abstrakt gastrodagarna Tabell 1. Faktorer associerade till graden av GI-symtom. Endoskopi Variabel β±standard error p-värde Psykologisk coping 0,014 ±0,55 0,98 Fysisk coping -1,40 ±0,47 0,003 Ångest 0,33 ±0,13 0,0147 Depression 0,64 ±0,18 0,0005 GI-specifik ångest 0,06 ±0,03 0,06 Effekten av psykisk coping är fullt medierad av generell ångest (Sobel test Z=3,78, p
abstrakt gastrodagarna Övre gastrointestinala sjukdomar MP-13 Diagnostisk precision av pH mätning förbättras av monitorering och symptomanalys utförd i mest distala esofagus Öberg, S.; Hall, M.; Wenner, J. SUS USiL, Kirurgiska kliniken, Lund, Sverige Bakgrund: Diagnostiken av GERD baseras på pH mätning i esofagus men metodens träffsäkerhet är otillräcklig för säker klinisk handläggning. PH mätning just ovan z-linjen har föreslagits kunna förbättra den diagnostiska träffsäkerhet. Målet med studien var att undersöka diagnostiska precisionen av pH-mätning samt effekten av symptom analys utförd i mest distala esofagus jämfört med den på konventionell mätnivå. Metod: Åttio-två patienter med typiska refluxsymptom och 49 friska frivilliga undersöktes med 48 timmars kapselbaserad simultan pH-mätning med en elektrod placerad omedelbart ovan z-linjen samt en på konventionell nivå, 6 cm oralt om z-linjen. Graden av syra exposition och det temporala sambandet mellan reflux och symptom jämfördes på de båda mätnivåerna. Resultat: Simultan pH mätning påvisade signifikant fler patienter med patologisk sur reflux vid z-linjen jämfört med pH mätning på konventionell nivå (80.5% mot 64.6%, p=0.001). Symptom association probability (SAP) för halsbränna var oftare positiv vid pH-monitorering vid z-linjen jämfört med konventionell nivå (67% mot 56%, p=0.004). Ingen sådan skillnad kunde påvisas vid analys av Symptom Index (52% mot 46%, p=0.227) eller Symptom Sensitivity Index (39 % mot 41 %, p=0.687). Med kombinationen av patologisk syra exponering och/eller positiv SAP för symptom på halsbränna som markör för ett patologisk pH test, observerades en signifikant högre andel patienter med positivt pH test vid monitorering i mest distala esofagus jämfört med konventionell nivå 6 cm ovan (93.5% mot 76.8%, p90% av slemhinnan var synlig och dålig om < 90% var synlig. En multivariabelanalys utfördes för att finna oberoende riskfaktorer för dålig sikt. Resultat: Vid 1522 (86%) av undersökningarna nådde kapseln cekum under inspelningstiden, dvs undersökningen var komplett. Dålig sikt konstaterades vid 363 (20%) av undersökningarna. Riskfaktorer för dålig sikt var manligt kön (OR 1.5, 1.20-1.90, p=0.01), hög ålder (OR 1.01 per år, 1.001-1.02, p=0.027), känd Crohns sjukdom (OR 2.3, 1.44-3.88, p=0.01) och övriga (OR 3.4, 1.33-8.90, p=0.011). Slutsats: Manligt kön, hög ålder och känd Crohns sjukdom är riskfaktorer för dåligt sikt vid kapselenteroskopi. En eller flera riskfaktorer indikerar behov av tarmrengöring före undersökningen. PO-02 5-års barnendoskopier på ett länssjukhus; Propofol versus generell anestesi avseende säkerhet och komplikationer Majerczyk, B. 1 ; Frisell, K. 2 ; Linné-Guebeli, C. 1 ; Berglund, E. 1 ; Press, A. 1 ; Spetz, P. 2 ; Lindgren, F. 3 1 Mälarsjukhuset, Barn och ungdomskliniken, Eskilstuna, Sverige; 2 Mälarsjukhuset, Anestesikliniken, Eskilstuna, Sverige; 3 ALB, Karolinska sjukhuset, Sektionen för pediatrisk gastroenterologi, Huddinge, Sverige Bakgrund: Propofolsedering (PA) används som en vanlig metod vid endoskopiska undersökningar på barn på Mälarsjukhuset i Eskilstuna sedan 2006. Syftet är att jämföra denna metod med generell anestesi med intubation (GA) avseende komplikationer samt gå igenom vilka symptom och labparametrar som föranledde undersökning samt vilka histopatologiska fynd som gjordes. Metod: Restrospektiv genomgång av journaler på barn som under perioden 2006-2010 genomgått endoskopisk undersökning genomfördes. Gastrokuriren 2 • 2012 29