Vuxenutbildning och arbets - Karlshamn

www2.karlshamn.se

Vuxenutbildning och arbets - Karlshamn

Kanalen

Personaltidning för dig som jobbar i Karlshamns kommun · Nr 1 · Mars 2011

Personalklubbens

våraktiviteter

sid 15

Ny strategisk enhet sid 3 • Vuxenutbildning och arbets-

marknad sid 4–5 • Turistbyrån på facebook sid 6 • Värde-

grundsarbete på Norrevång sid 8 • Årets arbetsplats sid 12

Tävling sid 13 • 10 miljoner till kompetensutveckling sid 16


Inledaren

4

10

Det går bra för Karlshamn

Vi har nu lagt ännu ett år bakom oss och är

i full färd med att sammanställa resultatet

för 2010. När vi nu räknar samman vad som

gjorts det gångna året kan vi konstatera att

det blev ett bra år, både ur ekonomiskt och

verksamhetsmässigt perspektiv. Dessutom

växer Karlshamn med 225 medborgare.

Trots den ekonomiska kris som vårt

land nyligen har tagit sig igenom har vi

fortsatt att göra mycket bra insatser i våra

olika verksamheter samtidigt har vi varit

återhållsamma med kostnaderna. Det goda

ekonomiska resultatet beror också på att

alla kommuner har fått ett statligt engångsbidrag

som endast delas ut 2010 och som

vi alltså inte kan räkna med under de kommande

åren.

Det går bra för företagen och hjulen

snurrar allt snabbare. Det tar dock tid innan

den ekonomiska återhämtningen visar sig Bengt Mattsson, kommundirektör

Det här hittar

du i tidningen

6

16

KaNaleN Nr 1 – MarS 2011

aNSvarig utgivare

Eric Sandström • tel 812 21

eric.sandstrom@karlshamn.se

grafiSK forM

Karlshamns kommun

Näringslivsenheten, information

374 81 Karlshamn

redaKtioN

kanalen@karlshamn.se

Annette Sandberg • tel 815 93

Roger Karlsson • tel 815 91

Eric Sandström • tel 812 21

Robert Pranell • tel 815 96

i ökade intäkter för kommunerna då vi får våra

skatteintäkter med cirka ett års eftersläpning.

Det goda resultatet från 2010 behöver vi för att

kunna genomföra beslutade satsningar inom

skola, omsorg, kultur och fritid samt för att

bereda plats för nya attraktiva bostäder och

skapa förutsättningar för företagsetableringar.

Efter denna långa och kalla vinter ser

jag verkligen fram emot vårens inträde med

ljus och värme. Visst är det härligt att få se

naturen vakna till liv och att själv fyllas av energi

för både arbete och familj. Att få vara en i

gänget som bygger Hållbara Karlshamn,

ett samhälle för både oss och kommande

generationer.

2

Ny strategisk enhet sid 3

Vuxenutbildning och arbetsmarknad sid 4

Besök turistbyrån på facebook sid 6

Ny VD utsedd i Karlshamns Hamn sid 7

Värdegrundsfrågor engagerar på Norrevång sid 8

Räddningstjänsten söker nya mötesplatser sid 8

Hållbara samtal i äkta folkbildningsanda sid 10

Hedersgåvor utdelade sid 11

Servicegruppen är årets arbetsplats sid 12

Tävling: Vad är det som fattas? sid 13

Kåseriet sid 14

Receptet sid 14

Personalklubben sid 15

10 miljoner till kompetensutveckling sid 16

utgivNiNgSPlaN KaNaleN 2011

Nr 1 vecka 11, nr 2 vecka 23,

nr 3 vecka 41, nr 4 vecka 51

adreSS

Karlshamns kommun

Kanalen

374 81 Karlshamn

trycKeri

MixiPrint AB, Olofström

foto

Caroline Kidebäck, Annette

Sandberg, Eric Sandström,

Robert Pranell, Roger Karlsson,

Joakim Lenell, Pär Magnus Ström


Kraftsamling av strategiska

resurser i en enhet

Inom Karlshamns kommun finns det förutom kommunledning

och chefer flera personer som jobbar

med långsiktiga strategier för att skapa en kommun

som är attraktiv att bo och verka i. Förra året

beslutade kommunstyrelsen sig för att kraftsamla

de resurser som ska arbeta med de kommunövergripande

och strategiska frågorna i en enhet.

Nu börjar enheten ta form och de sista rekryteringarna bör

vara avklarade innan sommaren. Det är inte nya befattningar

utan gamla som omformats utifrån framtida behov.

Kommundirektör Bengt Mattsson berättar att kommunstyrelsen,

som har det övergripande ansvaret för samhällsplaneringen,

behöver verktyg för att långsiktigt kunna

arbeta med byggandet av det hållbara Karlshamn.

– Med ett hållbart byggande menas att det ska ske

långsiktigt resurssnålt och med stor hänsyn till det ekologiska,

sociala och ekonomiska perspektivet.

Verktyget som Bengt talar om är den strategiska

enheten. Tjänsten som samhällsbyggnadstrategisk chef är

ny liksom tjänsten som klimat- och energistrateg. I övrigt

är det befintliga tjänster, varav en del varit vakanta en tid,

som har samlats i den nya enheten.

Järnvägar, vägar, sjöfart, folkhälsa, trygghet, bredband,

exploatering, markförvaltning, klimat, energi och utredningar

är exempel på sådant som den strategiska enheten

ska arbeta med.

– Det betyder ju inte att de andra verksamheterna slutar

med att arbeta strategiskt men genom att vi kommer

att arbeta i en matris hoppas vi att vi på sikt kan arbeta

mer resurssnålt. Politiker, kommunledning och andra chefer

får genom dessa strategiska bollplank hjälp med rätt

underlag för att fatta rätt beslut från början. Alla operativa

beslut tas även fortsättningsvis ute i verksamheterna.

3

En av de viktigaste uppgifterna för den strategiska

enheten den närmaste tiden är att driva arbetet med att

ta fram en ny hållbar översiktsplan. En uppgift som kan

tjäna som exempel på hur man i den strategiska enheten

kommer att arbeta nära verksamheterna i förvaltningar

och bolag. En översiktsplan ska vara belyst ur en mängd

perspektiv så att politikerna får ett bra beslutsunderlag.

– Vi behöver fler verksamhetsområden och bostadsområden,

inte bara i Karlshamn som tätort utan även i

övriga samhällen inom kommunen. Det är viktigt att vi tar

hänsyn till bostadsförsörjningsprogrammet och vilka behov

som finns med hänsyn till olika åldrar och livssituationer.

Men det är också av stor vikt att vi ser till näringslivets

behov av områden för etablering och utveckling. I arbetet

med att ta fram en översiktsplan kommer de flesta av våra

verksamheter att bli delaktiga och vi hoppas också på ett

stort medborgerligt engagemang.

Någon chef för den strategiska enheten har ännu inte

rekryterats men Bengt Mattsson har goda förhoppningar

om att ha både den tjänsten och tjänsten som klimat- och

energistrateg tillsatt innan sommaren.

I enheten ingår:

• Jennie Everman Thuresson, folkhälsa/trygghet

• Linus de Petris, IT-strateg

• Lennart Henriksson, infrastruktur/vägar/järnvägar/

sjöfart/bredband

• Rolf Borgström, strategiska projekt, Motorways of

the Sea (MoS)/East West Transport Corridor II

• Magnus Runesson, exploateringsingenjör

• Johanna Brodd, markförvaltare

• Elisabeth Rosengren, utredningssekreterare

• Lisa Olsson, kommunledningshandläggare

• Vakant, strategisk chef

• Vakant, klimat/energi

Strategiska enheten


Utbildning och arbetsmarknad

Tobias, ny rektor

på Norrevång

Tobias Bengtsson är ny rektor på

Norrevångsskolan i Mörrum. Ett

arbete som inledningsvis, till stor

del kommer att handla om att

implementera Skola 2011, den nya

skollagen och läroplanen.

Tobias Bengtsson är sedan

länge hemmastadd på skolan där

han började som SO-lärare 2002

och sedan i januari i år varit tillförordnad

rektor. Han känner därför

väl till den så kallade Norrevångsandan

och beskriver den som en

positiv och sund atmosfär.

− Jag är mån om att bevara

den goda stämningen och ser Norrevångsandan

som en bra grund

att bygga vidare på.

Tobias ser fram emot utmaningen

att leda en verksamhet

och kunna verka för ungdomars

utveckling på ett positivt sätt.

− Den absolut största utmaningen

för mig som rektor är att på ett

bra sätt implementera Skola 2011.

I den nya läroplanen har kursplanerna

lagts till så att både läroplan

och kursplan finns samlat i samma

dokument. Kursplanerna är de delar

som genomgått störst förändringar

med ett nytt centralt innehåll och

nya kunskapskrav kopplade till det

nya betygssystemet.

− För mig som rektor är det väldigt

viktigt att skapa bästa möjliga

förutsättningar för medarbetarna

att ta till sig och tillsammans tolka

den nya läroplanen så att var och

en av dem känner att den är deras

egen.

Vuxenutbildning och

under samma tak

I förra numret av Kanalen berättade vi om den nya nämndsorganisationen,

en förändring som bland annat betyder att ”arbetsmarknad”

förts över till vuxenutbildningsnämnden. Därmed utgör

Vuxenutbildning och arbetsmarknad en gemensam del av organisationen

från och med 1 januari i år. Martin Kemi är verksamhetschef

för den nya verksamheten.

– Omorganisationen är ett sätt att

öka våra möjligheter att möta vuxna

människors behov av omställning på

arbetsmarknaden. Vi ser en tydlig

trend som pekar på att människor

i allt högre utsträckning ställs inför

förändringar. Att samordna åtgärder

som berör vuxenutbildning och

arbetsmarknad är ett sätt att möta

verkligheten utifrån ett brukarperspektiv,

menar Martin Kemi.

Anställda som arbetar med

kommunala arbetsmarknadsfrågor

och vuxenutbildning på Lärcenter är

numera samlokaliserade på NetPort

Science Park. Vägga Vux finns kvar

på Väggaskolan med Birgitta Kihlström

som ansvarig rektor.

Cindy Olsson kommer liksom

tidigare att ansvara för koordination

av kommunala arbetsmarknadsfrågor

samt ha ekonomi- och personalansvar

för personer sysselsatta i beredskapsarbete.

Utbildningsstrategi lyfts fram

Det livslånga och livsvida lärandet

genomsyrar omorganisationen. Flexi-

4

bilitet är ett ledord för både vuxenutbildning

och arbetsmarknadsåtgärder

i ett samhälle som ständigt förändras.

Förändring kräver omställningar

som ofta berör både utbildning och

arbetsuppgifter. En samordnad planering

för enskilda människors behov

av till exempel utbildning och praktikplats

skapar ett effektivare stöd

för människor som vill in på arbetsmarknaden.

Martin Kemi ser en större

möjlighet att erbjuda ett individuellt

anpassat stöd med höga krav på

flexibilitet, genom ett nära samarbete.

Att ligga steget före är viktigt för att

klara av uppdraget. Peter Stålbrand

är utbildningsstrateg inom det nya

verksamhetsområdet. Han menar att

utbildningsstrategi framförallt innebär

att försöka förutse förändringar för

att kunna skapa effektiva insatser för

människor som ställs inför omställningar

i arbetslivet.

Projektstöd till hela kommunorganisationen

Projektstöd är en ny funktion som

ingår i verksamhetsområdet Vux-

Digitalt klassrum på Österslätt

Eleverna i klass 8 M1 på Österslättsskolan är pionjärer. De är först ut att ta

hjälp av det sociala mediet Facebook i undervisningen på Österslättsskolan.

Sedan i höstas har eleverna, under handledning av lärarna Fredrik Fransson

och Marie Lerberg, använt sig av Facebook som ett hjälpmedel i undervisningen.

I en så kallad sluten Facebookgrupp kan eleverna hjälpa varandra

med läxor och lägga upp bilder på klassen när de varit på friluftsdagar

etcetera, men framförallt görs planering, scheman och provtider tillgängligt

för eleverna. Ett tillvägagångssätt som både elever och lärare är nöjda med.

– Man har tyckt från elevernas sida att informationen ibland kommit

bort. Med Facebook tycker vi att det blivit både enklare och mer tillgängligt

jämfört med när vi använde oss av First Class. Det blir dessutom en

gemensam plattform för eleverna där de själva kan kommentera och hjälpa

varandra, berättar matte- och NO-läraren Fredrik Fransson.


arbetsmarknad

enutbildning och arbetsmarknad

och som ska fungera som ett stöd

för hela kommunorganisationen.

Martin Kemi, som själv har lång

erfarenhet av just projektarbete,

ser många fördelar med ett centralt

stöd för projektarbete. Stödet

kan innebära direkt projektledning

eller indirekt stöd genom handledning.

Målet med en central funktion

för projektstöd är att skapa en

kunskapsbas inom kommunorganisationen

kring projektarbete. En

viktig uppgift är därför utbildning av

projektledare och projektadministratörer

för att snabbt kunna skapa och

driva projekt som en del av utvecklingsarbetet.

Vad är ett projekt?

Ett projekt ska vara väl avgränsat

i tid, ekonomi och arbetsinsats

och ska ha ett bestämt

och mätbart mål. Exempel på

projekt kan vara samarbeten

av olika slag, byggande av

nätverk eller anordnande av

kompetensutveckling.

Eleverna i klass 8 M1 tycker det är positivt att kunna använda Facebook i undervisningen.

5

Annette vikarierar

som kommunikatör

Från och med mars månad

kommer Annette Sandberg att

vikariera som kommunikatör med

anledning av att informationsenhetens

ordinarie kommunikatör

Caroline Kidebäck kommer att

vara föräldraledig.

Annette har större delen av

yrkeslivet arbetat med kommunikation

och marknadsföring. Sedan

några år tillbaka driver hon egen

firma samtidigt som hon tagit en

kandidatexamen i kommunikation,

lärande och utveckling. Hon har

hunnit med att jobba med interninformation

på AAK, varit marknadskommunikatör

på Stora Enso

och har flera års utlandserfarenhet

vilket bland annat resulterat i en

engelsk collegeutbildning i grafisk

formgivning.

Att Annette brinner för hemorten

Hällaryd står klart när man hör

hennes engagemang för bygden

och samhället. Hon är aktiv i

både Hällaryds församling och

idrottsförening. Familjen består av

maken Johan, två hemmaboende

tonårssöner och en utflugen dotter.

– Jag tycker Hällaryd är en

underbar plats att bo på. Det är

vacker natur, nära både skog och

skärgård. Det är också lätt att bli

delaktig i det som händer i samhället

och lätt att göra skillnad.

Annette kommer att arbeta för

hela kommunen men har precis

som Caroline halva sin tid avsatt

för att stötta omsorgsförvaltningen,

utbildningsförvaltningen och

näringslivsenheten med kommunikationsinsatser.

Vi hälsar Annette välkommen

till oss!

Utbildning och arbetsmarknad


Visit Karlshamn

Karlshamns Turistbyrå finns inte bara på Pirgatan

2. Sedan juni 2010 går det även att virtuellt

besöka turistbyrån. På sidan Visit Karlshamn

Facebook får vänner och besökare information

om vad som är på gång kryddat med dagsfärska

Karlshamnsbilder och rapporter från staden.

Facebooksidan är ytterligare en kanal för turistbyrån att nå

ut till besökare, vid sidan av information inne på turistbyrån,

på hemsidan och evenemangskalendern och i artiklar

och nyhetsbrev.

– Strategin är att locka hit så många besökare som

möjligt och informera Karlshamns- och Blekingebor, utflyttare

och turister om vad Karlshamn har att erbjuda, säger

Jola Noreklev, turistinformatör och den på turistbyrån som

har dragit igång Visit Karlshamn på Facebook.

Majoriteten ”hemlängtare”

I dagsläget har Karlshamns Turistbyrå cirka 700 vänner på

Facebook. Majoriteten av dem är svenskar.

– Många som följer flödet på sidan är faktiskt

utflyttare, ”hemlängtare” med ett genuint Karlshamnsintresse.

Men vi har naturligtvis även

Karlshamnsbor och turister som vänner.

Facebooksidan är i första hand en

rullande evenemangskalender. Här

Besök turistbyrån

på Facebook

6

kan man exempelvis läsa om allt från teaterföreställningar,

trivseldanser, konserter, handbollsmatcher till information

om fiskepremiärer och babycaféer.

– Jämfört med den vanliga evenemangskalendern på

karlshamn.se/evenemang/evenemangskalender är kalendern

på facebook roligare, mer levande och har ett bättre

flöde.

Välkomnar tips

Förutom evenemang lägger Jola Noreklev ut en del tips

och information om besöksmål men även egna vackra, nytagna

bilder av Karlshamn och inlägg om stadens status.

Det är uppskattade inslag på Visit Karlshamn. Responsen

kommer snabbt från sidans besökare.

– Det är väldigt kul att arbeta med sidan. Jag triggas

av att hela tiden komma på och lära mig vad folk är

intresserade av och försöka göra inläggen så bra och

intressanta som möjligt. Jag hoppas även att fler och fler

Karlshamnsbor ska gå med och se sidan som en praktisk

evenemangskalender som gör dem uppdaterade om det

absolut senaste som sker i staden, säger Jola Noreklev

som varmt välkomnar andra att på Visit Karlshamn lägga

in tips om aktiviteter, evenemang, vackra vyer och mysiga

smultronställen i kommunen.

Besök och bli vän med turistbyrån...

...på Facebook: www.facebook.com/VisitKarlshamn


Ny VD utsedd

i Karlshamns Hamn

Mats Olsson heter Karlshamns Hamn AB:s nya

VD. Han har gedigen bakgrund från logistikverksamhet

både i Sverige och internationellt. Mats

Olsson är civilingenjör, kommer från Oskarshamn

och tillträder VD-jobbet i Karlshamn 1 februari.

– Mats Olsson uppfyller väldigt väl de krav och önskemål

som vi haft vid rekryteringen av ny ledare för Karlshamns

Hamn, säger hamnbolagets styrelseordförande

Anders Karlsson.

– Stort kunnande och erfarenhet från ledande

befattningar inom logistikområdet är väsentligt för den

fortsatta utvecklingen av Karlshamn som viktig logistikpunkt

i södra Östersjöområdet.

– Vi är glada över att vi kunnat knyta en person som

Mats Olsson till vår verksamhet, säger Anders Karlsson.

Mats Olsson har haft befattning som VD och vice

VD i DHL-bolag som UAE Logistics AB och DHL Danzas

Air&Ocean Europe.

Han har tidigare även arbetat med logistik i svenska

industriföretag som UNIROC inom Atlas Copco, SAFT

NIFE (Alcatel) och SSAB Tunnplåt.

7

Karlshamns Hamn har hittills uppvisat en mycket

bra långsiktig tillväxt. Jag är ödmjuk inför den viktiga

uppgiften att medverka till den fortsatta utvecklingen av

verksamheten i Karlshamn och därmed också i regionen.

Karlshamn har flera initierade projekt och investeringar

och den sydöstra regionen har stora möjligheter

till utveckling av logistikflödena. De östra delarna av

Europas länder ökar sina ekonomier och godsflödena i

öst-västlig riktning ökar. Det finns också initiativ stödda

av EU för ökad utveckling och samarbete och här ligger

Karlshamn bra till geografiskt.

– Nu ser jag fram emot att komma på plats, träffa

personal, kunder och andra intressenter och sätta mig

in ordentligt i verksamheten, säger Mats Olsson.

Karlshamns Hamn tillhör landet 6–7 största hamnar

och Karlshamn finns på listan över landets viktigaste

framtida logistikområden.

Text: Mats Håkansson, Incitamentet

Karlshamns Hamn


Värdegrundsfrågor engagerar

Värdegrundsfrågor engag

På Norrevångs högstadieskola i Mörrum tar lärare

demokratiutveckling på allvar. Martin Löfgren och Per

Ahlkvist har hittat ett forum som stimulerar och underlättar

diskussioner kring värdegrundsfrågor. Med hjälp

av Ning, ett verktyg för att skapa sociala mötesplatser

på nätet, har de lyckats fånga elevers intresse för stora

och viktiga frågor som främjar demokratiutveckling.

Att flytta diskussionerna från klassrummet till en virtuell mötesplats

har visat sig vara ett lyckat drag. Diskussionerna

uppmuntrar till reflektion och samtal kring bland annat främlingsfientlighet

och alla människors lika värde. Den skriftliga

kommunikationen ger stort utrymme för reflektion som ofta inte

är möjlig att skapa i klassrummet. Diskussionerna kan kopplas

till de flesta ämnesområdena.

Martin Löfgren och Per Ahlkvist hänvisar också till läroplanen

där lärarnas skyldighet att arbeta med värdegrundsfrågor

beskrivs genom det så kallade ”dubbla uppdraget”. Läroplanen

betonar därmed vikten av både kunskapsutveckling och demokratiutveckling.

− Det hela började egentligen med en incident i klassrummet

förra våren, berättar Per Ahlkvist, lärare i SO-ämnen på

Norrevång. En diskussion med rasistiska förtecken blossade

upp i klassrummet som jag bemötte med väl förankrade argument.

Vi lärare kan i sådana situationer hamna i en maktposition

som är förödande på lång sikt. Eleverna känner sig förnedrade

och förlöjligade inför sina klasskamrater, vilket många gånger

kan förstärka deras vilja att inte lyssna på andras erfarenheter.

Att flytta liknande diskussioner ut från klassrummet kändes

angeläget.

Hög tillgänglighet

Inom ramen för Ning skapar lärarna, Martin Löfgren och Per

Ahlkvist, virtuella mötesplatser för diskussioner kring värde-

Räddningstjänsten söker

nya mötesplatser

Insikter om hur och var människor möts och vilka vägar

som leder dit, har resulterat i att Räddningstjänsten

Västra Blekinge numera använder sociala medier i sin

kommunikation. Arbetet med projektet XOVATION blev

startskottet för användningen av både Facebook och Twitter.

Strategin bakom kommunikationsplanen bygger på att

försöka nå medborgarna på medborgarnas egna villkor.

– Vi har hittat ett nytt sätt att nå människor inom vårt verksamhetsområde,

berättar Mats Berglund, räddningschef på Räddningstjänsten

Västra Blekinge. För att lyckas med vårt uppdrag

måste vi nå ut till medborgarna. Facebook och Twitter är två exempel

på verktyg som underlättar det arbetet. Vi är nyfikna på att

8

grundsfrågor. Fler lärare kommer under våren att använda

sig av verktyget. De respektive mötesplatserna är öppna

endast för den klass som blivit inbjuden. Lärarna lägger

ut diskussionsämnen och ibland även länkar till aktuella

referenser på nätet. Reflektioner och åsikter skrivs och ger

möjlighet för alla att kommentera och göra egna inlägg i

debatten. Eleverna lär sig att förhålla sig kritisk till källor

och vara noga med källhänvisningar. Diskussionerna

kan på ett enkelt sätt backas upp med forskningsresultat,

artiklar och aktuella notiser i media. Vid vissa tillfällen

har även experter bjudits in som gäster. Tillgängligheten

underlätta kommunikationen och bidrar till både bredd och

djup i diskussionerna.

Reflektion är en viktig del

Den skriftliga kommunikationen uppmuntrar till reflektion.

Att få tid att läsa och tänka igenom kamraternas inlägg och

själv försöka ta ställning för eller emot, kräver eftertanke.

Detta är en väsentlig fördel med skriftlig kommunikation

kring värdegrundsfrågor, som ofta skapar ett känslomässigt

engagemang. Att dessutom uppmuntra eleverna att

argumentera på ett strukturerat sätt utvecklar förmågan att

hitta belägg för egna åsikter och inlägg.

− Reflektion hjälper eleverna att se på problemen ur

nya perspektiv, menar Per Ahlkvist. Vi upplever att även

de elever som är tysta och tillbakadragna i klassrummet,

i större utsträckning gör sin röst hörd när vi diskuterar på

nätet. Vi märker också att nya begrepp som till exempel

mänskliga rättigheter, införlivas i elevernas ordförråd som

en naturlig del i deras kommunikation. Detta sker i takt

med att förståelsen för begreppen växer. Tid för eftertanke

är en förutsättning för att detta ska ske.

Martin Löfgren och Per Ahlkvist är övertygade om

att värdegrundsfrågor går att diskutera inom ramen för

Räddningstjänsten Västra Blekinge arbetar

med sociala medier för att öka kontakten med

medborgarna berättar Anna Johansson.


erar på webben

samtliga ämnesområden. Som

lärare i svenska, ser Martin

stora möjligheter att utveckla

språkliga färdigheter så väl

som argumentationsteknik

och retorik med utgångspunkt

från diskussionerna som förs

på nätet.

Eleverna är motiverade

− Diskussionerna sker i skarpt

läge och texterna som skapas

är äkta. Det är en avgörande

anledning till att viljan att

diskutera är stark, tror Per. Att

lärandet är en process framkommer

också tydligt i denna

typ av diskussionsforum.

Det är en del av ett formativt

arbetssätt där eleven kan följa

sin egen utveckling och ges

återkommande möjligheter att

öva de grundläggande färdigheterna.

Eleverna tränas att

dela med sig av sina erfarenheter

på ett sakligt och strukturerat

sätt. Stora frågor, som

berör oss alla, hamnar i fokus

och bidrar till ett engagerat och utvecklande

samtal. Vi lär oss tillsammans och

bidrar alltså till varandras lärande genom

att reflektera och kommentera varandras

inlägg. Texterna som skapas är äkta. Det

är en enorm kraft i detta, intygar lärarna.

utforska dessa kanaler vidare och så småningom även

testa andra verktyg inom sociala medier för att utveckla

kommunikationen med allmänheten.

Ett sätt att frigöra resurser

En viktig målgrupp för räddningstjänsten består av

människor som inte har en naturlig kontakt med

räddningstjänsten via arbetsgivare eller skola. Denna

målgrupp nås inte heller via sociala medier intygar

Mats Berglund. Däremot menar han att man med hjälp

av de nyupptäckta verktygen frigör viktiga resurser

som skapar bättre förutsättningar för att nå den mest

utsatta gruppen som främst består av arbetslösa och

äldre.

Anna Johansson, controller på Räddningstjänsten

Västra Blekinge, har huvudansvaret för utvecklingen

av sociala medier inom verksamheten. Hon menar att

arbetet kräver stort engagemang för att det ska ge ett

gott resultat. Det handlar om att mötas och vara lyhörd

för vilka behov som finns och vilken typ av tjänster som

efterfrågas.

Martin Löfgren och Per Ahlkvist studerar dagens inlägg i Ning tillsammans med eleverna

Frida Häggtun och Lovisa Brauer.

− Från och med hösten 2011, när

samtliga elever kommer att förses

med en dator, är det viktigt att vi

lärare har en plan för hur vi vill arbeta

med datorn för att den ska kunna

bidra till ett kvalitativt lärande, säger

Martin Löfgren. Ning har visat sig vara

9

ett ypperligt verktyg för att samla speciellt

inbjudna deltagare till gemensamma

diskussioner.

− Vi kommer att behöva många goda

idéer, instämmer Per Ahlkvist. Att diskutera

värdegrundsfrågor på webben är ett

sätt. Det finns naturligtvis många fler.

– Vi befinner oss i en upptäckarfas där vi testar verktygen.

Just nu undersöker vi hur vi kan använda oss av

Facebook och Twitter för att utveckla och bredda kontakten

med medborgarna, förklarar Anna Johansson.

På sikt hoppas Anna Johansson kunna koppla ihop

dessa nya sociala medier med en ny hemsida som ska

ersätta den som finns idag.

En ständig utveckling

Även inom räddningstjänst händer mycket, säger Mats

Berglund. För några år sedan försökte de uppmuntra folk

att installera brandvarnare i hemmen. Idag har majoriteten

av invånarna investerat i brandvarnare. Mycket av

det förebyggande arbetet handlar om trygghetsskapande

som kan beskrivas som en lärandeprocess.

– Det som fungerar idag måste ständigt revideras för

att fungera ute i verkligheten. Här kommer sociala medier

in som en ny och spännande kommunikationskanal, berättar

Anna Johansson.

Besök och bli vän med räddningstjänsten...

...på Facebook: www.facebook.com/raddning

Värdegrundsfrågor engagerar


Hållbar utveckling

Hållbara samtal

På Folkets hus surrar ljudet av engagerade samtal

kring hållbarhet. Sofia Ohlsson, löneassistent på

kommunen, är en av dagens samtalsledare. Hon

beskriver de fem samtalsgrupperna i rummet som

bikupor. Brottslighet, återvinning, föreningsverksamhet

och busstrafik är några av de ämnen som

dryftas.

Med hjälp av folkbildningspedagogiken vill Karlshamns

kommun skapa en fördjupad insikt om hållbar utveckling

bland kommunens samtliga 3 400 medarbetare. En insikt

som vi hoppas och tror ska leda till fortsatta samtal både

på den egna arbetsplatsen och hemma vid köksborden.

Bo Johansson från Karlshamn Energi, som tillsammans

med Sofia Ohlsson leder dagens samtalsgrupp, menar att

folkbildningspedagogiken fungerar utmärkt i detta sammanhang.

Genom att ta tillvara på människors erfarenheter

och reflektioner skapas en fördjupad förståelse för

ämnet. Ett annat viktigt mål med samtalen är att kunna

sammanställa en idékatalog som kan bidra till förändringar

i våra olika verksamheter.

Utbildningssatsningen innebär att grupper om cirka 20

personer träffas vid två tillfällen för att skapa förståelse för

vilka utmaningar vi står inför vad gäller hållbar utveckling.

10

Erla Askmyren diskuterade i sin grupp vikten av att

stödja föreningar ur ett socialt hållbarhetsperspektiv.

Ett rikt föreningsliv för ungdomar borde kunna

bidra till en minskad brottslighet, menade gruppen.

− i äkta folkbildningsanda

Sofia Ohlsson och Bo Johansson är två av totalt 17 samtalsledare

som håller i några av grupperna.

− Vi delar in gruppen i fem mindre samtalsgrupper med

tre till fyra personer i varje grupp för att alla ska kunna

komma till tals. Vår ambition är att ha blandade grupper vad

gäller kön, ålder och yrkesgrupp, förklarar Sofia Ohlsson.

Varje grupp samlas kring dagens duk; ett stort pappersark

som ur olika perspektiv beskriver trender i vårt

samhälle. Vid första mötet introducerades hållbar utveckling

som begrepp. Dagens möte innebär en intensiv

delgivning av tankar och funderingar kring de frågor som

skapas inom varje grupp. Med stöd av de indikatorer som

finns beskrivna på duken lyfts hållbarhet fram ur en mängd

olika perspektiv.

− Vår förhoppning är att nya insikter föds som kan

inspirera oss till att bidra till ett hållbarare samhälle, säger

Bo Johansson som redan nu kan se flera tecken på det.

Ytterligare samtalsledare...

...kommer att rekryteras under våren. Är du intresserad,

hör av dig senast den 15 april till uppdragsledare Thomas

Svanberg, telefon 0730-79 59 59.


Hedersutgåvor tilldelades

anställda för lång och trogen tjänst

Anställda i Karlshamns kommun fick strax innan

jul ta emot hedersgåva för lång och trogen tjänst

(25 år). Vid samma tillfälle fick även förtroendevalda

hedersgåva för trogen tjänst (18 år). Även

Alice Tégner-stipendiaten, Per Anders Rudelius,

och årets ungdomsledarstipendiat, Per Truedsson,

premierades vid tillfället.

Följande personer fick hedersgåva: Pia Andersson, Maria

Appert, Pia Bengtsson, Inger Berg, Kerstin Berglund, Gerty

Berntsson, Eva Björkman, Maria Carlsson, Vivi Emilsson,

Inga-Lill Enervall, Marina Ericsson, Marie Eriksson, Ann-Sofie

Forsberg, Annica Hamel, Eva Helin, Monika Jacobsson,

Catharina Johansson, Roger Karlsson, Ann-Christin Karlsson,

Ann-Charlotte Kjellvåg, Marie Källviks, Katarina Larsson,

Eva Lindberg, Susanne Lindquist, Per Lundblad, Irene

Lundgren, Anette Lundin, Mona Lönquist, Lena Magnusson,

Marita Martinsson, Ann Månsson, Birgit Nilsson, Christel

Nilsson, Elsa Nilsson, Marie Nilsson, Maritta Nilsson, Ulf

Ohlsson, Inger Olsson, Johnny Paulsson, Mona Paulsson,

Annika Persson, Britt-Marie Persson, Ing-Marie Persson,

Kerstin Persson, Marianne Persson, Rose Rabe, Susanne

Roskvist, Birgitta Ryberg, Peter Schönström, Harriet Svensson,

Jan Svensson, Janet Svensson, Marlene Svensson, Eva

Söderdahl, Johanna Vestermark Nord, Carola Wiklander.

11

Per Anders Rudelius, årets Alice Tegnér-stipendiat och

Per Truedsson, ungdomsledarstipendiat premierades.

Hedersgåvor utdelade


Årets arbetsplats 2010

Servicegruppen är

Årets arbetsplats 2010

Servicegruppen inom Städservice är utsedd till

Årets arbetsplats 2010 i Karlshamns kommun.

Mitt under en pågående hälsoföreläsning på Net-

Port Science Park tågade juryn in och meddelade

beskedet till det vinnande arbetslaget.

Kommunstyrelsen beslutade 2008 att årligen dela ut utmärkelsen

till medarbetare vid en arbetsplats i Karlshamns

kommun där människor känner arbetsglädje, delaktighet

och där verksamheten utvecklas. Förutom dessa kriterier

prioriteras arbetsplatser som har arbetat med något speciellt

under året och som utmärker dem lite extra.

– Jag är helt knäsvag. Vi hade ingen aning om det här,

säger Eva Persson, en av de totalt nio anställda i Servicegruppen.

– Det är inte utan att man har en tår i ögonvrån. Det här

är jätteroligt. Man hoppas givetvis att bli utnämnd men man

vågar aldrig tro att det blir så, säger kollegan Helén Olsson.

Bakre raden från vänster: Karin Nyberg, Ulla Svensson,

Gunilla Knutsson, Ann Olsson och Mayne Pehrsson.

Främre raden från vänster: Eva Persson, Helén Olsson

och Josefin Gummesson. Saknas på bilden gör Lars-

Olov "Lalle" Nyberg.

12

Hög flexibilitet och initiativförmåga

Totalt överraskade och glada tog arbetslaget emot hyllningar

och sitt pris i form av check, blommor, diplom, och tårta.

– Med hög flexibilitet och initiativförmåga löser ni era

uppdrag till stor belåtenhet för era kunder. För att klara

detta krävs både samarbetsförmåga, ett gott kamratskap

och eget ansvar. Ni har dessutom under år 2010 startat ett

maskinprojekt för ökad användning av städmaskiner. Målsättningen

med projektet är att skapa en bättre arbetsmiljö

för personalen och en högre kvalitet för kunderna.

Ni är en värdig vinnare av utmärkelsen Årets arbetsplats

2010 i Karlshamns kommun, motiverar Bengt Mattsson,

kommundirektör och jurymedlemmen utmärkelsen.

Det är arbetsglädjen och delaktigheten som Servicegruppen

lyfter fram som de vinnande faktorerna när

segern sedan ska kommenteras.

– Vi har så roligt på jobbet och har närheten till varandra.

Vi vet aldrig hur dagen ska sluta eftersom varje dag

innebär nya utmaningar. Men vi är en bra sammansatt

grupp med bred kompetens och vi kan, vill, vågar och ser

möjligheterna, säger Eva Persson.

Stor spännvidd på uppdragen

Servicegruppen inom Städservice startades 2003 med

anledning av man såg att Karlshamns kommun inte bara


hade behov av daglig städning på skolor

och förskolor, utan även av extratjänster.

Gruppen jobbar på entreprenadbasis

och uppdragen har stor spännvidd, alltifrån

att putsa kristallkronan på Skottsbergska

gården till att skura utedass

i skärgården, damma ner med skylift i

Stenbackaskolan och städa leasingbilar.

Servicegruppen fungerar även som vikariepool

vid ordinarie personals frånvaro.

Som Årets arbetsplats inom Karlshamns

kommun belönas Servicegruppen

med en check på 10 000 kronor

plus 100 kronor för varje medarbetare.

Vinstpengarna ska användas till personalfrämjande

insatser.

Vad ska ni göra för pengarna?

– Inte en aning. Vi hade ju inte väntat

oss någon utmärkelse så det finns

inga planer just nu. Vi får ha ett möte

om det men det ska vi nog kunna enas

om. Det blir givetvis något trevligt,

lovar Helén Olsson.

Vad har tidigare års

utmärkelser betytt?

Tidigare utmärkelser har gått till Hemtjänsten

i Hällaryd (2008) och demensboendet

Solrosen, plan 3 (2009).

Vad har utnämningen betytt för er?

Hemtjänsten i Hällaryd: Vi har ett väldigt

gott anseende inom kommunen. Vi har

fått beröm av vårdtagarna. Att vara den

första arbetsplatsen som fick utmärkelsen

har styrkt oss som arbetslag.

Solrosen, plan 3: Vi har fått bekräftelse

på att det vi gör är bra, berättar Janet

Svensson. Vi är stolta över vårt arbete

och utmärkelsen har uppmuntrat oss

till att vilja fortsätta utveckla vår verksamhet.

Att planera hur vi gemensamt

skulle använda prispengarna stärkte

vår ”vi-känsla”.

Hur har ni använt pengarna?

Hemtjänsten i Hällaryd: Vi reste till Helsingborg

med tåg där vi övernattade på

hotell Marina Plaza. VI åt en god middag

tillsammans på kvällen. Följande dag turade

vi över till Helsingör. Vikarier kalllades

in, så alla hade möjlighet att följa

med. En trevlig utflykt, intygar Valborg

Nilsson från Hemtjänsten i Hällaryd.

Solrosen plan 3: Även vi åkte med tåg

till Helsingborg, gick på Wallmans

salonger och övernattade på hotell.

Hela arbetslaget följde med och fick

en underbar kväll med god mat och

bra underhållning.

Vad är det som fattas?

Kanalen bjuder även i detta nummer

på populära bildtävlingen ”Vad är

det som fattas”. Jämför bilderna, vad

saknas? Ringa in de ”fem felen” och

skicka ditt svar till Kanalenredaktionen

senast fredagen den 15 april.

Adressen är: Kanalen, Informationsenheten,

Karlshamns kommun,

Rådhuset, 374 81 Karlshamn

Priser till tre vinnare lottas fram.

Lycka till!

Namn

Gatuadress

Postadress

Telefon

E-post

13

Förra numrets vinnare

Tack alla för era bidrag! Kanalenredaktionen

har haft det sanna nöjet att sprätta

kuvert och läsa skörden av vykort med

rätta svar från er läsare. De tre vinnarna

som lottades fram denna gång var:

Grattis!

• Ola Persson, Asarum

• Östen Fransson, Asarum

• Christina Borgström, Sölvesborg

Tävling


Tekniska Kåserietförvaltningen

Receptet

Livets efterrätt eller

Gandalfs återkomst?

teXt ERIC SANDSTRÖM,

INFORMATIONSCHEF

Jag har blivit farfar.

En sådan där med långt vitt skägg,

käpp och grått hår. I alla fall låter själva

ordet farfar som en beskrivning på

Gandalf men ärligt talat har jag svårt

att identifiera mig med honom. Jag

som knappt har blivit vuxen än. Men

det handlar också om omgivningens

reaktioner. Grattis till livets efterrätt

har jag fått höra flera gånger. Efterrätt?

Jag som precis avslutat förrätten

och satt tänderna (som jag faktiskt

har kvar) i huvudrätten.

Det är klart att jag inser att jag är

på döhalvan. 51 år. Men är det någon

som kan få mig att känna mig ung så

är det barnbarnet. Elina heter skönheten.

Hon är numera 53 cm och har

precis klättrat över fyrakilosstrecket

men trots sin litenhet har hon fullständigt

golvat mig. Jag erkänner utan

förbehåll att jag numera, varje gång

jag möter underverket, tappar all

social kontroll och blir vad min hustru

kallar fjollig.

Hustrun borde veta vad hon talar

om. Hon har lite att jämföra med.

Senast vid jul fick hon uppleva maken

som transvestittomte, så fjollig kan

han vara i kubik. Men det är bara att

konstatera att Elina är en hjärtekrossare.

Hon ligger och tittar på mig med

sina stora bruna ögon och jag vill

gärna tro att hon tänker vilken fin farfar

hon har. Det troligaste är dock att

hon undrar varför mamma och pappa

har släppt henne i händerna på en fet,

skallig gubbe som pratar jättelöjligt.

– Det är bra med köttermometer, säger Ann Åstrand där hon står och blickar ut över strandängen ner mot Hanöbuktens

vatten. Ann Åstrand, kanslichef och jurist, bor helt sagolikt längst ute på Lister i det lilla samhället Tocken.

Köttermometern ska Ann använda när hon ugnssteker lammentrecote, smaksatt med vitlök, timjan, getost, havssalt

och svartpeppar. Ann berättar att hon ofta lagar lamm och att dagens rätt med fördel kan vara urbenad lammstek.

Gärna med rotfrukter från lokala bönder. Kanalens utsände kan bara konstatera att Ann är en utmärkt kock. Lammet

tog till sig kryddningen och gifte sig med såsen. De syrliga lingonen utgjorde en perfekt brytning till det lite sötaktiga

köttet. Det smakade med andra ord helt förträffligt...

Listerlamm a lá Ann (4 port)

• 1 kg urbenad lammstek

eller lammentrecote

• Potatis, morötter, palsternacka,

rotselleri, kålrot,

paprika eller säsongens

rotfrukter

• 4 vitlöksklyftor

• Havssalt

• Nymald svartpeppar

• Färsk timjan

• Olivolja

• Persillade

• Chevré (getost)

• 3 msk smör

• 2 dl Matlagningsgrädde

• 2 msk kalvfond

• 1 msk soja

• 1 msk balsamvinäger

• Lätt sockrade lingon

14

Hon släpper dock inte mig med

blicken och levererar leende efter

leende. Dysterkvistarna runt omkring

mig påstår att det bara är grimaser

men det kan jag i min vildaste fantasi

inte tänka mig. Det är fantastiskt att

känna hur man kan bli fullständigt

fascinerad av en liten varelse som

inte gör annat äter, pruttar och sover.

Den intelligenta konversationen saknas

fullständigt men tiden står stilla,

det man hade planerat att göra

känns inte så viktigt utan

jag njuter bara av att

vara här och nu.

Märkligt vad

mycket man

har att lära

av livet.

Putsa entrecoten och dela köttbiten i två delar.

Krydda med havssalt, timjan och svartpeppar. Lägg

smulad getost, hackad färsk timjan och grovhackade

vitlöksklyftor mellan köttbitarna. Bind ihop köttbitarna

till en rulle. Bryn köttet i hälften av smöret tills

det får färg. Lägg över köttet i en ungsform och sätt

i köttermometern. Sätt in formen i ugnen på 175 grader

och tag ut den när termometern visar på 72 grader.

Skala och dela potatis, morötter och de andra

rotfrukterna. Salta, peppra, häll över lite olivolja och

strö persillade över rotfrukterna innan du sätter dem

i ugnen bredvid köttet. Tag ut köttet och låt det vila

medan du gör sås. Använd skyn från köttet till sås.

Förstärk med kalvfond, soja, balsamvinäger och matlagningsgrädde.

Låt rotsakerna gå vidare och vrid

upp värmen lite på slutet. Koka upp lingonen, tillsätt

lite socker men behåll den syrliga smaken. Servera

tillsammans med en Valle Reale, 2007 (Monte Pulciano

d’Abruzzo) eller något alkoholfritt alternativ.


Ett axplock från personalklubbens

utbud våren 2011

Afrodansen lockar...

Afrodansen på Motiva i Karlshamn är en populär aktivitet, som varje tisdag

lockar tjugotalet deltagare. En av dem är Eva-Lotta Svensson, som tycker

det är väldigt roligt att dansa loss till afrikanska tongångar.

– Man blir så glad av att dansa afrodans, men det är också bra för ryggen,

höfterna och magen, berättar hon.

Eva-Lotta jobbar till vardags inom hemtjänsten och menar att man ibland

behöver stärka sina muskler, därför är afrodansen ett perfekt sätt att räta ut

stela muskler under lite mer lättsamma former.

Hon är tillfreds med upplägget och berättar att hon gärna fortsätter med

afrodansen.

RESOR 2011

Anm: lasse.heimlander@karlshamn.se

Frågor: Personalklubbens Tfn 070-265 samlade 00 50 utbud (eller e-post) finns

på www.karlshamn.se/personalklubb

ALL INFO OM VÅRA AKTUELLA EVENEMANG:

karlshamn.se/personalklubb

MedleMMar Är alla tillsvidareanställda och vikarier med minst tre månaders sammanhängande anställning i

Karlshamns kommun samt Karlshamnsbostäder, Karlshamn Energi, Karlshamns Hamn, NetPort, Västblekinge Miljö,

Vårdförbundet Personalklubbens Blekinge samlade samt utbud Räddningstjänsten finns på www.karlshamn.se/personalklubb

Västra Blekinge. Medlemmar i personalklubben (ingen personlig

medlemsavgift) får tillgång till klubbens samlade utbud och förmåner som till exempel rabatter på gym och i olika

affärer, prisvärda resor, konserter med mera. KonsTKlUbben KommUnTaVlan ingår i det samlade utbudet av

aktiviteter som personalklubben erbjuder, men Kommuntavlan har en egen styrelse och medlemsavgifter.

besöK äVen vår ”butik på nätet”: www.karlshamn.se/webbshop. Där hittar du bland annat specialdesignade produkter

som distribueras via vår turistbyrå. Tänk på att hela utbudet finns på www.karlshamn.se/personalklubb. Har

du tappat bort ditt medlemskort? Kontakta då din enhetsledare/chef. KoNtaKtuPPgIfter Susanne Håkansson,

tel 816 50, susanne.hakansson@karlshamn.se, Lasse Heimlander, tel 816 01, lasse.heimlander@karlshamn.se.

15

AKTIVITETER

Fick du ingen plats på träningspassen

(på Motiva)...

...när de drog igång nu i våras så har

du möjlighet att få ”prova på” en plats

nu. De pass om är aktuella är: spinning,

cirkelträning, afrodans, box, och

functional Motiva. Detta gäller även

working- och medelgympan.

Engångskort Motiva Sportsclub

och gymträning på Motiva City

Se karlshamn.se/personalklubb

Loppmarknad den 16 april

Äger rum i Bellevueparken. Vill du

vara med och sälja? I så fall kan du

köpa en bordsbiljett på turistbyrån.

Frågor, tfn (8)16 50.

Vår Ruset i Växjö den 4 maj

Se www.varruset.se eller gå in på

personalklubbens egen hemsida:

karlshamn.se/personalklubb alternativt

tfn (8)16 50.

”Prova på” bowling den 27 april

Personalklubben har bokat upp ett

antal banor på Bowlingcenter onsdagen

den 27 april mellan kl 17.00–

18.00. Evenemanget är gratis för

personalklubbens medlemmar men

du måste boka en plats via Susanne

Håkansson (8)16 50. Platserna är begränsade

och det är först till kvarn.

Tallinn

Den 13–17 april samt 4–8 maj

Vandringsresa Val Gardena

29 juli – 7 augusti

Mer info: karlshamn.se/personalklubb

Personalklubben


Tio miljoner till

kompetensutveckling

Strax innan årsskiftet gav

svenska ESF-rådet Karlshamns

kommun besked: kommunen

beviljas tio miljoner kronor i EUmedel

till utvecklingsprojektet

”KICK”, Kompetensutveckling i

Karlshamns kommun.

– Det är jätteroligt och ett riktigt

lyft för hela Karlshamns kommun.

Det är många medarbetare som får

ta del av de här pengarna för kompetensutveckling,

säger personalchefen

Thomas Andersson.

Med undantag från medarbetare

inom utbildningsförvaltningen

kommer samtliga medarbetare inom

kommunens förvaltningar samt några

bolag snart att få gå utbildningar i exempelvis

data, grupputveckling, kommunikation

och hållbar utveckling.

– Första steget blir att upphandla

utbildningar. Målet är därefter att köra

igång utbildningarna så fort som möjligt.

Jag tror att de kommer starta till

hösten 2011, säger Thomas Andersson.

Bakgrunden till projektet är en förstudie

som genomfördes under 2009.

Hållbar utveckling är en

strategisk fråga

Då inventerades kompetensutvecklingsbehovet

i kommunen genom att

varje anställd blev tillfrågad. Därefter

fick arbetsgruppen prioritera vad man

är i störst behov av. Dessa val blir nu

verklighet.

Syftet med projektet ”KICK” är att

stärka och utveckla den anställdes

kompetens inför de nya krav som

verksamheten och samhället ställer

på både den anställde och kommunen.

Projektet ska också säkra en

långsiktig hållbar metod för kompetensutveckling

som genom ny teknik

ska kunna säkerställa vardagslärandet

på ett kostnadseffektivt sätt.

Projektet pågår till och med

januari 2013. Anne-Charlotte Fröberg,

som närmast kommer från Höllviken,

där hon har arbetat med utbildning

och personalutvecklingssystem, är

projektledare för kompetenssatsningen.

− Jag ser verkligen fram emot

detta EU-projekt där jag tillsammans

med kommunens medarbetare får

skapa och utveckla nya mötesplatser,

mer kunskap, idéforum för diskus-

Hållbar utveckling handlar om att finna en långsiktig balans. Miljö,

folkhälsa, ekonomi, sociala och mänskliga behov är delar som vi behöver

väva samman. Kompetensutveckling är en viktig del i sammanhanget,

inte minst inom ämnet miljöekonomi menar Hans Hyllstedt.

Som chef för kommunledningsförvaltningen i Karlshamn har Hans Hyllstedt

ett speciellt engagemang och intresse för hur vi kan bidra till ett hållbart samhälle.

− Vi måste generellt bli bättre rustade för att kunna ta fram ett objektivt och

bra beslutsunderlag till våra politiker. Jag tror att vi i våra projekt bland annat

ska jobba mer med alternativa kalkyler där nollalternativet också redovisas, det

vill säga förklara vad som händer om inget görs.

Att ha framtidstro och våga lyfta fram positiva saker som vi har klarat av,

bland annat inom miljöpolitiken, lyfter Hans Hyllstedt fram som en viktig del i

den hållbara utvecklingen av Karlshamn.

− Med hjälp av hopp och framtidstro kan vi lättare ta oss an dagens hållbarhetsproblem

och se nya möjligheter. Ett exempel är våra egna bolags ambitioner

att samverka med näringslivet kring energi- och klimatfrågor.

16

sioner och erfarenhetsutbyten. Jag

hoppas på en “hållbar KICK för det

goda Karlshamn”, sammanfattar

Anne-Charlotte entusiastiskt.

Anne-Charlotte Fröberg driver

projektet tillsammans med kollegorna

Anders Agnesson (ekonomi) och Ann-

Kristin Johansson (projektassistent)

från Karlshamn kommun.

Anne-Charlotte Fröberg, projektledare.

Kanalen fortsätter i nästa num-

mer serien om hållbar utveckling

genom att beskriva de kommunala

bolagens syn på frågan.

More magazines by this user
Similar magazines