Kommitténs rapport 121113

kofds

Kommittén för Dalslands Sjukhus rapport om vad som finns och kan utvecklas på Dalslands Sjukhus i Bäckefors.


DALSLÄNNINGARNAS

IDEÉR, BEHOV, FÖRSLAG OCH KRAV FÖR

BEFINTLIGA OCH NYA VERKSAMHETER VID

DALSLANDS SJUKHUS

FRAMFÖRDA GENOM

KOMMITTÉN FÖR DALSLANDS SJUKHUS

NOVEMBER 2012.

LIMERICK

VÅR PÄRLA VÅRT SJUKHUS I BÄCKEFORS

DET LIGGER NATURLIGT OCH NÄRA OSS

VI SKALL HA DET KVAR

FÖR VI VET VAD VI HAR

OCH FÖR DETTA MÅSTE VI SLÅSS

1


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

IGEN Sid. 3

FOLKETS BEHOV Sid. 3

ENKÄT VIA DATA

BEFINTLIG VÅRD Sid. 4

NYA VERKSAMHETER Sid. 5

EKONOMI OCH STYRNING Sid. 9

LEDNING Sid. 10

REGIONPOLITISKT ANSVAR Sid. 10

POLITISKT ANSVAR Sid. 11

2


IGEN

Så är det då dags igen för utredning som berör Dalslands sjukhus (DS)

Tio lokalsjukhus (närsjukvårdscentrum), i regionen, skall nivågrupperas

och fyllas med verksamheter.

För DS anser vi i kommittén att nivå tre skall gälla med möjlighet till

uppdrag för regionen enligt nivå fyra.

Innehållet i denna vår rapport talar väl för detta.

FOLKETS BEHOV

Vad finns som redovisar dalslänningarnas behov och krav för

tillgång på sjukvård?

Kommittén redovisar detta genom:

dels rapporten ” Resurser för mer och för fler”, okt. 2011

dels folkmötet i Bäckefors 5 maj 2012 med mer än 1000 deltagare,

12000 namnunderskrifter och antaget uttalande,

dels databaserad enkät september- oktober 2012,

dels massor av samtal i vardagen, om sjukvård och DS.

Vi anser att ingen annan har så mycket fakta insamlat och redovisat som vi

vad gäller främst DS roll och behov i dalsländsk sjukvård.

ENKÄT VIA DATA

Kommittén har under två månader låtit allmänheten redovisa sin uppfattning

om DS genom databaserad enkät.

3


Våra frågor var:

-Vilka av nuvarande verksamheter anser Du skall finnas kvar?

-Vilka nya verksamheter anser Du skall finnas vid DS?

Enkäten fick mycket god respons. Knappt 700 besvarade den.

Tillfredsställande var att ca 60% var yngre än pensionärer.

Det ger enkäten tyngd och betydelse. Något fler kvinnor än män har svarat.

91 % är permanent boende och 7% fritidsboende i landskapet.

Noteras bör att enkäten också gett 29 sidor kommentarer till rubrikerna:

”Dina egna förslag till nya verksamheter”.

”Hur kan man få till mer vård på DS?”

”Har Du några övriga synpunkter?”

Vilket engagemang och intresse för angelägen vård vid DS!

Vilken tillgång att ta del av för politiska partier intresserade av utveckling

och inte avveckling.

Vilken tillgång för chefer och ledare med intresse för NÄRA SJUKVÅRD!

Materialet finns tillgängligt hos kommittén.

BEFINTLIG VÅRD

I såväl vår rapport, okt. 2011, som enkät har den befintliga vården vid DS

rönt stort intresse. Det finns mer än vad många patienter och verksamhetschefer

tror:

audionommottagning

-Barnmottagning

-diabetesmottagning

-Dietist

-Fotvård

-Gynekologmottagning

-Habilitering

-Hudmottagning

-Jourcentral

-Kirurgmottagning

-instrumentcentral

-Ortopedmottagning

-Ortopedteknik

-Patientvägledare

-psykiatrisk mottagning

-Rehabenhet

-Sjukgymnastik

-Bassäng

-Rehabteam Dalsland

-Röntgenmottagning

4


-Laboratorium/Blodgivarcentral

-Ljusbehandlingsmottagning

-Matsal/Cafeteria

-Medicinmottagning

-Mödra/Barnhälsovårdspsykolog

-Barn- och ungdomspsykmottagning.

-Sjukhuspräst

-Vårdcentral

-Distriktsköterskemottagning/BVC

-ögonmottagning

-Öron-, näs och halsmottagning

Uppräkningen är imponerande.

Mindre imponerande är vilket faktiskt innehåll verksamhetsskyltarna har.

Genom små men betydelsefulla försämringar ges en oriktig bild av tillgången

på vård.

Styrning kan ske ex.vis vad gäller öppetdagar, tillgång på läkare o.s.v.

Kort uttryckt så finns ett massivt stöd för att de verksamheter som nu finns

vid DS skall vara kvar och ges ett fullödigare innehåll!

NYA VERKSAMHETER

Kommittén redovisar i det följande ett antal nya verksamheter vid DS med korta

kommentarer. Även här finns vår rapport okt. 2011 och den färska enkäten som

stöd.

Alla förslagen får inte lika stor anslutning, förklaringen är ex att har man inga

barn är inte barnmottagning lika angelägen.

Ingen föreslagen verksamhet har så litet stöd att just den aktiviteten och kan eller

skall sorteras bort från bedömning och respekt.

Njurdialys

Det påtalas från regionen: ”Ofta förekommande vårdbehov skall ske NÄRA

patienten.” Verkligheten är en helt annan vilket njurdialys är ett bra exempel på.

Sjukhusbesök tre gånger i veckan för lång tid! Inget annat än bristande respekt för

drabbade patienter hindrar från dialys vid DS. Allt yngre drabbas.

Investeringar: behövs inte.

Visa omtanke – starta snarast!

Palliativ vård

Med goda exempel från Trollhättan-Vänersborg och Uddevalla bör utredas om

inte den palliativa vården i Dalsland borde samordnas till DS.

Tillgångar till kvalificerade resurser talar för detta. Lång väg till Uddevalla

lasarett är ytterligare skäl. Ett smärtcentrum för Dalsland skulle med fördel

kombineras med denna vård.

Även konstaterad överkonsumtion av läkemedel kan vara problem att

uppmärksamma.

.

5


Investeringar: Inga nämnvärda.

Verksamheten kräver samverkan mellan regionen o kommunerna.

Låt utreda och ge än bättre kvalité i livets slutskede.

Färdigvård

Färdigbehandlade patienter är inte alltid färdigvårdade. Genom nuvarande system

åläggs kommunerna betydande kostnader för sjukvård.

Patienter åker tur o retur i onödan.

För alla parter, inte minst patienterna, är det angeläget med en kortare vistelse på

lasarett. Detta ger platsvinster, vårdplanering får bättre tid och kan ske närmare

hemorten.

Även för korttidspatienter vore en möjlighet till vistelse på DS till fördel.

Möjligheterna till aktiv rehabilitering är ju där de bästa i Dalsland.

Investeringar: Inga nämnvärda.

Ta snabbt tillvara denna möjlighet till bättre och billigare vård.

Ultraljud

Ultraljudsundersökningar vid DS spar tid, resor, miljö och pengar. Lokaler finns.

Investeringar: Inga nämnvärda.

Arbets-EKG

Spar långa resor och pengar. Kan kopplas till medicinmottagningen.

Patientskola

Hjärtskola finnes. Ökat samarbete med primärvård kan ge fler patientgrupper

hjälp inom ex. astma och hud. Kompetens finns dessutom ”Smedjan” för

korttidsboende.

Investeringar: Inga nämnvärda.

Reumatologvård

Vård särskilt lämpad för DS. Resurser finns för rehab. Veckovis boende på

Smedjan. Utsatt patientgrupp med långvarigt vårdbehov. Även mellanliggande

behandlingar i form av läkemedels.. kan ges.

Investeringar: Inga nämnvärda.

6


Överviktiga barn o vuxna

Viss behandling sker via barnmottagning. Bör utökas till alla åldrar. Goda resurser

finns redan. Grupp för patientskola. Viktig förebyggande verksamhet, behovet

ökar. Mer samarbete med BVC och elevhälsa om vårdmöjligheter ger i

närområdet. Smedjan en resurs.

Investeringar: Inga nämnvärda.

Operationer

Ingen verksamhet har fått så stort gensvar i vår enkät. 75% av de svarande anser

operationsverksamhet mycket viktig. Många skäl talar för detta.

Vad gör då regionen? Jo i augusti 2012 stängdes operationsavdelningen. Patienter

hänvisas till bl.a. södra Halland, 60 mil t. o r. för vård! Vari ligger den

besparingen?

Hälso- o sjukvården i Dalslands brottas med överskott i årets verksamhet med f.n.

42 milj.kr. Hyra tas ut av regionen (!) med förskräckande resultat.

Inhyrda läkare anses för dyra att anlita. (Billigare på Spenshult?) Debitera deras

kostnader på moderklinikerna och låt fast anställda sköta DS så är problemet löst!

För närvarande finns hot om utflyttning även av fasta inventarier från

operationslokalerna. STOPPA DET är vår uppmaning. Invänta resultatet av

pågående utredning om närsjukvårdsområdena. Dessutom har vår kommitté fått

löfte att marknadsföra lediga kapaciteter på DS. Det kommer att ske i höst via vår

hemsida.

Låt förnuft råda och lyssna på folkets röst.

Investeringar: Inga nämnvärda.

Jourcentral och inläggning

Bland befintliga verksamheter har jourcentralen från 93% i vår enkät. Den

betraktas som helt nödvändig ur flera aspekter. Där finns Dalslands enda läkare

nattetid, som även ger hjälp till den kommunala hemsjukvården. Mycket hjälp och

rådgivning ges utöver ren läkarinsats. Skulle nattjouren försvinna, hemska tanke,

måste den ersättas av två akutambulanser, kostnad 6 milj. kr/ st/ år.

För att ännu mer kunna utnyttja jourcentralen bör inläggning över natt ges. Dessa

obs- och trygghetsplatser gynnar dalslänningarna och avlastar akuten på NÄL.

Lätt genomförd åtgärd – låt ske.

Investeringar: Inga nämnvärda.

Äldre multisjuka

Behandling av denna patientgrupp torde med flera fördelar kunna ges i anslutning

till ”Färdigvård” ovan. Varför inte inrätta en mindre MÄVA – verksamhet vid

DS?

Investeringar: Inga nämnvärda.

7


Cytostatiska behandlingar.

Utred möjligheterna att ge någon form av denna sortens behandlingar vid DS.

Äldremottagning

Geriatrisk kompetens är en bristvara. Detta talar för att en samlad äldremottagning

vid DS skulle underlätta en sådan rekrytering. Visst fältarbete skulle då också bli

möjligt. Gott exempel finns att hämta i Lidköping.

Investeringar: Inga nämnvärda.

Sömnlaboratorium

Enligt uppgift lider 20% av Sveriges befolkning av sömnstörningar på grund av

bl.a. snarkning. Behandlingar kan ges med god effekt, förtidspensioneringar

undvikas. Laboratorium för sömnproblem kan med lätthet ordnas vid DS. Hjälp

nära för plågade patienter och familjer.

Investeringar: Inga nämnvärda.

psykiatrisk vård.

Befintlig psykiatrisk mottagning är av stort värde för berörd befolkning.

Önskvärt är en möjlighet till inläggning av akutsjuka. Nya behandlingsmetoder

bör prövas.

Investeringar: Inga nämnvärda

Apotek

Apotek saknas av många i vår enkät, 74%.

Ingen utöver kommittén verkar ägna detta nåt intresse. Lokaler med hyllor finns

att flytta in i.

Regionens osmidiga hyressättning får ej utgöra hinder för etablering av apotek vid

DS.

Investeringar: Inga nämnvärda

Filial till 1177

Sjukvårdsrådgivningen, tel. 1177, är överbelastad kvällar och helger med långa

svarstider som följd. Filial med tjänstgöring dessa tider är möjlig att etablera vid

DS. Lokaler finns, personal likaså efter kompletterande utbildning.

Varför inte våga försöket?

Investeringar: Inga nämnvärda

Restaurang/Café

Regionen har i höst visat på okänslighet för god och mänsklig omtanke när varm

mat slopades i restaurangen.

8


Varför? Återigen en helt underlig hyressättning till sig själv. Dessutom tvång att

hyra alldeles för stora ytor. Så tar man död på en angelägen verksamhet.

Med 42 milj. i driftöverskott och möjlighet för patienter och personal att äta varm

lagad mat var regionens beslut oförsvarligt. Dessutom – får vi mer verksamhet vid

DS – skall den bygga på att man har med matsäck? Övergången till djupfryst att

tina har självfallet lett till avsett resultat – verksamheten har nu så liten omfattning

att det blir till ytterligare försämring.

Regionens försök att engagera privat entreprenör väckte intresse. Förhandlingar

med låsta positioner från regionens sida fick till resultat: Trots avsevärd vinst för

regionen uteblev möjligheterna till varm och närande mat måndag – fredag.

Det måste beklagas.

Dalslands sjukhus entré tillhör troligen regionens tråkigaste. Inte bara det skälet

finns. Det måste till en cafeteria i entrén snarast möjligt. Kaffe o bulle är mycket

rimligt även för oss i periferin.

Lagad mat förutsätter vi blir en möjlighet, senast då mer verksamhet tillföres

sjukhuset.

Regionalt uppdrag

I aktuell nivåindelning anges i nivå fyra ” Regiongemensamma uppdrag”.

Vår uppfattning är att även DS kan utföra något sådant uppdrag. Kökortning av

visst slag borde få prövas

Ovanstående avsnitt är resultat av mer än ett års engagemang och intresse i

Dalsland.

Vad dalslänningarna vill/behöver/kräver är tämligen klart.

Vi hyser förhoppningen att seriösa överväganden hos politiker av alla slag och

även bland ledare och chefer ger oss här i regionens norra del möjlighet att här ta

del av vårt behov av hälso- och sjukvård.

EKONOMI och STYRNING

Kommittén hävdar såväl nu som tidigare att ekonomin är viktig men ej avgörande

för ex verksamhet vid DS. Även om aktiviteter där läggs ned försvinner ju inte

patienter och sjukdomar!

Systemet att ej redovisa såväl besparingar som kostnader, vid förändringar, är

kanske svårt men oförskämt. I annan verksamhet är sådant otänkbart.

Oftast gäller att det är både humanare och billigare att lösa problem närmare

patienten, NÄRA SJUKVÅRD VAR DET.

Driftöverskott i år i Dalsland, mångmiljonbelopp, pekar på att något är fel, vi

avstår analys.

Styrningen via ekonomi kan ha stor betydelse i en verksamhet. Vi ger två

exempel.

9


En moderkliniks möjligheter att ”tjäna” pengar är att avstå bemanning på ex DS

och tillgodoräkna sig ”besparingen”. Upphör detta oskick stimulerar det till att

bemanning sker.

Ändra!

En annan verksam åtgärd vore att patientens resekostnader debiterades

moderkliniken. Om så sker stimuleras till besök med lägre reskostnader. Genom

återbesök på DS gynnas ju också reseekonomin.

Undanröj sådana missförhållanden.

LEDNING

Ledning är en viktig del för en verksamhet.

Politiskt leds verksamheterna vid DS av fem- sex olika organ.

Det kan inte bli annat än oklart och dåligt.

Ytterligare politisk nivå botar inte fler sjuka.

Varför inte låta DS få pröva en modell där sjukhuset tilldelas en ”påse pengar”

och sen har det närmaste politiska organet ansvaret för DS totala verksamhet. Väl

värt att pröva fortast möjligt.

Även på tjänstemannasidan saknar ju DS ledning. Ett företag med så många

verksamheter, miljoner och anställda utan styrning är otänkbart. Så även här.

Anställ en sjukhuschef med eforderliga kringresurser. Den har att samordna över

flera gränser såväl inom regionen som mot kommunerna. Samverkan likaså. För

de anställda är det positivt att arbetsgivaren får ett ansikte och en närhet.

Utveckling av verksamheten är en annan uppgift för en chef. Det är något

förvånande att regionens revisorer ej uppmärksammar nu gällande förhållande.

Gör något innan alla särintressen tagit knäcken på Dalslands sjukhus.

REGIONPOLITISKT ANSVAR

Vi har sparat något mycket viktigt till sist.

När regionen bildades för mer än 10 år sedan tog den över det regionpolitiska

ansvaret från staten.

Det har för DS varit direkt olyckligt.

Avsikten är att denna del av politiken skall medverka till fördelning av service och

behålla och helst ge fler arbetstillfällen.

Vad som försvunnit från DS under tio år är välkänt. Antalet arbetstillfällen uppges

ha minskat med mer än 50-talet.

Vi motsätter oss inte satsningar alltifrån miljarder till 90.000 i olika delar av

regionen.

Men nu är det upp till bevis för att något skall ske även på regionens eget DS.

Medvetenheten hos politiska organ och i ledning och verksamheter tror vi är

nästan försumbar. Vi har gärna fel.

När nu närsjukvårdscentrum för Dalsland skall fyllas med angelägen verksamhet

låt oss då få se att även regionpolitiken haft betydelse.

10


POLITISKT ANSVAR

Politiker i region och kommuner har att ägna sig år samma människor.

Ideologier och smarta lösningar med knappa marginaler i all ära.

Det är för oss människor som Ni är till och vår välfärd ni hanterar.

Låt det vara vägledande och ha stor betydelse i ert sätt att leda, ta ansvar och

visa vägen för de som behöver.

TACK FÖR ORDET!

.

11

More magazines by this user
Similar magazines