Kommitténs rapport 121113

DALSLÄNNINGARNAS
IDEÉR, BEHOV, FÖRSLAG OCH KRAV FÖR
BEFINTLIGA OCH NYA VERKSAMHETER VID
DALSLANDS SJUKHUS
FRAMFÖRDA GENOM
KOMMITTÉN FÖR DALSLANDS SJUKHUS
NOVEMBER 2012.
LIMERICK
VÅR PÄRLA VÅRT SJUKHUS I BÄCKEFORS
DET LIGGER NATURLIGT OCH NÄRA OSS
VI SKALL HA DET KVAR
FÖR VI VET VAD VI HAR
OCH FÖR DETTA MÅSTE VI SLÅSS
1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
IGEN Sid. 3
FOLKETS BEHOV Sid. 3
ENKÄT VIA DATA
BEFINTLIG VÅRD Sid. 4
NYA VERKSAMHETER Sid. 5
EKONOMI OCH STYRNING Sid. 9
LEDNING Sid. 10
REGIONPOLITISKT ANSVAR Sid. 10
POLITISKT ANSVAR Sid. 11
2

IGEN
Så är det då dags igen för utredning som berör Dalslands sjukhus (DS)
Tio lokalsjukhus (närsjukvårdscentrum), i regionen, skall nivågrupperas
och fyllas med verksamheter.
För DS anser vi i kommittén att nivå tre skall gälla med möjlighet till
uppdrag för regionen enligt nivå fyra.
Innehållet i denna vår rapport talar väl för detta.
FOLKETS BEHOV
Vad finns som redovisar dalslänningarnas behov och krav för
tillgång på sjukvård?
Kommittén redovisar detta genom:
dels rapporten ” Resurser för mer och för fler”, okt. 2011
dels folkmötet i Bäckefors 5 maj 2012 med mer än 1000 deltagare,
12000 namnunderskrifter och antaget uttalande,
dels databaserad enkät september- oktober 2012,
dels massor av samtal i vardagen, om sjukvård och DS.
Vi anser att ingen annan har så mycket fakta insamlat och redovisat som vi
vad gäller främst DS roll och behov i dalsländsk sjukvård.
ENKÄT VIA DATA
Kommittén har under två månader låtit allmänheten redovisa sin uppfattning
om DS genom databaserad enkät.
3

Våra frågor var:
-Vilka av nuvarande verksamheter anser Du skall finnas kvar?
-Vilka nya verksamheter anser Du skall finnas vid DS?
Enkäten fick mycket god respons. Knappt 700 besvarade den.
Tillfredsställande var att ca 60% var yngre än pensionärer.
Det ger enkäten tyngd och betydelse. Något fler kvinnor än män har svarat.
91 % är permanent boende och 7% fritidsboende i landskapet.
Noteras bör att enkäten också gett 29 sidor kommentarer till rubrikerna:
”Dina egna förslag till nya verksamheter”.
”Hur kan man få till mer vård på DS?”
”Har Du några övriga synpunkter?”
Vilket engagemang och intresse för angelägen vård vid DS!
Vilken tillgång att ta del av för politiska partier intresserade av utveckling
och inte avveckling.
Vilken tillgång för chefer och ledare med intresse för NÄRA SJUKVÅRD!
Materialet finns tillgängligt hos kommittén.
BEFINTLIG VÅRD
I såväl vår rapport, okt. 2011, som enkät har den befintliga vården vid DS
rönt stort intresse. Det finns mer än vad många patienter och verksamhetschefer
tror:
audionommottagning
-Barnmottagning
-diabetesmottagning
-Dietist
-Fotvård
-Gynekologmottagning
-Habilitering
-Hudmottagning
-Jourcentral
-Kirurgmottagning
-instrumentcentral
-Ortopedmottagning
-Ortopedteknik
-Patientvägledare
-psykiatrisk mottagning
-Rehabenhet
-Sjukgymnastik
-Bassäng
-Rehabteam Dalsland
-Röntgenmottagning
4

-Laboratorium/Blodgivarcentral
-Ljusbehandlingsmottagning
-Matsal/Cafeteria
-Medicinmottagning
-Mödra/Barnhälsovårdspsykolog
-Barn- och ungdomspsykmottagning.
-Sjukhuspräst
-Vårdcentral
-Distriktsköterskemottagning/BVC
-ögonmottagning
-Öron-, näs och halsmottagning
Uppräkningen är imponerande.
Mindre imponerande är vilket faktiskt innehåll verksamhetsskyltarna har.
Genom små men betydelsefulla försämringar ges en oriktig bild av tillgången
på vård.
Styrning kan ske ex.vis vad gäller öppetdagar, tillgång på läkare o.s.v.
Kort uttryckt så finns ett massivt stöd för att de verksamheter som nu finns
vid DS skall vara kvar och ges ett fullödigare innehåll!
NYA VERKSAMHETER
Kommittén redovisar i det följande ett antal nya verksamheter vid DS med korta
kommentarer. Även här finns vår rapport okt. 2011 och den färska enkäten som
stöd.
Alla förslagen får inte lika stor anslutning, förklaringen är ex att har man inga
barn är inte barnmottagning lika angelägen.
Ingen föreslagen verksamhet har så litet stöd att just den aktiviteten och kan eller
skall sorteras bort från bedömning och respekt.
Njurdialys
Det påtalas från regionen: ”Ofta förekommande vårdbehov skall ske NÄRA
patienten.” Verkligheten är en helt annan vilket njurdialys är ett bra exempel på.
Sjukhusbesök tre gånger i veckan för lång tid! Inget annat än bristande respekt för
drabbade patienter hindrar från dialys vid DS. Allt yngre drabbas.
Investeringar: behövs inte.
Visa omtanke – starta snarast!
Palliativ vård
Med goda exempel från Trollhättan-Vänersborg och Uddevalla bör utredas om
inte den palliativa vården i Dalsland borde samordnas till DS.
Tillgångar till kvalificerade resurser talar för detta. Lång väg till Uddevalla
lasarett är ytterligare skäl. Ett smärtcentrum för Dalsland skulle med fördel
kombineras med denna vård.
Även konstaterad överkonsumtion av läkemedel kan vara problem att
uppmärksamma.
.
5

Investeringar: Inga nämnvärda.
Verksamheten kräver samverkan mellan regionen o kommunerna.
Låt utreda och ge än bättre kvalité i livets slutskede.
Färdigvård
Färdigbehandlade patienter är inte alltid färdigvårdade. Genom nuvarande system
åläggs kommunerna betydande kostnader för sjukvård.
Patienter åker tur o retur i onödan.
För alla parter, inte minst patienterna, är det angeläget med en kortare vistelse på
lasarett. Detta ger platsvinster, vårdplanering får bättre tid och kan ske närmare
hemorten.
Även för korttidspatienter vore en möjlighet till vistelse på DS till fördel.
Möjligheterna till aktiv rehabilitering är ju där de bästa i Dalsland.
Investeringar: Inga nämnvärda.
Ta snabbt tillvara denna möjlighet till bättre och billigare vård.
Ultraljud
Ultraljudsundersökningar vid DS spar tid, resor, miljö och pengar. Lokaler finns.
Investeringar: Inga nämnvärda.
Arbets-EKG
Spar långa resor och pengar. Kan kopplas till medicinmottagningen.
Patientskola
Hjärtskola finnes. Ökat samarbete med primärvård kan ge fler patientgrupper
hjälp inom ex. astma och hud. Kompetens finns dessutom ”Smedjan” för
korttidsboende.
Investeringar: Inga nämnvärda.
Reumatologvård
Vård särskilt lämpad för DS. Resurser finns för rehab. Veckovis boende på
Smedjan. Utsatt patientgrupp med långvarigt vårdbehov. Även mellanliggande
behandlingar i form av läkemedels.. kan ges.
Investeringar: Inga nämnvärda.
6

Överviktiga barn o vuxna
Viss behandling sker via barnmottagning. Bör utökas till alla åldrar. Goda resurser
finns redan. Grupp för patientskola. Viktig förebyggande verksamhet, behovet
ökar. Mer samarbete med BVC och elevhälsa om vårdmöjligheter ger i
närområdet. Smedjan en resurs.
Investeringar: Inga nämnvärda.
Operationer
Ingen verksamhet har fått så stort gensvar i vår enkät. 75% av de svarande anser
operationsverksamhet mycket viktig. Många skäl talar för detta.
Vad gör då regionen? Jo i augusti 2012 stängdes operationsavdelningen. Patienter
hänvisas till bl.a. södra Halland, 60 mil t. o r. för vård! Vari ligger den
besparingen?
Hälso- o sjukvården i Dalslands brottas med överskott i årets verksamhet med f.n.
42 milj.kr. Hyra tas ut av regionen (!) med förskräckande resultat.
Inhyrda läkare anses för dyra att anlita. (Billigare på Spenshult?) Debitera deras
kostnader på moderklinikerna och låt fast anställda sköta DS så är problemet löst!
För närvarande finns hot om utflyttning även av fasta inventarier från
operationslokalerna. STOPPA DET är vår uppmaning. Invänta resultatet av
pågående utredning om närsjukvårdsområdena. Dessutom har vår kommitté fått
löfte att marknadsföra lediga kapaciteter på DS. Det kommer att ske i höst via vår
hemsida.
Låt förnuft råda och lyssna på folkets röst.
Investeringar: Inga nämnvärda.
Jourcentral och inläggning
Bland befintliga verksamheter har jourcentralen från 93% i vår enkät. Den
betraktas som helt nödvändig ur flera aspekter. Där finns Dalslands enda läkare
nattetid, som även ger hjälp till den kommunala hemsjukvården. Mycket hjälp och
rådgivning ges utöver ren läkarinsats. Skulle nattjouren försvinna, hemska tanke,
måste den ersättas av två akutambulanser, kostnad 6 milj. kr/ st/ år.
För att ännu mer kunna utnyttja jourcentralen bör inläggning över natt ges. Dessa
obs- och trygghetsplatser gynnar dalslänningarna och avlastar akuten på NÄL.
Lätt genomförd åtgärd – låt ske.
Investeringar: Inga nämnvärda.
Äldre multisjuka
Behandling av denna patientgrupp torde med flera fördelar kunna ges i anslutning
till ”Färdigvård” ovan. Varför inte inrätta en mindre MÄVA – verksamhet vid
DS?
Investeringar: Inga nämnvärda.
7

Cytostatiska behandlingar.
Utred möjligheterna att ge någon form av denna sortens behandlingar vid DS.
Äldremottagning
Geriatrisk kompetens är en bristvara. Detta talar för att en samlad äldremottagning
vid DS skulle underlätta en sådan rekrytering. Visst fältarbete skulle då också bli
möjligt. Gott exempel finns att hämta i Lidköping.
Investeringar: Inga nämnvärda.
Sömnlaboratorium
Enligt uppgift lider 20% av Sveriges befolkning av sömnstörningar på grund av
bl.a. snarkning. Behandlingar kan ges med god effekt, förtidspensioneringar
undvikas. Laboratorium för sömnproblem kan med lätthet ordnas vid DS. Hjälp
nära för plågade patienter och familjer.
Investeringar: Inga nämnvärda.
psykiatrisk vård.
Befintlig psykiatrisk mottagning är av stort värde för berörd befolkning.
Önskvärt är en möjlighet till inläggning av akutsjuka. Nya behandlingsmetoder
bör prövas.
Investeringar: Inga nämnvärda
Apotek
Apotek saknas av många i vår enkät, 74%.
Ingen utöver kommittén verkar ägna detta nåt intresse. Lokaler med hyllor finns
att flytta in i.
Regionens osmidiga hyressättning får ej utgöra hinder för etablering av apotek vid
DS.
Investeringar: Inga nämnvärda
Filial till 1177
Sjukvårdsrådgivningen, tel. 1177, är överbelastad kvällar och helger med långa
svarstider som följd. Filial med tjänstgöring dessa tider är möjlig att etablera vid
DS. Lokaler finns, personal likaså efter kompletterande utbildning.
Varför inte våga försöket?
Investeringar: Inga nämnvärda
Restaurang/Café
Regionen har i höst visat på okänslighet för god och mänsklig omtanke när varm
mat slopades i restaurangen.
8

Varför? Återigen en helt underlig hyressättning till sig själv. Dessutom tvång att
hyra alldeles för stora ytor. Så tar man död på en angelägen verksamhet.
Med 42 milj. i driftöverskott och möjlighet för patienter och personal att äta varm
lagad mat var regionens beslut oförsvarligt. Dessutom – får vi mer verksamhet vid
DS – skall den bygga på att man har med matsäck? Övergången till djupfryst att
tina har självfallet lett till avsett resultat – verksamheten har nu så liten omfattning
att det blir till ytterligare försämring.
Regionens försök att engagera privat entreprenör väckte intresse. Förhandlingar
med låsta positioner från regionens sida fick till resultat: Trots avsevärd vinst för
regionen uteblev möjligheterna till varm och närande mat måndag – fredag.
Det måste beklagas.
Dalslands sjukhus entré tillhör troligen regionens tråkigaste. Inte bara det skälet
finns. Det måste till en cafeteria i entrén snarast möjligt. Kaffe o bulle är mycket
rimligt även för oss i periferin.
Lagad mat förutsätter vi blir en möjlighet, senast då mer verksamhet tillföres
sjukhuset.
Regionalt uppdrag
I aktuell nivåindelning anges i nivå fyra ” Regiongemensamma uppdrag”.
Vår uppfattning är att även DS kan utföra något sådant uppdrag. Kökortning av
visst slag borde få prövas
Ovanstående avsnitt är resultat av mer än ett års engagemang och intresse i
Dalsland.
Vad dalslänningarna vill/behöver/kräver är tämligen klart.
Vi hyser förhoppningen att seriösa överväganden hos politiker av alla slag och
även bland ledare och chefer ger oss här i regionens norra del möjlighet att här ta
del av vårt behov av hälso- och sjukvård.
EKONOMI och STYRNING
Kommittén hävdar såväl nu som tidigare att ekonomin är viktig men ej avgörande
för ex verksamhet vid DS. Även om aktiviteter där läggs ned försvinner ju inte
patienter och sjukdomar!
Systemet att ej redovisa såväl besparingar som kostnader, vid förändringar, är
kanske svårt men oförskämt. I annan verksamhet är sådant otänkbart.
Oftast gäller att det är både humanare och billigare att lösa problem närmare
patienten, NÄRA SJUKVÅRD VAR DET.
Driftöverskott i år i Dalsland, mångmiljonbelopp, pekar på att något är fel, vi
avstår analys.
Styrningen via ekonomi kan ha stor betydelse i en verksamhet. Vi ger två
exempel.
9

En moderkliniks möjligheter att ”tjäna” pengar är att avstå bemanning på ex DS
och tillgodoräkna sig ”besparingen”. Upphör detta oskick stimulerar det till att
bemanning sker.
Ändra!
En annan verksam åtgärd vore att patientens resekostnader debiterades
moderkliniken. Om så sker stimuleras till besök med lägre reskostnader. Genom
återbesök på DS gynnas ju också reseekonomin.
Undanröj sådana missförhållanden.
LEDNING
Ledning är en viktig del för en verksamhet.
Politiskt leds verksamheterna vid DS av fem- sex olika organ.
Det kan inte bli annat än oklart och dåligt.
Ytterligare politisk nivå botar inte fler sjuka.
Varför inte låta DS få pröva en modell där sjukhuset tilldelas en ”påse pengar”
och sen har det närmaste politiska organet ansvaret för DS totala verksamhet. Väl
värt att pröva fortast möjligt.
Även på tjänstemannasidan saknar ju DS ledning. Ett företag med så många
verksamheter, miljoner och anställda utan styrning är otänkbart. Så även här.
Anställ en sjukhuschef med eforderliga kringresurser. Den har att samordna över
flera gränser såväl inom regionen som mot kommunerna. Samverkan likaså. För
de anställda är det positivt att arbetsgivaren får ett ansikte och en närhet.
Utveckling av verksamheten är en annan uppgift för en chef. Det är något
förvånande att regionens revisorer ej uppmärksammar nu gällande förhållande.
Gör något innan alla särintressen tagit knäcken på Dalslands sjukhus.
REGIONPOLITISKT ANSVAR
Vi har sparat något mycket viktigt till sist.
När regionen bildades för mer än 10 år sedan tog den över det regionpolitiska
ansvaret från staten.
Det har för DS varit direkt olyckligt.
Avsikten är att denna del av politiken skall medverka till fördelning av service och
behålla och helst ge fler arbetstillfällen.
Vad som försvunnit från DS under tio år är välkänt. Antalet arbetstillfällen uppges
ha minskat med mer än 50-talet.
Vi motsätter oss inte satsningar alltifrån miljarder till 90.000 i olika delar av
regionen.
Men nu är det upp till bevis för att något skall ske även på regionens eget DS.
Medvetenheten hos politiska organ och i ledning och verksamheter tror vi är
nästan försumbar. Vi har gärna fel.
När nu närsjukvårdscentrum för Dalsland skall fyllas med angelägen verksamhet
låt oss då få se att även regionpolitiken haft betydelse.
10

POLITISKT ANSVAR
Politiker i region och kommuner har att ägna sig år samma människor.
Ideologier och smarta lösningar med knappa marginaler i all ära.
Det är för oss människor som Ni är till och vår välfärd ni hanterar.
Låt det vara vägledande och ha stor betydelse i ert sätt att leda, ta ansvar och
visa vägen för de som behöver.
TACK FÖR ORDET!
.
11