Golv till Tak #8-2014

More documents

Info

för golv måste använda andra material, förutsatt att de ännu inte blivit ifrågasatta. EN FORSKARE MED MÅNGA FRÅGOR Vi fick ett långt samtal med Carl- Gustav Bornehag och en fascinerande inblick i de mycket komplicerade frågor som är basen för hans forskning. Vi träffade honom i Karlstad på hans institution för Folkhälsovetenskap. Samtalet blev långt och fyllt av frågor men också några svar. Institutionen arbetar med hur folkhälsan kan påverkas av kemikalier som bisfenol, flamskyddsmedel och tillsatser till plast. Ftalaterna står högt på agendan. Vilka problem är det då ftalaterna skulle kunna ge? I tidigare studier har man sett ett möjligt samband mellan BBzP och DEHP från golv och en något högre förekomst av astma-allergi hos barn. Det här är mjukgörare som inte längre används i golv, men det ligger golv från 1980- och 90-talet i bostäder. Något samband mellan DINP och astma-allergi har inte iakttagits. Andra allvarliga aspekter som studeras är möjliga störningar av könsorgan och hjärnans utveckling. Fortplantningsförmåga, ADHD, autism, intelligens och övervikt är ju sådant där frågetecken snabbt blir ett utropstecken i händerna på en journalist. SVÅRFÖRKLARADE SAMMANHANG – Riktiga gifter är enkla att utvärdera, förklarar Carl-Gustav Bornehag. Av en hög dos dör man. En lägre dos ger obehag och vid en tillräckligt låg dos är man säker. Så anser han inte att det är med de hormonstörande ämnena dit han räknar ftalaterna. Han menar att ett foster i en kvinnas kropp kan påverkas även av en mycket låg halt, om den inträffar vid en kritisk fas av fosterutvecklingen. Vi frågar om alla kvinnor i plastindustrin som konstant varit i kontakt med ftalater. Kan man ta reda på om deras barn och barnbarn fått skador? – Nej, svarar Bornehag. Det kan vara mindre farligt att utsättas för mycket hög exponering. Faktiskt skulle det kunna vara extra farligt att få en mycket låg dos av ftalater. Vi hör svaret, men vi har mycket svårt att förstå det. ORSAKSSAMMANHANG ÖVER GENERATIONER Som Carl-Gustav Bornehag beskriver det möjliga sambandet mellan ftalater och hälsoproblem spänner frågorna över generationer. En kvinna som är i kontakt med ftalater även i hög halt blir inte sjuk. Hennes ofödda barn kan dock påverkas, men föds som ett friskt barn, möjligen med ett mindre avstånd mellan könsorgan och analöppning. Om barnet är en flicka skulle anlagen till ägg i anlagen till äggstockar kunna påverkas så att hennes barn i sin tur påverkas av att mormor hade ett plastgolv. Sådana samband, som inte är tydliga, är inte lätta att bevisa innan man använder en produkt. I samarbete med forskare inom biomedicin söker man efter kemiska indikatorer som skulle kunna visa om en kemikalie har en sådan störande effekt på människans hormonsystem. Idag finns inga resultat framme. OSÄKRA BESLUT OM SUBSTITUT Om ett ämne som till exempel DINP blir misstänkt för möjlig hälsopåverkan, kommer marknad och myndigheter att se till att det blir utbytt mot ett substitut. Mot vadå? Svar: Ett ämne som ännu inte är misstänkt. I väntan på säkra indikatorer går det till så. Är Carl-Gustav Bornehag tillfreds med detta? Nej, han ser med skepsis på DINCH, på tereftalater och även på naturbaserade mjukgörare och vet att de studeras kritiskt av andra forskare. Gummimaterial har han inte studerat ännu, men han är inte övertygad om att de är säkra. Vi frågar hur han ser på sin egen roll i det här. Som forskare har han ju sin fulla rätt, ja skyldighet, att ställa frågor. Hans uppgift blir sedan att försöka besvara dem efter bästa förmåga. Han söker ständigt anslag för nya studier som kan ge klarhet i frågorna. Att det leder till att obeprövade kemikalier kommer till användning är inte hans ansvar. KONTROVERS OCH MEDIASTÖD I vilket klimat arbetar professor Bornehag? I medierna står han oemotsagd och hans frågor blir till larmrapporter till allmänheten. I forskarvärlden finns två läger. Bornehags meningsfränder å ena sidan och forskare som är starkt kritiska å andra sidan. Kritik erna menar att metodiken är felaktig, undersökningarna begränsade och slutsatserna obefogade. Hur ser Bornehag på den kritiken? Han känner väl till den och tycker att den ofta gör felet att behandla ftalater så som man bedömer gifter. Hormonpåverkan är annorlunda, menar Bornehag. Han skulle gärna ha mer samarbete med sina kritiker, för att skapa mer förståelse i båda lägren. Hur ser han då på mediernas roll? De undersökningar där man inte kan påvisa någon risk är aldrig av intresse för medierna. Han har gjort flera sådana och om dem är det tyst. Men även svaga indikationer på hälso risk är sådant som medierna kan göra rubriker av. Bornehags kritiker i forskarvärlden får därför aldrig några TV-program eller feta rubriker när de kommer med rapporter med lugnande innehåll. Inte ens det klara beskedet från EU att DINP är godkänt för all användning i byggnader är värt att nämna. TV-rapport beskriver DINP som farligt utan vidare kommentar. Är det här bara en del av ett mycket större samhällsproblem? Finns det forskning inom andra områden där medierna inte gillar resultaten och därför väljer att inte informera allmänheten? PLAST – ÄR DET BRA? Bornehag berättar om sitt eget hus, där han själv valt material: – Inte en bit plast. Utom en sak, vilket störde honom mycket. För att det kaklade badrummet skulle kunna godkännas av försäkringsbolaget fick han inte göra jobbet själv och firman bar in ”hinkar med kemikalier för tätskikt”. Vi frågade försiktigt om han inte hellre ville haft ett tätskikt av PVC med ftalater. Han sa inte något om det, men vi tror vi vet svaret. ■ 22 | GOLV TILL TAK | #8 - 2014
NATURLIGA ELEMENT GER HÖGRE PRODUKTIVITET NOTERAT Interface har gjort en stor undersökning av vad kontorsanställda i olika länder tycker är viktigt för att kontoret ska kännas som en bra arbetsplats, och vad som är viktigt för att lokalerna ska befrämja produktivitet och kreativitet. Högst på de kontorsanställdas önskelista i Sverige ligger naturligt ljus, havsutsikt, privat kontor, ljusa färger och levande växter. Det var en av slutsatserna i Human Space Report, en studie som Interface tagit initiativ till. Interface vill med studien och inom projektet Human Nature samla information och kunskap om element som kan påverka människors arbetsmiljö. I studien har man undersökt hur den fysiska miljön på ett kontor påverkar dem som arbetar där samt vad som enligt dem själva är viktigt vad gäller utformningen av lokalerna. Hela 3600 tillfrågade Sammanlagt har man frågat 3600 kontorsanställda från åtta länder i Europa och Mellanöstern – Sverige, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Spanien, Danmark och Nederländerna. Deras svar har sedan studerats och man har kunnat dra ett antal slutsatser, bland annat att naturliga element i de miljöer där man arbetar ökar både välmående och produktivitet samtidigt som det minskar känslan av stress. De som idag arbetar i miljöer med naturliga element som grönska och dagsljus uppger i studien en 13 procent högre nivå av välmående och en åtta procent högre nivå av produktivitet. − Arbetsmiljön har alltid setts som avgörande för de anställdas välbefinnande och prestation men ofta enbart som en "hygienfaktor". Rapporten Human Spaces illustrerar tydligt sambandet mellan arbetsmiljö och produktivitet. Det är ingen tillfällighet att de mest moderna arbetsgivarna idag ser detta samband och utformar miljöer för att hjälpa människor att utvecklas, samarbeta och vara kreativa, säger professor Cary Cooper, som lett studien. Aktivitetsbaserade kontor är inte populära Vad gäller hur de tillfrågade själva anser att ett kontor ska vara utformat varierar svaren i studien en del mellan länderna. I Sverige anser hela 49 procent att de är mest produktiva framför sitt eget skrivbord, helst i eget rum. I Tyskland är motsvarande siffra ännu högre, hela 59 procent. I Spanien svarar däremot 48 procent att de helst arbetar i kontorslandskap. Motsvarande siffra i Sverige och Tyskland är bara 29 respektive 20 procent. Flexibla arbetsplatser, eller ett så kallade aktivitetsbaserade kontor, var ännu mindre populära. Enbart elva procent i hela studien ansåg att ett kontor utformat på det sättet skulle vara bra för deras produktivitet, i Sverige var den siffran ännu lägre, bara sju procent. Det viktigaste för kontorsanställda i Sverige var när de fick önska, enligt studien, naturligt ljus, havsutsikt, privat kontor, ljusa färger och levande växter inomhus. För den som vill läsa mer finns ytterligare information på humanspaces.com. ■ ANNONS ÅRETS BÄSTA GOLVKEDJEFÖRETAG! Stort grattis till Piteå Golv & Kakel som på Golvkedjekonferensen vecka 47 utsågs till Årets Golvkedjeföretag 2014. Med effektiva rutiner och efter en framgångsrik succession har de redan etablerat en god lönsamhet samtidigt som de växer snabbare än marknaden. Golvkedjan består av ett 50-tal företag med över 1 400 golvläggare och plattsättare. Vi finns på 70 platser i landet, omsätter drygt 2 miljarder kronor och har över 20 procent av den svenska marknaden. Vi representerar helt enkelt de bästa golv- och plattsättningsföretagen i landet. Vill du veta mera? Besök oss på golvkedjan.se. GOLVKEDJAN - YRKESMÄN ÖVER HELA LANDET #8 - 2014 | GOLV TILL TAK | NOTERAT | 23
Page 1 and 2: SKANDINAVISK TIDSKRIFT OM GOLV, VÄ
Page 3 and 4: INNEHÅLL | 8 | 2014 3 GÅR DET ATT
Page 5 and 6: GÅR DET ATT KOMMA FRAM? Det är en
Page 7 and 8: ovanligt att ställningar är satta
Page 9 and 10: "ANMÄL HINDER!" Det uppstår ofta
Page 11 and 12: Två frågeställningar som nu tydl
Page 13 and 14: NU ÄVEN I KLICK- FORMAT iD INSPIRA
Page 15 and 16: › TEXT: Magnus Rönnmark INOM GOL
Page 17 and 18: › FÖR VISSA JOBB behövs tunga m
Page 19 and 20: GOLVET .." › OVAN: KLASSRUM med s
Page 21 and 22: SPARA TID OCH PENGAR MED GVKS KVALI
Page 23: Carl-Gustav Bornehag har synts myck
Page 27 and 28: EN EGEN SERIE BLANDARE Sanova lanse
Page 29 and 30: NYA PRODUKTER FRÅN LOBA NOTERAT H
Page 31 and 32: GOLVBRANSCHENS RIKSORGANISATION, GB
Page 33: TARKETT KÖPER DESSO Tarkett har n
Page 36: POSTTIDNING B Utgivare: GBR Förlag

Golv till Tak #8-2014

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?