hållbart yrkesliv

GUIDE TILL
HÅLLBART YRKESLIV
Hälsofrämjande, Förebyggande & Rehabiliterande

Vad sjukt!
LEDARE
2016 kostade sjukskrivningarna i Sverige
227 miljarder kronor. Varje dag bedömer
läkare, arbetsplatser och individer att
kompetenta, viktiga människor mår bättre
utanför arbetslivet än i det. Smärta
och ångest är oftast symtomen, men vad
är sjukdom och vad behöver läka?
Sjukskrivningar som strukturell ojämlikhet
SCB (1) pekar på sambandet mellan sjukfrånvaro
och faktorer som ålder, kön, socioekonomisk status
och vissa bostadsorter. Mellan 2012 och 2014 ökade
antalet stressrelaterade sjukskrivningar med 70 procent,
bland kvinnorna fördubblades de under samma
period. Det är inom kontaktnära yrken som vård,
förskola och socialtjänst sjukskrivningarna ökar mest.
Där ser man också att en ond cirkel kan uppstå. De
anställda som inte är sjuskrivna och som är kvar på
arbetsplatsen får mer att göra när deras kollegor är
sjukskrivna. Detta resulterar i sin tur i en ökad risk
att de drabbas av ohälsa.
Sjukskrivningar som kultur
Det är konstaterat att ångest och depression inte
botas av att människor får vara i fred, tvärtom bidrar
det istället ofta till ökade symtom. Samtidigt har vi i
samhället och på våra arbetsplatser en relativt svartvit
syn på hälsa, antingen är jag sjuk eller så är jag
frisk. Men kanske är det så att de flesta av oss lever
stora delar av våra liv i gråzonen där emellan. Att
vara frisk är inte så sällan att må dåligt och att vara
sjuk betyder inte nödvändigvis försämrad livskvalité.
Vi själva och våra arbetsplatser har dock ofta svårt
att hantera dessa hälsans gråzoner.
Hållbart yrkesliv
Projektet Hållbart Yrkesliv i Skara har genom
kompetensinsatser, dialog, nätverk och samverkan
adresserat flera delar inom komplexet hälsa och
sjukskrivning. Arbetet har syftat till att både etablera
konkreta, tidiga arbetsmetoder runt personer som
riskerar sjukskrivning, samt att bygga gemensam
kultur och handlingskraft för att bygga det framtida
hållbara yrkeslivet. Det du håller i din hand är ett
konkret verktyg för struktur och kultur. Det är vi
tillsammans som är hantverkarna!
Åsa Jellinek
Utvecklingchef, Skara kommun
Ordf. i Styrgrupp Hållbart yrkesliv
December 2017
Referenser
http://ki.se/sites/default/files/projekt_fm_sbu_rapport_sjukskrivning-orsaker_konsekvenser_och_praxis.pdf)
VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ…
Denna guide ersätter INTE din organisations rutiner och policys.
Den är bara ett väldigt bra komplement. Syftet med denna guide
är att ge inspiration, råd och tips på vad man kan och bör arbeta
vidare med för att främja ett hållbart yrkesliv.

Innehållsförteckning
Chef & Medarbetare...................................................................3
Rättigheter och skyldigheter i arbetslivet
Hälsofrämjande ledarskap & medarbetarskap
En god dialog betyder något
Skapa effektiv möteskultur
Den friska arbetsplatsen.............................................................8
Alla byggstenar har betydelse
Skapa goda miljöer som stärker människor
Energigivande arbetsplats
Hållbar kompetensförsörjning
Fyra F för Frisk arbetsplats
Sjukdom & Arbetsförmåga.......................................................14
Vad är sjukdom?
Bipacksedel sjukskrivning
Vad händer vid sjukskrivning?
Rehabprocess, det här gör de olika aktörerna
Vem gör vad i rehabprocessen?
Inspiration och länkar att arbeta vidare med......................20
Sammanfattning. Så här främjar vi ett hållbart yrkesliv...................21
Aktörerna i Hållbart yrkesliv...................................................23
Vid frågor kontakta Erica Boegård, projektledare Hållbart yrkesliv

Chef &
Medarbetare
Mina medarbetare är
den viktigaste resursersen
jag har
Som chef har jag
ett stort ansvar
Vi vet hur viktigt det är
med kommunikation och
relation
Gemensamt
ansvar gör oss
bättre
Min kompetens har
betydelse
Som medarbetare
engagerar jag mig i
vår arbetsmiljö och
tar ansvar för min
egen hälsa

Rättigheter & skyldigheter
i arbetslivet
Din kompetens är betydelsefull – den har
ju gjort att just du blivit anställd! Ett anställningsavtal
är en överenskommelse
mellan arbetsgivare och medarbetare.
Båda parter behöver känna till de skyldigheter,
rättigheter och förväntningar
som finns utifrån denna överenskommelse.
I och med anställningsavtalet ingår arbetsgivare och
medarbetare en avtalsrelation som innebär att medarbetaren
utför arbetsuppgifter
och för detta betalar arbetsgivaren
ut lön. Alla anställda i en
organisation finns där för att
utföra arbetsuppgifter på ett
sätt som leder till att organisationen
når sina mål. I detta
arbete har medarbetare och
chefer olika roller, ansvar och
mandat.
Arbetsgivaren
Arbetsgivarens skyldigheter
finns inom flera områden
kopplat till anställningen, bl.a.
arbetsmiljö. Enligt arbetsmiljölagen
har arbetsgivaren skyldighet att skapa
förutsättningar för en god arbetsmiljö, fysiskt, organisatoriskt
och socialt. Chefen har också skyldighet
att se till att arbetsuppgifter och befogenheter inte
leder till ohälsa samt att organisationens medarbetare
har den kunskap som krävs för att utföra sina
arbetsuppgifter Arbetsgivaren ska också arbeta för
att det ska finnas en balans mellan krav och resurser
i arbetet.
Chefen är den som leder och fördelar arbetet. Hen
har mandat att sätta lön och kan förvänta sig att
medarbetaren utför de arbetsuppgifter som hen är
Vad gör du för att
göra ditt yrkesliv
hållbart?
anställd för att utföra. Ett anställningsavtal som är
skrivet tillsvidare kan inte avslutas från arbetsgivarens
sida om det inte finns saklig grund för uppsägning.
Medarbetaren
En medarbetare har skyldighet att utföra de arbetsuppgifter
som ingår i det grunduppdrag anställningen
gäller men även en skyldighet att följa de avtal,
rutiner och policys m.m. som finns i organisationen.
Medarbetaren har ansvar enligt
arbetsmiljölagen, precis som
arbetsgivaren. I detta ansvar
ligger bl.a. att använda de hjälpmedel
som chefen erbjuder,
bidra till en god arbetsmiljö
för sig själv och andra samt att
informera arbetsgivaren om
risker för ohälsa på arbetsplatsen.
Medarbetarens rättigheter
regleras i lag och avtal, bl.a.
semesterlagen och arbetstidslagen
som reglerar t.ex. antalet
semesterdagar man har rätt
till respektive de pauser som ska vara inplanerade i
arbetstiden. En medarbetare kan avsluta sitt anställningsavtal
genom en uppsägning som är kopplad till
en viss uppsägningstid.
Egenansvar
Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsförhållanden
och arbetsmiljön, men det är också viktigt för
medarbetaren att ta ansvar för sin egen arbetsmiljö,
sin egen hälsa och sitt eget välbefinnande. Att ta ansvar
för sin egen situation på olika sätt är en viktig
komponent för hälsa i arbetslivet och för ett hållbart
yrkesliv. Det är ingen annan som bär ansvaret för dig.

”Hur främjar man ett hållbart yrkesliv?” Nyckelord som arbetats fram av arbetsgrupper
i Skara i samband med APT-besök av projektet Hållbart yrkesliv.
Hälsofrämjande ledarskap
& medarbetarskap
Vad är viktigt att tänka på som chef och
medarbetare för att tillsammans skapa
ett hållbart yrkesliv?
Hälsofrämjande ledarskap
En tydlig dialog med medarbetarna kring kraven i yrkesrollen
och ömsesidiga förväntningar är grundläggande
för ett hälsofrämjande ledarskap. Medarbetare
som deltar i dialog får en större förståelse för hur
organisationen fungerar och vad det är som styr det
arbete man förväntas utföra. Detta skapar en känsla
av delaktighet och meningsfullhet.
När medarbetarna förstår processen uppstår färre
frågetecken vilket gör att både chef och medarbetare
kan fokusera på uppgifterna. En chef som ställer
krav på sina medarbetare och samtidigt ser till att
det finns balans mellan krav och resurser, skapar
möjlighet för ett hållbart yrkesliv. Resurser kan vara
arbetstid, kompetens och andra organisatoriska förutsättningar.
En lyhörd chef som uppmärksammar sina medarbetare
och upplevs närvarande och involverad i
verksamheten får förtroende och det skapar trygget.
Hitta ett sätt att vara närvarande som fungerar både
för dig som chef och för din verksamhet.
Hälsofrämjande medarbetarskap
Att känna sig nöjd, att kunna utföra och utveckla sitt
arbete är några av de viktigaste förutsättningarna för
ett hållbart yrkesliv. Återhämtning är ytterligare en
betydande faktor. Detta är något som man själv styr
över till viss del, ex planera ditt arbete och signalera
tidigt till din chef om någon organisatorisk förutsättning
utgör en hälsorisk för dig eller någon av dina
kollegor. Som medarbetare är man också del av en
arbetsgrupp, där man har gemensamt ansvar för balans
och arbetsglädje. Detta gör vi genom att bidra
med positiv energi, respekt och gott bemötande. Vi
är varandras arbetsmiljö.

En god dialog betyder något
Våga prata, våga fråga. Att skapa en god
dialog är i mångt och mycket grunden för
ett hållbart yrkesliv. God kommunikation
skapar trygghet och öppenhet som i sin
tur bidrar till utveckling, teamkänsla och
en frisk arbetsplats.
På arbetsplatsen har vi under året flera olika samtal
mellan chef/medarbetare och medarbetare emellan
som är till för att få individen och verksamheten att
växa. Att under dessa samtal få möjlighet att spegla
sina tankar och funderingar ger nya perspektiv. En
god dialog som betyder något, är när någon lyssnar
aktivt och visar intresse för våra tankar och funderingar.
En god dialog får oss att må bra, bli kreativa
och känna att vi blir tagna på allvar. Återkoppling i
form av beröm och konstruktiv kritik utvecklar och
skapar gemenskap. Det skapar ett engagemang för
verksamheten som i sin tur leder till att organisationen
utvecklas.
God dialog skapar positiva effekter
För att få till en lyckad kommunikationsprocess är
det betydande för dig som ska hålla ett professionellt
samtal att ha ett förhållningssätt som är öppet
och följsamt. Vad är syftet med din kommunkation?
Vad är ditt budskap? Mottagarens tolkning av ditt
meddelande kan påverkas av en rad olika faktorer
såsom kroppspråk, känslor och tidigare erfarenheter.
Att lyssna in svar och reaktioner kan vara grundläggande
för att kunna veta hur du ska gå vidare. Olika
personlighetstyper behöver olika former av samtal
och stöttning så utgå ifrån den andra personens
behov och försäkra dig om att varje medarbetare
känner sig sedd under samtalet. Vem är det du pratar
med?
Våga fråga om lätta
och svåra saker
Öppnar upp möjligheten
att förhindra ohälsa.
Delaktighet
Ett samtal kan leda till nya
idéer som kan utveckla verksamheten
Den goda dialogen
Fokus på det som
fungerar
Positiva samtal leder till
ökad arbetsglädje och
trygghet.
Medveten närvaro
Visat intresse och närvaro
i samtalen skapar känslan
av att man är betydelsefull.
Personlig
utveckling
Samtal kring kompetensförsörjning
skapar ökat
engagemang.

Skapa effektiv möteskultur
Tiden är konstant. Den är det enda som
är fullt ut rättvis. Alla har vi 60 minuter
per timme, 24 timmar per dygn och 7 dagar
per vecka. Vad vi fyller dessa dagar,
timmar och minuter med samt hur vi planerar
dem, det ser lite olika ut.
Många har en arbetstid som fylls av möten. Informationsmöte,
arbetsmöte, ledningsmöte, samverkansmöte,
dialogmöte, nätverksmöte, medarbetarsamtal
och lönesamtal. Detta är bara några exempel. Vi planerar
själva in möten men det är också så att andra
bjuder in. Möten ska ses som ett strategiskt verktyg
och är till för att driva verksamheten framåt. Grunden
i att ha en arbetsplats med effektiva möten är
att samtliga möten har ett syfte, deltagarna i mötet
har en tydlig roll och vet vad som förväntas av dem.
Hur skapas en effektiv möteskultur?
Inbjudan, kallelse & kalender
Börja med att ta ansvar för din egen kalender. Acceptera
inte alla mötesinbjudningar utan reflektion.
Ställ frågor kring målet med mötet och syftet med
att du deltar i det. Blir du kallad till ett obligatoriskt
möte bör det också framgå av kallelsen vad syftet
med mötet är. Därefter kan du fundera över vilket
beteende du själv har när det kommer till att bjuda
in/kalla till möte, så att du föregår med gott exempel.
Mötesstruktur
När mötet väl äger rum är det viktigt med struktur.
En mötesstruktur skulle kunna byggas utifrån nedanstående
lista:
• Presentation av agendan för mötet – inklusive tid,
mål, syfte och förväntningar på deltagarna. Behövs
pauser? Är det någon som vill lägga till någon
punkt på agendan? Vem för anteckningar?
• Agendan för mötet genomförs punkt för punkt,
med fördel i den ordning de står.
• Avslutning av mötet – vad har vi kommit fram till?
Hur sker fortsatta arbetet? Skickas anteckningar
ut? Behöver vi boka nytt möte?
• Kom ihåg att hålla mötestiden!
Tips hur alla kan göra sig hörda:
• Använd post-it lappar där alla får skriva sin idé/
synpunkt.
• Laget runt – alla andra lyssnar.
• Samla in förslag o idéer innan mötet/mellan möten.
• Ställ fråga riktad till person eller ha en talarpinne
som skickas runt.
• Bikupa eller gruppdiskussioner under mötet för
att fördjupa och lyssna in allas tankar.
Sammanfattning Chef & Medarbetare
Chef och medarbetare har ett gemensamt ansvar
att bidra till en bra miljö och kultur på arbetsplatsen.
Egenansvaret, att man tar ansvar för sin egen
situation, är en viktig del av ett hållbart yrkesliv.
God dialog skapas genom tydlig kommunikationsprocess.
Vem talar du med och vad är syftet?
En välmående arbetsplats innebär gemensamt
ansvar, effektiv möteskultur och goda relationer,
både i arbetsgrupp och mellan chef och medarbetare.

Den friska
arbetsplatsen
Det känns som vi fått
bättre möten och att vi
har mer arbetsglädje på
jobbet.
Det måste delvis bero på
att vi går laget runt på
APT-mötet och säger något
positivt som hänt sedan
vi sist sågs. Det har
skapat bättre stämning!
Det känns som vi ser
varandra mer! Det känns
givande, det måste vi
fortsätta med!

Tilltro, tillit, hopp, framtidstro
SAMHÄLLSUTVECKLING
samhällsekonomi, miljö, social hållbarhet
SAMHÄLLSARENOR
SOCIOEKONOMISK SITUATION
utbildning, yrke, inkomst, sysselsättning
LIVSSTIL
levnadsvanor och beteende
socialt stöd och gemenskap
SOCIALT SAMMANHANG
boende närmiljö/fritid, kulturföreningsliv/skola, utbildning/arbete, försörjning/hälso- och sjukvård, omsorg, socialt arbete
Proportionell universalism
kön, ålder arv
Människosyn
Hälsans bestämningsfaktorer
Alla byggstenar har betydelse
Vår hälsa formas av många olika byggstenar.
Man brukar säga att hälsan påverkas
till 25% av genetiska faktorer,
30% av omgivande kultur- och miljö
och till 45% av faktorer som hör ihop
med individens livsstil och beteende.
Byggstenarna kallas av WHO, Världshälsoorganisationen,
för hälsans bestämningsfaktorer.
Varje byggsten har betydelse
Arv, ålder och kön är byggstenar som påverkar din
hälsa. Ditt sociala nätverk såsom familj, vänner och
bekanta är betydelsefulla för hur du mår och hur du
ser på hälsa. Den kontext och kultur du är en del
av formar dig. Dessa byggstenar finns nära dig och
det är de som påverkar din inställning till att hantera
olika situationer i livet. Hur du ser på livet är också
hur du ser din hälsa.
Goda levnadsvanor
Att ha goda levnadsvanor är en förutsättning och
viktig byggsten för din hälsa. Det vill säga att äta bra,
att sova och inte missbruka alkohol, tobak och droger.
Regelbundna inslag av rörelse skapar ork och
energi för ett friskt liv. Samhället du lever i kan skapa
förutsättningar för goda levnadsvanor, men du kan
också göra bra val genom att ha hälsosamma vanor.
Din hälsa påverkas av val som du gör.
Samhällsstruktur påverkar vår hälsa
Men så finns det byggstenar som du inte lika enkelt
kan påverka. Det är byggstenarna som ligger längre
ifrån dig och det är faktorer i ditt liv som påverkas
av beslut som fattas på kommunal, regional och
nationell nivå. Det handlar exempelvis om hur samhällsfunktionerna
fungerar där du lever och verkar.
Hur boendemiljön ser ut och hur staden är uppbyggd.
Detta har stor inverkan på din hälsa och de
går att påverka genom engagemang.
Olika referensramar
Din hälsa och synen på hälsa byggs av många olika
saker omkring dig. Din hemmiljö, ditt arbete och
det samhälle du lever i. För att alla ska få förutsättningar
till ett välmående behöver vi olika mycket
stöd. Viktigast är att vi är medvetna om att vi alla har
olika livsvillkor, förutsättningar och referensramar till
vad hälsa är.

Skapa goda miljöer som
stärker människor
Hälsosamt leverne och en frisk arbetsplats
är nyckelfaktorer för välmående.
För att skapa hälsa kan man arbeta på tre
olika nivåer; hälsofrämjande, förebyggande
och rehabiliterande. Ju tidigare insatser
desto bättre.
Hälsofrämjande
Att främja hälsa innebär att skapa miljöer som stärker
och bevarar det friska. Det vill säga öka samhällets
skydds- och friskfaktorer. Detta innebär att skapa
en miljö som bidrar till goda uppväxtvillkor, skapa
en arbetsmiljö som stärker det fysiska och psykiska
välbefinnandet och underlättar för bra levnadsvanor.
Förebyggande
Att arbeta förebyggande innebär att rikta in sig på
att minska riskfaktorerna för ohälsa runt en individ.
Det kan vara screening, vaccination eller stöd för att
göra hälsosamma val, t ex hälsosamtal och konflikthantering.
Att arbeta med relationerna på arbetplatsen
kan vara ett sätt att skapa trivsel och förhindra
sjukskrivningar.
Rehabiliterande
Att arbeta med behandling och rehabilitering innebär
att stödja de som redan har problem. I denna fas
är det viktigt med rätt behandling. Det kan innebära
allt från samtalsterapi till medicinering. Att jobba
med skyddsfaktorer och stärka friskfaktorer är viktigt
för att bevara hälsan. Det påverkar både individen
och samhället positivt.
Energigivande arbetsplats
Våren 2016 kom Arbetsmiljöverket med
en ny föreskrift gällande den organisatoriska
och sociala arbetsmiljön (OSA).
Föreskriften har fått arbetsmiljöfrågan på
agendan.
Hur arbetar ni med OSA hos er?
Föreskriften tydliggör hur arbetsgivaren ska arbeta
för att förebygga ohälsa kopplat till områdena arbetsbelastning,
arbetstid och kränkande särbehandling.
Fundera kring följande:
• Har din organisation övergripande mål för att
främja hälsa och motverka ohälsa? Hur arbetar ni
med dessa på din arbetsplats?
• Finns kunskap hos medarbetare och chef om hur
man förbygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning?
• Arbetsgivaren ska se till att arbetsuppgifter och
befogenheter inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning.
Finns stöd i att prioritera? Vad är en
resurs? Vad finns det för resurser på din arbetsplats
för att klara av de krav som ställs på arbetet?
• Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs
för att motverka att arbetstidens förläggning leder
till ohälsa hos medarbetarna. Skiftarbete, nattarbete,
delade arbetspass, omfattande övertidsarbete,
långa arbetspass och ständig nåbarhet är sådant
som kan medföra risker för ohälsa. Hur ser arbetstidsförläggningen
ut på din arbetsplats? Finns det
möjlighet för återhämtning i arbetet? Nyttjas den
möjligheten?
• Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling
inte
accepteras i verksamheten.
Finns
kunskap hos medarbetare
och chefer
kring hur man
förebygger och
hanterar kränkande
särbehandling?
Hur arbetar ni
med detta på din
arbetsplats?
OSA ska vara en
del av SAM – det
systematiska arbetsmiljöarbetet!

Hållbar kompetensförsörjning
Varför är det så viktigt att jobba med
kompetensförsörjning? En enkel fråga kan
tyckas, men avgörande för organisationen
när det kommer till att skapa goda förutsättningar,
ta tillvara på medarbetarnas
resurser och nå verksamhetens mål.
Svenska chefer ser endast 32 procent av
sina medarbetare som tillräckligt kompetenta,
enligt Future Foundation. Vad
blir konsekvenserna av detta? Jo, chefer
får lägga sin arbetstid på att korrigera fel
som medarbetare orsakat och de svenska
företagen förlorar miljarder årligen på
grund av felrekryteringar.
Tydlig plan för kompetensförsörjning
Kompetensförsörjning innefattar mer än bara rekrytering.
Ett strategiskt tänkande kring organisationens
framtid och mål handlar inte bara om att ha rätt
medarbetare på rätt plats, utan också om att skapa
utrymme för medarbetare att utvecklas. För att
kunna agera kraftfullt måste organisationens mål och
kompetenser samordnas - en organisation kan inte
bara bestå av individuella rekryteringar och enskilda
utvecklingsplaner. En tydlig strategi för kompetensförsörjning
innehåller en långsiktig plan för att förse
organisationen med rätt kompetens utifrån perspektiven
attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och
avsluta.
Attrahera rätt målgrupp av framtida
medarbetare
Avgörande för att organisationen ska lyckas stärka
attraktionskraften är att arbeta aktivt med organisationens
värderingar och marknadsföra dessa. Idag
väljer medarbetaren sin arbetsgivare - inte tvärtom.
Fyra av fem medarbetare kan tänka sig byta om rätt
erbjudande dyker upp och 75 procent ser till arbetsgivarens
varumärke innan man skickar en ansökan.
Organisationen behöver därför ha ett attraktivt erbjudande
som lockar rätt medarbetare.
Rekrytera och utveckla
Att rekrytera på ett kvalitativt och likvärdigt sätt
handlar om att ha en professionell rekryteringsprocess
där alla som är i kontakt med organisationen
blir behandlade på ett likvärdigt sätt och får en
positiv upplevelse av organisationens kultur och värderingar.
En arbetsgivare behöver även jobba med
utveckling av befintliga medarbetare och ledare, så
de kan hantera dagens arbetsuppgifter och morgondagens
utmaningar. Detta gör man genom att ta hand
om medarbetarens kompetens, både den synliga och
den dolda.
Arbete för att behålla medarbetare
och göra ett bra avslut
En trevlig arbetsmiljö står överst på listan när medarbetare
ska välja arbetsgivare. Att systematiskt
arbeta med att skapa förutsättningar för ett hållbart
yrkesliv, en bra arbetsmiljö och ett långvarigt engagemang,
ökar organisationens konkurrenskraft. Det
stärker inte bara organisationens varumärke, utan
ökar även arbetsgivarens möjligheter att behålla
kompetenta medarbetare. Avsluta innebär att ha en
planering och förberedelse inför att medarbetare
av olika orsaker lämnar organisationen. Oavsett på
vilka grunder medarbetaren avslutar sin anställning
är det viktigt att överföra personens kompetens och
genomföra avgångssamtal för att få information som
kan leda till en förbättring av verksamheten. Ett bra
avslut kommer med största sannolikhet leda till att
man rekommenderar organisationen som arbetsgivaren
till andra.
Employer branding
Employer branding handlar om att utveckla
och forma varumärket som arbetsgivare.
Andra begrepp som ibland används är arbetsgivarprofilering,
arbetsgivarimage, arbetsgivarmärke
eller kort och gott ”rykte”.
Varumärket definieras av hur medarbetare,
både nuvarande och blivande, uppfattar organisationen.
Genom olika insatser kan man
påverka bilden som arbetsgivare och på så
sätt forma varumärket till vad man vill att
det ska vara. Fundera på hur redan nöjda
medarbetare kan bli ambassadörer och hur
du kan paketera och sälja ditt arbetsgivarvarumärke.

MÅL
VERKSAMHETSPLAN
KOMPETENS-
ANALYS
KOMPETENS-
PLANERING
GENOMFÖRANDE
UTVÄRDERING
Kartlägga
kompetensbehov
utifrån verksamhetsmål
Kartlägga befintlig
kompetens
Kompetensgap
Fyll i handlingsplanen
med
långsiktiga och
kortsiktiga
aktiviteteter
Verktyg för att
skapa aktiviteter
-ARUBA
Genomför
uppsatta aktiviteter
i handlingsplanen.
Tidsbestämt, har
vi genomfört det
vi sagt att vi ska
göra.
ATTRAHERA REKRYTERA UTVECKLA BEHÅLLA AVSLUTA
Employeer
branding
Rekrytering
Målstyrning,
målsamtal
Engagemang
Uppsägning/
avgångssamtal
Skolkontakter &
mässplaner
Arbetsmarknadspolitiska
insatser
Medarbetarskap
Mentorskap
Pensionering
kompetensväxling
Sociala medier
Ledarutveckling,
ledarskapsprogram
& certifieringskurser
Trend-, omvärlds-
& konkurrensanalys
Förmånserbjudande
friskvård
Heltid
Omställning
Kompetensutveckling
& studier
Hållbart yrkesliv
Arbetsmiljö

Fyra F för Frisk arbetsplats
Framgångsrikt team
Gemensamma mål och värderingar är viktiga
för ett fungerande team. Skapa en vi-känska
genom delaktighet och gemenskap.
Goda samarbeten bygger på dialog och tid
för att bygga teamet. Tydliga ramar skapar
stabilitet. Vet alla vad som gäller? När saker
och ting är otydliga är det som bäddat för
konflikter. Vid tecken på konflikt, ta tag i det
snabbt. Relationsproblem tenderar att bli
organisationsproblem.
Friskvård
Vi måste ta hand om oss på många olika sätt
för att må bra och hålla oss friska. Rörelse,
sömn, reflektion och goda matvanor är
ingredienser som vi måste jobba med för
välbefinnande. Det innebär att du måste visa
omtanke om din kropp och själ, inifrån och
ut. Arbetsgivaren har möjlighet att stimulera
till friskvård genom olika insatser för att
främja medarbetarnas friskfaktorer. Friska
medarbetare skapar hållbart yrkesliv.
Feedback/Återkoppling
Positiv återkoppling vid goda prestationer
lyfter och stärker individen och verksamheten.
Fokusera på det som man lyckats
med. Det skapar motivation och självkänsla.
Även feeback som ges i syfte att korrigera,
behöver ta avstamp i det som är bra. Det
gör att personen ser det som en utveckling
inte som negativ kritik. Var noga med
motivering. Vad kan förbättrats och vad kan
utvecklas för än bättre resultat?
Fortbildning
Kompetenshöjande insatser är väsentliga för
för att öka kunskap och färdigheter. Fortbildning
säkerställer kontinuerlig kvalitet och
leder till en förbättring av verksamheten.
Det skapar också utveckling på det personliga
planet. Fortbildning kan vara coaching,
mentorskap, reflektion, utbildning inom yrkesområdet
och inom områden som stärker
relationer och arbetsklimat.
Sammanfattning Den friska arbetsplatsen
Din arbetsplats ska ge dig kraft och energi att
utföra ditt arbete. En välmående arbetsplats är
en grund för god hälsa och välmående även på
fritiden.
Hållbar kompetensförsörjning handlar om att ta
tillvara på sina medarbetare och deras kompetenser.
Det innebär attrahera, rekrytera, utveckla,
behålla och avsluta.
Ju tidigare insatser för att främja hälsa desto
bättre.
Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är
grundläggande för att stärka den psykosociala
arbetsmiljön.
Framgångsrikt team, Friskvård, Feedback och
Fortbildning.

Sjukdom &
Arbetsförmåga
Jag fick ett gott stöd av min chef
när jag blev sjuk. Arbetsplatsen har
sedan tidigare kartlagt enklare arbetsuppgifter
som kan utföras under
en begränsad tid. Jag fick tillfälligt
anpassade arbetsuppgifter som
gjorde att jag kunde fortsätta arbeta
trots min sjukdom. God dialog,
stöd och dessa möjligheter gjorde
min rehabilitiering mer hanterbar.

Vad är sjukdom?
Det kan finnas flera orsaker som gör att vi upplever
ohälsa t ex. sjukdom, svåra livshändelser, konflikter
på arbetsplatsen. Sjukdom definieras av SOU enligt
följande ”Varje onormalt kropps- eller själstillstånd som
inte hör ihop med den normala livsprocessen betecknas
som sjukdom. Problem som beror på det naturliga åldrandet,
havandeskap eller barnafödande betraktas därmed
inte som sjukdom eftersom de hör ihop med den
normala livsprocessen» (SOU 2006).
Tidiga signaler på ohälsa
Det är viktigt att vara uppmärksam på förändrade
beteenden. Frånvaro, sena ankomster, stort flexuttag,
förändrat humör, förändrad prestationsförmåga
osv. kan ha andra orsaker än sjukdom. Det kan t ex.
handla om:
• Alkohol och droger
• Mediciner, biverkningar
• Våld i nära relationer
• Konflikt/vantrivsel på arbetsplatsen
• Svårigheter att lösa livsproblem
• Att inte kunna avgränsa sig (alltid vara tillgänglig)
Dessa orsaker kan gälla individen själv eller någon
nära anhörig.
Chefens agerande på tidiga signaler
Chefens agerande på tidiga signaler bygger på goda
relationer mellan medarbetare och chef. Det är viktigt
att våga fråga och att sedan fråga igen. Chefens
åtgärder kan vara:
• anpassning av ordinarie arbetsuppgifter tillfälliga
anpassade arbetsuppgifter för att förebygga sjukfrånvaro
• med stöd av vårdgivare eller företagshälsovård
utreda behov av förbyggande medicinsk behandling
t.ex. sjukgymnastik, vardagsrevidering/hälsosamtal
eller arbetshjälpmedel.
• att medarbetaren ska lämna läkarintyg från första
sjukdag, t.ex. vid misstanke om missbruksproblem
FRISK
Ingen sjukdom, upplevd
ohälsa. Ex konflikt på
arbetet.
Ingen sjukdom, upplevt
välbefinnande
ILLABEFINNANDE
VÄLMÅENDE
Tecken på sjukdom, upplevd
ohälsa. Ex vinterkräksjuka
Tecken på sjukdom, upplevt
välbefinnande. Ex
välbehandlad diabetes
SJUK
Hälsokorset

Bipacksedel sjukskrivning (Västra Götalandsregionen)
För dig som blivit sjukskriven är det viktigt att veta att sjukskrivning kan ha effekter som inte
är gynnsamma för din återhämtning. Vid sjukskrivning är det lätt att den vanliga strukturen på
dagen försvinner. Du vänder på dygnet, kommer inte ut och äter på oregelbundna tider. Om du
redan röker eller dricker lite för mycket kan det bli värre. En längre tids sjukskrivning kan leda
till att du blir isolerad och känner dig folkskygg. Du vågar eller kan inte röra på dig eller träna
som du brukar och oroar dig för hur det ska gå att komma tillbaka till jobbet. Du kan också
känna obefogade skuld- och skamkänslor, mot både arbetskamrater och familjemedlemmar.
Vad händer vid sjukskrivning?
Ibland leder ohälsa till att vi behöver
söka vård
Vården gör då en bedömning av om vård behövs
och vilken vård som är lämplig. Vid
sjukdom gör läkaren en bedömning,
på vilket sätt sjukdomen påverkar den
psykiska- och fysiska arbetsförmågan.
Läkaren skriver vid behov sedan ett
intyg som skickas till Försäkringskassan.
Det är av stor vikt att en tydlig
rehabiliteringsplan upprättas. Försäkringskassan
bedömer sedan rätten till
sjukpenning där intyget är en del av
bedömningen. Rehabkoordinatorn på
vårdcentralen är länken mellan vårdcentralen, patienten
och arbetsgivaren. Hens uppgift är att samordna
kontakter och vara vägvisande i rehabiliteringsprocessen.
Sjuklön och tydliga rutiner
Arbetsgivaren bedömer rätten till sjuklön under de
första 14 dagarna i sjukperioden. Därför är det av
stor vikt med tidig kontakt mellan chef och medarbetare,
helst redan dag ett. Arbetsgivarens uppdrag
är att ta reda på vad frånvaron beror på, handlar det
om sjukdom eller finns det andra orsaker? Finns det
uppgifter som medarbetaren kan utföra en kortare
period för att undvika sjukskrivning? Det är viktigt
Har ni tydliga
rutiner vid sjukanmälan?
att det finns tydliga rutiner vid sjukfrånvaro eller
tecken på illabefinnande. Rutiner vid sjukfrånvaro ska
vara en del av arbetsgivarens arbetsmiljöarbete, de
ska förankras och följas upp årligen
med medarbetarna vid t ex. personalmöten.
Sjukpenning
Från och med dag 15 är det Försäkringskassan
som bedömer rätten till
sjukpenning. De tar även ställning till
om individen behöver stöd genom t
ex. samordning av insatser för att kunna
återgå till arbete.
God dialog är grunden till mycket
Genom en bra dialog mellan medarbetare och chef
kan sjukskrivningar förebyggas. Det kan även underlätta
möjligheterna att hitta tillfälliga anpassande
arbetsuppgifter för att främja arbetsförmåga. Ibland
kan det vara bra med ett tidigt möte mellan medarbetare,
chef och vård för att ha en samsyn och en
tydlig plan för individen. Arbetsgivaren ansvarar för
att ta vara på den arbetsförmåga medarbetaren har
trots sin sjukdom. Företagshälsovården kan i tidigt
skede kopplas in av chef.

Rehabprocess, det här gör de ol
Vårdcentral (VC)
• Arbetsgivare kan tidigt ta kontakt
med Vårdcentral för råd
och samordning.
• DAG 8 Vid behov kallar vården
till flerpartsmöte för samverkan/planering
för återgång i
arbete.
• Bedömning av arbetsförmåga.
Arbetsgivare (AG)
• DAG 1 Sjukanmälan ska göras
enligt arbetsgivarens rutiner.
• Beslut om sjuklön.
• Utredning för återgång i arbete.
• Har man kartlagt anpassade
arbetsuppgifter?
• Finns annat arbete eller uppgifter
att erbjuda under en begränsad
period?
• Läkarintyg bedöms av arbetsgivare.
15
Vårdcentral (VC)
Vårdcentral kan påtala behov av
samordning med Försäkringskassan
och Arbetsgivare. Detta
kan leda till ett tidigt avstämningsmöte
Försäkringskassan
(FK)
• Beslut om rätt till sjukpenning
om läkarintyget styrker att
arbetsförmågan är nedsatt
pga av sjukdom. Detta görs
vid varje nytt läkarintyg i förhållande
till bedömningsgrund.
• Kontakt med den sjukskrivne.
• Finns det anpassade arbetsuppgifter.
Kontakt med arbetsgivare.
• Plan för återgång i arbete. Vid
behov avstämningsmöte/ personligt
möte.
• Finns annat arbete? Omplaceringsmöjligheter?
Arbetsförm
(AF)
Informerar om s
befintlig arbetsgi
hitta arbetsuppgi
arbetsmarknaden
att individen skal
nytt arbete samt
man har sin anstä
Den anställde ha
tjänstledig från si
hos AG för att pr
arbete och se om
av det trots sin s
Försäkrings
(FK)
Om rätt till sjukp
föreligger efter d
bjuder Försäkring
kontaktmöte med
möte sker FÖRE
Arbetsgivare (AG)
Regelbunden kontakt med medarbetaren och fortlöpande planering för återgång i arbete under hela sjukskrivningen.
Vårdcentral (VC)
Patienten ska hålla/ta kontakt med vården för regelbunden och aktivt medicinsk bedömning och rehabilitering.
Företagshälsovård (FHV)
• Ta tidigt kontakt med Företagshälsovård för råd, stöd, kartläggningbedömning
alt. utredning som kan förhindra eller främja hälsa.
• Företag
av insat
Vad säger lagen
Lag om sjuklön
Chef beslutar om sjuklön ska betalas ut för ett
tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av
sjukdom. Sjuklöneperioden är steglös, vilket innebär
sjukfrånvaro är i möjlig i varierande grad de första
14 dagarna.
Socialförsäkringsbalken
Under de första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning
om du inte kan utföra ordinarie eller anpassat
arbete.
Efter 90 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte
kan utföra ditt ordinarie eller något annat arbete
som din arbetsgivare kan erbjuda.
Efter 180 dagar har du rätt till sjukpenning om du

ika aktörerna
edlingen
Arbetsförmedlingen (AF)
Fortsatt stöd och hjälp med att återgå till någon form av arbete, utöver befintlig
arbetsgivare. Gemensam kartläggning med Försäkringskassan görs med
syftet är att kartlägga den sjukskrivnes medicinska och arbetslivsinriktade förutsättningar
för arbete.
töd, utöver
vare, med att
fter på hela
. Detta för
l kunna söka
idigt som
llning kvar.
r rätt att vara
n anställning
ova på annat
hen klarar
jukdom.
kassan
enning EJ
ag 180 erskassan
ett
AF. Detta
dag 180.
Försäkringskassan
(FK)
• Efter 180 dagar har du rätt till
sjukpenning om du inte kan
utföra arbeten som normalt
förekommer på arbetsmarknaden.
Det gäller däremot
inte om FK bedömer att du
med stor sannolikhet kommer
att kunna gå tillbaka i arbete
hos din arbetsgivare före dag
366.
• Om EJ rätt till sjukpenning erbjuder
Försäkringskassan ett
överlämningsmöte med AF.
• Om arbetsåtergång ej är möjlig
hos ordinarie arbetsgivare
kan om behoven finns, en arbetslivsinriktad
rehabilitering
ske i samarbete med AF.
Försäkringskassan
(FK)
• Möjlighet att söka sjukpenning
på fortsättningsnivå
eller fler dagar med sjukpenning
på normalnivå vid
allvarlig sjukdom.
• Försäkringskassan beslutar
utifrån ansökan och medicinska
underlag om rätten till
ersättning efter 365 dagars
sjukskrivning.
Vill du veta mer –
kontakta aktörerna!
shälsovården kan bistå med olika typer
ser under hela rehhabprocessen.
inte kan utföra arbeten som normalt förekommer på
arbetsmarknaden.
Arbetsmiljölagen
Arbetsgivaren har ett ansvar för att medarbetare
som drabbas av skada eller sjukdom, får de rehabiliterings-och
anpassningsåtgärder som behövs för att
kunna fortsätta att arbeta.
Arbetsgivaren har en skyldighet att ha en organiserad
verksamhet för anpassning och rehabilitering.
Det är viktigt att arbetsgivaren arbetar aktivt och
effektivt med rehabilitering.
Medarbetare har skyldigheter att medverka i sin
egen rehabilitering och de åtgärder som arbetsgivaren
sätter in.

Vem gör vad i rehabprocessen?
Rehabkoordinatorn är
länken mellan vårdcentral,
patient, arbetsgivare och
Försäkringskassan mfl när
man riskerar att bli eller
har blivit sjukskriven.
Arbetsförmedlaren informerar
om arbetsförmedlingens
tjänster, vilken ersättning
som är aktuell samt
kartlägger förutsättningar
för arbete.
Arbetsgivaren har rehabiltieringsansvaret
för sina
medarbetare. Det innebär
ansvar att hålla kontakt,
bedöma arbetsförmåga,
anpassa arbetet under processens
gång.
Försäkringskassan bedömer
arbetsförmåga och betalar
ev ut sjukpenning. FK kan
vid behov samordna ett
avstämningsmöte för att
diskutera möjligheter till att
återgång i arbete.
Företagshälsovården är
en expertfunktion för
att tydliggöra sambandet
mellan arbetslivets krav
och medarbetarnas resurser.
Sammanfattning Den friska arbetsplatsen
Sjukdom och arbetsförmåga är inte samma sak.
Var medveten om dolda orsaker till ohälsa. Tidiga
insatser kan främja hälsa.
Det är centralt att man har tydliga rutiner för
sjukanmälan på arbetsplatsen. Tidig kontakt mellan
chef och medarbetare är en förutsättning för
rätt insatser i rätt tid.
Rehabprocessen har många aktörer och har den
sjukskrivnes återgång till arbete i fokus. För att
nå ett så gott resultat som bara går, är det viktigt
alla tar ansvar för sin del i processen.

Inspiration och länkar att
arbeta vidare med
• 1177.se
• Afaforsäkring.se
• Aleforsstiftelsen.se
• Arbetsmiljöforskning.se
• Arbetsmiljöverket.se
• Arbetsmiljoupplysningen.se
• Attention.se
• Chef.se
• Do.se
• Fackförbunden har mycket material som
stöttar arbetet med att främja ett hållbart
yrkesliv.
• Habitud.se
• Healthforwealth.se
• Hjärnkoll.se
• Kvinnofridslinjen.se
• Kommissonenjamlikhälsa.se
• Lakaremedgranser.se
• Ledarna.se
• LEAN - Idcab.se
• Motivation.se
• Nck.uu.se
• Prevent.se
• Regeringen.se
• SKL.se
• Stressmottagningen.se
• Sundkurs.se
• Suntarbetsliv.se
• Suntarbetsliv.se/verktyg/osa-kompassen
• Uppdragpsykiskohälsa.se
• Viktigtpåriktigt.se
• VGRregion.se/Stressmedicin
• WHO.int
Vill du jobba vidare
med detta material i
din verksamhet?
Välj ut de områden som just
ni behöver arbeta med och ta
hjälp av länkar, aktörerna och
tillhörande arbetsmaterial.

Sammanfattning
Så här främjar vi ett hållbart yrkesliv
Rutiner vid ohälsa
Sjukdom och arbetsförmåga är olika saker. Det
kan finnas arbetsförmåga trots sjukdom och en
nedsatt arbetsförmåga behöver inte betyda att
man ska vara sjukskriven. Det är viktigt att arbetsgivaren
har rutiner för hur en sjukanmälan går
till samt hur arbetet med rehabilitering och anpassning
ska genomföras. För att skapa förutsättningar
för ett hållbart yrkesliv är det viktigt att ha
rutiner för hur man arbetar såväl hälsofrämjande,
förebyggande som rehabiliterande.
Det är också viktigt att både chef och medarbetare
har kännedom om de olika aktörerna i en
rehabiliteringsprocess samt deras roller. Målet för
en rehabiliteringsprocess är alltid att medarbetaren
återgår i arbete.
God dialog på arbetsplatsen
Kommunikation och dialog skapar en bra grund
för en god arbetsmiljö. Ohälsa i form av konflikter
i en verksamhet bottnar ofta i en brist på kommunikation.
Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap
kräver en god dialog, både i det vardagliga
arbetet och i olika mötesformer.
Balans och Arbetsglädje
Vår hälsa påverkas av många faktorer, exempelvis
vår hemmiljö beroende på familjesituation, ekonomi
och fritidsintressen. Detta ska sedan balanseras
med vår arbetssituation, t.ex krav i arbete och
trivsel i arbetsgrupp. Utöver detta påverkar även
samhällets förutsättningar i den kommun vi arbetar
och/eller bor vår hälsa. Medvetenhet lyhördhet
kring att alla har olika referensramar skapar
förståelse för varandras behov. Det skapar i sin
tur förutsättningar för god gemenskap, samarbete
och på så vis balans och arbetsglädje.
Personlig utveckling
Det är betydande att ha en tydlig kompetensförsörjningsstrategi
för att rekrytera, utveckla och
behålla medarbetare. Att systematiskt arbeta med
arbetsmiljö, engagemang och hållbart yrkesliv ökar
organisationens konkurrenskraft. Det stärker organisationens
varumärke och ökar möjligheten att
behålla de medarbetare och den kompetens som
man har.
Aktivt arbeta med arbetsmiljö
Förutom att ta stöd i de lagar och föreskrifter
som finns kring arbetsmiljö, fysiskt, psykiskt, organisatoriskt
och socialt, handlar ett aktivt arbete
med arbetsmiljö om att ta sitt ansvar som chef
och som medarbetare. En god arbetsmiljö lägger
grunden till väl utfört arbete. Ett bristande arbetsmiljöarbete
har även visat sig vara det största
ekonomiska slöseriet i en verksamhet (Se Lean).

Vi är varandras
arbetsmiljö
Att skapa ett hållbart yrkesliv är komplext och tidskrävande. Man
måste prioritera en frisk arbetsplats och verkligen arbeta strukturerat
och långsiktigt med dessa frågor. Det är inget som händer
med automatik. Goda relationer bygger man och de kräver underhåll
av alla i en verksamhet. En frisk arbetsplats är en framgångsrik
arbetsplats. Arbetsglädje, kommunikation och respekt ska inte tas
för givna, man måste alla bidra och dra åt samma håll.
Vi är varandras arbetsmiljö.

Aktörerna i Hållbart yrkesliv
Skara har ett omfattande och mångsidigt företagande med
mer än 2000 företag inom olika branscher. Mat, transporter,
handel och besöksnäring är viktiga branscher för Skara.
I Skara kommun som arbetsgivare arbetar drygt 1600 medarbetare
i många olika yrkesroller. Alla yrken är viktiga och
behövs för att ge medborgaren den bästa servicen. Skara kommun
arbetar för att främja ett hållbart yrkesliv.
Skara.se
Arb
Försäkringskassan är en myndighet
vars uppdrag är att utreda, besluta om
och betala bidrag och ersättningar i socialförsäkringen.
Ersättningarna är bl.a.
till barnfamiljer, sjuka, personer med
funktionsnedsättning, tandvård eller ny
i Sverige. Det ingår även att vid behov
samordna resurser för att hjälpa den
som är sjukskriven att komma tillbaka
till arbetslivet. Det är riksdagen och regeringen
som bestämmer reglerna för
pengarna som Försäkringskassan betalar
ut.Finansiering sker genom avgifter
och skatter. Forsakringskassan.se
Försäkringskassan
Företagshälsovård
Avonova bidrar till att skapa en långsiktig hållbar arbetsmiljö,
med välmående medarbetare i organisationer. Det är
en expertorganisation som stödjer både chefer och medarbetare.
Hos Avonova finns företagsläkare, företagssköterskor,
arbetsmiljöingenjör, ergonom/sjukgymnast, beteendevetare/organisationskonsult,
hälsovetare mfl.
Avonova.se
Arbetsförmed

Folkhälsorådet är en samverkansform som syftar till
att minska hälsoklyftorna. Det finns ett folkhälsoråd i
varje kommun i Skaraborg. De arbetar för att främja
och skapa jämlik hälsa för hela befolkningen.
Folkhälsomyndigheten.s
etsgivare
Folkhälsa & Samordning
Samordningsförbundet Västra Skaraborg är en
plattform för samverkan för sina medlemmar Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan, Hälso- och
sjukvården samt kommunerna Essunga, Götene,
Lidköping, Skara och Vara. Uppdraget är att verka
för en ökad och effektiviserad samverkan men
också att möjliggöra för fler samordnade rehabiliteringsinsatser.
Samverkanvg.se
Bräcke diakoni har vårdcentralerna
Vilan och Malmen i Skara. Det är en
bred non profit-verksamhet inom vård
och omsorg. Målet är att få människor
att växa. Kunskap om funktionsnedsättningar,
hälsovård och äldreomsorg
går hand i hand med forskning och utbildning.
Vårdcentralerna erbjuder vård
på primärvårdsnivå från en rad olika
professioner. Brackediakoni.se
Vårdcentral
ling
Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens
funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som
söker arbete med dem som söker arbetskraft. Man ska prioritera
de som befinner sig långt från arbetsmarknaden samt
bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt.
Arbetsformedlingen.se

HÅLLBART YRKESLIV är ett samarbetsprojekt mellan Skara kommun,
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Bräcke Diakoni, Avonova
och Näringslivet som pågår år 2016-2018. Målsättningarna är att främja
ett hållbart yrkesliv och att vända den negativa trenden med ökande
sjukpenningstal i Skara. Projektet bygger vidare på ”Ett Upprop för ett
friskare Tidaholm”, som visat goda resultat.
Guide till Hållbart yrkesliv är utvecklad som ett led i projektet och bygger
på underlag som framkommit i projektets olika insatser. Den är tänkt
att verka som ett konkret verktyg för att ge tips, inspiration och råd till
hur man främjar ett hållbart yrkesliv.