swea-moskva-magasin-nr-12

Magasinet Moskva våren/sommaren 2015 

Kitezh - Nytt kvinnocenter 

i Moskva 

VisitSweden 

marknadsför Sverige 

i Ryssland 

Torun visar oss klädvägen 

Anna Jansson - 

Sveriges mest lästa 

författare 

SWEA Moskva 2005-201510 år

SWEA Magasinet 

Moskva 

Nummer 12 

Ansvarig utgivare 

Cecilia Oskarsson 

ordfsweamoskva@gmail.com 

Redaktörer 

Louise Rybring 

redsweamoskva@gmail.com 

Emma Rönngren 

itsweamoskva@gmail.com 

Medverkande 

Malin Ahlbeck 

Christian Benjaminsson 

Anna Gustafson Bril 

Maria Spörri-Hedberg 

Linda Hoff 

Edith Martinsdotter Permén 

Louise Rybring 

Emma Rönngren 

Cecilia Wettstam 

Annonspriser 

1/1-sida 20 000 Rub 

1/2-sida 10 000 Rub 

1/4-sida 6 000 Rub 

För annonsering på SWEA 

Moskvas hemsida kontakta 


Webbsida 

moskva.swea.org 

Omslagsfoto 

Marina Piryazeva 

STORT TACK 

TIll VÅRA 

ANNONSÖRER! 

Innehåll 

Alltid i magasinet 

4 Årsmötet 

Nya styrelsen 

5 Ordförande har ordet 

6 Krönikan 

Malin Ahlbeck 

34-35 SWEA info 

36-37 SWEA Professionals 

38-39 SWEA aktiviteter 

Intervjuer 

10-12 VisitSweden 

Alexander Panko 

16-17 SWEA Moskvas 

Sverige-stipendiat 2015 

18-19 Torun Grapengiesser - 

ser till att vi kan klä oss 

snyggt 

30 Sweor i Moskva 

Susanne Erntell berättar 

Blandat 

8-10 SWEAs nya styrelse 

14-15 Anna Jansson 

20-22 SWEA Moskva 10 år! 

Minnen från tidigare 

ordföranden 

24-25 Kvinnocentret Kitezh 

26-27 En resa på Transsibiriska 

järnvägen 

28-29 Mina ryska drömmar 

Emma Rönngren berättar 

32-33 SWEA resa 

s. 10-12 s. 18-19 

s. 16-17 s. 28-29 

s. 14-15 s. 26-27 

3

Årsmöte på ambassaden 

Av Linda Hoff 

Ordförande 

har ordet 

Nya styrelsen 

Den 10 februari samlades vi för 

årsmöte. Ett 30-tal Sweor deltog i 

mötet som hölls på Sveriges ambassad 

i Moskva. 

Ordförande, Ann Charlotte Norin, presenterade 

året som gått och vad 2015 

har att bjuda oss. IT-ansvarig, Cecilia 

Oskarsson och medlemsansvarig, Linda 

Hoff presenterade bilder och berättade 

om aktiviteter som genomförts 

under året och visade planerade aktiviteter 

för våren 2015. Sweorna gav 

input till aktivitetskalendern och flera 

påpekade att de gärna ser fler kvällsaktivteter, 

något som styrelsen tog till 

sig. 

Avgående styrelsemedlemmar tackades 

för deras bidrag till styrelsearbetet 

och SWEA Moskva; Gitte Ankjer 

Jensen, kassör; Ruta Jyde, fadderansvarig; 

Louise Rybring, redaktör och 

Lisen Hellberg, sekreterare. 

Under kvällen fick vi ta del av två intressanta 

föreläsningar. Först ut var 

Katerina Cronstedt från Katerina 

Hotels som berättade om matsituationen 

i Ryssland, mattrender och om 

matkassar som blir mer och mer populära 

i Moskva, och som ju faktiskt är 

en svensk ”uppfinning”! 

Efter att vi tagit del av en god buffé 

berättade Eva Sohlman om sin farmor 

Zinas spännande liv i Sovjet i slutet av 

1800-talet till mitten 1900-talet; historien 

kring första världskriget, revolutionen, 

inbördeskriget och terrorn, 

sett från hennes perspektiv. Dystra 

områden men återgivna med mycket 

värme och humor. 

Stort TACK till vår ambassadör, 

Veronika Bard Bringéus, som även 

i år bjöd in oss att hålla årsmötet på 

ambassaden. 

Ordförande Cecilia Oskarsson, vice ordförande Hülya Tardell, kassör Ann Charlotte Norin, IT-ansvarig 

Emma Rönngren och sekreterare/medlems- och SWEA Professionals ansvarig Linda Hoff. 

Programansvarig Nathalie Carvajal saknas på bilden 

Kära läsare av SWEA Magasinet Moskva, 

Sommaren har äntligen kommit till Moskva! Vi har längtat! Ni 

som bor här vet att vintern kan vara lång och kännas mer ansträngande 

än på många andra platser i världen. Men när väl den sista 

snön smält bort dröjer det oftast inte länge förrän det är dax att 

ta fram sommarkläderna. Vårjackan som jag längtat efter att få 

använda hänger kvar i garderoben.. ett år till.. och jag har börjat 

leta fram klänningar och sandaler! 

Under den varma årstiden blir Moskva en helt annan stad: restaurangerna 

slår upp sina uteserveringar, vissa på helt oanade 

platser, trottoarer och bakgårdar – finns det hjärterum finns det 

stjärterum. Dörrar och fönster öppnas och människorna blir gladare 

och vänligare. Det gäller ju även mig. Vad man känner inuti 

reflekteras på ytan. 

Jag och min familj har bott här i snart 2 år och jag skulle vilja dela 

med mig av mitt bästa Moskvaminne hittills. Det hela började 

egentligen redan i Tokyo för drygt ett år sedan. Vi var där för att 

hälsa på ett par vänner som just sprungit Tokyo Marathon. Kan 

de, kan vi sa min man och jag då tävlingsmänniskan i oss tog 

över. Tillbaka i Moskva anmälde vi oss till Moskva Marathon i 

september, och började träna. Eftersom vi har ganska små barn 

fick vi inte många träningspass tillsammans, men vi sprang och 

vi sprang. Resan var inte enkelt och jag funderade ofta, särskilt 

efter mina långpass, på hur jag överhuvudtaget skulle kunna ta 

mig runt 42 km, jag som just då kände mig helt slut efter bara 3 

mil! Vid flera tillfällen blev jag utskälld av hundar, jag har 

halkat och slagit sönder både knän och armbågar, jag sprungit 

i snöstorm och ösregn. Men framför allt har jag haft roligt, 

jag har kunnat göra det jag gillar mest och känslan efter 

ett riktigt lyckat intervallpass är obeskrivlig. Så kom då den 

där dagen, 21 september 2014. Uppladdningen kunde ha varit 

bättre, 2 av 3 barn hade kräkts om vartannat hela natten. 

Jag sa till min man att om jag någonsin kom på en så dålig 

idé igen måste han stoppa mig. Men vi stod där vid startlinjen 

runt halv åtta på morgonen, det var ganska kyligt. Jag 

och min man delades in i olika startgrupper och det kändes 

lite lustigt att stå ensam bland alla ryssar som sjöng nationalsången 

för full hals precis innan start. Jag minns att jag tänkte, 

vad skönt att vi inte ska springa 10 km, då måste man springa så 

snabbt, nu kan vi lulla lite. Starten gick och jag hittade snabbt 

en lunk som passade mig, efter ett tag upptäckte jag att min ipod 

hakat upp sig och spelade samma låt hela tiden. Tog mig inte tid 

att fixa detta utan sprang upp mot Moscow City och solen började 

värma upp mig. Hela banan var avstängd för fordonstrafik, 

att springa i stort sett ensam nedför Tverskaya med utsikt 

mot röda torget var magiskt. Aldrig förr har Moskva varit 

så otroligt vackert för mig och de hejande åskådarna gjorde 

inte det hela sämre. När jag vid 41 km såg ett par vänner vid 

kanten visste glädjen inte till sig, jag spurtade in i mål och hade 

klarat mitt första marathon. Moskva kommer alltid ligga mig 

varmt om hjärtat efter detta! 

Nu har Du vårt jubileumsnummer i dina händer. Eller i alla fall 

på plattan, i telefonen, på datorn, eller hur Du nu väljer att läsa 

vår digitala tidning framöver. Vi är mycket glada och stolta över 

att vår nya tidning för SWEA Moskva medlemmar och er andra 

som är intresserade av att veta mer om Ryssland och Moskva och 

hur det är att leva och bo här. Som ni märker så har vi gått över 

till ett webbaserat format av vår tidning, dels för att spara på de 

ryska träden och dels för att kunna nå ut till en större läsarkrets. 

Och visst, vi ska inte sticka under stol med att vi på detta sätt 

även sparar pengar vilket också är en positiv effekt av vårt beslut. 

I år firar SWEA Moskva 10 år och det kommer vi att uppmärksamma 

på flera sätt; bland annat med en stor fest i höst, så bäst att 

börja gräva efter finblåsan i garderoben redan nu! I detta nummer 

kommer ni kunna läsa om vad några av mina föregångare 

gör idag. Vår första ordförande, Ulla-Stina Alvstaaf (fd 

Ardevall), är en riktig kämpe som tillsammans med hjälp av 

bland andra Hülya Tardell jobbade hårt för att kunna starta upp 

för 10 år sedan. Därefter tog energiknippet Maria Spörri över och 

var än hon kom spred hon glädje och energi omkring sig. Det 

samma gällde ju verkligen för nästa ordförande, Anna Gustafson 

Bril, hon fick verkligen fart på bygget. Därefter kom ordningsamma 

Cecilia Wettstam som såg till att inte bara vi utan hela 

SWEA International fick ny plattform till hemsidan. Ann Charlotte 

Norin tog över under hösten, men på grund av heltidsarbete 

som konsult steg hon av vid årsmötet i februari. Och i år är det 

jag som har äran att leda SWEA Moskva! 

I skrivandets stund har vi 51 medlemmar i SWEA Moskva, något 

vi är mycket glada över. Vid årsskiftet när vi i styrelsen satt med 

planeringen inför kommande år trodde vi inte att vi skulle vara så 

många. Vi hoppas få hålla kvar er alla länge och att ni fortsätter 

att inspirera och komma med idéer om hur vi kan göra SWEA 

Moskva bättre och att ni deltager vid våra aktiviteter! 

Vi har hunnit med mycket under våren, läs gärna på vår 

hemsida: http://moskva.swea.org, och planeringen inför 

hösten är i full gång. 

Jag vill passa på att tack alla som har sett till att denna tidning 

har blivit av och alla duktiga skribenter som Emma, Cecilia 

W, Anna GB, Malin, Linda, Edith, Maria och Christian. Men 

framför allt vår duktiga redaktör Louise och IT-ansvariga Emma. 

Även ett stort tack till alla annonsörer som fortfarande tror på 

oss! Jag vill också ge en extra stor kram till alla i vår styrelse 

som ställer upp enormt på SWEA Moskva; Linda, Ann Charlotte, 

Nathalie, Emma och Hülya - tack tjejer! 

/Cecilia Oskarsson 

4 5

swea krönika 

Alla dessa 

taxichaffisar 

Både i jobbet och privat är det ju många som 

åker taxi, ibland pratar man med chauffören och 

ibland inte. Malin Ahlbeck, HR Manager på H&M, 

är en av dem som brukar engagera sig i diskussioner 

med taxichaufförer. I denna krönika får vi 

ta del av Malins kontakter med taxichaufförer 

och vad de egentligen tycker om saker och ting. 

Vladimir är en fryntlig man i övre medelåldern med en lite för 

långt uppknäppt skjortkrage som avslöjar en hårig bringa och ett 

guldhalsband tjockt som en traktorkedja. Vladimir har en liten 

terrier som hans fru spökar ut i rosa kostymer och han har jobbat 

som charkuterist, tårtförsäljare och tekniker på en tv-fabrik. Vill 

du veta priset på bensin, korv, konjak eller vattenmelon i Kiev? 

Vill du måhända få en snabbanalys av det politiska läget i landet, 

eller höra rykten om kända företagsledare som setts på strippklubb 

förra veckan? Då är det bara att fråga Vladimir, för han har 

svar på det mesta. Han är nämligen taxichaufför. 

Den typiska taxichauffören i Ryssland och Ukraina är en äldre 

mansperson som sällan kört taxi hela sitt liv. Han delar med sig 

av berättelser från gångna tider och före detta arbetsplatser, och 

är ofta missnöjd med den samhälleliga utveckling som drivit 

honom till att livnära sig på taxikörning. Under mina år i det 

forna Sovjet-unionen – 14 år i Kiev och 1,5 år i Moskva – har 

jag kommit att uppskatta den inblick i samhällsklimatet som 

ett samtal med en taxichaffis kan ge. Han är en person som ser 

allt, hör allt, och känner stadens liv under dygnets alla timmar. 

På grund av sin skeptiska inställning till det mesta är han ofta 

även kritisk till spelet i maktens korridorer. Detta ger upphov till 

intressanta politiska analyser och konspirationsteorier som det 

lönar sig att lyssna på om man har möjlighet. 

En stor och färggrann kategori i chaufförsskrået i Ryssland är 

invandrarna från före detta Sovjetrepubliker. När jag jobbade 

i Kiev och ofta besökte Moskva träffade jag representanter ur 

denna grupp regelbundet. Där fanns armeniern Tigran, som 

utbildat sig till flygplansingenjör i Kiev och berättade om sina 

minnen från 80-talets Ukraina, den uzbekiske juristen som jobbat 

inom stadsförvaltningen i Tashkent och tvingats fly landet då 

han ”visste för mycket”, och den azerbajdzjanske vetenskapsman 

med vilken jag diskuterade vardagsrasism och främlingsfientlighet 

i Ryssland. Trots att jag studerat ryska språket och 

historien under åratal är det ingen överdrift att påstå att dessa 

möten vidgade min förståelse för länder som än idag är svarta 

hål på världskartan för många. 

Under den senaste tiden har jag ändå blivit lite besviken på taxichaffisarna 

här i Moskva. Min tidigare erfarenhet i Ukraina har 

lärt mig att detta banne mig är en grupp vars politiska missnöje 

6 

Av Malin Ahlbeck 

aldrig kan kuvas. Under mina taxiresor i Moskva på sistone har 

jag dock börjat inse att även den mest desillusionerade före detta 

kärnvapentekniker kommer aldrig, aldrig att kritisera Rysslands 

utrikespolitiska linje, eller ifrågasätta presidentens politik. 

Det är paradoxalt men samtidigt klassiskt ryskt: noll tilltro till 

”systemet” i kombination med full tillit till tsarens imperialistiska 

förehavanden. Denna insikt har gjort mig nedstämd och 

bedrövad, och har ibland fått mig att anta att taxichaffisarna i 

Ryssland transformerats från den genomkritiska post-sovjetiska 

chaufförsarketypen till en väloljad skruv i statsmaskineriet. 

I min molokenhet inledde jag en standarddiskussion med en 

kille i St Petersburg. ”Hm, jo, där är Leninstatyn som jag bodde 

mittemot på 90-talet... jaha vad sade de på radio angående det 

nya förslaget, återupprätta en staty över Stalin? Jo, de är mentalt 

labila i duman, det är välkänt.” Men då de flesta hör svaret på 

frågan ”var har du lärt dig ryska?” brukar de titta på mig med 

medlidande blick och säga ”oj, du kom verkligen iväg därifrån 

i tid, hemskt vad som sker där, vi är ju brödrafolk... men se den 

där fascistjuntan! Den måste stoppas!” Denna gång tänkte jag 

som vanligt ”Nå, let it burn: Jag är gift med en ukrainare och har 

bott i Kiev de senaste 14 åren.” 

Men St Petersburg är inte Rysslands intellektuella huvudstad 

för intet. Chauffören, en glasögonprydd man med ganska dålig 

kännedom om vägnätverket i staden, tittade på mig respektfullt 

och sade: ”Ukraina! Ja det är för jävligt vad vi håller på med i 

Donbas! Det har gått för långt.” 

Den påföljande diskussionen med denne unge taxichaufför gav 

mig hoppet åter. Han bevisade att det visst finns en samhällsopinion 

utöver den som hörs på tv, radio och internetkommentarer. 

Och den opinionen existerar inte endast bland en handfull 

intellektuella i Moskva. Den kan återfinnas bland vanligt folk. 

Såsom taxichaufförer. 

Vladimir då? Han fortsätter att beklaga sig över korvpriser, 

bensinen och den dåliga businessen. Jag har åkt med honom i 

över 12 års tid och möter honom nuförtiden på flygfältet i Kiev 

som en kär gammal släkting. Det tycker jag han gjort sig förtjänt 

av. Han är trots allt min chaffis. 

Redaktörsrader 

Så kom det alltså till slut - mitt sista nummer av SWEA Magasinet Moskva. Jag vet att 

jag har skrivit det flera gånger förut men så när hösten kom så var jag fortfarande kvar i 

Moskva och hade kvar jobbet som redaktör. Men nu har famljen tagit beslutet att lämna 

Moskva efter knappa sju år. Det är med skräckblandad förtjusning vi ser fram emot nya 

utmaningar i ett annat land. Även om det inte alltid har varit en dans på rosor att bo här 

så har det ju varit vårt hem och trygghet. 

Det har varit oerhört roligt att göra tidningen! Det kändes lite trevande när Eva Steinbach 

och jag började för 6 år sedan, men det har gått bättre och bättre för varje nummer. 

Det har visserligen ALLTID varit väldigt stressigt på slutet - alltid något som inte stämmer och som måste justeras in i 

det sista. Så även denna gång trots att vi nu slipper tidspressen från tryckeriet och det bara är att trycka på en knapp för 

att publicera så är det fortfarande mycket att tänka på. 

Även i det här numret har vi fått en härlig blandning av artiklar, tycker jag. Och tack vare Emma Rönngren som är 

nyinflyttad och som älskar att skriva så har vi flera trevliga intervjuer. Bland annat kan ni läsa om VisitSweden och hur 

de arbetar för att marknadsföra Sverige. Emma har även träffat SWEAs Sverigestipendiat och pratat med henne om 

hur Sverigeintresset kom till. Linda Hoff har träffat Torun som arbetar på H&M. Torun är den som bestämmer vilket 

sortiment som ska finnas i butikerna - alltså vad vi ska kunna handla. Läs även om SWEAs aktiviteter och resor. Våra 

tidigare ordföranden berättar om sin tid i Moskva. Läs även om det mycket viktiga arbetet Edith Martinsdotter Permén 

har som volontär på ett nystartat center för misshandlade kvinnor här i Moskva. 

Vi på SWEA Moskva hoppas att ni kommer tycka om vårt nya digitala format. Med detta vill jag tacka för mig och 

trots att det gör ont i armar och ben efter att ha suttit krumryggad på en köksstol och jobbat intensivt i några dagar så 

hoppas jag att jag får göra fler tidningar någon annanstans:-). Det vore verkligen toppen om någon annan vill ta över 

mitt roliga jobb!!! Hör av er till ordfsweamoskva@gmail.com 

/Louise Rybring 

7

SWEA Moskvas Styrelse 2015 

Vid SWEA Moskvas årsmöte 2015 valdes en ny styrelse och här får vi veta lite mer 

om vilka de är. 

Cecilia Oskarsson, Ordförande 


När flyttade du till Moskva? 

Vi flyttade hit augusti 2013. 

Hur bor du? 

Vi, min man och tre barn, bor i radhus utanför stan, Pokrovsky Hills. 

I vilka länder har du bott tidigare? 

Vi har bott i Japan, Polen, Pakistan och Indien. 

Hur länge har du varit SWEA? 

I Japan 2001-2004, samt sedan vi kom hit. SWEA har inte funnits i de andra länder 

vi har bott i. 

Det bästa med Moskva? 

Det bästa med Moskva är årstidsväxlingen. Utbudet av kultur och restauranger som 

vi nyttjar mer än vad jag trodde att vi skulle innan vi flyttade hit. Att det är när till 

Sverige och Öland tycker jag är väldigt bra. 

Det sämsta med Moskva? 

Att min man måste pendla 3 timmar varje dag till sitt jobb. Det är sådana avstånd 

och trafiken är oberäknelig så det är svårt att spontant titta över på en fika hos någon som inte bor granne med en. 

Har du någon favoritplats i Moskva? 

Ja, skogen ute hos oss. 

Någon favoritrestaurang? 

Det finns så många, men Uilliam’s är en vi ofta återkommer till. 

Hülya Tardell, Vice ordförande 

viceordfsweamoskva@gmail.com 


Jag flyttade till Moskva i augusti 2004, då fanns inte SWEA här. 2005 var jag med och 

bildade SWEA Moskva. Det är roligt att ha med i bagaget. 

Hur bor du? 

Vi bor i ett så kallat townhouse i Pokrovsky Hills, som ligger grind mot grind med min 

sons skola, vilket innebär att han kan ta sin pennyboard till skolan. Det är lite av en 

Bullerbykänsla i området och underbart för barnen att växa upp här. 


Vi har bott 5 år i Hong Kong, där är min son född. Istanbul blev tyvärr bara ett år och 

det var ett underbart år! Sedan har vi bott två omgångar i Moskva, först 4 år och nu är 

vi inne på år 6. 


Jag blev SWEA 1997 när jag flyttade till Hong Kong och fortsatt sedan dess. Med SWEA 

i hela världen känner man sig alltid välkommen var man än flyttar. 


Utbudet av kultur är oslagbart här i Moskva, det är absolut det bästa. Men även umgänget och samvaron som vi expatriater har här i 

Pokrovsky Hills och min sons skola AAS är unikt. Den kommer jag att sakna, jag tror inte att det finns i så många länder. 


Trafiken är det enda som stör mig, kanske lite att vi har matsanktioner också! 


Min absoluta favoritplats är skogen som finns utanför vårt område, där går vi varje dag med vår hund Archie. Det är underbart att 

vara med om de olika årstiderna som växlar. 


Sommartid är det helt klart Restaurang Vodhny som ligger vid Moskvafloden. Dit cyklar vi på 10 minuter hemifrån genom ovannämnda 

skog, det är en oas! 

Linda Hoff, Sekreterare, Medlems- och SWEA Professionalsansvarig 

sekrsweamoskva@gmail.com; medlemmarsweamoskva@gmail.com; profsweamoskva@gmail.com 


Vi kom mitt i vintern i februari 2012. Den första tiden var jag inte helt säker på att jag skulle 

bli långvarig men sen kom våren... 

Hur bor du? 

I lägenhet mitt i stan. 


Jag har bott i Sverige, USA, Belgien och Polen. 


Sedan 2010 när jag bodde i Warszawa. 


Att det är nära till Sverige ;). 

Härligt väder på sommaren, staden lever verkligen upp under den varmare årstiden! Kaféer 

och restauranger öppnar sina uteserveringar överallt i staden och människor samlas och är 

glada! Staden har ett stort, stort utbud av kultur, parker, butiker, shoppingcenter och restauranger! 

Det är bara man själv som sätter gränsen för hur mycket och vad man vill göra! Och öppettiderna! Många mataffärer har 

öppet dygnet runt och butiker mellan 10-23! 


Det klassiska svaret: trafiken och vintern! Båda kan få en att bli galen! Det är också synd att politiska läget är som det är och att 

bilden av Ryssland just nu inte är direkt positiv. Men samtliga av våra vänner och familjemedlemmar som besökt oss under våra 

tre år i Moskva har varit positivt överraskade av vad staden har att erbjuda och hur fint det är. Till och med de stackarna som har 

kommit under vintern! 

En annan sak som är negativ är att på grund av sanktionerna från väst är det svårt att få tag i vissa livsmedel som man blivit van vid 

att ha tillgång till! Saker man visst klarar sig utan men ändå saknar när de inte finns. 


Röda torget och området kring det, slår mig varje gång jag kommer dit som väldigt speciellt och vackert! Moskva på natten, med 

alla ljus och upplysta byggnader är i det närmaste majestätiskt och något i stil med en Disneyfilm. 


Uilliam’s besöker jag väldigt gärna! Väldigt god mat, helt ok priser, nära och det känns aktuellt och “ryskt”. 

Ann Charlotte Norin, Kassör 

kassorsweamoskva@gmail.com 


Min dotter och jag kom i augusti 2012, men vi hade varit här en del innan eftersom min 

man flyttade hit redan i januari 2012. 

Hur bor du? 

Vi har valt att bo i lägenhet inne i stan (nära Mayakovskaya Metro). Vi gillar att kunna gå 

ut genom dörren och gå på kafé, restaurang eller liknande och använder stans parker en 

del när vi ska ha lite “grön” känsla. 


Född och uppvuxen i Sverige. Flyttade till Danmark som 25-åring och har sedan bott där 

i 22 år... 


Gick med i SWEA 2013 och har så långt hunnit med att vara ordförande en kort period 

och nu kassör. 


Det bästa med Moskva är alla de möjligheter som en storstad ger; kultur, puls, utbud av varor, en internationell miljö och inte minst 

en helt fantastisk Metro. 


Det värsta är utan tvekan trafiken och emellanåt parkeringen - men det har blivit mycket bättre inne i centrum efter att de började 

med betalningsparkering. 


Patriarchi Ponds och Eremitage Parken är några av våra hangout-ställen när vädret är bra. 


NOBU och Mr. Lee när vi ska ha orientaliskt och Chicago Steak House när vi behöver en bra köttbit. 

8 9

SWEA Moskvas Styrelse 2015 

Nathalie Carvajal, Programansvarig 

programsweamoskva@gmail.com 


Vi flyttade hit i juli 2001. 

Hur bor du? 

Vi bor i lägenhet. 


Förutom Sverige och Ryssland - ett halvår i Italien och ett halvår i Finland. 


Jag har varit SWEA i fyra år. 


Det bullriga livet, kulturlivet, utbud av restauranger, butiker och parkerna. 


Trafikköer. 


Mitt i staden - Röda torget, Alexanders trädgård och däromkring. Olika parker - Kolomenskoje, 

Tsaritsino. Förut älskade jag Gorkijparken, men inte nu, efter man har tagit bort 

tivolit. 


Venedig, Jaime Olivers restaurang och Café Pushkin 

Emma Rönngren, IT-ansvarig 



Jag kom till Moskva i februari 2015. 

Hur bor du? 

I en studentkorridor i Moskvauniversitetets huvudbyggnad. 


Jag har bott i Sverige och Ryssland. 


Jag blev SWEA-medlem när jag flyttade till Moskva. 


Det bästa med Moskva tycker jag är det otroliga kulturutbud som finns här med 

opera, balett och teater, för att inte tala om alla konserter och konstutställningar! Det 

går också att fynda rysk litteratur för en spottstyver - drömmen för en slaviststudent! 

Jag har bott i andra ryska städer tidigare, men har alltid känt mig dragen till Moskva. 

Moskva är för mig kontrasternas stad; här blandas gammalt och nytt, billigt och dyrt, 

österländskt och västerländskt. Jag tror det är det som gör att så många ofta kommer tillbaka hit. 


Det sämsta med Moskva tycker jag inte är själva staden i sig, utan det politiska läge som råder just nu. Kriget i Ukraina och Rysslands 

annektering av Krim delar människorna här och det tycker jag är oerhört ledsamt. Världen är inte svart eller vit, även om 

båda parter gärna vill få det att framstå som det. Därför är det tråkigt att familj och vänner som tidigare älskat varandra nu delas 

upp i läger och börjar hata varandra. Som utrikespolitiskt intresserad är det dock ett privilegium att få vara på plats mitt i händelsernas 

centrum och kunna ta del av hur ryska journalister, politiker och statsvetare resonerar kring konflikten. 


Jag har många favoritplatser här i Moskva, men får jag bara nämna en så blir det utsiktsplatsen vid Vorobievy gory som ligger bara 

ett stenkast från universitetet. Det är också något magiskt med att på kvällen stå på bron vid Frälsarkatedralen och blicka ut över 

Kreml och Moskvafloden. 


Jag älskar georgisk mat därför är Caucasian-meets-hipster restaurangen Khachapuri en given favorit. Bäst är restaurangen belägen 

i parken vid Kievskaya. 

10

swea intervju 


VisitSweden är ett kommunikationsföretag 

som arbetar med att marknadsföra 

varumärket Sverige och svenska 

destinationer och upplevelser internationellt. 

VisitSweden hette från början 

Sveriges Rese- och Turistråd och bildades 

1995. 2006 bytte man namn till 

VisitSweden. Företaget ägs till hälften 

av staten via Näringsdepartementet 

och till hälften av Svensk Turism AB, 

som i sin tur ägs av den samlade svenska 

besöksnäringen. Företaget prioriterar 

12 utlandsmarknader däribland 

Ryssland. VisitSweden har funnits i 

Moskva sedan 2010. Dessförinnan arbetade 

man mot den ryska marknaden 

från Stockholm. Alexander Panko var 

med och startade upp kontoret 2010 

och arbetar sedan dess som Country 

Manager på VisitSweden i Moskva. 

- Vi på VisitSweden i Moskva arbetar 

med att marknadsföra Sverige på olika 

sätt. Vi är fyra personer här på kontoret 

och har inte lika stor budget som 

andra europeiska destinationer, därför 

måste vi vara extra påhittiga och kreativa 

i vår marknadsföring. 

12 

Välkommen 

till 

Sverige 

Konkurrensen med andra länder är 

nämligen knivskarp och det handlar 

om att nå fram genom bruset. Sverige 

är fortfarande relativt okänt i Ryssland, 

men Sverigebilden är övervägande 

positiv. VisitSweden mäter 

främst sina resultat genom antal gästnätter 

och ryssarnas övernattningar 

står för cirka 2 procent av de totala 

utländska, kommersiella övernattningarna 

i Sverige. Stockholm har högst 

antal övernattningar följt av Jämtland 

och Skåne. När det gäller den dagliga 

konsumtionen så spenderar besökare 

från Ryssland också mest pengar 

vilket gör Ryssland till en intressant 

marknad. 

Ibland kan man tycka att det “vimlar” av ryssar 

i Stockholm, men i själva verket är det inte alls 

många som känner till Sverige. 

Emma Rönngren har träffat Alexander Panko på 

VisitSweden. VisitSweden jobbar för att öka den 

ryska turismen till Sverige. 

Av Emma Rönngren, Foto: VisitSweden 

- VisitSwedens målgrupp kallas för 

den globale resenären. Det som i huvudsak 

skiljer den globala resenären 

från övriga befolkningen är att de reser 

utomlands minst en gång per år 

med minst en övernattning. Den målgruppen 

består i Ryssland av ungefär 

5 miljoner personer. Målgruppen kan 

i sin tur sedan delas in i två kategorier. 

Den första är så kallade DINKs 

som står för Double Income, No Kids. 

De är unga individualister med resvana 

sedan barnsben och höga krav 

på sina resor. De ser resande som en 

del av sitt personliga varumärke och 

använder resandet som en del av sin 

positionering och uppskattar det som 

är annorlunda. Den andra är så kallade 

Active Families. De har minst 

ett hemmaboende barn och lever ofta 

i en stadig familjerelation med ordnad 

ekonomi och prioriterar familjen och 

barnen högt. De vill umgås med sina 

barn på semestern och uppskattar när 

hela familjen kan delta i aktiviteter. 

Över 40 procent av de ryska semesterresenärerna 

bor i Moskva och näst 

störst andel bor i St Petersburg, därför 

är det dessa två städer VisitSweden 

prioriterar i marknadsföringen av 

Sverige. Anställda i Ryssland har rätt 

till 28 dagars betald semester och semestern 

delas vanligen upp i två eller 

tre perioder under året. De populäraste 

tiderna för semester är de två första 

veckorna i januari, de första veckorna 

i maj samt sommarmånaderna. Idag är 

det inte längre bara den ryska överklassen 

som har råd att resa, utan även 

den snabbt växande medelklassen är 

alltmer entusiastisk till att resa utomlands. 

Trots att resandet ökar räknar man 

med att det endast är 15 procent av 

den ryska befolkningen som någon 

gång har rest utomlands. Men med 

tanke på hur små möjligheterna att 

resa var före Sovjetunionens fall är 

det trots allt en förhållandevis hög 

siffra. 

- Det viktigaste för de ryska resenärerna 

är att i Sverige uppleva nya 

städer och platser, koppla av och uppleva 

naturen. 7 av 10 resenärer börjar 

sin informationsinhämtning med att 

googla och sökmotorer kommer långt 

före resehandböcker, broschyrer och 

reseportaler. I de sökningar som görs 

om Sverige från Ryssland handlar 

13 procent om vinterupplevelser och 

ytterligare 12 procent om båtresor/ 

kryssningar. 42 procent gör allmänna 

sökningar som inte handlar om något 

speciellt ämne exempelvis ”Vad kan 

man göra i Sverige?” och ”Hur är en 

semester i Sverige?”. Detta tyder på 

att kunskapen om Sverige och vad 

VisitSweden kan erbjuda ännu inte är 

så hög i Ryssland. Därför är det viktigt 

att se till att de hittar till intressant och 

relevant information när de använder 

sökmotorer. 

Hur har turismen påverkats av 

Ukrainakrisen? 

- På grund av sanktionerna mot Ryssland, 

det låga oljepriset och rubelns 

fall hade vi en minskning på 14 procent 

förra året. Men tittar man på 

statistik från 2009 så var det strax 

efter den ekonomiska krisen också en 

nedgång på 15 procent och redan året 

därpå hade vi sedan en ökning igen 

på 20 procent. Det ger oss en signal 

om att den ryska marknaden snabbt 

kan återhämta sig. Nu befinner vi oss 

exempelvis på samma nivå som vi 

gjorde 2011. Vi har också regelbunden 

kontakt med VisitNorway, Visit- 

Finland och VisitDenmark och de 

hade liknande siffror förra året. Faktum 

är att situationen varit likadan i 

hela Europa. 

Enligt VisitSwedens senaste rapport 

har den ekonomiska tillväxten i 

Ryssland mattats av betydligt och de 

politiska spänningarna kommer att 

ytterligare påverka attraktionskraften 

för investeringar, men utsikterna för 

ryssarnas resande är positiv och antalet 

utlandsresor förväntas växa med 

4,6 procent per år fram till 2019. Dock 

har rubelns förhållande till den svenska 

kronan sjunkit sedan 2010 vilket 

gör att Sverige skiftat från att vara ett 

prisvänligt till att vara ett dyrare land 

för ryssar att semestra i. 

Vilka möjligheter och utmaningar 

finns med att marknadsföra Sverige 

i Ryssland? 

- Det lättaste med att marknadsföra 

Sverige i Ryssland är att alla ryska 

turister som har varit i Sverige kommer 

tillbaka med positiva upplevelser 

och känslor. De älskar Sverige och 

vill åka tillbaka dit. Det svåraste är att 

öka kännedomen om Sverige och motivera 

ryska turister att semestra där. 

De som åker till Sverige säger att det 

är fantastiskt, men de flesta vet fortfarande 

inte så mycket om landet. 

I St Petersburg satsar VisitSweden 

mycket på utomhus- och tv-reklam 

eftersom det är närmare Sverige och 

i Moskva sker marknadsföringen till 

största del digitalt. Varje år skickar 

VisitSweden 50 till 100 ryska journalister 

på pressresor till Sverige och förra 

året arrangerade de också världens 

första pressresa för instagramanvändare. 

Alexander Panko berättar att 

han i samband med detta pratade med 

sina kollegor, och kom fram till att ingen 

hade testat det här tidigare. Resan 

blev lyckad med många fina bilder och 

en deltagare hade 500 000 prenumeranter 

så bilderna fick stor spridning! 

Förutom PR och sociala medier samarbetar 

och arrangerar VisitSweden 

också olika aktiviteter tillsammans 

med Sveriges ambassaden, bland annat 

Sverigedagarna. En gång bjöd de 

exempelvis in kocken Ulf Wagner 

till Moskva som lagade mat till ryska 

journalister vilket var mycket uppskattat. 

Och idéer på hur man fortsatt 

kan marknadsföra Sverige i Ryssland 

råder det inte brist på. 

- Vanligtvis riktar sig all vår information 

till föräldrar, så vi ställde oss 

frågan ”Varför gör man ingen information 

direkt riktad till barn?”. Därför 

har vi tagit fram en pysselbok om 

Stockholm tillsammans med ett stort 

förlag. Målgruppen för boken är barn i 

åldern 4 till 8 år och i pysselboken kan 

barnen lära känna Sverige genom att 

göra kluriga pyssel, färglägga bilder 

och mycket annat. Vi har redan fått 

många förfrågningar från journalister 

som vill skriva om det här, så det 

känns jätteroligt! 

13

som Anna läste en bit ur. Boken handlade 

om ett monster och det gjordes 

fina teckningar som kunde bli en 

framsida. 

Anna själv berättade hur hon inför 

varje bok gör en ”tankekarta” för 

att få ett så bra helhetstänk, struktur 

och översikt som möjligt. Eleverna 

log igenkännbart och fick bekräftat 

att skolans arbete med tankekartor 

även används och är gångbart i livet 

utanför skolan. Anna har alltid haft 

svårt att stava och i yngre dagar även 

problem med sin läsning. När Anna 

i dag har skrivit en text lämnas den 

alltid vidare till hennes man som rättar 

alla stavfel. När boken sedan väl 

är bearbetad och klar skickas den till 

förlaget och där trycks den upp. Vid 

detta ögonblick äger inte Anna boken 

längre. Nu är den förlagets. Om hon 

vill äga en egen bok måste hon själv 

gå och inhandla en. 

Vi hade också en invigning av vårt 

nygamla bibliotek. Biblioteket har 

utvecklats och förnyats och fest 

med ”klippa band”-ceremoni var en 

självklarhet. Ett par elever förklarade 

att nya möbler köpts in och gamla 

böcker rensats bort och gett plats åt 

nya. Även en ny organisation av bibliotekets 

böcker har utvecklats och 

gjort biblioteket mer lustfyllt. Anna 

Jansson var den självklare huvudpersonen 

vid invigningen och med 

en stadig hand klippte hon bandet till 

jublet från alla elever. 

Efter en lustfylld dag av ett intensivt 

lärande inom skrivprocessen, massor 

av frågor, invigning av biblioteket 

och framförallt en ny ingjuten skrivarlust 

stod det klart – barnen skulle 

också valt en skrivarvecka före en 

lyxvecka i Dubai – i alla fall som det 

kändes idag. 

SWEA får författarbesök 

En dag med Anna Jansson 

Återigen får vi på SWEA ta del av vad som händer på Svenska skolan här i Moskva. I maj hade 

de besök av en av Sveriges mest lästa författare, Anna Jansson. Det blev en riktig deckardag på 

skolan. 

Av Christian Benjaminsson Foto: Svenska Skolan 

Även SWEA fick möjlighet att träffa 

Anna Jansson, men istället för att prata 

om sina barndeckare berättade hon 

för Sweorna om sina vuxendeckare 

och kriminalinspektör Maria Wern. 

Anna berättade om var hon får sin 

inspiration ifrån och hur hon jobbar 

allra bäst på morgonen. 

Anna började sin bana som författare 

när hon var 40 år innan dess jobbade 

hon som sjuksköterska. 

Trots att hon sedan många år bor i 

Örebro så var det helt naturligt att 

böckerna skulle ha sin handling på 

Gotland eftersom det är där hon är 

uppvuxen. 

Måndagen den 18 maj besökte Anna 

Jansson Svenska Skolan i Moskva. 

Det kändes lite overkligt. Sveriges 

i dag mest utlånade författare på de 

svenska biblioteken, (320 000 utlånade 

böcker per år) en författare 

vars böcker har översatts till över 15 

språk, tio av böckerna har filmatiserats 

och barnböckerna om Emil Wern 

som i dag finns på alla skolor är jättepopulära 

– att hon, Sveriges deckardrottning 

kom just till OSS kändes 

overkligt men också fantastiskt! Hon 

hade endast två lediga helger under 

hela våren och hon valde att en av 

dem komma till just oss på Svenska 

Skolan i Moskva. Detta är vi väldigt 

glada över och hennes besök präglades 

av entusiasm och glädje från 

första stund. 

14 

Att Anna snubblade in på författarbanan 

efter att ha arbetat som sjuksköterska 

under en längre tid blev 

naturligt. Hon älskar att skriva. 

”Hade jag fått välja en vecka på lyxhotell 

i Dubai eller en vecka där jag 

fick sitta ner och skriva skulle jag 

valt skrivarveckan” berättade Anna 

Jansson vars ögon började glittra. 

Detta fick eleverna att börja skruva på 

sig lite och funderade hur detta kunde 

vara möjligt. Allteftersom dagen gick 

där Anna berättade om sin författarbana, 

om skapandet av sina karaktärer, 

om hennes fantasirikedom, och 

de generösa tipsen om skrivprocessen 

förstod vi mer och mer vad hon 

menade. Detta är en författare som 

älskar det skrivna ordet och älskar att 

berätta. 

Eleverna fick också vara med om en 

resa i skrivarkonsten. Anna guidade 

de äldre barnen genom lärandet av 

hur man skriver en bok och framförallt 

hur man får en bok att bli spännande. 

Varje elev fick efter genomgång 

och handledning sedan skriva 

en så spännande inledning av en bok 

som möjligt. Tillsammans hade vi 

bestämt att den skulle handla om ett 

brott om en katt som hade fått sina 

tassar hopbundna. Alla elevers förslag 

till inledning lästes upp och gavs 

feedback av Anna. Det blev många 

skratt och spännande moment. 

För de yngre barnen berättade Anna 

hur bilderna i en bok görs, vem som 

bestämmer hur bilderna ska se ut och 

vad de ska föreställa. Barnen själva 

fick illustrera en framsida av en bok 

Anna Jansson svarar på frågor om sitt författarskap under kvällen 

tillsammans med SWEA. Emma Rönngren och Lena Nordström var 

med vid författarträffen. 

Serien om Maria Wern har blivit 

mycket framgångsrik – både i Sverige 

och utomlands – och har sålt i över 

2 miljoner exemplar. Främmande 

fågel nominerades 2006 till Glasnyckeln 

för bästa nordiska deckare, och 

böckerna har också gjort succé som 

tv-serie med Eva Röse i huvudrollen. 

Den senaste boken heter Alla kan se 

dig och kom ut i mars i år. 

Vi var 12 Sweor som träffade Anna 

och vi hade massor att fråga och diskutera. 

En otroligt trevlig kväll på 

Scandinavia. 

15

Anastasia 

Druzhinina 

motiverade henne. I början av 2010 

bar det av till Sverige igen. Den här 

gången till Malung folkhögskola där 

hon under ett halvår skulle studera 

tillsammans med andra svenskar. 

- Tiden i Malung blev ett riktigt 

språkbad för mig. Dalarna sägs vara 

det svenskaste landskapet och allt 

omkring mig där var 100 procent 

traditionellt: hantverk, musik, folkdräkter... 

Jag provade på att spela fiol 

och täljde dalahästar i en verkstad. 

Jag åkte också regelbundet och hälsade 

på en väninna som då studerade 

i Stockholm. Stockholm blev som ett 

andra hem för mig. 

När Anastasia kom hem till Petrosavodsk 

igen valde hon att efter sin 

examen i filologi med svenska som 

huvudämne flytta till Moskva för att 

söka jobb som svensklärare. Endast 

en månad hann det gå innan hon fick 

anställning på Nordic School där 

hon sedan dess undervisar i svenska. 

Hon älskar sitt jobb och berättar att 

studenterna tycker om att höra på 

hennes berättelser om tiden i Malung 

och Kalix. Hon försöker att undervisa 

på ett enkelt sätt, så att eleverna inte 

blir trötta utan nyfikna, inspirerade 

och motiverade. Snart åker Anastasia 

tillbaka till Sverige. Hon har fått stipendium 

från Svenska institutet och 

ska till hösten påbörja en magisterutbildning 

i pedagogik och IT vid Göteborgs 

universitet. 

- Det ska bli så roligt! Jag ser fram 

emot att förbättra min svenska ännu 

mer och lära mig mer om hur man 

kan effektivisera undervisningen med 

hjälp av IT. Jag hoppas också kunna 

hålla ett par kurser på Nordic School 

i bland annat fonetik under sommaren 

innan jag åker och kommer då att 

köpa kurslitteratur för stipendiepengarna. 

Det finns väldigt få böcker här 

i Moskva och de som finns är så dyra 

att mina elever inte har råd att köpa 

dem. Det blir mitt sista projekt här i 

Moskva. 

Vi är mäkta imponerade över Anastasias 

resa, hennes enorma ambition 

och drivkraft och den kunskapsglädje 

hon förmedlar till sina elever. Vi önskar 

henne all lycka i framtiden! 

Anastasia Druzhinina tilldelas 

SWEA Moskvas Sverigestipendium 

2015 för sitt brinnande intresse för 

det svenska språket och svensk kultur 

och för sin vilja att sprida denna passion 

bland sina studenter i Ryssland. 

Emma Rönngren träffade stipendiaten 

över en fika för att prata Sverigeminnen 

och framtida planer. 

Anastasia Druzhinina började studera 

svenska på universitetet hemma i Petrosavodsk. 

I början av hennes studier 

visste hon ingenting om Sverige och 

hon hade aldrig hört svenska tidigare. 

Hennes mor hade däremot hört 

att Sverige var ett bra land och uppmuntrade 

henne att lära sig svenska. 

Anastasia provade att först att läsa 

finska innan hon till slut föll för svenskan 

som för henne kändes exotiskt 

och intressant. Men lätt tyckte hon 

inte att det var. 

16 

2015 års Sverigestipendiat 

Anastasia Druzhinina från Petrosavodsk tilldelades SWEA Moskvas Sverigestipendium 2015 för att 

hon brinner för Sverige, det svenska språket och den svenska kulturen. Emma Rönngren träffade 

Anastasia i Moskva och hon berättade hur det kommer sig att det blev just Sverige. 

Av Emma Rönngren, Foto: Anastasia Druzhinina 

- Först tyckte jag det var svårt och 

jobbigt, hur skiljer man till exempel 

”tj” från ”sj”? I flera veckor var jag 

också helt säker på att ordet dansbanan 

i själva verket var en dansande 

banan. Vid den här tidpunkten hade 

jag svårt att begripa varför jag behövde 

det här exotiska, men samtidigt 

så vackra och melodiska språket, 

men insikten kom såklart senare. 

Vändningen för Anastasia kom när 

hon som 19-åring besökte Sverige för 

första gången sommaren 2009. Hon 

hade fått stipendium av Svenska institutet 

och skulle läsa en tre veckor 

lång kurs för internationella studenter 

vid Kalix folkhögskola. 

- Jag var så lycklig. Äntligen skulle 

jag få se Stockholm och ta en promenad 

på Karlssons tak, eller åka 

spårvagn i Göteborg. När jag fick 

inbjudan blev jag därför överraskad, 

jag skulle varken åka till Stockholm 

eller Göteborg, utan till Kalix i norra 

Sverige. Jag måste medge att jag var 

lite besviken: första resan till Sverige 

och inga sevärdheter, bara skog och 

mark. Det var så jag tänkte innan jag 

åkte dit. 

Efter en lång bilresa kom Anastasia 

äntligen till Sverige. Det visade sig 

vara ett mysigt och välkomnande 

land och hon kände sig som hemma 

redan första dagen. Tiden i Kalix gick 

snabbt och studenterna pratade hela 

tiden svenska med varandra. Det var 

där och då som Anastasia förälskade 

sig i Sverige och hon sade ”hejdå” 

till Kalix med tårar i ögonen. När 

hon kom tillbaka till Petrosavodsk 

var hennes lärare djupt imponerad 

över hennes nyvunna svenskkunskaper 

och Sverigevistelsen stärkte och 

Welcome to US Dental Care! 

Sit back, relax and enjoy world-class Dentistry. 

US Dental Care offers state-of-the art dental care by Board-certified American 

dentists and hygienists. 

For more than 20 years our clinic has enjoyed the reputation of providing dentistry 

of impeccable Western standards: a reputation we work hard to maintain. 

US Dental Care was the first clinic in Russia to offer treatment of existing 

problems as well as preventative and cosmetic dentistry in a full-service. US 

Dental Care provides an exclusive, individual level of service in a comfortable 

environment. On your first consultation you will receive a complete diagnosis 

of your dental health and a fully personalized treatment plan. 

Clinic & Services: US Dental Care provides all forms of general and pediatric 

dentistry, oral surgery, fixed and removable prosthetics, implant surgery, 

orthodontic care, hygiene and cosmetic procedures, and emergency care. 

For your convenience, we offer a fully equipped digital enhanced x-ray department 

and a full line of oral care products. Our sterilization process is of 

the highest standard. 

Direct billing with many Worldwide and Russian 

insurance companies, corporate membership, 

and individual health plans are also available. 

Dentists & Hygienists: All our dentists and hygienists 

are Board-certified. Our Dental Director, 

Dr. Alla Anastos, is a highly qualified and 

experienced general dentist, practicing aesthetic 

dentistry (crowns, bridges and veneers), 

and specializing in implants. 

We are sure that you will be entirely satisfied with 

our service and that, after your first visit, you will 

return to us. We look forward to welcoming you. 

Contact: 7/5 Bolshaya Dmitrovka, 

933 8686, www.usdentalcare.com. 

Open 7 days a week. 

DID YOU KNOW: 

WITH THE CURRENT 

EXCHANGE RATES, 

GETTING FIRST CLASS 

DENTAL CARE IS 

NOW COSTING YOU 

APPROXIMATELY 

50% LESS MONEY 

FOR ALL TREATMENT - 

DON’T MISS OUT - BOOK 

AN APPOINTMENT NOW! 

Opening hours 

Monday – Friday: 8 am – 8 pm 

Saturday, Sunday: 9 am – 6 pm


Det är Torun som klär oss! 

Jag träffade Torun för lunch, en av Moskvas första vårdagar. Hon hade med sin underbara, 

5 veckor gamla son Edvard. Jag hade förvarnat henne att lunchen skulle inkludera en 

intervju för SWEA Magasinet men när jag tog upp mitt anteckningsblock och mina frågor tyckte 

vi nog båda att det kändes lite underligt. Vi känner ju varandra sedan tidigare och jag har redan fått 

höra delar av hennes histora men aldrig så strukturerat som nu. 

Av Linda Hoff, Foto: Privat 

Till en början ansvarade hon enbart 

för de fristående butikerna men 

blev snart även ansvarig för TSUMs 

klädinköp. Jobbet innebar många och 

långa resor. Hon besökte frekvent 

Paris, London och Milano och var en 

trogen besökare vid fashion weeks och 

vid modehusens visningar. Arbetet 

omgavs av lyx; resor i business-class, 

femstjärniga hotell, en bra lön och 

generösa bonusar. Hon hade mycket 

frihet att bestämma själv inom sitt 

ansvarsområde och fick lätt godkännande 

att implementera sina nya 

idéer. Jag undrar varför hon lämnade 

detta jobb som verkar så spännande 

och glamouröst! Och hon menar att 

hon kom till en punkt där hon kände 

att hon inte längre utvecklades och då 

slutade det vara roligt. Samtidigt blev 

hon gravid med sin första son, Harald 

som nu hunnit bli 2,5 år, och det 

blev ett naturligt avbrott från Mercury 

- att bli mamma. 

Under sin första mammaledighet blev 

Torun tillfrågad om hon kunde tänka 

sig att komma tillbaka till H&M igen 

och driva inköpssidan för H&M i 

Ryssland. Och efter en kort ledighet 

tog hon sig an rollen som Head of 

Merchandising. 

Med sitt team på 7 personer styr hon 

över samtliga butikers inköp. H&M 

är etablerat i Ryssland sedan senare 

delen av 2007 och har cirka 75 butiker 

i hela landet och cirka 3500 anställda. 

Första butiken som öppnade 

är den i Metropolis shoppingcenter 

och det är också där som Torun har 

sitt kontor. Övriga butiker i Moskva 

finns bland annat i Affi Mall, Vegas 

II, Atrium och Mega. 

Jag frågar henne vad de största skillnaderna 

är med att jobba på H&M i 

Ryssland jämfört med Sverige och 

hon svarar att det framförallt är mycket 

mer osäkert i Ryssland, som är 

en marknad under förändring och 

utveckling och att hon måste ha mycket 

mer framförhållning än vad hon 

behövde i Sverige där marknaden är 

mer mogen och etablerad. H&M är ett 

företag med starka värderingar som 

även märks väl i den ryska organisationen. 

Det är ett företag där man 

tror på och litar till individen vilket 

underlättar och främjar snabba beslut. 

Företaget har högt i tak. Samtliga 

är faktorer som betyder mycket i det 

långa loppet för att de anställda ska 

trivas och utvecklas inom företaget, 

menar Torun. 

Torun med sin man Jacob och 

äldste sonen Harald - nu 2,5 år. 

Vi lämnar arbetet åt sidan och jag 

frågar Torun lite om livet i Moskva 

och vad hon värdesätter och vad hon 

ser som utmaningar. Det bästa med 

Moskva tycker Torun är att hon känner 

sig som hemma här. Efter 8 år 

har Moskva blivit vad hon kallar 

hem. Vad hon tycker är bäst med staden 

är blandningen av nytt och gammalt, 

att det är en ständig förändring, 

att det är lite stökigt och inte alltid så 

välorganiserat, det kulturella utbudet 

och vädret på sommaren. Sen är det 

ju också något visst, nästan magiskt, 

över Vasilijkatedralen i mörket... 

Det som är mindre bra tycker Torun 

är att det inte är så barnvänligt, vilket 

märks tydligt med två små barn som 

ska underhållas under dagarna, det 

finns inte så mycket natur att tillgå 

mitt i stan och det gäller att hitta nya 

sätt att umgås med barn. Och alla 

som besökt Moskva kan väl hålla 

med henne om att trafiken, som är i 

ständigt kaos, kan man bli tokig på! 

Den löpande omsättningen på människor 

är också något som hon upplever 

som en utmaning; många av hennes 

vänner och bekanta har flyttat från 

staden. 

Toruns rekommendationer till de 

som kommer nya till Moskva eller 

vet att de ska stanna ett tag är - lär er 

ryska(!), irritera er inte i onödan på 

saker man inte kan påverka för det 

tar väldigt mycket energi, uppskatta 

istället det som är olika och acceptera 

och anamma kulturen för då blir 

livet och vardagen så mycket bättre! 

Torun Birgittadotter Grapengiesser 

flyttade till Moskva 2007. Vi inser att 

det är 8 år sedan och reflekterar kort 

över hur fort tiden faktiskt går. Toruns 

man Jacob hade länge försökt få 

henne att gå med på en flytt till Moskva, 

men bland annat på grund av sitt 

jobb på H&M i Stockholm, som hon 

trivdes väldigt bra på, tvekade Torun 

över att flytta. Till sist nådde de något 

av en kompromiss och de flyttade till 

Moskva. H&M var inte helt etablerat 

i Moskva vid den tiden men Torun 

blev erbjuden ett jobb som Sales Controller 

på H&M i Warszawa och började 

veckopendla mellan Warszawa 

och Moskva. Efter nio månader fick 

det vara nog och Torun bestämde sig, 

både för sin egen och sin mans skull, 

att flytta till Moskva fullt ut. 

Med sina framgånger inom H&M i 

bagaget var det inte svårt att hitta ett 

jobb i sin nya stad. Hon blev headhuntad 

till flera företag och bestämde 

sig till sist för ett, Mercury Group. 

Hennes roll var Chief Merchandising 

Officer. 

Mercury Group är Rysslands största 

lyxdetaljhandelsföretag och huserar 

modemärken som Gucci, Prada och 

Giorgio Armani med flera, samt utställningslokaler 

för Ferrari, Maserati 

och Bentley. De jobbar med enskilda 

butiker och äger även TSUM, Moskvas 

lyxigaste köpcenter som ligger 

granne med Bolsjojteatern. 

Hennes ansvarsområde inom Mercury 

innefattade strategiska inköp av 

kläder till samtliga av företagets butiker. 

Hon bestämde själv storlek på 

inköpen, vilken kategori av kläder, 

satte budget och var även ansvarig för 

hur transporterna skulle ske och vart 

och när varorna skulle levereras. 

18

20 

10 år 

SWEA Moskva 2005-2015 

Hösten 2005 startades SWEA Moskva av Ulla- 

Stina Alvstaaf (fd Ardevall). Hon tyckte att det var 

svårt att ta sig fram i Moskva första tiden och kände 

sig ensam och utelämnad, men efter att ha träffat 

en annan svenska på flyget till Sverige bestämde 

hon sig för att försöka starta en SWEA-avdelning. 

De var från början 38 medlemmar och träffades 

precis som nu med morgonträffar, dagaktiviteter 

som till exempel banjabesök och kvällsträffar. 

“SWEA är något av det bästa som finns när vi flyttar omkring i världen som många av oss gör. 

SWEA är då ett fantastiskt stöd och en värdefull hjälp på en ny plats”, säger Ulla-Stina. 

SWEA Magasinet har bett några tidigare ordföranden dela med sig av sina SWEA Moskva erfarenheter. 

Först ut är Maria Spörri-Hedberg. 

Mitt namn är Maria Spörri-Hedberg 

och jag gick med i SWEA Moskva i 

slutet på 2006 och fick kanonfin känsla 

att ha hamnat i rätt gäng. Lättsamt 

och glatt var det att komma dit. Jag 

bodde mitt inne i stan, på Lavrushinski 

perelyk samma gata som det 

berömda Tretjakovgalleriet ligger. 

Det var fem fantastiska, härliga och 

givande år. Jag växte som människa 

på en massa olika plan. 

Jag började i SWEA Moskva med 

att hjälpa till att ordna event, det var 

allt från att besöka chokladfabrik, 

luncher, teater, smink-event, lära sig 

binda blomsterbuketter till att gå på 

honungsmarknader. Vi var på banja 

tillsammans och upplevde den speciella 

atmosfären där. Vi hade två 

event i veckan så för mig var det ett 

heltids-jobb att organisera och hitta 

på nya idéer. Det var ett jättebra och 

roligt sätt att lära känna Moskva med 

omnejd och man fick ju ett kontaktsnät 

utan dess like. Jag har fortfarande 

många vänner kvar från Moskvatiden. 

Efter ett tag blev jag vice ordförande 

och strax därpå blev jag ordförande. 

Under mina två år som ordförande 

Maria Spörri-Hedberg tillsammans med Ulla-Stina Alvstaaf. 

genomförde vi ett regionmöte på Katerina 

City Hotel. Det blev en dundersuccé! 

Mer än 100 Sweor kom från 

när och fjärran. Moskva visade sig 

från sin bästa sida och Sweorna fick 

smaka på kulinariska härligheter, de 

fick känna på att Moskva har så mycket 

att ge. Bolsjojteatern fick de också 

med på programmet likväl som ett 

besök i Kreml med vår svensktalande 

tolk Olga. Även om vi inte kunde 

dricka te med Putin personligen så 

tyckte de att det var fantastiskt fint 

och intressant. 

Vi i styrelsen startade upp det fina 

SWEA Magasinet och vi bollade 

idéer om vad vi skulle skriva om, vilka 

teman som kunde vara intressanta. 

Tidningen är verkligen så fin och jag 

är stolt att ha fått vara med och starta 

upp den. Styrelsen var också så underbar 

att arbeta med för det bara flöt 

på och alla bidrog på sitt sätt. 

Vi började även med traditionen att 

fira SWEA Moskvas julbord på restaurang 

Scandinavia. En jul sålde vi 

en dvd med mig, “Marias snabbgympa” 

på 15 minuter som Anna Gustavson 

Bril filmade. Intäkterna gick till 

välgörenhet. Medlemsantalet ökade 

med nästan 50 procent denna tid och 

vi var över 100 som mest. Engagemanget 

var stort och så härligt. Tyvärr 

Varmt Grattis 

SWEA Moskva 10 år! 

Mellan 2008 och 2010 var jag vice 

ordförande och medlemsansvarig för 

SWEA Moskva och under 2010-2013 

blev jag vald till ordförande. Detta 

var en jätterolig tid i mitt liv och jag 

älskade verkligen att hålla på med 

SWEA. Kanske för att jag hade bott 

utomlands under många år och inte 

haft så mycket med Sverige och svenskar 

att göra, så blev det i Moskva 

ett kärt återseende med den svenska 

kulturen och alla härliga svenska 

familjer. 

Det fina med SWEA är ju att när man 

är ute i världen så blir SWEA som ett 

litet Sverige utomlands, man känner 

sig hemma bland sina egna landsmän 

men det känns också underbart tryggt 

och bekant att återuppleva alla fina 

svenska traditioner mitt i en främmande 

kultur som man inte har möjlighet 

att förstå på samma sätt som 

sitt eget hemland, Sverige. 

Jag tror mycket på öppenhet och under 

min tid som ordförande så var det 

extra roligt att vi välkomnade både 

många nordiska kvinnor som medlemmar 

men även flera ryska kvinnor 

som talade svenska. Just de svensktalande 

ryska kvinnorna kom vi också 

i kontakt med när vi, under min tid, 

skapade SWEA Moskvas Sverigestipendium. 

Stipendiet inrättades för att 

lyfta fram och stödja en rysk kvinna 

varje år som ägnade sig åt Sverige i 

någon form. Sedan det kom till, 2010 

då SWEA Moskva fyllde 5 år, så har 

kom sedan den ekonomiska krisen 

och många flyttade, även vi. Men det 

är underbart att SWEA Moskva redan 

firar 10 år! 

Hipp Hipp Hurra för SWEA är så 

bra och jag önskar er all lycka och 

välgång i framtiden och fira så det 

brakar och knakar och sprakar! 

Maria Spörri-Hedberg 

redan fem fantastiska ryska kvinnor 

hunnit få utmärkelsen för studier i 

det svenska språket, svensk kultur eller 

på annat sätt utmärkt sig genom 

att sprida kunskap och kännedom om 

Sverige. Det har varit ett stort nöje att 

få träffa dessa kvinnor som vigt sina 

liv till att studera vårt land och som 

också inspirerat mig och säkert fler 

till att se vår kultur och Sverige utifrån 

och på ett nytt sätt. 

SWEA Magasinet Moskva var ytterligare 

ett roligt projekt som jag hittade 

på under tiden som ordförande. 

Idén var helt enkelt att jag tyckte att 

det fanns så väldigt mycket intressant 

att skriva om i Moskva, både ryska 

intressanta ämnen men också många 

intressanta nordbor och ryssar och deras 

liv i Ryssland. Att vara journalist, 

redaktör och publicist var fantastiskt 

roligt, ända från första numret som 

vi tryckte i Vitryssland och hämtade 

från lokföraren vid Belarussjaka tågstation 

till det sista numret, vår/sommar 

2014 där jag var delaktig som 

Under Marias tid som ordförande togs 

den här fina tandpetarbehållaren fram 

som en SWEA-produkt. 

Efter Marias år som ordförande tog Anna Gustafson Bril över klubban. Anna fortsatte i samma anda 

som Maria med full fart på aktiviteter, tidning, resor och SWEA-arrangemang. 

trycktes på miljövänligt papper. I 

varje nummer fanns redan från början 

en krönika, skriven av en intressant 

person i Moskva, flera intervjuer 

med ryska eller svenska personligheter, 

företagspresentationer, 

Sverigestipendiaten, SWEA-reportage, 

recept, en dikt (vartannat nummer 

en svensk och vartannat en rysk) 

med mera Både kända och okända 

fotografer har bidragit till den vackra 

framsidan. Till varje nummer sålde 

vi reklam i tidningen till svenska och 

ryska företag, vilket finansierade tryckningen 

och i de flesta fallen även 

ledde till en vinst. SWEA Magasinet 

Moskva blev så bra att tidningen till 

och med fick hedersomnämnande på 

SWEAs Världsmöte i Bologna 2013 

som en av de fem bästa tidningarna i 

alla SWEAs 73 avdelningar världen 

över! Nu ser jag fram emot att tidningen 

är på väg in i nya tider i en ny, 

digital version. 

Det finns så mycket mer att berätta, 

resor till Beijing, St Petersburg och 

21

Tokyo där vi fick med ett stort gäng 

Sweor på äventyr, många roliga julfester, 

välkomstkvällar och föreläsningar 

på restaurang Scandinavia, 

samarbete med Sveriges ambassad 

i Moskva där vi under många år 

framgångsrikt arrangerade “Sverigedagen” 

tillsammans - en härlig 

sommarfest med barn och vuxna i 

trädgården på Handelsrådets bostad 

i centrala Moskva, guidade turer 

till Moskvas många sevärdheter, 

Promenad från metro Universitet till 

Gorkijparken förbi universitetet, utårsmöten 

med spännande svenska influgna 

gästtalare, Ola Lauritzson och 

Camilla Thulin med flera och mycket 

mer. Vill du läsa mer om vad vi hade 

för oss under mina år som ordförande 

så finns en hel del beskrivet i bloggen 

som jag skrev under några år: 

sweamoskva.blogspot.com 

Summa summarum så har mina år 

i Moskva varit helt fantastiska och 

SWEA har spelat en stor roll som ett 

“svenskt hem” i Ryssland där jag har 

fått vänner för livet och glädjen och 

kreativiteten från dessa år är något 

som jag bär jag med mig resten av 

livet med stor lycka. 

Jag önskar SWEA Moskva allt gott 

och en rik och ljus framtid! 

Hälsningar, 

Anna Gustafson Bril 

Cecilia Wettstam tog över ordförandeposten när Anna lämnade styrelsen. Cecilia arbetade med 

ett nytt webbsystem för hela SWEA International, hon anordnade även Sverigedagen med ambassaden. 

På vår kurs i interkulturell kommunikation, 

som vi gick inför flytten till 

Moskva, träffade jag en hemflyttad 

Swea som gav mig några nummer 

av SWEA Magasinet Moskva. Jag 

kontaktade direkt ordföranden, Anna, 

och så fort jag anlänt till Moskva blev 

jag IT-ansvarig och kort därefter vice 

ordförande. Anna bearbetade mig 

långt i förväg och så småningom var 

jag redo för att ta ansvaret som ordförande. 

Arbetet med SWEA har gett 

mycket. Många nya vänner - inte bara 

i Moskva, utan även i Texas, Kalifornien, 

Rom, Aten, Malmö, etcetera; 

erfarenhet av samarbete med och 

projektarbete på Sveriges ambassad 

i Moskva; erfarenhet av arbete med 

nytt webbsystem i SWEA Internationals 

webbredaktion och så har jag 

för första gången skrivit artiklar och 

intervjuat för en tidning, SWEA Magasinet 

Moskva. Allt detta har varit 

jättekul och jag har stor nytta av det i 

många sammanhang, bland annat vid 

22 

hemflytten till Sverige då vi bestämde 

oss för att bosätta oss i Skåne - genom 

SWEA kände jag redan flera personer 

på nya orten! 

Jag trivdes fantastiskt bra i Moskva 

hela tiden vi bodde där och har många 

fina minnen därifrån, här är ett urval: 

Gorkijparken - skridskor på vintern 

och njuta i solen vid fontänen på sommaren 

- där händer alltid så mycket. 

Tulpaner - Moskva är översvämmat 

av tulpaner under några veckor på 

våren - sååå vackert överallt. 

Restauranger - det finns ju så många 

men en av de absoluta favoriterna är 

Mercato i Gorkijparken. Kanske för 

att den ligger just där och miljön runt 

omkring är så fin. 

siktspunkten Sparrow Hill/Vorobievy 

gory, ner genom skogen och utmed 

floden. 

Alla fina byggnader och kyrkor. 

Ryskalektioner och föreläsningar 

om rysk litteratur med fantastisk 

föreläsare, som vi även anlitade för 

en rundvandring med temat Michail 

Bulgakov och inriktning på hans bok 

Mästaren och Margarita. 

Och utflykter runt omkring Moskva 

till Sergei Posad, Zaraisk, Kolomna, 

med mera. 

För att inte tala om alla SWEA evenemang 

och Sverigedagen vi anordnat 

tillsammans med Sveriges ambassad. 

Många fina minnen! 

GRATTIS SWEA! 

önskar 

Cecilia Wettstam

Kitezh - ett kvinnocenter som behövs 

Edith Martinsdotter Permén gör sedan februari i år praktik på ANNA Center i Moskva. Där arbetar 

hon med deras senaste projekt att, tillsammans med den rysk-ortodoxa kyrkan, starta upp Moskvas 

första NGO-center för kvinnor i behöv av skydd, Kitezh center. Här berättar hon om behovet 

av ett center och vilka problem de stöter på på vägen. 

För 25 år sedan ringde Marina 

Pisklakova-Parker till polisen för 

att rapportera en kvinnomisshandel. 

Hennes sons väns mamma hade misshandlats 

allvarligt av sin man för att 

en knapp på hans skjorta saknats. 

Polisens svar var att det Marina ville 

rapportera var en privat ensak. Hon 

försökte att ringa sjukhus och socialstyrelse, 

men alla gav samma svar - 

”det har ingenting med oss att göra”. 

Efter detta, år 1993, grundade Marina 

ANNA Center som idag är den 

nationella organisationen mot våld i 

nära relation. ANNA Center uppskattar 

idag att var tredje rysk kvinna erfar 

eller har erfarit fysiskt våld i sitt hem. 

Omkring 10 000 kvinnor i Ryssland 

dödas varje år av sin partner eller av 

en släkting. Våld i nära relation tar sig 

inte bara uttryck i fysiskt våld, utan 

även som psykiskt och ekonomiskt 

våld. Oftast är det en kombination av 

alla tre. 

Av Edith Martinsdotter Permén, Foto: Privat 

Våld i nära relation är ett världsomspännande 

uttryck för ojämställdhet. 

Våldet är ett sätt att kontrollera kvinnan 

i den patriarkala strukturen. Det 

uppträder i alla kulturer, oberoende 

av religion eller ekonomisk status. 

Det systematiska våldet mot kvinnor 

är ett problem som ofta är marginaliserat 

som en privat angelägenhet 

i familjen, vilket i många länder 

förhindrar ett mer strukturellt, och 

därmed med konstruktivt, arbete. 

Att övergripande beskriva problemet 

med våld i nära relation i Ryssland är 

komplicerat, främst för att statistiken 

är opålitlig och i många fall obefintlig. 

Otvivelaktigt är dock att genusbaserat 

våld är ett av Rysslands mest uppenbara 

brott mot mänskliga fri- och rättigheter. 

Trots detta finns det än idag 

ingen juridisk definition av våld i nära 

relation och inget statligt erkännande 

av problemet som strukturellt. 

I februari kom jag till Moskva för att 

göra praktik på ANNA Center. Jag 

har här arbetat med ANNAs senaste 

projekt tillsammans med en av deras 

partners - att starta upp Moskvas första 

*NGO-center för kvinnor i behov 

av skydd. Denna satsning, Kitezh 

center, har startats upp i samarbete 

med den Rysk-ortodoxa kyrkan och 

är ett resultat av många års samverkan 

mellan ANNA och kyrkan. 

Centret, beläget i ett kloster utanför 

Moskva, utgör en fridfull plats för fysisk 

och psykisk rehabilitering. 

För att få skydd på det redan existerande 

statliga centret i Moskva 

måste du vara registrerad och permanent 

bosatt i Moskva, ha ett pass, 

födelsebevis och pass för medföljande 

barn samt ha passerat ett antal medicinska 

tester. Dessa krav utesluter en stor 

grupp av våldsutsatta kvinnor och tar 

inte hänsyn till i vilken hast kvinnorna 

vanligen behövt lämna sina hem. 

Behovet av ett NGO-center i Moskva 

har varit stort och fram tills nu har 

resurserna inte funnits. Kitezh center 

är sålunda en milstolpe och kommer 

kunna stå som förebild vid öppning 

av fler center över hela Ryssland. 

När vi genom ANNA initierade arbetet 

med kyrkan, ska det erkännas att 

jag var väldigt kritisk. Kitezh drivs 

som ett icke-religiöst härbärge och 

accepterar kvinnor från alla länder, 

religioner och kulturer. Min farhåga 

låg i att vi skulle tvingas 

kompromissa med detta om 

vi var för beroende av endast 

kyrkans stöd och inte hittade 

tillräckligt starka finansiärer 

från andra områden. Jag var 

rädd att det arbete som vi 

bedriver skulle associeras 

med den Rysk-ortodoxa kyrkan 

och dess konservativa 

värderingar. 

På den korta tid jag arbetat 

här, har den Rysk-ortodoxa 

kyrkan gjort ett flertal aggressiva 

utspel mot arbetet med 

våld i nära relation. Bland annat uttalade 

sig kyrkans ärkebiskop Dmitry 

Smirnov, som leder kommissionen 

för barn och mödrars rättigheter, att 

kampanjer mot våld i nära relation är 

västerländsk ”familjefientlig propaganda”. 

Som ett nästan komiskt bevis på hur 

nära staten och kyrkan numera samverkar 

i Ryssland följde kort därefter 

ett uttalande från barnombudsmannen 

Pavel Astakhov där likväl han kritiserade 

uttrycket och arbetet mot våld i 

nära relation. 

Parallellt med dessa konservativa utspel 

rör sig den Rysk-ortodoxa kyrkan 

i Moskva i en mer progressiv 

riktning, och inbjuder till fördjupat 

samarbete mot våld i nära relation. 

Denna splittring är tack vare enskilda 

präster som börjat ifrågasätta kyrkans 

ställningstagande inom detta område. 

En av dessa är prästen på klostret där 

Kitezh Center är beläget, Vladika 

Savva. 

Han understryker sitt engagemang i 

frågan. 

”Kyrkan är skyldiga, framförallt 

för att vi har möjligheten, att hjälpa 

dessa kvinnor”. 

Han talar med stolthet om hur han 

och föreståndaren för centret planerar 

att öppna ytterligare center om 

Kitezh blir en framgång. ANNA center 

är vidare skickliga på att fånga upp 

dessa positiva rörelser inom kyrkan i 

Moskva och har redan nu startat utbildningar 

för präster i bemötande av 

kvinnor utsatta för våld. 

Fader Vladika Savva framför kvinnocentret 

Kitezh. 

Min skepsis till samarbetet tvingade 

mig att tänka över min egen värdegrund, 

och hur jag tyckte att denna 

skulle spegla det arbete som vi bedriver. 

Min svenska kulturella identitet 

gav mig ett perspektiv som jag inte 

upplevde att mina ryska kollegor 

delade. Kunde jag tänka mig att samarbeta 

med en konservativ institution 

för att påverka samhällsdebatten 

kring våld i nära relation? Det är inte 

så att mina kollegor inte är kritiska 

till kyrkans värderingar, men för mig 

blev detta ett avsevärt mycket större 

problem. 

Kort efter att Kitezh hade öppnat 

ringde föreståndaren för centret till 

mig. Vi hade sedan öppningen haft 

1-2 samtal om dagen med kvinnor 

som befann sig i kris. Dagen efter 

Internationella kvinnodagen tog hon 

emot över 40 samtal. På Kitezh har vi 

kapacitet för 8-12 kvinnor och barn. 

Ingen av oss hade anat att behovet 

skulle vara så stort. 

Det var här jag började inse att jag 

saknat kulturell förståelse för situationen 

i Ryssland. Sanningen är att 

den Ortodoxa kyrkan ökar sitt inflytande 

i samhället och politiken för 

varje dag som går. Vi kan inte undvika 

eller komma runt detta faktum i 

vårt arbete. Det genusbaserade våldet 

i Ryssland är inbäddat och skyddat av 

den ryska kulturen. Precis som det i 

Sverige är inkorporerat i vår kultur. 

För att komma åt problemen behöver 

vi därför arbeta med hela samhället, 

den rådande maktstrukturen 

och kulturen. Att inte kunna 

se över min egen övertygelse 

skulle inte leda mig någonstans, 

framförallt inte i ett 

land som Ryssland. 

Att Vladika Savva i den 

Rysk-ortodoxa kyrkan inbjudit 

till samarbete har gjort 

det möjligt att öppna Moskvas 

första NGO-center där 

kvinnor dagligen ges skydd 

och hjälps till självständighet 

efter våldsamma relationer. 

Kyrkan har ekonomisk och 

politisk makt som vi på ANNA center 

aldrig kommer att ha. Det kan och bör 

ifrågasättas, men att stänga dörren 

för möjligheterna i detta samarbete är 

lika mycket att svika kvinnorna i behov 

av stöd, som polisen, sjukhusen 

och socialstyrelsen gjorde när Marina 

ringde dem för 25 år sedan. Vi arbetar 

idag istället för att bredda samarbetet 

kring Kitezh. Så länge som politikerna 

ger frågan kalla handen så måste 

frågan bedrivas på gräsrotsnivå. Det 

är med stor stolthet som jag ser hur 

FN, Svenska och Brittiska Ambassaden 

i Moskva, Internationella, 

Svenska och Amerikanska skolan i 

Moskva samt andra internationella 

företag öppnar upp för möjligheter 

att hjälpa till med Kitezh center. Det 

är först när dessa samarbeten växer 

sig starka som vi har en möjlighet 

att påvisa det politiska behovet av ett 

tillkännagivande av problemet. Och 

just nu är vi på god väg. Dock hade 

jag aldrig trott, att min högra hand i 

detta arbete skulle vara en progressiv 

rysk-ortodox präst. 

*NGO - a Non-governmental organization. 

De får alltså inget statligt stöd. 

24 25

Tips inför resan med Transsibiriska järnvägen 

Att ta med 

Transsibiriska järnvägen 

Vi ville passa på att ta möjligheten 

att åka Transsibirska järnvägen när vi 

bodde i Ryssland och i maj 2014 gav 

vi oss av från Moskva, det var soligt 

och varmt. Eftersom vi ville bo för oss 

själva hade vi bokat förstaklassvagn 

och vi trivdes bra i vår lilla ”hytt”. 

Man kan tro att det blir långtråkigt att 

åka tåg i flera dagar men det var det 

inte. Vi följde skiftningarna i naturen 

och hur långt våren kommit genom 

tågfönstret. När tåget stannade tog vi 

tillfället att hoppa av för att sträcka 

på benen och kanske få lite sol på sig, 

eller köpa något att äta eller dricka på 

stationen. Det var inga långa stopp, 

2-30 minuter, så man hann inte så 

mycket. Väl på tåget igen läste vi 

böcker, spelade kort, åt eller drack te. 

En gång om dagen åt vi i restaurangvagnen, 

det var ganska tomt där, 

antagligen för att det var i början på 

säsongen och för att de flesta resenärer 

hade med sig egen matsäck – det är 

så man gör förstod vi efteråt. 

26 

En resa genom landet 

Av Cecilia Wettstam, Foto: Cecilia och Anders Wettstam 

Efter att ha passerat bland annat 

Vladimir, Perm, Ekaterinburg, Tyomen, 

Barabinsk och Novosibirsk anlände 

vi den fjärde dagen till Irkutsk i 

Sibirien. Vi tog en taxi till Listvyanka 

och vårt vandrarhem vid Bajkalsjön 

där vi hade bokat in en vandring med 

guide. Det var en härlig vandring, upp 

och ner utmed sjön, med vild, vacker 

natur. Bajkalsjön är världens djupaste 

sjö, cirka 1,6 km djup och drygt 60 

mil lång, världens till ytan sjunde 

största sjö och världens till volymen 

största sötvattensjö. Den innehåller 

20 procent av världens sötvatten. 

Vi övernattade i den lilla byn Bolshie 

Koty, i ett gammalt hus som vår guide 

värmde upp genom att elda i vedugnen. 

Själv sov han i en kökssoffa i 

farstun med öppen dörr trots att det 

utomhus var nästan nollgradigt! Han 

bar vår lunch och middag i sin ryggsäck 

och lagade till den åt oss så 

vi fick bra service. Vandringen var 

en härlig naturupplevelse där vi på 

tillbakavägen åkte i en liten, gammal 

motorbåt för att ta oss hem innan 

ovädret bröt ut och senare på kvällen 

snöade det! Båtfärden var ett litet 

äventyr i sig. När vi kom till Irkutsk 

var det 20 grader varmt, när vi lämnade 

bara en grad - snabba skiftningar 

i vädret! 

Vår tågresa fortsatte med böcker, 

kort, mat och te och att ”utforska” 

naturen genom tågfönstret och efter 

ytterligare tre dagar på tåget, då vi 

bland annat passerade Chita, Karymskaya, 

Jerofeij Pavlovitch, Belagorsk 

och Chabarovsk anlände vi till Vladivostok 

en lördag kväll. 

Det var 20 grader varmt och skönt att 

efter en snabb dusch på hotellet strosa 

runt på gågatan och utmed strandpromenaden, 

för att hitta en trevlig 

restaurang. Vi hann även med en kort 

promenad runt stan nästa dag innan vi 

flög tillbaka till Moskva. Vladivostok 

var en trevlig stad där man gärna kan 

tillbringa längre tid. 

Inne i vår hytt 

Bajkalsjön 

Vladivostok 

Landskapet svishar förbi 

• Tidtabell – skriv ut och ha med för att kunna 

följa tågets stopp och hur länge det stannar – 

finns det chans att gå ut en stund? Tidtabell finns 

på tågets hemsida, internetuppkopplingen via 

telefon var dock ganska begränsad, så utskrift är 

att rekommendera. Tidtabell finns även uppsatt i 

tåget. 

• Tepåsar, pulverkaffe & annat man kan använda 

med varmt vatten för att få mat och dryck – i 

varje vagn finns nämligen en stor behållare med 

varmt vatten, alltid tillgängligt. 

• Muggar 

• Något ätbart som är hållbart, till exempel 

knäckebröd, kex och dylikt. 

• Tvål & tvättsvamp – gör det lättare att tvätta sig 

på tåget. Det kan finnas dusch i någon vagn men 

inte på alla tåg och toaletterna är små med små 

handfat. 

• Handduk 

• Våtservetter – ifall vatten eller bra tvättmöjligheter 

saknas. 

• Toalettpapper – alltid bra att ha om det skulle 

behövas, för vår del behövde vi bara använda 

vårt medhavda när vi övernattade i en stuga med 

utedass vid Bajkalsjön. På båda tågen vi åkte 

med var toaletterna alltid fräscha och utrustade 

med tillräckligt med papper. 

Efter resan konstaterade vi att vi hade: 

• Åkt på världens längsta järnväg, drygt 900 mil från 

Moskva till Vladivostok. 

• Åkt genom världens största land. 

• Vandrat vid, beskådat och åkt liten båt på världens 

djupaste och till volymen största sötvattenssjö. 

• Flugit en av de längsta – om inte den allra längsta 

– inrikesflygturen, 9 timmar från Vladivostok till 

Moskva. 

• Sett Stilla Havet och åkt nära gränsen till Kina och 

Nordkorea – Japan ligger inte heller långt borta. 

27

Mina 

ryska 

drömmar 

Hur kommer det sig att man börjar älska Ryssland? Hur gör man för att hålla kärleken till språket 

och landet vid liv? Här berättar Emma Rönngren hur hon bestämde sig redan som liten flicka och hur 

hon sedan målmedvetet jobbat vidare med språket och att lära känna den ryska kulturen. 

Mitt intresse för Ryssland föddes när 

jag åtta år gammal såg en tecknad 

film om den ryska prinsessan Anastasia. 

Den blev en av mina absoluta 

favoritfilmer och sedan dess har jag 

och Ryssland varit så gott som oskiljaktiga. 

Som tonåring upptäckte jag 

romanen Brott och straff och när jag 

på Samhällsprogrammet på gymnasiet 

i Vetlanda fick en rysk mentor såg jag 

min chans att äntligen få lära mig det 

ryska språket. Sagt och gjort, vi övertalade 

henne att ha ryskundervisning 

med oss. 

Efter studenten 2008 tog jag och 

ryskan en paus. Jag flyttade till Sundsvall 

och studerade på Informationsoch 

PR-programmet vid Mittuniversitetet 

och efter examen 2011 flyttade 

jag till Stockholm där jag arbetade 

som kommunikatör och PR-konsult. 

Ryssland låg hela tiden i bakhuvudet 

och när jag och min storasyster våren 

2012 åkte på en Östersjökryssning 

stannade vi bland annat till i St Petersburg. 

Jag blev helt betagen och 

tyckte det var helt fantastiskt där. När 

jag kom hem ställdes jag således inför 

ett vägskäl; skulle jag satsa på ryskan 

eller inte? Jag hade vid den tiden sökt 

ett jobb som jag hemskt gärna ville 

ha. Jag blev erbjuden jobbet, men 

28 

tackade nej. Jag skulle istället läsa 

en intensivkurs i ryska på Ädelfors 

folkhögskola. Kursen avslutades med 

två månader i Ryssland där jag bodde 

hos en rysk värdfamilj i Tjeboksary, 

en stad 70 mil öster om Moskva. Det 

var en av mitt livs bästa somrar. När 

jag kom hem till Sverige igen sökte 

jag och kom in 

i ryska vid Lunds 

universitet. 

på grundkursen 

Det skulle dröja 

till hösten 2013 

innan det bar av 

till Ryssland igen. 

Den här gången 

åkte jag som volontär 

via en organisation 

som heter PeaceWorks och 

arbetade sex månader på en ideell 

fredsorganisation i Samara, en stad 

110 mil sydost om Moskva. Jag bodde 

även då hos en rysk värdfamilj. För 

mitt arbete fick jag stipendier från 

Folke Bernadotte- och Olof Palmes 

minnesfond och tiden som volontär i 

Ryssland inspirerade mig starkt. Arbetet 

påverkade mig så pass mycket 

att jag på vinst och förlust sökte till 

Diplomatprogrammet blott 23 år gammal. 

Med tanke på att programmet 

årligen har runt 1 000 sökande och 

“ 

Ryska tar lång tid att lära 

sig och grammatiken är 

komplicerad. Det är en 

hög tröskel, men har man 

väl tagit sig över den är 

man så gott som fast. 

medelåldern bland de få lyckliga antagna 

är runt 30 år trodde jag aldrig att 

jag skulle bli kallad till det skriftliga 

provet. Döm av min förvåning när det 

dök upp en kallelse från Utrikesdepartementet 

i mejlkorgen. För att göra en 

lång historia kort tvekade jag till att 

tacka ja, men bestämde mig till slut för 

att gå dit. Provet gick uruselt och jag 

lämnade så gott 

som in det blankt 

och gick hem med 

svansen mellan 

benen. Förutom 

skam kände jag 

däremot en enorm 

revanschlust. Jag 

var nu ännu mer 

motiverad till att 

fylla i mina kunskapsluckor och lära 

mig mer. När jag kom hem till Sverige 

igen 2014 fortsatte jag att studera 

ryska vid Lunds universitet, men nu 

också juridik och statsvetenskap. Jag 

började engagera mig i Utrikespolitiska 

föreningens PR-kommitté och gick 

kurser hos Svenska FN-förbundet där 

vi bland annat gjorde en studieresa till 

FN-kontoret i Genève. 

Idag bor jag sedan början av året 

i Moskva och studerar ryska vid 

Moskvauniversitetet. Jag är här som 

utbytesstudent och har fått stipendium 

för mina studier från Svenska 

institutet. Jag bor i en studentkorridor 

i universitetets huvudbyggnad och delar 

rum med en rysk doktorand. Undervisningen 

på filologiska fakulteten 

där jag studerar skiljer sig avsevärt 

från den på språk- och litteraturcentrum 

i Lund. För det första sker all 

undervisning på ryska, vilket jag ska 

medge var tufft till en början och för 

det andra har vi betydligt fler undervisningstimmar 

i veckan, 25 timmar 

där vi tränar allt från grammatik, uttal 

och hörförståelse till skrivfärdighet 

och läsning. Studentlivet skiljer sig 

också en del från det i Lund. Som 

novisch erbjuds man vid Moskvauniversitetet 

inte någon form av inspark 

eller nollning, däremot finns MSU International 

Student Club som anordnar 

olika aktiviteter för utbytesstudenter. 

Några nationer är det heller 

inte tal om, utan man går på vanliga 

barer och klubbar. 

På fritiden umgås jag med andra utbytesstudenter 

och försöker då och 

då komma iväg på något av alla de 

GIVE YOUR LOVE 

TO A CHILD 

When you purchase Tenderly Promise, we make 

a donation to World Childhood Foundation 

to help disadvantaged children 

have happy and healthy childhoods. 

Our goal is to raise more than 1 million euro. 

You can help us get there! 

Take your photo with Tenderly Promise 

and share it using #oriflamehappykids. 

Participate and fulfill children’s 

dreams with Oriflame. 

språkkaféer som finns i staden och 

träffa ryska studenter. En gång i 

månaden medverkar jag i Vaken med 

P3 och P4 som en av Sveriges radios 

utlands-svenskar och jag driver en 

blogg där jag delar med mig av min 

vardag i Moskva. Jag är väldigt glad 

över att kunna engagera mig i SWEA 

som jag brukar kalla min svenska oas 

mitt i Moskva. Jag älskar Ryssland, 

men ibland saknar jag också Sverige 

och den svenska kulturen. Det finns 

också förhållandevis många ryssar 

som studerar svenska på universiteten 

här i Moskva och det känns roligt att 

få berätta om svenska traditioner och 

livet i Sverige. 

Ryssland är ett fascinerande land. 

Trots att Sverige och Ryssland är nära 

varandra rent geografiskt, är vi på 

vissa punkter långt ifrån varandra kulturellt. 

Ryska tar lång tid att lära sig 

och grammatiken är komplicerad. Det 

är en hög tröskel, men har man väl 

tagit sig över den är man så gott som 

fast. Det är en otrolig känsla att veta 

att man faktiskt kan göra sig förstådd 

i de flesta situationer, även om det inte 

blir grammatiskt korrekt alla gånger. 

Med tanke på hur stort Ryssland är 

och hur mycket som händer här tror 

jag också att det alltid kommer att behövas 

folk som kan ryska. Ryska är ju 

dessutom gångbart i så gott som alla 

forna Sovjetrepubliker. 

Om drygt en månad åker jag till 

Gjumri, Armenien för att via EU-programmet 

Erasmus+ volontärarbeta på 

en ideell ungdomsorganisation under 

sommaren. Det ska bli jättespännande 

att resa runt i södra Kaukasus och 

lära mig mer om Östliga partnerskapet. 

Innan dess ska jag uppfylla en 

annan dröm och resa runt i Sibirien 

och bland annat besöka Irkutsk och 

världens djupaste sjö - Bajkalsjön. 

Många brukar fråga mig vad det är 

som gör just Ryssland så speciellt. Jag 

kan inte sätta fingret på exakt vad det 

är, men det jag vet är att jag känner 

exakt samma nyfikenhet och fascination 

för landet idag som jag gjorde när 

jag åtta år gammal såg den tecknade 

filmen om Anastasia. 

THE FRAGRANCE OF LOVE

Sweor i Moskva 

Susanne och livet i Moskva 

Under årens lopp har vi i SWEA Magasinet Moskva haft en serie som vi kallat för Sweor som flyttar, 

där har vi fått läsa om Moskva-sweors nya äventyr. Nu tänkte vi istället skriva om Sweor i Moskva. 

Hur kommer det sig att man flyttar hit? Vad gör man när man flyttar hit - jobbar, är hemma med 

barn, söker jobb? Det finns verkligen många aspekter på hur livet kan gestalta sig för svenska kvinnor 

i Moskva. 

Susanne Erntell har bott i Moskva i tre år och jag träffade henne över en lunch i Rosinka där vi 

pratade om hur livet som medföljande är. 

väldigt lång väntetid på till exempel 

flygplatsen. Språket har ju förstås 

också varit en utmaning. Tyvärr har 

jag varit lite lat, säger Susanne så jag 

har inte lärt mig så mycket ryska. 

Men jag kan alfabetet och försöker så 

gott jag kan. Susanne berättar att hon 

i början tyckte att kösystemet inte 

var som hon var van vid. Det är väl 

egentligen bara kön till bussen som 

fungerar som en “vanlig” kö. I övrigt 

så ställer man sig där man tycker. Nu 

har jag lärt mig att “knö” mig fram 

när jag behöver, säger Susanne. Något 

annat som varit en utmaning och som 

varit annorlunda mot andra platser vi 

bott på är att min mans jobbdagar är 

väldigt mycket längre. 

Vad tycker du är bra med att bo i 

Moskva? 

Jag älskar den långa vintersäsongen 

med längdskidåkning och pulkaåkning. 

Inne i stan finns massor av spännande 

och bra restauranger. Och de 

flesta stora internationella artister 

kommer ju hit. Och Metron - den är 

ju helt fantastisk, tycker Susanne. 

Den går hela tiden och det är rent. 

Men det klart lite högljudd är den ju, 

tycker Susanne. 

Jag och min familj brukar åka in till 

Gorkijparken lite då och då - både 

sommar och vinter. Där finns det 

massor av trevligt för både barn och 

vuxna, berättar Susanne. Moskvas 

alla katedraler är ju en annan sak som 

verkligen är annorlunda mot till exempel 

Sveriges kyrkor. Min favorit 

är Frälsarkatedralen och man ska 

inte missa att gå upp till “observation 

deck” för att se den fantastiska utsikten. 

Moskva har ju också en hel del 

museum. Det mest intressanta museet 

är Judiskamuseet. Det är mer än ett 

vanligt museum. Det är dels en stark 

upplevelse att gå igenom museet och 

se dess historia och dels en spännande 

med deras moderna interaktiva 

teknologi som gör det intressant 

för alla åldrar. Tretjakovgalleriet är 

ett fantastiskt museum med all rysk 

konst. 

Har det hänt några konstiga saker 

under dina år här i Moskva? 

Det kan ju hända lite konstiga eller 

annorlunda saker lite då och då, tycker 

Susanne. Till exempel kan man 

ju bli utskälld på metron för att man 

Sweor i Moskva 

pratar för högt. Eller när man kommer 

till kassan i mataffären och det 

inte finns någon prislapp på varan - ja 

då får man helt enkelt inte köpa den. 

Om man behöver hjälp med att hitta 

vägen så kan man bli helt ignorerad 

eller så får man en personlig guide 

som hjälper till ända fram. 

Susanne berättar att de har varit expats 

i många år och älskar det livet. 

Man lär känna nya kulturer och får 

en mycket djupare kunskap än om 

man bara är på semester. De har tidigare 

bott i Vietnam och i Schweiz 

vid två olika tillfällen, två vitt skilda 

kulturer. Dessutom får man ju vänner 

från hela världen, säger Susanne och 

de blir som ens personliga reseguider 

som kan ge 1000 tips om vad man ska 

göra när man vill besöka just deras 

land. 

Susanne säger att hon hoppas att de 

kan stanna utomlands ytterligare några 

år eftersom det ger familjen så 

mycket. Och så kan man ju “plocka 

russinen ur kakan” när man är i Sverige 

- bara njuta av det man tycker bäst 

om i sitt hemland. 

Av Louise Rybring, Foto: Susanne Erntell 

Save the date 

Susanne kom till Moskva för tre år 

sedan. Hon bor i Rosinka som är ett 

barnvänligt compound med många 

familjer från hela världen några mil 

utanför Moskva. Där finns också en 

internationell skola och det ligger 

nära en stor skog där man kan åka 

skidor på vintern och cykla, springa 

eller vandra på sommaren. Hon flyttade 

hit från Schweiz med sin man, 

Pontus och deras två söner. Planen 

var att börja jobba, precis som hon 

gjort i Schweiz, efter att barnen hade 

skolats in. Men Susanne insåg tidigt 

att det inte var lika lätt att sköta både 

familj och jobb på samma sätt som 

det hade varit i Schweiz, så hon valde 

att stanna hemma. 

Hur är det då att bo i ett compound 

långt utanför stan? 

Luften känns mycket bättre, säger 

Susanne. Vi har även en bra sammanhållning 

inom området - det är 

lätt att lära känna grannar eller andra 

föräldrar på skolan. Här finns aktiviteter 

både för barn och vuxna. Det är 

bra service - vi har både en mini-market, 

ett gym, pool, spa och restaurang. 

Nackdelen med att bo så lång utanför 

är ju att det tar lång tid att åka in till 

stan både med bil eller med Metro. 

Ibland väljer vi bort aktiviteter i stan 

på grund av den långa restiden, berättar 

Susanne. Det kanske är så att man 

upplever mindre av Moskva än om vi 

hade bott mer centralt, säger Susanne. 

Trots de långa restiderna till stan så 

försöker Susanne åka in till stan med 

sina söner på helgerna för att gå på 

olika aktiviteter. Det finns ju både 

basket och baseboll vid den amerikanska 

skolan, AAS, som vem som 

helst kan anmäla sig till. Just baseboll 

tycker killarna har varit extra kul, 

berättar Susanne. 

Hur gör du för att hitta aktiviteter 

för barn som inte kan ryska? 

Jag läser framför allt på olika internationella 

webbsidor, till exempel IWC 

(International Women´s Club), Moscow 

Expats och så googlar jag efter 

de aktiviteter som mina barn tycker 

om. Jag frågar så klart andra expats 

som har bott här länge om de vet vad 

som finns. 

Är det något speciellt du skulle vilja 

rekommendera som dina barn har 

tyckt varit extra kul? 

Vi har tyckt om barnteater på engelska 

med gruppen Flying Bananas. 

Judiskamuseet har en mycket bra “art 

school” för barn som har varit rolig 

att gå på. 

Vilka utmaningar tycker du att 

man ställs inför när man kommer 

till Moskva? 

Precis som alla andra så tycker jag nog 

att trafiken är den värsta utmaningen. 

Man vet aldrig riktigt vad man kan 

förvänta sig så man måste alltid åka 

i riktigt god tid, vilket ibland innebär 

10 år i Moskva 

Välkomna 

10 oktober 

kl. 18.30 

Katerina Hotel 

pris: 5000 rub 

30 31

swea resa 

Trots dagens långa promenader bestämde vi oss för att 

prova Tulas bästa restaurang (enligt Tripadvisor) som 

låg en bit bort. Vi blev glatt överraskade och väl värt 

den extra promenaden. Restaurang Public kan varmt 

rekommenderas om man tänker sig att åka till Tula på 

egen hand. 

swea resa 

Andra dagen tog vi en taxi till Jasnaja Poljana, Leo Tolstojs 

födelseort och huset där han bodde större delen av 

sitt liv. Det var här han skrev bland annat Krig och fred 

och Anna Karenina. Enda sättet att komma in i museet 

är med en guide. Ann Charlotte hade bokat in oss på en 

guidad tur på ryska. Vilket vi tänkte att vi skulle klara 

med hjälp av Emma som läser ryska på universitetet. 

När vi så träffade vår guide visade det sig att hon var 

alldeles utmärkt på engelska och vi fick en mycket bra 

och intressant guidning. 

Biljettluckan 

Facebook-time? 

Sweor på vift i Tula 

SWEA Moskva har som tradition att göra en kortare eller längre resa tillsammans. I år bestämdes 

det att vi skulle åka till Tula och byn där Leo Tolstoj bodde under större delen av sitt 

liv - Jasnaja Poljana. Ann Charlotte, Susanne, Louise, Hülya, Sidsel och Emma var nyfikna på 

vad dessa ställen hade att bjuda på. 

Huset låg väldigt naturskönt och verkligen proffsigt 

iordninggjort. Vad det verkade så var det mesta original 

sedan Tolstojs tid och väl bevarat. Guiden berättade 

bland annat att det var Tolstojs fru, Sofia, som renskrev 

alla hans manuskript eftersom hans handstil var helt 

oläslig för andra. Hon berättade även att Tolstoj startade 

en skola i byn för böndernas barn. Leo och Sofia 

fick 13 barn, varav fem dog som barn. 

Huset 

Egentligen var det ju inte Tula som lockade, inte heller 

vapenmuseum, pepparkaksmuseum eller samovarmuseum, 

jo förresten, samovarerna kunde ju kanske vara 

lite intressanta. Nej, det som lockar med en SWEAresa 

är ju att någon redan har fixat allting, man får trevligt 

sällskap och faktiskt komma iväg någonstans man 

egentligen inte hade tänkt åka till. 

Av Louise Rybring Foton: Sweor på resan 

Leo Tolstoj ligger begravd i parken som omger husen. 

En vacker plats där hans barn älskade att leka. 

Graven 

På väg till museet tillsammans med 

vår guide. 

Rumsinredningen var mycket intressant. Lenin och kommunhuset 

var vår utsikt. Utmärkt frukost med utsikt. 

Efter lunchen gick vi till Samovarmuseet. En utställning 

med mängder av olika samovarer - alltfrån väldigt 

gamla och antika till nya moderna. Några av dem med 

riktigt fin design. 

Sidsel, Louise, Susanne, Ann Charlotte, 

Emma och Hülya 

32 

I teorin skulle det ju vara enklare att bara träffas på 

en restaurang inne i stan, men som förälder så fungerar 

inte alltid det i praktiken, tyvärr. Det blir enkelt 

att avboka. Men när man bestämt sig för att åka bort 

och pusslat ihop schema med lämning och hämtning 

så bokar man inte av utan hänger med. Vi träffades vid 

Metrostationen Annino för att därifrån ta en marshrutka. 

Det är ca 20 mil till Tula och det tog drygt två timmar. 

Väl framme checkade vi in på Hotel Armenia som 

låg perfekt mitt i stan med utsikt över kommunhuset 

och Kreml. 

En samovar man kunde gå in i och så den lilla kakbutiken 

och när batterierna tar slut i telefonen kan man ta en kaka. 

Därefter promenerade vi mot något som kallades för 

pepparkaksmuseet, men det är ju egentligen inte pepparkakor 

utan tjocka ryska honungskakor med ingefära 

i - prjaniki. Det var ett väldigt litet museum och en 

grupp barn var där precis före oss så vi fick inte komma 

in. Det kändes ju lite snopet, men hindrade oss inte från 

att handla några av dessa delikatesser i den lilla butiken. 

CELEBRATE ALL SWEDISH HOLIDAYS WITH SCANDINAVIA

swea info 

swea info 

för mer 

info 

moskva.swea.org 

International 

2015 års SWEA-stipendiater har utsetts vid SWEA Internationals årsmöte. 

för mer 

info 

swea.org 

SWEA Moskva grundades 2005 av Ulla-Stina 

Alvstaaf och har idag ca 50 medlemmar. Det är ett 

nätverk för svensk/skandinavisktalande kvinnor 

i Moskva. Vi träffas regelbundet på olika evenemang 

där vi lär känna varandra och upptäcker den 

ryska huvudstaden tillsammans. 

Varje månad ordnar vi morgon- och kvällsträffar 

hos varandra eller ute på stan där vi umgås och 

byter erfarenheter av livet i Ryssland. Dessutom 

har vi ofta andra aktiviteter såsom kvällsföredrag 

med intressanta ämnen, restaurangbesök, museibesök, 

banja eller vinprovning. 

Om Du är nyinflyttad har vi en Fadderverksamhet, 

där du kan få stöd och råd med allt som rör 

Moskva och också hjälp med språket. 


Under hösten 2013 startade några av SWEA 

Moskvas medlemmar upp SWEA Professionals 

- en undergrupp till SWEA Moskva. Syftet är att 

fungera som ett nätverk för erfarenhetsutbyte, 

som stöd och inspiration för svenska och internationella 

kvinnor i Moskva som är intresserade 

av att utöka sitt nätverk inom arbetslivet 

eller utanför. 

De flesta presentationer och möten kommer 

att hållas på engelska så att även de som inte 

pratar svenska kanha glädje av att deltaga. Vi 

välkomnar även de som ännu ej är medlemmar 

i SWEA att delta på våra möten mot en mindre 

avgift. 

SWEA Moskva har sedan 2010 ett eget stipendium 

“Sverigestipendiet” som delas ut till en rysk 

kvinna som studerar svenska språket eller på annat 

sätt har stort intresse i och arbetar för Sverige. 

Ansök senast 1 november för nästa års stipendium. 

Det är jätteenkelt att bli medlem! 

Klicka på “Medlemskap” på vår hemsida. Fyll i det 

elektroniska formuläret under “Medlemsansökan” 

och vips är du med på utskick och får information 

om alla roliga aktiviteter! Information om hur du 

betalar medlemsavgiften kommer via mail. 

Gilla vår sida SWEA Moskva på Facebook! 

Är du nuvarande eller tidigare medlem i SWEA 

Moskva, så kan du också gå med i vår 

slutna Facebook-grupp, “SWEA Moskva”. Här kan 

alla medlemmar i gruppen lägga upp information 

och tips! 

SWEA Professionals är i full gång med att planera 

höstens möten. Några ämnen är redan 

klara, bland annat kommer ett möte handla 

om “Health & Fitness”. Janet, som är personlig 

tränare kommer dela med sig av sina erfarenheter. 

Tips på Dos & Don´ts. Och kanske även 

en del övningar. 

Det kommer även hållas ännu ett möte om 

“Ledarskap i olika länder/kulturer” där flera 

kvinnor kommer dela med sig av sina erfarenheter 

av att jobba runt om i världen. 

Har Du något Du vill berätta, känner Du någon 

intressant person som vi kan bjuda in? 

Tips, idéer eller förfrågningar! 

Hör av Dig till: 

profsweamoskva@gmail.com 

Årets Svenska Kvinna 2015 

Petra Wadström, uppfinnare,designer och entreprenör - Genom hennes mest kända uppfinning, “Solvatten”, 

har många områden i utvecklingsländer fått tillgång till rent dricksvatten. Med hjälp av solens energi 

renas förorenat vatten miljövänligt i en bärbar, tvådelad behållare som höjer vattnets temperatur och därmed 

dödar bakterier, virus och parasiter. Juryn anser att Petra Wadströms enastående kreativitet och filantropiska 

uppfinningsrikedom gör henne till ett strålande exempel på en svensk internationell kvinna. 

Agneta och Gunnar Nilsson Stipendium för studier av interkulturella relationer 2015 

Anna Lorentzon är förstelärare och adjunkt i svenska och franska vid Magnus Åbergsgymnasiet, Trollhättan. 

Vid sidan av sitt heltidsarbete studerar Anna på en Masters i Barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan 

Väst, Trollhättan. Hon tilldelas stipendiet för att genomföra en jämförande studie av personlighets- och identitetsutveckling 

hos gymnasieelever i yrkesutbildning i Sverige och Wales när dessa ungdomar ges tillfälle att deltaga 

i internationella aktiviteter i avsikt att stärka deras globala identitet och därmed öka deras förståelse och uppskattning 

av kulturell mångfald. Resultatet av denna studie skall förhoppningsvis informera och inspirera lärare att 

fördjupa undervisningen i interkulturella relationer. 

SWEA Internationals stipendium för forskning i svenska språket, litteraturen och samhället 

2015 

Marta Stasiak-Górna pratar och skriver flytande svenska trots att hon växte upp i en liten stad i översta Schlesien. 

Hon är nu doktorand och forskare vid Institutionen för svenska språket och litteraturen på Jagellonska 

universitetet i Krakow. Jämsides med sina studier upprätthåller hon en adjunktstjänst i svenska vid samma universitet. 

Hennes forskning kommer att vara av stor betydelse både för översättarutbildningen och utvecklingen 

av svenskundervisningen i Polen och för översättningsvetenskapen i sin helhet. 

Sigrid Paskells stipendium inom scenkonsterna 2015 

Lana Anikina Suran, pianist har sedan unga år lovordats för sin felfria teknik och sin karisma och anses vara 

en av de främsta pianisterna i sin generation. Hon har uppträtt i flera av de mest berömda konserthusen runt om 

i världen. Lana musicerar med ett eget och personligt uttryck. Med sin teknik och vackra klang skapar hon poesi 

och musikaliskt drama. Hon förmedlar detta på ett nyanserat sätt utan stora gester till sin publik. Själfullt, uttrycksfullt 

och tekniskt mycket drivet. Lana musicerar med innehåll och känsla – inte med yta.Hon är född 1992 och 

har varit aktiv som solist och inom kammarmusik sedan fem års ålder. Hon började sina studier på Musikskolan 

Lilla Akademien i Stockholm 1999-2009 och studerar nu vid New England Conservatory of Music i Boston. 

SWEA Global 

SWEA International lanserar SWEA Global, ett medlemskap för dig som vill vara med i SWEAs unika nätverk men som 

är bosatt utanför dagens SWEA-värld. 

Om du vill vara med och verka för SWEAs syften och målsättning, dela med dig av dina erfarenheter, sprida vårt 

nätverk vidare, är kvinna, pratar svenska, bor långt ifrån en SWEA-avdelning då är du hjärtligt välkommen att bli 

medlem i SWEA Global. För dig som bor i Sverige gäller våra regler för hemvändare dvs. du ska under en period varit 

bosatt minst ett år utomlands. Mer information: global.swea.org 

SWEA BUS Projekt 

BUS står för Barn Utomlands & Svenska språket och är ett SWEA-projekt som skapats för att på olika sätt stötta svenska 

föräldrar som bor utomlands att bibehålla och/eller lära sina barn svenska. 

BUS är inte en permanent del av SWEA utan ett tidsbegränsat projekt på sex år. Projektet består av tre faser: projektplanering, 

implementering och utvärdering. Det godkändes av SWEA Internationals styrelse i januari 2012 med 

preliminärt avslutande i december 2017. Mer information: bus.swea.org 

34 

35

swea professionals 

swea professionals 

SWEA Professionals tredje möte ägde rum på Katerina City Hotel den 19 

februari och 20 kvinnor tog sig ut i den bittra vinterkylan för att lyssna på 

Malin Ahlbeck, HR Manager på H&M och Clara Bodin, HR Director 

på Oriflame. De har mångårig erfarenhet av kvinnors roll och status på den 

ryska arbetsmarknaden. 

Fler kvinnor på högre poster 

Idealet för ryska kvinnor har länge varit en heltidsarbetande kvinna som 

samtidigt hinner vara en god hustru och kock, se tipptopp ut, ta hand om 

hemmet och uppfostra barnen. Det är ingen ovanlighet att ryska kvinnor på 

höga poster går upp klockan fem på morgonen för att laga mat åt sina män 

innan de åker till jobbet. Det är också kvinnorna som utbildar sig och lär sig 

främmande språk och det är fler kvinnor som studerar traditionellt manliga 

utbildningar som ingenjörsutbildningar i Ryssland än i exempelvis Västeuropa 

och USA. I Ryssland finns det också fler kvinnor på högre poster än i 

Skandinavien. 

När de första utländska företagen etablerade sig i Ryssland på 1990-talet 

behövde de arbetskraft som kunde engelska, och vilka kunde engelska? Jo 

ryskorna. De klev därför in i företagen och har sedan dess avancerat och 

är idag chefer. I nationella företag finns däremot glastaket fortfarande kvar. 

– Malin Ahlbeck 

De senaste 15 åren har det inte mycket hänt 

Kvinnor har en helt annan roll och status på arbetsmarknaden än män. Det 

är ingen ovanlighet att rekryterare vid en arbetsintervju frågar om giftermål. 

Både Malin och Clara har märkt en misstänksamhet hos ryska rekryterare 

när en kvinna äldre än 30 inte har varit gift. Då anses det vara något fel 

på henne. Det är till och med så att det är bättre att ha varit gift i tre dagar 

och sedan skilt sig, än att inte ha varit gift överhuvudtaget. Det har hänt att 

kvinnor inte har fått jobbet på grund av detta. Det här tror Malin och Clara 

kan bero på att en kvinna i Ryssland erhåller sitt värde genom att vara del 

av en familj och att ovan nämnda attribut är ett måste för att bli en komplett 

kvinna. Den här förväntningen finns inte på män och de förväntas heller inte 

ta ansvar för barnen. Det är kvinnorna som lämnar arbetsmarknaden för att 

ta hand om barnen och på grund av detta ses de som en osäker arbetskraft. 

Vilket resulterar i att kvinnor får lägre löner och sämre karriärmöjligheter. 

Eftersom männen inte förväntas ta hand om barnen är det inte ovanligt att 

mor- och farföräldrar går i pension tidigare för att hjälpa till och ta hand om 

barnen. Men vilka konsekvenser får det? 

Jag tycker det är intressant att det inte finns någon diskussion kring vad som 

händer när ens egna föräldrar uppfostrar ens barn. Vad händer när våra 

barn uppfostras med de värderingar som våra egna föräldrar fick på 1950- 

och 1960-talet? 

– Clara Bodin 

Malin och Clara konstaterar att det överhuvudtaget saknas en politisk diskussion 

och det finns få kvinnliga förebilder inom politiken som arbetar för 

att förbättra situationen för landets kvinnor. Politik är i Ryssland fortfarande 

männens arena. 

Malin Ahlbeck och Clara Bodin 

Olga Binder, Clara Bodin, 

Malin Ahlbeck och Torun 

Grapengiesser 

Catarina Björlin Hansen 

Connie Meyer och Ann Charlotte 

Norin 

Sidsel Hansen, Lotte Buchbjerg 

Petersen och Linda Hoff 

Torsdagen den 23 april samlades 10 kvinnor på Katerina City Hotel för att 

lyssna på Catarina Björlin Hansen, Senior Banker at European Bank 

for Reconstruction and Development (EBRD) som höll en presentation 

om deras utvecklingsprojekt i Kaukasus och Centralasien. 

De länder Catarina främst arbetar med är Armenien, Georgien, Kirgizistan 

och Tadzjikistan: 

– När Sovjetunionen upplöstes var de här länderna mycket fattiga och hade 

inte råd att få ordning på infrastrukturen i städerna. De kunde inte få lån 

och det fanns inga banker som ville ta sig an dessa länder. Där kom EBRD 

in i bilden. 

Catarina berättar att det inte är ovanligt att en stad har tillgång till vatten 

cirka två timmar per dag och när detta väl inträffar vet ingen, därför måste 

alltid någon i familjen stanna hemma för att fylla på dunkar och annat när 

vattnet väl kommer. Ibland finns inget fungerande vatten och avloppssystem 

i husen och invånarna får därför gå ut och hämta vatten från kranar på gatan. 

Detta är ofta kvinnorna och barnens uppgift. De får också bära ut smutsigt 

vatten. 

I staden Taboshar i Tadzjikistan finns vatten så sällan som två timmar – var 

tredje dag! Invånarna samlar då vatten i gula 30-litersdunkar. I städer som 

Khorog har man vatten nästan hela tiden och man använder därför mindre 

hinkar och går efter vatten oftare. Det här med att samla vatten är dock ett 

stort problem eftersom vatten bara håller sig fräscht i 24 timmar. Vattenburna 

sjukdomar är vanligt vilket är en följd av att människor dricker orent 

vatten: 

– Det är nästan alltid är någon i familjen som är sjuk och ofta kan man se 

barn som leker på gatorna och som har stora vita fläckar vilket visar att de 

bär på parasiter. 

Något annat som EBRD arbetar med är sophantering. I många städer finns 

inga containers utan man slänger soporna direkt på gatan: 

– Vi är vana vid att soporna blir hämtade 1-2 gånger i veckan eller varannan 

vecka – här vet de aldrig när soporna blir hämtade. Att bära ut soporna 

är barnens uppgift. Ett stort problem är att runt soporna finns hemlösa katter 

och hundar och dessa har rabies. Detta förstår inte barnen som förstås 

vill leka med djuren… 

Ett annat problem är soptippar som saknar skydd så att när det regnar så 

rinner skadliga kemikalier ner i jorden och förgiftar grundvattnet. På soptippen 

i Bishkek i Kirgizistan bor det cirka 1000 människor och de lever 

på vad de hittar. Catarina berättade att EBRD arbetar med att stänga ner 

soptipparna och bygga nya som inte förorenar grundvattnet. Under arbetet 

ges dessa människor jobb, de får ordentliga skyddskläder och de hjälper till 

att sortera soporna. Det som de vanligtvis gör får de alltså numera betalt för. 

Avslutningsvis är Catarina mycket stolt och nöjd över det arbete EBRD utfört 

under de nio år som hon har arbetat där: 

Trots att har hänt väldigt lite under de senaste 15 åren är Malin och Clara 

djupt imponerade över hur kvinnorna lyckas navigera sig igenom allt detta 

och ändå göra karriär och de ser ljust på framtiden och tror att situationen 

för ryska kvinnor kommer att förändras till det bättre. Hur det kommer att 

förändras bestämmer däremot ryskorna själva. Vi följer utvecklingen med 

spänning! 

– Vi har genomfört 65 projekt, arbetat med 100 städer och 18 miljoner människor 

har numera regelbunden tillgång till rent vatten. Sjukdomar som 

kolera är i princip utplånade i dessa städer, projekten har skapat nya jobb, 

barnen har blivit friska och kan därför gå till skolan och mödrarna behöver 

inte stanna hemma och kan därför också arbeta. Inom de närmaste två, tre 

åren hoppas vi kunna hjälpa ytterligare 40 städer. 

36 37

swea aktiviteter 

swea aktiviteter 

Onsdag den 4 februari gjorde vi en trevlig utflykt till Vera kyrkan med 

Connie Meyer. Hon och Fader Pavel berättade med stor inlevelse om kyrkans 

historia och dagliga aktiviteter. Efter rundvisningen bjöds vi på lunch 

i kyrkans kök. En riktigt fin dag! 

Onsdagen den 8 april samlades sju förväntansfulla deltagare för ett besök i Bunker 42 tillsammans med 

vår guide Maria Grechukhina. 65 meter under jorden mitt i Moskva finns nämligen en bunker på mer 

än 7000m2 från kalla krigets dagar, välbevarad och fortfarande fungerande. Bunkern var en sovjetisk 

militär hemlighet och klassades som Top Secret ända till 1995, det vill säga flera år efter Sovjetunionens 

kollaps. 

En otroligt vacker vinterdag, Fettisdagen 2015, samlades vi hemma hos Hülya för att fira Semlornas 

dag. Vi bjöds på en fantastisk basilikasoppa och ett härligt nybakat bröd som Hülya och Gitte fixat. Till 

kaffet fick vi semlor. Det var verkligen trevligt att få träffa så många Sweor på en gång, men ändå under 

avslappnade former. Det här gör vi om! 

Onsdagen den 4 mars besökte vi tillsammans 

med vår guide Maria Grechukhina 

Gulag Museum och St Peter den stores 

kloster. 

Utställningen på Gulag museet är tillägnad 

historien om uppstarten, utvecklingen och 

avvecklingen av det sovjetiska arbetslägersystemet; 

en bidragande och integrerad del 

av Sovjetstatsmaskineriet på 1930-talet till 

1950-talet, och dess politiska, administrativa 

och ekonomiska roll. 

Utställningen visade också personliga fall 

av olika människor som föll offer för den 

sovjetiska repressiva politiken och dömdes 

till fängelse i dessa arbetsläger. 

En av de viktigaste delarna av utställningen 

var en rekonstruktion av arbetslägret byggnader, 

såsom en fångbarrack, ett straffcell 

och ett vakttorn. 

Därefter besökte vi St Peter den stores kloster 

eller ”Övre Petrov Klostret” som är en av de 

viktigaste heliga relikerna i Moskva. Klostret 

grundades av St Peter i början av 1300-talet 

och är beläget i centrum av huvudstaden. 

Onsdagen den 18 mars 

träffades fem Sweor och åt 

lunch på fina White Rabbit 

i Moskva. God mat och fin 

inredning, men mest uppskattades 

nog utsikten! 

Byggandet av bunkern startade 1951 som försvar mot ett hotande kärnvapenkrig ifrån USA. Man använde 

likadant material och utrustning som vid byggandet av stadens tunnelbana. Bunkern har två 

ingångar ifrån Taganskaya Metro Station. 

Konstruktionen färdigställdes 1956. Militär och tekniskt support fanns närvarande 24h om dygnet för att 

försäkra att systemet alltid var redo att svara på en attack från fienden. 

På 60-talet var Bunkern fullt utrustad för att klara en kärnvapenattack. Luftfilter var installerade, tillräckligt 

med mat och bränsle fanns för att se till att militären kunde funktioners helt oberoende under en lång 

tid. En upplevelse utöver det vanliga som verkligen rekommenderas! 

Den 29 april besökte vi 

den ryska konstnären Andrei 

Medvedevs ateljé på 

Manusurovskiy pereolok 

13/9. 

Andrei Medvedev föddes 

1960 i Moskva, har studerat 

vid konstnärsskolan 

”In Memory of the Year 

1905” och är sedan 1983 

medlem i the USSR Artist 

Union. Andrei Medvedev 

har deltagit i en rad utställningar 

både i Ryssland 

och utomlands och hans 

konst ställs ut på museum 

världen över. Hans konst 

är också mycket uppskattad 

inom the expat community. 

Lunch på Pushkin Café. Under lunchen 

berättade Nathalie Carvajal om Rysslandsoch 

före detta och Sovjetunionens historia, 

om ryska traditioner och helgdagar som ju 

firas ordentligt i Ryssland! 

Hon pratade även om den ryska mentaliteten; 

hur ser man på vardagslivet, jobb, 

familj och delade med sig av egna och 

vänners erfarenheter av Ryssland och ryssar. 

38 39

www.moskva.swea.org 

Swedish Women’s Educational Association 

Vad är SWEA? 

Vi är en global ideell organisation för svensktalande kvinnor världen 

över. Idag är vi ca 7500 medlemmar i över 70 avdelningar på fem 

kontinenter. SWEA verkar för att sprida svensk kultur och tradition 

utomlands samt att förmedla personliga och professionella kontakter. 

Global kompetens 

Den första SWEA-föreningen grundades i Kalifornien 1979. För att knyta samman de lokala 

avdelningar som snabbt växte fram bildades SWEA International. Vi är idag ett globalt nätverk 

med en dynamisk organisation där du kan vara med och skapa idéer, använda dina kunskaper 

och lära dig mycket nytt. Vissa SWEA-medlemmar väljer att arbeta med kommunikation, tidningar 

och webbsidor. Andra är aktiva inom organisationens styrelser, kommittéer och evenemang – 

ovärderliga erfarenheter att ta med sig och bra för ditt CV. 

Lokalt stöd 

SWEA är ditt lokala stöd samtidigt som du är en del av det globala nätverket. Vi har svaren på 

frågorna man ställer sig före, under och efter en utlandsvistelse och kan ge dig praktiska råd. 

Du kan delta i utflykter, föredrag och andra evenemang såsom jul- och midsommarfirande. Med 

SWEA Moskvas ca 70 medlemmar kan du även bygga ett professionellt kontaktnät. 

Världsvid vänskap 

Vi SWEA-medlemmar är ambassadörer för Sverige ute i världen. Var vi än bor är vi stolta över att 

sprida kunskap om Sverige samtidigt som vi har roligt tillsammans. Genom att resa till de olika 

Region- och Världsmötena bygger du ett gediget globalt nätverk och får uppleva nya platser med 

SWEA-medlemmar på orten som kan visa dig de lokala guldkornen. 

Vill du också ta del av ett världsomspännande nätverk? 

För mer information om SWEA Moskva ta en titt på hemsidan www.moskva.swea.org eller e-posta 

dina frågor direkt till oss på moskva@swea.org så berättar vi gärna mer.

swea-moskva-magasin-nr-12

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?