Vuxenutbildning och arbets - Karlshamn

Kanalen
Personaltidning för dig som jobbar i Karlshamns kommun · Nr 1 · Mars 2011
Personalklubbens
våraktiviteter
sid 15
Ny strategisk enhet sid 3 • Vuxenutbildning och arbets-
marknad sid 4–5 • Turistbyrån på facebook sid 6 • Värde-
grundsarbete på Norrevång sid 8 • Årets arbetsplats sid 12
Tävling sid 13 • 10 miljoner till kompetensutveckling sid 16

Inledaren
4
10
Det går bra för Karlshamn
Vi har nu lagt ännu ett år bakom oss och är
i full färd med att sammanställa resultatet
för 2010. När vi nu räknar samman vad som
gjorts det gångna året kan vi konstatera att
det blev ett bra år, både ur ekonomiskt och
verksamhetsmässigt perspektiv. Dessutom
växer Karlshamn med 225 medborgare.
Trots den ekonomiska kris som vårt
land nyligen har tagit sig igenom har vi
fortsatt att göra mycket bra insatser i våra
olika verksamheter samtidigt har vi varit
återhållsamma med kostnaderna. Det goda
ekonomiska resultatet beror också på att
alla kommuner har fått ett statligt engångsbidrag
som endast delas ut 2010 och som
vi alltså inte kan räkna med under de kommande
åren.
Det går bra för företagen och hjulen
snurrar allt snabbare. Det tar dock tid innan
den ekonomiska återhämtningen visar sig Bengt Mattsson, kommundirektör
Det här hittar
du i tidningen
6
16
KaNaleN Nr 1 – MarS 2011
aNSvarig utgivare
Eric Sandström • tel 812 21
eric.sandstrom@karlshamn.se
grafiSK forM
Karlshamns kommun
Näringslivsenheten, information
374 81 Karlshamn
redaKtioN
kanalen@karlshamn.se
Annette Sandberg • tel 815 93
Roger Karlsson • tel 815 91
Eric Sandström • tel 812 21
Robert Pranell • tel 815 96
i ökade intäkter för kommunerna då vi får våra
skatteintäkter med cirka ett års eftersläpning.
Det goda resultatet från 2010 behöver vi för att
kunna genomföra beslutade satsningar inom
skola, omsorg, kultur och fritid samt för att
bereda plats för nya attraktiva bostäder och
skapa förutsättningar för företagsetableringar.
Efter denna långa och kalla vinter ser
jag verkligen fram emot vårens inträde med
ljus och värme. Visst är det härligt att få se
naturen vakna till liv och att själv fyllas av energi
för både arbete och familj. Att få vara en i
gänget som bygger Hållbara Karlshamn,
ett samhälle för både oss och kommande
generationer.
2
Ny strategisk enhet sid 3
Vuxenutbildning och arbetsmarknad sid 4
Besök turistbyrån på facebook sid 6
Ny VD utsedd i Karlshamns Hamn sid 7
Värdegrundsfrågor engagerar på Norrevång sid 8
Räddningstjänsten söker nya mötesplatser sid 8
Hållbara samtal i äkta folkbildningsanda sid 10
Hedersgåvor utdelade sid 11
Servicegruppen är årets arbetsplats sid 12
Tävling: Vad är det som fattas? sid 13
Kåseriet sid 14
Receptet sid 14
Personalklubben sid 15
10 miljoner till kompetensutveckling sid 16
utgivNiNgSPlaN KaNaleN 2011
Nr 1 vecka 11, nr 2 vecka 23,
nr 3 vecka 41, nr 4 vecka 51
adreSS
Karlshamns kommun
Kanalen
374 81 Karlshamn
trycKeri
MixiPrint AB, Olofström
foto
Caroline Kidebäck, Annette
Sandberg, Eric Sandström,
Robert Pranell, Roger Karlsson,
Joakim Lenell, Pär Magnus Ström

Kraftsamling av strategiska
resurser i en enhet
Inom Karlshamns kommun finns det förutom kommunledning
och chefer flera personer som jobbar
med långsiktiga strategier för att skapa en kommun
som är attraktiv att bo och verka i. Förra året
beslutade kommunstyrelsen sig för att kraftsamla
de resurser som ska arbeta med de kommunövergripande
och strategiska frågorna i en enhet.
Nu börjar enheten ta form och de sista rekryteringarna bör
vara avklarade innan sommaren. Det är inte nya befattningar
utan gamla som omformats utifrån framtida behov.
Kommundirektör Bengt Mattsson berättar att kommunstyrelsen,
som har det övergripande ansvaret för samhällsplaneringen,
behöver verktyg för att långsiktigt kunna
arbeta med byggandet av det hållbara Karlshamn.
– Med ett hållbart byggande menas att det ska ske
långsiktigt resurssnålt och med stor hänsyn till det ekologiska,
sociala och ekonomiska perspektivet.
Verktyget som Bengt talar om är den strategiska
enheten. Tjänsten som samhällsbyggnadstrategisk chef är
ny liksom tjänsten som klimat- och energistrateg. I övrigt
är det befintliga tjänster, varav en del varit vakanta en tid,
som har samlats i den nya enheten.
Järnvägar, vägar, sjöfart, folkhälsa, trygghet, bredband,
exploatering, markförvaltning, klimat, energi och utredningar
är exempel på sådant som den strategiska enheten
ska arbeta med.
– Det betyder ju inte att de andra verksamheterna slutar
med att arbeta strategiskt men genom att vi kommer
att arbeta i en matris hoppas vi att vi på sikt kan arbeta
mer resurssnålt. Politiker, kommunledning och andra chefer
får genom dessa strategiska bollplank hjälp med rätt
underlag för att fatta rätt beslut från början. Alla operativa
beslut tas även fortsättningsvis ute i verksamheterna.
3
En av de viktigaste uppgifterna för den strategiska
enheten den närmaste tiden är att driva arbetet med att
ta fram en ny hållbar översiktsplan. En uppgift som kan
tjäna som exempel på hur man i den strategiska enheten
kommer att arbeta nära verksamheterna i förvaltningar
och bolag. En översiktsplan ska vara belyst ur en mängd
perspektiv så att politikerna får ett bra beslutsunderlag.
– Vi behöver fler verksamhetsområden och bostadsområden,
inte bara i Karlshamn som tätort utan även i
övriga samhällen inom kommunen. Det är viktigt att vi tar
hänsyn till bostadsförsörjningsprogrammet och vilka behov
som finns med hänsyn till olika åldrar och livssituationer.
Men det är också av stor vikt att vi ser till näringslivets
behov av områden för etablering och utveckling. I arbetet
med att ta fram en översiktsplan kommer de flesta av våra
verksamheter att bli delaktiga och vi hoppas också på ett
stort medborgerligt engagemang.
Någon chef för den strategiska enheten har ännu inte
rekryterats men Bengt Mattsson har goda förhoppningar
om att ha både den tjänsten och tjänsten som klimat- och
energistrateg tillsatt innan sommaren.
I enheten ingår:
• Jennie Everman Thuresson, folkhälsa/trygghet
• Linus de Petris, IT-strateg
• Lennart Henriksson, infrastruktur/vägar/järnvägar/
sjöfart/bredband
• Rolf Borgström, strategiska projekt, Motorways of
the Sea (MoS)/East West Transport Corridor II
• Magnus Runesson, exploateringsingenjör
• Johanna Brodd, markförvaltare
• Elisabeth Rosengren, utredningssekreterare
• Lisa Olsson, kommunledningshandläggare
• Vakant, strategisk chef
• Vakant, klimat/energi
Strategiska enheten

Utbildning och arbetsmarknad
Tobias, ny rektor
på Norrevång
Tobias Bengtsson är ny rektor på
Norrevångsskolan i Mörrum. Ett
arbete som inledningsvis, till stor
del kommer att handla om att
implementera Skola 2011, den nya
skollagen och läroplanen.
Tobias Bengtsson är sedan
länge hemmastadd på skolan där
han började som SO-lärare 2002
och sedan i januari i år varit tillförordnad
rektor. Han känner därför
väl till den så kallade Norrevångsandan
och beskriver den som en
positiv och sund atmosfär.
− Jag är mån om att bevara
den goda stämningen och ser Norrevångsandan
som en bra grund
att bygga vidare på.
Tobias ser fram emot utmaningen
att leda en verksamhet
och kunna verka för ungdomars
utveckling på ett positivt sätt.
− Den absolut största utmaningen
för mig som rektor är att på ett
bra sätt implementera Skola 2011.
I den nya läroplanen har kursplanerna
lagts till så att både läroplan
och kursplan finns samlat i samma
dokument. Kursplanerna är de delar
som genomgått störst förändringar
med ett nytt centralt innehåll och
nya kunskapskrav kopplade till det
nya betygssystemet.
− För mig som rektor är det väldigt
viktigt att skapa bästa möjliga
förutsättningar för medarbetarna
att ta till sig och tillsammans tolka
den nya läroplanen så att var och
en av dem känner att den är deras
egen.
Vuxenutbildning och
under samma tak
I förra numret av Kanalen berättade vi om den nya nämndsorganisationen,
en förändring som bland annat betyder att ”arbetsmarknad”
förts över till vuxenutbildningsnämnden. Därmed utgör
Vuxenutbildning och arbetsmarknad en gemensam del av organisationen
från och med 1 januari i år. Martin Kemi är verksamhetschef
för den nya verksamheten.
– Omorganisationen är ett sätt att
öka våra möjligheter att möta vuxna
människors behov av omställning på
arbetsmarknaden. Vi ser en tydlig
trend som pekar på att människor
i allt högre utsträckning ställs inför
förändringar. Att samordna åtgärder
som berör vuxenutbildning och
arbetsmarknad är ett sätt att möta
verkligheten utifrån ett brukarperspektiv,
menar Martin Kemi.
Anställda som arbetar med
kommunala arbetsmarknadsfrågor
och vuxenutbildning på Lärcenter är
numera samlokaliserade på NetPort
Science Park. Vägga Vux finns kvar
på Väggaskolan med Birgitta Kihlström
som ansvarig rektor.
Cindy Olsson kommer liksom
tidigare att ansvara för koordination
av kommunala arbetsmarknadsfrågor
samt ha ekonomi- och personalansvar
för personer sysselsatta i beredskapsarbete.
Utbildningsstrategi lyfts fram
Det livslånga och livsvida lärandet
genomsyrar omorganisationen. Flexi-
4
bilitet är ett ledord för både vuxenutbildning
och arbetsmarknadsåtgärder
i ett samhälle som ständigt förändras.
Förändring kräver omställningar
som ofta berör både utbildning och
arbetsuppgifter. En samordnad planering
för enskilda människors behov
av till exempel utbildning och praktikplats
skapar ett effektivare stöd
för människor som vill in på arbetsmarknaden.
Martin Kemi ser en större
möjlighet att erbjuda ett individuellt
anpassat stöd med höga krav på
flexibilitet, genom ett nära samarbete.
Att ligga steget före är viktigt för att
klara av uppdraget. Peter Stålbrand
är utbildningsstrateg inom det nya
verksamhetsområdet. Han menar att
utbildningsstrategi framförallt innebär
att försöka förutse förändringar för
att kunna skapa effektiva insatser för
människor som ställs inför omställningar
i arbetslivet.
Projektstöd till hela kommunorganisationen
Projektstöd är en ny funktion som
ingår i verksamhetsområdet Vux-
Digitalt klassrum på Österslätt
Eleverna i klass 8 M1 på Österslättsskolan är pionjärer. De är först ut att ta
hjälp av det sociala mediet Facebook i undervisningen på Österslättsskolan.
Sedan i höstas har eleverna, under handledning av lärarna Fredrik Fransson
och Marie Lerberg, använt sig av Facebook som ett hjälpmedel i undervisningen.
I en så kallad sluten Facebookgrupp kan eleverna hjälpa varandra
med läxor och lägga upp bilder på klassen när de varit på friluftsdagar
etcetera, men framförallt görs planering, scheman och provtider tillgängligt
för eleverna. Ett tillvägagångssätt som både elever och lärare är nöjda med.
– Man har tyckt från elevernas sida att informationen ibland kommit
bort. Med Facebook tycker vi att det blivit både enklare och mer tillgängligt
jämfört med när vi använde oss av First Class. Det blir dessutom en
gemensam plattform för eleverna där de själva kan kommentera och hjälpa
varandra, berättar matte- och NO-läraren Fredrik Fransson.

arbetsmarknad
enutbildning och arbetsmarknad
och som ska fungera som ett stöd
för hela kommunorganisationen.
Martin Kemi, som själv har lång
erfarenhet av just projektarbete,
ser många fördelar med ett centralt
stöd för projektarbete. Stödet
kan innebära direkt projektledning
eller indirekt stöd genom handledning.
Målet med en central funktion
för projektstöd är att skapa en
kunskapsbas inom kommunorganisationen
kring projektarbete. En
viktig uppgift är därför utbildning av
projektledare och projektadministratörer
för att snabbt kunna skapa och
driva projekt som en del av utvecklingsarbetet.
Vad är ett projekt?
Ett projekt ska vara väl avgränsat
i tid, ekonomi och arbetsinsats
och ska ha ett bestämt
och mätbart mål. Exempel på
projekt kan vara samarbeten
av olika slag, byggande av
nätverk eller anordnande av
kompetensutveckling.
Eleverna i klass 8 M1 tycker det är positivt att kunna använda Facebook i undervisningen.
5
Annette vikarierar
som kommunikatör
Från och med mars månad
kommer Annette Sandberg att
vikariera som kommunikatör med
anledning av att informationsenhetens
ordinarie kommunikatör
Caroline Kidebäck kommer att
vara föräldraledig.
Annette har större delen av
yrkeslivet arbetat med kommunikation
och marknadsföring. Sedan
några år tillbaka driver hon egen
firma samtidigt som hon tagit en
kandidatexamen i kommunikation,
lärande och utveckling. Hon har
hunnit med att jobba med interninformation
på AAK, varit marknadskommunikatör
på Stora Enso
och har flera års utlandserfarenhet
vilket bland annat resulterat i en
engelsk collegeutbildning i grafisk
formgivning.
Att Annette brinner för hemorten
Hällaryd står klart när man hör
hennes engagemang för bygden
och samhället. Hon är aktiv i
både Hällaryds församling och
idrottsförening. Familjen består av
maken Johan, två hemmaboende
tonårssöner och en utflugen dotter.
– Jag tycker Hällaryd är en
underbar plats att bo på. Det är
vacker natur, nära både skog och
skärgård. Det är också lätt att bli
delaktig i det som händer i samhället
och lätt att göra skillnad.
Annette kommer att arbeta för
hela kommunen men har precis
som Caroline halva sin tid avsatt
för att stötta omsorgsförvaltningen,
utbildningsförvaltningen och
näringslivsenheten med kommunikationsinsatser.
Vi hälsar Annette välkommen
till oss!
Utbildning och arbetsmarknad

Visit Karlshamn
Karlshamns Turistbyrå finns inte bara på Pirgatan
2. Sedan juni 2010 går det även att virtuellt
besöka turistbyrån. På sidan Visit Karlshamn på
Facebook får vänner och besökare information
om vad som är på gång kryddat med dagsfärska
Karlshamnsbilder och rapporter från staden.
Facebooksidan är ytterligare en kanal för turistbyrån att nå
ut till besökare, vid sidan av information inne på turistbyrån,
på hemsidan och evenemangskalendern och i artiklar
och nyhetsbrev.
– Strategin är att locka hit så många besökare som
möjligt och informera Karlshamns- och Blekingebor, utflyttare
och turister om vad Karlshamn har att erbjuda, säger
Jola Noreklev, turistinformatör och den på turistbyrån som
har dragit igång Visit Karlshamn på Facebook.
Majoriteten ”hemlängtare”
I dagsläget har Karlshamns Turistbyrå cirka 700 vänner på
Facebook. Majoriteten av dem är svenskar.
– Många som följer flödet på sidan är faktiskt
utflyttare, ”hemlängtare” med ett genuint Karlshamnsintresse.
Men vi har naturligtvis även
Karlshamnsbor och turister som vänner.
Facebooksidan är i första hand en
rullande evenemangskalender. Här
Besök turistbyrån
på Facebook
6
kan man exempelvis läsa om allt från teaterföreställningar,
trivseldanser, konserter, handbollsmatcher till information
om fiskepremiärer och babycaféer.
– Jämfört med den vanliga evenemangskalendern på
karlshamn.se/evenemang/evenemangskalender är kalendern
på facebook roligare, mer levande och har ett bättre
flöde.
Välkomnar tips
Förutom evenemang lägger Jola Noreklev ut en del tips
och information om besöksmål men även egna vackra, nytagna
bilder av Karlshamn och inlägg om stadens status.
Det är uppskattade inslag på Visit Karlshamn. Responsen
kommer snabbt från sidans besökare.
– Det är väldigt kul att arbeta med sidan. Jag triggas
av att hela tiden komma på och lära mig vad folk är
intresserade av och försöka göra inläggen så bra och
intressanta som möjligt. Jag hoppas även att fler och fler
Karlshamnsbor ska gå med och se sidan som en praktisk
evenemangskalender som gör dem uppdaterade om det
absolut senaste som sker i staden, säger Jola Noreklev
som varmt välkomnar andra att på Visit Karlshamn lägga
in tips om aktiviteter, evenemang, vackra vyer och mysiga
smultronställen i kommunen.
Besök och bli vän med turistbyrån...
...på Facebook: www.facebook.com/VisitKarlshamn

Ny VD utsedd
i Karlshamns Hamn
Mats Olsson heter Karlshamns Hamn AB:s nya
VD. Han har gedigen bakgrund från logistikverksamhet
både i Sverige och internationellt. Mats
Olsson är civilingenjör, kommer från Oskarshamn
och tillträder VD-jobbet i Karlshamn 1 februari.
– Mats Olsson uppfyller väldigt väl de krav och önskemål
som vi haft vid rekryteringen av ny ledare för Karlshamns
Hamn, säger hamnbolagets styrelseordförande
Anders Karlsson.
– Stort kunnande och erfarenhet från ledande
befattningar inom logistikområdet är väsentligt för den
fortsatta utvecklingen av Karlshamn som viktig logistikpunkt
i södra Östersjöområdet.
– Vi är glada över att vi kunnat knyta en person som
Mats Olsson till vår verksamhet, säger Anders Karlsson.
Mats Olsson har haft befattning som VD och vice
VD i DHL-bolag som UAE Logistics AB och DHL Danzas
Air&Ocean Europe.
Han har tidigare även arbetat med logistik i svenska
industriföretag som UNIROC inom Atlas Copco, SAFT
NIFE (Alcatel) och SSAB Tunnplåt.
7
– Karlshamns Hamn har hittills uppvisat en mycket
bra långsiktig tillväxt. Jag är ödmjuk inför den viktiga
uppgiften att medverka till den fortsatta utvecklingen av
verksamheten i Karlshamn och därmed också i regionen.
– Karlshamn har flera initierade projekt och investeringar
och den sydöstra regionen har stora möjligheter
till utveckling av logistikflödena. De östra delarna av
Europas länder ökar sina ekonomier och godsflödena i
öst-västlig riktning ökar. Det finns också initiativ stödda
av EU för ökad utveckling och samarbete och här ligger
Karlshamn bra till geografiskt.
– Nu ser jag fram emot att komma på plats, träffa
personal, kunder och andra intressenter och sätta mig
in ordentligt i verksamheten, säger Mats Olsson.
Karlshamns Hamn tillhör landet 6–7 största hamnar
och Karlshamn finns på listan över landets viktigaste
framtida logistikområden.
Text: Mats Håkansson, Incitamentet
Karlshamns Hamn

Värdegrundsfrågor engagerar
Värdegrundsfrågor engag
På Norrevångs högstadieskola i Mörrum tar lärare
demokratiutveckling på allvar. Martin Löfgren och Per
Ahlkvist har hittat ett forum som stimulerar och underlättar
diskussioner kring värdegrundsfrågor. Med hjälp
av Ning, ett verktyg för att skapa sociala mötesplatser
på nätet, har de lyckats fånga elevers intresse för stora
och viktiga frågor som främjar demokratiutveckling.
Att flytta diskussionerna från klassrummet till en virtuell mötesplats
har visat sig vara ett lyckat drag. Diskussionerna
uppmuntrar till reflektion och samtal kring bland annat främlingsfientlighet
och alla människors lika värde. Den skriftliga
kommunikationen ger stort utrymme för reflektion som ofta inte
är möjlig att skapa i klassrummet. Diskussionerna kan kopplas
till de flesta ämnesområdena.
Martin Löfgren och Per Ahlkvist hänvisar också till läroplanen
där lärarnas skyldighet att arbeta med värdegrundsfrågor
beskrivs genom det så kallade ”dubbla uppdraget”. Läroplanen
betonar därmed vikten av både kunskapsutveckling och demokratiutveckling.
− Det hela började egentligen med en incident i klassrummet
förra våren, berättar Per Ahlkvist, lärare i SO-ämnen på
Norrevång. En diskussion med rasistiska förtecken blossade
upp i klassrummet som jag bemötte med väl förankrade argument.
Vi lärare kan i sådana situationer hamna i en maktposition
som är förödande på lång sikt. Eleverna känner sig förnedrade
och förlöjligade inför sina klasskamrater, vilket många gånger
kan förstärka deras vilja att inte lyssna på andras erfarenheter.
Att flytta liknande diskussioner ut från klassrummet kändes
angeläget.
Hög tillgänglighet
Inom ramen för Ning skapar lärarna, Martin Löfgren och Per
Ahlkvist, virtuella mötesplatser för diskussioner kring värde-
Räddningstjänsten söker
nya mötesplatser
Insikter om hur och var människor möts och vilka vägar
som leder dit, har resulterat i att Räddningstjänsten
Västra Blekinge numera använder sociala medier i sin
kommunikation. Arbetet med projektet XOVATION blev
startskottet för användningen av både Facebook och Twitter.
Strategin bakom kommunikationsplanen bygger på att
försöka nå medborgarna på medborgarnas egna villkor.
– Vi har hittat ett nytt sätt att nå människor inom vårt verksamhetsområde,
berättar Mats Berglund, räddningschef på Räddningstjänsten
Västra Blekinge. För att lyckas med vårt uppdrag
måste vi nå ut till medborgarna. Facebook och Twitter är två exempel
på verktyg som underlättar det arbetet. Vi är nyfikna på att
8
grundsfrågor. Fler lärare kommer under våren att använda
sig av verktyget. De respektive mötesplatserna är öppna
endast för den klass som blivit inbjuden. Lärarna lägger
ut diskussionsämnen och ibland även länkar till aktuella
referenser på nätet. Reflektioner och åsikter skrivs och ger
möjlighet för alla att kommentera och göra egna inlägg i
debatten. Eleverna lär sig att förhålla sig kritisk till källor
och vara noga med källhänvisningar. Diskussionerna
kan på ett enkelt sätt backas upp med forskningsresultat,
artiklar och aktuella notiser i media. Vid vissa tillfällen
har även experter bjudits in som gäster. Tillgängligheten
underlätta kommunikationen och bidrar till både bredd och
djup i diskussionerna.
Reflektion är en viktig del
Den skriftliga kommunikationen uppmuntrar till reflektion.
Att få tid att läsa och tänka igenom kamraternas inlägg och
själv försöka ta ställning för eller emot, kräver eftertanke.
Detta är en väsentlig fördel med skriftlig kommunikation
kring värdegrundsfrågor, som ofta skapar ett känslomässigt
engagemang. Att dessutom uppmuntra eleverna att
argumentera på ett strukturerat sätt utvecklar förmågan att
hitta belägg för egna åsikter och inlägg.
− Reflektion hjälper eleverna att se på problemen ur
nya perspektiv, menar Per Ahlkvist. Vi upplever att även
de elever som är tysta och tillbakadragna i klassrummet,
i större utsträckning gör sin röst hörd när vi diskuterar på
nätet. Vi märker också att nya begrepp som till exempel
mänskliga rättigheter, införlivas i elevernas ordförråd som
en naturlig del i deras kommunikation. Detta sker i takt
med att förståelsen för begreppen växer. Tid för eftertanke
är en förutsättning för att detta ska ske.
Martin Löfgren och Per Ahlkvist är övertygade om
att värdegrundsfrågor går att diskutera inom ramen för
Räddningstjänsten Västra Blekinge arbetar
med sociala medier för att öka kontakten med
medborgarna berättar Anna Johansson.

erar på webben
samtliga ämnesområden. Som
lärare i svenska, ser Martin
stora möjligheter att utveckla
språkliga färdigheter så väl
som argumentationsteknik
och retorik med utgångspunkt
från diskussionerna som förs
på nätet.
Eleverna är motiverade
− Diskussionerna sker i skarpt
läge och texterna som skapas
är äkta. Det är en avgörande
anledning till att viljan att
diskutera är stark, tror Per. Att
lärandet är en process framkommer
också tydligt i denna
typ av diskussionsforum.
Det är en del av ett formativt
arbetssätt där eleven kan följa
sin egen utveckling och ges
återkommande möjligheter att
öva de grundläggande färdigheterna.
Eleverna tränas att
dela med sig av sina erfarenheter
på ett sakligt och strukturerat
sätt. Stora frågor, som
berör oss alla, hamnar i fokus
och bidrar till ett engagerat och utvecklande
samtal. Vi lär oss tillsammans och
bidrar alltså till varandras lärande genom
att reflektera och kommentera varandras
inlägg. Texterna som skapas är äkta. Det
är en enorm kraft i detta, intygar lärarna.
utforska dessa kanaler vidare och så småningom även
testa andra verktyg inom sociala medier för att utveckla
kommunikationen med allmänheten.
Ett sätt att frigöra resurser
En viktig målgrupp för räddningstjänsten består av
människor som inte har en naturlig kontakt med
räddningstjänsten via arbetsgivare eller skola. Denna
målgrupp nås inte heller via sociala medier intygar
Mats Berglund. Däremot menar han att man med hjälp
av de nyupptäckta verktygen frigör viktiga resurser
som skapar bättre förutsättningar för att nå den mest
utsatta gruppen som främst består av arbetslösa och
äldre.
Anna Johansson, controller på Räddningstjänsten
Västra Blekinge, har huvudansvaret för utvecklingen
av sociala medier inom verksamheten. Hon menar att
arbetet kräver stort engagemang för att det ska ge ett
gott resultat. Det handlar om att mötas och vara lyhörd
för vilka behov som finns och vilken typ av tjänster som
efterfrågas.
Martin Löfgren och Per Ahlkvist studerar dagens inlägg i Ning tillsammans med eleverna
Frida Häggtun och Lovisa Brauer.
− Från och med hösten 2011, när
samtliga elever kommer att förses
med en dator, är det viktigt att vi
lärare har en plan för hur vi vill arbeta
med datorn för att den ska kunna
bidra till ett kvalitativt lärande, säger
Martin Löfgren. Ning har visat sig vara
9
ett ypperligt verktyg för att samla speciellt
inbjudna deltagare till gemensamma
diskussioner.
− Vi kommer att behöva många goda
idéer, instämmer Per Ahlkvist. Att diskutera
värdegrundsfrågor på webben är ett
sätt. Det finns naturligtvis många fler.
– Vi befinner oss i en upptäckarfas där vi testar verktygen.
Just nu undersöker vi hur vi kan använda oss av
Facebook och Twitter för att utveckla och bredda kontakten
med medborgarna, förklarar Anna Johansson.
På sikt hoppas Anna Johansson kunna koppla ihop
dessa nya sociala medier med en ny hemsida som ska
ersätta den som finns idag.
En ständig utveckling
Även inom räddningstjänst händer mycket, säger Mats
Berglund. För några år sedan försökte de uppmuntra folk
att installera brandvarnare i hemmen. Idag har majoriteten
av invånarna investerat i brandvarnare. Mycket av
det förebyggande arbetet handlar om trygghetsskapande
som kan beskrivas som en lärandeprocess.
– Det som fungerar idag måste ständigt revideras för
att fungera ute i verkligheten. Här kommer sociala medier
in som en ny och spännande kommunikationskanal, berättar
Anna Johansson.
Besök och bli vän med räddningstjänsten...
...på Facebook: www.facebook.com/raddning
Värdegrundsfrågor engagerar

Hållbar utveckling
Hållbara samtal
På Folkets hus surrar ljudet av engagerade samtal
kring hållbarhet. Sofia Ohlsson, löneassistent på
kommunen, är en av dagens samtalsledare. Hon
beskriver de fem samtalsgrupperna i rummet som
bikupor. Brottslighet, återvinning, föreningsverksamhet
och busstrafik är några av de ämnen som
dryftas.
Med hjälp av folkbildningspedagogiken vill Karlshamns
kommun skapa en fördjupad insikt om hållbar utveckling
bland kommunens samtliga 3 400 medarbetare. En insikt
som vi hoppas och tror ska leda till fortsatta samtal både
på den egna arbetsplatsen och hemma vid köksborden.
Bo Johansson från Karlshamn Energi, som tillsammans
med Sofia Ohlsson leder dagens samtalsgrupp, menar att
folkbildningspedagogiken fungerar utmärkt i detta sammanhang.
Genom att ta tillvara på människors erfarenheter
och reflektioner skapas en fördjupad förståelse för
ämnet. Ett annat viktigt mål med samtalen är att kunna
sammanställa en idékatalog som kan bidra till förändringar
i våra olika verksamheter.
Utbildningssatsningen innebär att grupper om cirka 20
personer träffas vid två tillfällen för att skapa förståelse för
vilka utmaningar vi står inför vad gäller hållbar utveckling.
10
Erla Askmyren diskuterade i sin grupp vikten av att
stödja föreningar ur ett socialt hållbarhetsperspektiv.
Ett rikt föreningsliv för ungdomar borde kunna
bidra till en minskad brottslighet, menade gruppen.
− i äkta folkbildningsanda
Sofia Ohlsson och Bo Johansson är två av totalt 17 samtalsledare
som håller i några av grupperna.
− Vi delar in gruppen i fem mindre samtalsgrupper med
tre till fyra personer i varje grupp för att alla ska kunna
komma till tals. Vår ambition är att ha blandade grupper vad
gäller kön, ålder och yrkesgrupp, förklarar Sofia Ohlsson.
Varje grupp samlas kring dagens duk; ett stort pappersark
som ur olika perspektiv beskriver trender i vårt
samhälle. Vid första mötet introducerades hållbar utveckling
som begrepp. Dagens möte innebär en intensiv
delgivning av tankar och funderingar kring de frågor som
skapas inom varje grupp. Med stöd av de indikatorer som
finns beskrivna på duken lyfts hållbarhet fram ur en mängd
olika perspektiv.
− Vår förhoppning är att nya insikter föds som kan
inspirera oss till att bidra till ett hållbarare samhälle, säger
Bo Johansson som redan nu kan se flera tecken på det.
Ytterligare samtalsledare...
...kommer att rekryteras under våren. Är du intresserad,
hör av dig senast den 15 april till uppdragsledare Thomas
Svanberg, telefon 0730-79 59 59.

Hedersutgåvor tilldelades
anställda för lång och trogen tjänst
Anställda i Karlshamns kommun fick strax innan
jul ta emot hedersgåva för lång och trogen tjänst
(25 år). Vid samma tillfälle fick även förtroendevalda
hedersgåva för trogen tjänst (18 år). Även
Alice Tégner-stipendiaten, Per Anders Rudelius,
och årets ungdomsledarstipendiat, Per Truedsson,
premierades vid tillfället.
Följande personer fick hedersgåva: Pia Andersson, Maria
Appert, Pia Bengtsson, Inger Berg, Kerstin Berglund, Gerty
Berntsson, Eva Björkman, Maria Carlsson, Vivi Emilsson,
Inga-Lill Enervall, Marina Ericsson, Marie Eriksson, Ann-Sofie
Forsberg, Annica Hamel, Eva Helin, Monika Jacobsson,
Catharina Johansson, Roger Karlsson, Ann-Christin Karlsson,
Ann-Charlotte Kjellvåg, Marie Källviks, Katarina Larsson,
Eva Lindberg, Susanne Lindquist, Per Lundblad, Irene
Lundgren, Anette Lundin, Mona Lönquist, Lena Magnusson,
Marita Martinsson, Ann Månsson, Birgit Nilsson, Christel
Nilsson, Elsa Nilsson, Marie Nilsson, Maritta Nilsson, Ulf
Ohlsson, Inger Olsson, Johnny Paulsson, Mona Paulsson,
Annika Persson, Britt-Marie Persson, Ing-Marie Persson,
Kerstin Persson, Marianne Persson, Rose Rabe, Susanne
Roskvist, Birgitta Ryberg, Peter Schönström, Harriet Svensson,
Jan Svensson, Janet Svensson, Marlene Svensson, Eva
Söderdahl, Johanna Vestermark Nord, Carola Wiklander.
11
Per Anders Rudelius, årets Alice Tegnér-stipendiat och
Per Truedsson, ungdomsledarstipendiat premierades.
Hedersgåvor utdelade

Årets arbetsplats 2010
Servicegruppen är
Årets arbetsplats 2010
Servicegruppen inom Städservice är utsedd till
Årets arbetsplats 2010 i Karlshamns kommun.
Mitt under en pågående hälsoföreläsning på Net-
Port Science Park tågade juryn in och meddelade
beskedet till det vinnande arbetslaget.
Kommunstyrelsen beslutade 2008 att årligen dela ut utmärkelsen
till medarbetare vid en arbetsplats i Karlshamns
kommun där människor känner arbetsglädje, delaktighet
och där verksamheten utvecklas. Förutom dessa kriterier
prioriteras arbetsplatser som har arbetat med något speciellt
under året och som utmärker dem lite extra.
– Jag är helt knäsvag. Vi hade ingen aning om det här,
säger Eva Persson, en av de totalt nio anställda i Servicegruppen.
– Det är inte utan att man har en tår i ögonvrån. Det här
är jätteroligt. Man hoppas givetvis att bli utnämnd men man
vågar aldrig tro att det blir så, säger kollegan Helén Olsson.
Bakre raden från vänster: Karin Nyberg, Ulla Svensson,
Gunilla Knutsson, Ann Olsson och Mayne Pehrsson.
Främre raden från vänster: Eva Persson, Helén Olsson
och Josefin Gummesson. Saknas på bilden gör Lars-
Olov "Lalle" Nyberg.
12
Hög flexibilitet och initiativförmåga
Totalt överraskade och glada tog arbetslaget emot hyllningar
och sitt pris i form av check, blommor, diplom, och tårta.
– Med hög flexibilitet och initiativförmåga löser ni era
uppdrag till stor belåtenhet för era kunder. För att klara
detta krävs både samarbetsförmåga, ett gott kamratskap
och eget ansvar. Ni har dessutom under år 2010 startat ett
maskinprojekt för ökad användning av städmaskiner. Målsättningen
med projektet är att skapa en bättre arbetsmiljö
för personalen och en högre kvalitet för kunderna.
Ni är en värdig vinnare av utmärkelsen Årets arbetsplats
2010 i Karlshamns kommun, motiverar Bengt Mattsson,
kommundirektör och jurymedlemmen utmärkelsen.
Det är arbetsglädjen och delaktigheten som Servicegruppen
lyfter fram som de vinnande faktorerna när
segern sedan ska kommenteras.
– Vi har så roligt på jobbet och har närheten till varandra.
Vi vet aldrig hur dagen ska sluta eftersom varje dag
innebär nya utmaningar. Men vi är en bra sammansatt
grupp med bred kompetens och vi kan, vill, vågar och ser
möjligheterna, säger Eva Persson.
Stor spännvidd på uppdragen
Servicegruppen inom Städservice startades 2003 med
anledning av man såg att Karlshamns kommun inte bara

hade behov av daglig städning på skolor
och förskolor, utan även av extratjänster.
Gruppen jobbar på entreprenadbasis
och uppdragen har stor spännvidd, alltifrån
att putsa kristallkronan på Skottsbergska
gården till att skura utedass
i skärgården, damma ner med skylift i
Stenbackaskolan och städa leasingbilar.
Servicegruppen fungerar även som vikariepool
vid ordinarie personals frånvaro.
Som Årets arbetsplats inom Karlshamns
kommun belönas Servicegruppen
med en check på 10 000 kronor
plus 100 kronor för varje medarbetare.
Vinstpengarna ska användas till personalfrämjande
insatser.
Vad ska ni göra för pengarna?
– Inte en aning. Vi hade ju inte väntat
oss någon utmärkelse så det finns
inga planer just nu. Vi får ha ett möte
om det men det ska vi nog kunna enas
om. Det blir givetvis något trevligt,
lovar Helén Olsson.
Vad har tidigare års
utmärkelser betytt?
Tidigare utmärkelser har gått till Hemtjänsten
i Hällaryd (2008) och demensboendet
Solrosen, plan 3 (2009).
Vad har utnämningen betytt för er?
Hemtjänsten i Hällaryd: Vi har ett väldigt
gott anseende inom kommunen. Vi har
fått beröm av vårdtagarna. Att vara den
första arbetsplatsen som fick utmärkelsen
har styrkt oss som arbetslag.
Solrosen, plan 3: Vi har fått bekräftelse
på att det vi gör är bra, berättar Janet
Svensson. Vi är stolta över vårt arbete
och utmärkelsen har uppmuntrat oss
till att vilja fortsätta utveckla vår verksamhet.
Att planera hur vi gemensamt
skulle använda prispengarna stärkte
vår ”vi-känsla”.
Hur har ni använt pengarna?
Hemtjänsten i Hällaryd: Vi reste till Helsingborg
med tåg där vi övernattade på
hotell Marina Plaza. VI åt en god middag
tillsammans på kvällen. Följande dag turade
vi över till Helsingör. Vikarier kalllades
in, så alla hade möjlighet att följa
med. En trevlig utflykt, intygar Valborg
Nilsson från Hemtjänsten i Hällaryd.
Solrosen plan 3: Även vi åkte med tåg
till Helsingborg, gick på Wallmans
salonger och övernattade på hotell.
Hela arbetslaget följde med och fick
en underbar kväll med god mat och
bra underhållning.
Vad är det som fattas?
Kanalen bjuder även i detta nummer
på populära bildtävlingen ”Vad är
det som fattas”. Jämför bilderna, vad
saknas? Ringa in de ”fem felen” och
skicka ditt svar till Kanalenredaktionen
senast fredagen den 15 april.
Adressen är: Kanalen, Informationsenheten,
Karlshamns kommun,
Rådhuset, 374 81 Karlshamn
Priser till tre vinnare lottas fram.
Lycka till!
Namn
Gatuadress
Postadress
Telefon
E-post
13
Förra numrets vinnare
Tack alla för era bidrag! Kanalenredaktionen
har haft det sanna nöjet att sprätta
kuvert och läsa skörden av vykort med
rätta svar från er läsare. De tre vinnarna
som lottades fram denna gång var:
Grattis!
• Ola Persson, Asarum
• Östen Fransson, Asarum
• Christina Borgström, Sölvesborg
Tävling

Tekniska Kåserietförvaltningen
Receptet
Livets efterrätt eller
Gandalfs återkomst?
teXt ERIC SANDSTRÖM,
INFORMATIONSCHEF
Jag har blivit farfar.
En sådan där med långt vitt skägg,
käpp och grått hår. I alla fall låter själva
ordet farfar som en beskrivning på
Gandalf men ärligt talat har jag svårt
att identifiera mig med honom. Jag
som knappt har blivit vuxen än. Men
det handlar också om omgivningens
reaktioner. Grattis till livets efterrätt
har jag fått höra flera gånger. Efterrätt?
Jag som precis avslutat förrätten
och satt tänderna (som jag faktiskt
har kvar) i huvudrätten.
Det är klart att jag inser att jag är
på döhalvan. 51 år. Men är det någon
som kan få mig att känna mig ung så
är det barnbarnet. Elina heter skönheten.
Hon är numera 53 cm och har
precis klättrat över fyrakilosstrecket
men trots sin litenhet har hon fullständigt
golvat mig. Jag erkänner utan
förbehåll att jag numera, varje gång
jag möter underverket, tappar all
social kontroll och blir vad min hustru
kallar fjollig.
Hustrun borde veta vad hon talar
om. Hon har lite att jämföra med.
Senast vid jul fick hon uppleva maken
som transvestittomte, så fjollig kan
han vara i kubik. Men det är bara att
konstatera att Elina är en hjärtekrossare.
Hon ligger och tittar på mig med
sina stora bruna ögon och jag vill
gärna tro att hon tänker vilken fin farfar
hon har. Det troligaste är dock att
hon undrar varför mamma och pappa
har släppt henne i händerna på en fet,
skallig gubbe som pratar jättelöjligt.
– Det är bra med köttermometer, säger Ann Åstrand där hon står och blickar ut över strandängen ner mot Hanöbuktens
vatten. Ann Åstrand, kanslichef och jurist, bor helt sagolikt längst ute på Lister i det lilla samhället Tocken.
Köttermometern ska Ann använda när hon ugnssteker lammentrecote, smaksatt med vitlök, timjan, getost, havssalt
och svartpeppar. Ann berättar att hon ofta lagar lamm och att dagens rätt med fördel kan vara urbenad lammstek.
Gärna med rotfrukter från lokala bönder. Kanalens utsände kan bara konstatera att Ann är en utmärkt kock. Lammet
tog till sig kryddningen och gifte sig med såsen. De syrliga lingonen utgjorde en perfekt brytning till det lite sötaktiga
köttet. Det smakade med andra ord helt förträffligt...
Listerlamm a lá Ann (4 port)
• 1 kg urbenad lammstek
eller lammentrecote
• Potatis, morötter, palsternacka,
rotselleri, kålrot,
paprika eller säsongens
rotfrukter
• 4 vitlöksklyftor
• Havssalt
• Nymald svartpeppar
• Färsk timjan
• Olivolja
• Persillade
• Chevré (getost)
• 3 msk smör
• 2 dl Matlagningsgrädde
• 2 msk kalvfond
• 1 msk soja
• 1 msk balsamvinäger
• Lätt sockrade lingon
14
Hon släpper dock inte mig med
blicken och levererar leende efter
leende. Dysterkvistarna runt omkring
mig påstår att det bara är grimaser
men det kan jag i min vildaste fantasi
inte tänka mig. Det är fantastiskt att
känna hur man kan bli fullständigt
fascinerad av en liten varelse som
inte gör annat äter, pruttar och sover.
Den intelligenta konversationen saknas
fullständigt men tiden står stilla,
det man hade planerat att göra
känns inte så viktigt utan
jag njuter bara av att
vara här och nu.
Märkligt vad
mycket man
har att lära
av livet.
Putsa entrecoten och dela köttbiten i två delar.
Krydda med havssalt, timjan och svartpeppar. Lägg
smulad getost, hackad färsk timjan och grovhackade
vitlöksklyftor mellan köttbitarna. Bind ihop köttbitarna
till en rulle. Bryn köttet i hälften av smöret tills
det får färg. Lägg över köttet i en ungsform och sätt
i köttermometern. Sätt in formen i ugnen på 175 grader
och tag ut den när termometern visar på 72 grader.
Skala och dela potatis, morötter och de andra
rotfrukterna. Salta, peppra, häll över lite olivolja och
strö persillade över rotfrukterna innan du sätter dem
i ugnen bredvid köttet. Tag ut köttet och låt det vila
medan du gör sås. Använd skyn från köttet till sås.
Förstärk med kalvfond, soja, balsamvinäger och matlagningsgrädde.
Låt rotsakerna gå vidare och vrid
upp värmen lite på slutet. Koka upp lingonen, tillsätt
lite socker men behåll den syrliga smaken. Servera
tillsammans med en Valle Reale, 2007 (Monte Pulciano
d’Abruzzo) eller något alkoholfritt alternativ.

Ett axplock från personalklubbens
utbud våren 2011
Afrodansen lockar...
Afrodansen på Motiva i Karlshamn är en populär aktivitet, som varje tisdag
lockar tjugotalet deltagare. En av dem är Eva-Lotta Svensson, som tycker
det är väldigt roligt att dansa loss till afrikanska tongångar.
– Man blir så glad av att dansa afrodans, men det är också bra för ryggen,
höfterna och magen, berättar hon.
Eva-Lotta jobbar till vardags inom hemtjänsten och menar att man ibland
behöver stärka sina muskler, därför är afrodansen ett perfekt sätt att räta ut
stela muskler under lite mer lättsamma former.
Hon är tillfreds med upplägget och berättar att hon gärna fortsätter med
afrodansen.
RESOR 2011
Anm: lasse.heimlander@karlshamn.se
Frågor: Personalklubbens Tfn 070-265 samlade 00 50 utbud (eller e-post) finns
på www.karlshamn.se/personalklubb
ALL INFO OM VÅRA AKTUELLA EVENEMANG:
karlshamn.se/personalklubb
MedleMMar Är alla tillsvidareanställda och vikarier med minst tre månaders sammanhängande anställning i
Karlshamns kommun samt Karlshamnsbostäder, Karlshamn Energi, Karlshamns Hamn, NetPort, Västblekinge Miljö,
Vårdförbundet Personalklubbens Blekinge samlade samt utbud Räddningstjänsten finns på www.karlshamn.se/personalklubb
Västra Blekinge. Medlemmar i personalklubben (ingen personlig
medlemsavgift) får tillgång till klubbens samlade utbud och förmåner som till exempel rabatter på gym och i olika
affärer, prisvärda resor, konserter med mera. KonsTKlUbben KommUnTaVlan ingår i det samlade utbudet av
aktiviteter som personalklubben erbjuder, men Kommuntavlan har en egen styrelse och medlemsavgifter.
besöK äVen vår ”butik på nätet”: www.karlshamn.se/webbshop. Där hittar du bland annat specialdesignade produkter
som distribueras via vår turistbyrå. Tänk på att hela utbudet finns på www.karlshamn.se/personalklubb. Har
du tappat bort ditt medlemskort? Kontakta då din enhetsledare/chef. KoNtaKtuPPgIfter Susanne Håkansson,
tel 816 50, susanne.hakansson@karlshamn.se, Lasse Heimlander, tel 816 01, lasse.heimlander@karlshamn.se.
15
AKTIVITETER
Fick du ingen plats på träningspassen
(på Motiva)...
...när de drog igång nu i våras så har
du möjlighet att få ”prova på” en plats
nu. De pass om är aktuella är: spinning,
cirkelträning, afrodans, box, och
functional Motiva. Detta gäller även
working- och medelgympan.
Engångskort Motiva Sportsclub
och gymträning på Motiva City
Se karlshamn.se/personalklubb
Loppmarknad den 16 april
Äger rum i Bellevueparken. Vill du
vara med och sälja? I så fall kan du
köpa en bordsbiljett på turistbyrån.
Frågor, tfn (8)16 50.
Vår Ruset i Växjö den 4 maj
Se www.varruset.se eller gå in på
personalklubbens egen hemsida:
karlshamn.se/personalklubb alternativt
tfn (8)16 50.
”Prova på” bowling den 27 april
Personalklubben har bokat upp ett
antal banor på Bowlingcenter onsdagen
den 27 april mellan kl 17.00–
18.00. Evenemanget är gratis för
personalklubbens medlemmar men
du måste boka en plats via Susanne
Håkansson (8)16 50. Platserna är begränsade
och det är först till kvarn.
Tallinn
Den 13–17 april samt 4–8 maj
Vandringsresa Val Gardena
29 juli – 7 augusti
Mer info: karlshamn.se/personalklubb
Personalklubben

Tio miljoner till
kompetensutveckling
Strax innan årsskiftet gav
svenska ESF-rådet Karlshamns
kommun besked: kommunen
beviljas tio miljoner kronor i EUmedel
till utvecklingsprojektet
”KICK”, Kompetensutveckling i
Karlshamns kommun.
– Det är jätteroligt och ett riktigt
lyft för hela Karlshamns kommun.
Det är många medarbetare som får
ta del av de här pengarna för kompetensutveckling,
säger personalchefen
Thomas Andersson.
Med undantag från medarbetare
inom utbildningsförvaltningen
kommer samtliga medarbetare inom
kommunens förvaltningar samt några
bolag snart att få gå utbildningar i exempelvis
data, grupputveckling, kommunikation
och hållbar utveckling.
– Första steget blir att upphandla
utbildningar. Målet är därefter att köra
igång utbildningarna så fort som möjligt.
Jag tror att de kommer starta till
hösten 2011, säger Thomas Andersson.
Bakgrunden till projektet är en förstudie
som genomfördes under 2009.
Hållbar utveckling är en
strategisk fråga
Då inventerades kompetensutvecklingsbehovet
i kommunen genom att
varje anställd blev tillfrågad. Därefter
fick arbetsgruppen prioritera vad man
är i störst behov av. Dessa val blir nu
verklighet.
Syftet med projektet ”KICK” är att
stärka och utveckla den anställdes
kompetens inför de nya krav som
verksamheten och samhället ställer
på både den anställde och kommunen.
Projektet ska också säkra en
långsiktig hållbar metod för kompetensutveckling
som genom ny teknik
ska kunna säkerställa vardagslärandet
på ett kostnadseffektivt sätt.
Projektet pågår till och med
januari 2013. Anne-Charlotte Fröberg,
som närmast kommer från Höllviken,
där hon har arbetat med utbildning
och personalutvecklingssystem, är
projektledare för kompetenssatsningen.
− Jag ser verkligen fram emot
detta EU-projekt där jag tillsammans
med kommunens medarbetare får
skapa och utveckla nya mötesplatser,
mer kunskap, idéforum för diskus-
Hållbar utveckling handlar om att finna en långsiktig balans. Miljö,
folkhälsa, ekonomi, sociala och mänskliga behov är delar som vi behöver
väva samman. Kompetensutveckling är en viktig del i sammanhanget,
inte minst inom ämnet miljöekonomi menar Hans Hyllstedt.
Som chef för kommunledningsförvaltningen i Karlshamn har Hans Hyllstedt
ett speciellt engagemang och intresse för hur vi kan bidra till ett hållbart samhälle.
− Vi måste generellt bli bättre rustade för att kunna ta fram ett objektivt och
bra beslutsunderlag till våra politiker. Jag tror att vi i våra projekt bland annat
ska jobba mer med alternativa kalkyler där nollalternativet också redovisas, det
vill säga förklara vad som händer om inget görs.
Att ha framtidstro och våga lyfta fram positiva saker som vi har klarat av,
bland annat inom miljöpolitiken, lyfter Hans Hyllstedt fram som en viktig del i
den hållbara utvecklingen av Karlshamn.
− Med hjälp av hopp och framtidstro kan vi lättare ta oss an dagens hållbarhetsproblem
och se nya möjligheter. Ett exempel är våra egna bolags ambitioner
att samverka med näringslivet kring energi- och klimatfrågor.
16
sioner och erfarenhetsutbyten. Jag
hoppas på en “hållbar KICK för det
goda Karlshamn”, sammanfattar
Anne-Charlotte entusiastiskt.
Anne-Charlotte Fröberg driver
projektet tillsammans med kollegorna
Anders Agnesson (ekonomi) och Ann-
Kristin Johansson (projektassistent)
från Karlshamn kommun.
Anne-Charlotte Fröberg, projektledare.
Kanalen fortsätter i nästa num-
mer serien om hållbar utveckling
genom att beskriva de kommunala
bolagens syn på frågan.