUTVECKLARE
– Det bästa är att vi har lyckats få till en matproduktion
på Åland som är helt oberoende av fossila bränslen: hela
kedjan från produktion, förädling och transporter till att
maten ligger på konsumenternas tallrikar.
– I mitten av 2010-talet var det dålig lönsamhet inom
lantbruket, och vi ville ta fram annorlunda produkter som
vi kunde ta mer betalt för. Branschen låg ständigt steget
efter miljölagstiftningen, och det skapade missnöje och
misstro. Genom nya samarbeten inom livsmedelsområdet
tog vi över taktpinnen. Vi fick samsyn och gemensamma
mål, och började föregå lagstiftningen istället för
att springa efter.
– Idag pratar vi mycket om
hållbar matproduktion.
Ekologisk odling fungerar inte för
alla grödor, men vi har nya sätt att
odla, vi är självförsörjande på gödsel
och vi har fått stopp på näringsläckaget. Tack vare den
Hållbara livsmedelsstrategin från 2016 och all försöksverksamhet
inom energisektorn på Åland som testområde
har vi legat så pass mycket i framkant att det
åländska uttrycket ”Vilig mat” har blivit ett vedertaget
begrepp i hela Norden.
ROBERT JANSSON
EMMAUS
– Det viktigaste är att vuxna människor har börjat ta
ansvar för sina egna liv och löser problem istället för att
hitta fel hos andra eller vänta på att andra ska börja. Folk
tänker själva. Det var som om klimatförändringarna och
konflikterna i mitten av 2010-talet fick människor att
vakna upp: ”Nu räcker det”.
– Tredje sektorn har fått en helt annan roll i samhället.
Förr var det ganska täta skott mellan olika grupper i
samhället. Idag är det mycket mer samverkan mellan
offentlig sektor, företag och föreningar. Vi insåg att vi
egentligen har samma mål, och det blev helt naturligt att
samarbeta.
– Idag ser vi ju också hur
mångkulturen blev en stor
vinstaffär för Åland. Vi har ett
mångsidigt och blomstrande
kultur-, samhälls- och näringsliv,
och det mångkulturella har blivit en
del av Ålands varumärke.
– Jag tycker det Emmaus har bidragit med är glädjen,
lekfullheten och öppenheten vi medvetet odlat hela
vägen: att våga nya saker, blanda spännande människor.
Det som först bara verkar skoj kan ofta vara början på
något viktigt.
13

LOTTA NUMMELIN
ÖSTERSJÖFONDEN
– När det gäller Östersjön var övergödningen problemet
förr. Idag har vi teknik för att sluta alla kretslopp så att de
dyrbara näringsämnena stannar på åkrarna och kan
användas igen och igen. Det är en blandning av teknikutveckling
och en insikt om att vi måste ta bättre hand om
jordens resurser.
– I början av 2000-talet handlade effektivitet om att jobba
hårdare, producera billigare och tjäna mer. Idag handlar effektivitet om att ta vara
på energi och andra resurser så att ingenting går till spillo.
– Allt har inte gått på räls. Vi lever fortfarande med en del av spåren från den
stora oljekatastrofen i Östersjön för över 20 år sen. Men katastrofen fick många
att engagera sig och påskyndade utvecklingen mot alternativa drivmedel.
– Miljökatastrofer, klimatförändringar och ständiga krig om mat och vattenresurser
har gjort miljöföregångarna till vår tids hjältar. Östersjöfonden har bidragit
till att lyfta fram dem och visa vad som är möjligt. Idag jobbar vi med alla, från
miljöorganisationer till näringsliv, för att söka innovativa lösningar tillsammans.
HÄLSNING
20
Så här ser ett hål
ANDERS WIKLUND
VD OPTINOVA
– Det viktigaste är att Åland blivit närande istället för
tärande i ett miljöperspektiv. Vi bidrar positivt, till exempel
genom att skapa mer energi än vi gör av med och genom att
sköta våra transporter utan fossila bränslen. Också utanför
Åland ses vi som ett gott exempel på hur näringsliv och politiker
kan få saker att hända tillsammans. Ålandspriset, som delas ut till
företag med de mest hållbara entreprenöriella idéerna, är prestigefyllt.
– Förändringen har skett tack vare ett starkt ledarskap och att rätt människor
börjat prata med varandra och vetat hur man jobbar effektivt tillsammans. Redan
mot slutet av 2010-talet var det 4-5 större åländska företag som blev drivande i
hållbarhetsfrågor. De här nyckelambassadörerna drog med sig resten av
näringslivet, och effekten blev kraftfull. Politikernas roll var att stödja och skapa
förutsättningar.
– Idag är vi runt 50 000 invånare och Åland är ett betydligt mer mångkulturellt
samhälle än för 35 år sen. Det är en enorm tillgång, den åsikten delas av de
flesta.
14

AR FRÅN
51
lbart Åland ut!
KATRIN SJÖGREN
LANTRÅD
och CAMILLA GUNELL
NÄRINGS- OCH MILJÖMINISTER
– Åland är bättre än någonsin på att ta vara på sina lokala
resurser. Matproduktionen blomstrar, vi är självförsörjande
på energi, och vi har trä att bygga av. Gammal
kunskap har gift sig med ny teknologi, så att det mesta
faktiskt kan byggas i trä; också stora konstruktioner. Den
hållbara modellbyn har länge inspirerat både ålänningar och
besökare, och ”Ålandshuset” går på export.
KATRIN: Åland hade goda förutsättningar från början, och vi har tagit väl vara
på dem. Från 2016 var det som om alla började dra åt samma håll. Polariseringen
mellan miljö och ekonomi började lösas upp, för vi insåg att det inte går att
bygga ett hållbart samhälle med rovdrift på människor och natur.
CAMILLA: Vi arbetade mycket med att hitta en gemensam målbild för att knyta
samman näringslivet, den offentliga sektorn och tredje sektorn och kunna
utnyttja all den kompetens som fanns i det åländska samhället. Lagstiftning och
strukturer utformades för att stöda hållbarheten. Och kapitalförvaltarna började
välja sina investeringar så att pengarna skulle arbeta i rätt riktning.
– Åland 2051 är också socialt hållbart med jämställda löner och en annan rytm
än den som drev så många till utbrändhet för 30-40 år sen.
KATRIN: Vi har delat på jobben, och jämställdheten har ökat också i hemmen
så att kvinnor och män delar jämnare på ansvaret för barn och hem.
CAMILLA: Många av de värderingar kvinnor traditionellt slagit vakt om, som
småskalighet och långsiktighet, passar väl in i det hållbara samhället.
NU ÄR DET DIN TUR!
Välkommen in i vår tidsmaskin. Samma fråga går till dig som läser:
Låt oss leka att året är 2051 – och att vi lyckades!
Åland är hållbart i sin resursanvändning och påverkan på miljö och människor.
Vad är det viktigaste och bästa som hänt, ur ditt perspektiv och i din bransch,
eller när det gäller det du är intresserad av helt enkelt?
Och dessutom (för det är så framtiden kan påverka livet
redan här och nu):
På vilket sätt har du själv bidragit med det du kan och
?
tycker om att göra?
15

Det som sker i yttervärlden speglar det vi tänker och tror på.
Om vi inte förstår oss själva och våra motiv återskapar vi det vi vill bli av
med, säger Debbie Warrener vid Transition Network i England.
DEBBIE WARRENER:
För att förändra världen
måste vi själva förändras
När nystartade Omställningsrörelsen
fick vind i seglen i
England för tio år sen tog
arbetet aldrig slut, och
eldsjälarna i kärntruppen höll på att
bränna ut sig. Debbie Warrener och
några till tryckte på larmknappen:
det här håller inte. Och dessutom: Vi
håller inte. Ska vi kunna skapa en
hållbar värld måste vi också själva
jobba hållbart och ta hand om oss
själva och varandra som grupp.
Frågan är bara: Vem har tid
att gulla med livsbalans och
personlig utveckling när
världen brinner och det
finns så oändligt mycket
att göra?
Svaret är att vi egentligen
inte har något val,
menar Debbie Warrener.
Grundorsaken
Krig och orättvisor, smutsiga
energisystem, rovdrift på
både naturresurser och
människor: det finns mycket som
är åt skogen på vår planet.
– Vi förfasas över fracking, utsläpp
eller attentaten i Paris. Men av
någon anledning missar vi själva
grundorsaken till att vår värld ser ut
som den gör: vår egen berättelse,
säger Debbie.
– Vi behöver förstå att vår inre
verklighet, våra tankar om världen
och vår tro på vad som är viktigt och
sant är orsaken till vad nationer,
storföretag och enskilda människor
faktiskt gör på utsidan. Vårt sätt att
leva förstärker och omskapar
ständigt berättelsen om att vi alla är
ensamma hjältar som måste
konkurrera med varandra för att ta
oss fram i en hård värld. Och att
naturen är ett ting, ja, ett slags
planetarisk supermarket där det är
fritt fram för människan att ta för sig.
Det är den världsbild vi vuxit upp
med: vår inre, kollektiva berättelse.
Världsbilden styr
Alla måste inte vara intresserade av
den inre dimensionen, påpekar
Debbie. Men alla behöver förstå att
den är viktig.
– När vi går ihop i grupper och vill
förändra världen måste vi vara
medvetna om att vi har den här
världsbilden med oss i ryggraden.
Den påverkar omedvetet hur vi
reagerar på varandra och på nya
idéer, vad som triggar oss känslomässigt,
vad som provocerar eller
skrämmer. Om vi inte ser upp
kommer vi omedvetet att reproducera
den gamla berättelsens bilder
av makt, status, prestation,
prestige och så vidare. Vi
kommer att fortsätta
attackera, försvara och
skapa konflikt. Och vi
bränner ut oss eftersom vi
alltid måste bevisa vårt
värde genom att vara
duktiga, och därför jämför
oss med varandra och inte
unnar oss att vila, säger
Debbie.
– Det här är inte flummigt.
Det är social teknologi för gott
samarbete: För att ta vara på
människorna i en grupp så att alla
är engagerade och passionerade
och kan arbeta effektivt med rätt
saker behöver vi medvetet skapa
trygga utrymmen där alla kommer
till sin rätt.
Trygga utrymmen
Det finns processer, övningar och
allehanda verktyg för att skapa
sådana trygga utrymmen. Regler för
hur man uppför sig tillsammans.
Strukturer för att låta alla komma till
16
HÅLLBAR INSIDA

tals. Att någon tilldelas ansvaret att
hålla koll på energinivån eller
atmosfären i rummet: ”Dags för en
bensträckare” eller ”stopp ett tag, nu
har tonen hårdnat.”
Eftersom vi själva är en del av det
system vi vill förändra behöver vi
både strukturer som hjälper oss se
när de gamla mönstren går igång
och strukturer som stöder oss att
göra annorlunda. Ofta handlar det
om enkla saker som att ta sig tid för
check in före ett möte: hur är läget?
Att visa människor uppskattning för
det de gör. Att tala om vad som
inspirerar oss eller vad vi är
tacksamma för just den här dagen.
Att fira ett avslutat arbete eller att
bara ha roligt tillsammans.
Sluta peka finger
Debbie upplever att medvetenheten
om den inre dimensionen växer i de
olika förändringsrörelserna idag.
Samtidigt sprids insikten att vi
behöver släppa den gamla berättelsen
om ”vi och dom”, där ”de andra”
alltid tycks vara problemet.
– Om jag säger till dig att du är
problemet känner du dig hotad och
ber mig dra åt skogen, och antagligen
hittar du något att anklaga mig
för tillbaks. Självgodheten i att ”jag
har rätt och du har fel” öppnar sällan
några dörrar, säger hon.
– Freden börjar i oss själva. Jag
tror att vår uppgift är att stå upp för
det vi tror på, fokusera vår energi
och våra talanger för att bidra till att
leva och skapa den förändring vi vill
ha, men så lite som möjligt peka
finger åt andra.
Vanliga människors vanliga
ursäkter, då? Allt det där vi säger
till oss själva när vi inte riktigt
orkar bry oss som vi känner att vi
borde? ”Jag har inte tid” eller ”jag
har inte råd” eller ”det gör ju ändå
ingen skillnad”?
– Samma sak där. Vi kan ändå inte
punktera människors föreställningar
genom att tala om för dem att de
har fel. Jag tror mer på att bjuda in
människor, att rikta sig till det goda.
Jag känner mer och mer att livet är
mystiskt och att alla har sin väg att
gå. Människor råkar ut för saker, eller
möter en viktig person, eller läser
något, och de där sakerna vi tror oss
tycka och veta om livet och världen
blir punkterade hela tiden. Vi får lita
på processen, säger Debbie.
Stöd av varandra
Vi måste ge plats för det mänskliga.
Vad är det som driver oss? Som ger
oss mod och glädje? Som får oss att
orka lämna soffan för att göra något.
Som får oss att våga säga nej:
”Jag vill inte.” Eller ja: ”Det vill jag!”
– Jag tror på att göra sitt bästa
med stor integritet, men också med
omtanke om sig själv: Också jag,
också du, är dyrbara delar av den
här världen. Vi måste inte klara allt
själva. Vi måste inte vara duktiga
hela tiden. Vi får be om hjälp, säger
Debbie och fortsätter.
– Vi är inte vana vid att göra det.
Bara att förstå att vi behöver stöda
oss själva och varandra – och att
våga känna efter och be om hjälp är
en del av ett systemskifte. Människor
behöver söka sig till likasinnade och
göra saker tillsammans. Också
Nelson Mandela behövde stöd. Vi
orkar inte vara hjältar och skapa
förändring utan stöd och hjälp från
varandra.
Debbie Warrener ler soligt från
London genom cyberrymden.
– It’s a pretty cool time to be alive,
isn’t it? säger hon. Ja minsann. Det
händer saker – både ute i världen
och i oss människor. Det är en häftig
tid att leva i.
BOK & FILM: Det här förändrar allt:
kapitalismen kontra klimatet, Naomi Klein
(This Changes Everything).
FILM: How to change the World – om
Greenpeace start på 1970-talet. Några
killar vill förändra världen, men måste
också möta sig själva och varandra.
Debbie Warreners favoriter:
Föreläsaren och författaren Charles Eisenstein:
Böckerna Sacred Economics (även film på
Youtube) och The More Beautiful World Our
Hearts Know is Possible
BOK: Ekofilosofen Joanna Macy: Active Hope – How
to Face the Mess We’re in Without Going Crazy
17

När vi samlades 200 personer ombord på Pommern i
november 2015 för att visa vårt stöd för ren energi inför klimattoppmötet
i Paris var vi inte ensamma. 785 000 människor i
175 länder gjorde samma sak – och världens ledare lyssnade.
Arrangör var Avaaz, ett globalt kampanjnätverk med 42
miljoner medlemmar.
– Det finns en otrolig kraft i att vara en del av en global rörelse,
säger Petra Granholm (i grön kofta till vänster), viceordförande i
Ålands Natur & Miljö.
– För en liten organisation är det svårt att göra sig hörd i större
sammanhang. Men Avaaz har metoder, koncept och IT-lösningar
färdiga så att det är lätt också för lokala föreningar att hänga på
större manifestationer eller arrangera egna. På Avaaz hemsida är
tonen varm och det är lätt att bli engagerad: www.avaaz.org
MATS LÖFSTRÖM:
På en ö får förändringar snabb effekt
En fluglort på världskartan med 29 000 av världens
sju miljarder själar – kan lilla Åland göra skillnad i
världen? Ja, om vi tar vara på just litenheten, anser
riksdagsman Mats Löfström.
En ö är något alldeles särskilt. Den är väl avgränsad, den
har sitt eget liv, och det som händer där går att överblicka
på ett helt annat sätt än i världen utanför.
– Klimatförändringarna och det vi behöver göra för att hejda
dem är så stora frågor att de lätt blir abstrakta. Men på en liten
ö ger också ganska små saker statistiskt genomslag. Om vi på
Åland kan ställa om och bli klimatsmarta och koldioxidneutrala
blir förändringen snabbt påtaglig och mätbar. Genom att visa hur
en liten plats hittar sina lösningar och vad det får för effekter kan
vi fungera som exempel och inspiration också för större regioner
och länder, säger Mats Löfström.
Han nämner Island
som jobbat på att bli
helt fritt från
oljeberoende, och
vissa Kanarieöar som
tack vare sol, vind och
vattenkraft är nära att
bli helt koldioxidneutrala. På närmare håll finns vindkraftdrivna
danska Samsøe.
– 2051 ligger långt fram i tiden, och nu är det viktigt att bryta
ner hållbarhetsstrategin i mätbara delmål på vägen. Det är
handling som skapar trovärdighet, säger Mats Löfström.
– Jag tänker mig också att Åland skulle kunna vara en
mötesplats för hållbarhetsfrågor, med till exempel återkommande
konferenser som en politisk hävstång ut i övriga norden
och världen.
Vill du veta mer?
2015 gick Ålands Natur & Miljö officiellt med i
den internationella omställningsrörelsen
Transition Network som en del av Omställning
Sverige.
ONLINE: www.transitionnetwork.org
www.omställning.net
Introduktionsfilmen In Transition 2.0 finns t ex på Youtube
BOK: Omställningens tid, av Björn Forsberg
18

ÅLAND I VÄRLDEN
PELLA THIEL:
Kriminalisering
av ekocid påverkar
också Åland
Missa inte Ålands fredskultur som en
tillgång i omställningsarbetet! Det säger
svenska miljödebattören, omställaren och
ekocidaktivisten Pella Thiel.
Hon har varit här några gånger för att berätta om
Omställningsrörelsen: en global gräsrotsrörelse som
söker hållbara människovänliga sätt att leva bortom
beroendet av fossila bränslen. Och hennes entusiasm är
skön motmedicin mot allt vad loj hemmablindhet heter:
– Alltså Åland – vilken omställningsö! Självstyre, en
levande matkultur med många livsmedelsproducenter,
Fredsinstitutet, varroafria bin och många soltimmar. På
en ö blir förutsättningarna så tydliga, och det passar väl
ihop med Omställningsrörelsens grundtanke: Att utgå
från det man har just där man är, säger Pella.
– Jag har ju inte varit här mycket, men jag tycker mig se
en jävlar-anamma-känsla som vi inte har i Sverige. Ni
sitter inte på era rumpor och väntar på att staten ska
fixa. Ni tänker ”vi kan själva”. Det är helt avgörande när
saker behöver förändras.
Fel människor straffas
Själv brinner hon just nu för att få till stånd en internationell
lagstiftning mot ekocid, livsförstörelse. Klimatavtalet
i Paris hösten 2015 är bara början:
– Vi behöver juridiskt bindande avtal. Som det är nu är
det människor som med sina kroppar försöker stoppa
rovdrift på jordens resurser som blir straffade. Istället
borde den som är högst ansvarig när det gäller att
orsaka, besluta om eller finansiera storskalig förstöring
av ekosystem riskera straff. Ministrar och företagsledare
ska kunna ställas till svars.
Man kan tänka att de stora miljöbrotten sker långt
borta, och att en ekocid-lagstiftning inte skulle beröra
Åland särskilt mycket. Men lagar har stor påverkan på
normer och värderingar, menar Pella Thiel. En lagstiftning
”Det är lätt att fastna på
en nivå av borden”, säger Pella
Thiel: ”’Ni ska cykla!’ ’Köp ekomat!’
Men det där vet vi redan, och vi gör
det inte ändå. Det är inte på den nivån
det händer saker. Vi behöver fundera över
vart vi är på väg och vad vi vill. Tillsammans.”
blir en gemensam bas: ”det här är så dåligt att det bör
förbjudas”.
– De flesta fonder investerar fortfarande stort i projekt
som riskerar att förstöra livsmiljöer, som gruv- och
energiprojekt. De som flyttar på pengarna bryr sig inte om
vad pengarna gör, utan bara att de växer. Men om viss
verksamhet riskerar att bli straffbar sänder det signaler
som kan påverka hela världsekonomin, säger hon.
– Ekocid-debatten är ett sätt att prata om de här
sakerna: Vad är viktigt och meningsfullt? Vad vill vi med
våra lagar?
Åland viktig röst
Det är här Åland som Fredens öar har en unik chans –
om vi tar den.
– Er fredskultur är viktig och intressant också i ett
internationellt perspektiv, och ni skulle kunna vara en
viktig röst. De brott som åtalas i Romstadgan är de allra
värsta brotten, de som berör hela mänskligheten, som
folkmord och krigsbrott. De har ibland också kallats
brotten mot freden. Också livsförstörelse, ekocid, kan
ses som ett brott mot freden.
EKOCID – VAD ÄR DET ?
Benämningen ekocid (eng. ecocide)
kombinerar grekiskans oikos, hem, med
latinets caedere som betyder att döda
– att ödelägga det egna hemmet.
Skogsavverkningen i Amazonas, tjärsandsutvinningen
i Kanada, utsläppet vid
Talvivaaragruvan i Finland och oljeutsläppen
i Nigerdeltat har pekats ut som ekocid:
”omfattande skada på, förstörelse eller
förlust av ekosystem inom ett avgränsat
geografiskt område, antingen genom
mänskligt handlande eller andra orsaker, i
en sådan omfattning att invånarnas
möjligheter till ett fredligt åtnjutande av
området allvarligt inskränkts.” Ekocid skulle
kunna vara ett av de brott som definieras i
Romstadgan från 1998, som reglerar
verksamheten vid Internationella
brottmålsdomstolen (ICC) i Haag. Det
fanns med under förhandlingarna men
ströks i sista stund.
19

Välkommen med i
Ålands Natur & Miljö!
Sofia
Jessica
Ålands Natur & Miljö är en folkrörelse som vill bidra till att en hållbar livsstil blir en del
av identiteten hos alla på Åland. Naturglädje, välmående och bärkraft till hela Åland är
vår paroll! Vi tror att vi alla vill leva hållbart på olika sätt men befinner oss i olika lägen
och med olika grundförutsättningar. Som förening vill vi vara ett forum för att kanalisera
människors engagemang i miljö- och hållbarhetsfrågor, sporra till gemensamma
aktioner i samhället och skapa utrymme för kunskapsutbyte, inspiration och personlig
utveckling. Vi har regelbundna medlemsfikor och jobbar med allt från att påverka
beslutsfattare till att ordna utflykter till natursköna platser.
Har du något specialintresse som anknyter till miljön? Vi stöttar olika temagrupper kring
till exempel odling, vardagens kemikalier, politik och cykling.
Vill du ta nästa steg för att skapa mer hållbarhet i ditt liv? Hjärtligt välkommen med oss!
Se mer på www.natur.ax, ring 0457 344 99 00 eller besök oss i vår föreningslokal i
Sjökvarteret. Hoppas vi ses!
Ditt namn *
Din e-postadress *
STYRELSE
Micke Larsson
Ann Nedergård
Petra Granholm
Giséla Linde
Johan Silvander
Alexandra Sjöblom
Adam Conway
Ursula Sepponen
Jesper Svanfelt
Erica Scott
kontakta via e-post:
fornamn@natur.ax
Din postadress *
Ditt födelseår *
Ditt telefonnummer
Intresseområden
Adam
Kom in eller posta formuläret. Du kan också fylla i formuläret på vår hemsida.
Ålands Natur & Miljö, Sjökvarteret, Österleden 110, 22100 Mariehamn.
Maria
FREDRIK HJERLING
Visste du att vi arbetar aktivt för
att minska vår miljöpåverkan?
Att använda överloppsenergi som
uppstår när vi kyler ner kyl- och
fryslagret till att hålla bilrampen
till lastzonen is- och snöfri är ett sätt.
Smart både för plånboken och för miljön!

21