20151021 MKB Konsthall Tornedalen

RAPPORT

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING för detaljplan Vitsaniemi 9:6 m fl

Övertorneå kommun, Norrbottens län

UPPDRAGSNUMMER 3172001000

BILD: OOPEAA

2015-10-21

Linnéa Forss, Sweco Architects

Britta Pedersen, Sweco Architects

Ylva Tomasdotter, Sweco Architects

Joakim Sundén, Sweco Transport System

Uno Strömberg, Sweco Environment

repo001.docx 2012-03-2914

Sammanfattning

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Vitsaniemi 9:6 m fl upprättas då detaljplanen

antas medföra betydande miljöpåverkan. Detaljplanen medger etablering av en konsthall

med tillhörande parkering och omgivning i byn Vitsaniemi i Övertorneå kommun.

Nollalternativet tjänar som jämförelse mot detaljplanens maximala exploatering och

nollalternativet innebär att befintliga förhållanden även fortsätter att gälla inom den

närmsta framtiden.

Planområdet omfattas av riksintresse för natur och friluftsliv (Torneälven), för

kulturmiljövård, för kommunikationer (väg 99) samt ingår i Natura 2000 område för Kalixoch

Torne älv. Planområdet omfattas av generellt strandskydd.

Denna miljökonsekvensbeskrivning är avgränsad till nedan redovisade miljöaspekter.

• Klimat

• Landskapsbild

• Landsbygdsutveckling

• Kulturmiljö

• Naturmiljö

• Rekreation och friluftsliv

• Trafikmiljö

• Geoteknik

Planens genomförande bedöms inte ha någon betydande negativ påverkan på

riksintresse för friluftsliv, naturvård eller kommunikation. Planens genomförande bedöms

heller leda till någon nämnvärd påverkan på Natura 2000 eller strandskyddets syfte.

Planen genomförande kommer leda till negativa konsekvenser för kulturmiljön, men ej

påtaglig skada för riksintresset.

Granskning och uppföljning av miljökonsekvensbeskrivningen sker på initiativ från

Övertorneå kommun. Miljökonsekvensbeskrivningen följer detaljplanens process fram till

laga kraft-vunna handlingar.

repo001.docx 2012-03-2914

Sweco

Västra Varvsgatan 12

Box 50120

SE 972 36 Luleå, Sverige

Telefon +46 (0)920 35500

Fax +46 (0)920 35545

www.sweco.se

Sweco Architects AB

Org.nr 556173-0606

Styrelsens säte: Stockholm

Linnea Forss

Planarkitekt

Telefon direkt +46 (0)92035512

Mobil +46 (0)725474941

linnea.forss@sweco.se

Innehållsförteckning

1 BAKGRUND .......................................................................................................................... 1

2 SYFTE MED DETALJPLANEN OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN ................................ 1

3 BESKRIVNING AV VAD DETALJPLANEN AVSER TILLÅTA ........................................................ 2

4 FORMELLA KRAV ................................................................................................................. 3

5 BEHOVSBEDÖMNING, MKB ................................................................................................. 3

6 AVGRÄNSNING OCH ALTERNATIV ........................................................................................ 3

7 NOLLALTERNATIVET ............................................................................................................ 4

8 RIKSINTRESSEN .................................................................................................................... 4

9 MILJÖASPEKTER - FÖRUTSÄTTNINGAR, KONSEKVENSER OCH REKOMMENDATIONER ........ 5

9.1 KLIMAT ................................................................................................................................ 5

9.1.1 Förutsättningar ......................................................................................................... 5

9.1.2 Konsekvenser ............................................................................................................. 5

9.1.3 Rekommendationer ................................................................................................... 7

9.2 LANDSKAPSBILD ..................................................................................................................... 7


9.3 LANDSKAPSUTVECKLING ........................................................................................................... 9


9.3.2 Konsekvenser ........................................................................................................... 10

9.4 KULTURMILJÖ ...................................................................................................................... 10

9.4.1 Förutsättningar ....................................................................................................... 10

9.4.2 Konsekvenser ........................................................................................................... 11

9.4.3 Åtgärder i senare skeden ......................................................................................... 13

9.5 NATURMILJÖ ....................................................................................................................... 13


9.5.2 Konsekvenser ........................................................................................................... 18

9.5.3 Åtgärder i senare skeden ......................................................................................... 21

9.6 REKREATION OCH FRILUFTSLIV ................................................................................................. 21


9.6.2 Konsekvenser ........................................................................................................... 21

9.7 TRAFIK ............................................................................................................................... 22


9.7.2 Konsekvenser ........................................................................................................... 23

9.7.3 Rekommendationer ................................................................................................. 26

9.8 GEOTEKNIK ......................................................................................................................... 27


9.8.2 Konsekvenser ........................................................................................................... 28

9.8.3 Rekommendationer ................................................................................................. 28

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA

LF \\sefsume0001\projekt\3170\3172001_mkb_konsthall\000\12-text\20151021 mkb konsthall_leverans inför nämnd.docx

10 MÅLUPPFYLLELSE .......................................................................................................... 30

10.1 MILJÖMÅL .......................................................................................................................... 30

11 SAMLAD BEDÖMNING ................................................................................................... 32

12 GRANSKNING OCH UPPFÖLJNING .................................................................................. 33

13 MEDVERKANDE ............................................................................................................. 33

14 REFERENSER .................................................................................................................. 34

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


1 Bakgrund

2009 växte idén fram att skapa en internationell konsthall i Vitsaniemi i Övertorneå

kommun, så kallade Konsthall Tornedalen. Ur konsthallsidén växte också

boendekonceptet Guest House Tornedalen fram för att möjliggöra boende för konstnärer

och andra som periodvis arbetar vid konsthallen.

Kultursatsningar fungerar som dragningskraft för att bromsa upp och vända en negativ

utvecklingstrend. Kommunerna längs Östra Norrbotten måste få behålla kvalitet i vård,

skola och omsorg och behöver återflyttning av unga kvinnor, barnfamiljer.

Verksamheternas mål är att vårda Tornedalens kulturarv och skapa en levande

landsbygd. Även besöksnäringen främjas. Konsthallen ska främja och sprida kunskap om

konst genom konstutställning, pedagogiskt arbete, butik, restaurang och aula/hörsal. Det

pedagogiska arbetet utförs i en bildverkstad. Tankar finns att den gamla byskolan ska

användas för detta ändamål. Målet med Konsthall Tornedalen är också att skapa ett

attraktivt rekreationsområde utomhus runt konsthallsbyggnaden med konstnärlig

gestaltning.

2 Syfte med detaljplanen och miljökonsekvensbeskrivningen

Planens syfte är att skapa förutsättningar för uppförandet av en konsthall med omgivande

landskap.

Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att belysa de miljökonsekvenser som

uppstår genom den förändrade markanvändningen som föreslås i detaljplanen.

Konsekvenserna har jämförts med ett så kallat nollalternativ som avser det aktuella

planområdet utan att planförslaget genomförts.

1 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


3 Beskrivning av vad detaljplanen avser tillåta

Figur 1 Ungefärligt planområde. Illustration av OOPEAA Office for Peripheral Architecture, bearbetning Sweco.

Planområdet ligger i byn Vitsaniemi i södra delen av Övertorneå kommun. Planens

omfattning visas i figur 1. Inom planområdet finns mark avsedd för parkering väster om

väg 99 samt område för konsthall med omgivande ängsmark öster om väg 99, mot Torne

älv. Inom området finns en gammal banvall vilken idag fungerar som gångstråk.

Detaljplanen avser tillåta att banvallen flyttas inom området, för att bättre anpassa

markförhållandena för konsthallen.

Boendena i konceptet Guest House Tornedalen är belägna väster om väg 99, likaså den

gamla byaskola som även den kan komma att ingå i verksamheter för Konsthall

Tornedalen. Guest House Tornedalen och byskolan ingår inte i planområdet men

påverkar ändå verksamheten i stort.

Konsthallen kommer att inrymma utställningsytor, förråd, verkstäder, kontor,

restaurang/café samt övriga serviceytor, totalt ca 1700 kvm. Konsthallen kommer att vara

öppen året om men flest besökare förväntas under sommarhalvåret.

Omgivande ängsmark omfattar ca 27 000 kvm och kommer bland annat att innehålla

utställningar och mindre evenemang. Området närmast Torneälvens strand kommer att

lämnas som orörd naturmark där hävden fortsätter som innan. Besökare kommer dock att

kunna röra sig även inom detta område.

2 (34)

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


Besökare till konsthallen kommer främst med bil eller buss. Angöring med möjlighet till

avstigning för buss och bil kommer att finnas vid konsthallen liksom parkeringsplatser för

funktionshindrade. En större parkeringsyta med plats för ca 43 personbilar samt möjlighet

till parkering av buss kommer även att finnas på västra sidan om väg 99.

4 Formella krav

Enligt PBL 4 kap 34§ skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas om en

detaljplan medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar

som innebär en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan, eller hushållningen av mark

eller vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen ska möjliggöra en samlad

bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön,

hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser.

5 Behovsbedömning, MKB

Kommunen anser att detaljplanen kommer att medföra betydande miljöpåverkan och

innehållet i denna MKB skall följa 6 kap-11-18 och 22 § miljöbalken.

Länsstyrelsen har i sitt svar delat kommunens bedömning att planen kan innebära

betydande miljöpåverkan.

6 Avgränsning och alternativ

Miljökonsekvensbeskrivningen är avgränsad till att endast beröra de miljöaspekter som

bedöms relevanta för aktuell plan. Samråd om avgränsning har skett med länsstyrelsen.

Miljökonsekvensbeskrivningen är avgränsad till följande miljöaspekter:

• Klimat

• Landskapsbild

• Landsbygdsutveckling

• Kulturmiljö

• Naturmiljö

• Rekreation och friluftsliv

• Trafikmiljö

• Geoteknik

Den naturliga geografiska avgränsningen för miljökonsekvensbeskrivningen är

detaljplaneområdet. Under utredningen har även närmast kringliggande miljö tagits med i

beskrivningen av konsekvenser.

3 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


Miljökonsekvensbeskrivningen redovisar konsekvenser som detaljplanen kan medföra vid

exploatering av maximal byggrätt.

7 Nollalternativet

Nollalternativet tjänar som jämförelse mot planerad etablering. Nollalternativet innebär

nuläget, det vill säga hur detaljplanens påverkansområde kommer utvecklas i framtiden

om inte detaljplanen genomförs.

Nollalternativet innebär att befintlig landskapsstruktur kvarstår med ett delvis öppet

odlingslandskap, delvis skogsbevuxen mark. På sikt är risken att odlingslandskapet inte

längre hävdas, med igenväxning som följd. Nollalternativet tydliggörs under varje enskild

miljöaspekt.

8 Riksintressen

Torneälven är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv enligt 3 kap 6 §

miljöbalken.

Torneälven med käll- och biflöden är riksintresse och nationalälv enligt 4 kap 6 § samt

Natura 2000-område. Miljön i Natura 2000-områden har skydd enligt 7 kap 27 § samt är

av riksintressen enligt 4 kap 8 §.

Väg 99 är av riksintresse för kommunikationer, som en väg av särskild betydelse för

regional eller interregional trafik. Väg 99 är en viktig förbindelse och pendlingsstråk

mellan kommuncentrumen Pajala, Övertorneå och Haparanda. Vägen löper parallellt

med riksgräns mot Finland och har stor betydelse för turismen i Tornedalen. Väg 99 är

rekommenderad väg för transporter med farligt gods.

Tornedalen (delen i Övertorneå och Hietaniemi sn: r) är av riksintresse för

kulturmiljövården enligt 3:6 Miljöbalken. Tornedalen är en älvdalsbygd med förhistorisk

bruknings- och bosättningskontinuitet, präglad av ett öppet odlingslandskap med

bymiljöer, vissa av medeltida ursprung, och fiskeplatser längs älven. En mångskiftande

kulturmiljö med välbevarad jordbruksbebyggelse och byastruktur. Tornedalen ger goda

exempel på odlingsmarkens organisation och struktur i de östligaste delarna av Sverige.

Uttryck för riksintresset är karaktäristiska radbyar med öppna odlingsmarker intill älven.

Blandad bebyggelse med till stora delar högt kulturhistoriskt värde.

4 (34)

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


9 Miljöaspekter - förutsättningar, konsekvenser och

rekommendationer

9.1 Klimat

9.1.1 Förutsättningar

Övertorneå kommun är en inlandskommun där årstiderna tydligt skiljer sig åt, bistra

vintrar och varma somrar. Årsmedeltemperaturen är omkring -0,5 grader till 0,5 grader.

Av den totala årsnederbörden om 525-675 mm faller cirka 35-50 procent som snö.

Klimatförändringarna påverkar Övertorneå främst genom ett blötare och varmare klimat.

År 2021-2050 kommer årsmedeltemperaturen att vara 2-2,5 grader högre än under

referensperioden 1961-1990. Det totala vattenflödet över året kommer att öka. Vårfloden

kan bli lägre men mer utdragen och komma tidigare. De höga flödena riskerar istället

komma under hösten till följd av stora nederbördsmängder. Fler flödestoppar kan öka den

kontinuerliga erosionen och successivt leda till skador på älvslänter.

Vid översvämningar ökar risken för erosion, ras och skred. Erosion innebär förlust av

material från stranden och botten i vattendrag i ett specifikt område. Eftersom

vattennivåer fluktuerar snabbare i vattendrag än i grundvatten kan situationer med höga

portryck i strandbrinkar uppstå, vilket skapar instabilitet. I samband med större

flödesvariation kan markstabiliteten längs vattendragen minska och risken för ras och

skred öka. Med några få luckor finns det förutsättningar för erosion längs med hela

Torneälvens strandkant vilken därmed ökar risken att drabbas av ras och skred.

Länsstyrelsen Norrbotten höll den 10 oktober 2012 en workshop med deltagare från

Övertorneå kommun. I resultatet från workshopen pekades händelser som innebär en

risk i framtidens klimat ut. Projekt Konsthall pekades ut med beskrivningen att den ligger

nära älven.

9.1.2 Konsekvenser

Nollalternativet

Planområdet är idag obebyggt och en översvämning skulle leda till att befintliga

ängsmarker svämmas över. På platsen finns en befintlig banvall vilken bedöms ha en

funktion som skyddsvall för området då 100-årsflöde samt 250-årsflöde begränsas av

vallen, se figur 2. Vid ett beräknat högsta flöde stiger vattennivåerna över befintlig

järnvägsvall och lokalt närmar sig vattnet väg 99.

5 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


Befintlig banvall

Väg 99

Figur 2 Befintliga förhållanden på planområdet. Foto: Gunhild Stensmyr

Detaljplan

En översvämningskartering har genomförts i Torneälv utifrån befintliga förhållanden på

platsen. Hur området kring Konsthallen påverkas ses i figur 3. Översvämningskarteringen

har dock inte tagit i beaktning att markläggning, schaktning och utfyllning kommer ske vid

Konsthallens etablering. Den befintliga banvallen kommer att flyttas i och med projektets

genomförande.

Vid ett 100-årsflöde liksom vid ett 250-årsflöde bedöms inte byggnaden i sig omfattas av

översvämning, dock påverkas området runt omkring. Vid ett beräknat högsta flöde är hela

byggnaden påverkad utöver det sydöstra hörnet.

Figur 3 Konsthallens placering i förhållande till 100-årsflöde, 250-årsflöde samt beräknat högsta flöde. Källa:

SMHI, MSB samt övriga myndigheter som deltagit i projektet ”Detaljerad översvämningskartering i nedre delen

av Tornedalen”. 1

1 ”Detaljerad översvämningskartering i nedre delen av Torneälven” är delfinansierat av Interreg IV A Nord i samarbete

repo001.docx 2012-03-29

med SMHI, MSB samt myndigheter på finska och svenska sidan. Kartmaterialet för 100-årsflöde och 250-årsflöde är

6 (34)

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


9.1.3 Rekommendationer

Vid detaljplanering ska nödvändig hänsyn tas till risker så att exploatering endast tillåts

inom lämpliga områden med tillräckliga säkerhetsmarginaler. Det är viktigt att

höjdsättning av mark och fastigheter vid planering av ny bebyggelse anpassas till högsta

förväntade vattenstånd.

Det är viktigt att avloppshanteringen kommer in i ett tidigt skede i planprocessen. Krav på

höjdsättning av mark och högsta tillåtna nivå för vatten och avlopp bör bestämmas utifrån

försiktighetsprincipen. Lokalt omhändertagande av dagvatten, med öppna lösningar, bör

tillämpas för att fördröja vattnet och avleda det till mindre känsliga områden för att avlasta

ledningssystemet och undvika översvämningar.

Figur 4 Konsthallen i sektion. Sektionen visar Konsthallens östra gavel. Källa: OOPEAA Office for Peripheral

Architecture, 2014

Det sydöstra hörnet av Konsthallen bedöms klara sig från översvämning. I

sektionsritningen (figur 4) visas Konsthallens östra gavel. Den svagt gråstreckade linjen

visar markens lutning i dagens förhållanden. Det sydöstra hörnet av byggnaden ligger på

en nivå om + 51 meter, det nordöstra hörnet av byggnaden ligger på en nivå om +48

meter. Genom att fylla ut och höja marken med minst tre meter bedöms byggnaden klara

sig från ett beräknat högsta flöde. Det är viktigt att beakta översvämningsrisken vid val av

byggteknik vid uppförande av Konsthallen.

9.2 Landskapsbild


Topografin kring Torneälven utgör förutsättningar för det unika kulturlandskap som växt

fram i Tornedalen. Det är ett tydligt landskap som är indelat i sektioner, där Torne älv

utgör huvudelementet. Närmast älven återfinns en sektion med bördig mark som idag

består av halvöppet landskap, men tidigare utgjordes av brukad jordbruksmark. Väg 99

utgör den tredje sektionen och bildar gränsen mellan jordbruksmark och den bebyggda

marken. Ovanför väg 99 återfinns hus och gårdar vilka är placerade i rader längs väg 99,

andra parallellvägar samt på udden mot Torne älv. Bakom bebyggelsen tar ett kuperat

skogslandskap vid. Planområdet ligger inom ett utpekat område för landskapsbildskydd.

framtaget genom statistisk bearbetning av observationsserier. Det beräknade högsta flödet är framtaget genom

hydrologisk modellering med HBV-modellen och i enlighet med Flödeskommitténs riktlinjer för dimensionering av

dammar i riskklass-I. Till modellen används höjddata, som framtagits genom laserscanning och djupdata för älven som

framtagits via lodning från båt.

7 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


Figur 5 Bild över platsen för planerad konsthall, då odlingslandskapet fortfarande var i bruk. Foto: Gunhild

Stensmyr

Kulturlandskapet beskrivs närmare i avsnittet Kulturmiljö. Planområdet för detaljplanen

ligger inom detta kulturlandskap och bryter en del av strukturen genom att ligga på

obebyggd, före detta jordbruksmark.

Nollalternativet

Platsen för konsthallen ligger utefter en omkring 800 meter lång, öppen sträcka mellan

väg 99 och Torne älv med ängar som avgränsas av diken, några lador och ett mindre

bostadshus. Några av ängarna är öppna medan det finns inslag av träd och sly på andra.

På platsen för detaljplanen har ett antal träd kommit upp, vilka delvis skymmer utblicken

mot vattnet från vägen. Igenväxning som följd av minskad hävd är det största hotet mot

bevarandet av det öppna kulturlandskapet och därigenom en förändrad landskapsbild i

nuläget.

Detaljplanen

Detaljplanen föreslår bebyggelse på den norra sidan av väg 99, vilket i dagsläget främst

utgörs av ängsmarker utan bebyggelse. Konsthallen skulle innebära en förändrad

landskapsbild. Inslaget av en nutida byggnad i det historiska kulturlandskapet kan

innebära en sammanstötning av gammalt och nytt men kan även leda till att kontrasten

framhäver det befintliga landskapet. Då landskapet är känsligt för ingrepp är det viktigt att

beakta val av verksamhet för platsen. Förslaget på konsthallens utförande är framtaget i

arkitekttävling och håller hög arkitektonisk kvalitet där hänsyn tagits till omkringliggande

landskap vad gäller husets placering och skala. Genom detaljstyrning i detaljplanen vad

gäller byggnadens utseende, där bland annat takvinklar, material i fasad och tak samt

vilken typ av verksamhet som tillåts säkerställs att den höga arkitektoniska nivån

efterföljs. Ett avtal ska även upprättas mellan markägare inom och i anslutning till

planområdet. I avtalet ska ingå en förbindelse att hålla landskapet kring konsthallen öppet

8 (34)

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


även fortsättningsvis genom kontinuerlig skötsel. På så sätt säkerställs att det öppna

landskapet kring konsthallen kvarstår.

Figur 6 Byggnaden är inspirerad från befintliga inslag i kulturmiljön. Bild av OOPEAA Office for Peripheral

Architecture.

Byggandens placering i landskapet och dess korta avstånd till samlad bebyggelse gör att

det öppna landskapet kring konsthallen även fortsättningsvis kommer upplevas som

öppet. Konsthallens skala och höga arkitektoniska kvalitet är väl anpassade till

omkringliggande landskap. Konsthallen lyfts fram genom dess placering i landskapet och

kan ses som ett komplement i kulturlandskapet utan att för den delen bli för dominant.

Inifrån konsthallen och på marken runt denna ges möjlighet för besökare att ta del av det

kringliggande landskapet då konsthallen blir ett besöksmål.

9.2.2 Fortsatt arbete

Kommunen måste göra en ansökan till länsstyrelsen för upphävande av nuvarande

landskapsbildsskyddsområde.

9.3 Landsbygdsutveckling


Området runt Risudden är utpekad i översiktsplanen som Utvecklingsområde och har

konsthallen utpekad som ett besöksmål för konst och hantverk.

I byn Risudden bor idag ca 50 personer utspridda längs väg 99. Det är en klassisk radby,

vilka är vanliga i Tornedalen. Idag finns där en byaförening som jobbar med att hålla

markerna i byn öppna och samarbetar med konsthallsprojektet.

9 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


9.3.2 Konsekvenser

Nollalternativet

Ifall konsthallsprojektet läggs ner finns risk att utvecklingen i området kommer att

avstanna. Framtidsandan som finns idag kan komma att försvinna och kan på sikt leda till

avfolkning. Motivationen att bevara byns karakteristiska kulturlandskap kan komma att

minska vilket kan leda till igenväxning av öppen mark ner mot Torne älv.

Detaljplanen

Genomförs bygget av konsthallen innebär det att byn får ett tydligt besöksmål som kan

dra turister till byn och kommunen. Framåtandan i byn bevaras och området runt

Konsthallen hålls öppen för att skapa en attraktiv miljö för besökarna. Besökarna kan

således uppleva det bevarandevärda kulturlandskapet kring Torneälven.

Konsthallen leder eventuellt till att arbetstillfällen, både heltid och säsongsarbeten,

skapas. På sikt blir det en konstnärlig nod där både utställningar, konferenser och

workshop hålls. Den positiva andan sprider sig till resten av byn vilket kan leda till en

befolkningsökning. Konsthallen blir en målpunkt för de södra delarna av Tornedalen.

9.4 Kulturmiljö


10 (34)

Figur 7 Mellan väg 99 och Torne älv planeras Konsthallen etableras. Foto av Gunhild Stensmyr

Torne älvdal kännetecknas av ett mycket värdefullt kulturlandskap som är unikt för vårt

land. Älvdalsområdet är av riksintresse för Kulturminnesvården enligt 3:6 Miljöbalken, det

finns med i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram och i länsstyrelsens program för

bevarande av odlingslandskapet.

Kulturlandskapet i Tornedalen har tusenåriga anor med välbevarade byastrukturer och en

bebyggelse med många äldre intakta gårdsgrupper där hela gårdsmiljöer med mangård,

uthus, bodar och aittor är väl bevarande. Byggnadstraditionen har starkt inflytande

österifrån. Karaktäristiskt för Tornedalen är även bebyggelsens placering utmed

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


älvstranden i långsträckta strandradbyar. Dalgången är bred och flack och längs älven

utbreder sig omfattande så kallade raningsmarker, ett slags strandängar. I Tornedalen

finns flertusenåriga boplatser och allt detta sammantaget ger området ett högt

kulturhistoriskt, vetenskapligt, turistiskt och upplevelsemässigt värde.

Byn Vitsaniemi/Risudden ligger på Torne älvs västra strand ovanför forsen Voujentokoski.

År 1543 hade byn tre gårdar och i mitten av 1600-talet fanns 7 boställen. På 1990-talet

hade byn ett femtiotal innevånare. Byn utgör ett för Torneälvdal representativt

kulturlandskap med flera äldre gårdsmiljöer, aittor samt hävdade marker mot Torneälven

med lador och diken. Även nyare bebyggelse finns i byn men den äldre strukturen är väl

synlig och bevarad, vilket bidrar till att området utgör en av riksintressets värdekärnor.

I Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet beskrivs odlingslandskapet i

Torne älvdal som viktigt att bevara både regionalt och nationellt, där helheten utgör en

viktig del då det kulturhistoriskt värdefulla landskapet följer älven och återkommer i flera

byar. Länsstyrelsen har dock i inventeringen pekat ut områden med tydliga värdekärnor i

de äldsta byarna, där drag av de ursprungliga odlingssystemen fortfarande bibehållits.

Vitsaniemi ligger inom ett av de utpekade områdena med bevarandeklass 1-2.

En järnvägsbank löper parallellt med vägen inom området. Banken är ett spår av den

tidigare järnvägsförbindelse, byggd år 1914, som tidigare funnits mellan Karungi och

Övertorneå. Järnvägen är sedan 1984 nedlagd men järnvägsbanken finns kvar och

används som rid- och vandringsled längs älven.

Fornlämningar finns i närheten av området. Kända fornlämningar nära Torneälven är dels

gränsmärken på holmarna i Torneälven, ristningar och spår av äldre gårdar. Högre upp i

terrängen i skogen sydväst om älven och bebyggelsen finns fynd av fångstgropar,

boplatsgropar och tjärdalar.

Inga kända fornlämningar finns inom området för detaljplanen.

9.4.2 Konsekvenser

Nollalternativet

Ett av kulturlandskapets starka värden är den historiska strukturen med glesa radbyar där

gårdarnas placering i landskapet likaväl som åkrarnas och ängarnas placering mot älven

berättar om hur människor genom historien har använt landskapet kring älven. Den

historiska strukturen kvarstår i nollalternativet och möjligheten till aktivt jordbruk eller hävd

av ängsmarkerna finns kvar i framtiden.

Att de öppna markerna fortsätter att hållas öppna, brukas eller betas är av stor vikt för att

bevara kulturvärdet. Området för detaljplanen utgörs idag av ängsmark med inslag av sly

och träd. Platsen är omgiven av liknande ängsmarker som tillsammans bildar ett ca 800

meter långt halvöppet parti längs vägens östra sida mot älven. Graden av igenväxning

varierar längs sträckan men fina utblickar finns mot älven och mot de gamla gårdarna i

området.

Inget aktivt bruk bedrivs inom området för detaljplanen idag utan artsammansättningen

på platsen är typisk för igenvuxen mark och visar att ingen årlig slåtter förekommer. Idag

11 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


hålls marken delvis öppen med slyröjning som utförs genom markägarnas och

byaföreningens goda vilja. Det gör att utblickarna ner mot Torneälven till viss del bevaras.

På flera andra platser i byarna längs Torneälven har ängs- och betesmarker vuxit igen då

hävden upphört. Även längs denna sträcka är risken för igenväxning överhängande då

marken inte har någon aktiv användning idag.

Största hotet mot kulturlandskapet inom området är att hävden upphör och marken växter

igen. Det finns inget sätt att garantera fortsatt hävd i avfolkningsbygd med en åldrande

befolkning.

Detaljplanen

Detaljplanens genomförande innebär att en konsthall byggs i kulturmiljölandskapet, på

mark som historiskt sett utgjorts av slåtterängar men som idag utgörs av trivialarter och

hålls delvis öppen genom röjning.

Konsthallens placering bryter mot det traditionella mönstret i landskapet genom att

placeras där det historiskt varit betes- och jordbruksmark. Byggnader har tidigare funnits i

området men dessa har utgjorts av småskaliga slåtterlador. Konsthallen blir en betydligt

större byggnad som kommer att vara väl synlig och utgöra en avvikelse i

kulturlandskapet. Konsthallen kommer att ligga i mitten av en lång sammanhängande

sträcka med ängsmarker och igenväxningsmark vilket bryter de historiska sambanden,

där gårdarna och deras koppling till de öppna ängsmarkerna och älven utgör grunden.

Placeringen av konsthallen kommer till viss del även bryta siktlinjen som visar vägens

koppling till älven.

Det som minskar konsekvenserna för kulturmiljön är att konsthallen är en av få

byggnader som bryter mot landskapets traditionella mönster. Byggnaden, genom sin

småskalighet, uppbrutna fasad och tak för tankarna till de lador som tidigare fanns på

platsen. Bedömningen är att kulturlandskapet klarar enstaka byggnader med liknande

placering men fler byggnader inom samma område skulle skada kulturmiljön betydligt.

Marken kring konsthallen har tidigare utgjorts av slåtterängar men brukas inte aktivt idag

utan trivialarter har tagit över. Det som förhindrar marken från igenväxning är röjning av

sly i området. Ett avtal ska upprättas mellan markägare inom och intill planområdet med

syfte att säkerställa att markerna kring konsthallen även fortsättningsvis och på lång sikt

ska hållas öppna genom kontinuerlig skötsel. Viljan att bevara landskapet öppet runt

konsthallen och därmed minimera ingreppen och förändringen i användande av

omgivande mark är också skälet till att parkeringsytor är placerade på västra sidan av väg

99 mot skogspartiet.

Den gamla banvallen som går genom planområdet kan komma att flyttas närmare älven.

Det nya läget innebär att det kulturhistoriska spår som vallen utgör förändras och de

synliga sambanden om den forna järnvägssträckningen försvagas lokalt. Dock kommer

flytten av vallen att utföras så att dess nutida funktion som rid- och promenadstråk

bibehålls. Flytten av banvallen beskrivs närmare i detaljplanens

genomförandebeskrivning och görs efter att ett avtal upprättats mellan berörda

markägare. Närmast vattnet är marken tänkt att lämnas likt nuläget, men ändå vara

12 (34)

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


tillgänglig för besökare. Intentionen är även att återskapa en gammal badplats som

tidigare legat vid vattnet i området.

Konsthallens utseende har så långt det är möjligt anpassats till kulturlandskapets

känslighet. Byggnaden är uppdelade i mindre volymer och med uppbrutet tak.

Materialvalen för konsthallen har på samma sätt anpassats till landskapet genom att

återspegla de historiska fasaderna från lador.

Då konsthallen kommer att utgöra ett besöksmål bidrar det till att fler får möjlighet att

stanna till och uppleva Tornedalens unika kulturlandskap. Konsthallen kan även komma

att bli en kulturell mötesplats där kunskap om kulturhistorien och konsthantverk kan

spridas. Bland annat planeras en utställning om bygdens historia med bilder och

fotografier från platsen, där även platsen för konsthallen i dess nutida skick ska

dokumenteras i och med konsthallens öppnande.

Konsekvenserna bedöms sammantaget som stora.

9.4.3 Åtgärder i senare skeden

Om någon fornlämning påträffas i området ska anmälan göras till Länsstyrelsens

kulturmiljöenhet.

9.5 Naturmiljö


Natura 2000 och andra formella skydd

Torne älvs vattensystem i sin helhet har mycket höga naturvärden och utgör riksintresse

för naturvård. Älven är en viktig fågelflyttled och selens deltaområden är fågelrika

häckningslokaler, vilket är en del av värdeomdömet för riksintresset.

Torne älv med biflöden utgör nationalälv och utgör en del av Natura 2000-området Torneoch

Kalix älvsystem. Torne- och Kalix älvsystem utgörs av två stora outbyggda älvar,

förbundna via bifurkationen Tärendöälven. Torne- och Kalix älvsystem är Västeuropas

enda riktigt stora oreglerade vattensystem, ett värdefullt exempel på ett stort naturligt

vattensystem. Vattensystemet är en av de få älvarna med ursprungliga och naturliga

reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring.

Torne- och Kalix älvsystem är utvalt att ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns

arter och naturtyper som finns med i art- och habitatdirektivet. Huvudsyftet med art- och

habitatdirektivet är att uppnå en hållbar utveckling genom att främja den biologiska

mångfalden samtidigt som hänsyn tas till ekonomiska, sociala, kulturella och regionala

behov.

Arter i området som pekats ut enligt art- och habitatdirektivet:

• Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera). Flodpärlmusslan är klassad som

Sårbar (VU) på den svenska rödlistan.

13 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


• Grön flodtrollslända (Ophigomphus cecilia). Grön flodtrollslända är rödlistad i

kategorin Starkt hotad (EN) i Sverige.

• Lax (Salmo salar). Östersjölaxen är klassad som sårbar (VU) på den svenska

rödlistan.

• Stensimpa (Cottus gobio). Stensimpan är inte rödlistad.

• Utter (Lutra lutra). Uttern är rödlistad i kategorin Sårbar (VU) i Sverige.

• Venhavre (Tristum subalpestre). Venhavre är rödlistad i kategorin Missgynnad

(NT) i Sverige.

Venhavre har inte påträffats i området enligt Information om rödlistade kärlväxter,

Svenska Botaniska Föreningen ArtDatabanken.

Grön flodtrollslända har inte påträffats i området enligt ArtDatabanken.

Flodpärlmussla har inte påträffats i området enligt Åtgärdsprogram för bevarande av

flodpärlmussla, Naturvårdsverket.

Figur 8 Torneälvens avrinningsområde. Källa: Vattenmyndigheten

14 (34)

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


Torneälven som riksintresse 3:6 Miljöbalken

Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall

skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur eller kulturmiljön.

I Övertorneå fanns år 2012 sex stycken områden som har utpekats som riksintresse för

naturvård. Torneälv, från Svanstein i norr till södra kommungränsen, samt Soukolojärvi

och Armasjärvi utgör riksintresse för kulturmiljövård. Torneälv

utgör riksintresse för friluftsliv i Övertorneå med anledning av fritidsfiske samt

kulturstudier.

Odlingslandskapet

Odlingslandskapet i Vitsaniemi är utpekat som klass 1-2 i länets program för bevarande

av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Det hävdade landskapet har goda

förutsättningar för att hysa artrikedom och vägkanterna längs väg 99 är utpekade som

artrika.

I Övertorneå kommuns översiktsplan beskrivs odlingslandskapet vid Risudden och Potila

som ett vackert småkuperat mångformigt odlingslandskap med vackra utblickar mot

älvdalen.

Rekommendationen är att jordbruket prioriteras. Åtgärder som påverkar älvens

vattenkvalitet bör undvikas. Ny bebyggelse får endast uppföras efter särskild

lokaliseringsprövning. Vid nybyggnation bör hänsyn tas till den lokala

byggnadstraditionen vad gäller bland annat materialval, färgsättning och proportioner.

Landskapsbildsskydd 19 § Naturvårdslagen

Landskapet är en viktig tillgång för kommunen och värdefulla områden bör skyddas från

negativ påverkan. En hög kvalité på gestaltning av allmänna platser ska eftersträvas.

Den älvnära landskapsbilden präglas av öppna odlingsmarker både på holmar och längs

älven. Bebyggelsen är blandad och ligger vanligen glest på rad efter älven. Många byar

har struktur av strandradbyar och har väl bevarade mangårdsbyggnader från 1800-talet.

Delar av Övertorneå kommun omfattas av landskapsbildskydd enligt den gamla

Naturvårdslagens 19§. Kommunen anser att förordnandet är ändamålsenligt som skydd

av värdefull landskapsbild.

15 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


16 (34)

Figur 9 Konsthall Tornedalen i förhållande till landskapsbildsskyddade området.

Planområdet omfattas av landskapsbildskydd. Landskapsbildskyddet bedöms följa den

befintliga banvallen.

Däggdjur

I området förekommer troligen den nordliga taigans alla vanliga arter. Bland allmänna

skogsarter i området kan nämnas älg, björn, räv, mård, hare och ekorre.

Planområdet innefattas av riksintresse för renskötseln enligt MB 3 kap. 5 §. Liehittäjä, en

koncessionssameby i östra Norrbotten har sina betesmarker inom planområdet. Något

strategiskt område för rennäringens markanvändning är inte utpekat i närheten av

planområdet. Det finns heller inte något, för renen, viktigt område inom beteslandet

utpekat i närheten av planområdet. Planområdet är utpekat som sommarland för

rennäringen.

Utter, som är en Natura 2000-art, förekommer på många håll inom Torneälvens

vattensystem och arten kan röra sig över långa sträckor. Det kan därför antas att utter

finns i alla vattenmiljöer som är lämpliga för arten.

Naturinventering

De inventerade områdena präglas av närheten till Torneälv. Även om inga naturvärden i

form av rödlistade arter upptäcktes vid inventeringen bör strandzonen så långt som

möjligt lämnas orörd. Dels ur ett strandskyddsperspektiv, att stranden ska vara tillgänglig

för allmänheten, men även att den fortsättningsvis kan utgöra en biotop av värde för

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


insekts- och fågelfaunan. Vid inventeringen noterades inga sällsynta arter eller för

regionen ovanliga naturtyper. Insekts- och fågelfaunan är inte inventerad vid

naturinventeringen. Förutsättningar för dessa artgrupper är dock noterade.

Värdet i området ligger i den variation som landskapet uppvisar där brukad, öppen mark

blandat med mindre skogspartier erbjuder strålande utblickar över den levande och

föränderliga Torneälven.

Området som är aktuellt i detaljplanen utgörs av tidigare brukad mark som är beläget i en

öppen sluttning ner mot älven. Naturvärden saknas helt då vegetationen utgörs av de

trivialarter som kännetecknar igenväxande mark. Enstaka uppvuxna björkar, sälg, rönn

och tallar förekommer. Fältskiktet domineras helt av mjölkört och älgört, gräs, halvgräs

(starr) och renfana förekommer också. Området har inte några särskilda naturvärden som

kan kopplas till fågellivet.

Strandskyddet

Strandskyddet kom till på 1950-talet i syfte att förhindra en överexploatering av

stränderna och bevara allmänhetens tillgång till stränder och vatten för friluftsliv. Senare

utvidgades det till att även skydda stränderna på grund av deras stora betydelse för den

biologiska mångfalden.

Skyddszonen utgår från strandkanten och sträcker sig vanligtvis 100 meter i båda

riktningarna, inklusive undervattensmiljön. Strandskyddet kan upphävas om det anses

finnas särskilda skäl. Det handlar då i första hand om detaljplanelagt område.

Kommunen får upphäva strandskyddet i detaljplaner och ge dispens. En fri passage ska

säkerställas längs stränderna.

Biotopskydd

Planområdet är beläget på i stort sett öppen mark med till största del ängsvegetation eller

igenväxningsmark. Det finns inga utpekade biotopskydd inom området men det generella

biotopskyddet gäller. Det innefattar alla alléer, källor med omgivande våtmark,

odlingsröse, pilevallar, småvatten och våtmarker, stenmurar och åkerholmar. Området

genomkorsas av ett antal diken men någon inventering av områdets biotopskydd har inte

gjorts så omfattningen av biotopskydden är osäker.

Avlopp och Natura 2000

Planområdet för Konsthall Tornedalen ligger inom Övertorneå kommuns

verksamhetsområde för vatten- och avlopp. Idag har reningsverket en kapacitet om 100

personer/dag och är fullt utnyttjad. Reningsverket renas genom slamavskiljning och

slammet transporteras till centralortens avfallstipp.

Miljökvalitetsnormer

För att komma till rätta med hälso- och miljöpåverkan från så kallade diffusa utsläpp

infördes miljökvalitetsnormer med Miljöbalken år 1999. Det nya med miljökvalitetsnormer

var att reglera den kvalitet på miljön som kan uppnås till en viss tidpunkt. Tidigare hade

man vanligtvis reglerat vilka mängder man fick släppa ut från de enskilda källorna.

17 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är att den tar sikte på tillståndet i miljön och vad

människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada.

Kommuner och myndigheter har huvudansvaret för att normerna följs, men ett visst

ansvar finns även hos olika verksamhetsutövare. Enligt miljöbalken ska alla ha kunskap

om sin miljöpåverkan och självmant utföra rimliga åtgärder för att begränsa

verksamhetens hälso- och miljöpåverkan. Ansvaret ökar med verksamhetens storlek och

miljöpåverkan.

Det finns idag miljökvalitetsnormer för buller, luft och vattenkvalitet.

I Övertorneå kommun redovisas 9 grundvattenförekomster och 147 ytvattenförekomster

med kvalitetskrav enligt miljökvalitetsnorm. Planområdet angränsar till Torneälven som

har hög ekologisk status men uppnår ej god kemisk status (exklusive kvicksilver). För

kvicksilver överskrids gränsvärdet i vattenförekomsten med stor sannolikhet som följd av

atmosfäriskt nedfall. Vattenförekomsten bedöms även vara svagt påverkad av deposition

av svavel- och kväveföreningar. Påverkan avseende försurning är dock inte betydande.

Kvalitetskravet år 2015 är God ekologisk status och God kemisk status (exkl. kvicksilver).

Enligt riskbedömningen finns det ingen risk att kvalitetskravet inte uppnås 2015.

Luftmätningar är gjorda i centrala Övertorneå. Befolkningens storlek, trafikmängden och

industrialiseringsgraden etc. gör att Övertorneå kommun inte behöver utföra vidare

luftmätningar. Av ovan nämnda skäl bedöms Övertorneå inte heller behöva kartlägga

samhällsbuller.

Största källan till förekomst av utomhusluft- och omgivningsbuller för planområdet alstras

av trafiken. Trafikverket har genomfört trafikflödesmätningar vilket pekar på en

årsdygnstrafik om 490 fordon (osäkerhet 46 %).

9.5.2 Konsekvenser

Nollalternativet

Befolkningen i Vitsaniemi uppgick 2001-12-31 till 88 personer. Det låga

befolkningsantalet gör att den negativa påverkan från gällande vatten- och

avloppssystem till Torne älven med Natura 2000-skydd är liten. Dagens kapacitet på

reningsverket bedöms vara tillräcklig för byn. Den låga befolkningsmängd och

trafikmängd bedöms inte påverka miljökvalitetsnormer för utomhusluft och

omgivningsbuller negativt.

Områdets kvaliteter för naturvård, kulturmiljövård och friluftslivet kvarstår.

Väg 99 samt Torne älv utgör i dagsläget barriärer för djurlivet. Avsaknad av viltstängsel

gör att risken för påkörning av djur ökar. Det öppna ängslandskapet är utpekat för

sommarbete för rennäringen, men lockar även ändra djur såsom rådjur eller älg. Utter har

inventerats i Torne älv och bör ha gynnsamma förhållanden i området.

Förutsättningarna vid naturinventeringen kvarstår. Naturvärden saknas då vegetationen

utgörs av de trivialarter som kännetecknar igenväxande mark. Området har inga särskilda

18 (34)

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


naturvärden som kan kopplas till fågellivet. Strandskyddets syften kvarstår i enlighet med

dagens förutsättningar.

De eventuella biotopskyddade områdena bevaras intakta så ingen påverkan sker. De

skyddade biotoperna kan dock försvinna vid ökad igenväxning.

Detaljplanen

Vid etablering av konsthallen behövs en uppgradering av reningsverk för att tillgodose

konsthallen behov.

Kommunen borrade en ny grundvattenbrunn år 1987. Kommunen bedömer att

dricksvatten kan tillgodoses utifrån dagens förutsättningar.

Konsthall Tornedalen har bedömt att besökarantalet år 1 är 15 000-20 000 besökare/år.

År 3 har siffran stigit till 60 000 besökare/år. En vanlig dag bedöms främst ströbesökare

lockas av konsthallen, men vid bokningar kan sällskap upp till 70 personer delta. Ett

maximalt antal på en dag bedöms till 150 personer. VA-ansvarig vid Övertorneå kommun

menar att det är skillnad mellan permanentboende eller besökare. Vid en omvandling från

besökare till permanentboenden bedöms 150 besökare bli 50 nya

permanentboenden/dag i ytterligare kapacitetsbehov för avloppsnät och reningsverk.

Konsthallen ligger inom kommunens verksamhetsområden för vatten- och avlopp.

Övertorneå kommun ansvarar för att säkerställa att kapacitet på ledningsnät och

reningsverk upprätthålls och anpassas. Kontroll att reningsverket anpassas att följa

gällande lagstiftning (ex. maximalt utsläpp från reningsverket av olika ämnen) prövas i ett

senare skede.

Fall

Nollalternativ, idag

Efter etablerad

konsthall

Reningsverkets

kapacitet

100 personer/dag

(pe)

150 personer/dag

(pe)

Utsläpp till Torne älv (uträknat efter schablon)

Totalfosfor (kg/år) BOD7 (ton/år)

73 2,6

110 3,8

Tabell 1. Nuvarande och framtida utsläpp av totalfosfor (P-tot) och syreförbrukande ämnen (BOD7) till

Torneälven. Baserat på schablonvärden (2 g P-tot/pe, dygn och 70 g BOD7/pe, dygn).

För att bedöma vilken eventuell påverkan som det ökade utsläppet skulle kunna ha på

Torneälvens vattenkvalitet och dess ekosystem nedströms utsläppspunkten, har

spädningsberäkningar utförts. Beräknade mängder enligt tabell 1 har spätts i Torneälvens

årsmedelflöde (MQ) och lågflöde (MLQ) (delavrinningsområdets subID; 33496. Källa

SMHI:s vattenweb). Beräkningarna visar vilket koncentrationstillskott som utsläppet ger

utöver den bakgrundshalt som råder i älven (tabell 2).

19 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


Fall

Flödessituatio

n

Belastning

personer/dag (pe)

Koncentrationstillskott i

Torne älv nedströms utsläpp

Tot-P (µg/l)

BOD7 (mg/l)

Bakgrundshalt

Torneälven

Tot-P

(µg/l)

BOD7

(mg/l)

Nollalternativ,

idag

Efter etablerad

konsthall

MQ

MLQ

100 0,006 0,0002

150 0,008 0,0003

100 0,03 0,001

150 0,05 0,002

16 71

Tabell 2. Beräknade koncentrationstillskott av totalfosfor och BOD7 i Torneälven nedströms reningsverket, idag

och vid framtida maximal dygnsbelastning från reningsverk.

1. BOD7 mäts inte i Torneälven, värdet anger halten TOC.

Av tabell 2 framgår att tillskotten av både totalfosfor och BOD7 är mycket små i jämförelse

med förekommande bakgrundshalter i Torneälven, även vid en lågflödessituation.

Tillskotten är så små att de inte bedöms ha någon effekt på vare sig vattenkvaliteten eller

ekosystemet i Torne älv.

Konsekvenserna på Natura 2000-området (Torne älv) bedöms därför som obefintliga vid

en etablering av en ny konsthall.

Då trafikflödet närmast planområdet är lågt bedöms inte planområdet påverkas negativt

av utomhusluft eller omgivningsbuller. Verksamheten i konsthallen bedöms ge ökat buller

från bilar genom ökad trafik, användning av parkeringsytor och avlastningsytor. Det är

dock låga nivåer som inte alstrar buller som är störande för boende i omgivningen.

Genom ett plangenomförande kan vissa kvaliteter förstärkas som stärker riksintresse för

naturvård och friluftslivet. Konsthallens funktion som en samlingsplats för allmänheten

tillgängliggör området för fler människor.

Området för landskapsbildskydd följer den befintliga banvallen och korsar planområdet.

Detaljplanens genomförande förändrar landskapsbilden och konsekvenserna för

landskapsbildskyddet blir stora då en ny byggnad med stor volym tillförs till området.

Den planerade konsthallen kommer att ta delar av befintlig ängsmark i anspråk. Eftersom

planområdet till största del ska vara orört (förutom byggnaden) kommer påverkan på

djurens betesmark vara liten. Områdets karaktär kommer dock förändras i och med den

ökade frekvensen av besökare till platsen. Besökare medför ökad trafik vilket ökar risken

för påkörning av djur. Den ökade besöksfrekvensen kan därmed ha en störande

påverkan på djurlivet.

Placeringen för konsthallen bedöms tangera strandskyddet om 100 meter från Torne älv

strandkant. Då konsthallen är till för allmännyttan kommer den snarare att tillgängliggöra

möjligheten för allmänheten att ta del av stranden och den vackra utsikt som platsen

förmedlar. Då tanken är att bevara landskapet runt byggnaden som det ser ut idag

bedöms inte den biologiska mångfalden komma till skada vid ett plangenomförande.

Vegetation som kännetecknar igenväxande mark kan komma att minska något då

20 (34)

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


byggnad uppförs samt viss iordningställande av mark sker kring området.

Strandskyddsdispens måste sökas vid Länsstyrelsen Norrbotten.

Eftersom biotopskydden i området inte är inventerade och förekomsten av

biotopskyddsområden ej går att fastställa kan inte konsekvenserna bedömas.

9.5.3 Fortsatt arbete

Inom landskapsbildskyddade områden har kommunen ingen rådighet. Ansökan behöver

göras till länsstyrelsen för upphävande av nuvarande landskapsbildsskyddsområde samt

ansökan för upphävande av strandskydd.

9.5.4 Åtgärder i senare skeden

Öppna diken i jordbruksmark omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 §

Miljöbalken samt § 5 i Förordningen (1998:1 252) om områdesskydd. För att lägga igen

eller förändra öppna diken behövs därför dispens från Länsstyrelsen.

9.6 Rekreation och friluftsliv


Hela Torneälvens vattensystem omfattas av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kapitel 6§

miljöbalken med intresseaspekterna naturstudier, båtsport, kanotning, kulturmiljö och

fritidsfiske.

För att ett område ska betraktas som riksintresse för friluftsliv ska området ha så stora

värden på grund av natur- och kulturkvaliteter att de är eller kan bli attraktiva för besökare

från hela eller en stor del av landet eller utlandet. Även förutsättningarna för

naturupplevelser och friluftsverksamhet samt tillgänglighet för allmänheten spelar stor roll.

Torneälven innefattas av strandskyddet. Syftet med strandskyddet är att säkra

allmänhetens tillgänglighet till stränder och att skydda växt- och djurlivet.

Vid Vitsaniemi/Risudden är Torne älv så pass bred att älven mer liknar en sjö än en älv.

Vid lågvatten bildas flertalet sandbankar vilka sträcker sig ända ut till älvens mitt och

utgör fina badstränder under sommaren. Nedströms blir älven stridare. Vuentoforsen

finns precis söder om Risudden. Längs med forsen finns många fina fiskeställen.

Genom området för detaljplanen går ett promenad- och ridstråk i form av en före detta

järnvägsbank, vilken följer Torneälven och förbinder byarna längs älven.

9.6.2 Konsekvenser

Nollalternativet

Ingen påverkan sker inom området. Igenväxning av ängsmarkerna kan påverka

gång/ridsstråkets attraktivitet.

21 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


Detaljplanen

Gång/ridstråket kan komma att flyttas norrut inom området. Stråkets funktion kommer inte

att förändras. Stråkets attraktivitet kan förändras då det passerar konsthallen. Det kan

upplevas som betryggande med mer bebyggelse längs gångstråket för några, medan det

kan upplevas som fridstörande med ett hus längs sträckan för andra. Upplevelsen är

individuell och påverkas av förväntningar och av tidigare erfarenheter. Ur ett

genusperspektiv är det dock viktigt att beakta trygghetsaspekten. Tillgängligheten till

stranden kommer inte att påverkas av projektet då marken närmast vattnet kommer att

lämnas orörd.

9.7 Trafik


Trafikmiljö

Väg 99 rör sig genom landskapet ofta med älvkontakt på den ena sidan och glest

belägna gårdar eller hus på andra sidan. I huvudsak är bebyggelsen kopplad till de gamla

jordbruksfastigheterna som sträckte sig ner mot älven.

Vägen är riksintresse för kommunikation och rekommenderad som väg för farligt gods.

Trafikverkets trafikflödesmätningar pekar på ett ÅDT (Årsdygnstrafik) på 460 fordon

(osäkerhet 29 %) varav 50 fordon är lastbilar. 2010 utfördes en trafikmätning 170 meter

öster om östra anslutningen till den planerade konsthallen. Mätningen utfördes i början på

juni och vardagsdygnstrafiken omräknat till ÅDT var ca 535 fordon. Uppmätt

medelhastighet, alla fordonskategorier var 79 km/t och 85-percentilen var 93 km/t.

Alldeles vid planområdet finns en busshållplats med fickor på vardera sidan. Det finns i

dagsläget ingen speciell utformning för oskyddade trafikanter vid busshållplatsen. Det är

bra sikt utefter hela den aktuella sträckan och linjeföringen är rak med en svag kurva i

den västra delen. I innerkurvan, på älvsidan finns ett räcke uppsatt. Räcket skyddar

trafikanten från en kraftledningsstolpe och en något brantare slänt ned mot en gärdesväg.

Utefter aktuell sträcka finns flera utfarter från fastigheter på södra sidan och två på den

norra sidan. De två på norra sidan har låg standard och är mer av karaktären

gärdesvägar. Den tänkta infarten till konsthallen finns med i NVDB (nationella

vägdatabanken) som del i vägtrafiknätet. Utfarterna på södra sidan är i stort likvärdiga

med varandra och sikten är god.

Skyltad hastighet är 70km/t vilket idag inte speglar Trafikverkets ambitioner om

prioritering av pendling och långväga transporter på den här vägen. Ungefär 400 meter

nordväst om konsthallen börjar en sträcka på 870 meter med hastighetsbegränsning 60

km/t. Den motiveras av att bebyggelsen står närmare vägen och på båda sidor.

Vägbredd förbi platsen är enligt NVDB 6,5 meter. Gles gatubelysning förekommer på

platsen.

22 (34)

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


Transportled för farligt gods

Väg 99 är en rekommenderad transportled för farligt gods. Om ett utsläpp sker kan det

farliga godset till exempel kemikalier eller drivmedel spridas i luften, på marken eller till

vattendrag. Dessa kan således skada människor, miljö, egendom eller annat gods.

Övertorneå kommun har undersökt transporterna av farligt gods som ankommer och

passerar genom kommunen. Situationen bedöms som tillfredställande då kommunen

saknar egen processindustri vilket medför att mängden farliga kemikalier som

transporteras är begränsad. Merparten av transporterna av farligt gods i länet sker istället

längs Norrlandskusten. Transporter av olja och petroleumprodukter förekommer dock

inom kommunen. Den allvarligaste incidenten som kan inträffa är om en tankbil välter vid

centralortens vattentäkt eller i närheten av älven.

Länsstyrelsen i Norrbottens län tog år 2012 fram rekommendationer för skyddsavstånd till

transportleder för farligt gods. Konsthallen bör definieras som ”mindre samlingslokal”

alternativt ”kultur- och idrottsanläggningar utan betydande åskådarplats”. För denna typ

av markanvändning rekommenderas ett skyddsavstånd mellan 70-150 meter. Dessa

rekommendationer ses nu över och under 2015 kommer Länsstyrelsen Norrbotten ta

fram nya rekommendationer. Fram till dess bör Länsstyrelsens tidigare utgivna

rekommendationer för skyddsavstånd till transportleder för farligt gods vara vägledande.

Räddningstjänst finns närmast i Övertorneå tätort. Som förstärkande enhet till

kommunens räddningstjänst finns ett välutvecklat samarbete med både finländska Pello

kommun samt Ylitornio kommun. Dimensioneringen av räddningstjänstens styrka bygger

på genomförda riskanalyser av tilltänkta händelser inom kommunen vilken senast

reviderades 2011.

9.7.2 Konsekvenser

Nollalternativet

Dagens förutsättningar fortsätter råda på planområdet.

I dagsläget finns inga skyddsåtgärder som mildrar omständigheterna vid en eventuell

avåkning av transport med farligt gods. Omkring 160 meter från väg 99 återfinns Torne

älv.

Detaljplanen

Förverkligande av konsthallen och kringaktiviteter kopplade till denna skulle leda till en

ökning av korsande av oskyddade trafikanter över väg 99. Detta i direkt anslutning till

befintlig busshållplats där en passage av gångtrafik och styrning av gångtrafik kan

uppnås på ett ordnat och naturligt sätt. Vid passagen på motsatt sida om konsthallen

anordnas parkering för besökande. Det är dock endast mindre sällskap eller

fordonsförare som parkerar sitt fordon som kommer att korsa vägen då angöring sker i

anslutning till entrén, framförallt för buss. I framtida planer för konsthallen är det tänkt att

nyttja en äldre skola på samma sida som planerad parkering för workshops etc. där

deltagare kommer att ha anspråk på att korsa vägen.

23 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


Figur 9 Utformning och placering av gångpassage mellan parkering/verksamheter och konsthall

Fler vänstersvängrörelser i de två befintliga korsningarna på väg 99 ökar risken för

upphinnandeolyckor.

Etableringen av konsthallen anses inte påverka riksintresset som väg 99 utgör då restider

och tillgänglighet för trafikanterna på denna väg inte påverkas i någon större omfattning

av en etablering då hastighetsgränsen vid platsen är 70 km/t och passagen inte ska

utformas så att hastighetsanspråken ändras. Trafikvolymerna är låga på väg 99 och en

maxtimme om 10% av totaltrafiken skulle innebära 45-50 fordonsrörelser. Konsthallens

besökande ankommer troligen inte under maxtimme då den sammanfaller med

pendlingsströmmar morgon och kväll.

Ett alternativ som kräver en ny korsningsutformning och mindre korsandeanspråk för

oskyddade trafikanter är om parkeringsytor kan utformas på samma sida av vägen som

konsthallen. Detta skulle vara att föredra om enbart vägtrafikens anspråk vägs in, ur

tillgänglighetsaspekt och för orienterbarheten kring konsthallen. Då verksamheter i

framtiden kommer att nyttja exempelvis den gamla skolan kvarstår dock ett

korsandeanspråk för oskyddade trafikanter oavsett etableringssida för parkering. Till detta

läggs aspekter som behandlas i kap. 9.4. Det framgår där att det är önskvärt att

eftersträva ett minimum av ytor som medverkar till förändring av kulturmiljön undantaget

själva konsthallen. Även frågor rörande tillgänglig mark i projektet har påverkat

lokaliseringen av parkeringen till södra sidan av väg 99.

Genomförande av detaljplan för området innebär att Väglagen, 47 § som behandlar

byggnadsfritt avstånd överspelas och andra åtgärder såsom kraftigare räcken kan krävas

för att upprätthålla trafiksäkerhet kopplat till väg 99.

repo001.docx 2012-03-29

24 (34)

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA

Konsthallen planeras inom ett närmare avstånd än rekommenderat skyddsavstånd för

farligt gods. Vid en eventuell avåkning kan påverkan på byggnaden bli allvarlig, men


risken är liten då det färdas få transporter utefter vägen. Ändock kräver det åtgärder för

att minimera möjligheterna att skada uppstår och därför krävs åtgärder som räcken i hög

påkörningsklass eller annan åtgärd som hindrar avåkande fordon att så långt det är

möjligt hindras att lämna vägområdet.

I tabellen nedan visas en sammanvägning av påverkansområden utifrån val av placering

för parkeringsplatser till konsthallens verksamhet. Efter sammanvägning visas att

parkeringsplatser på konsthallsidan leder till en neutral (0) konsekvens. Parkeringsplatser

på motsatt sida leder till en neutral (0) konsekvens.

Sida för parkering

Planerad = P

Konsthall = K

Båda sidor = Lika

Påverkan

0 = Neutral

1 = Positivt

2 = Negativt

Uttryck av påverkan

P 1

K 2

K 2

P 2

Lika 1

Minskar visuella intrånget på kulturmiljö som

riksintresse då det visuella intrånget av

bilar/bussar minimeras

Kräver fullt iordningställda p-platser på

konsthallssidan och större ytor vilket påverkar

kulturlandskapet negativt

Svårigheter att använda tänkt utformning av

ytorna framför konsthall (gräsarmering)

Högre korsandebehov för gående över väg 99

(dock litet antal då det främst gäller bilburna

och ca 50-70 besökare per dag)

Anslutning/avstigning med buss på

konsthallsidan

K 1 Tillgängligheten för bilburna blir högre

P 2

Lika 2

Viss trafik tillkommer mellan korsning för

konsthall och korning för parkering då det antas

lämnas av/tas upp passagerare vid konsthall

Trafikökningar, ungefärligt bedömt 20-30 bilar

samt enstaka bussar

Lika 1 Tydliggjord passage vid busshållplats

K 1

Orienterbarheten för besökare blir tydligare då

parkeringar finns på samma sida.

K 2 Tillgänglig mark är begränsad till planområdet

Tabell 3 Sammanvägning av placering av parkeringsplats

Detaljutformning utifrån identifierade konsekvenser av parkering och gångpassage

kommer att ske i vidare process efter att detaljplanen antas.

25 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


Ett avtal ska upprättas mellan Trafikverket och Övertorneå kommun där kostnader och

ansvar regleras. Detta ska ske innan detaljplanen antas. Detta leder till en positiv

konsekvens för trafiken.


I utformningsförslaget så har konsthallen anslutning för leveranser och avlämning av

besökare sydöst om konsthallen vid den östra Gärdesvägen. Anslutningen till konsthallen

utformas som A-typ, se figur 4 och radien dimensioneras för buss (typfordon Bb). Antalet

svängrörelser, trafikflödet på väg 99 och fordonstyper motiverar inte högre standard i

anslutningen.

Parkeringsyta för bilar och bussar är planerad på motsatt sida av väg 99 i anslutning till

den befintliga vid busshållplatsen. Anslutning till konsthallen med bil eller buss för att

släppa av/ta på passagerare och för ankommande gods kommer dock att finnas på

konsthallens sida. Utformningen av ytorna för detta ska så långt det är möjligt utföras så

att landskapsbild och kulturmiljö i stor utsträckning bevaras.

Då trafikflödet är lågt motiveras inte större åtgärder för oskyddade trafikanter än förstärkt

belysning vid busshållplats/passage och åtgärder på respektive sida för att styra gående

till och från gångpassagen. Detta kommer att ske naturligt eftersom förstärkt räcke mot

gärdessidan, befintliga busshållplatser, sidoområdets beskaffenhet och räcke vid

parkeringen utgör naturliga barriärer för de gående som har korsandeanspråk.

Korsningen vid planerad parkeringsplats är redan idag av A-typ men radien kan behöva

dimensioneras för buss(typfordon Bb).

Figur 9 Korsningstyp A

Utformningen av korsningarna ska följa Trafikverkets regler enligt ”Vägar och gators

utformning (VGU)”.

Räcket i innerkurva förlängs i framkant om utformning av gångytor mellan konsthall och

busshållplats dras närmare väg 99 än vägens skyddszon (≥5m, se VGU) medger eller att

det bedöms finnas kvar risker att gångtrafikanter ”genar” istället för att använda

iordningställd gångväg till parkeringen.

26 (34)

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


Anläggandet av tillhörande ytor som exempelvis parkering kräver att trafiksäkerheten

beaktas så att allvarlighetsföljden av eventuella trafikolyckor kopplat till väg 99 minimeras.

Det innebär räcken eller beredande av mark närmast vägområdet för att tillgodose

behovet av trafiksäkerhet och mildrande av olyckor där farligt gods ingår i lasten. För

oskyddade trafikanter kommer gångytor ansluta vägbanan vid busshållplatsens södra

ände och utformas med viloytor på vardera sidan. Då antalet korsande är få och

trafikvolymerna låga kan det inte anses nödvändigt med särskilda åtgärder för

hastighetsdämpning vid passagen. Ej heller framtida trafikutveckling motiverar en större

ombyggnad då trafikförändringen på sikt är marginell enligt Trafikverkets prognosmodell.

Gällande transporter med farligt gods rekommenderar Länsstyrelsen Norrbotten ett

avstånd om 70-150 meter. Säkerhetsavståndet bedöms inte kunna efterlevas på

föreslaget planområde. Säkerhetsavståndet bedöms kunna minskas med tanke på

Övertorneå kommuns kartläggning av farligt gods, vilket visar på att det sker få

transporter av farligt gods på kommunens vägar.

I handboken Transporter av farligt gods utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting

ses hastighetsdämpande åtgärder samt vägutformning som två åtgärder som kan verka

riskreducerande. Väg 99 är rak med fri sikt vilket kan minska risken för olycka dock

medföra ökade hastigheter. Trafikverket eftersträvar en oförändrad hastighet på väg 99

med hänsyn till riksintresset och vägutformningen kommer att var oförändrad framgent då

inga färdiga planer finns från Trafikverket att ändra vägutformningen i dagsläget.

9.8 Geoteknik


Sweco har genomfört en översiktlig geoteknisk utredning där syftet varit att klargöra de

geotekniska förhållandena inom område planerat för Konsthallen. Landskapet utgörs av

odlingslandskap och skogsmark i landsbygdsområde vid Torneälvens strand. Befintlig

tomt genomkorsas av ett äldre järnvägsspår samt ledningar och bräddningsavlopp för VA.

Det undersökta området är obebyggt. Området sluttar från +51,0 meter i den västra delen

till +48,5 meter i den östra delen ned mot älven.

Under mulljorden består profilen huvudsakligen av sand med ett visst inslag av silt i

samtliga borrpunkter. Mäktigheten på lagret varierar mellan 0,5 meter till 3,5 meter i de

totalt sex olika punkterna. Den relativa fastheten bedöms som mycket låg till låg. Under

detta påträffas ett lager av siltig lera/lerig silt med en mäktighet på 1,0–1,5 meter ned till

fast botten med en mycket låg relativ fasthet baserat på resultat från utförda

viktsonderingar. Fast botten bestående av grusig siltig sand med hög relativ fasthet

påträffas på ett djup mellan 1,5–5,0 meter under markyta. Den låga bärförmågan hos

jordmaterialet är en indikation på att området nedanför avloppsanläggningen är

vattenmättat.

Grundvattennivån inom området uppmättes i november 2014 på en meters djup under

markyta. Säsongsbetonade variationer samt extremflöden ska beaktas.

27 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


Figur 10 Planritning Geoteknisk undersökning Konsthall Tornedalen. Källa: Sweco, Markteknisk

undersökningsrapport/Geoteknik (MUR), 2015-01-15, Bilaga nr G01.

9.8.2 Konsekvenser

Nollalternativet

De geotekniska förutsättningarna kvarstår. Ingen åtgärd genomförs som bedöms påverka

markstabiliteten negativt.

Detaljplanen

Ett genomförande av detaljplanen innebär att byggnad om 1 800 m 2 uppförs, vilket ställer

höga krav på grundläggning då marken bedöms ha en låg bärförmåga.

28 (34)


Konsthallen föreslås utföras i geoteknisk klass 2 men avseende på rådande geotekniska

förhållanden samt planerad byggnadstyp.

Grundläggning av byggnad föreslås utföras på något av följande sätt:

• Grundläggning med kantförstyvad platta på mark. Överslagsberäkning på

sättningar inom området har utförts. Beräkningarna är utförda på högsta

respektive lägsta sättningsmodulerna som framtagits vid geotekniska

undersökningar inom området. Antagen kantbalksbredd 0,5 samt 1,0 meter.

Största sättningarna fås vid borrpunkten i mitten av borrpunkterna mot älven

vilken skiljer sig avsevärt jämfört med övriga punkter. Detta bör beaktas vid val av

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


grundläggningsmetod. Sättningsdifferenser kan även uppstå inom området med

hänsyn till den varierande mäktigheten på jordlagren samt områdets storlek i

relation till antal punkter som undersökts. Sättningsdifferenser kan undvikas

genom utläggning av överlast innan grundläggning. Lastökningen som utgörs av

denna medför att sättningarna tas ut innan plattan grundläggs.

• Grundläggning med plint. Vid eventuell grundläggning med plint ska plintsulorna

nedföras till fast botten alternativt på denna fylla upp med packat krossmaterial

varpå grundläggningen av plint sker. Plint bör ej grundläggas om höjd på

plintskaft överstiger 3 meter från grundläggningsnivå av plint till plattans

underkant.

• Grundläggning med pålar. Vid grundläggning med pålar bör kompletterande

geotekniska undersökningar i form av hejarsonderingar utföras. Detta för att

fastställa stoppdjup för slagna betongpålar.

Mulljord samt vegetationslager schaktas bort innan grundläggning. Vid schaktning under

grundvattennivå krävs länshållning med hänsyn till siltjordens flytbenägenhet. Fyllning

och packning för byggnad skall utföras enligt tabell CE/4 i AMA Anläggning 13.

Grundläggning av byggnad samt ledningar ska utföras frostfritt. Vid övergång mellan kalla

och varma byggnadsdelar erfordras tjälisolering för att undvika sprickbildningar vid

tjälrörelser. Tjälisolering bör även utföras vid ytlig grundläggning med plint.

29 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


10 Måluppfyllelse

10.1 Miljömål

Miljömål och målsättningar finns på olika nivåer, från nationell till lokal nivå. De utgör

grunden vid den samlade bedömningen om detaljplanens genomförande med- eller

motverkar till målens uppfyllelse.

Övertorneå kommun har tagit fram fem övergripande långsiktiga miljömål som ska utgöra

grunden för all verksamhet.

• Övertorneå kommun ska ha en bra miljö i ekologisk balans, där miljö och hälsa

finns i alla perspektiv i verksamheten.

• Brukandet av naturresurser skall kännetecknas av en helhetssyn och

långsiktighet.

• Övertorneå kommuns natur- och kulturarv skall skyddas, vårdas och förmedlas

med känsla och kunskap till nu levande och kommande generationer.

• Övertorneå kommun skall ha en miljöpolicy för upphandlingar och vara

föregångare när det gäller användningen av metoder och teknik med låg

miljöbelastning.

• Övertorneå kommun skall karaktäriseras som en livskraftig bygd där

människorna har god hälsa och miljö.

Nationella miljömål:

Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande

ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag,

Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande

våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd

miljö, Ett rikt växt- och djurliv

De miljömål som berörs av detaljplanen och dess påverkan utifrån detaljplanens

genomförande är:

• Levande sjöar och vattendrag

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och dess variationsrika

livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald,

kulturmiljövården samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion

ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

• Ett rikt odlingslandskap

Det norrbottniska odlingslandskapet ska ha ett aktivt lantbruk som uthålligt

producerar livsmedel och andra biologiska råvaror av hög kvalitet samtidigt som

30 (34)

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


biologisk mångfald och kulturhistoriska värden bevaras och stärks.

Jordbruksmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas.

• God bebyggd miljö

I Norrbotten ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgöra en god och

hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och

kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska

lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god

hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

• Ett rikt växt- och djurliv

Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för

nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt

deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i

livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation.

31 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


11 Samlad bedömning

Tabellen nedan visar den samlade bedömningen av alla konsekvenser i denna MKB. Den

är uppdelad i 4 konsekvenssteg, rött för stora negativa konsekvenser, orange för medel

negativa konsekvenser, gul för små negativa konsekvenser och grön för positiva

konsekvenser.

Klimat

Landskapsbild

Nollalternativet

Ingen större skada sker vid

högsta flöde

Risk för minskad hävd

leder till igenväxning och

utblickar mot älven

minskar

Detaljplanen

Skador på Konsthallen kan

ske vid högsta flöde

Ett modernt hus placeras

bland den befintliga

byastrukturen och minskar

landskapets läsbarhet.

Fortsatt öppethållande av

omgivande landskap

säkerställs dock genom

avtal.

Landsbygdsutveckling

Den befintliga

framtidsandan slocknar

med avfolkning som följd

Byn och Tornedalen

blommar och turister

upptäcker det tornedalska

landskapet

Kulturmiljö

Risk för igenväxning av

ängsmark ger negativa

konsekvenser för

kulturmiljön

Tydligheten i den befintliga

kulturmiljön försvagas och

utblickar mot älven

minskas.

Natura 2000 Ingen påverkan Obetydlig påverkan

Strandskydd

Ingen påverkan

Byggnaden ligger delvis

inom strandskydd men

konsekvenserna bedöms

som små till obefintliga

Biologisk mångfald Ingen påverkan Ingen påverkan

Rekreation och friluftsliv

Trafikmiljö

Ingen påverkan

Ingen påverkan

Ökad trygghet och

tillgängligheten av

riksintresse för friluftsliv

Ökat korsande av

oskyddade trafikanter och

fler vänstersvängar

32 (34)

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


Geoteknik

Ingen påverkan

Ingen påverkan sker vid

tillfredställande

grundläggning

Tabell 4. Samlad bedömning av miljöaspekter

12 Granskning och uppföljning

Granskning av MKB har under hela detaljplaneprocessen skett av kommunens

tjänstemän inom berörda förvaltningar. Under samrådet och utställningen för detaljplanen

får myndigheter, bl.a., Länsstyrelsen, Trafikverket samt allmänheten yttra sig om både

detaljplanen och denna MKB. Synpunkterna redovisas i samrådsredogörelse samt

granskningsutlåtande för detaljplanen.

Övervakning ska ske under planens genomförande. Kommunens

samhällsbyggnadskontor har en viktig tillsynsfunktion under byggnationerna och ska

även fungera som koordinator gällande kontroller och uppföljning av fastslagna riktlinjer.

Uppföljning efter den antagna detaljplanen sker av samhällsbyggnadskontoret som också

bestämmer tidpunkten för detta. Under uppföljningen ska de av MKB redovisade

konsekvenserna utvärderas och en översyn av projektets påverkan på miljö, människor

och djur bör genomföras. Kommunen bestämmer själv djupet av redovisningen och hur

resultatet ska offentliggöras.

13 Medverkande

Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen har utförts av MAF Arkitektkontor AB och

SWECO på uppdrag av Övertorneå kommun.

Upprättad 2015-10-21

33 (34)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


14 Referenser

Konsthall Tornedalen, Projektplan (2014-05-25)

Länsstyrelsen Norrbotten, Bevarandeplan Natura 2000 Torne- och Kalix älvsystem (2007)

Länsstyrelsen Norrbotten, Klimatförändringar i Övertorneå kommun (Rapport nr 4/2013)

Länsstyrelsen Norrbotten, Norrbottens kulturmiljöprogram 2010-2020

Länsstyrelsen Norrbotten, Rekommendationer av skyddsavstånd till transportleder för

farligt gods (2012)

Miljömål, www.miljomal.se

Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se

OOPEAA Office for Peripheral Architecture (2014-2015)

Riksantikvarieämbetet, Fornlämningar via Fornsök, www.raa.se

Riksantikvarieämbetet, Riksintressen för kulturmiljövården – Norrbottens län (BD) (2013)

Sametinget. Kartor som underlag för planer (2015) http://www.sametinget.se/underlag

Sweco, Markteknisk undersökningsrapport/Geoteknik (MUR) (2015-01-15)

Sweco, PM/Geoteknik (2015-01-15)

Trafikverket. Vägar och gators utformning (Publ. 2012:179 och 2012:180)

Vattenkvalitet och natura 2000 VISS, www.viss.lansstyrelsen.se

Vitsaniemi by, Historisk återblick (2015) http://wirlof.homelinux.com/vitsaniemi/index.htm

Övertorneå kommun, Översiktsplan (2004)

Övertorneå kommun, Översiktsplan antagen 19 maj 2014

34 (34)

repo001.docx 2012-03-29

RAPPORT

2015-10-21

BILD: OOPEAA


20151021 MKB Konsthall Tornedalen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?