FYSIOTERAPI

Den ledande tidningen för landets fysioterapeuter 

FYSIOTERAPI 

2016 

5snabba 

UTREDNINGEN 

EFFEKTIV VÅRD 

Avtalet 

förlängt 

med specialistfrågan 

på dagordningen 

DEBATT 

Skyll inte allt på 

grundutbildningen 

KLINIK & 

PRAKTIK 

Certifierad rehab 

fixar svår smärta 

PROFILEN 

Smärtspecialisten 

som vågar ta paus 

Cecilia Norrbrink hittar ny arbetslust och nya perspektiv genom ett friår 

NYHETER Artrosskola får egen kod • Träning vid cancer utvärderas • Svenska forskare skrev bästa artikel

Gör 

skillnad 

för människor 

på flykt. 

2 

Röda Korset finns på plats i krigets Syrien och vid Medelhavets stränder. Vi delar ut mat, 

vatten, babypaket, sovsäckar, tvål och erbjuder sjukvård, stöd och tak över huvudet. Vi 

finns även på asylboenden i Sverige. Ditt stöd behövs och gör skillnad. Sms:a AKUT 

FLYKT till 72 900 och skänk 100 kr, swisha valfritt belopp till 123 555 77 64 eller skänk 

pengar via redcross.se 

Genom att skänka en gåva godkänner du att Röda Korset får kontakta dig. Vi följer personuppgiftslagen. 

FYSIOTERAPI 2.2016

INNEHÅLL 

2 

KLINIK & PRAKTIK 

Certifierad rehab i Lund 

klarar komplex smärta 

18 

PROFILEN 

Smärtspecialisten Cecilia 

Norrbrink tog ett friår och 8 

hämtar ny energi i leran. 

FACKPRESS 

Högintensiv laser 

vid frozen shoulder 

15 

NYHETER 

26 

Genetisk kod 

tuffare än 

svåraste språket 

NYHETER 

6. Fysioterapeuterna byter direktör 

14. Träning vid cancer utvärderas i stor studie 

DEBATT 

16. Problemet ligger inte i grundutbildningen 

Anna Pettersson efterlyser i ett debattinlägg en mer 

nyanserad diskussion om kompetens. 

AVHANDLING 

29. Knivskarp forskning 

Kjerstin Vogel har i samarbete med styckningsbranschen 

kartlagt och studerat ergonomin för styckare. 

FORSKNING 

27. Tränings-dvd kan sabba motivationen 

30. Balansträning vid Parkinsons sjukdom 

MEDLEMSNYTT 

36. Var med i vår framtidsdialog! 

37. Dags för lönesamtal? Vi ger dig tipsen! 

E-HÄLSA 

49. Nytt hjälpmedel ger cyberkoll på FaR 

För att motion på recept ska funka behöver ordinationen 

följas upp. En ny e-lösning kan underlätta detta. 

ALLTID I FYSIOTERAPI 

36. Medlemsnytt & förbundets ledare 

42. Kursannonser 

45. Plats- & etableringsannonser 

47. Korsordet 

54. Krönikan 

FYSIOTERAPI 2.2016 

3

Vi ser till 

att du syns! 

Utgivningsplan 2016 

Sista bokning 

annonser 

Lämning 

annonsmaterial 

Leverans 

bilagor 

Tidningsnummer 

Utgivningsdatum 

1 7 dec –15 10 dec –15 8 jan 21 jan 

2 25 jan 28 jan 12 feb 25 feb 

3 22 feb 25 feb 11 mars 31 mars 

4 21 mars 24 mars 15 april 28 april 

5 28 april 2 maj 20 maj 2 juni 

6 7 juni 9 juni 1 aug 11 aug 

7 22 aug 25 aug 9 sep 22 sep 

8 26 sep 29 sep 14 okt 27 okt 

9 14 nov 17 nov 2 dec 15 dec 

1–17 5 dec 8 dec 13 jan –17 26 jan –17 

Din nya annonskontakt på Mediakraft: 

Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, 

gabrielle.hagman@mediakraft.se 

Annonsera i den ledande tidningen för landets fysioterapeuter 


www.fysioterapi.se 

4 FYSIOTERAPI 2.2016

FOTO: GUSTAV GRÄLL 

Döm mindre 

och lyssna mer 

Hjälp mig. Två ord. De kan rymma bråddjup. Hjälp mig. En 

vädjan dold i en lång detaljrik anamnes. I stoiskt tillslutna 

anletsdrag och spända nackar. I händerna som kramar 

armstöden vid en uppresning. I sömnlöshetens snurrade 

lakan. I ordlös kallsvett, nära det outhärdliga. I skriket vid 

en oförsiktig rörelse. I utmattningen vid dagens slut. Hjälp mig. Jag har ont. 

smärta är ett av de vanligaste skälen till att människor söker vård. Smärta 

finns i alla kliniska specialiteter, i alla åldrar och samhällsklasser. Smärta är 

också en mycket vanlig orsak till sjukskrivning. Hur tar sig hälso- och sjukvården 

an dessa patienters hjälpbehov? Bilden är dubbel. Goda exempel 

finns där patienterna får ett gott bemötande, en grundlig bedömning av rätt 

profession på rätt vårdnivå, information om smärtans uppkomst plus en 

individuell behandlingsplan. På andra håll fortsätter patienter 

med smärta valsa runt i sjukvårdsapparaten utan att få hjälp. 

De vittnar om maktlösheten i att inte bli tagna på allvar. 

vården ska döma mindre, lyssna mer och göra detektivarbetet 

med att hitta smärtans ursprung, säger smärtspecialisten 

Cecilia Norrbrink. Hela sin yrkeskarriär har hon 

drivits framåt av frågan: Kan vi göra mer än vi gör idag för 

patienter med smärta? Svaret är ja, och hon vill öka smärtkompetensen 

både i vården och hos patienterna. 

Hennes mål är att vårdprofessionerna ska bli 

skickligare i att bemöta, bedöma och behandla 

och att patienterna ska förstå sin smärta och 

blir bättre på att hitta rätt i och ställa krav 

på vården. Läs mer om det i Profilen. 

adekvat hjälp på rätt vårdnivå, det 

erbjuds patienter med komplex 

långvarig smärta på Skånes 

universitetssjukhus i Lund. Åratal 

av kvalitetsarbete har lett fram till 

en CARF-certifiering av smärtrehabprogrammet 

SGP. I artikeln Klinik & Praktik 

kan du läsa hur det gick till. 

LEDARE 

Lois Steen 

chefredaktör 

Islossningen: 

I helgen kunde jag cykla på barmark 

genom gatorna. Enkel fysisk lycka. 

Forskningsfusk: 

Hur kirurgen Macchiarini kunde få 

hålla på ostört på KI ska utredas igen. 

Det är dags att göra rent hus med 

forskningsfusk och förnekelsekultur. 

”Vården ska döma 

mindre, lyssna mer och 

göra detektivarbetet 

med att hitta smärtans 

ursprung.” 

Medarbetare 

i nummer 2: 

Erik Skogh 

frilansskribent 

Jenny Leyman 

frilansfotograf 

Birgit Rösblad 

red. Forskning pågår 

Åsa Fagerström 

red. Fackpress 

Hilda Zollitsch Grill 

redaktör & reporter 

Göran Hagberg 

ad/formgivare 

Maria Lönegård 

bildbehandling 


5

NYHETER 

Nyhetsartiklar & notiser: 

Hilda Zollitsch Grill & Lois Steen 

Femtusen fysioterapeuter 

får förlängt kollektivavtal 

Det blir ingen avtalsrörelse i vår för Fysioterapeuterna. Det centrala avtalet med SKL 

förlängs i stället med tre år. Parterna har kommit överens om att under den tiden 

arbeta vidare med vissa för Fysioterapeuterna och Vårdförbundet viktiga frågor. 

Dolores Kandelin Mogren 

foto: hilda zollitsch grill 

AVTAL Karriärvägar och specialistfrågor 

är viktiga delar i överenskommelsen 

mellan Fysioterapeuterna/Vårdförbundet 

och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. 

Kollektivavtalet, som går under 

beteckningen HÖK11, omfattar i runda tal 

femtusen fysioterapeuter/sjukgymnaster 

anställda i landsting och kommuner 

runt om i Sverige. 

Att avtalet förlängs med tre år i stället 

för att sägas upp för omförhandling 

öppnar nya dörrar enligt Dolores 

Kandelin Mogren, förhandlingschef 

hos Fysioterapeuterna. 

– Vi är överens med SKL om att under 

dessa tre år föra gemensamma samtal 

om hur vi kan utveckla specialist- och 

karriärfrågorna och på sikt få in mer av 

detta i framtida avtal. Det är nytt, tidigare 

har intresset för att diskutera verksamhetsoch 

professionsfrågor varit svalt från 

SKL:s sida, säger hon. 

Bland annat ska en inventering av tillgången 

på specialister bland fysioterapeuter 

göras, liksom en partsgemensam 

kartläggning av modeller för karriärutveckling 

och specialisering och vilken 

betydelse de har för verksamheternas 

utveckling. 

– Vi ser det som en viktig grund för att 

uppnå fler specialisttjänster samt bättre 

löneutveckling och lönespridning för 

våra medlemmar, säger Dolores Kandelin 

Mogard. 

Hon berättar vidare att man kommer 

att jobba vidare med lönebildningen och 

hur den kopplas till verksamhetsmålen. 

– Något som ofta kommer fram i kontakterna 

med de fackligt förtroendevalda 

är att verksamhetens mål ofta är otydliga 

för våra medlemmar och lönekriterierna 

inte alltid är anpassade till fysioterapeuter. 

Dolores Kandelin Mogard tycker sig se 

ett pågående skifte på avtalsområdet, 

där möjligheterna ökat att få in verksamhetsutveckling, 

professionsfrågor och 

specialistfrågor i löneavtalet. 

För Vårdförbundets del är arbetstidens 

förläggning en viktig fråga. Parterna har 

nu enats om att träffa en principöverens- 

kommelse som på längre sikt ska utmynna 

i arbetstidsbestämmelser som är anpassade 

till verksamhetsbehoven och personalens 

behov av vila och återhämtning under 

nattarbete. Detta arbete kan bana väg även 

för Fysioterapeuterna, enligt förbundsordförande 

Stefan Jutterdal. 

– Jag tror att även fysioterapeuter i framtiden 

i större utsträckning kommer att 

behöva arbeta på obekväm tid när det 

passar verksamhetsbehoven, säger han. 

Det förlängda avtalet, som alltså förhandlats 

gemensamt av Vårdförbundet 

och Fysioterapeuterna, löper dock inte 

helt utan möjlighet till uppsägning. Två 

avstämningspunkter finns inlagda då det 

är möjligt att säga upp avtalet. Den ena 

infaller den sista november 2016; då kan 

avtalet sägas upp om parterna inte har 

träffat någon principöverenskommelse om 

arbetstidsbestämmelser. Nästa avstämning 

infaller i november 2017. Det centrala kollektivavtalet 

kan då förlängas om parterna 

är överens om det, eller sägas upp för 

omförhandling under avtalsrörelsen 2018. 

foto: eva dalin 

Hon blir förbundets nya direktör 

Förbundets nuvarande vice ordförande Helena Pepa byter roll och blir 

ny förbundsdirektör på Fysioterapeuterna från och med den 1 augusti. 

ROLLBYTE Vid sitt sammanträde 

i januari beslöt Fysioterapeuternas 

förbundsstyrelse att förordna Helena 

Pepa till ny förbundsdirektör. Den 

1 augusti efterträder hon Mats Einerfors 

som avgår med pension. 

Helena Pepa är fysioterapeut med 

specialistkompetens i neurologi och 

kommer närmast från en tjänst som 

verksamhetschef för avdelningen för 

fysioterapi vid Universitetssjukhuset 

i Örebro, vilken hon haft sedan 2009. Hon 

har suttit i förbundsstyrelsen sedan 2006 

och varit vice ordförande sedan 2009. 

Övergången från att vara politiker till 

att bli tjänsteman inom förbundet kan 

vara komplicerad. Därför lämnade 

Helena Pepa i samband med utnämningen 

sin plats i styrelsens arbetsutskott. 

Tills vidare kvarstår hon som 

vice ordförande. 

– Om jag sitter kvar i förbundsstyrelsen 

ända fram till den 1 augusti eller avgår tidigare 

är inte bestämt än, säger Helena Pepa. 


NYHETER 

Artrosskola har fått egen kod 

Klassifikation av vårdåtgärder 

används i digitala journalsystem. 

Från den 1 januari 2016 har artrosskola 

en egen KVÅ-kod. Det underlättar 

uppföljningen av artros patienter 

och BOA-registrets täckningsgrad. 

UPPFÖLJNING Från början användes 

kodsystemet för planering av kirurgi under 

förkortningen KKÅ, klassifikation av vårdåtgärd, 

men det utvecklades successivt 

för att passa vårdåtgärder inom öppenvården. 

Bokstäverna KVÅ står för klassifikation 

av vårdåtgärd och används för 

att följa upp åtgärder, men också för att 

stämma av resursanvändning och flöden. 

KVÅ-kodsystemet samverkar med DRG, 

diagnoskoderna och de KVÅ-kodområden 

som berör fysioterapeutisk verksamhet 

som är kopplade till ICF-systemet. Men 

kodandet är frivilligt. Långt ifrån alla 

landsting och kommuner har infört 

KVÅ-kodningen som ett obligatorium 

inom hälso- och sjukvården. 

”Med en KVÅ-kod kan man 

oavsett journalsystem följa 

upp patienterna som 

gått artrosskola.” 

Att artrosskola har fått en egen kod 

(GB020) innebär att det nu är enklare att 

följa upp artrospatienterna. Svårigheten 

med uppföljningar har tidigare varit att 

inte alla journalsystem tillåter användning 

av sökord som till exempel artrosskola, 

vilket gjort sökningar krångliga och ibland 

till och med omöjliga. Fysioterapeuter har 

inte heller tillgång till slutenvårdens patientregister 

på samma sätt som läkare har, 

vilket förstås försvårat uppföljningar. 

Med den nya KVÅ-koden för artrosskola 

försvinner en del av dessa hinder. 

– Med en KVÅ-kod kan man oavsett 

journalsystem följa upp patienterna som 

gått artrosskola, se om de hamnar i BOAregistret 

och därmed bedöma registrets 

täckningsgrad, säger Carina Thorstensson, 

registerhållare för BOA-registret. 

– Det är inte lätt att få en kod, berättar 

Carina Thorstensson. 

– När vi från BOA-registret tidigare 

sökte själva fick vi avslag. Nu gick vi ihop 

med Sveriges Arbetsterapeuter och 

Svensk Ortopedisk Förening, och troligen 

var det trycket från flera organisationer 

som gav resultat, säger hon. 

12 420 

Fysioterapeuterna hade vid 

års skiftet 12 420 medlemmar. 

Det är nytt rekord. 

Ny medicinteknik 

ska rädda hjärnan 

Vid en stroke tar det ofta timmar innan man via röntgen kan 

se om det är en propp eller blödning. I framtiden kanske vi 

får diagnosen redan i ambulansen. Forskare vid KTH har via 

kliniska tester visat att bioimpedans, som används för att 

mäta andelen kroppsfett, kan upptäcka skadad hjärnvävnad. 

Nu ska fler tester göras på patienter med akut stroke, för att 

verifiera tekniken så att den kan ge kvalitativa diagnoser. 

foto: colourbox 

Svenska forskare skrev bästa artikel 

Forskaren Ulrika Aasa har tillsammans med medförfattarna 

Björn Aasa och Lars Berglund vid Umeå universitet, samt 

Peter Michaelson vid Luleå tekniska universitet, vunnit 

2015 års JOSPT Excellence in Research Award för en artikel 

i Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy. 

KLINIKNÄRA Artikeln publicerades i februari 2015 och bygger 

på en klinisk studie där 70 patienter tränat fysiskt på olika sätt 

för att minska sin ländryggssmärta. Studien visade tydligt att 

låg belastande träning ger bättre resultat för vardagsfunktionen, 

men att både lågbelastande och högbelastande träning gav 

meningsfulla förbättringar av patienternas smärtintensitet och 

muskelfunktion. Forskarna betonar att träning i kombination 

med utbildning om smärtfysiologi och rörelsemönster är det 

bästa för denna patientgrupp. 

– Att bedriva forskning på klinik är inte helt enkelt. Men vi 

gjorde det ändå! Priset är bevis på att kliniknära forskning av hög 

kvalitet är viktig, vi är så glada och stolta! säger Ulrika Aasa. 

Priset delades ut i februari vid två ceremonier i Anaheim, 

Kalifornien. 

Källa: Umeå universitet 


7

Pausen ger 

nya perspektiv 

Efter snart 30 år i ständigt driv framåt tog smärtspecialisten, 

forskaren och föreläsaren Cecilia Norrbrink ett vågat beslut 

om ett friår. Studier i keramik är den paus hon behöver 

för att få ny lust och nya perspektiv. 

text: Lois Steen foto: Lars Andersson 

vi har nyss pulsat genom snön, hälsat på hennes 

ivrigt skällande hund Tuss och sedan satt oss ned 

med varsin kopp te i den enkla vita stuga hon hyr 

på Mullsjö folkhögskola. 

– Jag har alltid velat prova nya saker både på 

jobbet och privat, men jag har taggat ner lite med 

åren, säger Cecilia Norrbrink, leg. sjukgymnast, 

specialist i smärta, medicine doktor samt docent 

i rehabiliteringsmedicin. 

Taggar ner rejält, det är precis vad hon gör det 

här läsåret, då hon har ett friår från uppdragen 

som frilansande utbildare, forskarassistent och 

vikarierande lektor vid Karolinska Institutet. 

Hon har i stället placerat händerna i lera och 

foten på drejskivans pedal på Mullsjö folkhögskolas 

keramiklinje. Varför kom det beslutet just 

nu, undrar jag. 

– Jag hade börjat tappa min vanliga arbetslust 

och energi. Det här friåret är en investering i mig 

själv, säger Cecilia Norrbrink. 

bakom sig har hon 20 års arbete med ryggmärgsskaderehabilitering, 

drygt femton års forskning 

vid Karolinska Institutet, en stor mängd vetenskapliga 

artiklar samt en lärobok i smärtfysiologi 

och en patienthandbok om smärta. Visst är hon 

nöjd över vad hon uppnått, men hon konstaterar 

att det är lätt slita ut sig när man ställer höga krav 

på sina resultat och ständigt ska leverera något 

som blir till nytta för andra. En erfarenhet hon 

delar med många kollegor. 

– Därför är det oerhört skönt att någon gång 

i livet få ta en paus och ägna sig åt något bara för 

att det är lustfyllt, ler Cecilia Norrbrink. 

8


PROFILEN 

[ ] 

Ålder: 55 år Bor: Mullsjö folkhögskola 

(tillfälligt), Solna i norra Stockholm. 

Familj: Singel, hunden Tuss. 

Fritid: Keramik, träna & tävla med Tuss, 

dyka, paddla kanot, långfärdsskridskor, 

skidåkning, vänner. 

Jobbar vanligtvis som: frilansande 

utbildare, forskarassistent och vikarierande 

lektor vid Karolinska Institutet. 

Aktuell sysselsättning: Har ett friår 

och går på Keramiklinjen på Mullsjö 

folkhögskola 

Motto: ”Man måste våga för att vinna.” 

9

Jag måste vara enormt närvarande 

när jag drejar, annars går det åt 

pipsvängen, säger Cecilia Norrbrink. 

egentligen ville hon gå en sommarkurs i keramik 

på skolan, men den var fullbokad. Då föreslog 

skolan den ettåriga utbildningen. 

– Först kändes det som en omöjlighet, men 

sedan föll fler praktiska bitar på plats, så att det 

gick att genomföra. 

Och hon har inte ångrat sitt drastiska beslut, 

utan stormtrivs där hon är. 

– Utbildningen har överträffat mina förväntningar, 

det är en lyx att få ha så roligt och samtidigt 

lära sig så mycket! Det är så fritt och kravlöst, 

särskilt om man jämför med forskarlivet på KI, 

skrattar hon och fortsätter: 

– Lera är också ett helande material att sätta 

händerna i. Det gör en både starkare och friskare. 

Och jag måste vara enormt närvarande när jag 

drejar, annars går det åt pipsvängen! 

Förutom automatisk mindfulness har det 

också varit nyttigt att växla perspektiv, från en 

lärarroll till en elevroll. Hon tänker mycket på 

olika undervisningssituationer och har fått en 

större förståelse för studenternas synvinkel. 

– Det ska bli spännande att undervisa på 

utbildningen igen i höst. Den här pausen kanske 

förnyar mitt sätt att lära ut, säger Cecilia Norrbrink. 

Utifrån glädjen hon själv funnit i keramiken vill 

hon uppmuntra kollegor att ta hand om sig själva 

och odla sidointressen som ger energi i vardagen. 

– Arbetet är inte vårt liv, det är en del av vårt liv. 

Jag tror arbetslusten och kroppen håller längre 

om jobbet inte konkurrerar ut allt annat i livet. 

nu lämnar vi Mullsjö ett tag för att göra en resa 

genom Cecilia Norrbrinks yrkesliv. Hon ser sig 

främst som neurologsjukgymnast med smärtfokus. 

Neurologin fastnade hon för när en patientorganisation 

inom ryggmärgskador kom till 

grundutbildningen och informerade. 

– Jag blev uppslukad direkt! 

Efter sin examen jobbade hon bland annat 

som Solsticka och på Rekryteringgruppens lägerverksamhet 

men i början av 90-talet for hon till 

Palestina för att arbeta som förste sjukgymnast 

på ett ryggmärgsskadesjukhus som SIDA och 

Diakonia startat upp i Ramallah. 

– Det var mitt under intifadan. Vi kunde vakna 

av skottlossning och när man var ute på stan 

behövde man ibland springa för att sätta sig 

i säkerhet för att det började smälla någonstans. 

Uppdraget var på ett år, men erfarenheten 

påverkade henne djupt. 

– När jag ser flyktingströmmen i dag påminns 

jag om att vi lever så oerhört tryggt här i Sverige 

och att det inte är självklart för andra. 

Tiden i Ramallah lärde henne också att lyssna 

in patienternas eget perspektiv på sina funktionsnedsättningar. 

– Målbilden för vad man ville uppnå med sin 


'' 

Arbetet är inte vårt liv, 

det är en del av vårt liv. 

träning var annorlunda mot den jag var van vid. 

I Sverige handlar målen mycket om att uppnå 

självständighet men de här personerna tyckte 

inte att det var lika viktigt, de värdesatte helt 

andra saker. 

hon återvände hem och fick så småningom jobb 

på Spinaliskliniken på Karolinska universitetssjukhuset, 

där hon sedan jobbade många år i en 

forskningstät miljö. Där var hon bland annat 

paramedicinsk chef, chef för dagrehabiliteringen 

och under ett par år även chef för en smärtmottagning 

för neuropatisk smärta. Det var här hon 

började forska, men inte för att hon drömde om 

en forskarkarriär. 

– Mitt enda skäl till att forska har alltid varit 

att förbättra vården för patienterna. 

tidigt insåg hon att ryggmärgsskadade 

patienters största problem var smärta, och det 

har hennes forskning handlat om sedan dess. 

– Jag började fördjupa mig i neuropatisk 

smärta; det var den som begränsade dem mest 

och sänkte deras ork och livskvalitet. 

Strax innan hade hon gått sin första akupunkturkurs 

och fått mer inblick i smärtfysiologin. Då 

fick hon upp ögonen för hur komplex bakgrunden 

till olika smärttillstånd kan vara. 

– Jag ville dyka ned i den världen och förstå ännu 

mer om smärta. Och började fråga mig: Kan vi 

göra mer för våra patienter än vad vi gör i dag? 

Den frågan har fortsatt att driva henne framåt. 

Hennes senaste forskningsartikel med kvalitativ 

ansats publicerades i april 2015 och handlar om 

vad personer med ryggmärgsskador och neuropatisk 

smärta vill ha ut av vården och hur de hanterar 

sin smärta. Den berörde också hur dialogen 

mellan patienten och vårdprofessionerna kan bli 

bättre. Resultatet visade att det ännu och på många 

ställen finns brister inom både bemötande och 

behandling, berättar Cecilia Norrbrink. 

– En del läkare såg inte behoven av bättre 


Utifrån glädjen Cecilia Norrbrink själv funnit i keramiken vill hon uppmuntra kollegor 

att ta hand om sig själva och odla sidointressen som ger energi i vardagen. 

smärt rehabilitering och andra läkare svarade 

”Ja, vi förstår att de har det tufft och behöver 

behandling, men vi har inget mer att erbjuda”. 

Ett mer generellt problem, tycker hon, är att 

det i Läkarprogrammets kursprogram vanligtvis 

inte ingår någon obligatorisk kurs i smärta, bara 

frivilliga kurser. På Fysioterapeutprogrammet 

finns det vanligen cirka två veckors obligatorisk 

kurs i smärtfysiologi. 

– Två veckor är mer än ingenting, men ändå för 

lite eftersom kursen kommer tidigt i utbildningen. 

Det behövs mer repetition innan de ska ut i yrkeslivet, 

tycker Cecilia Norrbrink. 

i dag älskar hon att föreläsa. Som barn upplevde 

hon ren skräck i att stå framför klassen. 

– Jag sjukanmälde mig när jag skulle hålla 

föredrag. Att det går att övervinna rädslan för att 

tala inför publik, det är jag ett tydligt bevis på! 

skrattar Cecilia Norrbrink. 

Henne främsta mål är att lyckas få fysioterapeutstudenter 

intresserade av smärta och ge dem 

insikt om vad kunskap faktiskt betyder i mötet 

med patienten. 

– Och kan jag dessutom förmedla en glöd att 

vilja lära sig mer, är jag riktigt nöjd. 

Ett lika stort kall känner hon för att sprida 

kunskap till patienter; hon föreläser gärna för 

dem, och ser ett viktigt uppdrag i att svara på 

11

deras frågor och ge råd om hur de ska hitta rätt 

kompetens inom vården. 

– Det är väldigt meningsfullt att guida 

människor till rätt hjälp. Ökad kunskap hos 

patienten gör att de kan ställa krav på hälsooch 

sjukvårdens insatser. 

Boktips! 

Cecilia Norrbrink och Thomas 

Lundeberg är redaktörer för en 

kursbok om smärtans fysiologi. 

(Studentlitteratur, 2014) 

det har gjorts många landvinningar inom smärtområdet 

under senare år och Cecilia Norrbrink 

nämner några: Vi förstår den långvariga smärtans 

uppkomst och vidmakthållande bättre och långvarig 

smärta ses idag som ett eget sjukdomstillstånd 

och inte bara ett symtom. Forskningen inom 

fysiologi har gett mer kunskap om kommunikationen 

mellan olika delar av hjärnan och hur 

smärta påverkar våra beteenden. Det är bekräftat 

att smärta kräver specifika insatser med olika 

metoder som erbjuds av olika professioner, var 

för sig eller i team. Det har också tillkommit fler 

icke-farmakologiska behandlingsalternativ för 

långvarig smärta. Inställningen till komplementärmedicinska 

metoder har också förändrats, fast 

fältet fick sig en törn under debatten för åtta år 

sedan, när professor Martin Ingvar ifrågasatte 

effekten av akupunktur. 

– Vi lider lite av den debatten fortfarande, på 

grund av de faktafel som spreds då, men inom 

professionen är akupunktur på evidensbaserade 

indikatorer helt accepterat som en del av vår 

behandlingsarsenal. På akupunkturkurserna på 

KI har vi haft runt 300 sökande varje termin, 

säger Cecilia Norrbrink. 

hälso- och sjukvården behöver dock förändra 

sina flöden för att ny kunskap ska nå ut. 

– Tidigt adekvat omhändertagande är grunden 

för att smärtan inte ska fördjupas och förvärras. 

Patienter med smärta kommer att fortsätta valsa 

runt i vården tills de får ett värdigt bemötande, en 

grundlig bedömning och en individuellt anpassad 

behandling, konstaterar Cecilia Norrbrink. 

Och här har fysioterapeuter/sjukgymnaster en 

viktig uppgift att fylla, särskilt i rollen som första 

kontakt vid smärta i rörelse- och stödjeorganen, 

anser Cecilia Norrbrink. 

– Vår profession bör ta en större roll i att bedöma, 

diagnosticera och behandla smärta. Men vi behöver 

också ha mer kunskap, så att alla vågar ta ansvaret 

som ligger i att vara första instans. 

Här ivrar hon såklart för sin hjärtefråga, mer 

utbildning på grund- och avancerad nivå, men 

betonar också att den kollega som i nuläget inte 

är säker på sin smärtkompetens, snabbt bör 

remittera patienten till någon som är det. 

I höst återvänder Cecilia Norrbrink till sitt kall 

– att sprida kunskap om smärta i alla läger. 

– Men bäst vore det om alla kollegor höjde 

ribban för vad vi ska kunna. Mina studenter 

brukar få frågan om de vill få hjälp med sina egna 

smärtbesvär av en halvbra kollega eller en som är 

kompetent inom området. Alla vill behandlas av 

den bästa. Då frågar jag: ”Har inte du då skyldighet 

att själv bli den personen?” 

Det finns dessutom enkla saker som fysioterapeuter 

(och andra professioner) kan göra för att 

förbättra situationen för smärtpatienter. 

– Lyssna på patienten! Smärta är en subjektiv 

upplevelse, du kan inte avgöra hur ont patienten 

har. Vårt jobb är att ta reda på varför patienten har 

ont. Det är ett detektivarbete, så börja brett och 

snöa inte in på en diagnos för tidigt, uppmanar 

Cecilia Norrbrink. 

i höst återvänder hon till sitt kall att sprida 

kunskap i olika läger. Men just nu njuter hon av 

vissheten om att vara på rätt plats för att få ny 

energi, glädje och återhämtning. 

– Beslutet om att ta ett friår krävde enormt 

mycket mod. Och det är det bästa jag gjort! • 


LÅGINTENSIV 

VIBRATION 

Genom att stimulera stamcellerna 

i benmärgen åstadkommer LivMD 

ett antal positiva effekter. 

Alla forskningsvaliderade. 

• Bibehåller benhälsan hos Osteoporotiker 

• Förbättrar muskelhälsan och därmed balansen 

• Lindrar smärta, t.ex. i ländryggen och vid artros 

• Snabbare sårläkning 

• Förbättrar lymfdränage 

'' 

Beslutet om att ta ett friår 

krävde enormt mycket mod. 

Och det är det bästa jag gjort! 

LivMD används av ledande akupunktörer, 

kiropraktorer och sjukhus över hela USA 

och Europa. 

LivMD är utvecklad under 25 års forskning vid 

Stony Brook Universitetet i New York av Professor 

Clinton Rubin och hans forskningsteam. 

LivMD kalibrerar sig automatiskt efter varje 

användare. 

• Vibration på 0,4 g vid exakt 30Hz oskadligt 

upp till 4 timmar enligt FDA 

• CE-märkt som medicinsk utrustning 

i klass IIa 

• Säker i enlighet med ISO-2631 

Rekommenderad användning 10 minuter/dag, 5 dagar 

i veckan. LivMD kan hyras genom Wasa kredit för 495 kr/ 

månad exkl. moms vid 5 års hyra. Köp för 23.500 kr exkl. 

moms. Räknas som förebyggande hälsovård och är helt 

avdragsgill för företag. 

Info och beställning: Mobility Systems Scandinavia 

Skandinavisk generalagent. Telefon: 0707-160 410 

E-post: mobilitysystems@bahnhof.se 


13

NYHETER 

Nyhetsartiklar & notiser: 

Hilda Zollitsch Grill & Lois Steen 

Studie: Hur intensivt 

ska man träna vid cancer 

Det är bra att vara fysiskt aktiv under sin cancerbehandling men det är inte känt hur intensivt 

man bör träna eller om träningen kan lindra cancerrelaterad fatigue. Ett nytt forskningsprojekt där 

600 personer får träna med olika intensitet och olika grad av beteendestöd ska öka kunskapen. 

ONKOLOGI Tre universitet, i Uppsala, 

Linköping och Lund, samarbetar i studien 

Phys-Can om träning för patienter under 

cancerbehandling. Fysioterapeuten Ingrid 

Demmelmaier är en av forskarna och 

deltar också som träningscoach i projektet, 

som leds av professor Karin Nordin vid 

Uppsala universitet. 

– Man vet att det är bra att vara fysiskt 

aktiv under cancerbehandlingen, men 

personer under cancerbehandling slutar 

ofta träna, man orkar inte, berättar Ingrid 

Demmelmaier. 

Fatigue är vanligt hos personer med 

cancer och kan hålla i sig i flera år efter 

behandlingen. Ett syfte med studien är 

att se vilken träningsintensitet som ger 

bäst effekt på cancerrelaterad fatigue, 

och om det spelar roll för vidmakthållandet 

hur mycket coachning man får. 

– Det är svårt med tillgången till träning 

för dessa patienter i dag. Sjukvården 

generellt ser inte det som sin uppgift 

Ingrid Demmelmaier studerar om träning 

under cancerbehandling kan lindra fatigue. 

och det finns ingen slussning in i någon 

anpassad träningsgrupp. 

I studien deltar 600 personer som får 

behandling för bröst-, prostata- eller 

tarmcancer. De ska delta i standardiserad 

konditions- och styrketräning med hög 

eller låg/måttlig intensitet under sex 

foto: privat 

månader. Därefter får den grupp som 

lottats till beteendestöd en plan för vidmakthållandet. 

Deltagarna får skatta 

fysisk och mental trötthet och dessutom 

mäts livskvalitet, tilltro till egen förmåga, 

styrka, kondition, nedstämdhet och olika 

biomarkörer i blod- och muskelprover 

som skulle kunna förklara fatigue och 

har koppling till träning. 

– Den stora poängen med den här 

forskningen är att den ska kunna användas 

i verksamheten. Som fysioterapeut ska 

man kunna fånga upp patienter i detta 

skede i vården och slussa ut dem i friskvården, 

som ett slags FaR-koncept med 

extra stöttning i övergången, förklarar 

Ingrid Demmelmaier. 

De första deltagarna började träna i mars 

2015. Det tar två–tre år innan alla 600 har 

kommit igenom interventionsprogrammet. 

Därefter planeras en uppföljning 

med frågeformulär under fem års tid och 

en tioårsuppföljning via registerdata. 

Digital minneslåda ger stöd i samtal 

Memory Box! är en ny, kostnadsfri 

applikation som kan användas som 

terapimetod inom demensvården. 

E-HÄLSA Minneslådor används i dag 

som en vedertagen metod inom demensvård 

men har hittills inte funnits i digital 

form. Nya appen Memory Box! är en 

anpassningsbar, digital minneslåda 

med syfte att inspirera till samtal kring 

en persons uppväxt och livshistoria. 

För att stimulera långtidsminnet har 

Memory Box! också ett specialanpassat 

musikbibliotek som görs tillgängligt 

via länkning till Spotifys mobiltjänst. 

Applikationen, som är gratis och finns 

nedladdningsbar för iPhone och 

Androidtelefoner, är tänkt att kunna 

användas både inom vård och omsorg 

samt av närstående till personer med 

demens. 

Bakom applikationen står Swedish 

Care International, som delvis ägs av 

stiftelsen Silviahemmet, och dess ideella 

organisation Forum for Elderly Care 

som samarbetar med Svenskt Demenscentrum, 

Sophiahemmet Högskola och 

Karolinska Institutet. 


NYHETER 

Genetisk kod brädar 

svåraste språket 

En studie från Karolinska Institutet visar att ”grammatiken” 

i vår genetiska kod är mer komplicerad än världens mest 

komplexa språk. 

AVANCERAT Alla våra celler har i stort sett samma genuppsättning 

i cellkärnan, men olika gener är aktiva i olika celltyper. Detta styrs 

genom särskilda proteiner, transkriptionsfaktorer, som läser av 

genens instruktioner för när och var genen ska användas. 

Instruktionerna kan liknas vid DNA-ord. Orden kan sammanfogas 

till längre ord som kan läsas av kombinationer av transkriptionsfaktorer. 

Studien, som har publicerats i tidskriften Nature online, visar 

att sammanfogningen är mer komplex och varierad än i arabiska 

och mandarin, våra mest avancerade språk. Kan man identifiera 

DNA-orden kan man på sikt knäcka koden för genregleringen och 

utveckla nya läkemedel och behandlingar. 

snabba 

stefan jutterdal 

I januari överlämnade regeringens utredare 

Göran Stiernstedt sitt slutbetänkande Effektiv vård 

till hälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström. 

Vi bad Fysioterapeuternas ordförande Stefan 

Jutterdal kommentera några av förslagen. 

1. Vad är ditt helhetsintryck av Stiernstedts utredning? 

Det finns många bra förslag och jag kan konstatera att 

fysioterapeuter lyfts fram på ett positivt sätt. Farhågan 

är väl att det inte blir genomfört, det finns ju ingenting med 

om finansiering till exempel. 

foto: eva dalin 

Psykisk ohälsa 

ökar bland läkare 

Alltfler läkare är långtidssjukskrivna på grund av psykisk 

ohälsa och kvinnliga läkare drabbas oftare, det rapporterade 

Läkartidningen i januari. Arbetsmiljön anses vara boven. 

PSYKISK OHÄLSA Läkarförbundets 

arbetslivsgrupp anser 

att ökningen beror på en förändrad 

arbetsmiljö med mer 

krav på och mindre kontroll 

över arbetet. Enligt statistik 

från SCB är två av tre läkare 

aldrig eller nästan aldrig med 

och bestämmer hur det egna 

arbetet ska läggas upp. 

Fler läkare blir utbrända när 

trycket ökar i sjukvården. 



2. En del förslag berör bättre fördelning av arbetsuppgifter 

till andra personalkategorier. Är du nöjd? 

Jag är nöjd med formuleringen att fysioterapeuter är en 

underutnyttjad resurs för bättre kvalitet. Samverkan är ett 

ledande begrepp som jag tror kommer att landa, och vårt 

budskap om direkt access har definitivt landat. 

3. Det sägs inget om rehabilitering, hur ser du på det? 

Det är en stor miss. Frågan är för komplex sas det, men risken 

är stor att rehabilitering faller mellan stolarna, och det har 

också flera andra förbund reagerat på. 

4. Utredaren föreslår en radikal omstöpning av primärvården 

till en dygnet runt-verksamhet med bredare utbud 

av akutinsatser för att minska inflödet till sjukhusens akutmottagningar. 

Hur landar det hos medlemmarna tror du? 

Här finns en läxa att göra. Det samhället beställer av hälsooch 

sjukvården gör att fysioterapeuter behöver förändras, 

till exempel att vi arbetar när vi behövs. Rekryteringsfrågan 

kommer att vara viktig framöver men vi måste också se till 

att villkor och löner hänger med. 

5. Hur ser du på förslaget att skapa en egen 

primärvårdsdel för de mest sjuka äldre? 

Här krävs det ju att hälso- och sjukvården tänks om i grunden. 

Prevention, rehabilitering och tillitsfullt ledarskap är viktiga 

delar i ett nytänkande men jag tycker inte utredningen lyfter 

detta tillräckligt. 


15

DEBATT 

Debattredaktör: Lois Steen 

lois.steen@fysioterapeuterna.se 

Problemet ligger inte 

i grundutbildningen 

När kompetensfrågor debatteras inom fysioterapin pekas grundutbildningen ofta ut 

som det stora problemet. Men grundutbildningen ska inte erbjuda fördjupning, skriver 

Anna Petterson som efterlyser en mer nyanserad diskussion kring kompetens. 

UTBILDNING För en tid sedan träffade jag 

en enhetschef från ett sjukhus i området. 

Personen i fråga uttryckte oro för framtiden 

då ”nyutbildade fysioterapeuter inte 

vill arbeta med sjuka på sjukhus längre”. 

Detta var ”en attityd fysioterapeuterna 

fick med sig från grundutbildningen”. 

Det fortsatta resonemanget gick ut på att 

grundutbildningen mest hade fokus på 

hälsofrämjande arbete och inte var förankrad 

i verkligheten. I Fysioterapi nr 9/2015 

undrar Daniel Pettersson och Emanuel 

Öberg om fysioterapeuter har tillräcklig 

kunskap att ta hand om personer med 

yrsel på ett säkert sätt. Pettersson och 

Öberg menar att yrselutbildningen som 

ges i grundutbildningen oftast inte är 

tillräcklig och föreslår en fördjupning. 

Ett tredje exempel är från Dagens Medicin 

24 augusti 2015. Under rubriken ”det är 

föråldrat att förlänga grundprogram” 

undrar Mathias Vessberg om det är 

värt att investera pengar i formell 

utbildning och om kurser med 

högskolepoäng verkligen ger 

de kvalifikationer som behövs 

för att klara yrket. Kommentarerna 

berömmer Vessberg 

för ”sitt mod att säga sanningen” 

och några menar att 

Novis 

2–3 års grundutbildning 

räcker gott, ”det som 

verkligen behövs är praktiska kurser”. 

fysioterapeutprogrammen i Sverige har 

inte tillkommit genom slump eller godtycke. 

Innehåll och omfattning följer de 

riktlinjer och mål som uttrycks i högskolelagen 

och högskoleförordningen. Den 

professionella praktikgemenskapen i 

Sverige samverkar internationellt i organisationer 

som WCPT (World Confederation 

for Physical Therapy) och ENPHE (European 

Network of Physiotherapy in Higher Education) 

och via olika forskningssamarbeten. 

Utbildningsprogrammen nätverkar även 

nationellt i olika forum. Dessa samarbeten 

finns till för att säkerställa kvalitet och 

för att utveckla och förbättra utbildning, 

klinisk praxis och forskning inom fysioterapi. 

Även om fysioterapeuters utbildning 

och verksamhet varierar över världen 

finns en konsensus kring vad fysioterapi 

är och vad som bör ingå utbildningen, 

vilket uttrycks i WCPT:s policydokument. 

Fysioterapi är ett brett yrke vilket syns 

inte minst i förbundets 16 olika sektioner. 

Denna bredd reflekteras även i grundutbildningen. 

Fysioterapeuter måste också 

Grundutbildning 

Livslångt lärande 

Kvalificerad 

Skicklig 

Expert 

Avancerad 

nybörjare 

förberedas 

för olika roller som kliniker, 

pedagog, företagare, 

forskningskonsument, ledare 

och för arbete i olika kontexter 

så som öppenvård, slutenvård, kommun, 

företag och övriga samhället. Till det 

kommer samhällets förväntningar på 

kunskaper om kvalitetsarbete, interprofessionellt 

arbete, kulturell kompetens, 

entreprenörskap med mera. Mot bakgrund 

av detta verkar 3 års grundutbildning 

mer än rimligt och det är även 

nödvändigt att diskutera en förlängning 

i linje med dagens 

krav och internationell 

standard. 

Om du går ut 

grundutbildningen 

vid 25 års 

ålder och arbetar 

till 65 kommer 

du att ha 40 år 

i yrkeslivet. Dessa 

40 år skall ses 

mot en snabb 

kunskapsutveckling 

och förändringstakt. 

Därför 

ANNA PETTERSSON 

med dr, universitetsadjunkt, 

Karolinska 

Institutet. 

är det märkligt att debatten har så 

starkt fokus på de första 3 årens utbildning 

och så litet fokus på det som med 

nödvändighet måste följa efter grundutbildningen. 

jag efterlyser en mer nyanserad 

diskussion kring kompetensfrågorna 

inom fysioterapi. Det finns en rad andra 

frågor som är värda att lyftas fram, 

diskuteras och granskas. Till exempel 

tillgång till introduktionsutbildning 

för nyanställda, förekomsten av policydokument 

för fortbildning, access till 

aktuell forskning, stöd för kollegialt 

erfarenhetsutbyte, tillgång till kurser 

och möjlighet att auskultera inom 

specialistområden. Listan är lång! 

grundutbildningens uppdrag är inte att 

erbjuda fördjupning. Den ger fysioterapeuter 

nödvändiga kvalifikationer att verka 

inom yrket på samma sätt som ett körkort 

ger förare rätt att framföra fordon i trafik. 

Förfining, fördjupning och specialisering 

måste komma efter grundutbildningen. • 

foto: anneli larsson 


Hoppas mitt förbund har tydlig etik 

Med anledning av den senaste skandalen i Kommunals ledning, skulle jag 

väldigt gärna vilja att vi får en tydlig policybeskrivning av hur det ser ut hos 

Fysioterapeuterna, när det gäller användning av medlemmarnas pengar. 

Representation, alkohol, fester, resor, kärnverksamhet och annan verksamhet 

som förbundet bedriver? Har några fått förmåner i form av lägenheter? 

Det är tråkiga frågor, men tyvärr nödvändiga. Jag skulle gärna vilja att 

ledningen presenterar detta i vår tidning. Ser fram emot svar och hoppas 

verkligen att jag är medlem i ett förbund med tydlig och bra etik och moral! 

CECILIA RASTAD 

Falun 

INSÄNDARE 

SVAR FRÅN FÖRBUNDET 

Tack för din fråga! 

I dessa tider förstår jag att du 

undrar hur det står till i din egen 

fackliga organisation. 

Förbundet Fysioterapeuterna äger 

inga lägenheter, fjällstugor eller andra 

boenden vare sig i Sverige eller utomlands. 

Inte ens förbundsordföranden 

har någon bostad genom förbundet, 

vilket faktiskt är lite problematiskt när 

man bor någon annanstans i Sverige 

men väljs till ord förande och tvingas bo 

i Stockholm i veckorna. Det är väldigt svårt 

att hitta ett boende i Stockholm för den 

som saknar kontakter. Fysioterapeuterna 

äger däremot en fjärdedel av kontorsfastigheten 

där vårt kansli är beläget. 

Huset köptes i mitten av 90-talet och är 

den bästa kapitalplacering förbundet 

har gjort. 

vår alkoholpolicy kännetecknas av stor 

måttfullhet. Det handlar om att vid till 

exempel kongressmiddagen bjuda deltagande 

sjukgymnaster/fysioterapeuter 

på ett glas vin eller öl med en (och endast 


en) möjlighet till påfyllning av glaset. 

Något alkoholstarkare än vin/öl förekommer 

överhuvudtaget inte. 

Alkoholpolicyn gäller även vid all annan 

representation som förbundsstyrelsen 

och de tjänstemän som är anställda vid 

förbundets kansli ansvarar för, oavsett 

vilka gäster förbundet har och var de 

kommer ifrån. Förbundet bjuder styrelsen 

och de anställda på en julmiddag och en 

sommarmiddag med samma policy. 

vad gäller utlandsresor så arrangerar 

förbundet inga aktiviteter utomlands. 

Däremot måste våra förtroendevalda 

och tjänstemän då och då delta i konferenser 

utomlands som arrangeras av 

andra, till exempel fysioterapeuternas 

organisationer i andra länder. I sådana 

fall flyger vi på billigaste biljetter och bor 

på medelklasshotell. Vi flyger inte med 

RyanAir eller andra bolag som saknar 

kollektivavtal för sin personal. 

Fysioterapeuterna bedriver ingen 

verksamhet som inte hör naturligt 

samman med en facklig professionsorganisation. 

Vi driver förbundstidningen 

Fysioterapi och vi har ett dotterbolag 

(Fysioterapeut erna Service AB) som tillhandahåller 

juridisk service och utbildning 

åt förbundets egenföretagande 

medlemmar. Dotterbolaget finansieras 

till 100 procent med avgifter från de 

egenföretagande medlemmarna. 

för att hushålla med förbundets pengar 

så sköts vårt medlemsregister, ekonomihantering, 

vaktmästeri, reception och 

telefonväxel av gemensam personal med 

tre andra Sacoförbund (Psykologförbundet, 

Farmaceutförbundet och Skolledarförbundet) 

som vi delar kontorsfastighet med på 

Vasagatan i Stockholm. 

hoppas du tycker denna sammanställning 

ger svar på dina frågor och att du även 

i övrigt är nöjd med ditt medlemskap 

i Fysioterapeuterna. 

MATS EINERFORS 

Förbundsdirektör 

Fysioterapeuterna 

17


CERTIFIERAD REHAB FIXAR 

komplex 

smärta 

Lindrad smärta, bättre smärthantering, ökad aktivitetsnivå 

samt ett kvitto på att insatserna sker på rätt nivå i vårdkedjan. 

Det är några frukter av ett kvalitetsarbete som lett fram till en 

internationell ackreditering av smärtrehabprogrammet SGP 

vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 

text: Erik Skogh foto: Jenny Leyman 

det var den där matningsrörelsen, när 

man skjuter ifrån, berättar Sofie Hejde 

och visar hur högerarmen varje arbetsdag 

under ett decennium skjutit ömtåliga 

varor åt sidan på matbutikens rullband. 

Arbetet bakom kassan gav upphov till 

ihållande smärta i nacke, skuldra och 

arm. Sedan drygt två år tillbaka är hon 

sjukskriven och har hunnit åka ett par 

rundor i vårdkarusellen i sin jakt på 

adekvat hjälp. Då har hon bland annat 

försökt med akupunktur, nervblockader 

och besökt tre olika fysioterapeuter. 

Till slut konstaterades ett diskbråck 

mellan fjärde och femte nackkotan och 

Sofie sattes upp för operation. Men operationen 

sköts upp och sedan två månader 

tillbaka rehabiliteras hon inom Sjukgymnastikprogrammet, 

SGP (se faktaruta) 

som ingår i Smärtrehab vid Skånes universitetssjukhus, 

Lund. 

I dag är högerarmen förhållandevis 

smärtfri och Sofie tar inte längre smärtstillande 

medel. Hon har dessutom blivit 

bättre på att hantera sin smärta och sin 

oro inför framtiden. 

– Nu vet jag när jag ska bryta en aktivitet 

och har fått en större förståelse för vad 

jag mår gott av, förklarar Sofie Hejde. 

bakom förändringen ligger bland annat 

ett perspektivskifte från alltför övergripande 

målsättningar till mer kortsiktiga 


Sofie Hejde har ett diskbråck 

i nacken och har varit sjukskriven 

i drygt två år. Behandlingsfokus 

ligger på generell stabiliseringsträning 

och att kalibrera muskelrekryteringen. 

Sjukgymnast 

Annika Pettersson guidar henne 

i en övning. 


19


Efter två månaders behandling är Sofie Hejdes högerarm 

i princip smärtfri. Hon kan dessutom hantera sin smärta 

i nacke och skuldra och oron inför framtiden bättre. 

För Sofie Hejde är det nytt att 

träna hela kroppen samtidigt, 

det hoppade man över tidigare, 

berättar hon. 

men uppnåbara mål. För Sofies del 

handlar det om att kunna hantera 

en halvdag utan att bli överväldigad 

av smärta eller trötthet. Det är ett viktigt 

delmål på vägen mot återgång i arbete 

och att kunna sköta den ettåriga dottern 

Iris helt på egen hand. För första gången 

upplever Sofie att hon kan förklara sin 

smärta för sig själv och andra. 

– Information är A och O, konstaterar 

hennes sjukgymnast Annika Pettersson. 

Enligt Anna Trulsson, som är 

program ansvarig för SGP, har 

ackrediterings processen lett till 

en omstrukturering från behandlingar 

till rehabilitering. 

bakom behandlingsupplägget i dag ligger 

ett genomgripande kvalitetsarbete som 

hösten 2015 ledde fram till att SGP blev 

ackrediterat enligt CARF (se faktaruta). 

En tydlig förändring mot tidigare upplägg 

är att teamet lägger mer tid på 

information i början av rehabiliteringen 

för att formulera en realistisk och målstyrd 

planering utifrån patientens behov. 

Även om det innebär mindre tid till 

träning. Vid tidigare behandling har 

Sofie skickats direkt in i gymmet utrustad 

med en rad övningar, de flesta inriktade 

mot bålstabilisering, som hon själv 

fick botanisera bland utan fortlöpande 

handledning. I SGP går det mer stegvis: 

en övning i taget för att se vad som ger 

effekt och inte provocerar smärtupplevelsen. 

Sjukgymnasten Annika 

Pettersson är med och guidar. 

hon ingick i teamutredningen av Sofie 

inför operationen men misstänkte att 

smärtan inte hängde ihop med diskbråcket 

utan med ledmjukhet och överbelastade 

muskler. Sofie befinner sig 

fortfarande i början av rehabiliteringen 

och fokus ligger på generell stabilise- 


FAKTA 

SGP I SJU PUNKTER 

• Patienturval: Sjukgymnastikprogrammet (SGP) på 

Skånes universitetssjukhus i Lund riktar sig till patienter 

med komplex, långvarig muskulo skeletal smärta som 

bedöms vara påverkbar med fysioterapeutiska insatser. 

Rehabiliteringen är individualiserad och kvalitetsackrediterad 

enligt CARF (se faktaruta s. 22). Primärvårdsnivån 

ska redan vara prövad samtidigt som interdisciplinär 

smärtrehabilitering med läkare, psykolog och sjukgymnast inte 

anses vara aktuellt. SGP-teamet består av patient och fysioterapeut. 

Vid behov kan även anhöriga ingå. 

7 

• Funktionsanalys: SGP inleds med en grundlig funktionsanalys där 

patientens resurser och begränsningar kartläggs. Exempelvis smärta, 

rörlighetspåverkan, funktionsnedsättning, och aktivitetsbegränsningar. 

Resultatet diskuteras och förankras hos vårdtagaren. Tillsammans 

med patienten upprättas en rehabiliteringsplan. Den utgår från WHO:s 

internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder 

och hälsa (ICF). 

Ett mål för Sofie Hejde är att kunna ta hand om dottern 

Iris utan att överväldigas av trötthet eller smärta. Här 

hjälper Christina Mo till med underlaget när ett par 

papper ska skrivas på. 

ringsträning och att kalibrera muskelrekryteringen. 

– Här har jag lärt mig att träna hela 

kroppen samtidigt, det hoppade man 

över tidigare, säger Sofie Hejde. 

det var 2010 som sjukgymnasterna Anna 

Trulsson och Karin Wikforss blev programansvariga 

för SGP. Tillsammans med 

övriga kollegor vid enheten startade de 

kvalitetsarbetet mot CARF-ackrediteringen. 

– Ackrediteringsprocessen har inneburit 

en omstrukturering för oss, från 

behandlingar till rehabilitering. Att sätta 

aktivitetsbaserade mål, och inte enbart 

struktur- och funktionsmål, utgör den 

största skillnaden. Femton graders bättre 

rörlighet, det är förstås bra, men vad ska 

det användas till? undrar Anna Trulsson 

retoriskt. 

• Målstyrning: Rehabiliteringen är målstyrd eftersom patient och 

fysioterapeut gemensamt upprättar mål som är SMARTa (Specifika, 

Mätbara, Aktivitetsbaserat accepterade, Realistiska och Tidsavgränsade). 

Dessa följs upp under och efter rehabiliteringsperioden på maximalt 

sex månader. 

• Innehåll: Rehabiliteringen kan till exempel innehålla träning av 

sensomotorisk funktion och postural kontroll, akupunktur, kroppskännedom, 

TENS och annan sensorisk stimulering. Likaså manuella 

tekniker som ledmobilisering och spray-and-stretch-teknik. Individuellt 

anpassade hemträningsprogram ingår alltid. Rehabiliteringen har ett 

kognitivt angreppssätt där patienten görs med veten om sina tankar 

och känslor kring smärtan, kroppen, rörelser och om fysisk aktivitet. 

• Lärande: En lärande miljö främjas genom att fysioterapeuten tar 

hänsyn till deltagarens individuella lärostil, tar till vara patientens 

resurser, följer upp att patienten har förstått informationen och ger 

återkoppling. 

• Utvärdering: För utvärdering används en rad frågeformulär före, 

under och efter rehabiliteringen. Frågorna rör allt från besvärens art 

och konsekvenser till patienternas tillfredsställelse med programmets 

olika delar. 

• Resultat: En analys (2014) av SGP visar på goda resultat trots 

patienternas komplexa problematik och långa smärtduration. Efter 

i genomsnitt åtta besök hos sjukgymnast under rehabiliteringsperiodens 

sex månader uppnåddes minskad smärtupplevelse, förbättrad hantering 

av smärtan, ökad funktion och aktivitet i dagligt liv, samt en förbättrad 

upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet. Dessutom visar analysen 

att de kvalitets förbättringar som genomförts gett en effektivare, 

tillgängligare och mer patientsäker rehabilitering med hög patienttillfredsställelse. 


21


Steg för steg ökar Annika 

Pettersson övningarnas 

belastning och svårighetsgrad. 

Övergången från fast 

fotplatta till en stor boll under 

fötterna utgör ett exempel 

på stegring. 

FAKTA 

CARF-ACKREDITERING 

CARF International (Commission for Accreditation of Rehabilitation Facilities) grundades 

1966 i USA. CARF är en icke-vinstdrivande organisation som ackrediterar över 50 000 program 

i Nord- och Sydamerika, Europa, Asien och Afrika. 

Centralt för CARF är patientens delaktighet i rehabiliteringen och teamet. Närstående, 

och andra aktörer som är viktiga för patienten, ska också engageras. 

Kravlistan för att få CARF-ackrediteringen är lång. Bland annat ska nyttan och resultaten 

av rehabiliteringen redovisas. Verksamheten måste också ständigt förbättras utifrån 

uppsatta mål och resultat. Målen ska vara relevanta och angelägna för patienten. 

Ackrediteringen gäller i högst tre år. 

Läs mer: www.carf.org 


i sgp utgör fysioterapeuten och 

patienten teamet. En målsättning med 

ackrediteringen var att få ett kvalitetssäkrat 

kvitto på värdet av SGP:s bidrag 

till vården. 

– Nu kan man se programmets del av 

vårdkedjan i relation till liknande interventioner 

inom primärvården eller större 

smärthanteringsprogram. Vi kan visa våra 

resultat utåt och hur det gått för våra 

patienter när det gäller såväl smärtlindring 

som aktivitetsökning och smärthantering, 

poängterar Anna Trulsson. 

I början svarade 40 procent 

av våra patienter att de inte 

kunde på verka sina besvär. 

Efter behandlingen hade den 

gruppen krympt till 10 procent, 

säger Karin Wikforss. 

Fristående kurser 

Kurser i idrottspsykologi, FAR, 

idrotts- och arbetsfysiologi, biomekanik 

och motorisk kontroll med mera. 

Läs mer och sök innan 15 april. 

gih.se/kurser 

Gymnastik- och idrottshögskolan 

vid Stockholms Stadion 

gih.se 

i carf ingår krav på strukturerade uppföljningar 

av allt ifrån patientarbetet till 

administrativa uppgifter. Det sker exempelvis 

genom validerade frågeformulär 

före och efter behandlingen. Resultaten 

bjöd på överraskningar även för de åtta 

sjukgymnasterna inom SGP. 

– I början av behandlingen svarade till 

exempel 40 procent av våra patienter att 

de överhuvudtaget inte kunde påverka 

sina besvär. Efter behandlingen hade den 

gruppen krympt till drygt 10 procent. Så 

mycket trodde inte jag att just det skulle 

påverkas, säger Karin Wikforss. 

Resultaten används för att optimera 

planeringen och styrningen av den framtida 

verksamheten. Patientinflytandet 

är också stort, och årligen ska brukarnas 

synpunkter samlas in och bidra till 

programmets fortsatta utveckling. 

– Utvärderingsarbetet behöver inte vara 

perfekt från början och det tycker jag är 

en bra lärdom. Att börja utvärdera smått 

BAUERFEIND.SE 

PRODUKTER I VÄRLDSKLASS! 

NÄR UTMANINGEN KRÄVER DET 

GenuTrain® 

Knästöd 

Compression Sock 

PERFORMANCE 

MalleoTrain® S 

Ankelstöd 


23 

anzeige_sv_88x112_4c_02.indd 1 16.11.2015 14:43:47


Sjukgymnasterna inom SGP. Stående fr. v: Monica Millisdotter Krantz, Gudrun Larsson, Anna Trulsson, Karin Wikforss 

och Annika Pettersson. Sittande fr. v: Ida Carnerup, Eva-Maj Malmström, Hanna Särnstrand och Christina Mo. 

och se efter varför det inte blev inte 

bra och hitta en lösning. Vi började 

till exempel med att samla in och 

utvärdera data från en mindre del av 

patientgruppen innan vi tittade på hela 

programmet, säger Anna Trulsson. 

Brevlådan för insamling av formulär på 

kliniken utgör ett annat, mer konkret, 

exempel. Inledningsvis fick patienterna 

med sig utvärderingsformulären hem 

och skulle skicka tillbaka enkäterna med 

post. Svarsfrekvensen blev låg. Problemet 

löstes genom möjligheten att i stället sitta 

kvar på avdelningen, fylla i formulären 

och sedan lägga dem på lådan. En annan 

insikt under resans gång var att låta tre 

olika personer sköta patientutskick och 

inmatning av enkätsvar, i stället för att 

låta ett enda par axlar axla alltför många 

monotona arbetsuppgifter. 

vart tredje år granskas CARF-verksamheterna. 

Smärthanteringsprogrammet 

vid enheten i Lund ackrediterades redan 

1996 vilket var först i Europa. 

För att genomföra en ackreditering 

behöver det vara förankrat på hög 

ledningsnivå, säger Christina Mo, 

enhetschef för Smärtrehab i Lund. 

– Visst tar ackrediteringen tid 

i anspråk och kostar pengar. Hela 

orga nisationen, ända upp i ledningen 

och ner, blir ju granskad. Att CARF ändå 

sprider sig beror väl på att man har sett 

resultat, säger sjukgymnasten Christina 

Mo, enhetschef för Smärtrehab i Lund 

och fortsätter: 

– Jag tror också att förändringsarbetet 

går snabbare än om man ska sköta det 

på egen hand. Men för att genomföra en 

ackreditering behöver det vara förankrat 

på hög ledningsnivå. 

Smärtrehab i Lund CARF-granskades 

2012 men då var SGP ännu inte redo för 

ackreditering. I stället fick programmet en 

konsultation av granskaren. En synpunkt 

var att definiera patientgruppen bättre 

och gränserna mot övrig smärtrehabilitering 

inom primär- och specialistvården. 

Resultatet blev tydligare inklusionsoch 

exklusionskriterier. Bland annat 

ingår inte patienter med generaliserad 

smärta. 

– Men det blev väldigt tydligt att 

längden på smärtan inte är avgörande 

för att kunna påverka besvären. Våra 

patienter har haft ont länge – en tredjedel 

längre än fem år, framhåller både 

Anna Trulsson och Karin Wikforss. 

De tydligare definitionerna har 

förbättrat remissflödet. I dag skickas 

patienter som behöver större team- 


TEAMETS TIPS 

OM KVALITETSARBETE 

• Ta hjälp av vad andra har gjort. Det finns till exempel 

många validerade och reliabilitetstestade mätmetoder 

och skattningstest. Fundera över vilken verksamhet ni vill 

jämföra er med och skaffa samma utvärderings instrument. 

• Börja i liten skala med en intervention eller process. 

Utvärdera insatsen, dra lärdom av utfallet och utöka sedan 

kvalitetsarbetet efterhand. 

• Utvärderingen, exempelvis genom frågeformulär vid start 

och slut, kan även användas i det direkta patientarbetet 

och öka motiva tionen hos såväl patient som fysioterapeut. 

• Datainsamling och analys kan inledningsvis ta tid i anspråk. 

Men i längden spar det tid eftersom styrningen av verksamheten 

underlättas när den baseras på verkligt utfall och på 

insatser som ger kvalitet och är värdeskapande för patienten. 

• Försök hitta enkla och smidiga rutiner för datainsamlingen. 

Till exempel kan en låst brevlåda på kliniken visa sig fungera 

bättre än att patienten får med ett frankerat kuvert hem, 

för att få in utvärderingssvaren. 

• Glöm inte bort att ett patientregister behöver tillstånd 

enligt personuppgiftslagen (PUL). 

insatser, eller som inte varit i kontakt 

med primärvården, vidare. Samtidigt vill 

SGP snabbare komma i kontakt med 

patienter med långvarig smärta där 

omfattande primärvårdsinsatser inte gett 

något resultat. Vid ackrediteringen 2015 

påpekade CARF-granskaren att relationen 

till remittenterna behöver stärkas. 

– CARF-granskaren poängterade att 

all god rehabilitering också handlar 

om relationer till omvärlden. Och här 

är in-remittenterna en jätteviktig samarbetspartner. 

Har vi goda relationer 

till andra i professionen gagnar det 

patienterna, slår Anna Trulsson fast. 

därför planerar man att sprida mer 

information om SGP, exempelvis vid 

nätverksmöten inom divisionen där 

representanter för varje vårdcentral 

deltar. Utbildning och kurser är en 

annan kanal. Medarbetare vid enheten 

kan även åka ut till vårdcentraler och 

patientföreningar som visat intresse 

och berätta om verksamheten. • 

INTERAKTIV MOTIVERANDE TERAPI 

AMADEO ® 

ROBOTISERAD FINGERTERAPI 

PABLO ® SYSTEM 

ARM OCH HAND REHABILITERING 

TYMO ® 

TERAPI BALANSPLATTA 

DIEGO ® ROBOTISERAD UNI- OCH 

BILATERAL ARMTERAPI 

Fysioline Sweden AB 

C/O Kontorsplatsen 

Västberga Allé 9, plan 8 

SE-126 30 Hägersten 

Tel. 08-760 6100 | info@fysioline.se 

www.fysioline.se 


25

FACKPRESS 

Redaktör: Åsa Fagerström 

fysioterapi@fysioterapeuterna.se 

Träning via dvd kan sabba motivationen 

Att som nybörjare komma igång med 

träning med hjälp av en tränings-dvd 

är inte så effektivt. Var sjunde ”motiverande” 

påstående kan snarare vara 

avskräckande, ge en mindre effektiv 

träning och minska användarens 

motivation. 

MOTIVATION Amerikanska forskare har 

gjort en analys av tio populära, instruktörsledda 

träningsprogram på dvd. De värderade 

här såväl bilder och de motiverande, 

språkliga instruktionerna i filmerna. Flertalet 

instruktörer var vita, smala, vältränade 

och av kvinnligt kön. Det återkommande 

idealet förstärker objektifieringen av kroppen, 

särskilt den kvinnliga, i stället för att 

fokusera på bättre hälsa. 

Ungefär en fjärdedel av allt som sades på 

filmerna syftade till att öka motivationen. 

Men en av sju kommentarer bedömdes av 

forskarna som negativ. Som negativa fraser 

klassades till exempel ”you better be sweating” 

och ”you should be dying right now”. 

Om användaren exponeras för bilder och 

Avskräckande exempel? 

budskap som gör att han eller hon själv 

känner sig som en dålig person minskar 

motivationen och därmed chansen till 

fortsatt träning, kommenterar forskarna 

bakom studien. 

Saken blir inte bättre av att merparten 

tränings-dvd:er marknadsförs mot nybörjare, 

medan övningarna oftast utformats 

för att passa personer med en medelmåttig 

eller god kondition. Många instruktörer 

som anlitas för filmad träningsledning 

saknar relevant utbildning, vilket kan 

komma till uttryck i både ordval och val 

av övningar. Vissa av de moment som 

ingår i programmen kan dessutom ifrågasättas 

– de kan vara olämpliga och direkt 

skadliga för en nybörjare som peppas att 

pressa sig. 

Cardinal, BJ et al. Critical Discourse Analysis of 

Motivational Content in Commercially Available 

Exercise DVDs: Body Capital on Display or 

Psychological Capital Being Developed? 

Sociol Sport J. In press jan 2016. 

FOTO: COLOURBOX 

Högintensiv laser bra komplement vid frozen shoulder 


Kan högintensiv laser ge smärtlindring vid frozen 

shoulder? Ja, och effekten står sig några veckor efter 

avslutad behandling. 

LASER Några sydkoreanska 

forskare har i en studie randomiserat 

66 patienter med 

frozen shoulder till antingen 

behandling med tillägg av 

högintensiv laser (HILT) eller 

placebogrupp. 

Behandlingen genomfördes 

tre gånger per vecka under tre 

veckors tid. Den tog ungefär 

15 minuter totalt och genomfördes 

i tre olika faser: 

1.) Snabb rörlig skanning med 850 mJ i frekvensen 30 Hz, dels 

över främre ledspringa (armen i utåtrotation), dels över bakre 

ledspringa (armen i inåtrotation). 

2.) Fixerad skanning med 350 mJ i frekvensen 20–25 Hz, totalt 

4000 J, vertikalt över respektive ledspringa i fem sekunder. 

3.) Snabb rörlig skanning över samma områden som i fas 1, samt 

över musculus deltoideus upp till en total dos av 2000 J. 

Placebogruppen fick exakt samma behandling, med skyddsglasögon 

och brummande laserapparat, men utan aktiv HIIT. 

Försökspersoner i båda grupperna förskrevs samma läkemedel 

(NSAID) samt program med sedvanliga rörelseträning att utföra 

tre–fem gånger per dag. I båda grupperna användes VAS för 

smärta, VAS för tillfredsställelse samt mätning av passiv ROM 

för utvärdering av behandlingarna. Gruppen som fått behandling 

med aktiv HIIT hade signifikant lägre poäng på VAS under de 

två första uppföljande mättillfällena, efter tre och åtta veckor. 

Effekterna kvarstod däremot inte vid den slutliga uppföljningen 

efter tolv veckor. För ROM syntes inga signifikanta skillnader 

mellan grupperna. 

Kim SH et al. Short-term effects of high-intensity laser therapy 

on frozen shoulder: A prospective randomized control study. 

Man Ther. 2015 Dec;20(6):751-7. 


Oförutsägbar effekt på 

nackleder vid HVLA-rotation 

Hur stor rörelse sker i facettlederna i nacken vid en snabb vridning, en sådan 

som förekommer i vissa i manuella terapier? 

Träna så slipper du de 

värsta värmevallningarna 

Ny forskning visar att fysisk aktivitet 

som gör dig varm, svettig och mer 

vältränad kan minska intensiteten 

på värmevallningarna i klimakteriet. 

MANUELLT Mycket lite är känt om vad 

som händer vid manipulation med HVLA, 

high-velocity low amplitude, eftersom det 

är svårt att studera detta på levande 

människor. Ett europeiskt team av forskare 

har försökt dokumentera vad som händer 

i nacken vid denna typ av manipulation 

genom att utföra noggranna mätningar på 

biologiska material från 20 avlidna personer. 

Här genomfördes tre manipulationer i följd 

av två olika terapeuter, båda med mer än 

tio års erfarenhet av denna typ av ortopedisk 

manuell terapi. Positionen efterliknades 

den då en patient ligger på rygg vid nackbehandling. 

Med hjälp av avancerad utrustning 

mättes förflyttning i atlanto-axiala 

leder, men även atlanto-occipitalt. 

Medeltalet för rörelse i facettleder i C1 

och C2 under terapin var 0,5 mm. Den 

maximala förändringen av position uppmättes 

dock till 6 mm. Flera olika riktningar 

för glidningar och ledförflyttningar noterades. 

Varken intra- eller interreliabilitet visade 

på en reproducerbar nivå. Slutsatsen blir 

att manipulation i nacken tycks ge oförut- 

sägbara, ibland oavsiktliga effekter på de 

översta facettlederna. Å andra sidan, skriver 

författarna bakom denna studie, verkade 

manipulationen inte utgöra någon fara för 

arteria vertebralis eller ryggmärgen, vilket 

också stämmer med tidigare rön. 

Buzzatti L et al. Atlanto-axial facet displacement 

during rotational high-velocity low-amplitude 

thrust: An in vitro 3D kinematic analysis. 

Man Ther. 2015 Dec;20(6):783-9. 


MENOPAUS För att undersöka träningens 

effekt på graden av värmevallningar följde 

forskarna 21 kvinnor i klimakteriet, alla med 

dokumenterade besvär. 14 av dessa valde 

att följa ett träningsprogram på gym under 

fyra månaders tid. Initialt tränade de tre 

30-minuterspass per vecka, vilket successivt 

utökades till fem 45-minuterspass. 

Övriga utgjorde kontrollgrupp och fortsatte 

leva som vanligt. Samtliga deltagare fyllde 

löpande i ett frågeformulär om värmevallningarnas 

intensitet och frekvens. För att 

få kunna följa de fysiologiska processerna 

under vallning placerade forskarna kvinnorna 

i en varmvattendräkt för att utlösa värmevallningar. 

Vid vallning noterades ökad 

svettning, ökat blodflöde i hud, ökad hjärtfrekvens 

samt sänkt tryck i artärer och 

hjärnans blodflöde. De kvinnor som ingått 

i träningsgruppen hade mindre symtom på 

svettningar och cirkulationsförändringar 

än de övriga, och upplevde även mindre 

besvär av sina vallningar. 

Bailey TG et al. Exercise training reduces the 

acute physiological severity of post-menopausal 

hot flushes. J Physiol. 2015 Dec 16. E-pub ahead. 

Skralt med evidens för 

manuell terapi vid käkledsproblem 

Fungerar manuell terapi för att komma till rätta med temporomandibulär 

dysfunktion, TMD? Inte säkert, eftersom det saknas klar evidens för 

effekten. Det konstateras i en metaanalys och systematisk genomgång 

av 48 studier från sex olika databaser. 

Överlag var kvaliteten på studiernas design otillräcklig, med en hög 

eller oklar risk för bias. Effektmåtten var små eller måttliga och saknade 

oftast jämförelse med annan konservativ behandling. Men författarna 

bakom genomgången vill inte döma ut manuell behandling av käkledsproblem. 

Även om befintlig forskning är otillräcklig för evidens så finns 

här vissa lovande resultat för manuell behandling, i käke eller cervikalt, 

ensamt eller i kombination med träning, skriver de i sin sammanfattning. 

TMD innefattar störningar i käkleden och omkringliggande strukturer. 

I behandlingsarsenalen ingår i dag allt från tuggterapi, elterapi, avspänning 

och fysioterapi till bettskenor och KBT. 

Armijo-Olivo S et al. Effectiveness of Manual Therapy and Therapeutic Exercise 

for Temporomandibular Disorders: Systematic Review and Meta-Analysis. 

Phys Ther. 2016 Jan;96(1):9-25. 

Snart kanske kossors stamceller 

ger människor nytt knäbrosk 

Broskceller från knäleder hos kor kan utgöra grunden för 

en framtida terapi för artros hos människor. En svensk 

avhandling som nyligen presenterats beskriver experiment 

där nytt ledbrosk tas fram genom stamcellsbaserad 

vävnadsodling. 

De artificiella leder som i dag sätts 

in vid svår artros håller bara ett par 

decennier och är därmed mindre 

lämpliga för yngre patienter. Med 

hjälp av kondrocyter, primära 

broskceller, hoppas man inom 

kort kunna odla fram friskt ledbrosk 

som kan användas för verklig 

reparation av mänskliga knäleder. 

Janne Ylärinne. Production of neocartilage 

tissues using primary chondrocytes. 

Avhandling Umeå universitet 26 jan 2016. 



27

AVHANDLINGAR 

Redaktör: Lois Steen 


Mikrofrakturer kan ligga 

bakom idrottares artros 

Höftartros och stelhet är nästan 

dubbelt så vanligt hos idrottare än 

hos icke-idrottare. Orsaken kan vara 

mikroskopiska skador som uppstår 

när höften belastas, vilket leder till 

förändringar i leden och senare artros. 

Det visar en ny avhandling som 

studerat fotbolls- och ishockeyspelare 

på elitnivå. 

det är väl belagt att ryggbesvär 

är vanliga hos idrottare. 

Det är också känt att 

idrottare oftare har besvär 

från höfterna. Páll Sigurgeir 

Jónasson, forskare vid Sahlgrenska 

akademin, har i en 

studie jämfört 32 elit idrottande 


män med 30 män som inte idrottar och 

undersökt förekomsten av höftbesvär och 

radiologiska förändringar hos de två grupperna. 

Resultatet visade att artros och 

stelhet var nästan dubbelt så vanligt hos 

idrottarna, men radiologiska förändringarna 

var lika vanliga i båda grupperna. 

I två andra experimentella studier 

användes avlidna grisar, vars 

höfter belastades under kontrollerade 

former. Det visade 

sig att tillväxtzonen i höften 

är den svagaste delen 

i höften. 

– När vi belastade höfterna 

upprepade gånger 

under en längre tid uppkom 

det mikroskopiska skador eller 

frakturer i och runt tillväxtzonen. Det är 

troligen dessa skador som ger upphov till 

de tillväxt störningar vi ser i höfter, som 

orsakar förändringar i leden och senare 

artros, säger Páll Sigurgeir Jónasson. 

Tidigare har det bara funnits mätinstrument 

för äldre med artros som fått en 

höftledsprotes. Det har Páll Sigurgeir 

Jónassons forskning ändrat på. Nu finns 

två nya mätinstrument för unga och 

medelålders aktiva. De består av frågeformulär 

som är framtagna och anpassade 

för yngre och idrottare och som nu kan 

användas i klinisk vardag och framtida 

forskning, berättar han avslutningsvis. 

Avhandling: High-load injuries in the adolescent 

athlete’s hip; clinical and experimental studies and 

outcome measures 

Samhällsforskare har granskat fenomenet mindfulness 

Mindfulness kan bidra till hållbara 

sociala relationer och skapa mening 

vid egenvård i svåra situationer i livet. 

Det betonas i en avhandling i socialpsykologi 

vid Högskolan i Skövde. 

– Det är viktigt att som samhällsforskare 

kritiskt granska populära samhällsfenomen, 

för att människor ska veta vad det är de 

möter; hur begrepp kan förstås i olika 

sammanhang och nyttan av dess tillämpning, 

säger Håkan Nilsson, adjunkt i socialpsykologi 

vid Högskolan i Skövde. 

Faktafel har upptäckts i artikeln om 

demens sidorna 32–33 i nr 9-15. I sin 

forskning har Ylva Cedervall studerat 

testet Timed Up-and-Go (TUG) samt 

gång rakt framåt kombinerat med en 

muntlig kognitiv uppgift, inte kombi- 

Han har tagit fram en överbryggande 

definition av begreppet mindfulness som 

bygger på västerländsk fenomenologi och 

buddhistisk etik. I avhandlingen betonar 

han en helhetssyn på mindfulness, och 

lyfter förutom fysiska och psykiska sidor 

även fram begreppets sociala och existentiella 

dimensioner. I avhandlingen beskrivs 

mindfulness som en social praktik som 

fostrar empati och medlidande vilket i sin 

tur bidrar till hållbara sociala relationer samt 

som en meningskapande aktivitet vid egenvård 

under påfrestande situationer i livet. 

RÄTTELSE: TUG-testet kombinerades inte med koner 

nerat med något annat, vilket felaktigt 

angavs i artikeln. Bilden visar inte heller 

utförandet av TUG. Filmsekvensen 

illustrerade hur gångmönster kan 

variera i olika situationer hos personer 

med exempelvis Lewy Body Demens. 

Håkan Nilsson framhåller även vikten av en 

ny syn på åldrande och hur mindfulness kan 

bli en väg till ett hälsosamt och hållbart 

åldrande, mindful sustaianable aging. 

– Resultaten kan förhoppningsvis leda 

till en mer öppen och nyanserad syn på 

mindfulness som ett kulturellt och historiskt 

betingat fenomen. Jag hoppas också bidra 

till nya tankar och idéer kring användningen 

av mindfulness. 

Avhandling: Conceptualizing and Contextualizing 

Mindfulness: New and Critical Perspectives 



Text: Hilda Zollitsch Grill 

Hennes forskning är knivskarp 

Kjerstin Vogel har i samarbete med styckningsbranschen 

kartlagt och studerat de ergonomiska 

utmaningarna för styckare. Resultatet blev ett 

utbildningspaket, som bland annat lär ut hur man 

håller sin kniv tillräckligt vass. 

kjerstin vogel har genomfört två stora 

ergonomiprojekt i samarbete med företag 

i styckningsbranschen, deras branschorganisation 

och styckarnas fackförbund, 

där hon har kartlagt riskerna och vad man 

kan göra för att minimera dem. En del av 

målsättningen med forskningen har varit 

att ta fram resultat och verktyg som företagen 

kan ha nytta av i sitt arbete. Att 

forskningsresultaten har kommit till nytta 

för branschen är hon särskilt stolt över. 

styckningsbranschen är en av få kvarvarande 

branscher med ackordsystem. 

– Men insikten kommer att det inte är 

så lönsamt i längden och det har vår 

forskning bidragit till att visa berättar 

Kjerstin Vogel. 

Det hon syftar på är studieresultat som 

visar att om arbetstakten är för hög så blir 

styckningskvaliteten sämre och skador 

och sjukskrivningar ökar. Följden blir 

förstås att företagens lönsamhet minskar. 

Att styckare ofta jobbar med för hög arbetstakt 

visar också Kjerstin Vogels forskning. 

Hon har mätt pulsen under en hel dags 

styckningsarbete och satt det i relation 

till konditionstest. Mer än hälften av 

försökspersonerna låg över de internationella 

rekommendationerna 

för relativ 

aerob ansträngning 

(RAS). 

styckare ligger i topp 

när det gäller yrkesskador 

enligt AFA 

Försäkrings statistik. 

Skärskador, besvär 

från nacke, axlar, armbåge 

och handled är 

vanliga liksom halkolyckor på våta golv. 

Att minska belastningen är centralt om 

man vill minska skador och förbättra 

arbetsmiljön. Genom att mäta knivskärpan 

och studera hur styckarna 

använder olika knivar kunde Kjerstin 

Vogel visa att hanteringen har större 

betydelse än knivfabrikatet. En välvässad 

kniv minskar belastningen och därmed 

skaderisken rejält, liksom hur man 

arbetar med kniven. 

– Det finns ingen systematisk utbildning 

så styckarna är utlämnade åt att 

lära sig det på egen hand. Vi har visat 

hur viktigt det är med rätt instruktion 

och stöd från början, och har tagit fram 

ett utbildningspaket i ergonomi och 

Sjukgymnasten Kjerstin Vogel vid disputationen. 

hur man håller kniven vass på ett 

effektivt sätt. 

Kjerstin Vogel har forskat sedan 2009 

men allt höll på att gå om intet när hon 

2013 råkade ut för en allvarlig trafikolycka 

under ett studiebesök i Nya Zeeland. Hon 

fick flera kotfrakturer vilket krävde en lång 

sjukhusvistelse. Hon fick bestående men 

men som tur var inga förlamningar, berättar 

hon. Numera, efter disputationen, arbetar 

hon halvtid som ergonom hemma i Vara. 

– Jag fick ett fantastiskt bra stöd från 

KTH där jag hade min forskartjänst och 

jag känner mig stolt över att jag slutförde 

avhandlingen, jag hann ju fylla 60. Allt 

är möjligt, ibland tar det mer tid och 

kraft men det går konstaterar hon. 

FOTO: PRIVAT 

SYFTE 

Syftet med avhandlingen är att 

identifiera och utvärdera arbetsmiljöförbättringar 

som styckningsföretag 

och anställda styckare 

i samverkan kan vidta, samt att 

ge ett kunskapsbidrag som 

branschen kan tillämpa i sin 

arbetsmiljöutveckling. 

RESULTAT 

Resultaten visade att styckningsarbete är så 

fysiologiskt krävande att många styckare 

i studien låg över den nivå som rekommenderas 

för hållbart arbete. Ökad arbetstakt 

försämrar kvalitet och företagens lönsamhet 

och upplevs negativt av styckarna. 

Polering av knivarna i stället för att slipa 

dem innebär att kniven kan bli vassare, 

vilket minskar risken för belastningsskador. 

TITEL 

Styckares arbete: knivskarpt om hållbarhet 

Kungliga Tekniska Högskolan, 2015. 

Länk till avhandlingen: 

http://bit.ly/1n02NIU 

Länk till utbildningspaket och videofilmer: 

https://www.kth.se/sth/forskning/ 

halso- och-systemvetenskap/ergonomi/ 

framtagna- verktyg/skarp-1.512937 


29

FORSKNING PÅGÅR 

Redaktör: Birgit Rösblad 

birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se 

SAMMANFATTNING 

Vid Parkinsons sjukdom påverkas gång- och balansförmågan redan i ett tidigt stadium och 

begränsar delaktighet i dagliga livet. I vår forskning fokuserar vi på de mellersta stadierna 

(”komplikationsfasen”) av Parkinsons sjukdom, kännetecknade av nedsatt och ojämn 

medicineffekt, mer påtagliga balansbesvär, ökad förekomst av fall och nedgång i fysisk 

aktivitet. Vi har därför utvecklat en ny balansträning specifikt riktad mot den balansproblematik 

som utmärker Parkinsons sjukdom. Träningen är mycket utmanande och progressiv med 

avseende på gång- och balansuppgifter och innehåller övningar som behövs i dagliga livets 

aktiviteter, såsom att göra flera saker samtidigt. De teoretiska utgångspunkterna och den 

praktiska tillämpningen av detta program beskrivs i denna artikel, samt effekterna av 

denna träning som utvärderats i en nyligen publicerad randomiserad kontrollerad studie. 

FOTO: SELMA WOLOFSKY, KI 

Balansträning vid 

Parkinsons sjukdom 

Från teori till praktik 

ERIKA FRANZÉN 

Docent, lektor, fysioterapeut 

vid sektionen för 

fysioterapi, Institutionen 

för neurobiologi, vårdvetenskap 

och samhälle, 

Karolinska Institutet, 

Fysioterapikliniken, 

Karolinska universitetssjukhuset 

och 

Stockholms sjukhem. 

parkinsons sjukdom är en vanligt förekommande, 

åldersrelaterad sjukdom. I Sverige beräknas 

omkring 22 000 personer vara drabbade [1] och 

i och med en åldrande befolkning beräknas siffran 

fördubblas inom 15 år [2]. Sjukdomen beskrevs 

första gången av James Parkinson 1817 som via 

gatuobservationer fastslog att sjukdomens typiska 

symtombild var: ”ofrivilliga skakningar, nedsatt 

muskulärkraft med en benägenhet att flektera 

bålen och att skifta från gång till trippande steg, 

men utan att påverka intellektet” [3]. Trots att det 

gått nästan 200 år sedan den första dokumenteringen 

av sjukdomen, så är den kliniska bedömningen 

av sjukdomens motoriska kardinalsymtom, 

det vill säga bradykinesi, vilotremor, rigiditet och 

nedsatta balansreaktioner fortsatt grundläggande 

för diagnostik och behandling av Parkinsons sjukdom 

[4]. Neuropatologin vid Parkinsons sjukdom 

domineras av degeneration av basala ganglierna 

och det dopaminerga nigrostriatala systemet [4]. 

Dock står det klart idag att även andra delar av 

nervsystemet påverkas av sjukdomen, såsom hjärnstammen, 

limbiska systemen, neocortex och perifera 

autonoma nervsystemet [5]. Vissa av dessa förändringar 

sker innan sjukdomen diagnosticeras och 

kan medföra flertalet icke-motoriska symtom 

såsom nedsatt luktsinne, sömnsvårigheter, konstipation, 

förändring av sinnesstämning och smärta 

[6, 7]. Därtill har senare års forskning motbevisat 

James Parkinsons tes, sjukdomen kännetecknas 

även av nedsatta kognitiva funktioner såsom 

problem med uppmärksamhet och minne [7]. 

Balanskontroll – en komplex motorisk färdighet 

Balanskontroll syftar till att upprätthålla kroppens 

stabilitet och orientering [8] . Balanskontroll är ett 

fundament för samtliga dagliga aktiviteter och 

även uppgifter som kan uppfattas som statiska 

innefattar dynamisk stabilisering. Vid den kliniska 

bedömningen av balanskontroll kvantifieras eller 

graderas i regel utförandet av en aktivitet, såsom 

förmågan att stå på ett ben, resa sig upp eller gå 

smalspårigt. Vid bedömning och behandling av 

patienter med balansbesvär är det dock viktigt att 

vara medveten om de bakomliggande funktioner 

som kan begränsa prestationen av balansförmåga. 

Vi visar i figur 1 en teoretisk modell med sex 

olika komponenter för balanskontrollen modifierad 

utifrån Fay Horak [8]. Utgångspunkt för 

denna modell är att balanskontroll innefattar 

flera olika kontrollstrategier som i sin tur förlitar 

sig på olika kroppsfunktioner. 

Kontrollstrategier 

Vardagens varierande krav på rörelseförmågan 

kräver olika kontrollstrategier för stabilisering av 


Figur 1. Kontrollstrategier och kroppsfunktioner som är betydelsefulla för balanskontroll. 

KONTROLLSTRATEGIER 

KROPPSFUNKTIONER 

Dynamisk 

kontroll 

Biomekaniska 

begränsningar 

Kroppens 

orientering 

Sensorisk 

information 

Balansjusteringar 

Balanskontroll 

Kognitiva 

funktioner 

HORAK ET AL. 2006 

kroppens tyngdpunkt i relation till understödsytan. 

Detta åstadkoms genom olika typer av balansjusteringar: 

endera balansreaktioner som syftar till 

att stabilisera kroppen vid en oväntad balansstörning 

eller anticipatorisk postural justering som 

föregår en viljemässig rörelse i syfte att minska 

den instabilitet som rörelsen orsakar. 

Rumslig anpassning av kroppens orientering, 

det vill säga att bevara en vertikal orientering av 

kroppen, är en annan viktig kontrollstrategi. 

Denna reglering är förbryllande känslig hos friska 

individer som utan synintryck kan upptäcka och 

anpassa sig till mindre än en grads förändringar 

av underlaget [9]. 

Dynamisk kontroll är en annan viktig funktion för 

balanskontrollen med hänsyn till att förflyttningar 

såsom gång medför att kroppens tyngdpunkt 

befinner sig utanför den befintliga understödsytan 

[10]. Följaktligen utmanar gången medio/lateral 

stabilitet vilket ställer stora krav på anpassning 

av gångmönstret och följsamma medrörelser av 

bålen [11]. Ser man till de krav som ställs på rörelser 

och förflyttningar i vardagen så är anpassningsförmåga 

ett nyckelord. I synnerhet måste vi anpassa 

gångmönstret för att inte kollidera med hinder 

eller personer i en ofta föränderlig och oförutsebar 

miljö; faktum är att hälften av de steg vi tar i vardagen 

syftar till att förändra gångriktningen [12]. 


Kroppsfunktioner 

Om en specifik aktivitet eller kontrollstrategi har 

identifierats som orsak till instabilitet är nästa steg 

att utvärdera den bakomliggande kroppsfunktionen. 

Biomekaniska begränsningar är ett samlingsbegrepp 

för flertalet funktioner, såsom muskelstyrka, 

ledrörlighet, kroppshållning och storlek/ 

kvalitet på understödsytan (stabilitetsgränser), 

vilket tillsammans är viktiga förutsättningar för 

stabilisering av kroppen. Därutöver har sensorisk 

information från de visuella, vestibulära och 

somatosensoriska systemen en feedbackfunktion 

som förser kroppen med precis information om 

pågående rörelser och kroppens position. Kognitiva 

funktioner bidrar också till balanskontrollen 

genom att anpassa våra rörelser till utformningen 

av miljön så att vi simultant kan processera flera 

uppgifter samt hjälper oss med en ständigt uppdaterad 

riskbedömning över situationen. 

Hur påverkas balanskontrollen 

vid Parkinsons sjukdom? 

I likhet med den mångfacetterade symtombilden 

så är balansbesvären vid Parkinsons sjukdom även 

komplexa. Den klassiska bilden av balansbesvär 

vid Parkinsons sjukdom avser nedsatta eller 

avsaknande av balansreaktioner, det vill säga 

svårigheter att ta ett snabbt korrigerande steg vid 

➤ 

DAVID CONRADSSON 

Med.dr, MSc, sjukgymnast 

vid sektionen för fysioterapi, 

Institutionen för 

neurobiologi, vårdvetenskap 

och samhälle, 

Karolinska Institutet och 

vid Fysioterapikliniken, 

Karolinska universitetssjukhuset. 

31 

FOTO: SELMA WOLOFSKY, KI

Forskning har visat att personer med Parkinsons sjukdom 

har svårare än friska personer att göra flera saker 

samtidigt och att dessa situationer begränsar 

rörelsekontrollen och ökar risken för fall. 

➤ en oväntad störning [13]. Därtill medför sjukdomen 

även nedsatta anticipatoriska balansjusteringar 

som krävs för stabilisering vid viljemässiga rörelser 

[14]. Delvis kan dessa svårigheter härledas till 

biomekaniska begränsningar såsom rigiditet, 

bradykinesi, nedsatt ledrörlighet och avvikande 

kroppshållning vilket försämrar förmågan att 

kontrollera kroppens tyngdpunkt [15, 16]. Men 

balansbesvären beror också på försämrad sensorisk 

feedback. I synnerhet är proprioceptionen och 

integreringen av olika sensoriska modaliteter till 

en gemensam bild av kroppens position nedsatta 

[17, 18]. Symtombilden vid Parkinsons sjukdom 

medför även instabilitet vid dynamiska förhållanden. 

Svårigheter att ändra riktning och vända vid 

gång är ett stort problem vid Parkinsons sjukdom 

som kan orsaka upphakningar av motoriken, så 

kallade ”frysningar”, och även fall [19, 20]. 

Aktiviteter i vardagen kräver även att uppmärksamhet 

kan delas mot flera uppgifter simultant, 

så kallad ”dual-” eller ”multi-tasking”. Ett exempel 

på detta är när man går runt i en livsmedelsbutik 

full av människor samtidigt som man försöker 

komma ihåg de saker man planerade att handla. 

Forskning har visat att personer med Parkinsons 

sjukdom har svårare än friska personer att göra 

flera saker samtidigt och att dessa situationer 

begränsar rörelsekontrollen och ökar risken för fall 

[21]. Orsakerna till denna problematik är idag inte 

helt kartlagda men felprioriteringar (begränsad 

uppmärksamhet på gång- och balansuppgiften) 

eller att de motoriska kommandona i sig kräver 

för mycket uppmärksamhet är två teorier [22]. 

Oberoende av vad som orsakar dessa besvär, så kan 

vi i vardagen inte undvika att utsättas för situationer 

där uppmärksamhet måste delas mot flera uppgifter. 

För personer med Parkinsons sjukdom kan 

dessa situationer få allvarliga konsekvenser såsom 

fall och skador [23]. Sammanfattningsvis, vid utformningen 

av träningsprogram för balansbesvär vid 

Parkinsons sjukdom, är det därför viktigt att beakta 

sjukdomens specifika symtombild i kombination 

med vardagens mångfacetterade kravprofil. 

Fysioterapi för balansrelaterade problem vid 

Parkinsons sjukdom – aktuellt forskningsläge 

Eftersom flertalet studier har visat att Parkinsonmedicin 

har en otillräcklig effekt på balansförmågan 

[24, 25] har icke-farmakologiska behandlingar 

stor betydelse för personer med Parkinsons sjukdom. 

Generell fysisk träning har idag ett starkt 

klinisk och vetenskapligt stöd [26, 27] och på senare 

år har även neuroprotektiva träningseffekter såväl 

inom som utanför basala ganglierna upptäckts 

[28]. Avseende balansförmågan specifikt finns det 

idag ett måttligt till starkt vetenskapligt underlag 

för att balans- och gångträning ger specifika 

effekter för balanskontrollen, såsom förbättrad 

balansförmåga och ökad gånghastighet [26, 27]. 

Gånghastigheten är ett särskilt värdefullt 

utvärderingsmått eftersom den inte bara speglar 

balansförmågan utan även ger en stark indikation 

för vitalitet och överlevnad [29]. Trots att dessa 

slutsatser bygger på metaanalyser där resultatet 

från upp till 40 enskilda kontrollerade studier 

sammanvägts, finns det idag inte något vetenskapligt 

underlag för att uttala sig om effekten 

skiljer sig mellan olika träningsformer [26, 27]. 

Det vetenskapliga stödet för långsiktiga effekter 

är också begränsat och det är också oklart huruvida 

förbättrad balansförmågan kan överföras 

till aktiviteter i dagliga livet [26, 30]. 

Forskningen inom detta område går fort framåt 

och på senare år har man även börjat utforska hur 

kognition kan integreras i träning av motoriska 

färdigheter. Den vanligaste träningsformen för 

detta är dual-task, det vill säga där en motorisk 

eller kognitiv uppgift utförs parallellt med balanseller 

gångövningen [23]. Tidigare riktlinjer för 

Parkinsons sjukdom rekommenderade dock att 


Tabell 1. Definitioner av de fyra balanskomponenterna samt exempel på övningar 

STABILITETSGRÄNSER 

Reglering av tyngdpunkten 

i relation till understödsytan. 

Övningar: Tyngdöverföringar i stående i samtliga 

riktningar, såsom att sträcka/luta sig i olika riktningar, 

stora arm och bålrörelser. 

KOORDINATION 

Samordning av olika segments rörelser 

i förhållande till varandra och omgivningen. 

Övningar: Alternerande diagonala arm- och benrörelser, 

växlingar mellan gångtyper (framåt, bakåt, åt sidan etc.) 

och rörelseriktning. 

ANTICIPATORISKA POSTURALA JUSTERINGAR 

Stödjer viljemässiga rörelser och minimerar 

den posturala störningen under rörelser. 

Övningar: Förflyttning (t.ex. sittande till stående) 

och manipulering av objekt (t.ex. kasta/sparka boll) 

med betoning på rörelsehastighet och storlek. 

SENSORISK INTEGRERING 

Organisering av sensorisk information 

(visuell, somatosensorisk, vestibulär) 

för kropps- och rumsposition. 

Övningar: Gående och stående övningar på 

mjukt/ostadigt underlag med/utan visuellt hinder. 

dual-task-träning skulle undvikas [31]. Eftersom 

det inte är realistiskt att undvika dual-task i dagliga 

livet har man nu börjat studera effekterna 

av sådan träning för personer med Parkinsons 

sjukdom. Trots att flera mindre studier har visat 

förbättrad förmåga att gå och samtidigt göra en 

kognitiv uppgift efter dual-task-träning [32, 33] 

är evidensläget svagt då det saknas kontrollerade 

träningsstudier med tillräckligt antal försökspersoner 

inklusive kontrollgrupp [27]. 

De europeiska riktlinjerna för fysioterapi vid 

Parkinsons sjukdom rekommenderar en dos på 

minst 3 ggr/vecka à 45 min i 10 veckor för att nå 

effekt [27]. I en metaanalys av Allen och kollegor 

[30] studerade författarna vilken typ av balansövningar, 

respektive träningsdos, som använts 

i tidigare studier för Parkinsons sjukdom. I den 

sammanvägda analysen av 15 studier sågs en 

tendens till att utmanande balansträning gav 

bättre effekt på balanskontrollen än de studier 

som inte innehöll sådana övningar [30]. 

Utveckling av utmanande balansträning 

vid Parkinsons sjukdom 

Med detta som teoretisk grund har vi utvecklat 

ett nytt balansträningsprogram, HiBalanceprogrammet. 

Programet är baserat på väletablerade 

träningsprinciper och aktuell forskning om 

begränsningar av balanskontroll till följd av degeneration 

i basala ganglierna [34, 35]. Träningsprogrammet, 

som består av utmanande balansövningar 

i grupp under 10 veckor, är specifikt 

utformat för symtombilden vid Parkinsons sjukdom 

och i träningen kombineras motoriska och 

kognitiva övningar. Exempelvis tränas färdigheter 

som att gå på olika underlag och samtidigt utföra 

en uppmärksamhetskrävande räkneuppgift [34, 35]. 

Träningen har utförts i mindre grupper som letts 

av två fysioterapeuter som genomgått en kortare 

utbildning inom träningsprogrammets principer 

och genomförande. 

Balansövningarna är mycket utmanande och 

progressiva med avseende på funktionella gångoch 

balansuppgifter och innehåller dual- och 

multitasks-övningar. Förekomst av balansreaktioner 

som snedsteg och höft/ankel-strategier används 

som en indikator på att träningen ligger på en 

utmanande nivå. Övningarna är även individuellt 

anpassade för att säkerställa en hög nivå av utmaning 

trots olika förutsättningar i gruppen, till 

exempel genom att ändra understödsytan, rörelsehastighet 

eller variera svårigheten av multi-tasking. 

Övningarna i träningen är främst riktade mot fyra 

olika balanskomponenter: stabilitetsgränser, 

anticipatoriska posturala justeringar, koordination 

och sensorisk integrering, se tabell 1. 

➤ 


33

De långsiktiga målsättningarna med detta projekt är att skapa 

effektiva rehabiliteringsprogram för balans- och gångförmåga 

samt utveckla och implementera dessa metoder i klinik. 

➤ 

Träningen innehåller mycket gående och stående 

övningar där man till exempel går på olika 

underlag samt går över eller runt hinder. Ibland 

arbetar deltagarna i par med olika bollövningar 

eller forcerar hinderbanor. Med tiden stegras 

övningarna och blir svårare och svårare samtidigt 

som dual/multi-tasks läggs på. Detta kan till 

exempel innebära att samtidigt som man gör de 

gående eller stående övningarna får man svara på 

några frågor eller balansera tennisbollar på en 

bricka. Programmet innehåller inga fasta övningar 

utan övningarna bör förändras hela tiden för att 

skapa variation och beroende på lokal, utrustning 

och gruppens behov. 

Tabell 2 visar hur träningsperioden är uppdelad 

i tre träningsblock, A-B-C. Under block A är övningarna 

riktade mot att lära sig övningsmomenten. 

Då betonas utförandets kvalitet och nyckelmoment 

framför övningens svårighetsgrad. Dual-taskmoment 

(det vill säga tillägg av kognitiv eller 

motorisk uppgift) introduceras under block B, 

samt att övningarnas svårighetsgrad ökar. Under 

block C stegras svårighetsgraden i övningarna 

ytterligare samt graden av variation genom att 

balanskomponenter integreras samt att både 

kognitiva och motoriska tilläggsuppgift utförs 

parallellt. 

HiBalance-programmet ger effekt på balans, 

gång och fysisk aktivitet 

I en randomiserad kontrollerad studie har 

100 personer över 60 år med idiopatisk Parkinsons 

sjukdom inkluderats och sedan lottats till att ingå 

i antingen en träningsgrupp eller en kontrollgrupp 

[36]. Kontrollgruppen har levt som vanligt och har 

inte begränsats att ta del av andra rehabiliteringsinsatser, 

medan träningsgruppen har fått vårt 

balansträningsprogram tre gånger i veckan 

i tio veckor. 

Vi har utvärderat denna träning före och efter 

träningsperioden samt vid sex och tolv månader 

efter avslutad träning. I dagsläget har vi analyserat 

korttidseffekten som visar på att träningen förbättrar 

balansförmåga, mätt med Mini-BESTest. Även 

gångförmågan förbättrades i träningsgruppen, 

deltagarna ökade sin gånghastighet genom att ta 

längre steg. Med hänsyn till att Parkinsons sjukdom 

medför långsam gånghastighet på grund av kort 

steglängd är detta ett väldigt lovande resultat. Därutöver 

har resultaten visat på förbättrad förmåga 

i träningsgruppen att göra två saker samtidigt, 

mätt som förmågan att gå och uppge varannan 

bokstav i alfabetet. Vad som också är intressant är 

att vi inte enbart kan se effekter på det vi tränar, 

det vill säga gång- och balansförmåga. Positiva 

träningseffekter uppmättes även för graden av 

fysisk aktivitet (antal steg per dag) som utvärderades 

objektivt med accelerometrar. För fysisk 

aktivitet sågs en positiv trend för träningsgruppen 

medan kontrollgruppen påvisade en negativ trend 

i likhet med det progressiva sjukdomsförloppet 

vid Parkinsons sjukdom. Vi såg även att vissa 

ADL-aktiviteter förbättrades. 

Hur länge håller effekten i sig? 

För att ytterligare förstärka effekten av balansträningen 

på lång sikt har de i träningsgruppen 

fått Fysisk aktivitet på Recept (FaR) utskrivet efter 

avslutad träning. Vi fortsätter nu och följer dessa 

personer under drygt ett års tid för att se hur 

träningseffekterna håller i sig. De långsiktiga 

målsättningarna med detta projekt är att skapa 

effektiva rehabiliteringsprogram för balans- och 

gångförmåga samt utveckla och implementera 

dessa metoder i klinik. Vi ser att denna träning ska 

kunna spridas till olika rehabiliteringsaktörer och 

andra som bedriver träning för personer med 

Parkinsons sjukdom och därför är vårt nästa 

steg att implementera träningsprogrammet 

i primärvården. 

Vi ser att resultaten är direkt användbara 

i en klinisk miljö samt kan leda till ett bättre 


Tabell 2. Upplägg av träningsperioden per vecka. 

BLOCK 

TRÄNINGSVECKA 

BALANSKOMPONENTER 

MULTI-TASK* 

A 

1 

2 

Stabilitetsgränser 

Koordination 

Anticipatoriska justeringar Sensorisk integrering 

3 


Koordination 

K–DT 

B 

4 

5 

Anticipatoriska justeringar 


Sensorisk integrering 

Koordination 

M–DT 

K–DT 

6 



M–DT 

7 


C 

8 

9 

Koordination 


M + K–DT 

10 


* Multi-task avser förmågan att utföra flera parallella uppgifter samtidigt; M-DT = Motorisk dual-task, dvs. tillägg av 

motorisk uppgift (t.ex. bära bricka/boll); K-DT = Kognitiv dual-task, dvs. tillägg av kognitiv uppgift (t.ex. räkneövning). 

omhändertagande av personer med nedsatt gångoch 

balansförmåga. Vår förhoppning är att dessa 

resultat inte bara kommer att gynna personer med 

Parkinsons sjukdom utan även personer med andra 

neurologiska sjukdomar som resulterar i gångoch 

balansproblem. Förbättrad balans- och gångförmåga 

samt ökad fysisk aktivitet kan i långa 

loppet förebygga fall, minska belastningen på 

sjukvården samt öka livskvaliteten hos personer 

med neurologiska sjukdomar. Denna studie är 

publicerad i tidskriften Journal of Neurorehabilitation 

and Neural Repair, online och kan laddas ned gratis. 

Den fullständiga referensen till publikationen och 

länken hittar du här nedanför. • 

The Effects of Highly Challenging Balance Training in Elderly with Parkinson’s Disease: A Randomized Controlled Trial. 

David Conradsson, Niklas Löfgren, Håkan Nero, Maria Hagströmer, Agneta Ståhle, Johan Lökk, Erika Franzén, Journal 

of Neurorehabilitation and Neural Repair, online http://nnr.sagepub.com/content/early/2015/01/20/1545968314567150.full 

REFERENSER 

• 8. Horak, F.B., Postural orientation and equilibrium: what do we need to 

know about neural control of balance to prevent falls? 

Age Ageing, 2006. 35 Suppl 2: p. ii7-ii11. 

• 21. Bloem, B.R., et al., The “posture second” strategy: a review of wrong 

priorities in Parkinson’s disease. J Neurol Sci, 2006. 248(1-2): p. 196-204. 

• 23. Kelly, V.E., A.J. Eusterbrock, and A. Shumway-Cook, A review of 

dual-task walking deficits in people with Parkinson’s disease: motor 

and cognitive contributions, mechanisms, and clinical implications. 

Parkinsons Dis, 2012. 2012: p. 918719. 

• 26. Tomlinson, C.L., et al., Physiotherapy versus placebo or no intervention 

in Parkinson’s disease. Cochrane Database Syst Rev, 2013. 9: p. CD002817. 

• 27. Keus, S., et al., European Physiotherapy Guidelines for Parkinson’s 

disease. 2014, KNGF/ParkinsonNET: the Netherlands. 

• 28. Petzinger, G.M., et al., Exercise-enhanced neuroplasticity targeting 

motor and cognitive circuitry in Parkinson’s disease. 

Lancet Neurol, 2013. 12(7): p. 716-26. 


• 30. Allen, N.E., et al., Balance and falls in Parkinson’s disease: 

a meta-analysis of the effect of exercise and motor training. 

Mov Disord, 2011. 26(9): p. 1605-15. 

• 34. Conradsson, D., et al., Is highly challenging and progressive balance 

training feasible in older adults with Parkinson’s disease? 

Arch Phys Med Rehabil, 2014. 95(5): p. 1000-3. 

• 35. Conradsson, D., et al., A novel conceptual framework for balance 

training in Parkinson’s disease-study protocol for a randomised controlled 

trial. BMC neurology, 2012. 12: p. 111. 

• 36. Conradsson, D., et al., The Effects of Highly Challenging Balance 

Training in Elderly With Parkinson’s Disease: A Randomized Controlled Trial. 

Neurorehabil Neural Repair, 2015. 29(9): p. 827-36. 

Denna artikel finns i pdf-format med fullständig referenslista på 

www.fysioterapi.se under fliken Forskning 

35

MEDLEMSNYTT 

Förbundsordförandens ledare: 

Var med i vår framtidsdialog! 

i slutet av förra året beslutade Fysioterapeuternas 

och Vårdförbundets förbundsstyrelser efter ett intensivt 

förhandlingsarbete att förlänga gällande avtal 

med SKL. Vi enades gemensamt med SKL om att på ett 

helt nytt sätt fokusera på karriärutveckling och specialisering. 

Med detta arbete som grund kan vi uppnå fler 

specialistutbildade fysioterapeuter/sjukgymnaster, 

fler specialisttjänster samt bättre löneutveckling och 

lönespridning för våra medlemmar. Det är en mycket 

viktig fråga för våra yrkesgrupper är möjligheten till 

utveckling under hela yrkeslivet. Kunskapsutvecklingen 

och kompetensförsörjningen är dessutom 

avgörande för hälso- och sjukvårdens kvalitet. 

De viktiga frågorna om kompetensförsörjning lyfts 

även fram i två aktuella dokument. Dels i det omfattande 

slutbetänkandet av den statliga utredningen 

Effektiv vård under Göran Stiernstedts ledning, dels i 

överenskommelsen om den så kallade Professionsmiljarden. 

mellan staten och SKL. Vi upplever att våra synpunkter 

till stor del blivit beaktade i dessa dokument, 

även om vi som vanligt saknar perspektiven kring prevention 

och rehabilitering. 

Särskilt positivt är det att fysioterapeut som första 

instans lyft fram så tydligt i Göran Stiernstedts utredning, 

det är inte så vanligt att en statlig utredning så 

tydligt slår fast att ”fysioterapeuter är en underutnyttjad 

resurs som rätt använd inte bara avlastar läkarvården, 

utan också ger högre kvalitet för patienterna”. 

på förbundsstyrelsens första möte för året ägnade vi en 

stor del av tiden till förberedelser inför Fysioterapeuternas 

kongress som ska genomföras 19–20 november. 

Förbundsstyrelsen har under hela det gångna året 

försökt ha fokus på framtidens hälso- och sjukvård, 

men från och med nu tar vi systematiskt och mer 

aktivt hjälp från både externa parter och egna 

medlemmar. Förbundsstyrelsen träffade vid 

januarimötet patientföreträdare, arbetsgivare, 

politiker, andra professioner och branschmedia, 

och i samtliga fall blev det inspirerande och 

lärorika möten. Samtidigt hade medlemsenkäten 

premiär, och vi fick omgående värdefulla 

synpunkter i enkäten. 

under våren fortsätter vi med liknande möten 

om framtidens hälso- och sjukvård och startar 

skrivandet av propositionerna till kongressen. 

En betaversion går på remiss under sommaren. 

Alla som vill får ha synpunkter, vi kommer nog 

till och med att tjata om att få synpunkter! Vi 

kallar det ”Fysioterapeuternas framtidsdialog” 

och alla som vi möter kommer att få svara på 

samma frågor. Den första frågan handlar inte så 

mycket om oss. Kanske är det därför det är den 

mest angelägna: Vad är den viktigaste åtgärden för 

att öka patienternas inflytande och möjlighet till 

medskapande i hälso- och sjukvården? 

svara du också, om du vill! Och följ hur framtidsdialogen 

fortskrider och var med och påverka 

i sociala medier på #fysioframtid 

Följ mig på sociala medier: www.stefanjutterdal.se 

FOTO: EVA DALIN 

FÖRBUNDSSTYRELSEN 

Stefan Jutterdal, ordförande 

070–624 98 95 

stefan.jutterdal@fysioterapeuterna.se 

Helena Pepa, vice ordförande 

019–602 23 04, 070–334 04 84 

helena.pepa@fysioterapeuterna.se 

Lennart Dückhow, ledamot 

031–750 40 10, 0734–12 04 66 

lennart.duckhow@fysioterapeuterna.se 

Marie Granberg, ledamot 

08–89 30 75, 0708–89 83 00 

marie.granberg@fysioterapeuterna.se 

Elisabeth Haraldsson, ledamot 

060–18 15 43, 070–240 28 32 

elisabeth.haraldsson@fysioterapeuterna.se 

Mikael Hjerne, ledamot 

010–103 34 57, 0703–99 70 48 

mikael.hjerne@fysioterapeuterna.se 

Mari Lundberg, ledamot 

0701–10 46 62 

mari.lundberg@fysioterapeuterna.se 

Pia Nilsson, ledamot 

0340–48 20 36, 0708–24 73 70 

pia.nilsson@fysioterapeuterna.se 

Cecilia Winberg, ledamot 

046–222 18 09, 0705–59 60 01 

cecilia.winberg@fysioterapeuterna.se 


www.fysioterapeuterna.se 

Dags att snacka lön? 

Här är våra tips 

Det börjar närma sig revisionsdatumet den 1 april, före vilket många av er 

ska ha fått genomföra ett lönesamtal och även fått 2016 års lön meddelad. 

Vi vill ge dig några råd och tips inför det. 

FOTO: RIKSBANKEN 

LÖNESAMTAL Då löner ska vara differentierade 

och individuellt baserade, där prestationer 

och individuellt baserade förmågor 

står i fokus, krävs en tydlig löneprocess 

och en lönebildning som i princip pågår 

hela tiden. I lönesam talet ska du veta och 

förstå vilka faktorer arbetsgivaren värderar 

högst (lönekriterier) samt att du i samtalet 

ska få förslag på ny lön i kronor. 

Tänk på det här inför lönesamtalet: 

• Förbered dig! Och öva!! Se dig själv lägga 

fram dina argument – sakligt och lugnt. 

• Tänk bort vad alla andra tycker och vill. 

Fokusera på vad DU gjort senaste året. 

• Fokusera på mätbara prestationer, 

ansvarsområden, resultat och 

befogenheter. 

• Gör dina argument konkreta. 

Vad är det din arbetsgivare får 

i praktiken av dina kunskaper? 

• Tillåt dig vara visionär i tanke och 

bredda ditt perspektiv. Vilken är den 

bästa lönen i världen som du skulle 

kunna erbjudas? 

• Förutom ditt löneläge, det vill säga 

lönenivå, bör du fundera över din 

löneutveckling. Hur har din lön 

utvecklats sedan du började hos din 

nuvarande arbetsgivare? Hur har dina 

arbets uppgifter och dina arbetsinsatser 

utvecklats? 

• Glöm inte att summera och se efter 

– vad nådde du fram med – och vad 

kan du ta med dig som lärdom till 

nästa år? 

Ny statistik i Saco Lönesök 

2015 års lönestatistik finns nu tillgänglig 

i Saco Lönesök. Som ett verktyg inför ditt 

lönesamtal kan du använda uppgifterna från 

2015 års enkät i verktyget Saco Lönesök. 

Det är en medlemsförmån där du får hjälp 

att hålla koll på hur din lön ligger i förhållande 

till andra medlemmar och som du 

har nytta av när du ska löneförhandla. 

Avslutningsvis, ett stort tack till er som 

svarade på 2015 års arbetsmarknadsoch 

löneenkät, det gjorde totalt 62 procent 

av förbundets yrkesverksamma medlemmar. 

Genom era svar kan förbundet 

använda statistiken för att bedöma hur 

era arbetsgivare följer de kollektivavtal 

som förbundet tecknat. 

www.fysioterapeuterna.se/lon 

Skicka in en motion till kongressen 

Är det något du som medlem vill förädla, förnya eller förändra i förbundets nuvarande verksamhet? 

Har du en idé som kan bidra till att lösa problem i någon facklig eller yrkesmässig fråga? 

Då ska du ta vara på möjligheten att skriva en motion till kongressen som hålls i november. 

PÅVERKA Motionerna ska vara Fysioterapeuternas kansli 

tillhanda senast den 2 maj. Förbundsstyrelsen behandlar alla 

motioner och lägger ett förslag till kongressen för att den 

antingen ska bifallas, avslås eller ”anses besvarad”. Om den 

anses besvarad så menar Förbundsstyrelsen att motionens idé 

eller kontenta är omhändertagen i någon av propositionerna 

som styrelsen föreslår till kongressen. Det är kongressen som 

sedan den 19–20 november 2016 avgör om motionerna ska 

bifallas, avslås eller anses besvarade. 

Den 1 oktober kommer alla kongresshandlingar, inklusive 

motioner och motionssvar, att vara offentliga. De publiceras på 

fysioterapeuterna.se/kongress2016 under kongresshandlingar. 

Här kan du alltså se hur förbundsstyrelsen ser på ditt förslag. 

Som motionär får man inga personliga förhandsbesked. 

På hemsidan finns även ett dokument (från och med maj 

månad) med alla de 85 kongressombud som kommer att finnas 

på plats under kongressen. Motionärer som inte är ombud kan 

inte själva plädera för sina motioner på kongressen, utan det kan 

endast kongressombud göra. Har förbundsstyrelsen föreslagit 

att motionen ska avslås och du ändå vill försöka få stöd för din 

motion är ett tips att kontakta ditt distrikts kongressombud 

och be att de framför dina argument! 

Ett protokoll från kongressen kommer att finnas tillgängligt 

på hemsidan ett par veckor efter kongressens genomförande. 

Där kan alla se hur kongressen beslutade om samtliga motioner. 

www.fysioterapeuterna.se/kongress2016 


37

MEDLEMSNYTT 

Anne Söderlund, 

chefredaktören för European Journal of 

Physiotherapy samt professor i fysioterapi, 

Mälardalens högskola, Västerås. 

European Journal of 

Physiotherapy läses globalt 

FOTO: LOIS STEEN 

Chefredaktören för European Journal of Physiotherapy, Anne Söderlund, summerar året 2015 

och konstaterar att tidskriftens artiklar når långt utanför Europas gränser. 

tidskriften Advances in Physiotherapy 

bytte för två år sedan 

namn till European Journal of 

Physiotherapy, EJPT. Syftet med 

att byta namn var dels att få en 

tydligare titel och dels att tack 

vare namnbytet även kunna 

ansöka om MEDLINE-indexering 

igen. För närvarande har 

vi ansökan inne och väntar på 

resultat. Denna indexering är 

ett viktigt steg i att uppnå en 

impact-faktor för EJPT genom 

ökat synliggörande. 

Trots sin europeiska titel 

verkar EJPT ha en global publik. 

Den senaste rapporten från 

förlaget visar att artiklar laddas 

ner inte bara av oss i Sverige 

utan nästan i lika stor omfattning 

av läsarna i Australien. 

På tredje plats kommer USA, 

därefter Storbritannien, Norge, 

Kanada och Nya Zeeland. 

Detta innebär att den forskning 

som exempelvis produceras 

av fysioterapeuterna i Sverige 

sannolikt läses globalt. Av tioi-topp 

nerladdade artiklar är 

fem från Sverige. Länder som 

mest citerar artiklar publicerade 

i EJPT är Australien, 

Norge, Brasilien och Sverige, 

USA, Nederländerna, Belgien 

och Kanada. Det är glädjande 

att vi har en global publik 

eftersom en av de viktigaste 

sakerna för forskare är att nå 

världen med sina forskningsresultat. 

Därtill bygger vi 

också på kunskapsmassan för 

hela fysioterapiområdet. 

Sedan början på 2015 har 

EJPT infört ett registreringskrav 

för randomiserade kontrollerade 

studier. Alla RCT-studier 

som påbörjat sin datainsamling 

i januari 2015 ska ha registrerats 

innan de kan publi ceras 

i EJPT. Detta är en kvalitetssäkrande 

åtgärd som de flesta 

fysioterapi-relaterade tidskrifter 

i världen har infört. EJPT är 

stolt över att med detta krav 

kunna bidra till ännu bättre 

forskning inom fysioterapi. 

Jag vill slutligen nämna 

några områden som visar 

bredden av forskning som 

publiceras i EJPT. En hel del 

artiklar publiceras inom 

området psykometri för olika 

mätinstrument. Detta är viktigt 

eftersom undersökning 

och utvärdering med reliabla 

och valida instrument är A och 

O för oss. Studier om rehabilitering 

vid olika tillstånd och 

studier kring professionen har 

publicerats ett antal gånger 

under det gångna året. Metodologiskt 

är EJPT relativt balanserad 

mellan kvantitativa och 

kvalitativa ansatser vilket är 

glädjande eftersom dessa verkligen 

kompletterar varandra. 

www.fysioterapeuterna.se/europeanjournal 

FOTO: EVA DALIN 

Ny professionsutvecklare 

på plats 

Charlotte Chruzander är ny professionsutvecklare 

på förbundets kansli. Hon är 

disputerad sjukgymnast och har arbetat 

kliniskt vid Karolinska universitetssjukhuset 

samt som post-doktor vid Karolinska 

Institutet. 

– Jag ser mycket fram emot att få fortsätta 

utveckla fysioterapi som ämne och 

yrke och därmed stärka kåren så att den 

kan vara med och lösa flera av samhällets 

stora utmaningar. Det finns en enorm potential 

i vår yrkeskår som ännu är outnyttjad. 

Gratisföreläsningar 

via Akademikerkompetens 

Som en ny kostnadsfri medlemsförmån 

erbjuder förbundet via ett samarbete med 

AkademikerKompetens tio högprofilerade 

utbildningsaktiviteter årligen spridda över 

landet. Hälften av föreläsarna är disputerade 

och hälften är goda praktiker. 

Ämnena skiftar och ska tilltala breda 

akademikergrupper. Håll utkik i kalendariet 

på hemsidan efter datum och orter 

under våren eller sök på ”Akademikerkompetens” 

på hemsidan. 

www.fysioterapeuterna.se/kalendarium 

Rekommenderade 

lägsta arvoden för 2016 

Nu är nivån satt på 2016 års rekommenderade 

lägsta arvoden. Förbundet tar varje 

år fram ett underlag för fysioterapeuter/ 

sjukgymnaster som ska förhandla med 

arbetsgivare eller uppdragsgivare om 

ersättning för tillfälliga extra arbetsuppgifter 

eller externa uppdrag. De 

rekommenderade arvodena kan även 

vara en bra utgångspunkt för företagare 

för att hitta rätt nivå på sin prissättning 

vid uppdragsavtalslösningar. 

www.fysioterapeuterna.se/arvoden 



Reflekterat 

Våga anta utmaningen! 

för två år och tre månader sedan var jag på mitt första 

styrelse möte för Fysioterapeuternas studentsektion. Jag hade 

ingen erfarenhet vare sig av fack- eller professionsvärlden och 

kände en skräckblandad förtjusning inför att bli en av dem 

som representerar Sveriges drygt 1 800 fysioterapeutstudenter. 

Idag blickar jag tillbaka på en otroligt givande och utvecklande 

tid och är tacksam för alla möten och erfarenheter som jag 

samlat på mig. Jag har fått vara med på förbundets rådsdagar, 

nationella patientsäkerhetskonferensen, Fysioterapi 2015, 

distriktstyrelsemöten i Östergötland samt förbundsstyrelsens 

sammanträden för att nämna några olika sammanhang. Det 

har gett mig en energiboost och mycket inspiration att få möta 

många personer som står i framkant inom professionen och 

hälso-och sjukvården. 

De studenter som jag träffat under tiden som ordförande 

och ledamot i studentsektionen är drivna, engagerade och 

har en stor passion för sitt framtida yrke. Några saker som 

återkommit under samtalen är vikten av att ha goda förutsättningar 

för att göra ett bra jobb, en god arbetsmiljö och 

att få verka inom en organisation som värdesätter fysioterapeuters 

kompetens, det vill säga där våra insatser är självklara 

i prevention, behandling och rehabilitering och där vi är 

första instans för rörelseapparatens sjukdomar. 

Sara Barsjö 

Student, termin 6 

tidigare ordförande 

i studentsektionen 

För att detta ska bli verklighet måste vi alla vara med och forma 

och förnya de sammanhang som vi verkar inom. Både studenter 

och nyutexaminerade fysioterapeuter kan bidra med innovativa 

idéer och mod till den förnyelse som hälso- och sjukvården 

behöver för att kunna möta både våra nuvarande och framtida 

utmaningar. Våga tänka nytt! Om vi gör som vi alltid har gjort 

kommer resultatet med största sannolikhet inte möta patienternas 

framtida behov. Fysioterapeuter spelar en oerhört viktig 

roll tillsammans med andra professioner, politiker, patienter 

och närstående för att göra hälso- och sjukvården bättre. De två 

sistnämnda grupperna ska vara självklara delar av de multiprofessionella 

teamen. Vad kommer att behövas av mig och av 

dig för att detta ska ske? Engagemang, drivkraft och en stor 

portion mod! Våga utmana de traditioner som ibland står 

i vägen. Våga revoltera tillsammans för att hitta lösningar mot 

det revirtänkande som ibland kan hindra att professionerna 

används på bästa sätt. Och sist men inte minst: Våga utmana 

dig själv! Tro på dig själv och din egen inre kraft, utsätt dig för 

situationer som du kanske inte alltid känner dig helt bekväm 

i och våga engagera dig i ditt fack- och professionsförbund. 

Den drivkraft som väckts hos mig kommer att fortsätta växa. 

Jag är övertygad om att jag hittar nya arenor för den när jag i juni 

månad träder in i yrkeslivet som en stolt, nybakad fysioterapeut. 

FOTO: LOIS STEEN 

FRÅGA FACKET 

Har du en fråga du vill få publicerad tillsammans med svar i tidningen. 

Maila: peter.karlsson@fysioterapeuterna.se 

Är det smart att avstå från de extra 

lönekronorna man får i semesterersättning 

och få ut fler semesterdagar 

i stället? Den frågan får 

medlemsjouren allt oftare. 

SVAR Det kan låta lockande, men det 

finns några saker att tänka på först. 

hur många extradagar blir du erbjuden? 

I de kollektivavtal Fysioterapeuterna tecknar 

kring detta är det vanligt att ett bortförhandlat 

semesterlönetillägg för 25 semesterdagar 

ersätts med minst fem extra semesterdagar 

och 30 semesterdagar ersätts med sex 

extra semesterdagar. 

pensionen påverkas. När du avstår lön för 

att få ut fler semesterdagar sänker du 

också din lön. Detta får direkt inverkan på 

din framtida pension, men också på din 

sjukpenninggrundande inkomst, och 

andra ersättningar från försäkringskassan, 

till exempel föräldrapenning. 

ett år i taget. Eftersom en faktisk lönesänkning 

får konsekvenser är det vår 

rekommendation att den uppgörelse du 

gör med din arbetsgivare bara gäller ett 

semesterår i taget. Livet förändras och 

därmed behoven. 

kollektivavtal krävs. För den som är 

anställd i kommuner och landsting krävs det 

att det finns ett lokalt kollektivavtal för att 

man som enskild ska kunna byta semesterlönetillägget 

mot extra semesterdagar. 


39

SEKTIONSNYTT 

Barninriktade 

kollegor lärde 

sig andning 

UTBILDNING I slutet av januari anordnade sektionen 

för Habilitering och pediatrik två fullspäckade dagar 

för sina medlemmar på temat Andning. De hölls på 

Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm. 

Teoretiska föreläsningar varvades med praktiska 

moment och intressanta diskussioner. Det blev ett 

uppskattat tillfälle för kollegialt utbyte och lärande. 

www.fysioterapeuterna.se/sektioner 

FOTO: SEKTIONEN FÖR HABILITERING & PEDIATRIK 

Andning & cirkulation 

Den 5 april i Stockholm anordnar vi 

i samarbete med primärvårdssektionen 

en utbildningsdag om de nya nationella 

riktlinjerna vid astma och KOL. Föreläsare 

är Margareta Emtner, Årets fysioterapeut 

2015 och Linda Moberg. 

Vi planerar även en utbildningsdag om 

IMT. Den 3–4 november är det nordisk 

kongress för fysioterapeuter inom andning 

och cirkulation. Mer info på hemsidan. 

Ergonomi 

Välkommen till sektionens årsmöte fredag 

11 mars 2016. Lokal: Arbetsmiljöverket, 

Stockholm. Programmet finns på vår 

hemsida. Anmälan: senast den 26/2. 

Mail: ergonomi@fysioterapeuterna.se 

Vi flaggar också för temadagen om 

Belastningsergonomi inom vård och 

omsorg, torsdag 19 maj i Linköping. 

Fysisk aktivitet 

& idrottsmedicin 

Anmäl dig till kongress och årsmöte den 

11–12 mars 2016: Upper & Lower Quarter 

på Courtyard Marriott i Stockholm. 

Se vår hemsida för program och anmälan. 

Habilitering & pediatrik 

På vår hemsida finns info om lokalt aktivitetsstöd 

och resestipendium. Sista ansökningsdatum 

är 31/4. Glöm inte att gå med 

i vår fb-grupp: sektionen för habilitering 

och pediatrik. Tryck på knappen ”Gå med”, 

invänta messenger-meddelande och 

svara på fråga om medlemsnummer. 

Mekanisk Diagnostik & Terapi 

Årets konferens sker 1 april 2016 i Göteborg 

där bland andra Dr Jeremy Lewis föreläser. 

Han är en av världens mest efterfrågade 

föreläsare inom rehabilitering av axelbesvär. 

Den 2-3/4 2016 håller han sin populära 

skulderkurs för första gången i Sverige. 

Besök mckenzie.se för mer info om 

konferensen och vårens kurser 

Mental hälsa 

Alla är välkomna på årsmöte 12 mars 2016 

med utbildningsdag: Tema Ångest och 

depression – att förstå och behandla 

dessa tillstånd utifrån praktiska, fenomenologiska 

och neuro biologiska perspektiv. 

Föreläsarna är Christina Bader-Johansson, 

Louise Danielsson, och Lena Hedlund. 

Forma vår framtid i styrelsen – anmäl din 

kandidatur! Läs mer på vår hemsida. 

Neurologi 

Sektionens utbildningsdag hålls fredagen 

11 mars 2016 i Örebro i samband med 

årsmöte. Tema är Rehabilitering vid MS. 

Mer info finns på hemsidan. Sista anmälningsdag 

är 26 februari. Välkommen! 

Ortopedisk Manuell Terapi 

Sektionen kallar till årsmöte fredagen 

den 11 mars kl. 16:30. Årsmötet hålls på 

Courtyard by Marriott i Stockholm. 

Motioner från sektionens medlemmar 

ska vara sektionsstyrelsens sekreterare 

tillhanda senast den 8 mars 2016 på 

nina@omtsweden.se 

Onkologisk & palliativ 

fysioterapi 

Sektionens utbildningsdagar och årsmöte 

hålls på Stockholmssjukhem 17–18 mars. 

Under fliken Kalendarium hittar du anmälan 

och program, sista anmälningsdag 3/3, 

Välkommen! 

Till dig som möter patienter med ödem 

finns Svensk förening för Lymfologi, 

mer info på: www.lymfologi.se 

Primärvård 

Du har väl inte glömt att boka in astma/KOL 

utbildningen i samband med sektionens 

årsmöte 15 april i Stockholm! Vi kommer 

hålla till i ABF huset på Sveavägen. 

Håll utkik på vår hemsida för mer detaljer 

om anmälan med mera. 

Glöm inte heller att lämna in motioner 

till årsmötet, senast 18 mars till 

primarvarssektionen@gmail.com. 

Äldres hälsa 

Anmäl dig till årsmötet och utbildningsdagen 

Förnuft och känsla den 18/3! 

Sista anmälningsdag är 4/3. 

Glöm inte att nominera till sektionens 

hedersutmärkelse! Info på hemsidan 



LOKALA OMBUD 

(Kontakta ditt lokala ombud först!) www.fysioterapeuterna.se/ombud 

KALENDARIUM 

Förbundsaktiviteter 

Blekinge 

• Kontakta Distrikt Blekinge 

via www.fysioterapeuterna.se/distrikt 

Dalarna 

• Pia Ohlsson 

e-post: pia.ohlsson@ltdalarna.se 

arbete: 0768-37 57 02 

Gotland 

• Kontakta distrikt Gotland via 

www.fysioterapeuterna.se/distrikt 

Gävleborg 

• Eva Matton 

e-post: eva.matton@lg.se 

arbete: 070-200 33 59 

Halland 

• Kontakta distrikt Halland via 


Jämtland/Härjedalen 

• Monica Berg 

e-post: monica.berg@jll.se 

Jönköping 

• Agneta Siebers 

e-post: agneta.siebers@rjl.se 

tel: 036-32 18 76 mobil: 073-557 86 57 

Kalmar 

• Hanna Kristelius 

e-post: hannak@ltkalmar.se 

arbete: 0491–78 27 83 

Kronoberg 

• Mattias Cloodt 

e-post: mattias.cloodt@kronoberg.se 

arbete: 0767–20 79 44 

Norrbotten 

Kristina Larsson 

e-post: kristina.e.larsson@nll.se 

arbete: 0920-28 20 12 

mobil: 070-325 62 46 

Skåne 

• Terttu Lempinen 

e-post: terttu.lempinen@skane.se 

arbete: 046-17 17 26 

• Anna Österblad 

e-post: anna.e.osterblad@skane.se 

arbete: 0411-99 54 44 

Stockholm 

• Aina Blom 

e-post: aina.blom@sll.se 

tel: 0707-63 01 29 

• Mikael Malmén, (företagare) 

e-post: malmen@swipnet.se 

arbete: 08-611 92 62 

Sörmland 

• Barbro Renberg 

e-post: barbro.renberg@eskilstuna.se 

mobil: 070-089 38 55 

Uppsala 

• Agneta Engvall, Uppsala 

e-post: engvall.agneta@gmail.com 

arbete: 018-611 65 42 

Värmland 

• Mariann Rehult 

e-post: mariann.rehult@liv.se 

tel: 0733-92 04 68 

Västerbotten 

• Kajsa Hedin 

e-post: kajsa.hedin@vll.se 

arbete: 090–785 71 15 

mobil: 070–785 50 39 

Västmanland 

• Kontakta distrikt Västmanland via 


Västernorrland 

• Elisabeth Haraldsson, Sundsvall 

e-post: elisabeth.haraldsson@lvn.se 

arbete: 060-18 15 43 

Västra Götaland 

• Abdol Vazae 

e-post: abdolghafour.vazae@vgregion.se 

arbete: 073-663 6889 

Örebro 

• Åsa Eliasson 

e-post: asa.eliasson@regionorebrolan.se 

tel: 019-602 03 37 (tisdagar/fredagar) 

mobil: 076-81 78 100 

Östergötland 

• Albert de Haan, Linköping 

e-post: albert.de.haan@lio.se 

mobil: 0705-902 085. 

29 februari 

Sista dag att skicka in abstrakts till 

ER-WCPT Congress i Liverpool i november 

2 mars 

AkademikerKompetens anordnar 

kostnadsfritt seminarium i Malmö 

3 mars 

Distrikt Stockholms styrelse har 

planeringsdag 

3 mars 

Distrikt Kalmars styrelse har möte 

7 mars 

AkademikerKompetens anordnar 

kostnadsfritt seminarium i Karlstad 

16 mars 

Servicebolaget håller seminarium 

i kvalitets- och ledningssystem i Falun 

16-17 mars 

Tvådagars kurs i Stockholm i Praktisk 

arbetsrätt för fackligt förtroendevalda 

17 mars 

Sacos styrelse sammanträder 

21 mars 

Distrikt Örebro har styrelsemöte via Skype 

30 mars 

Förbundsstyrelsen sammanträder 

KONTAKTA MIG! 

Jag är är kommunikationsansvarig 

på Fysioterapeuternas 

kansli och ansvarar för 

informationen på dessa sidor. 

Kontakt: 

Tel: 08–567 06 117 

peter.karlsson@fysioterapeuterna.se 

Postadress: Box 3196, 

103 63 Stockholm 

Besöksadress: 

Vasagatan 48 

Tel ( växel ): 08–567 06 100 

måndag–fredag 8.30–16.45 

(lunchstängt 12.00–13.00) 

E-post: kansli@fysioterapeuterna.se 

Webbplats: www.fysioterapeuterna.se 

Medlemsjour 

Telefon: 08–567 06 100 

Telefonjour: 9–12 måndag–fredag 

(ej tisdagar) samt torsdagar även 13–15 

Företagarjour 

Telefon: 08–567 06 100 

Måndag, onsdag och torsdag kl. 9–12 

martha.gurmu@fysioterapeuterna.se 

jorgen.lundqvist@fysioterapeuterna.se 

Medlemsregistret, 

prenumeration och ekonomi 

Telefon: 08–567 06 150 

medlemsregistret@fysioterapeuterna.se 

Alla kontaktuppgifter hittar du på: 

www.fysioterapeuterna.se/kontakt 

(Kansliet personal, ombudsmän 

och förbundets olika råd) 


41

ANNONSER Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, gabrielle.hagman@mediakraft.se 

KURSER 

Att gå kurs är att växa. 

Fördjupa dina kunskaper 

Utvecklas 

Få nytändning 

Konferens i Gbg 

1 april 2016 

Läs mer på hemsidan! 

Svenska McKenzieinstitutet erbjuder ett kursutbud 

från grundläggande kunskap om MDT till certifierad 

examen på en hög nivå. Våra kursledare 

har internationell lärarexamen och är aktivt 

verksamma inom MDT. 

Anmäl dig idag och hitta inspirationen och 

glädjen i ökad kunskap! 

Kursprogram 2016 

A-kurs, Lumbalryggen 

Gbg 6-9 april 

Sthlm 27-30 april 

Ystad 25-28 maj 

Sthlm 13-16 september 

Gbg 14-17 september 

Sthlm 28-29/10 + 11-12/11 

B-kurs, Cervikal- och 

Thorakalryggen 


Gbg 21-24 september 

Sthlm 23-26 november 

Ystad 7-10 december 

C-kurs, Avancerad problemlösning 

lumbalrygg + nedre 

extremitet 

Ystad 15-18 juni 

Gbg 5-8 oktober 

D-kurs, Avancerad problemlösning 

cervical- och 

thoracalrygg + över extremitet 


Gbg 30/11-3/12 

Examen 

Sthlm 

Gbg 

21 maj 

26 november 

mckenzie.se/vardgivare 

Aku-Syd utbildning 

Kurser VT 2016 

Grundkurser: 

Akupunktur vid smärtbehandling 

Start den 31/3 

Pris: 14.400 kr (inkl moms 18.000 kr). 

Öronakupunktur 25/5 

25/5 2016. Pris: 1.800 kr (inkl moms 2.250 kr). 

Fortsättningskurser: 

Periostakupunktur 


Triggerpunktsakupunktur 


Vid deltagande i alla tre kurserna öron, periost och triggerpunktsakupunktur 

rabatteras priset till totalt 4.800kr (inkl moms 6.000kr) 

Se även vår hemsida: www.akusyd.se 

Målgrupp: Kurserna vänder sig till legitimerade 

yrkesgrupper inom sjukvården. 

Kursort: Lund, där inte annat anges 

Huvudlärare: Med. Doktor/smärtspecialist Christer Carlsson, 

med lång klinisk erfarenhet av akupunktur. 

Anmälningar till samtliga kurser via hemsidan www.akusyd.se 

Aku-Syd utbildning 

Måsvägen 14, 227 33 LUND 

Tel: 046–389040 · E-post: kurser@akusyd.se 

Interprofessionellt 

masterprogram i 

• Arbetsterapi 

• Folkhälsovetenskap 

• Fysioterapi 

• Logopedi 

• Medicinsk pedagogik 

• Omvårdnadsvetenskap 

Programmet vänder sig till dig som vill skapa en 

kunskapsstyrd och resultatinriktad hälso- och 

sjukvård. 

Som fysioterapeut kan du ta en examen i 

fysioterapi, folkhälsovetenskap eller medicinsk 

pedagogik. 

Programmet ges på helfart i två år med 

möjlighet till individuell studiegång och även till 

avgång med magisterexamen efter ett år. 

Läs mer på www.liu.se/medfak/master 

Sista ansökningsdag 15 april 2016 

via antagning.se 


KURSER 

INBJUDAN TILL SYMPOSIUM 

Akupunktur vid 

akut smärta och 

idrottsskador 

LÖRDAG 16 APRIL 2016 

Svenska Medicinska 

Akupunktursällskapet i 

samarbete med Smärtsektionen 

Nyhet 

ARRANGERAS AV: 

Dag och tid: Lördag 16 april kl. 09.00-17.00 

Plats: Internationella Kunskapsgymnasiet Stockholm 

Anmälan och mer info: 

www.svenskamas.se 

Workshop - nackpatienten i praktiken 

(mina bästa tips) 

Stockholm, 8 april 2016 

Nackbesvär - diagnostik och behandling 

(mina bästa tips) 

Stockholm, 6-8 oktober 2016 

Lärare: Danuta Krukowski, leg. fysioterapeut 

OMT lärare Karolinska Institutet 

Begränsad antal platser. Mer info: 

www.sportorehabkliniken.se 

Sveriges bästa kurser i manuell terapi 

Spinal Approach System 16-18/3 & 6-8/4 

NYHET!! Nervous System 2.0 12-13/5 NYHET!! 

Läs mer på spinalapproach.com 

STRESSHANTERING 

Kurs på Kreta 22-29 sep 2016 

Med Ann-Sofie Jarnheimer, sjukgymnast och leg psykoterapeut 

med 25 års erfarenhet och en flitigt anlitad utbildare. 

TV-profilen Anja Kontor gästföreläser om hur livet kan vända. 

Kursen vänder sig till yrkesverksamma och enskilda som vill få 

redskap att möta stress. Välkommen till Lendas’ rofyllda 

atmosfär på södra Kreta. 

www.lendasoasen.se 

info@lendasoasen.se 

0763-755070 

LendasOasen_________Kreta 

Hjälp 

människor 

på flykt! 

Just nu är 60 miljoner människor på flykt undan 

krig och förföljelse i världen. Din hjälp behövs. 

SMS:a FLYKT150 till 72980 och ge 

150 kronor. Eller swisha valfritt belopp 

till 123 90 01 645. Tack! 

Foto: UNHCR/Andrew McConnell 

ortopedmedicinska 

institutet 

avancerad manuell terapi (amt) 

-Ortopedmedicinsk diagnostik och behandling 

-Ledmobilisering 

-Differentialdiagnostik 

-Avancerad mjukdelsteknik 

ortopedmedicinska.se 


43


KURSER 

KURSER MTT OCH KRT 

Grundkurs i Linköping 10-11 maj 2016 

Grundkurs i Linköping november 2016 

Du kan även anordna kurs på din ort 

www.teamvertigo.se 

Akupunktur för behandling av smärta? 

Vi har utbildningen för dig! 

Information om kurser samt anmälan: www. akabutbildning.com 

akab.utbildning@telia.com tel 0346-361 00 

Välkomna till ortopedkirurgisk konferens för fysioterapeuter! 

Datum: 27-28 okt, 2016 

Plats: Courtyard Stockholm Kungsholmen 

Arrangör: Paramedicin, Ortopedkliniken Capio S:t Göran 

Vidare information och program kommer under våren. 

Internationell Axel- och armbågskonferens 

”Stiffness of the Shoulder and Elbow” 

Göteborg 15 Oktober 2016 

info: www.eusser.org 

MEDICINSK TRÄNINGS TERAPI (MTT) 

GÖTEBORG 

19-20 mars 

MTT för nacke och 

övre extremitet 

LUND 2-3 april 

MTT för rygg och 

nedre extremitet 

STOCKHOLM 

1-3 december 

MTT för geriatriska patienter och friska äldre 

SAN AGUSTIN, GRAN CANARIA 

21-25 november Kommunikation och 

doserad träning (MTT) för ryggsmärtor 

KOMMUNIKATION OM SMÄRTA/KOGNITIV 

REHABILITERINGS TERAPI (KRT) 

"Kommunikation om smärta är kommunikation om känslor”. 

Hur våra tankor, känslor och fysisk aktivitet påverkar 

kortikal och spinal kontroll av nociceptiv input. 

Göteborg 17-18 mars | Lund 31 mars-1 april | 

Stockholm 14-15 april | Italien 29sept-2okt 

Mindfulness i 

Öppna kurser 2016 

Namnlöst-8 1 

Stockholm 28 februari 

2016-01-22 14:04 

Linköping 2 april 

Åmål 12–13 maj 

Sommarkurs i Mundekulla: Småland 7–10 juli 

LEDARUTBILDNING start våren 2017 

Tel: 0730–59 10 01. www.fridans.nu 

Ann Cools 

Shoulder Rehabilitation – Lev. 1 

What is new from a biomechanical and clinical point of view. 

Datum: 16–17 sept 2016 (fredag–lördag) 

Kursplats: Fysio Center i Malmö 

Kursavgift: 5000:- exkl. moms. Lunch samt fika ingår. 

Mer info: www.fysiocenter.nu 

En röd tråd genom smärta. 

Utbilda dig dig i Stockholm, i Stockholm, Göteborg, Göteborg, Malmö, Malmö, Halmstad, 

Falun, Gävle, Östersund, Umeå, Luleå och Kalix. 

MediYoga Institutet. Läs mer: 

www.mediyoga.se 08-21 03 30 

Läs mer om kurserna på www.holteninstitute.com 

Ytterligare information kontakta 

Tom Arild Torstensen 070 734 41 02 


KURSER 

Kursledare 

Kerstin Sjögren 

Utbilda dig till vattengympainstruktör: 

Aqua Basic & Aqua Instructor - via webben 

Med Vattnet som Redskap - praktiska kursdagar 

Oskarshamn 11 mars 2016 

Kristianstad 7 april 2016 

Norrköping 20 maj 2016 

Vi tar även uppdragskurser och kommer till er om så önskas! 

www.aquaeducation.se - utbildningar i vattengymnastik 

Yrselkurs i Linköping 

20-21 maj 2016 

Boka din plats före 1 april till ett 

rabatterat pris. Begränsat antal 

platser. Anmälan och mer info: 

www.rehabkurser.se 

Exklusiv gästföreläsning av 

överläkare Mikael Schulin 

Boka tidigt 

rabatt! 

www.moaiku.dk 

Intro til Relationell Traumaterapi– 

en psykomotorisk och system-orienterad metod. 

29 april – 1 maj 2016 i Stockholm - fredag kväll, lördag och söndag. 

Pris: 3400 SEK ved anmälan före 18 marts - 3700 SEK vid senare anmälan. 

15 dagars fördjupad utbildning börjar 9-13 nov 2016 i Köbenhamn. 

Kursledare: Merete Holm Brantbjerg, Kropspsykoterapeut, 

medl. af Dansk Psykoterapeutforening. moaiku@brantbjerg.dk 

PLATS- & ETABLERING 

Kurser i ledmanipulation, mixad teknik 

Besök vår hemsida för fullständigt 

kursprogram och webbanmälan. 

winback.se 

Vill du 

annons-winback-16delssida-88x25mm-3mmbleed.indd 1 2014-09-28 20:10:52 

ArbetA 

hos oss! 

arbeta på en 

ambitiös och rolig 

arbetsplats? 

Vill du leda utvecklingen i 

förflyttningskunskap tillsammans med oss? 

Vi på HMC Sverige är ledande inom området. Nu söker vi en 

fysioterapeut/arbetsterapeut för anställning på en ambitiös 

och rolig arbetsplats. 

Läs mer om tjänsten på: www.hmcsverige.se/anstallning 

Husby Sjukgymnastik Institut söker nu: 

SJUKGYMNAST 

med egen etablering 

Goda kontakter med Vårdcenteral. 

Bra läge, nära Husby Centrum. 

Är Du intresserad? 

Kontakta Mehdi Moshiri 070–722 2588 

Eller mehdiandy@hotmail.com 


Hjälpmedelcenter Sverige 

HAR DU AUKTORISATION 

ELLER ETABLERING? 

Stuvsta vårdcentral hyr ut godkänd 

lokal med träningsmöjligheter. 

Du får centralt läge, stort patientunderlag och 4 kollegor. 

Tillsammans bygger vi upp samarbetet mellan läkare och 

sjukgymnaster. 

Kontakta: Sjukgymnast Göran Holmgren, 070–883 77 16 

Eva Nilsson, 08–587 384 05, administration 

45


PLATS- & ETABLERING 

PRODUKT 

1 

SJUKGYMNASTIK I GÖTEBORG 

MED SJUKGYMNASTETABLERING 

Anbud sjukgymnastetablering och praktik senast 28 mars 2016. 

www.opic.com, www.blocket.se eller www.vgregion.se 

sök på ”annonsering ersättningsetableringar”. 

säljesMAJORNAS 

Info kontakta: Henriette Lundell 031–249610 eller 0701–902429 

E-post: henriette.lundell@gmail.com. Kontakta oss för visning! 

Vi utökar teamet! 

Välkommen till en toppenbra arbetsplats 

som legitimerad fysioterapeut! 

För mer information: fagersta.se 

FYSIOTERAPEUTENS BÄSTA VÄN 

MLS LASER 

BOKA BESÖK & DEMO 

LÅNA EN LASER & PROVA 

PÅ KLINIKEN! 

www.optilaser.se 

0650-18609 

LASERKURS 

STOCKHOLM 

ARTRO CLINIC 

Fredag 8:e april 

För mer info 

se vår hemsida 

NY TEKNIK! 

• MLS TVÅ VÅGLÄNGDER 

I SAMMA PROB 

• FÖRINSTÄLLDA PROGRAM 

FÖR OLIKA DIAGNOSER 

• UPPLADDNINGSBAR 

• 2 ÅRS GARANTI 

www.skanlab.se 

info@skanlab.no 

0525 36915 

Skanlab 25 Bodywave® • Skanlab Laser • Elektroterapi • Stötvåg • Service • Finans 

Begagnad tränings/rehabutrustning 

Mottages med tacksamhet till rehabiliteringsprojekt för 

funktionshindrade personer i Albanien via biståndsorganisationen 

Hjärta till Hjärta. Allt av intresse. Hämtning kan ordnas. 

conny.bergqvist@aktivarehab.se • 070-5442694 • www.hearttoheart.se 

Annonsera i den ledande tidningen för landets fysioterapeuter 

Namnlöst-11 1 2016-01-08 10:14 



KRYSSET 

Kryssa rätt och vinn 2 biobiljetter! Svara senast 21 mars 2016. 

Maila lösningen från den gula raden, ditt namn och din adress till fysioterapi@fysioterapeuterna.se 

och delta i utlottningen av 2 biobiljetter! 

REST 

KAGGARS 

KAGGAR 

GÅR I 

EN HÖG 

BANA 

RICE BURROUGHS SOM 

SKREV OM TARZAN 

STACK- ANVÄNDES 

STICKARE PÅ FÄLT 

OCH 

© ORDSMEDJAN 

STÖRT 

GÄRNING 

SE I 

HEMLIG- 

HET 

SIKTAR 

MAN PÅ 

BÄLTEN 

I 

KRONOR 

GER 

SMAK ÅT 

ROQUE- 

FORT 

RIDDAR- 

ÖVNING 

VERKAR 

ALLTFÖR 

INTRES- 

SERAD 

LED- 

LIDER 

FÅGELLIK 

SIDO- 

BILD 

FÖR- 

STRÖTT 

KLYKOR 

GER SOL, 

VIND OCH 

VATTEN 

ÄR OFTA 

EN BI- 

VERK- 

NING 

LASTAS 

BYRÅ 

FÖR 

BLAD 

SILVER 

ÄND- 

PUNKT 

BOBBYS 

HUSTRU 

SKRIVET 

SKRATT 

LÅTER 

DET VÄL 

BÄTTRE 

OCH 

BÄTTRE I 

FINNS 

JU I 

MÅNGA 

BURKAR 

FÅR VÄL 

SKJUTA 

OSS ? 

SOVER 

OM 

SKON- 

SAMT 

RESERV- 

ERAR 

UTAN 

EN 

DROPPE 

KVAR 

FULL 

RULLE 

SLAV 

MED 

MAKT 

HÅLLER 

NOG 

KÄRR 

KÄRT 

FINNS 

TOKAR 

PÅ 

FÄRGAD 

NÖTER 

IN IN- 

TENSIVT 

MANGRANT 

SPREJ- 

PARTIKLAR 

KOMISK 

KRAN 

TRAKTOR- 

TYP 

FRAMFÖR 

HAN KAN 

HÖRA 

HEMMA 

I BYN 

KAN EN 

GOD EN 

KALLAS 

KNIP 

RÄTT 

MED 

HJÄRTA 

OBE- 

FOLKAD 

GESSLES 

ALSTER 

SÄTTS 

OFTA UT 

ANLÄNDA 

TILL 

HELAN 

OCH 

HALVAN 

HADE 

PIPPI 

SVAL- 

BARD 

KRYSSAR 

BRUKAR 

PLÅTADE 

RÅSOP 

HAR 

TYDLIG 

BESKA 

ANSTÅ 

TUSING 

TEXT 

PÅ 

DÖRRAR 

HELIGT 

TECKEN 

ÄGNADE 

TID ÅT 

KRAFTER 

FÖREGÅR 

20 

SKYNDA 

FÖDA 

KORS- 

ORDS- 

HJÄLP 

FINNS 

UNDER 

PLATTOR 

TAL 

MAG- 

KÄNSLA 

KÖRA 

PÅ TVÅ 

HJUL 


SKYMTA 

KAN 

SÄGAS 

MED 

HÖJD 

HAND 

Rätt lösning i nr 9–15: Kommer man ingenstans med • Vi gratulerar vinnaren Monica Långström, Umeå. 

Rätt lösning i nr 1-16: Är på uppgång • Vi gratulerar vinnaren Åke Öman, Falun. 

DE KAN 

SOVA 

UNDER 

SNÖN 

SKIV- 

MÄRKE 

47

öcker 

Sociala normer stör 

jämlikhetstanken i vården 

Jämlik vård är ett begrepp som 

ofta används i samhällsdebatten 

men hur det åstadkoms och 

vilka hinder som finns råder 

det troligen vitt skilda uppfattningar 

om. I den här 

boken problematiseras 

varför vård inte ges på lika 

villkor i Sverige, trots goda 

intentioner och hur 

begränsande normer 

påverkar hälso- och 

sjukvården på såväl 

strukturell nivå som 

individnivå. Innehållet är brett och 

tvärvetenskapligt med många olika perspektiv: 

genus, kultur, klass, etnicitet svenskhet, sexualitet, 

ålder och så vidare. Borde antagligen läsas av alla 

som jobbar inom hälso- och sjukvården i Sverige. 

Titel: Jämlik vård. Normmedvetna perspektiv 

Redaktörer: E Dahlborg-Lyckhage, G Lyckhage, E Tengelin 

Förlag: Studentlitteratur, 2015 

Redaktör: Hilda Zollitsch Grill 

hilda.zollitsch.grill@fysioterapeuterna.se 

Medvetenhet nyckeln till att välja sitt liv 

Kroppsmedvetenhet ses inom basal kroppkännedom som nyckeln 

till att tillfriskna från psykisk ohälsa och kunna välja ett nytt sätt 

att leva. En ny bok beskriver metoden. 

Diagnoser som depression och ångest har ökat 

lavinartat i vårt samhälle. En vanlig följd av psykisk 

ohälsa är att förlora kontakten med sig själv, sin 

kropp, andra människor och omvärlden. Basal 

kroppskännedom, BK, är en fysioterapeutisk 

behandlingsmetod med målet att tillsammans 

med patienten hitta det friska och starka i stället 

för att enbart fokusera på symtom och problem. 

Metoden utmärks av mycket enkla rörelser som 

görs under medveten närvaro (mindfulness) för 

att öka medvetenheten om sig själv och stärka 

de egna hälsoresurserna. Förmågan till kontakt 

med olika aspekter av den upplevda kroppen ses 

inom BK som nyckeln till att medvetet kunna välja och ta ansvar för sitt liv. 

Boken tar sin utgångspunkt i en fallbeskrivning av en stressad kvinna med 

smärtor och ångest, som får möta en fysioterapeut som behandlar med 

BK. I boken beskrivs sedan de teorier som ligger till grund för BK. Grundläggande 

BK-övningar finns även beskrivna med bilder i bokens sista del. 

Författarna vänder sig, förutom till fysioterapeuter, även till studenter 

inom vårdsektorn och till vårdpersonal. Målgruppen är även alla de som 

intresserar sig för förmågan att komma i kontakt med sig själv, sin kropp 

och bli mer medveten om fysiska, fysiologiska, psykologiska och existentiella 

dimensioner i människan. 

Titel: Basal Kroppskännedom. Den levda kroppen 

Författare: A Lundvik Gyllensten, K Skoglund, I Wulf 

Förlag: Studentlitteratur 2015 

Arbetsglädje som 

stressbuffert 

Att arbetsglädje har positiva 

effekter, inte minst för ett företags 

lönsamhet, är inte svårt 

att föreställa sig. Arbetsglädje 

fungerar som stressbuffert och 

ger energi enligt författaren, 

socialpsykologen och docenten 

Bosse Angelöw. Han har 

utformat boken som en 

praktisk handbok i hur 

arbetsglädje skapas på ett 

metodiskt och systematiskt sätt 

och vad chefer och medarbetare 

tillsammans kan göra för att öka 

trivseln på jobbet. En bok för det 

gemensamma fikarummet? 

Titel: Mera arbetsglädje 

Författare: Bosse Angelöw 

Förlag: Natur & Kultur, 2015 

ADHD hos barn och vuxna i nytt ljus 

Denna bok beskriver den forskning som på senare tid lett till 

ett delvis nytt synsätt, där adhd ses som en utvecklingsavvikelse 

i hjärnans kognitiva styrsystem, dess exekutiva funktioner. 

Boken beskriver bland annat hur hjärnans utveckling och 

funktion skiljer sig åt mellan personer med adhd och andra 

samt hur svårigheter kopplade till adhd 

förändras under barndom, uppväxt och 

vuxenliv. Även olika behandlingsalternativ 

behandlas i denna bok som främst 

vänder sig till professioner inom vård 

och omsorg. 

Titel: Ett nytt sätt att se på ADHD 

hos barn och vuxna 

Författare: T Brown 

Översättare: I Lindelöf 

Förlag: Studentlitteratur, 2016 


Nytt hjälpmedel ger cyberkoll på FaR 

Att skriva ut fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod 

som ökat i användning inom hälso- och sjukvården. 

Men för att recepten ska fungera som ordination 

behöver de följas upp. En ny e-lösning kan 

underlätta detta. 

MOTION I bästa fall följs ett ordinerat 

FaR-recept upp genom ett återbesök hos 

förskrivaren efter några veckor eller 

månader. 

– Men uppföljningen brister hos 

alla förskrivare, det är svårt att få in det 

i verksamheterna, hävdar Gerthi Persson, 

fysioterapeut och FaR-strateg i Landstinget 

Blekinge. 

I sin avhandling studerade hon förskrivningen 

av FaR (Fysioterapi nr 5, 2015) och under arbetet med 

den intresserade hon sig för motivationsaspekten av FaR 

och utvecklade i ett student arbete en idé om en mobilapp. 

Ett IT-konsultbolag nappade och idén finns nu realiserad 

i form av hjälpmedlet MovereX, ett förskrivnings- och 

uppföljningsstöd för FaR. 

Genom ett aktivitetsarmband registreras patientens fysiska 

E-HÄLSA 

aktivitet och data förs över till en applikation (app) i mobiltele 

fonen, där också FaR-receptet lagts in av förskrivaren. 

Patienten kan själv följa resultaten och framstegen, 

och via MovereX webbportal kan även förskrivaren 

se hur det går för de patienter som fått FaR. 

– Man kan göra tätare uppföljningar och 

fånga upp de som tappar i motivation i ett 

tidigare skede än annars eftersom portalen 

signalerar vilka som behöver motiveras, 

berättar Magnus Borg, produktansvarig 

på IT-konsultbolaget Cybercom som 

säljer MovereX. 

systemet med armband, app och webbportal 

är tänkt att användas av förskrivaren, som lägger 

in receptet i systemet och lånar ut armband och 

tillgång till app till patienten under en viss period. 

Innan lansering på bred front kommer Cybercom under 

våren 2016 att i samarbete med Landstinget Blekinge göra 

pilotstudier på olika patientgrupper med till exempel artros, 

högt blodtryck och psykisk ohälsa. Magnus Borg hoppas att 

MovereX på sikt kan klassas som hjälpmedel och bli tillgängligt 

via landstingens hjälpmedelscentraler. 

Dynamic Walk 

Som ett familjeföretag med 100 års erfarenhet vet vi 

att det handlar om människan bakom hjälpmedlet. Det 

handlar inte bara om att använda rätt teknologi för rätt 

individ utan lika mycket om att individen skall känna sig 

bekväm med teknologin. Med detta i åtanke har vi tagit 

fram Dynamic Walk. Denna droppfotsortos kombinerar 

en unik biomekanisk design med ett högteknologiskt 

material vilket ger en ortos som möjliggör ett normalt 

rörelseomfång och gångmönster. 

Real Technology - Real People 

Fillauer Europe AB I Kung Hans väg 2 I 192 68 Sollentuna I Sweden I +46 (0)8 505 332 00 I fillauer@fillauer.eu I www.fillauer.eu 


49

Snart är framtiden här 

KRÖNIKA 

En ny utredning har landat. 

Den har titeln Effektiv vård 

och handlar om precis det. 

Utredaren Göran Stiernstedt 

menar att vi i internationell 

jämförelse har en mycket bra sjukvård 

i Sverige men att framtidens utmaningar är 

ett stort hot mot denna topplisteplacering. 

Att det behöver handla om effektivitet förstår 

man när man i inledningen får en bild 

av nuläget: Fem procent av befolkningen 

konsumerar 50 procent av resurserna. 

Personalen i hälso- och sjukvården ökar 

kontinuerligt men produktionen är oförändrad 

och överbeläggningar har blivit 

ett normaltillstånd, vilket vi ju känner 

igen från nyhetsrapporteringen. Vi får fler 

och fler specialistläkare men de återfinns 

inte inom primärvården där bristen är 

stor. Sjukvården akademiseras och undersköterskor 

är ett utdöende släkte som 

ersätts med sjuksköterskor, som dock i allt 

mindre utsträckning vill specialistutbilda 

sig. Samtidigt försvinner de vårdnära 

administratörerna vilket leder till en 

amatörisering av administrationen när 

sköterskor och läkare lämnas att ta hand 

om pappersjobbet så gott de kan. Detaljstyrning 

via snåriga ersättningssystem 

ökar dessutom administrationen och 

försvårar koordination och kontinuitet. 

Oj, hur blev det så här? 

Utredaren menar att det handlar om en 

utebliven strukturomvandling. Sjukvården 

har inte anpassat sig till den medicintekniska 

utvecklingen, digitaliseringen och 

befolkningsförändringarna. Det strategiska 

ansvaret har varit oklart och aktörerna 

många i vårt decentraliserade system av 

kommunalt självstyre. Att 21 landsting 

och regioner plus 290 kommuner inte 

samordnat sina digitala verksamhetsstöd 

skapar förstås problem med effektiviteten. 

”Sverige har ett synnerligen sjukhustungt 

system” konstaterar Stiernstedt och 

vill styra över resurser från sjukhusvården 

till primärvården. Första linjens sjukvård 

ska kunna göra mer, dygnet runt, och 

arbetsuppgifterna bör fördelas bättre 

mellan olika yrkeskategorier. Här har 

Fysioterapeuternas budskap om fördelarna 

med direkt access landat väl. Men 

det ställer samtidigt krav. Redan nu flaggas 

det på olika håll i landet för att det är svårt 

att rekrytera fysioterapeuter till vissa 

verksamheter. En första linjens vård nära 

patienten ställer också krav på att personalen 

är på plats när den behövs bäst, 

vilket kanske inte sammanfaller med 

personalens egna önskemål om arbetstider. 

I min kristallkula ser jag fackliga utmaningar 

vad gäller arbetsmiljö, kompetensutveckling 

och löner, men inga vägar 

framåt utan utmaningar. 


redaktör 

FOTO: JOHANNA HANNO 

FOTO: GUSTAV GRÄLL 


Postadress: 

Box 3196, 103 63 Stockholm 

Besöksadress: 

Vasagatan 48 

Tel (vx): 08–567 06 100 

fysioterapi@fysioterapeuterna.se 

Tidningen Fysioterapi 

ges ut av Fysioterapeuterna 

Chefredaktör & ansvarig utgivare 

Lois Steen 

Tel: 08–567 06 104, 0709–286 104 


Redaktör 


Tel: 08–567 06 103, 0709–286 103 

hilda.zollitsch.grill@fysioterapeuterna.se 

Grafisk form 

Malcolm Grace AB 

Göran Hagberg 

Tel: 08–642 18 60, 0704–95 74 54 

goran@malcolmgrace.com 

Tryck 

Lenanders Grafiska AB, Kalmar 

ISSN 1653-5804 

TS-kontrollerad upplaga: 12 800 (2014) 

Prenumeration 

Helår: 780 kronor 

inklusive moms 

Lösnummer: 90 kronor (+ porto) 

Utlandet: 979 kronor 

Adressändring, utebliven tidning, 

prenumerationsärenden: 

Tel: 08–567 06 150 

medlemsregistret@fysioterapeuterna.se 

Fysioterapi finns på CD för Daisyspelare 

Annonser 

Mediakraft 

Gabrielle Hagman 

Tel: 08–23 45 34, 0736–27 79 84 

gabrielle.hagman@mediakraft.se 

Bokningsstopp för annonser: 

Se utgivningsplan www.fysioterapi.se 

Fysioterapi nr 3, 2016 kommer 31 mars 

Skriv till oss: fysioterapi@fysioterapeuterna.se 

Fysioterapi på internet 

Tidningen publiceras även som pdf 

på vår hemsida www.fysioterapi.se 

Inloggning pdf-arkiv: FysioT2015 

Följ oss på facebook! 

Sök på Tidningen Fysioterapi 

Omslagsbild 

Cecilia Norrbrink, forskare och 

smärtspecialist, Mullsjö/Solna. 

Foto: Lars Andersson, 

Svensk Expressbild 

För insänt icke beställt material – 

text såväl som bilder – ansvaras ej. 


t 

r- 

Irradia 

Laser phototherapy - the future of medicine 

The development of pharmaceuticals has dramatically contributed 

to improved global health but pharmaceuticals are 

also creating severe side effects for patients and the environment. 

Researchers are therefore looking for non-pharmaceu- 

Visste 

tical 

du 

therapies. 

att medicinsk 

This book describes 

laser är 

one 

ett 

of the 

generellt 

most promising 

verktyg för att; 

therapies in this search - laser phototherapy. 

• reducera inflammation, 

• minska smärta och 

• främja läkning 

After more than 40 years of use, still no serious side effects of 

using laser light as a medical treatment modality have been 

observed. Low energies of laser light affect the natural and 

basic mechanisms in our cells and restore their impaired function, 

thereby triggering a cascade of positive effects. Some of 

Laser/Ljusterapi these lead to improved i klass wound 3B healing, är en helt reduction naturlig of oedema, behandlingsform 

utan kända biverkningar. Dessutom är det ett trevligt 

healing of neurological injuries, increased microcirculation 

and to pain relief, just to mention a few of the indications reported 

in the hållbart scientific alternativ literature. till smärtmedicin. 

ekologiskt 

(Bidrar till minskade miljö och vattenföroreningar) 

Laser phototherapy is often been looked upon as an “alternative” 

medical modality. More than 2000 scientific references 

in this book are telling a different story. As with all kinds of scientific 

work, new discoveries create new questions. In spite of 

Forskning great steps kring ahead medicinsk in the scientific laser är understanding ständigt växande. of the medical 

är det effect över on light, 4000 we laserstudier still do not (PubMed). know all the Se optimal param- 

Nu 

eters. But we do know enough to make laser phototherapy a 

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=lllt 

strong candidate for a therapy based upon evidence. Some of 

that evidence is found in this book. 

The 

New 

Specialisten på medicinsk laser 

L 

a s 

e r 

T 

h 

e 

r 

a 

p y 

Handbook 

The New Laser Therapy 

Handbook 

Herpes simplex 

Mucositis) 

Shoulder pain 

Mastalgia 

Lumbar disc 

herniation 

Peripheral nerve 

injuries 

Carpal tunnel 

syndrome 

MPDS 

Postoperative 

oedema 

Ankle sprain 

Tinnitus 

Jan Tuner & Lars Hode 

Gingivitis 

Acute stroke 

Third molar 

Inflammatory acne 

TMD 

Neck pain 

Frozen shoulder 

Lymphoedema 

Muscle fatigue 

Epicondylitis 

Low back pain 

Knee osteoarthritis 

Venous ulcers 

Achilles tendinopathy 

Plantar fasciitis 

Refer 

1746 

1678 

1834 

1858 

Credit: NASA, NOAO, ESA, the Hubble Helix Nebula Team, M. Meixner (STScI), and T.A. Rector (NRAO). 

Kursschema vt 2016 - Irradia medicinsk laser 

Rekommenderat 

Heldagskurser - inriktning sjukgymnastik - fördjupning 

Stockholm - Diagnosspecifik laserbehandling 

nacke och senskador, bröst- och ländrygg. 

Göteborg - Diagnosspecifik laserbehandling 

nacke och senskador, bröst- och ländrygg. 

Stockholm - Från teori & metodik till verkliga patientfall 

Stockholm - Laserbehandling för att aktivera lymfsystemet 

Kvällsemnarium 

Falun - Introduktion medicinsk laser (Det trodde du inte om laser) 

Luleå - Introduktion medicinsk laser (Det trodde du inte om laser) 

Kalmar - Introduktion medicinsk laser (Det trodde du inte om laser) 

Göteborg - Introduktion medicinsk laser (special axelsmärta) 

Stockholm - Introduktion medicinsk laser (special axelsmärta) 

Stockholm - Introduktion medicinsk laser (special axelsmärta) 

Halmstad - Introduktion medicinsk laser (Det trodde du inte om laser) 

Stockholm - Laserbehandling i rörelse - dynamisk behandling 

Prima 

Books 

lör 5 mars 

lör 12 mars 

lör 16 april 

lör 21 maj 

ons 17 feb 

ons 24 feb 

ons 2 mars 

ons 16 mars 

tisd 22 mars 

ons 6 april 

ons 27 april 

tisd 10 maj 

Courtesy: Anders Nobel, Irradia 

Exempel på evidensbaserade indikationer (RCT-studier dubbelblinda) 

Prima Books 

Med stor multiprob (12 st lasrar, täcks nacksmärtan fort. 

Typisk tid 30-90 sekunder per behandlingsområde. 

Djurkurser 

Linköping - Laserkurs hund kl 13-17 

Hudiksvall - Laserkurs häst, Heldag 

Göteborg - Laserkurs hund kl. 14-19 

Stockholm, Ågesta - Laserkurs häst, heldag 

Göteborg - Laserkurs häst Gfrk , heldag 

Anmälan: via www.irradia.se, laser@irradia.se eller 08-767 27 00 

ons 17 febr 

fred 18 mars 

tisd 23 mars 

fred 15 april 

sön 8 maj 

Medicinsk laser fungerar lika bra på människa som djur. 

På bilden nya MID-laser med 12-prob 


Irradia - Svensktillverkade lasrar och system för de flesta behov och budgetar. 

Irradia Tel: 08-7672700 www.irradia.se laser@irradia.se 

51

POSTTIDNING B / Economique 

Returer till ”Fysioterapi” 

Box 3196, 103 63 Stockholm 

Ny dimension 

av mobiliserings- och manipulationsbehandlingar 

Lojer Manuthera 242 - för professionella terapeuter 

NYHETER: 

- Tvådelad thorakal sektion för vertikal thorakal böjning 

och en 3D rotationsrörelse. Ett unikt verktyg för thorakal 

mobilisering och manipulation. 

- Bensektionens rotationsrörelse. 

- Droppfunktion. Ny teknologi: traktionsdropp, vilket gör 

det enklare att utföra olika höftmanipulationer. 

- Elektronisk tippning uppåt / nedåt funktion för 

gravitationsbaserade behandlingar. Tippningsfunktionen 

gör det enklare att få upp patienten på bänken och man 

undviker spinal kompression på ett effektivt sätt. 

- Två synkroniserade lyftmotorer. 

- Automatisk säkerhetsfunktion för klämrisk. 

För mer information besök oss på medema.se eller ring 08-404 1200

FYSIOTERAPI

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?