REPORT 2012/05 Start av regionala investeringsfonder ... - circle

REPORT 2012/05
Start av regionala investeringsfonder - uppdrag och
lärdomar
The Start of Regional Co-investment Funds: the Mission and Lessons
Learnt
Sofia Avdeitchikova (sofia.avdeitchikova@circle.lu.se)
Göran Brulin (goran.brulin@tillvaxtverket.se)
Matilda Jonung (matilda.jonung@r-m.com)
Ingrid Rydell (ingrid.rydell@r-m.com)
October 2012
This report was prepared by Ramboll for the Swedish Agency for
Economic and Regional Growth (Tillväxtverket) and the European
Commission as part of the European Regional Development Fund
(ERDF) evaluation.

CIRCLE REPORT 2012/05
The Start of Regional Co-investment Funds: the Mission and Lessons Learnt
Sofia Avdeitchikova, Göran Brulin, Matilda Jonung and Ingrid Rydell
EXECUTIVE SUMMARY
This is the first annual on-going evaluation report on the endeavour comprising the twelve
regional co-investment funds with nationwide coverage that are run in the form of projects
financed by the European Regional Development Fund (ERDF) and co-financed by the regions.
Behind this endeavour lies an interest of the European Commission and national and regional
actors to work on revolving financing instruments in the form of equity capital with the aim of
addressing an identified lack of capital to finance small and medium enterprises (SMEs) with
ambitions of growth. The funds were established in 2009 and their objective is to improve
access to equity capital for SMEs in Sweden. The funds are operated in project form and are
accordingly referred to as fund projects. The period of the project extends from 1 January 2009
to 31 December 2014. The project owner shall present a final report on the use of the ERDF
funding in the project not later than 31 March 2015. The ERDF funding that has not been
invested in portfolio companies at least once by 31 December 2014 must be repaid to the
European Commission. Available funding that is not required to be repaid stays in the region
after the final report. During the project period, funding can be redistributed from the fund
projects to other structural fund projects.
On-going evaluation is tied to this endeavour, meaning that there will be continuous follow-up
and evaluation of its progress, which will contribute to learning with regard to implementation
and results. In this assignment, the on-going evaluation shall answer two overall questions:
1. Can the funds act as good venture capitalists given their mission, structure and regional
conditions?
2. Can this kind of fund provide the results and effects in society expected by the EU and the
Government (through the managing agency)?
This on-going evaluation shall also contribute to a broader discussion in society concerning
public investment funds as an instrument to increase the supply of capital for SMEs. The
annual reports shall present and discuss the implementation and results of the projects and
analyse relevant questions concerning the funds’ activities. This first report focuses on the
funds’ mission, design and goal structure, how the funds have commenced with their activities
and what the most important success factors are for the funds’ work and their challenges
ahead. Besides this on-going evaluation, the Swedish Agency for Growth Policy Analysis

(Growth Analysis) is working on behalf of the Ministry of Enterprise, Energy and
Communications on a broader evaluation which includes research surveys, international
experience of venture capital investments and impact evaluation. Together, this on-going
evaluation and the evaluation conducted by Growth Analysis will increase understanding of
ERDF-financed co-investment funds as an instrument in the Swedish context and increase
understanding as to whether use of these kinds of funds in Sweden will be suitable in the
future.
International research shows that this kind of co-investment venture capital fund programme
is difficult to design and must consequently be run as an experimental activity where new
solutions are gradually developed. Moreover, the structure must be adapted to the country’s
regulatory and cultural context and the task of on-going evaluation is to get involved and
generate knowledge of how such factors affect the activities of the funds. This report is the
first in a series of reports that shall gradually increase knowledge of how all parties involved,
including the agency in charge of the programme (Swedish Agency for Economic and Regional
Growth/Tillväxtverket) works with and influences the implementation of the endeavour in
Sweden.
Gordon Murray notes in a chapter in a book from 2007 that the public sector has historically
played an important role in the development of venture capital markets in various countries.
Nearly all countries that have well-developed venture capital markets today (including the
U.S., the UK and Israel) have made extensive public efforts directed at building them up. At the
same time, in his latest book with the illustrative title Boulevard of Broken Dreams: Why Public
Efforts to Boost Entrepreneurship and Venture Capital Have Failed - and What to Do about It,
Josh Lerner claims that it is easy to “enhance” innovations with venture capital, but it is not
easy to do so in the right way – it takes time and there are many pitfalls. Accordingly, the
central issue in this context is how such programme efforts can be done as well as possible.
Together with the evaluation that Growth Analysis is doing, the on-going evaluation will
contribute to such a learning process.
Sweden already has some experience of public co-investment funds gathered in connection
with the three pilot projects initiated in 2005. The present endeavour is significantly larger than
the pilot projects and involves ERDF funding as well as a large number of regional financiers,
which is particularly demanding in terms of implementation and reporting. The road leading
to this endeavour has been lined with extensive analyses and refinement of laws, rules, formal
requirements and the formulation of administrative procedures to be able to begin working
with regional co-investment funds in Sweden. Consequently, its implementation demands
flexibility, cooperation and a mutual desire to learn shared by the managing agency, regional
financiers and fund managers. It is also especially important to obtain indications early in the

process of how the effort is going, what difficulties the fund projects are running into and what
is judged to be important to their success moving ahead – these are insights and
understandings to which the on-going evaluation intends to contribute.
The 12 funds are managed by five different project owners. Almi Invest runs six funds of its own
in six regions and is involved in the management of another two: one managed by Saminvest
(a wholly owned subsidiary of Almi Företagspartner Mitt) and one run by the recently
established Partnerinvest i Norr (a joint venture held in equal parts by Almi Invest and
Norrlandsfonden). Almi Invest was established in connection with this effort and, given its size,
is a leading stakeholder. Saminvest manages one of the pilots for regional co-investment funds
that began in 2005, and is the only stakeholder that has prior experience of practical work with
co-investments. Innovationsbron manages three funds in the Skåne and Blekinge regions of
Sweden. The Sixth AP Fund runs one fund through a wholly owned subsidiary. Ten of the 12
funds are governed by the same formal requirements:
� The funds shall supplement the market and work on commercial terms.
� The funds are public venture capitalists that shall normally make equity capital
investments of around SEK 1-10 million directly in SMEs in the start-up and expansion
phases.
� The funds are co-investment funds and shall invest with independent private
commercial actors on equal terms.
� The funds can only invest in their own respective regions.
� The funds aim to be revolving – returns shall be reinvested in the region.
� The funds have a ceiling of 3% of the capital base for management expenses.
Two funds differ in that they work with lending instruments along side of equity capital. One of
the funds particularly distinguishes itself by not having any formal requirements of coinvestment.
This is because the fund is run by the Sixth AP Fund, which is subject to different
legislation than the other project owners. The project owners that are subject to the same
formal requirements have worked out partially different models and ways of working. The
largest difference can be found between Saminvest and the other actors. Saminvest’s model is
based on a more passive investor role where the private co-investor is expected to do a larger
part of the work in generating and evaluating the investment objects and negotiating terms
and agreements. There are also differences between the funds concerning the view of what
phases are relevant for investment. While Almi Invest does not plan to invest in companies in
very early phases, the funds of Saminvest, the Sixth AP Fund and, to some extent,
Innovationsbron view them as a segment of interest. The phases in which the funds invest
influence risk, expectations of time to exit and returns. How different approaches affect the

funds’ development is of particular interest for on-going evaluation efforts to monitor and
analyse.
There are large differences between different regions with regard to the conditions for venture
capital investments in terms of several aspects: the number of relevant investment companies,
the number of active venture capital companies, the number of active “informal” venture
capitalists (business angels), etc. This means that challenges and expectations differ across
different funds. This also means that funds that have common principles for procedures and
emphasis will need to develop different ways of working.
During the first year of the endeavour, all funds have come under way with their operational
activities and recruited Managing Directors and other personnel. MD recruitment was a
lengthy process in several funds, but now all MDs are in place since the northernmost fund’s
MD began in the spring of 2010. The funds have worked to establish administrative
procedures, market themselves, seek investment objects, respond to direct inquiries and
evaluate investment objects. All funds except one have made investments, but most are
currently behind in their investment plans. One explanation of this is that the funds came
under way later than planned due, among other factors, to a delay in the disbursement of
regional co-financing, the establishment of procedures in accordance with the regulations, etc.
However, the funds note good chances of catching up. The pace of investment is, however, an
element of risk that should be carefully monitored, especially in light of the half-time
assessment of the funds that is to be conducted in 2011 when Tillväxtverket may decide to
withdraw ERDF funding from the funds, if there is, for example, a risk that the funds will not be
able to invest their funding during the project period. There is great interest in the funds. They
have been positively received by companies, private investors and regional stakeholders and
they have considerable faith in the future.
In the dialogue with the MDs of the funds and the managing agency – Tillväxtverket – it came
forth that the funds have perceived certain ambiguities concerning the funds’ objectives and
mission as well as the interpretation of European and national regulations that govern the
funds’ activities and the use of indicators for the reporting of the activities. Through an active
dialogue with the fund projects and the follow-up researchers, Tillväxtverket has made note of
these lessons learned. It has contributed to developing a uniform goal structure for all funds,
which is presented in this report. Tillväxtverket is also working to simplify indicators for
reporting and in the autumn will present a document that clarifies regulations and other
guidelines for the work of the funds. Establishing the interpretation and understanding of the
regulations as soon as possible is crucial to the funds’ possibility of working appropriately since
it can affect which investments can be made and consequently how both investment objects
and co-investors can be recruited.

Among other factors that have affected and will continue to be central importance to the
funds’ activities is primarily the possibility of finding good investment objects and capitalstrong
and competent private co-investors. The extent to which the funds perceive it to be
problematic varies between different regions and is felt more in regions that have a less
developed private venture capital market and a business structure based on companies that
are not traditionally the objects of venture capital financing. Another challenge is finding a way
to “invest right” - in line with guidelines for the funds’ work and with the opportunity of a
reasonable return.
To handle these challenges, in the coming period the funds will focus on the work as
professional investors, will recruit people with the right skills, form networks with relevant
stakeholders, work with marketing and media relations, establish and use their brands and
cooperate with each other and other nearby actors, such as banks, auditors and business
promotion organisations. The funds also believe it to be important to broaden their networks
of investors, particularly internationally, and to allow the companies to get involved in the
work of finding co-investors and investment solutions. Tillväxtverket also notes opportunities
to promote the funds, such as by linking the endeavour and funds with other relevant actors
and efforts, marketing the endeavour in relevant forums (regionally, nationally and
internationally) and considering the possibility of supplemental efforts that can improve the
funds’ chances of investing their funding in a positive manner. The on-going evaluation also
plans to initiate a dialogue with the funds’ regional co-financiers with regard to the
opportunities they have of promoting the funds’ activities in their respective regions.
On-going evaluation has also noted that the structure of the endeavour in itself entails
difficulties for the fund projects to invest “right”. For example, it may be difficult to invest in
companies in the early stages of development and at the same time generate a reasonable
return for the fund to be able to revolve. A conflict may also exist between having a low
management fee and being able to be an active party in the investment process. Since
experience of such financing instruments is still limited in Sweden, there are no clear answers
to how these conflicts should be handled. They will instead constitute a part of the learning
process.
Disclaimer: All the opinions expressed in this report are the responsibility of the individual
author or authors and do not necessarily represent the views of other CIRCLE researchers.

Datum
Augusti 2010
START AV REGIONALA
RISKKAPITALFONDER
UPPDRAG OCH
LÄRDOMAR

Innehållsförteckning
Summary
Sammanfattning 6
1. Inledning 9
1.1 Upplägg för följeforskning under 5 år 10
1.2 Disposition för rapporten 14
2. Bakgrund: Varför offentligt finansierade investeringsfonder?15
2.1 Bakgrund till ERUF-finansierade investeringsfonder i Sverige 15
2.2 Behov av offentligt riskkapital hos SMF i Sverige 16
2.3 Har marknaden misslyckats eller varit rationell? 18
2.4 Regionala skillnader i näringslivsstruktur och tillgång till ägarkapitalfinansiering
18
2.5 Sammanfattning och slutsatser 21
3. Utformning av satsningen på regionala investeringsfonder: fondernas
modell 23
3.1 Fonderna drivs i projektform inom ramen för strukturfondsprogrammen 23
3.2 Fondernas finansiering 23
3.3 Riktlinjer för fondernas arbete 24
3.4 Olika projektägare – olika modeller för fonderna 25
3.5 Sammanfattning och slutsatser 30
4. Fondernas start – hur har verksamheten kommit igång? 32
4.1 Uppstart av fonderna 32
4.2 Planerad investeringstakt framåt 33
4.3 Sammanfattning och slutsatser 33
5. Fondernas uppdrag och målstruktur: hur kan fonderna arbeta och vad
ska fonderna ge? 35
5.1 Vad är egentligen fondernas uppdrag? 35
5.2 Vilket behov är det fonderna ska svara på? 38
5.3 Förväntningar på resultat och målstruktur 39
5.4 Många frågor kring horisontella kriterier och indikatorer 43
5.5 Sammanfattning och slutsatser 44
6. Fondernas framgångsfaktorer och utmaningar framåt 45
6.1 Framgångsfaktorer och utmaningar som noterats per fond 45
6.2 Framgångsfaktorer och utmaningar för satsningen 47
6.3 Sammanfattning och slutsatser 49
7. Sammanfattande analys och rekommendationer 50
Referenser 52
Bilaga 1: Fondernas finansiering 53
Bilaga 2: Frågor och svar ställda till Tillväxtverket 56
1-1

SUMMARY
This is the first annual on-going evaluation report on the endeavour comprising the twelve
regional co-investment funds with nationwide coverage that are run in the form of projects
financed by the European Regional Development Fund (ERDF) and co-financed by the regions.
Behind this endeavour lies an interest of the European Commission and national and regional
actors to work on revolving financing instruments in the form of equity capital with the aim of
addressing an identified lack of capital to finance small and medium enterprises (SMEs) with
ambitions of growth. The funds were established in 2009 and their objective is to improve access
to equity capital for SMEs in Sweden. The funds are operated in project form and are accordingly
referred to as fund projects. The period of the project extends from 1 January 2009 to 31
December 2014. The project owner shall present a final report on the use of the ERDF funding in
the project not later than 31 March 2015. The ERDF funding that has not been invested in
portfolio companies at least once by 31 December 2014 must be repaid to the European
Commission. Available funding that is not required to be repaid stays in the region after the final
report. During the project period, funding can be redistributed from the fund projects to other
structural fund projects.
On-going evaluation is tied to this endeavour, meaning that there will be continuous follow-up
and evaluation of its progress, which will contribute to learning with regard to implementation
and results. In this assignment, the on-going evaluation shall answer two overall questions:
1. Can the funds act as good venture capitalists given their mission, structure and regional
conditions?
2. Can this kind of fund provide the results and effects in society expected by the EU and the
Government (through the managing agency)?
This on-going evaluation shall also contribute to a broader discussion in society concerning public
investment funds as an instrument to increase the supply of capital for SMEs. The annual reports
shall present and discuss the implementation and results of the projects and analyse relevant
questions concerning the funds’ activities. This first report focuses on the funds’ mission, design
and goal structure, how the funds have commenced with their activities and what the most
important success factors are for the funds’ work and their challenges ahead. Besides this ongoing
evaluation, the Swedish Agency for Growth Policy Analysis (Growth Analysis) is working on
behalf of the Ministry of Enterprise, Energy and Communications on a broader evaluation which
includes research surveys, international experience of venture capital investments and impact
evaluation. Together, this on-going evaluation and the evaluation conducted by Growth Analysis
will increase understanding of ERDF-financed co-investment funds as an instrument in the
Swedish context and increase understanding as to whether use of these kinds of funds in Sweden
will be suitable in the future.
International research shows that this kind of co-investment venture capital fund programme is
difficult to design and must consequently be run as an experimental activity where new solutions
are gradually developed. Moreover, the structure must be adapted to the country’s regulatory
and cultural context and the task of on-going evaluation is to get involved and generate
knowledge of how such factors affect the activities of the funds. This report is the first in a series
of reports that shall gradually increase knowledge of how all parties involved, including the
agency in charge of the programme (Swedish Agency for Economic and Regional
Growth/Tillväxtverket) works with and influences the implementation of the endeavour in
Sweden.
Gordon Murray notes in a chapter in a book from 2007 that the public sector has historically
played an important role in the development of venture capital markets in various countries.
Nearly all countries that have well-developed venture capital markets today (including the U.S.,
the UK and Israel) have made extensive public efforts directed at building them up. At the same
time, in his latest book with the illustrative title Boulevard of Broken Dreams: Why Public Efforts
to Boost Entrepreneurship and Venture Capital Have Failed - and What to Do about It, Josh
1-2

Lerner claims that it is easy to “enhance” innovations with venture capital, but it is not easy to do
so in the right way – it takes time and there are many pitfalls. Accordingly, the central issue in
this context is how such programme efforts can be done as well as possible. Together with the
evaluation that Growth Analysis is doing, the on-going evaluation will contribute to such a
learning process.
Sweden already has some experience of public co-investment funds gathered in connection with
the three pilot projects initiated in 2005. The present endeavour is significantly larger than the
pilot projects and involves ERDF funding as well as a large number of regional financiers, which is
particularly demanding in terms of implementation and reporting. The road leading to this
endeavour has been lined with extensive analyses and refinement of laws, rules, formal
requirements and the formulation of administrative procedures to be able to begin working with
regional co-investment funds in Sweden. Consequently, its implementation demands flexibility,
cooperation and a mutual desire to learn shared by the managing agency, regional financiers and
fund managers. It is also especially important to obtain indications early in the process of how
the effort is going, what difficulties the fund projects are running into and what is judged to be
important to their success moving ahead – these are insights and understandings to which the
on-going evaluation intends to contribute.
The 12 funds are managed by five different project owners. Almi Invest runs six funds of its own
in six regions and is involved in the management of another two: one managed by Saminvest (a
wholly owned subsidiary of Almi Företagspartner Mitt) and one run by the recently established
Partnerinvest i Norr (a joint venture held in equal parts by Almi Invest and Norrlandsfonden).
Almi Invest was established in connection with this effort and, given its size, is a leading
stakeholder. Saminvest manages one of the pilots for regional co-investment funds that began in
2005, and is the only stakeholder that has prior experience of practical work with coinvestments.
Innovationsbron manages three funds in the Skåne and Blekinge regions of
Sweden. The Sixth AP Fund runs one fund through a wholly owned subsidiary. Ten of the 12
funds are governed by the same formal requirements:
� The funds shall supplement the market and work on commercial terms.
� The funds are public venture capitalists that shall normally make equity capital
investments of around SEK 1-10 million directly in SMEs in the start-up and expansion
phases.
� The funds are co-investment funds and shall invest with independent private commercial
actors on equal terms.
� The funds can only invest in their own respective regions.
� The funds aim to be revolving – returns shall be reinvested in the region.
� The funds have a ceiling of 3% of the capital base for management expenses.
Two funds differ in that they work with lending instruments along side of equity capital. One of
the funds particularly distinguishes itself by not having any formal requirements of coinvestment.
This is because the fund is run by the Sixth AP Fund, which is subject to different
legislation than the other project owners. The project owners that are subject to the same formal
requirements have worked out partially different models and ways of working. The largest
difference can be found between Saminvest and the other actors. Saminvest’s model is based on
a more passive investor role where the private co-investor is expected to do a larger part of the
work in generating and evaluating the investment objects and negotiating terms and
agreements. There are also differences between the funds concerning the view of what phases
are relevant for investment. While Almi Invest does not plan to invest in companies in very early
phases, the funds of Saminvest, the Sixth AP Fund and, to some extent, Innovationsbron view
them as a segment of interest. The phases in which the funds invest influence risk, expectations
of time to exit and returns. How different approaches affect the funds’ development is of
particular interest for on-going evaluation efforts to monitor and analyse.
There are large differences between different regions with regard to the conditions for venture
capital investments in terms of several aspects: the number of relevant investment companies,
the number of active venture capital companies, the number of active “informal” venture
capitalists (business angels), etc. This means that challenges and expectations differ across
1-3

different funds. This also means that funds that have common principles for procedures and
emphasis will need to develop different ways of working.
During the first year of the endeavour, all funds have come under way with their operational
activities and recruited Managing Directors and other personnel. MD recruitment was a lengthy
process in several funds, but now all MDs are in place since the northernmost fund’s MD began in
the spring of 2010. The funds have worked to establish administrative procedures, market
themselves, seek investment objects, respond to direct inquiries and evaluate investment
objects. All funds except one have made investments, but most are currently behind in their
investment plans. One explanation of this is that the funds came under way later than planned
due, among other factors, to a delay in the disbursement of regional co-financing, the
establishment of procedures in accordance with the regulations, etc. However, the funds note
good chances of catching up. The pace of investment is, however, an element of risk that should
be carefully monitored, especially in light of the half-time assessment of the funds that is to be
conducted in 2011 when Tillväxtverket may decide to withdraw ERDF funding from the funds, if
there is, for example, a risk that the funds will not be able to invest their funding during the
project period. There is great interest in the funds. They have been positively received by
companies, private investors and regional stakeholders and they have considerable faith in the
future.
In the dialogue with the MDs of the funds and the managing agency – Tillväxtverket – it came
forth that the funds have perceived certain ambiguities concerning the funds’ objectives and
mission as well as the interpretation of European and national regulations that govern the funds’
activities and the use of indicators for the reporting of the activities. Through an active dialogue
with the fund projects and the follow-up researchers, Tillväxtverket has made note of these
lessons learned. It has contributed to developing a uniform goal structure for all funds, which is
presented in this report. Tillväxtverket is also working to simplify indicators for reporting and in
the autumn will present a document that clarifies regulations and other guidelines for the work of
the funds. Establishing the interpretation and understanding of the regulations as soon as
possible is crucial to the funds’ possibility of working appropriately since it can affect which
investments can be made and consequently how both investment objects and co-investors can be
recruited.
Among other factors that have affected and will continue to be central importance to the funds’
activities is primarily the possibility of finding good investment objects and capital-strong and
competent private co-investors. The extent to which the funds perceive it to be problematic
varies between different regions and is felt more in regions that have a less developed private
venture capital market and a business structure based on companies that are not traditionally the
objects of venture capital financing. Another challenge is finding a way to “invest right” - in line
with guidelines for the funds’ work and with the opportunity of a reasonable return.
To handle these challenges, in the coming period the funds will focus on the work as professional
investors, will recruit people with the right skills, form networks with relevant stakeholders, work
with marketing and media relations, establish and use their brands and cooperate with each
other and other nearby actors, such as banks, auditors and business promotion organisations.
The funds also believe it to be important to broaden their networks of investors, particularly
internationally, and to allow the companies to get involved in the work of finding co-investors and
investment solutions. Tillväxtverket also notes opportunities to promote the funds, such as by
linking the endeavour and funds with other relevant actors and efforts, marketing the endeavour
in relevant forums (regionally, nationally and internationally) and considering the possibility of
supplemental efforts that can improve the funds’ chances of investing their funding in a positive
manner. The on-going evaluation also plans to initiate a dialogue with the funds’ regional cofinanciers
with regard to the opportunities they have of promoting the funds’ activities in their
respective regions.
On-going evaluation has also noted that the structure of the endeavour in itself entails difficulties
for the fund projects to invest “right”. For example, it may be difficult to invest in companies in
the early stages of development and at the same time generate a reasonable return for the fund
to be able to revolve. A conflict may also exist between having a low management fee and being
1-4

able to be an active party in the investment process. Since experience of such financing
instruments is still limited in Sweden, there are no clear answers to how these conflicts should be
handled. They will instead constitute a part of the learning process.
1-5

SAMMANFATTNING
Detta är den första årliga följeforskningsrapporten för satsningen på de tolv rikstäckande
regionala saminvesteringsfonder, som drivs i form av ERUF-finansierade projekt med regional
medinvestering. Bakgrunden till satsningen är ett intresse från EU-kommissionen såväl som från
nationella och regionala aktörer att arbeta med revolverande finansieringsinstrument i form av
ägarkapital, i syfte att möta en identifierad brist på kapital för att finansiera små och medelstora
företag (SMF) med tillväxtambitioner. Fonderna startades år 2009 och deras syfte är att öka
tillgången till ägarkapital för små och medelstora företag i Sverige. Fonderna drivs som projekt
och kallas därför fondprojekt. Projektperioden löper mellan 2009-01-01 till 2014-12-31.
Projektägaren ska senast 2015-03-31 slutredovisa ERUF-medlens användning i projektet. De
ERUF-medel som inte investerats i portföljbolag minst en gång senast 2014-12-31 måste betalas
tillbaka till EU-kommissionen. Tillgängliga medel som inte är återbetalningsskyldiga stannar efter
slutredovisning i regionen. Under projektperioden kan medel omfördelas från fondprojekten till
andra strukturfondsprojekt.
Satsningen har följeforskning – löpande utvärdering – knuten till sig, vilket innebär att
uppföljning och utvärdering av satsningens framskridande kommer att ske löpande och bidra till
lärande kring satsningens genomförande och resultat. Följeforskningen ska i det här uppdraget
svara på två övergripande frågor:
1. Kan fonderna agera som goda riskkapitalister givet uppdrag, upplägg och regionala
förutsättningar?
2. Kan den här typen av fonder ge de resultat och effekter i samhället som EU och regeringen
(via förvaltande myndighet) förväntar sig?
Följeforskningen ska också bidra till en bredare diskussion i samhället kring offentliga
investeringsfonder som ett instrument för att öka kapitalförsörjning för små och medelstora
företag. De årliga rapporterna ska redovisa och diskutera projektens genomförande och resultat
och analysera aktuella frågeställningar för fondernas verksamhet. Denna första rapport fokuserar
på fondernas uppdrag, utformning och målstruktur, hur fonderna har kommit igång med sin
verksamhet och vilka som är de viktigaste framgångsfaktorerna för fondernas arbete och deras
utmaningar framåt. Vid sidan om följeforskningen arbetar myndigheten för Tillväxtanalys på
uppdrag av Näringsdepartementet med en vidare utvärdering där bl.a. forskningsöversikter,
internationella erfarenheter av riskkapitalsatsningar och effektutvärdering ingår. Tillsammans
kommer denna följeforskning och utvärderingen som bedrivs av Tillväxtanalys öka förståelsen för
ERUF-finansierade saminvesteringsfonder som ett instrument i den svenska kontexten samt
förståelsen för om det även i fortsättningen är lämpligt att satsa på denna typ av fonder i
Sverige.
Internationell forskning visar att den här typen av riskkapitalfondprogram är svåra att utforma
och därför med nödvändighet måste bedrivas som en experimentverksamhet där nya lösningar
utvecklas undan för undan. Dessutom måste upplägget förhålla sig till landets regelmässiga och
kulturella kontext och det är bl.a. följeforskningens uppgift att vara med och skapa kunskap om
hur sådana faktorer påverkar fondernas verksamhet. Föreliggande rapport är den första i en serie
avrapporteringar som successivt ska öka kunskapen om hur alla inblandade aktörer, inklusive
programansvarig myndighet Tillväxtverket, arbetar med och påverkar implementeringen av
satsningen i Sverige.
Gordon Murray noterar i ett bokkapitel från 2007 att det offentliga historiskt har spelat en viktig
roll i framväxten av riskkapitalmarknader i olika länder. Nästan alla länder som idag har
utvecklade riskkapitalmarknader (bl.a. USA, Storbritannien och Israel) har haft omfattande
offentliga satsningar inriktade på att bygga upp dessa. Samtidigt framhåller Josh Lerner i sin
senaste bok med den betecknande titeln Boulevard of Broken Dreams: Why Public Efforts to
Boost Entrepreneurship and Venture Capital Have Failed - and What to Do about It att det är lätt
att försöka ”blåsa upp” innovationer med riskkapital, men det är inte lätt att göra det på rätt sätt
1-6

– det tar tid och fallgroparna är många. Därför är den centrala frågan i sammanhanget hur man
gör sådana programsatsningar så bra som möjligt. Tillsammans med utvärderingen som
Tillväxtanalys genomför kommer följeforskningen bidra till en sådan lärprocess.
I Sverige finns sedan tidigare viss erfarenhet av offentliga saminvesteringsfonder i och med de
tre pilotprojekten som initierades 2005. Föreliggande satsning är betydligt större än
pilotprojekten och involverar ERUF-medel liksom ett stort antal regionala finansiärer, vilket ställer
särskilda krav på genomförande och rapportering. Vägen fram till denna satsning har kantats av
omfattande analyser och bearbetning av lagar, regler, formella krav och utformning av
administrativa rutiner för att kunna börja arbeta med regionala saminvesteringsfonder i Sverige.
Implementeringen kräver därför flexibilitet, samarbete och en ömsesidig vilja att lära mellan
förvaltande myndighet, regionala finansiärer och fondförvaltare. Det är också särskilt viktigt att
tidigt under processen få indikationer på hur satsningen fungerar, vilka svårigheter som
fondprojekten upplever och vad som bedöms vara viktigt för deras framgång i fortsättningen –
en insyn och förståelse som följeforskningen ämnar bidra till.
De tolv fonderna förvaltas av fem olika projektägare. Almi Invest driver sex egna fonder i lika
många regioner och är involverade i förvaltningen av ytterligare två: den som Saminvest (helägt
dotterbolag av Almi Företagspartner Mitt) förvaltar samt den som drivs av det nystartade
Partnerinvest i Norr (ägt till lika delar av Almi Invest och Norrlandsfonden). Almi Invest startades
i och med denna satsning och är i och med sin storlek en tongivande spelare. Saminvest förvaltar
en av de piloter för regionala saminvesteringsfonder som startade 2005, och är den enda aktör
som har tidigare erfarenhet av praktiskt arbete med saminvesteringar. Innovationsbron driver tre
fonder i Skåne och Blekinge. Sjätte AP-fonden driver genom ett helägt dotterbolag en fond. Tio
av de tolv fonderna styrs av samma formella krav:
� Fonderna ska vara marknadskompletterande och verka på kommersiella villkor
� Fonderna är offentliga riskkapitalister som ska göra ägarkapitalinvesteringar omkring 1-
10 mkr i normalfallet direkt i SMF i uppstarts- och expansionsfaser
� Fonderna är saminvesteringsfonder och ska investera på lika villkor med privata
oberoende kommersiella aktörer
� Fonderna kan endast investera inom den egna regionen
� Fonderna syftar till att vara revolverande – avkastning ska återinvesteras i regionen
� Fonderna har ett tak på 3 % av kapitalbasen för förvaltningskostnader
Två fonder skiljer sig genom att de arbetar med låneinstrument vid sidan av ägarkapital. En av
fonderna utmärker sig särskilt genom att inte ha något formellt krav på saminvestering. Det
beror på att fonden drivs av Sjätte AP-fonden som lyder under en annan lagstiftning än övriga
projektägare. De projektägare som lyder under samma formella krav har utarbetat delvis olika
modeller och arbetssätt. Störst skillnad finns mellan Saminvest och övriga aktörer. Saminvests
modell bygger på en mer passiv investerarroll där den privata medinvesteraren förväntas göra en
större del av arbetet med att generera och utvärdera objekt samt förhandla villkor och avtal. Det
finns också skillnader mellan fonderna i synen på vilka skeden som är relevanta för investeringar.
Medan Almi Invest inte planerar att investera i företag i mycket tidiga skeden, ses det som ett
intressant segment för Saminvest, Sjätte AP-fonden och i viss mån Innovationsbrons fonder. I
vilka skeden fonderna investerar påverkar risk, förväntningar på tid till exit och avkastning. Hur
olika arbetssätt påverkar fondernas utveckling är särskilt intressant för följeforskningen att följa
och analysera.
Det finns stora skillnader mellan olika regioner i förutsättningar för riskkapitalinvesteringar med
avseende på en mängd saker: antal relevanta investeringsföretag, antal aktiva riskkapitalbolag,
antal aktiva ”informella” riskkapitalister (affärsänglar) m.m. Det innebär att utmaningar och
förväntningar på olika fonder skiljer sig åt. Det innebär också att även fonder som har
gemensamma principer för rutiner och inriktning kommer att behöva utveckla olika arbetssätt.
Under satsningens första år har samtliga fonder kommit igång med sin operativa verksamhet och
rekryterat VD och annan personal. VD-rekrytering har varit en lång process i flera fonder, men
nu är samtliga på plats efter att den nordligaste fondens VD tillträtt under våren 2010. Fonderna
har arbetat med att etablera administrativa rutiner, marknadsföra sig, söka objekt, svara på
1-7

direktförfrågningar och utvärdera objekt. Alla fonder utom en har genomfört investeringar men
flertalet ligger idag efter sina investeringsplaner. En förklaring till detta är att fonderna kommit
igång senare än planerat bl.a. på grund av en fördröjning av utbetalning av regional
medfinansiering, etablering av rutiner enligt regelverket m.m. Fonderna ser dock goda
möjligheter att hämta igen detta. Investeringstakten är dock ett riskmoment som bör följas
noga, särskilt i ljuset av den halvtidsbedömning av fonderna som ska göras under 2011 då
Tillväxtverket kan besluta att helt eller delvis dra tillbaka ERUF-medel från fonderna, om det t.ex.
finns risk att fonderna inte kommer att ha möjlighet att investera sina medel under
projektperioden. Fonderna upplever ett stort intresse och ett positivt mottagande från företagen,
privata investerare och regionala aktörer och har en god framtidstro.
I dialogen med fondernas VD:ar och den förvaltande myndigheten – Tillväxtverket - har det
framkommit att fonderna har upplevt att det har funnits vissa otydligheter kring fondernas mål
och uppdrag samt tolkningen av europeiska och nationella regelverk som styr fondernas
verksamhet och användning av indikatorer för avrapportering av verksamheten. Genom en aktiv
dialog med fondprojekten och följeforskarna har Tillväxtverket tagit fasta på dessa lärdomar.
Myndigheten har bidragit till att ta fram en enhetlig målstruktur för alla fonder, som presenteras i
denna rapport. Tillväxtverket arbetar också med att förenkla indikatorer för inrapporteringen och
kommer under hösten att presentera ett dokument som förtydligar regelverk och andra riktlinjer
för fondernas arbete. Att tolkning och förståelse av regelverket tydliggörs så snart som möjligt är
avgörande för fondernas möjlighet att arbeta ändamålsenligt eftersom det kan påverka vilka
investeringar som kan göras och därmed hur både objekt och medinvesterare rekryteras.
Andra faktorer som påverkat och även i fortsättningen kommer vara centrala för fondernas
verksamhet är framförallt möjligheten att hitta bra investeringsobjekt och kapitalstarka och
kompetenta privata medinvesterare. I vilken utsträckning fonderna upplever det som
problematiskt varierar mellan olika regioner och känns av mer i regioner som har en mindre
utvecklad privat riskkapitalmarknad och vars näringslivsstruktur baseras på företag som
traditionellt inte är föremål för riskkapitalfinansiering. En annan utmaning är att hitta sätt att
”investera rätt” – i linje med riktlinjer för fondernas arbete och med möjlighet till en rimlig
avkastning.
För att hantera dessa utmaningar kommer fonderna den kommande tiden bl.a. att fokusera på
arbetet som professionella investerare, rekrytera personer med rätt kompetens, skapa nätverk
med relevanta aktörer, arbeta med marknadsföring och presskontakter, etablera och använda
sitt varumärke och samarbeta med varandra och andra närliggande aktörer, t.ex. banker,
revisorer och företagsfrämjande organisationer. Fonderna tycker också att det är viktigt att
bredda sina nätverk av investerare, inte minst internationellt, samt att låta företagen vara aktiva
i arbetet med att hitta medinvesterare och investeringslösningar. Tillväxtverket ser också
möjligheter att främja fonderna bl.a. genom att koppla ihop satsningen och fonder med andra
relevanta aktörer och satsningar, marknadsföra satsningen i relevanta fora (regionalt, nationellt
och internationellt) samt överväga möjligheter till kompletterande insatser som kan förbättra
fondernas möjligheter att investera sina medel på ett bra sätt. Följeforskningen planerar också
att initiera en dialog med fondernas regionala medfinansiärer om vilka möjligheter dessa har att
främja fondernas verksamhet i sina respektive regioner.
Följeforskningen har vidare noterat att satsningens utformning i sig innebär svårigheter för
fondprojekten att investera ”rätt”. Det kan t.ex. bli svårt att investera i företag i tidiga
utvecklingsskeden och samtidigt skapa en rimlig avkastning för att fonden ska kunna revolvera.
Det kan också finnas en konflikt mellan att ha en låg förvaltningskostnad (management fee) och
kunna vara en aktiv part i investeringsprocessen. Eftersom erfarenheter av sådana
finansieringsinstrument i Sverige fortfarande är begränsade finns det inte entydiga svar på hur
dessa konflikter ska hanteras, utan det kommer att utgöra en del av lärandeprocessen.
1-8

1. INLEDNING
År 2009 startade tolv regionala saminvesteringsfonder i Sverige. Fonderna drivs som projekt
inom ramen för de åtta regionala strukturfondsprogrammen och finansieras av den Europeiska
regionala utvecklingsfonden (ERUF) och ett flertal regionala finansiärer. Flera aktörer har fått
uppdraget att vara projektägare och driva ett eller flera av dessa projekt: Innovationsbron, Almi
Invest, Saminvest, Partner Invest och Sjätte AP-fonden. Projektens övergripande syfte är att
”erbjuda marknadskompletterande instrument inom ramen för strukturfondsprogrammen” och
pröva olika former för hur offentliga satsningar kan bidra till att öka tillgången på ägarkapital för
små och medelstora företag (SMF) i Sverige. Detta är den första årsrapporten för den
följeforskning som kommer att följa samtliga tolv projekt från hösten 2009 till våren 2015. Denna
rapport fokuserar på fondernas uppdrag, utformning och målstruktur. Rapporten beskriver också
hur fonderna har kommit igång med sin verksamhet.
Vad är följeforskning?
Följeforskning är den svenska termen för det som EU-kommissionen kallar ongoing evaluation,
och innebär en löpande, verksamhetsnära utvärdering. I princip alla strukturfondsfinansierade
projekt med finansiering från EU på 10 miljoner kronor eller mer, samt projekt av ”särskilt
intresse” ska knyta följeforskning till sig. Samtliga tolv fondprojekt har vardera långt mer än 10
miljoner kronor i EU-finansiering vilket medför ett formellt krav på följeforskning. Tillväxtverket,
som är förvaltande myndighet för de åtta regionala strukturfondsprogrammen i Sverige, har valt
att satsa extra medel för att upphandla följeforskning gemensamt för de tolv fondprojekten
tillsammans med projektägarna. Syftet är att kunna göra jämförelser mellan fondernas upplägg,
förutsättningar och resultat, och inte minst att låta följeforskningen vara en arena för
erfarenhetsutbyte mellan fonderna. Det samlade greppet ger också Tillväxtverket goda
förutsättningar att löpande lära sig hur olika upplägg och administrativa ramar påverkar
fondernas arbetssätt och vilka resultat som genereras.
Ramböll har fått uppdraget att mellan hösten 2009 och våren 2015 genomföra följeforskningen
av de tolv fondprojekten. Upphandlingen har skett genom Tillväxtverkets Utvärderingsgrupp för
de regionala strukturfondsprogrammen, vilken också är ansvarig för följeforskningen.
Följeforskningen kommer att följa fondprojekten löpande, och bygger på ett lärande upplägg där
återrapportering sker både genom seminarier, workshops och årliga skriftliga rapporter. De årliga
rapporterna beskriver, redovisar och analyserar projektens genomförande och resultat samt
diskuterar aktuella frågeställningar i fondernas livscykel.
Poängen med att löpande arbeta med utvärdering är att det ger större möjlighet för lärande och
utveckling av en insats under dess genomförande. Ett problem som EU-kommissionen,
Tillväxtverket och andra aktörer har noterat är att utvärderingar ofta görs för sent för att
rekommendationer ska kunna användas till att utveckla och förbättra insatser. I vägledningen för
utvärdering av strukturfonderna för perioden 2007-2013 uttrycker Tillväxtverket att det
övergripande målet för följeforskning är att skapa förutsättningar för ett kontinuerligt lärande i
projekten och att följeforskningen skall ha en framåtsyftande och utvecklingsstödjande ansats.
De insikter och erfarenheter som utvärderingen ger ska inte bara återföras till
utvärderingsobjektet; fondernas ledning, styrelse, medarbetare och finansiärer. Följeforskningen
ska också aktivt bidra till en bredare diskussion i samhället 1 kring finansieringsfrågor genom att
rikta sig mot aktörer som företagare, privata investerare, Näringsdepartementet, myndigheten
för Tillväxtanalys, regionala aktörer, forskare inom företagsfinansiering, med flera.
Vid sidan om följeforskningen arbetar myndigheten för Tillväxtanalys på uppdrag av
Näringsdepartementet med en vidare utvärdering där bl.a. forskningsöversikter, internationella
erfarenheter av riskkapitalsatsningar och effektutvärdering ingår. Ramböll och Tillväxtanalys
samarbetar och för en kontinuerlig dialog som gynnar både följeforskningen och den kommande
effektutvärderingen.
1 Det som kallas public debate på engelska
1-9

Vilken är följeforskarens roll?
Att utvärderingen sker löpande gör att utvärderarens roll blir annorlunda än i traditionella
utvärderingar. Följeforskaren förväntas komma nära utvärderingsobjektet i sin stödjande och
utvecklande roll. Tillväxtverket betonar att följeforskaren ska vara ett bollplank och löpande ge
synpunkter och råd till dem som håller i genomförandet av projektet. Det gör att utvärderingens
uppgift har gått från att huvudsakligen fokusera på kontroll och bedömning, till att vara mer av
ett interaktivt processtöd. Följeforskaren och objektet, i det här fallet de regionala
saminvesteringsfonderna, förväntas arbeta nära varandra så att lärdomar från utvärderingen kan
utveckla den pågående verksamheten. Det ställer höga krav på att utvärderaren klarar av att
bibehålla integritet och autonomi. Rollen som extern granskare är minst lika viktig som fokus på
lärande och utveckling: utvärderingen ska följa upp och bedöma genomförande och
måluppfyllelse.
Vilket är följeforskningens utvärderingsobjekt?
Följeforskningens utvärderingsobjekt är satsningen på regionala saminvesteringsfonder. Med
”satsningen” avses de parter som har huvudansvaret för ett ändamålsenligt utformat uppdrag
och genomförande; de respektive fonderna och Tillväxtverket i egenskap av förvaltande
myndighet. De tolv fonderna ansvarar för att respektive fond bedriver sin verksamhet på mest
effektivt och ändamålsenligt sätt givet uppdrag och formell utformning. Med ”fonderna” avses
ledning, styrelse, medarbetare och de ansvariga utförarna (Almi Invest, Innovationsbron,
Saminvest och Sjätte AP-fonden och Norrlandsfonden).
Tillväxtverket ansvarar för att formuleringen av uppdrag och den formella utformningen av
projekten på bästa möjliga sätt är anpassad för fondernas verksamhet. Tillväxtverket har
utformat det formella ramverket för fondprojekten 2 utifrån syftet med satsningen, gällande
lagstiftning och särskilda krav för projekt finansierade med medel från ERUF. Tillväxtverket
ansvarar för tolkningen och definitioner av uppdraget och regelverket. Tillväxtverket sköter också
den löpande administrationen och kvartalsuppföljningar av verksamheten. Allt detta påverkar
fondernas uppdrag och dess genomförande. På Tillväxtverket är flera delar involverade:
avdelningen programstöd, projektens styrgrupp och arbetsgrupp samt de respektive
programkontoren.
Även andra aktörer och faktorer påverkar fondernas möjlighet att genomföra sitt uppdrag. Bland
dessa återfinns de regionala finansiärerna som är representerade i fondernas styrelser och
strukturfondspartnerskapen. Även deras roll kommer därför att belysas i utvärderingen.
1.1 Upplägg för följeforskning under 5 år
Följeforskningens syfte och de olika rollerna som beskrivits ovan ställer höga krav på transparens
i upplägg och genomförande av följeforskningen, sunda metodval och väl underbyggda
resonemang som grund för formulering av rekommendationer. I detta avsnitt beskriver vi
upplägget och metoden för löpande utvärdering och lärande.
1.1.1 Utgångspunkter för följeforskningen
Metoden för följeforskningen baseras på internationellt vedertagen utvärderingsmetod
tillsammans med EU-kommissionens rekommendationer för utvärdering av
strukturfondsfinansierade projekt. Upplägget är anpassat till projektens utformning, kontext och
specifika behov. I denna följeforskning finns det ett antal faktorer som har varit vägledande för
utformningen av följeforskningen:
1. Följeforskningen omfattar tolv regionala riskkapitalprojekt vilket gör att
följeforskningsarbetet måste hitta en balans mellan utvärdering av enskilda projekt och
samtliga projekt. Det finns behov av att dels genom uppföljning och utvärdering ha insyn
i hur de enskilda projekten bedrivs samt bidra till förbättring av deras verksamhet, dels
av att utnyttja möjligheter till lärande och överföring av erfarenheter mellan projekten.
Det är viktigt att de två nivåerna harmoniserar och förstärker varandra för att skapa
mest värde för projekten. Därför har vi utformat följeforskningen utifrån utvärdering av
samtliga fonder i deras respektive regionala kontext, medan återföring och lärande sker
2 Bl.a. utlysning, beslut, särskilda villkor, inrapporteringskrav, utbetalningsförfarande m.m.
1-10

gemensamt. Det gemensamma lärandet sker genom två workshops per år samt årliga
avrapporteringar.
2. Utformning av satsningen är ny i en svensk kontext vilket innebär att det finns lite
praktisk erfarenhet på området. Det gör att det lärande som följeforskningen kan ge är
särskilt betydelsefullt för utveckling av projekten, men också kring hur offentliga
satsningar inom finansiering och ägarkapital kan utformas och genomföras generellt.
Därför har vi tagit fram ett följeforskningsupplägg där lärandeprocesser är mycket
centrala och där personer med relevanta teoretiska och praktiska erfarenheter bidrar till
lärande och nya perspektiv. En referensgrupp med bred erfarenhet inom kapitalfrågor är
knuten till följeforskningsteamet.
3. Utvärderingsarbetet påbörjades hösten 2009 och ska genomföras löpande fram till våren
2015. Under denna period kommer projekten kontinuerligt att utvecklas och genomgå
olika faser, vilket gör att olika utvärderingsfrågor aktualiseras i olika skeden av fondernas
utveckling. Därför är det särskilt viktigt att utvärderingen utformas på ett sätt som gör
att resultaten levereras vid en tidpunkt i fondernas livscykel då de kommer till nytta och
kan implementeras i projekten för bättre måluppfyllelse. Det innebär att
följeforskningsarbetet inte kan detaljplaneras från start avseende exakt vilka frågor som
ska besvaras och hur detta ska göras. Därför har vi tagit fram ett upplägg där
följeforskaren i samarbete med projektägarna och Tillväxtverket fattar beslut om vilka
frågor som är relevanta att ställa vid olika tidpunkter för att utvärdera genomförande och
måluppfyllelse, samt vilka metoder som är lämpliga för att besvara dessa frågor på ett
tillförlitligt sätt.
4. Projekten är av regional karaktär vilket betyder att de olika fonderna arbetar under olika
förutsättningar. Skillnader i förutsättningarna består bl.a. i olika god tillgång till
investeringsmöjligheter och privat kapital. Därför ser vi som ett central inslag i
utvärderingsarbetet att beakta olika regionala förutsättningar och att bidra till lärande
kring hur dessa aspekter ska hanteras i fondernas arbete.
Genom att anpassa upplägget av följeforskningen utifrån dessa faktorer arbetar Ramböll för att
ge en tydlig och rättvisande utvärdering, och aktivt ge stöd till lärande på både projektnivå och
mellan projekten. Upplägget ger också goda förutsättningar för att stärka
kunskapsuppbyggnaden på en övergripande nivå i samhället. Samtidigt är det viktigt att vara
medveten om att denna följeforskning inte är eller kan vara heltäckande: det finns flera exempel
på frågeställningar kopplade både till satsningens upplägg och genomförande som vi inte
kommer att kunna belysa eller besvara.
1-11

1.1.2 Följeforskningsprocessen
Följeforskningsprocessen består av fem faser, där fas 1 endast genomförs det första året medan
fas 2-5 genomförs årligen. Upplägget illustreras med följande bild:
FÖLJEFORSKNINGSPROCESSEN
Figur 1.1 Följeforskningsprocessen
Design av nästa års
utvärdering
05
Kunskapsspridning
från utvärderingen
(externt)
04
Nedan beskrivs de olika faserna mer detaljerat.
01
Löpande:
• Kontakter med
Tillväxtverket och
Tillväxtanalys
•Dialog med
referensgruppen
• Deltagande i public
debate
Struktur för utvärderingens
innehåll och genomförande
03
Årlig uppföljning och
utvärdering
2010/05/21
PRESENTATION STYRGRUPPSMÖTET INVESTERINGSFONDERNA
Fas 1 i följeforskningsprocessen går ut på att sätta ramar för utvärderingens innehåll och
genomförande. Fasen genomfördes under perioden november 2009-februari 2010. I denna fas
ingick att tillsammans med ansvariga för respektive fondprojekt (framförallt fondernas VD:ar i
den utsträckning dessa var tillsatta) och den förvaltande myndigheten (Tillväxtverket) enas om
en utvärderingsdesign som ger en rättvisande bild av fondprojektens utveckling, ger relevant
information vid rätt tidpunkt samt tillfredställer Tillväxtverkets krav på insyn. Som en del av
denna process skapades en explicit programlogik som beskriver en övergripande målstruktur för
samtliga fondprojekt, och återspeglar förväntningar på resultat och effekter som ska uppnås
genom satsningen.
Fas 2 utgörs av den årliga uppföljningen och utvärderingen. Denna fas genomförs
återkommande varje vår 2010-2014. I fasen ingår genomförande av en eller flera
datainsamlingsmoment i syfte att inhämta information för att bedöma hur projekten utvecklas i
förhållande till den uppsatta målstrukturen. Viss datainsamling avser även mer generell
utveckling, t.ex. framgångsfaktorer, utmaningar och risker i verksamheten samt möjligheter till
lärande mellan fonderna.
Fas 3 består av kunskapsåterföring från utvärderingen. Fasen inkluderar ett årsmöte då alla
fonder i satsningen samt Tillväxtverket möts för en gemensam diskussion av uppföljningens och
utvärderingens resultat. Denna fas kommer vanligtvis att genomföras sent under våren eller
under försommaren 2010-2014. Den primära målgruppen för denna sammankomst är fonderna
själva, men även Tillväxtverket och Tillväxtanalys. Den årliga följeforskningsrapporten bygger på
utvärderingens resultat och analys, där årsmötets diskussioner är en viktig del.
Fas 4 syftar till en bredare kunskapsspridning av bärande resultat och rekommendationer från
utvärderingen. Utvärderingens resultat presenteras för en bredare grupp av intressenter, bl.a. de
regionala medfinansiärerna, programkontoren och andra berörda. Denna fas kommer framför allt
att genomföras varje höst 2010-2014, när årsrapporten offentliggörs och ett utåtriktat
lärseminarium genomförs. Utöver detta kommer följeforskningsteamet att löpande delta i en
bredare diskussion kring offentligt riskkapital genom deltagande i konferenser, seminarier och
workshops där följeforskningens resultat förs fram. Syftet med denna fas är att informera
intressenter om projektens framåtskridande och bidra till en offentlig debatt och lärande.
02
Kunskapsåterföring
från utvärderingen
(internt)
1-12

Fas 5 avser förberedelse av nästa års utvärdering. I denna fas kommer de lärdomar som
framkommit under åren att analyseras för att ligga till grund för utvärderingsfrågor inför nästa
års utvärdering. Denna fas genomförs under sen höst 2010-2014.
Följeforskningens referensgrupp involveras löpande under de olika faserna för att ge input i
formulering av frågeställningar och analys.
1.1.3 Fokus för följeforskningen första året (hösten 2009-våren 2010)
Följeforskningen ska i den första delen svara på två övergripande frågor:
1. Kan fonderna agera som goda riskkapitalister givet uppdrag, upplägg och regionala
förutsättningar?
2. Kan den här typen av fonder ge de resultat och effekter i samhället som EU och
regeringen (via förvaltande myndighet) förväntar sig?
En stor del av följeforskningens arbete har under det första året motsvarat en ex anteutvärdering
som genomförs innan en satsning för att analysera hur utformning och målstruktur
för en satsning hänger ihop. I samband med detta har det också varit aktuellt att förtydliga
fondernas uppdrag givet att satsningen har ett stort antal intressenter. I det här fallet har denna
analys gjorts efter att satsningen utformats, och samtidigt som fonderna har påbörjat sitt
operativa arbete. De övergripande frågorna har varit:
� Vad är det fonderna ska uppnå för att de ska ses som framgångsrika?
� Har fonderna utformats så att de kan förväntas nå framgång?
� Hur har fondernas verksamhet kommit igång?
� Vilka är de viktigaste framgångsfaktorerna för fondernas arbete och utmaningar framåt?
De huvudsakliga datakällorna som använts för denna rapport är telefonintervjuer med fondernas
VD:ar (hösten 2009), två workshops med fondernas VD:ar och Tillväxtverket (hösten 2009 och
vintern 2009/2010), besöksintervjuer med fondernas VD:ar och regionala medfinansiärer (våren
2010). Utöver detta utgör årsmötet med fondernas VD:ar och Tillväxtverket (våren 2010) samt
en löpande dialog med Tillväxtverket kring de centrala frågeställningarna för fondernas arbete en
viktig informationskälla.
1.1.4 Fokus för följeforskningen år 2011
Följeforskningsrapporten för 2011 är den halvtidsutvärdering av satsningen som ska genomföras
enligt riktlinjer från Tillväxtverket. Halvtidsutvärderingen är en integrerad del av följeforskningen
och är i praktiken en analys av de två första årens följeforskning. Halvtidsutvärderingen syftar till
att ge Tillväxtverket, fonderna och andra berörda aktörer tidiga indikationer på hur satsningen
ligger till i relation till de uppsatta målen och vilka svårigheter som uppstår i
genomförandeprocessen. Vi föreslår därför att följeforskningen år 2011 utformas för att besvara
följande frågor:
� Hur ligger fonderna till i relation till de uppsatta målen med avseende på investeringstakt och
tillförsel av kompetens/kontakter till företagen?
� Hur ser fondernas portföljer ut med avseende på bl.a. hantering av horisontella kriterier,
investeringsskede, branschspridning etc.?
� Kan en positiv utveckling i företagen observeras? Vad får företagen ut av investerarnas
engagemang?
� Finns det tecken på att fonderna bidrar till att förbättra kapitalförsörjningssituationen för
företagen, dvs. skapar satsningen additionalitet?
Slutligt upplägg och innehåll för halvtidsutvärderingen ska godkännas av styrgruppen för
fondprojekten på Tillväxtverket, därför kan upplägg och innehåll komma att ändras.
Datainsamlingen kommer huvudsakligen att genomföras med hjälp av intervjuer med fondernas
VD:ar (eventuellt kompletterade med en enkät), en enkät till företag som erhållit finansiering och
en enkät till privata medinvesterare. Utöver detta ser vi att gemensamma möten med fonderna
och en löpande dialog med Tillväxtverket kommer att utgöra fortsatt viktiga informationskällor.
1-13

1.2 Disposition för rapporten
Denna rapport består av sju kapitel. I nästföljande kapitel ges en bakgrundsdiskussion till
användning av offentligt finansierade investeringsfonder. I kapitel 3 beskrivs utformningen av
satsningen. I efterföljande kapitel redogörs för hur fondernas verksamhet har kommit igång
under projektens första år. I kapitel 5 diskuteras fondernas uppdrag och målstruktur. I kapitel 6
diskuteras kritiska framgångsfaktorer och utmaningar för fondernas fortsatta arbete. Rapporten
avslutas med en sammanfattande analys och rekommendationer.
1-14

2. BAKGRUND: VARFÖR OFFENTLIGT FINANSIERADE
INVESTERINGSFONDER?
I detta kapitel presenteras en bakgrundsdiskussion till användning av ERUF-finansierade
investeringsfonder, behov för kompletterande ägarkapitalfinansiering i Sverige och regionala
förutsättningarnas betydelse för implementering av fondprojekten.
2.1 Bakgrund till ERUF-finansierade investeringsfonder i Sverige
Den europeiska utvecklingsfonden (ERUF) ska arbeta för att stärka den ekonomiska och sociala
sammanhållningen i EU genom att utjämna regionala skillnader. Genom fonden har en rad former
av stöd distribuerats under åren; olika typer av finansieringsinstrument, direkta finansieringsstöd
till företag, stöd till infrastruktursatsningar med mera. Under programperioden 1994-1999 växte
andelen strukturfondsmedel som användes till riskkapitalfonder i Europa från att ha varit i det
närmaste obefintlig. Bakgrunden var bedömningen att det rådde brist på riskvilligt kapital för
små och medelstora företag med tillväxtambitioner. Inför programperioden 2000-2006 ökade
satsningarna på ERUF-finansierade riskkapitalfonder. Kommissionen uppmanade också
medlemsländerna att omorientera de företagsinriktade finansieringsinsatserna från traditionella
bidrag till andra finansieringsformer, som riskkapital. Några av argumenten för denna
omorientering var brist på riskvilligt kapital, att upplägg med revolverande investeringsfonder
både kan ge mindre konkurrenssnedvridning och öppna för ett återflöde av kapital (fonderna kan
ge avkastning som i sin tur kan återinvesteras). Dessutom fanns positiva erfarenheter av ERUFfinansierade
riskkapitalfonder. I den nuvarande programperioden 2007-2013 satsas mer medel
än någonsin på riskkapital för SMF.
I Sverige startade de första ERUF-finansierade riskkapitalfonderna 2005, då beslut från regering
och riksdag möjliggjorde den typen av satsningar. Initiativet togs bl.a. efter att kommissionen i
en rapport från 2002 pekat ut Sverige som ett av fyra länder som fortfarande endast tillämpade
direkta bidrag i sina olika strukturfondsprogram. Tre piloter med regionala partnerskapsfonder
startades inom dåvarande mål 2 i Västsverige, Gotland och Mellersta norrland 3 , där regionala
Almi-bolag startade dotterbolag som förvaltade partnerskapsfonder. Upplägget för piloterna
byggde på att vara en passiv partner till en aktiv privat medinvesterare och var baserat på en
modell för saminvesteringsfonder som utvecklades i Skottland. Piloterna avslutades i juni 2008,
utom följdinvesteringar i befintliga intressebolag.
Under 2006 gjorde EIF en analys av behov och möjligheter för att stärka SMF:s kapitaltillgång
med strukturfondsmedel i Sverige inom det s.k. JEREMIE-initiativet (Joint European Resources for
Micro to Medium Enterprises) 4 . Initiativet syftar till att stimulera utveckling av SMF genom att
förbättra tillgången till mikrokrediter, riskkapital och lånegarantier. Grunden för finansieringen
kommer från ERUF med krav på nationell offentlig medfinansiering samt privat medfinansiering.
Upplägget bygger på en s.k. fond-i-fond lösning där nationella offentliga medel och
strukturfondsmedel samlas i ett bolag som upphandlar finansieringsaktörer som i sin tur
direktinvesterar i företag. EIF identifierade brister i kapitalförsörjning och rekommenderade
Sverige att satsa på en nationell JEREMIE-fond 5 . År 2007 gavs SWECO-Eurofutures uppdraget av
Nutek och Almi att göra ytterligare en analys av behovet av kompletterande kapitalförsörjning
(”gapanalys”) i de åtta programområdena och undersöka intresset för bildandet av en nationell
JEREMIE-fond. Det visade sig finnas ett stort intresse för en riskkapitalsatsning, men också stora
problem att få fram nationell medfinansiering i vissa regioner. Dessutom gjorde gällande
lagstiftning (bl.a. lagen om offentlig upphandling) att det blev mycket tekniskt komplicerat att
bilda en JEREMIE-fond i Sverige.
ERUF öppnar även för andra sätt att arbeta med kapitalförsörjning för SMF. Som alternativ till
JEREMIE gav strukturfondspartnerskapet i de åtta programområdena och Nutek/Tillväxtverket (i
egenskap av förvaltande myndighet för ERUF) finansieringsaktörer möjligheten att ansöka om
3 Almi Företagspartner Örebro AB startade det helägda dotterbolaget Vestra Partnerinvest, Almi Företagspartner Mitt AB det helägda
dotterbolaget Saminvest och Almi Företagspartner Gotland AB startade Region Invest AB.
4 JEREMIE är ett gemensamt initiativ från EU-kommissionen och Europeiska Investeringsfonden som presenterades i oktober 2005
5 Se t.ex. EIF, (2007), JEREMIE, Interim report for Sweden. SME Financing Gap Assessment
1-15

ERUF-medel för delfinansiering av garanti- eller riskkapitalfonder. Detta upplägg syftar liksom
JEREMIE-initiativet till att skapa revolverande finansieringsverktyg för ägarkapital som vill gå in i
SMF i tillväxtsleden.
Ansökningarna resulterade i att tolv regionala riskkapitalfondsprojekt bildades:
� Sydsvensk Entreprenörskapsfond I-III (drivs av Innovationsbron AB)
� Almi Invest Småland och Öarna
� Almi Invest Västsverige
� Almi Invest Värmland
� Almi Invest Stockholm
� Almi Invest Östra Mellansverige
� Almi Invest Norra Mellansverige
� Partnerskapsfonden i Mittsverige (drivs av Saminvest AB, helägt dotterbolag till Almi
Företagspartner Mitt)
� Mittkapital i Jämtland och Västernorrland (drivs av helägt dotterbolag till Sjätte AP-fonden)
� Partnerinvest i Norr (drivs av Partner Invest som ägs till lika delar av Norrlandsfonden och
Almi Invest AB)
I Norra Mellansverige - Jämtland och Västernorrland - finns två aktiva fonder inom satsningen:
partnerskapsfonden Mittsverige och Mittkapital. I praktiken behandlas de tolv fondprojekten som
tio fonder, eftersom Sydsvensk Entreprenörskapsfond II och III drivs som en fond, vilket också
gäller Almi Invest Västsverige och Almi Invest Värmland.
I den pågående programperioden (2007-2013) har de åtta regionala strukturfondspartnerskapen
alltså prioriterat revolverande finansieringsinstrument: försöket med regionala investeringsfonder
har utökats och täcker nu hela Sverige i och med de tolv regionala fonderna.
2.2 Behov av offentligt riskkapital hos SMF i Sverige
Varför behövs offentliga riskkapitalfonder? Offentliga insatser sätts in för att lösa problem i
samhället som varken marknaden eller medborgare kan eller bör lösa på egen hand. Vilket är
problemet offentliga riskkapitalfonder ska lösa? Flera analyser kommer till slutsatsen att det finns
ett s.k. finansieringsgap både i Sverige och i andra länder - en obalans mellan de
finansieringslösningar marknaden tillhandahåller och företagens efterfrågan. 6
I synnerhet små och medelstora företag i tidiga skeden och i tillväxtskeden upplever svårigheter
att få finansiering. Ofta har de inte en etablerad relation med en finansiär och har inte byggt upp
en tillräcklig resursbas som kan användas som säkerhet för att ta ett banklån. Dessutom är just
lånefinansiering mindre lämplig för vissa typer av SMF, bl.a. för teknologibaserade
tillväxtorienterade företag. Dessa har ofta ett negativt kassaflöde under verksamhetens första år
och saknar möjlighet att göra regelbundna avbetalningar. Brist på riskvilligt kapital som riktar sig
till unga tillväxtorienterade företag brukar också benämnas ägarkapitalgap. 7
Ägarkapitalgap i Sverige
Sverige är ett land som historiskt har kännetecknats av en relativt dåligt utvecklad
ägarkapitalmarknad. Liksom i Frankrike och Tyskland har Sveriges finansiella system varit
dominerat av lånefinansiering, till skillnad från t.ex. USA och Storbritannien, som tvärtom har en
lång tradition av ägarkapitalfinansiering. Detta har inneburit att tillgång till både institutionellt
(VC-fonder) och informellt riskkapital (affärsänglar) har varit relativt begränsad. Sverige har
också haft ett flertal offentliga finansiella aktörer – Almi, Vinnova, Teknikbrostiftelsen,
Innovationsbron, m.fl. som har spelat en viktig roll i finansieringsfloran för unga och
tillväxtorienterade företag.
Denna situation har delvis förändrats sedan slutet av 1990-talet, då vi dels har sett en markant
aktivitetsökning på den privata VC-marknaden i samband med IT-bubblan, men också en stark
6 Se t.ex. diskussion i Tillväxtanalys (2010), Staten och riskkapitalet. Rapport 2010:01 samt EIF (2009), Executive Summaries of
Evaluations Studies on SME Access to Finance in EU Member States/Regions carried out by EIF in the Context of the JEREMIE Initiative
from 2006 to 2008
7 Avdeitchikova (2008) Close-ups from afar: the nature of the informal venture capital market in a spatial context
1-16

återhämtning i mitten av 2000-talet. Detta kan till viss del ha berott på generellt förbättrade
attityder till tillväxtföretagande och riskfinansiering, men även att lånefinansieringen har blivit
mer reglerad och därför också mindre tillgänglig för SMF och företag i tidiga skeden. 8
Det finns dock fortfarande tecken på att den tillgängliga ägarkapitalfinansieringen som
marknaden erbjuder inte är tillräcklig. 9 I den analys av behov och möjligheter för att stärka
SMF:s kapitaltillgång med strukturfondsmedel som EIF gjorde för Sverige identifierades flera
typer av brister i SMF:s möjligheter till finansiering och utveckling. Som nämnts
rekommenderade EIF Sverige att satsa på en JEREMIE-fond. 10 Det är också värt att notera att EIF
gav rekommendationer om flera kompletterande insatser för att möta olika behov: mikrolån till
personer som vill starta företag, garantilån till befintliga företag, riskkapital, matchningsfond med
riskkapital för att stimulera affärsänglar, insats för exportstöd.
I SWECO-Eurofutures analys av behovet för kompletterande kapitalförsörjning i de åtta
programområdena fann Sweco Eurofutures ett behov av kompletterande finansiering i tidiga
faser i samtliga av de åtta programområden. Behoven är störst inom ägarkapital som länkar över
till kommersiellt kapitalet (affärsänglar och riskkapitalbolag). Den lösning som förespråkas är ”ett
entreprenöriellt samspel mellan privat och offentligt kapital” där Vestra Partnerinvest och
Saminvest – som bygger på saminvesteringar mellan offentliga och privata investerare - nämns
som intressanta exempel. Det största behovet av kompletterande ägarkapitalfinansiering bedöms
ligga mellan 1-2 MSEK upp till runt 10-20 MSEK. I investeringar över 10-20 MSEK bedöms en
fungerande privat kapitalmarknad kunna ta över och tillgodose företagens finansieringsbehov.
Analyser för de enskilda programområdena pekar på att det observerade behovet av
kompletterande finansiering varierar mellan regioner, bl.a. på grund av skillnader i
näringslivsstruktur och tradition samt i tillgången till privat riskkapital. Enligt Sweco Eurofutures
investeras t.ex. drygt 90 procent av allt kommersiellt kapital i någon av de fyra
storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö samt i den fjärde storstadsregionen
Linköping/Norrköping/Uppsala.
Liksom EIF identifierar SWECO-Eurofutures ett behov av flera kompletterande instrument. Utöver
behovet av kompletterande ägarkapitalfinansiering behövs t.ex. såddfinansiering, mikrokrediter,
villkorslån, etc. Utöver kapital tar SWECO-Eurofutures upp ett behov av både kompetens och
nätverk. En intressant notering är att det är finansieringslösningar som kompletterar marknaden
och som bygger på kommersiella bedömningar som bedöms både behövas och efterfrågas, och
inte bidrag.
Inga generella slutsatser dras kring missgynnade typer av företag, men det nämns att företag
inom ”nya” branscher (t.ex. branscher som angränsar till vård, skola och omsorg och de växande
”upplevelseindustrierna”, ofta med koppling till besöksnäringen) kan ha svårare att få
finansiering än andra. I vissa regioner upplevs att kvinnor, invandrare och unga företagare ibland
har svårare att få tillgång till kapital, vilket bero på att de oftare startar företag inom nya och
mindre etablerade branscher.
Den finansiella krisen 2008/2009 har påverkat utbudet av riskvilligt kapital negativt både i
Sverige och internationellt. Svenska Riskkapitalföreningen rapporterar en nedgång av
investeringsaktiviteten hos riskkapitalbolag 11 . Även affärsänglar har varit avvaktande och
fokuserat mer på att förvalta befintliga innehav än att göra nyinvesteringar. När nyinvesteringar
har gjorts har dessa oftare gått till mer etablerade, stabila företag med säkra tillväxtutsikter. 12
8 Avdeitchikova (2008) On the structure of the informal venture capital market in Sweden: developing investment roles
9 Se t.ex. EIF, (2007), JEREMIE, Interim report for Sweden. SME Financing Gap Assessment och SWECO EuroFutures, (2008),
Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning i Sverige. En sammanfattning av åtta behovsstudier inför ett JEREMIE-initiativ
10 Se t.ex. EIF, (2007), JEREMIE, Interim report for Sweden. SME Financing Gap Assessment
11 SVCA (2009) Riskkapitalåret 2009 med statistik om riskkapitalbolagens aktiviteter
12 EBAN (2009) EBAN statement on financial crisis
1-17

2.3 Har marknaden misslyckats eller varit rationell?
Vad finansieringsproblem består i (för lite riskvilligt kapital, för få aktiva aktörer, begränsad
geografisk aktivitet m.m.) och vad det beror på (för hög risk i investeringar i SMF i tidiga faser,
för få intressanta objekt m.m.) påverkar vilka typer av offentliga insatser som är motiverade.
När det gäller den brist på ägarkapital som har identifierats i Sverige så är det svårt att avgöra i
vilken utsträckning det faktiskt innebär ett marknadsmisslyckande. Internationella erfarenheter
och litteratur kring offentligt riskkapital kommer ofta till slutsatsen att det i själva verket är
marknadens rationalitet som gör att privat riskkapital inte är tillgänglig för majoriteten av små
och medelstora företag. Det är t.ex. vanligt att risken med investeringen är för hög,
tillväxtpotentialen i företaget inte tillräcklig stor och investeringsstorleken för liten för att det ska
löna sig att gå in med riskkapital. 13 Med andra ord är problemet inte enbart att marknaden inte
erbjuder finansiering i tillräcklig utsträckning, utan även att företag som efterfrågar kapital inte
är attraktiva nog för marknadens aktörer.
Ett finansieringsgap kan naturligtvis vara ett problem för näringslivet och motivera offentliga
insatser oavsett om det beror på marknadens rationalitet eller misslyckande. Det kan helt enkelt
finnas en skillnad mellan vad som är marknadsmässigt respektive samhällsekonomiskt optimalt
vad gäller tillgängligheten av finansieringsmöjligheter. Det kan vara helt rationellt för privata
företag att undvika högriskinvesteringar, samtidigt som brister i kapitalförsörjning på sikt kan ha
allvarliga konsekvenser på samhällsnivå: lågt nyföretagande, låg kommersialisering av
innovationer och påverkan på svenska företags konkurrenskraft på utländska marknader.
Det är viktigt att regelbundet återvända till problemformuleringen och analysera om det
huvudsakligen är den privata marknadens misslyckande eller dess rationalitet som ligger bakom
en brist i SMF:s finansieringsmöjligheter eftersom det påverkar hur offentliga insatser bör
utformas, t.ex. om offentliga insatser ska ta en kostnad för att det beräknas ge en vinst på
samhällsnivå, om offentliga insatser främst ska sänka risker eller främst undanröja
informationshinder o.s.v.
En viktig fråga i problemformuleringen kring finansieringsgap är efterfrågan. Både internationellt
och i Sverige noteras ofta brister på efterfrågesidan – företag efterfrågar inte
ägarkapitalinvesteringar. Detta kan bero både på att antalet SMF med potential för
ägarkapitalinvesteringar för att klara tillväxtfaser är begränsat eller att SMF med potential inte
känner till eller inte vill använda sig av ägarkapital för att finansiera tillväxt. Oavsett bakgrund så
pekar det mot att insatser som ökar kapitalutbud ofta inte är tillräckliga i sig själva, utan de
behöver kompletteras av insatser som på olika sätt främjar företagens investerbarhet
(investment readiness). 14
2.4 Regionala skillnader i näringslivsstruktur och tillgång till ägarkapitalfinansiering
Övergripande kan man dela in regionerna i två grupper: de med utpräglad glesbygdsproblematik
och de med storstadskaraktäristika. Det är dock viktigt att komma ihåg att flera regioner rymmer
stora skillnader inom den egna regionen.
Ett av de större problemen i glesbygdsregioner är begränsat utbud av kommersiella
samarbetspartners och lite samverkan mellan de som finns. Det uppges också finnas få kontakter
med nationella och internationella investerare. I flera glesbygdsregioner nämns särskilt behov av
att stimulera informellt riskkapital (Övre Norrland, Mellersta Norrland, Småland och Öarna). Ett
återkommande resonemang för glesbygdsregionerna är att de typer av företag som utgör
grunden för det regionala näringslivet inte bedöms som föremål för riskkapitalinvesteringar
eftersom dessa anses ha låg tillväxtpotential.
2.4.1 Skillnader i tillgång till ägarkapitalfinansiering
Det finns stora skillnader i kapitalförsörjning mellan regionerna. Övre Norrland har ett flertal
offentliga finansieringsaktörer som dock var och en för sig beskrivs ha för lite medel. Norra
13 Se t.ex. Tillväxtanalys (2010), Staten och riskkapitalet. Rapport 2010:01
14 Se t.ex. Mason och Harrison (2004) Improving access to early stage venture capital in regional economies: a new approach to
investment readiness
1-18

Mellansverige beskrivs istället som underförsörjt vad gäller riskkapitalbolag, men att det finns
tillgång till informellt kapital och ett fåtal mer eller mindre aktiva affärsängelnätverk. För
Småland och Öarna uttrycks ett särskilt behov av att involvera affärsänglar i uppstartsfasen för
att få tillgång till kapital men minst lika mycket till affärskompetens. I tillväxt-/expansionsfasen
beskrivs däremot behoven täckas ganska bra av den befintliga kapitalförsörjningen. Östra
Mellansverige sticker ut genom att ha drag av både glesbygds- och storstadsregion: efter
Stockholm är Östra Mellansverige den region i Sverige som har flest offentliga och privata
ägarkapitalinvesteringar. Men tillgången till riskkapital skiljer sig väldigt mycket mellan länen: 75
procent av ägarkapitalet investeras i Uppsala län, 23 procent i Östergötland och en handfull
investeringar i Sörmland, Västmanland och Örebro län tillsammans.
Stockholm, Västsverige och Skåne-Blekinge är de regioner som har bäst tillgång till privat och
offentlig finansiering för SMF. Särskilt Stockholm sticker ut med en för Sverige väl utbyggd
kapitalmarknad, många företag och en bred branschrepresentation. Men även här uppges det
finnas behov för mer såddkapital och finansiering i intervallet 2-15 MSEK. Regionen präglas av en
stor andel personer med utländsk bakgrund – därför blir det särskilt viktigt att
Stockholmsregionen klarar av att analysera och ta till vara på de möjligheter detta innebär. För
Västsveriges del beskrivs problemet som en outvecklad riskkapitalmarknad snarare än brist på
pengar. De flesta aktörer, inklusive kommersiella riskkapitalbolag beskrivs som bra på att
hantera förhållandevis ”säkra” investeringar i mogna verksamheter men mindre benägna att
arbeta med högriskprojekt i tidigt skede. Fler större nationella eller internationella aktörer
behövs. I Skåne-Blekinge är såddfinansiering relativt väl utbyggd för mer forskningsnära företag,
mindre så för andra företag. Tidigt ägarkapital i uppstartsfasen bedöms ha stor potential och ”ett
centralt behov rör innovativa idéer i tidiga faser med lång utvecklingstid” – det bedöms som
svårt att hitta uthållig finansiering fram tills dess att privat ägarkapital går in.
2.4.2 Skillnader i regional näringslivsstruktur
Sweco Eurofutures rapport innehåller en analys av näringslivsstrukturen i de åtta
programområdena och rapporten understryker att denna har viktiga implikationer för
genomförande av en investeringsfondssatsning. Samma bild framträder även i intervjuer med
fondernas VD:ar och deras regionala medfinansiärer. 15 I Skåne/Blekinge-regionen är näringslivet
diversifierat och har flera starka kluster inom bland annat livsmedel, IT/Telekom, turistindustrin,
fordon och transport samt life science. Besöksnäringen och läkemedelsindustrin är central i
regionen. I samverkan mellan akademi och näringsliv sker en omfattande forskning inom bland
annat det medicinska och det medicintekniska området. Lärosätena anses spela en central roll i
regionens utveckling och konkurrenskraft. 16 Det råder stora skillnader vad gäller förutsättningar
inom regionen, där det mesta av aktiviteten (företagande och investeringar) är koncentrerat till
Malmö-området.
Småland och Öarna är en region där tillverkningsindustrin har en stark ställning. Förändrade
marknadsförutsättningar för denna sektor kommer emellertid ställa krav på förnyelse av
näringslivet, med starkare inriktning mot tjänstebranscher. Framtidens näringsliv väntas dock
bygga på dagens styrkeområden, såsom traditionell tillverknings- och skogsrelaterad industri,
samtidigt som det sker en inriktning mot kunskaps- och tjänstesektorn. Regionen har överlag
mindre positiv attityd till entreprenörskap än riksgenomsnittet och nyföretagandet följer samma
bild. Det finns dock stora inomregionala skillnader vad gäller nyföretagandet och Gotland har en
betydligt högre etableringsfrekvens än de andra länen. Det finns även tydliga mönster vad gäller
vilken sektor nyetableringarna sker inom, beroende på var i regionen de äger rum. Medan
Jönköpings län präglas mer av företagaranda, kreativitet och mångsyssleri, har andra delar av
regionen hämmats av den starka närvaron av industriföretag. I anslutning till universitets- och
högskolemiljöerna återfinns mer innovativa verksamheter. 17
15 Telefonintervjuer 2/11 till 9/11-2009 och besöksintervjuer februari-mars 2010.
16 SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag - En behovsanalys inför ett
JEREMIE-initiativ i Skåne-Blekinge.
17 SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -En behovsanalys inför ett JEREMIE-
initiativ i Småland och öarna
1-19

Den ekonomiska utvecklingen i Västsverige drivs av den exportinriktade industrin och dess
regionala underleverantörer, samt en stark lokal efterfrågan i de växande städerna, främst
högskoleorterna. Med den globala konkurrensen har produktivitetsutvecklingen drivits på i
regionen, vilket har lett till strukturella problem i flera mindre orter då framväxten av nya jobb
inom andra sektorer varit otillräcklig. Vidare har industrinedläggningar slagit mycket hårt mot
vissa kommuner. En ojämn kapitaltillförsel och entreprenörstradition i regionen förstärker de
strukturella problemen, och marknadspotentialen och de kommersiella nätverken är ojämnt
fördelade inom regionen. Småföretagen har generellt god lönsamhet, men ofta en låg tillväxtvilja
med hög medelålder på företagsledarna. 18 I en intervju med VD:n och de regionala finansiärerna
pekas på att förutsättningarna skiljer sig åt något mellan Halland och Västra Götaland. Halland är
en region med stark tillväxt, framförallt inom tjänstesektorn, ett diversifierat näringsliv och med
hög andel nyföretagande som uppvisar god lönsamhet. Däremot har Halland en lägre andel FoU
än Västra Götaland, som har starka forskarmiljöer. Vidare präglas Västra Götaland av mycket
fordonsindustri, läkemedel och IT. Industrisektorn är stark, men det är tjänsteföretagen som
växer snabbast. Västra Götaland har även ett väl utbyggt innovationssystem. 19
Värmlands län karaktäriseras av en kapitalintensiv industrisektor inom bland annat skog, stål och
verkstadsindustri. Det sker en successiv omställning från industri till mer tjänste- och
kunskapsorienterade näringsgrenar, såsom IT, elektronik samt turistnäring. En utmaning för
regionen är förnyelse av näringslivet, som krävs för att säkra tillväxt och sysselsättning. Det
befintliga näringslivet behöver utvecklas och förnyas samtidigt som nya företag och nya
generationer av entreprenörer måste växa fram. 20 I intervjuer med VD och medfinansiärer
framkommer bilden av att det i brukssamhället inte finns en lika utpräglad innovationskraft som i
andra delar av landet, och att det inte finns samma tradition av företagande. Karlstads
Universitet börjar dock bli en motor för innovationer. 21
Stockholm karaktäriseras av en god tillgång till högutbildad arbetskraft och välutvecklade kluster,
nätverk och innovationssystem. Regionen skiljer sig från många andra regioner i Sverige i det att
utbudet på exempelvis finansieringslösningar och avancerade företagstjänster är rikt.
Sammanfattningsvis finns goda förutsättningar för innovationer i regionen. 22 De goda regionala
förutsättningarna bekräftas även i intervjuerna genomförda med VD och regionala finansiärer,
där det påpekas att det är lättare att hitta bra objekt i Stockholm än i andra regioner. 23
Östra Mellansverige är en region som sammantaget kan beskrivas som en utvidgad
storstadsregion med ett väl diversifierat näringsliv och med en välutbildad arbetskraft. Men det
finns stora skillnader inom regionen. En trend i regionen är att de större städerna fortsätter att
växa medan de mer perifera områdena blir allt mer glesbefolkade. 24 Denna bild bekräftas i
intervjuerna genomförda med VD och regionala finansiärer, där det betonas att tillgång till
riskkapital är bättre i storstadsregionerna kring Uppsala och Linköping. 25 Näringslivet har en stark
tillverknings- och brukar tradition. De mindre kommunerna har under de senaste decennierna
lidit av att en stor del industrijobb gått förlorade. Tillverkningsindustrin och hälso- och sjukvården
är fortfarande de viktigaste sektorerna i området. Traditionen av industri och tillgång till
utbildning har bidragit till uppkomsten av nya kunskapsintensiva branscher som exempelvis
robotteknik, automation, materialteknik och IT. I Uppsala finns även ett fokus på hälso- och
sjukvårdssektorn. 26
18 SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -En behovsanalys inför ett JEREMIE-
initiativ i Västsverige
19 Intervju med fondens VD och de regionala medfinansiärerna 2010-04-15
20 Ansökan Almi Invest Västsverige, Värmland
21 Intervju med fondens VD och de regionala medfinansiärerna 2010-03-08
22 SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -En behovsanalys inför ett JEREMIE-
initiativ i Stockholm
23 Intervju med fondens VD och de regionala medfinansiärerna 2010-03-10
24 SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -En behovsanalys inför ett JEREMIE-
initiativ i Östra Mellansverige
25 Intervju med fondens VD och de regionala medfinansiärerna 2010-03-09
26 SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -En behovsanalys inför ett JEREMIE-
initiativ i Östra Mellansverige
1-20

Norra Mellansverige består av de tre länen Gävleborg, Dalarna och Värmland, och är en utpräglad
industriregion med tyngd inom kapitalintensiva branscher, såsom stål, papper/massa,
verkstadsindustri, trävaror och livsmedel. Det pågår samtidigt en kontinuerlig omställning från
industri till ett mer tjänste- och kunskapsinriktat samhälle. Det växer därför fram alltfler företag
inom bland annat IT, elektroteknik och geografiska informationssystem (GIS). Turistnäringen är
också en växande sektor med stor betydelse för Norra Mellansverige. Det behov av förnyelse av
näringslivet som krävs framöver ses som en utmaning för regionen då det befintliga näringslivet
behöver utvecklas, förnyas och kompletteras med nya företag, nya entreprenörer och framförallt
nya generationer av entreprenörer. En kritisk faktor är att utveckla den entreprenöriella miljön
och skapa en fungerande kapitalmarknad för SMF. 27
De två länen i Mellersta Norrland skiljer sig åt på så sätt att Västernorrland har en utpräglad
industriell tradition, där man kunnat förlita sig på de stora arbetsgivarna och den offentliga
sektorn, medan Jämtland har en mer entreprenöriell tradition. De båda länen delar behovet av
flera små och nya innovativa företag med goda tillväxtmöjligheter för att möta den globala
konkurrensen, samt att de inhemska marknadernas storlek gör det viktigt för regionens företag
att satsa på näringar som kan vara konkurrenskraftiga utanför regionen. Mittuniversitetet anses
spela en viktig roll ur kompetens- och arbetskraftsförsörjningssynpunkt samt som källa till
avknoppningsföretag. 28 I intervju med VD:n för en av fonderna och de regionala medfinansiärerna
pekas på att regionen drabbats hårt av lågkonjunkturen och att nyföretagarfrekvensen gått ner
samt att mycket personal på den offentliga sidan varslats. En positiv utveckling börjar dock
märkas på sågverken och pappersmassabruken. Det finns även positiva tecken inom cleantech.
Vidare planeras en rad stora samhällsinvesteringar i regionen. Det investeras en hel del i
regionen. 29
Övre Norrland har länge dominerats av den offentliga sektorn och framgångsrika storföretag.
Entreprenörskap i nya och små företag har därför fått en mer undanskymd roll. Regionen står i
dag inför stora strukturella utmaningar och regionens traditionella tillväxt- och
sysselsättningsmotorer måste därför kompletteras med tillväxtföretag. Regionen satsar därför på
att utveckla starka regionala arbetsmarknader och att formera sig i en storregion för att skala
upp sig till en internationellt konkurrenskraftig region. Tjänstesektorn växer särskilt i städerna
vid kusten, där marknaden är större. Universiteten och högskolorna spelar en avgörande roll i
denna utveckling för att främja utbyte mellan akademi och näringsliv, och stimulera till
avknoppningar. 30 I intervju med VD:n och de regionala medfinansiärerna bekräftas bilden av att
Övre Norrland länge dominerats av basindustri och offentlig sektor, men att regionen nu
genomgår en förändring. Detta märks bland annat i framväxten av kluster av företag inom
informationsteknologi, samt ett ökat intresse för cleantech kring universiteten. Det pekas på att
regionen dock inte skiljer sig så mycket åt från andra regioner, men att det möjligen kan vara
svårare att hitta intressanta investeringsobjekt i exempelvis Västerbottens inland. 31
2.5 Sammanfattning och slutsatser
I den pågående programperioden (2007-2013) har de åtta regionala strukturfondspartnerskapen
prioriterat revolverande finansieringsinstrument. Efter tre piloter som startade 2005, har tolv
regionala investeringsfonder etablerats i samtliga åtta programområden. Satsningen är idag
rikstäckande.
Satsningen på regionala saminvesteringsfonder är ett försök att öka tillgången på framförallt
ägarkapital för SMF med hög tillväxtpotential. Den adresserar alltså bara en del av det
finansieringsgap och de problem som har identifierats vilket innebär att det sannolikt fortfarande
finns behov för kompletterande insatser inom såddfinansiering, lånefinansiering, stimulans av
affärsänglar, investerbarhet i SMF m.m.
27 SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -En behovsanalys inför ett JEREMIE-
initiativ i Norra Mellansverige
28 SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -En behovsanalys inför ett JEREMIE-
initiativ i Mellersta Norrland
29 Intervju med VD och de regionala medfinansiärerna 2010-02-02
30 SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -En behovsanalys inför ett JEREMIE-
initiativ i Övre Norrland
31 Intervju med VD och de regionala medfinansiärerna 2010-04-19
1-21

Det finns betydande skillnader mellan regionerna vad gäller näringslivsstrukturen, inte minst
förekomsten av företag som är lämpliga investeringsobjekt och tillgången till privat ägarkapital.
Detta betyder att fonderna arbetar under olika förutsättningar vilket kan ha en avgörande
betydelse för fondernas möjlighet att genomföra investeringar, skapa en god utveckling i
företagen och stimulera en privat riskkapitalmarknad.
1-22

3. UTFORMNING AV SATSNINGEN PÅ REGIONALA
INVESTERINGSFONDER: FONDERNAS MODELL
I detta kapitel presenteras en beskrivning av hur de regionala investeringsfonderna är riggade,
d.v.s. fondernas utformning, utförarna, riktlinjer för fondernas arbete och satsningens upplägg
med viktiga hållpunkter för dess genomförande.
Det är viktigt att notera att flera avgörande begrepp och de s.k. särskilda villkor som är ett av
fondernas bärande styrdokument ännu inte har en tydlig tolkning. Detta är under arbete inom
Tillväxtverket och ett särskilt dokument beräknas vara klart och godkänt av styrgrupp och
ledningsgrupp för Europaprogrammen under hösten 2010.
3.1 Fonderna drivs i projektform inom ramen för strukturfondsprogrammen
Fonderna drivs som projekt och kallas därför fondprojekt. Fonderna finansieras av ERUF och
regionala finansiärer i respektive region. 32 Projektperioden löper mellan 2009-01-01 till 2014-12-
31. Projektägaren 33 ska senast 2015-03-31 slutredovisa ERUF-medlens användning i projektet.
De ERUF-medel som inte investerats i portföljbolag minst en gång senast 2014-12-31 måste
betalas tillbaka till kommissionen. Inom ramen för strukturfondsprogrammet finns möjlighet att
omfördela medel under programperioden från fondprojekten till andra strukturfondsprojekt.
Tillväxtverket kan i egenskap av förvaltande myndighet när som helst göra bedömningen att
medel ska återföras till respektive program. En särskild avstämning görs i anslutning till
följeforskningens rapport 2011 som innebär en halvtidsutvärdering av fondprojektens uppnådda
mål och resultat fram till och med 2011-06-30. I och med denna kan Tillväxtverket helt eller
delvis avveckla sitt deltagande i projektet i förtid i fonder som bedöms löpa en risk att inte hinna
investera sina pengar innan 2014-12-31. Bedömningen kommer i första hand baseras på om
fonderna håller sin planerade investeringstakt samt om det inte bedöms finnas en tillräcklig
efterfrågan på riskkapitalet. Även andra faktorer kan vara av betydelse, t.ex. om pengarna
investeras ändamålsenligt.
I anslutning till fondernas slutredovisning 2015-03-31, och när eventuellt återbetalningspliktigt
ERUF-belopp har inbetalats till förvaltande myndighet, kan finansiärerna av riskkapitalprojekten
besluta om att överföra projektens tillgängliga medel (avkastning på investeringar) till nya
riskkapitalprojekt hos samma utförare. Om ett sådant beslut tas kommer de nya projekten drivas
vidare som oberoende fonder. I det fall finansiärerna inte tar beslut att föra över fondernas
medel till nya projekt kan fondernas tillgängliga likvida medel användas till följdinvesteringar och
förvaltningskostnader fram till och med 2020-08-31, då samtliga ägarintressen i portföljbolag och
övriga icke-likvida tillgångar ska ha avvecklats. Senast 2020-12-31 ska finansiärerna i de fallen
ta beslut om överskottlikviditeten ska överföras till ett nytt riskkapitalprojekt hos samma
utförare, eller om medlen ska återtas av de regionala myndigheterna för användning på annat
sätt till förmån för utveckling av SMF:s i regionen.
3.2 Fondernas finansiering
Hälften av fondernas kapitalbas kommer ERUF och den andra hälften från regionala finansiärer.
En mängd olika aktörer har gått in som regionala finansiärer: regionförbund, länsstyrelser,
regionala Almi Företagspartner m.fl. I vissa fall har även Tillväxtverket skjutit till en
medfinansiering från nationella medel. Fonderna varierar i storlek mellan 36 och 200 MSEK, se
tabell nedan. Fondernas kapitaltillskott till regionerna förväntas bli det dubbla i och med att
privat saminvestering på minst halva investeringen krävs. Hur varje enskild fond är finansierad
enligt ansökningshandlingarna återges i Bilaga 1: Fondernas finansiering.
32 Översikt av finansieringen av respektive fond finns i referenser.
33 Den aktör som förvaltar resp. fond
1-23

Tabell 3.1 Fondernas kapitalbas
Fondens namn Total offentlig finansiering MSEK (ERUF samt regionala medel)
ALMI Invest Östra Mellansverige 176
ALMI Invest Stockholm 146
ALMI Invest Småland & Öarna 116
ALMI Invest Västsverige 133,5
ALMI Invest Västsverige, Värmland 46
ALMI Invest Norra Mellansverige 105
Partnerinvest i Norr AB 199
Partnerskapsfonden MittSverige 100
Mittkapital Jämtland/Västernorrland AB 200
Sydsvensk Entreprenörskapsfond I 36
Sydsvensk Entreprenörskapsfond II 54
Sydsvensk Entreprenörskapsfond III 90
Totalt: 1401,5
3.3 Riktlinjer för fondernas arbete
Det finns ett antal gemensamma riktlinjer för fondernas arbete som gäller i princip alla fonder
och en överväldigande majoritet av medlen inom satsningen. De två undantag som finns är
Sydsvensk Entreprenörskapsfond I som drivs av Innovationsbron och Mittkapital i Jämtland och
Västernorrland som drivs av ett helägt dotterbolag till Sjätte AP-fonden.
Grundprinciperna för investeringarna är att de ska vara marknadskompletterande och göras på
marknadsmässiga villkor. En av grundförutsättningarna för fondprojekten är att det inte får
förekomma något inslag av statligt stöd. Det ska säkerställas genom att investeringarna ska ske
på “marknadsmässiga kommersiella villkor”, vilket i sin tur regleras genom flera av de krav som
ställs på fondernas arbetssätt: Att varje investering sker på lika villkor och med minst lika
mycket kapital från fondprojekten (offentligt) som från privat(a) kommersiella aktör(er) som inte
har tidigare kopplingar till portföljbolaget
De krav och principer som ställs på fonderna baseras på den behovsanalys som ligger till grund
för satsningen, Sveriges och EU:s lagstiftning samt administrativa krav från Tillväxtverket och
EU-kommissionen.
Investera cirka 1-10 MSEK i uppstarts- och expansionsfaser direkt i SMF: Fonderna är
offentliga riskkapitalaktörer som ska investera ägarkapital (aktier eller konvertibla skuldebrev)
direkt i små och medelstora företag. Sydsvensk Entreprenörskapsfond och Mittkapital kan också
arbeta med låneinstrument. Fonderna ska alltså inte t.ex. investera i fonder som i sin tur
investerar i företag. Investeringar ska göras i uppstarts- och expansionsfaser med ett belopp som
överensstämmer med det som angivits i ansökan och beslut, oftast mellan 1 och 10 MSEK. 34
Saminvestering på lika villkor med privata oberoende kommersiella aktörer:
Portföljbolagen ska ha stor tillväxtpotential och investeringen ska ske tillsammans med och på
lika villkor (pari passu) som en eller flera privata oberoende medinvesterare. 35 Den privata
medinvesteraren måste stå för minst 50 procent av investeringen, men kan stå för mer.
På lika villkor innebär att fondprojekt och privata medinvesterare investerar med samma krav
och rättigheter.
En privat oberoende kommersiell medinvesterare förväntas i normalfallet vara ett
riskkapitalbolag eller en affärsängel, d.v.s. en privatperson som investerar egna medel mot en
34 Med undantag för Sydsvensk Entreprenörskapsfond II och III som kan investera 2 till 20 MSEK och Mittkapital i Jämtland och
Västernorrland AB som kan investera 0,3 till 15 MSEK.
35 Se Bilaga 2: Frågor och svar ställda till Tillväxtverket
1-24

ägarandel i företaget eller ett företag som vill investera ägarkapital i andra företag. I andra fall är
det mer otydligt vad som kan tolkas som ”en privat oberoende kommersiell medinvesterare” och
förtydliganden och avgränsningar har gjorts under satsningens första år:
En kommersiell riskkapitalfond vars kapitalbas tillskjutits i form av både privat och offentligt
kapital på lika villkor kan vara medinvesterare om kapitalbasen till mer än hälften utgörs av
privata medel. Ett regionalt holdingbolag med enbart offentlig finansiering kan däremot inte
fungera som en privat oberoende kommersiell medinvesterare.
En företagare som vill saminvestera i det egna företaget på lika villkor som en av de regionala
saminvesteringsfonderna ses inte som en "privat kommersiell oberoende aktör". Skälet
Tillväxtverket anger är att företagaren kan ha andra investeringsmotiv än vad en professionell
privat aktör på riskkapitalmarknaden har. Sådana saminvesteringar medför därför risk för att det
offentliga riskkapitalet inte satsas på strikt affärsmässiga villkor och därmed kan ha inslag av
statligt stöd, vilket inte är förenligt med satsningen.
Det är viktigt att skilja på företagare och befintliga ägare. Med företagare menas ofta grundaren
eller entreprenören som driver och äger företaget. Befintliga ägare innefattar både entreprenören
men också investerare som redan gjort investeringar mot ett delägande i företaget. Tillväxtverket
understryker att befintliga ägare inte bör vara medinvesterare eftersom de inte kan bedömas
vara oberoende: ”det kan bli svårt att bedöma partnernas investeringsmotiv vilket medför risk för
det offentliga kapitalet inte satsas på strikt affärsmässiga/marknadsmässiga villkor och därmed
kan ha inslag av statligt stöd” 36 . För följdinvesteringar finns inga hinder mot att tidigare
medinvesterare återigen fungerar som medinvesterare
Befintliga ägare kan dock vara medinvesterare även när fonderna vid ett första tillfälle investerar
i ett företag om det har tillkommit en ny oberoende privat kommersiell aktör. I dessa fall kan
befintliga ägare stå som medinvesterare för en del av investeringen, förutsatt att den investerar
på samma villkor som den nya investeraren. Den nytillkomna investeraren anses borga för att
investeringen sker på strikt marknadsmässiga villkor.
Viktiga undantag från kravet på saminvestering är lånedelen av Sydsvensk Entreprenörskapsfond
I och Mittkapital. Sjätte AP-fonden som förvaltar Mittkapital ligger under ett annat regelverk än
övriga aktörer. Lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden innehåller ingen bestämmelse om att
varje riskkapitalplacering ska syndikeras med privat kommersiellt kapital på lika villkor och på
minst samma belopp. Sjätte AP-fonden är en offentlig kommersiell riskkapitalaktör vilket gör att
Tillväxtverket inte har någon grund för att ställa krav på att Sjätte AP-fonden ska syndikera med
privata kommersiella aktörer. Däremot trycker Tillväxtverket på kravet på att investera på
affärsmässiga grunder och möjligheten att saminvestera genom fondens särskilda villkor:
"Projektägarens placeringar ska alltid ske på affärsmässiga grunder. Om projektägaren så
bedömer möjligt och lämpligt ska minst en privat kommersiell aktör investera samtidigt i
portföljbolaget och på minst samma belopp." 37
Endast investeringar inom den egna regionen: Fonderna är bundna till den egna regionen:
investeringar ska göras inom den regionen där medel beviljats.
Revolverande finansieringsinstrument: Fonderna syftar till att bli revolverande, d.v.s. att
avkastning ska återinvesteras
Tak på 3 % av kapitalbasen för förvaltningskostnader: Enligt gällande förordning får
fondernas förvaltningskostnader (management fee) uppgå till högst 3 % i årsgenomsnitt av
kapitalbasen.
3.4 Olika projektägare – olika modeller för fonderna
Fondprojekten drivs av fem olika aktörer: Innovationsbron, Almi Invest, Saminvest, Sjätte APfonden
samt Partner Invest. Ett syfte bakom att involvera olika aktörer som projektägare i
36 Se svar på fråga 7 i Bilaga 2: Frågor och svar ställda till Tillväxtverket
37 Se särskilda villkor för Mittkapital i Jämtland och Västernorrland
1-25

satsningen var att ge möjlighet att testa olika arbetssätt för att driva regionala
partnerskapsfonder. De olika projektägarna har utarbetat olika modeller och arbetssätt inom
ramen för satsningens formella krav. Nedan ges en kort presentation av projektägarna och
fondernas modell och arbetssätt. 38
Innovationsbron förvaltar tre fonder inom satsningen
Innovationsbron är ett statligt ägt bolag vars verksamhetsidé är att stötta forskare, innovatörer
och entreprenörer i att kommersialisera sina idéer. Som ett led i detta arbete driver bolaget
förvaltningen av fonderna som är verksamma i Skåne och Blekinge. Innovationsbron står bakom
ansökning till fonderna men har bildat ett dotterbolag, Sydsvensk Entreprenörskapsfond AB, som
tagit över projektägarskapet över fonderna. Innovationsbron är utöver hel- eller delägare i
Sydsvensk Entreprenörsfond även ägare av riskkapitalbolagen Teknoseed, Dalasådd samt
Rendera Såddkapital. Innovationsbron driver tre fonder:
Sydsvensk entreprenörskapsfond I-III (SEF I-III)
SEF I arbetar med både lån och ägarinvesteringar medan SEF II och III endast arbetar med
ägarkapital. SEF II och III är mycket lika varandra och behandlas i praktiken som en fond.
Sydsvensk entreprenörskapsfond I
Investeringarna i SEF I sker i form av aktiekapital eller villkorslån/konvertibelt lån.
Investeringarna förväntas bidra till och arbeta mycket aktivt med att bygga upp och utveckla
nystartade bolag. Innovationsbron (IBAB) vill genom fonden skapa förutsättningar för
kunskapsföretag i regioner att växa genom villkorslån och genom aktiva och
professionellt ägarengagemang i tidiga utvecklingsskeden (s.k. preeseed). Lånedelen av fonden
är inriktad på entreprenörs- och innovationsprojekt i tidiga skeden. Syftet är att lotsa fram
bolaget till kommersiell framgång eller till ett läge där bolaget kan attrahera ägarkapital eller
kommersiella lån. Lånebeloppen ska ligga mellan 100 000 kr och 500 000 kr. När det gäller
ägarinvesteringar i preeseedfas ska fokus vara på uppstarts- eller tidiga skeden med
investeringar mellan 0.5-2.0 MSEK per portföljbolag och en ägarandel om 10.1–49.9 % av
ägandet. Maximal investering i respektive objekt får uppgå till 2 MSEK för aktiekapital och
ytterligare 500 000 SEK som lån. Ett krav för finansiering är att projekten bedöms vara
innovativa av fondens Investeringskommitté. Målgruppen är brett formulerad som SMF i alla
branscher med forskningsrelaterade innovationer som kan vara både produkter och tjänster.
IBAB definierar innovation som ”en ny produkt/tjänst/process som har kommersiell potential och
tydligt tillväxtfokus”.
Varje enskild investering görs med målsättningen att generera en värdetillväxt. Målsättningen för
den totala investeringsverksamheten i SEF I är att den ska ge minst investerat belopp i
avkastning. Det är ett uttalat syfte att skapa en långsiktig struktur som kan verka även efter
projektperiodens slut 2014 genom att intäkterna från investeringarna stannar i den uppbyggda
strukturen och återinvesteras i regionens näringsliv. IBAB namnger en rad aktörer och
intressenter med vilka man vill samarbeta. Sammantaget så arbetar SEF I i mycket tidiga skeden
och med mindre investeringar. Fonden är också relativt liten med totalt 36 MSEK att investera
under perioden.
Sydsvensk entreprenörskapsfond II och III
Syftet med SEF II och III är att ”offentligt och privat kapital tillsammans ska ta vara på och
utveckla mindre företags tillväxtpotential i regionen.” Fonderna ska investera ägarkapital i
mycket tidig utvecklingsfas, uppstartsfas samt expansionsfas i företag med högst 250 anställda i
Skåne och Blekinge.
SEF II och III beskrivs som aktiva investerare som förutom marknadsföring kommer att arbeta
proaktivt med att leta efter investeringsobjekt och med att skapa nya och utveckla befintliga
relationer med samarbetspartners. IBAB trycker på vikten av olika typer av samarbetspartners
som banker, riskkapitalbolag i olika faser, affärsängelnätverk, inkubatorer, forskare, företag, Almi
företagspartner, m.fl. IBAB beskriver fonderna som en naturlig länk och följdfinansiär till företag
38 Baseras på ansökan, beslut och särskilda villkor för fondprojekten samt telefon och besöksintervjuer med fonderna.
1-26

som erhållit ägarkapital alternativt lån hos andra aktörer som Innovationsbrons ordinarie
verksamhet, SEF I, Almi m.fl.
Investeringar kan ligga mellan 2 och 20 MSEK per bolag. Genomsnittsinvesteringen förväntas bli
10 MSEK. Investeringar på 20 MSEK förväntas ske i undantagsfall. Huvudinriktningen kommer
vara att fonden ska äga 20-49 % av investeringsobjektet och minst 10 % (vilket motsvarar
gränsen för att omfattas av minoritetsskydd). Utöver fondens första investering krävs ofta
tilläggsinvesteringar i portföljbolaget i takt med dess utveckling. Fonden kommer i många fall
delta i följdinvesteringarna som ett led i värdeskapande. En av grundprinciperna är att en
avyttring bör vara genomförbar inom 3-7 år.
Fondernas primära målgrupp är företag med god marknadspotential som befinner sig i
kommersialiseringsfas eller expansionsfas. Fonderna kan också arbeta med kompletterande
ägarkapital för att möjliggöra ägarskiften av företag. Fonderna kan vidare investera i mycket
tidiga skeden även om det inte ligger inom ramen för SEF II och III:s primära
verksamhetsområde. Typiska investeringssituationer beskrivs som bolag med en produkt eller
tjänst som har nått kommersialiseringsfasen men som behöver kapital för fortsatt utveckling och
marknadsbearbetning, eller bolag som är lönsamma men som behöver kapital för att ta nästa
steg och expandera antingen marknadsmässigt eller produktionsmässigt.
Fonderna ska fokusera på tillverkande företag och tjänsteföretag i hela regionen, exempelvis i
anslutning till verksamheter som hälsa, vård och omsorg där regionen har en stor potential.
Andra branscher där IBAB bedömer att det finns särskild tillväxtpotential i regionen inom ICT,
Life Science, logistik, fordon och miljöteknik/cleantech. Det finns dock ingen formell avgränsning
med avseende på bransch. Fonderna kommer också att investera i högskolenära företagsprojekt.
Fonderna kommer särskilt att marknadsföra sig mot tjänsteföretag och anpassa sitt utbud till
denna grupp eftersom det enligt tidigare erfarenheter varit svårare att göra
ägarkapitalinvesteringar i tjänsteföretag.
Liksom för SEF I är det en uttalad ambition att skapa en långsiktig struktur som har möjlighet att
verka även efter 2014. Avsikten är att intäkterna från investeringarna stannar i den uppbyggda
strukturen och återinvesteras i regionens näringsliv.
Almi Invest förvaltar fem egna fonder och är delaktiga i förvaltningen av ytterligare två
inom satsningen
ALMI Invest är ett statligt riskkapitalbolag som arbetar genom regionala riskkapitalbolag. Almi
Invest startade sin verksamhet 2009 på initiativ av Almi Företagspartner tillsammans med
regionala aktörer i.o.m. beslutet att satsa på regionala saminvesteringsfonder. Almi Invest drivs
som en koncern med ett moderbolag (Almi Invest AB). Almi Invests fonder ägs till 100% av Almi
Invest AB förutom Almi Invest Västsverige och Almi Invest Västsverige, Värmland som ägs till
51% av Almi Invest AB och till 49% av de regionala Almi företagspartner-bolagen. Almi Invest
driver fem egna fonder och är på olika sätt delaktiga i förvaltningen av ytterligare två fonder:
� Almi Invest Västsverige
� Almi Invest Västsverige, Värmland
� Almi Invest Småland och Öarna
� Almi Invest Östra Mellansverige
� Almi Invest Stockholm
� Almi Invest Norra Mellansverige
Utöver dessa är Almi Invest involverade i förvaltningen av:
� Partnerskapsfonden Mittsverige via Almi Företagspartner Mitt ABs ägande i Saminvest
� Partnerinvest i Norr via delägande i Partnerinvest
Almi Invest ser sin roll i portföljföretaget som att aktivt stötta med aktivt styrelsearbete,
kompetensöverföring och nätverkskontakter tillsammans med medinvesteraren för att
”undanröja utvecklingshinder”. ”Aktivt styrelsearbete” kan innebära rekommendationer och krav
på styrelsens rutiner och förslag på eller tillsättning av styrelsemedlemmar med relevant
kompetens. Almi Invest arbetar med både aktiv och passiv rekrytering av objekt: dels genom
1-27

uppsökande verksamhet och marknadsföring, dels genom nätverk och direkta förfrågningar. Almi
Invest genomför egna utvärderingsprocesser av sina objekt.
Den normala investeringshorisonten förväntas vara 5-7 år. Därefter tillförs efter behov ytterligare
externt kapital om inte Almi Invests ägarandel avyttras eller bolaget säljs vidare. Intäkterna
planeras att återinvesteras i nya företag. En viktig del i Almi Invests affärsplan är en stark
regional förankring med regional närvaro och välutvecklade nätverk med regionala organisationer
och företag. Primär målgrupp beskrivs som företag med god marknadspotential och som befinner
sig i kommersialiseringsfas eller expansionsfas. T.ex. bolag med en produkt eller tjänst som har
nått kommersialiseringsfasen men som behöver kapital för fortsatt utveckling och
marknadsbearbetning eller bolag är lönsamma, men som behöver kapital för att expandera
marknadsmässigt eller produktionsmässigt. Detta innebär att Almi Invest inte ser företag i
mycket tidiga faser som inbegriper sådd- eller startkapital för produktutveckling som sin
målgrupp.
Förväntad genomsnittsinvestering för Almi Invest beräknas till cirka 2-3 MSEK och bör vara på
minst 1 MSEK. Initial investeringssumma bör normalt uppgå till minimum 1 MSEK och maximalt
10 MSEK i vardera av intressebolagen. En målsättning är att inte investera mer än 3 MSEK initialt
för att ha en ”buffert” på ytterligare 7 MSEK för framtida behov vid t.ex. en expansion. Som
huvudregel förväntas Almi Invest att äga ca 20 % av resp. portföljbolag (vilket motsvarar ett
bolagsvärde på ca 15 MSEK) och man kommer inte att äga mer än 49 % av eget kapital i
investeringsobjekten eller mindre än 10.1% (vilket är gränsen för att omfattas av
minoritetsskydd).
Det är Almi Invests uttalade målsättning att bygga upp en “livskraftig och marknadsmässig
verksamhet” som kan förväntas fortleva efter fondprojektperiodens slut. Fonderna behandlas
som s.k. evergreenfonder. Almi Invest har ett avkastningsmål på 2 % vilket i praktiken är 5 %
för att täcka förvaltningskostnader på 3 %.
Almi Invest är den största aktören inom satsningen med sitt engagemang i en majoritet av
fonderna i ett flertal regioner. Det innebär att Almi Invest har goda möjligheter att dela på
administrativa rutiner och kostnader, kunskapsdelning mellan fonder, tillgång till erfarenheter
och branschexpertis m.m. Almi Invests fonder samarbetar nära varandra och har utöver en VD
för respektive fond också en VD för moderbolaget. Almi Invests fonder har en gemensam
affärsplan och gemensamma principer, rutiner och arbetssätt. Almi Invest har också flera
tillgångar genom kopplingen till Almi Företagspartner: inarbetat varumärke, kanaler till det
regionala näringslivet, nationell närvaro. Almi Invests ambition är att skapa evergreenfonder som
återinvesterar avkastning. Ambitionen är att de fondprojekt som drivs idag ska övergå i en
permanent verksamhet fram till att den privata marknaden kan tillgodose små och medelstora
företags behov av riskkapital.
Saminvest förvaltar en fond inom satsningen
Saminvest Mitt är ett helägt dotterbolag till Almi Företagspartner Mitt AB. Saminvest är det bolag
som har förvaltat en av piloterna för regionala investeringsfonder finansierade med ERUF-medel
och regionala medel som startade 2005. Saminvest förvaltar en fond:
� Partnerskapsfonden Mittsverige
Saminvest driver partnerskapsfonden Mittsverige parallellt med utfasningen av den tidigare
fonden som utgjorde ett pilotprojekt för regionala investeringsfonder. I princip kommer den nya
fonden att förvaltas enligt samma modell, men med några förändringar av praxis. Ett exempel är
en mer aktiv uppföljning av investeringar.
Saminvests modell bygger på passiv saminvestering, där medinvesteraren förväntas vara den
aktiva parten i både investeringsprocessen och i förvaltningen av portföljföretaget. Det är främst
medinvesteraren som förväntas ge portföljföretagen aktivt stöd med t.ex. styrelsearbete,
professionalisering av företagets organisation och liknande. Det är också medinvesteraren som
förväntas söka upp lämpliga objekt, genomföra utvärdering och förhandla fram villkor för avtal.
Saminvest kan dock ersätta medinvesteraren för kostnader i samband med utvärdering av objekt
och upprättande av avtal. Saminvests styrelse fattar beslut om investering efter att
1-28

medinvesteraren fattat beslut om investering, men är aldrig bundet av potentiell medinvesterares
beslut. Det finns inget uttalat vinstmål, Saminvest förväntar sig den avkastning som de privata
medinvesterarna förväntar sig.
Att Saminvest intar en passiv roll innebär dock inte att man är inaktiv som investerare:
Saminvest har arbetar aktivt med marknadsföring och kontaktskapande i regionen, har ett
etablerat varumärke efter att ha drivit en pilotfond sedan 2005 och också ett väl upparbetat
kontaktnät med företag, offentliga aktörer, professionella riskkapitalbolag, affärsänglar m.m.
Detta innebär att Saminvest sammanför potentiella objekt med potentiella medinvesterare och
vice versa vid direkta förfrågningar eller där Saminvest ser potential för investering. Saminvest
ger också rekommendationer i utvärderingar och granskar avtal och villkor. Saminvest delar
uppföljningsansvar med medinvesteraren.
Saminvest ser riskkapitalbolag, affärsänglar, affärsängelnätverk samt privata företag med
intresse att investera i andra företag som sin primära målgrupp med vilka Saminvest tecknar
samarbetsavtal. Potentiella investeringsföretag är SMF i start-, tillväxt-, och expansionsfas vilket
innefattar startkapital. Detta innebär att Saminvest ser företag i mycket tidiga som potentiella
investeringsobjekt och man förväntar sig att kunna locka privata riskkapitalsatsningar till mycket
tidiga skeden genom att minska risken.
Saminvest förväntar sig att partnerskapsfonden som modell ska etableras i regionen, och det
finns en uttalad ambition att kunna permanenta projektet efter projektperioden genom att
återinvestera avkastning – revolvera fondens medel.
Saminvest har drivit en partnerskapsfond sedan 2005 när pilotfonden startade. Detta innebär att
Saminvest redan vid starten för denna satsning hade ett etablerat arbetssätt, nätverk och
etablerade samarbetspartners. De rutiner som etablerats under piloten har direkt kunnat tas över
för nuvarande fond och de erfarenheter som gjorts under piloten har gett Saminvest möjlighet
att uppdatera och finslipa sin modell. Saminvest har också goda kontakter och stort förtroende
från sina regionala finansiärer.
Sjätte AP-fonden förvaltar en fond inom satsningen
Sjätte AP-fonden är ett statligt bolag som förvaltar allmänna pensionsmedel genom placeringar i
små och medelstora, huvudsakligen svenska tillväxtföretag. Sjätte AP-fonden förvaltar en fond
genom ett helägt dotterbolag:
� Mittkapital i Jämtland och Västernorrland
Mittkapital skiljer sig på två avgörande punkter från de övriga fonderna inom satsningen: det är
inte en partnerskapsfond och Mittkapital har inte en fast regional närvaro utan drivs på distans
från Göteborg, även om fonden har regionalt förankrade samarbetspartners. Det finns inga krav
på privat medfinansiering i Mittkapitals investeringar (se ovan). Fonden arbetar med ägarkapital
som i vissa fall kan kombineras med lånekapital.
Mittkapitals målgrupp är SMF i sådd-, start och tillväxtfas som bedöms kunna bli ekonomiskt
bärkraftiga. Vissa branscher pekas särskilt ut: skog och trä, turism, IT/Telecom, miljö och
livsmedel. Fondens ambition är att kunna komplettera och ge hävstång till befintliga lokala
aktörer. Fondens bidrag beskrivs, utöver kapital, som ”Sjätte AP-fondens nationella perspektiv
och arbetsmodell för investeringar i tidig fas”. Dessutom kommer intressanta företag kunna gå
över som investeringar i Sjätte AP-fonden. Huvuddragen i Mittkapitals investeringsstrategi och
policy:
� Investeringar ska göras på kommersiella grunder
� Investeringsobjekt är företag i sådd-, start-, och expansionsfas
o Totalt förväntas cirka 40 investeringar genomföras: 20 i såddfas, 15 i startfas och
5 i expansionsfas
� Fonden kan investera en större del av ett företags kapitalbehov men ska alltid sträva
efter att saminvestera med en lokal privat, kommersiellt driven aktör
� Investeringar ska göras i långsiktigt hållbara tillväxtorienterade bolag
� Investeringar ska göras i ägarledda företag med en begränsad ägarkrets
� Varje investering ska beaktas ur mångfalds- och miljöperspektiv
1-29

� Investering sker i aktier, konvertibler, och/eller lån förenade med teckningsoptioner,
royaltylån, lån mot annan godkänd säkerhet eller garantiåtagande
� Normalt investeras 0,5-15 MSEK per bolag
� Investeringsperioden är 4 år, 2009-2012 och investeringsvolymen cirka 50 MSEK per år
� Förväntad innehavstid cirka 3 år
� Målsättningen är att ta investeringsföretaget till nästa utvecklingsfas vilket innebär att
fonden normalt träder ur en investering när en ny investerare går in. Om en ny
investerare inte hittas efter tre år är ett alternativ att sälja tillbaka ägarandelen till
grundarna
� Målsättningen med alla investeringar ska vara att de ska kunna avyttras före utgången
av 2014
Sjätte AP-fonden ser samarbete med både lokala och nationella aktörer som en avgörande del av
fondens arbete. Ett flertal lokala aktörer nämns vid namn som önskade samarbetspartners.
Trångsviksbolaget i Jämtland och Åkroken Science Park i västernorrland pekas särskilt ut som
planerade samarbetspartners.
Sjätte AP-fonden beskriver en aktiv roll i investeringsföretaget med kompetensöverföring och
konkret stöd som mycket viktig för att utveckla objekt men beskriver framförallt regionala
medinvesterare som den aktiva parten i investeringarna.
Sammantaget innebär detta att det inte finns en uttalad ambition idag att Mittkapital ska
permanentas efter projekttiden. Mittkapital kommer också att huvudsakligen ligga i företags
tidiga utvecklingsfaser, med hälften i såddfas. Det är värt att notera att Sjätte AP-fonden
planerar att i normalfallet investera tillsammans med en medinvesterare, trots att det inte finns
några formella krav på detta. Sjätte AP-fonden beskriver sin roll som relativt passiv, med en
förhoppning om att medinvesteraren tar en mer aktiv roll i utvecklingen av
investeringsföretagen.
Partnerinvest förvaltar en fond
Partner Invest AB ägs till lika delar av Almi Invest och Norrlandsfonden. Norrlandsfonden är en
oberoende stiftelse med uppgift att främja utvecklingen i tillverkande och tjänsteproducerande
företag i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Almi Invest: se
ovan. Partner Invest förvaltar en fond:
� Partnerinvest i Norr
Partnerinvest i Norr drivs utifrån samma principer och förväntningar på omfattning av
investeringar m.m. som Almi Invests fonder.
Sammantaget finns alltså flera skillnader i hur de olika aktörerna har utformat sina arbetssätt
med avseende på hur aktiv man ser sig, i vilka faser man vill fokusera investeringar m.m. Det
finns också skillnader mellan både projektägare och fonder i hur själva investeringsbesluten går
till. Alla fonder har en styrelse, men medan vissa har helt opolitiska ledamöter har andra
regionalpolitisk representation i styrelsen. I några fall sitter det även helt externa personer i
styrelsen, t.ex. experter och representanter från näringslivet. Styrelsens sammansättning kan i
framtiden leda till konflikter i vissa av fonderna om de ekonomiskt mest fördelaktiga
investerings- och avyttringsbesluten inte ligger i linje med regionalpolitiska intressen. Styrelsens
befogenheter skiljer sig också åt: vissa har möjlighet att stoppa investeringsförslag innan de går
vidare till en investeringskommitté. De flesta men inte alla fonder har en investeringskommitté
som fattar de slutliga investeringsbesluten.
3.5 Sammanfattning och slutsatser
Satsningen på tolv regionala investeringsfonder drivs i projektform, vilket ställer krav på att tidigt
hantera frågor kring ansvar och ägande efter projekttidens slut. Efter projektslut ska finansiärer
besluta hur medel ska användas. Viktiga frågor att hantera är t.ex. intressen och
ansvarsfördelning mellan förvaltande myndighet och regionala finansiärer, hur och i vilken form
fondernas innehav kan hanteras: förvaltas eller realiseras, hur fondernas åtagande som ägare i
investeringsföretagen ska formuleras efter projektslut osv.
1-30

Fonderna drivs av fem olika aktörer, vilket skapar både möjligheter till lärande och överföring av
goda arbetssätt, men också potentiella hinder för samarbete mellan projekten. Fonderna styrs av
gemensamma formella krav (utom SEF I och fonden som drivs av Sjätte AP-fonden) men har
inom detta utformat olika arbetssätt kring vilken roll man tänker sig ta, hur kostnader kan
minimeras, vilka utvecklingsfaser i företagen som ska prioriteras mm. Medan Almi Invest inte
beskriver företag i mycket tidiga faser som relevanta för fonderna att investera i i normalfallet
öppnar Saminvest, Sjätte AP-fonden och Innovationsbron (särskilt genom SEF I) för investeringar
i mycket tidiga skeden. Rollen som investerare beskrivs också på olika sätt, där särskilt
Saminvest men också Sjätte AP-fonden sticker ut genom att beskriva sin roll som passiv i
förhållande till saminvesteraren som främst ska fungera som den aktiva parten i investeringen
med aktivt arbete för att utveckla företaget.
Det finns också skillnader i rutiner kring investeringsbeslut och sammansättning av styrelser.
Dessa skillnader är särskilt intressanta att följa och analysera i förhållande till måluppfyllelse.
Skillnaderna gör också att fondernas regelverk och tolkning av dessa får olika följder för olika
fonder.
Att genomföra en nationell satsning med flera aktörer som projektägare kan potentiellt ha flera
fördelar. Bl.a. förväntas det stärka det regionala engagemanget tack vare en närmare anknytning
och det ger dessutom möjlighet att skapa och experimentera med regionala modeller utifrån
behov på den regionala marknaden. Nackdelen är att det tar tid att lära sig EU:s krav och
administration, och att det kan visa sig mindre kostnadseffektivt att flera aktörer hanterar den
administrativa bördan jämfört med en projektägare.
Medan vissa av de formella krav som ställs på fonderna är tydliga, ger andra utrymme för olika
tolkningar. Framförallt finns det ett behov att definiera vad det innebär att fonderna ska syfta till
att bli revolverande, vara marknadskompletterande och att investeringarna ska ske på
marknadsmässiga villkor. Vilken tolkning som görs har betydelse för fondernas verksamhet. Vi
återkommer till detta i kapitel 5 där vi diskuterar fondernas uppdrag och målstruktur.
1-31

4. FONDERNAS START – HUR HAR VERKSAMHETEN
KOMMIT IGÅNG?
I detta kapitel beskriver vi hur fondernas verksamhet har kommit igång under projektens första
år. Vi redovisar och diskuterar investeringstakten. Kapitlet baseras på fondernas inrapportering
till Tillväxtverket, workshops och intervjuer med fondernas respektive VD under hösten 2009 och
våren 2010.
4.1 Uppstart av fonderna
Alla fonder rapporterar att de har varit sena i starten. Fonderna anger flera skäl till detta:
svårighet att få ihop regional medfinansiering, trassel att etablera administrativa rutiner samt att
rekryteringar av VD, annan personal samt styrelse och investeringskommittéer har tagit längre
tid än planerat. En orsak till förseningar är att fonderna upplever regelverket för satsningen som
otydligt, vilket har lett till osäkerhet kring möjliga tolkningar. Detta har i sin tur förlängt vissa
investeringsprocesser eftersom fonderna varit osäkra på hur de borde hanteras för att rymmas
inom ramverket. Fonderna och Tillväxtverket har dock haft en löpande dialog kring detta.
Den sena starten har inneburit att majoriteten av fonderna inte har kunnat uppnå den
investeringstakt som angetts i ansökningarna. Detta innebär också att driftskostnaderna varit
lägre än de tillåtna 3 % i årsgenomsnitt av kapitalbasen. I dagsläget, sommaren 2010, finns
VD:ar och annan nödvändig personal på plats för samtliga fonder, även om vissa
personalförstärkningar sannolikt kommer att ske under det närmaste året. Fonderna planerar att
ta igen förseningar i investeringstakt under resten av 2010 och början av 2011.
Samtliga VD:ar rapporterar stort och positivt intresse för fonderna bland företag i sina regioner.
Även de regionala medfinansiärerna är mycket positiva till upplägget och anser att den regionala
förankringen av fonder förenklar arbetet med att hitta objekt vilket är en förutsättning för
fondernas verksamhet. Den regionala kopplingen skapar en trygghetskänsla för företagen i
regionen, eftersom det finns en oro i att vända sig mot större riskkapitalbolag i
storstadsregionerna. Totalt har 759 investeringsförslag kommit in och aktiviteten är störst i
Stockholm, Västsverige, Östra Mellansverige och Skåne/Blekinge.
Det första året har merparten av VD:ns tid i fondprojekten gått till uppbyggnad av nätverk med
regionala aktörer och privata investerare. Flera fonder pekar på att de har rest mycket i regionen
och genomfört möten för att attrahera medfinansiärer och marknadsföra fonden. Pressaktiviteter
har också genomförts för att kommunicera fondernas arbete. Samtliga fonder, med undantag för
Almi Invest i Värmland har börjat göra investeringar. Totalt har 59 investeringar gjorts.
I tabell 4.1 återges fondernas faktiska investeringstakt under 2009 och första halvåret av 2010 39 i
jämförelse med den planerade investeringstakten.
39 Med undantag för Mittkapital Jämtland/Västernorrland AB och Sydsvensk Entreprenörskapsfond I-III där siffrorna istället avser 2009
och första kvartalet av 2010.
1-32

Tabell 4.1 Fondernas investeringstakt från 2009 tom andra kvartalet 2010
Fondens namn Inkom
na inv.
förslag
(st)
Antal
gjorda
investerin
gar (st)
4.2 Planerad investeringstakt framåt
Fonderna har även rapporterat in vilken investeringstakt de planerar att hålla för resten av
projekttiden fram till 2014. Denna presenteras i tabell 4.2 nedan.
Tabell 4.2 Den planerade investeringstakten 2009-2014 (total investering, offentligt + privat kapital)
Fondens namn 2009-
2010
Summa
investerings
-beslut
(MSEK)
Privat
2011 2012 2013 2014 Totalt
ALMI Invest Östra Mellansverige 36 64 70 74 74 318
ALMI Invest Stockholm 70 46 52 46 46 260
ALMI Invest Småland & Öarna 42 44 54 42 30 212
ALMI Invest Västsverige 60 48 48 48 42 246
ALMI Invest Västsverige, Värmland 8 16 20 24 16 84
ALMI Invest Norra Mellansverige 26 40 46 44 38 194
Partnerinvest i Norr AB 36 78 86 82 80 362
Partnerskapsfonden MittSverige 76 40 32 14 6 168
Mittkapital Jämtland/Västernorrland AB 40 40 40 25 25 170
Sydsvensk Entreprenörskapsfond I 11 8 7 3 2 31
Sydsvensk Entreprenörskapsfond II+III 54 60 60 38 36 248
Totalsumma 459 484 515 440 395 2293
Tillväxtverket har i sin kontakt med fonderna påpekat att en mer intensiv investeringstakt de
första åren är önskvärd för att säkerställa att medlen hinner investeras ut och för att ge mer tid
till att förvalta befintliga innehav och genomföra avyttringar längre fram i processen. En mer
”framtung” investeringstakt vore också rimlig med tanke på att marknaden som följd av den
finansiella krisen i dagsläget erbjuder relativt sett många attraktiva investeringsmöjligheter.
Fonder som tidigare har planerat en rak investeringstakt har gjort vissa justeringar och kan
komma att justera planerad investeringstakt ytterligare.
4.3 Sammanfattning och slutsatser
Sammanfattningsvis kan sägas att alla fonder har varit sena i starten men att de nu är igång
med operativt arbete. Flertalet fonder ligger efter sin planerade investeringstakt men planerar att
med-
invest-
ering
(MSEK)
Summa
total
invest-
ering
(MSEK)
1-33
Investerings-
plan total
investering
2009+2010
(MSEK)
ALMI Invest Östra Mellansverige 111 7 17,7 24,85 42,55 36
ALMI Invest Stockholm 163 9 32,7 48,75 81,45 70
ALMI Invest Småland & Öarna 59 5 4,25 4,92 9,17 42
ALMI Invest Västsverige 107 3 9,82 12,18 22 60
ALMI Invest Västsverige,
Värmland
23 0 0 0 0 8
ALMI Invest Norra Mellansverige 69 6 15,4 17,8 33,2 26
Partnerinvest i Norr AB 44 1 2 3,5 5,5 36
Partnerskapsfonden MittSverige 70 12 18,5 17,9 36,4 75,4
Mittkapital
Jämtland/Västernorrland AB
Sydsvensk
Entreprenörskapsfond I
Sydsvensk
Entreprenörskapsfond II+III
17 2 10 10 20 40
50 11 8 4 12,1 11
46 3 7 7 14,6 54
Totalsumma 759 59 125,37 150,9 276,97 458,4

ta igen förseningen under resten av 2010 och våren 2011. Alla fonder upplever att de möts av ett
positivt gensvar från marknaden och andra intressenter, och att det finns ett stort intresse för
deras verksamhet. På grund av marknadsläget och för att säkerställa att medlen hinner
investeras har Tillväxtverket uppmanat fonderna att öka den planerade investeringstakten under
verksamhetens första år.
Under kommande år kommer följeforskningen att göra en bredare analys av fondernas
investeringar: analys av dealflow, andel utvärderingar som leder till investering, investeringarnas
storlek i median och genomsnitt, privat medinvesterares andel av investering m.m.
Portföljsammansättning och karaktär på medinvesterare kommer också att analyseras.
1-34

5. FONDERNAS UPPDRAG OCH MÅLSTRUKTUR: HUR KAN
FONDERNA ARBETA OCH VAD SKA FONDERNA GE?
Flera saker påverkar fondernas arbete och vilka resultat de bör och kan leverera: fondernas
uppdrag, behov av satsningen och satsningens formella och administrativa ramverk, organisation
och arbetssätt, förväntningar på resultat och målstruktur och behov och förutsättningar i
regionen. Under följeforskningens första år har en stor del av arbetet ägnats åt att skapa en
gemensam förståelse av fondernas uppdrag och vilka mål de förväntas uppnå samt hur det
formella regelverket och regionala förutsättningar påverkar fondernas arbete. I detta kapitel
redogör vi i korthet för resultaten av denna diskussion.
5.1 Vad är egentligen fondernas uppdrag?
Gapanalyser, styrdokument, workshops och intervjuer uppvisar en gemensam förståelse för det
övergripande problemet: en brist på finansiering av SMF under uppstarts- och expansionsfas,
särskilt i form av ägarkapital. Det övergripande syftet med satsningen är därför tydligt: fonderna
ska öka utbudet av ägarkapital till SMF.
Men därutöver går uppfattningarna isär om vad fonderna ska syfta till och därmed vad deras
uppdrag är mer precist. Utlysningar, ansökningshandlingar, särskilda villkor och krav på
inrapportering ger en svårtolkad bild av fondernas uppdrag. De intervjuer och workshops som
har hållits inom ramen för följeforskningen har visat att det finns stora skillnader i uppfattningar
mellan enskilda fonder, inom Tillväxtverket och från regionala finansiärer om hur fondernas
uppdrag ska förstås och därmed hur de ska arbeta.
Ska fonderna gå med vinst? I så fall inom vilken tidshorisont? Ska företag som generellt får en
väldigt liten del av riskkapital i Sverige – t.ex. företag som drivs av kvinnor, unga och personer
med utländsk bakgrund – prioriteras? Ska företag i tidiga skeden prioriteras? Vad är i så fall
”tidiga skeden”? Ska fonderna ta hänsyn till regionens behov? o.s.v. Det finns många
uppfattningar om svaren på dessa frågor, men relativt lite vägledning från det formella
ramverket, finansiärerna eller fonderna själva om hur de bör besvaras. Vissa delar av fondernas
uppdrag formuleras av formella krav:
� Fonderna syftar till att bli revolverande, d.v.s. återinvesteras. Men varken Kommissionen
eller Tillväxtverket ställer några krav på avkastning.
� Fonderna ska verka marknadskompletterande. Vad som är ”att verka
marknadskompletterande” är dock inte definierat.
� Fonderna ska saminvestera med en privat kommersiell aktör på marknadsmässiga grunder.
Vad detta innebär i fondernas praktiska arbete har tolkats under arbetets gång.
Otydligheten i uppdrag och formella krav har skapat osäkerhet om hur fondernas verksamhet
kan utformas, vilka krav som ställs på dem från finansiärerna och mot vilken måttstock deras
framgång ska bedömas. Det har också varit otydligt för fonderna när de har frihet att tolka själva
och när formell tolkning krävs från Tillväxtverket. Att avgörande tolkningar har gjorts under
fondernas arbete har gjort det svårt för vissa av fonderna att planera och utforma sin
verksamhet. Det är särskilt problematiskt eftersom Tillväxtverket under 2011 40 har möjlighet att i
förtid delvis avveckla sitt deltagande i projekt där fonden inte bedöms klara av att investera ut
sina medel inom projektperioden. Ytterligare en sak som komplicerar förståelsen av fondernas
uppdrag är att de som har skrivit ansökningarna som är ett av fondernas viktigaste dokument
inte är samma personer som driver fonderna. Fondernas VD:ar sattes inte heller i utgångsskedet
in i fondernas särskilda villkor och andra styrdokument.
Att investera med oberoende privata kommersiella aktörer på marknadsmässiga
grunder
Tolkningen av vad som är att investera med oberoende privata kommersiella aktörer på
marknadsmässiga grunder har visat sig vara en särskilt svår fråga. Som vi nämner ovan
förväntas medinvesteraren i normalfallet vara ett privat riskkapitalbolag eller en affärsängel.
40 Följeforskningen och rapporten för 2011 innebär en halvtidsutvärdering av satsningen.
1-35

Företagare och befintliga ägare godkänns däremot inte som medinvesterare, eftersom de inte
bedöms som oberoende aktörer som kan sägas investera på marknadsmässiga grunder.
Denna tolkning har gjorts även i andra länder i liknande satsningar, men antagandet går att
diskutera i sig. Att en investering med en befintlig ägare gör att det finns risk att en investering
inte görs på strikt marknadsmässiga grunder stämmer, men att sätta en prislapp på ett företag
är alltid svårt och motsvarar en del av risken i ”riskkapital”. Riskkapitalister har flera sätt att
verka för att en investering sker på marknadsmässiga grunder, oavsett om den sker tillsammans
med befintliga ägare eller ej: den utvärdering, due diligence, som görs, hur avtal formuleras, det
faktum att man investerar i villkorade rundor m.m.
Begränsningen i att investera tillsammans med befintliga ägare betyder att relativt vanliga
investeringssituationer inte täcks av den här satsningen: företagare som vill investera i sitt
företag för att expandera men behöver skala upp sin egen investering för att få tillgång till
tillräckligt med kapital eller investerare som gått in i mycket tidiga skeden som vill göra
följdinvesteringar för att fortsätta utvecklingen av företaget. Det senare exemplet är en vanlig
situation i riskkapitalsammanhang.
Möjligheten att investera med befintliga ägare är en viktig fråga för vissa av fondernas
erbjudande och vilka investeringar som kan göras. Riskkapitalinvesteringar sker vanligen i
rundor, och olika riskkapitalaktörer specialiserar sig på olika utvecklingsfaser i företag. Det är
inte ovanligt att en riskkapitalist går in i ett företag som nått en viss mognadsgrad och investerar
tillsammans med en befintlig ägare som investerat i ett tidigare skede och nu vill skala upp sin
investering och ta företaget till nästa utvecklingsfas. Den första rundan kan komma väldigt tidigt
i ett företags utveckling.
Om fonderna ska undvika investeringar med befintliga ägare betyder det att deras
investeringsmöjligheter kommer att skjutas mot tidig uppstartsfas snarare än expansion. Både
gapanalyser och intervjuer tar dock upp att finansieringsbehov finns både i tidiga skeden och i
senare expansionsfaser. Att denna satsning placerar sig i ett tidigare skede gör det viktigt att
följa tillgång till finansiering i expansionsfas och diskutera möjligheter att underlätta för aktiva
affärsänglar att ta nästa investeringssteg.
Investeringar i tidigare skeden ökar sannolikheten att fondernas potentiella medinvesterare i
högre grad är oerfarna vilket stimulerar inaktiva affärsänglar. Det kräver dock mer av fonderna.
Sannolikheten för fler och mindre investeringar i mer omogna företag med mer oerfarna
medinvesterare ska ställas i relation till fondernas begränsade utrymme för förvaltningskostnader
och möjlighet att vara aktiva ägare. Att vara aktiv i tidiga skeden påverkar också fondernas risk
och förväntad tid till avkastning.
Följderna avgränsas dock av att fonderna faktiskt har möjlighet att investera tillsammans med
befintliga ägare, om det har tillkommit ytterligare en ny oberoende privat aktör. I vilken
utsträckning begränsningen i möjlighet att investera tillsammans med befintliga ägare beror
också på hur fonderna prioriterar olika faser och hur de ser på sin egen roll. Almi Invest har i
ansökan, affärsplaner och projektbeskrivning gjort det tydligt att fonderna planerat att vara
relativt aktiva ägare och inte investera i mycket tidiga skeden. För deras fonder påverkar
begränsningen affärsplaner och erbjudande. För de fonder som har pekat ut finansiering av
generationsskiften som en möjlig nisch påverkar detta sannolikt möjligheterna att arbeta med
detta. Saminvest har däremot inte sett befintliga ägare som potentiella medinvesterare och har
inte investerat eller planerat att investera tillsammans med befintliga ägare varken i piloten eller
i den nya fonden.
Vad är att verka marknadskompletterande och att verka på kommersiella grunder?
En grundpelare för satsningen är att den ska verka marknadskompletterande och agera på
marknadsmässiga grunder. Offentliga satsningar ska inte konkurrera med den privata
marknaden. Det finns dock inga raka svar eller knivskarpa definitioner på vad det innebär i
praktiken. Att verka marknadskompletterande kan stå i konflikt med att verka på kommersiella
grunder.
1-36

Att gränsdragningen är otydlig framgår också i intervjuer och workshops med fonderna och
Tillväxtverket. Många menar att fondernas upplägg som saminvesteringsfonder 41 gör att fonderna
per definition är marknadskompletterande. En privat investerare har inga incitament att
saminvestera med en offentlig fond om marknaden fungerar. Men det finns flera fall där
gränsdragningen är otydlig. De flesta – men inte alla – intervjuade från fonder och regionala
finansiärer är ense om att om det finns en intresserad privat aktör som är beredd att ta hela
investeringen så ska fonden avstå från att investera. Fonderna ska inte trissa upp priser på
marknaden utan då är det fondernas skyldighet att backa. Att fonderna "missar" vissa
investeringar är ett tecken på att de är marknadskompletterande. Å andra sidan skulle man
kunna hävda att om fonden gör ett proaktivt uppsökande arbete och stora delar av
utvärderingsprocessen och den tilltänkta medinvesteraren vill ta hela investeringen själv skulle
”att verka på kommersiella grunder” innebära att inte avstå från investeringen, annars kulle man
ge bort en analys till en enskild aktör vilket snedvrider marknaden. Detta relaterar också till att
verka för att på sikt kunna revolvera och vara avkastande. Fondernas marknadssegment är
onekligen svårfångat: objekten ska ha så hög risk att privata investerare inte vill gå in men ändå
vara så bra att de kan göras på kommersiella grunder. Fondernas främsta erbjudande till den
privata aktören är att sänka deras risk genom att dela investeringen.
Frågan kring hur fonderna ska hantera följdinvesteringar ställer liknande frågor. Bör fonderna
avstå från följdinvesteringar om medinvesteraren eller någon annan privat aktör vill ta hela
investeringen själv? För att vara strikt marknadskompletterande ja, men återigen står det i
konflikt med att verka på kommersiella grunder. Riskkapitalister investerar vanligen i rundor och
följdinvesteringar planeras ofta redan vid utvärderingen inför den första investeringen.
Respondenterna från fonderna ger också olika svar på hur de bör agera. Vissa menar att om det
finns en intresserad privat investerare som vill ta över bör fonden sälja av innehavet. Andra
menar att om fonden ska revolvera kan avyttring inte genomföras så fort det finns en intresserad
privat aktör. I praktiken har dessa situationer ännu inte uppstått än och det är möjligt att
problematiken kring frågan inte är speciellt stor utan att det kan komma att handla om enstaka
fall. Denna avvägning är dock inte unik för Sverige utan samma problematik tas upp i
utvärderingar av satsningar i andra länder, bl.a. i Skottland. 42
Övergripande menar flera respondenter att bristen på ägarkapital är så stor att risken att
fonderna konkurrerar med marknaden är minimal. Respondenter från fonder i glesbygden menar
att det faktum att man tvingas göra saker ihop med marknaden kan uppfattas både som att man
är marknadskompletterande och att man inte är det. Respondenter från en av fonderna sticker ut
och pekar på att de är kommersiella rakt igenom och därmed ser de inte som sitt uppdrag att
vara marknadskompletterande mer än att de saminvesterar med privata aktörer. Flera
respondenter pekar att det är en balansgång mellan att nå avkastning och att vara
marknadskompletterande.
Utöver vilken medinvesterare som kan bedömas vara en oberoende kommersiell aktör så finns
det flera frågor som berör hur fonderna i bör agera för att leva upp till kravet att verka på
kommersiella grunder. En sådan är frågan om när fonderna bör göra exit: när det är optimalt för
fonden eller när det är optimalt för företaget? En strikt tolkning är att det är när det är optimalt
för fonden. Det kan dock visa sig vara svårt för en offentlig aktör, det kan finnas förväntningar
att agera för företaget eller företagarens bästa företaget och/eller att ta regionala hänsyn som
att inte sälja till en aktör med planer att flytta verksamheten från regionen. Den här
problematiken kan förstärkas i de fonder där det finns regionalpolitisk representation i styrelsen.
En närliggande fråga är hur fonderna ska hantera underpresterande investeringar. En
kommersiell aktör ska göra sig av med dem oavsett om det innebär att företaget går i konkurs.
Också i de här fallen finns olika uppfattningar bland respondenter och regionala finansiärer om
hur fonderna bör agera.
Vad innebär det att fonderna ska revolvera?
Fonderna förväntas revolvera, d.v.s. att när fondernas innehav realiseras så ska avkastningen
återinvesteras i regionen. Möjligheten att behålla ERUF-medel i regionen var en av de saker som
41 Se ovan
42 Tillväxtanalys (2010), Staten och riskkapitalet, rapport 2010:01
1-37

gjorde möjligheten att starta fonder inom ramen för ERUF attraktiv för regionala finansiärer. Att
fonderna syftar till att bli revolverande förutsätter att investeringar kan avyttras och att de ger
vinst. Varken Kommissionen eller Tillväxtverket har dock några avkastningskrav. Det har
däremot några av de organisationer som förvaltar fonderna. Almi Invest har ett uttalat mål att
skapa evergreenfonder med två procents avkastning, vilket i praktiken är fem procent eftersom
management fee på tre procent måste täckas för att behålla kapitalet intakt. Det finns många
olika uppfattningar om och i så fall vilken avkastning som går att förvänta av fonder av den här
typen. Till exempel har den skotska saminvesteringsfonden ett uttalat mål på en 20-procentig
årlig avkastning; vid tidpunkten för deras senaste utvärdering visade fonden dock istället en
värdeminskning på 8 procent. Den faktiska avkastningen är svår att bedöma idag eftersom inte
tillräckligt många avyttringar har gjorts. Detta indikerar dock att lönsamhetsutveckling i en sådan
fond följer en ”J-kurva”, d.v.s. de första åren är den förväntade avkastningen negativ. 43
Eftersom fonderna ska saminvestera 44 på samma villkor som den privata investeraren kommer de
enskilda investeringarna förväntan på avkastning styra av den privata medinvesterarens
avkastningskrav. Frågan om avkastning är därför viktig ur kommunikationssynpunkt. Det blir
svårt att motivera privata medinvesterare om att samarbeta med fonden om negativ avkastning
både förväntas och ses som godtagbart. Även om det inte behöver gälla för den enskilda
investeringen så är det en stark signal om bedömd risk för marknadssegmentet.
5.2 Vilket behov är det fonderna ska svara på?
Problemformulering och analys av behov är helt avgörande för att förstå en insats: vilket problem
är det som ska lösas? Som vi beskriver ovan i stycke 2.2 drar både EIF och SWECO-Eurofutures
– som står för de avgörande behovsanalyserna inför denna satsning – slutsatsen att det finns ett
behov av offentliga insatser för att tillgången på kapital för SMF ska vara optimal. Både EIF och
SWECO beskriver en mångfacetterad behovsbild av finansiering av SMF i Sverige och båda ger
rekommendationer för flera kompletterande insatser: stöd till affärsänglar, lånegarantier,
mikronlån, ägarkapital m.m. Denna insats motsvarar i princip bara en av dessa insatser – ökat
utbud av ägarkapital och svarar därmed inte heller på alla de behov som har belysts. Satsningens
utformning ger också fonderna mer eller mindre stora möjligheter att svara på de behov som tas
upp. Det är därför viktigt att ha realistiska förväntningar på vilka resultat en sådan verksamhet
kan generera.
I tabell 5.1 nedan återspeglas fondernas erbjudande i förhållande till huvudsakliga
marknadsbehov som har identifierats i EIF och SWECO-Eurofutures studier.
43 The Scottish Goverment (2008) Evaluation of ERDF Supported Venture Capital and Loan Funds
44 Utom Mittkapital i Jämtland och Västernorrland som drivs av Sjätte AP-fonden
1-38

Tabell 5.1 Fondernas erbjudande i förhållande till huvudsakliga marknadsbehov
Behov av finansieringslösningar Fondernas erbjudande
Behov av såddkapital Ligger inte inom ramen för denna satsning. Däremot kommer regional
Behov för kapital i uppstartsfasen och vid
expansion
Behov av att stimulera potentiella
förstagångsinvesterare, enskilda
affärsänglar och affärsängelnätverk
Behov av kapital vid generations- och
teknikskiften
Behov av investeringar i intervallet innan
kommersiella riskkapitalister vanligen
investerar, runt 1-20 MSEK
Behov av flera former av kapital
efterfrågas: ägarkapital, mikrokrediter,
villkorslån, kreditgarantier m.m.
Behov av kompetens och nätverk utöver
kapital för både företag och potentiella
investerare
tillgång till såddkapital påverka både vilka objekt som finns tillgängliga
och kanaler till objekt.
Fonderna kommer verka både i uppstarts- och expansionsfasen. Att
fondernas upplägg bygger på en relativt passiv investerarroll och
kostnad för management är begränsat till maximalt tre procent skjuter
fondens verksamhet mot mer mogna projekt. Samtidigt, om man
begränsar möjligheten att investera med befintliga ägare, kommer det
snarare skjuta verksamheten mot tidigare faser, vilken sannolikt
krockar med kravet på tre procents management fee.
Se resonemang ovan.
Kan försvåras p.g.a. begränsad möjlighet till investering med befintliga
ägare.
Även här kommer fondernas faktiska positionering bero på vilka faser
de kan verka i för att uppnå en rimlig lönsamhet och
investeringshorisont och uppfylla kraven på vilka de kan saminvestera
med.
Fonderna tillhandahåller i en överväldigande utsträckning ägarkapital 45
vilket är en investeringsform som passar vissa typer av företag och
inte andra. Behovet av tillgång på andra finansieringslösningar
tillfredställs inte genom denna satsning.
Fondernas modell bygger på en relativt passiv roll, där
medinvesteraren förväntas göra lejonparten av arbetet med
investeringen och saminvesteringsfonderna framförallt erbjuder due
diligence och kapital snarare än aktivt stöd och affärskompetens.
Nätverk och kompetens kring hur det offentliga och det privata kan
1-39
samarbeta inom riskkapitalinvesteringar kommer att utvecklas över tid.
Det kan vara värt att notera att detta kommer att vara personbundet
vilket gör fondernas VD:ar till mycket viktiga för satsningen. Därför kan
det vara viktigt att analysera deras särskilda kompetenser och hur
deras incitament är uppbyggda inom satsningen.
Behov av uthålligt ägarkapital Fonderna har en relativt kort tidshorisont vilket begränsar deras
Behov för ”vanliga” företag som inte
bedöms som tillväxtföretag att få
finansiering
möjligheter att arbeta med långsiktiga investeringar.
Riskkapitalister arbetar för att investera i kommande vinnare med hög
tillväxt för snarare än stabila företag med måttlig tillväxt.
5.3 Förväntningar på resultat och målstruktur
Denna satsning hade i starten inte någon tydlig övergripande målstruktur eller programlogik.
Däremot fanns en mängd olika typer av formuleringar som kan tolkas som mål i
ansökningshandlingar, beslut, särskilda villkor och andra styrdokument. De tydligaste målen som
finns är formulerade för antal inkomna investeringsförslag och antal investeringar. Både
utvärderingstakt och investeringstakt är formulerade för fondernas hela period. Utöver ramar och
formuleringar från Kommissionen och Tillväxtverket har organisationerna bakom fonderna
dessutom formulerat egna målsättningar i ansökningar och strategidokument.
Frånvaron av en tydlig målstruktur bidrar tillsammans med ett otydligt formulerat uppdrag och
den mångfacetterade behovsbilden till osäkerhet kring hur fonderna kan och bör agera. Detta är
också något som alla inblandade aktörer har både uppmärksammat och arbetat aktivt med under
45 Några fonder har också andra finansieringsinstrument, men det är en mindre del av verksamheten. Fonderna kan också använda sig
av konvertibla lån.

fondernas första år. Som redan nämnts arbetar Tillväxtverket med att tolka satsningens formella
ramar i ett sammanfattande dokument som kommer att vara klart under hösten 2010.
Följeforskningen har i nära dialog med fonder och Tillväxtverket 46 formulerat en gemensam
programlogik för fonderna. Programlogiken beskriver vilka resultat fonderna förväntas uppnå och
de logiska steg som förväntas leda fram till resultaten. Detta är en viktig utgångspunkt för
följeforskningens fortsatta arbete: det är utifrån programlogiken som fondernas utveckling och
framgång kommer att utvärderas. Den gemensamma programlogiken presenteras i Figur 5.1.
Figur 5.1 Bild av gemensam programlogik för regionala investeringsfonder 47
Återinvestering i
regionen
Investeringstakt
enligt plan (m.a.p.
antal objekt,
investerade medel,
finansieringsinstrument)
Aktiv hantering av
portfölj
Aktiviteter riktade
mot horisontella
kriterier:
jämställdhet,
integration och miljö
Övriga aktiviteter
genomförs enligt plan
FP har kontakter med
relevanta aktörer
FP har kontakter med
antal
aktörer/individer
inom privata
investeringar VC/BA
FP har kontakter med
antal potentiella
köpare
Bakgrunden till satsningen på fondprojekt är alltså en upplevd brist på riskkapital, särskilt för
mindre belopp till små och medelstora företag i uppstarts- och tillväxtfas. Det övergripande syftet
med satsningen är att öka utbudet av riskkapital. Fondernas huvudsakliga och direkta uppdrag är
att vara goda riskkapitalister och göra lönsamma investeringar i små och medelstora företag. En
indirekt följd av det är att fonderna bidrar till att bygga upp arbetssätt och infrastruktur för
riskkapital riktat mot investeringar i storleken mellan cirka 1 och 10 MSEK i små och medelstora
företag.
En viktig del av satsningen är också att i en gemensam läroprocess mellan fonderna och
förvaltande myndighet pröva hur riskkapitalfonder kan bedrivas som offentlig verksamhet. Det
betyder att det behöver finnas en flexibilitet både i hur fonderna arbetar och i hur fondernas
formella uppdrag tolkas och formuleras av förvaltande myndighet.
46 Regelbundna möten med representanter från Tillväxtverket, intervjuer med fondernas VD:ar var för sig, med intervjuer med
regionala finansiärer, vid möten med representanter för Tillväxtverket, vid två gemensamma workshops med fondernas VD:ar och
representanter från Tillväxtverket.
47 FP = fondprojekt
Ökat privat och offentligt
VC i regionen
FP är aktiva ägare (map
kompetens och nätverk
mm)
Ökad kompetens hos
aktörer/individer inom privata
investeringar VC/BA
Ökad kompetens hos resp. fond.
Fler aktiva aktörer/individer inom
privata investeringar VC/BA i
regionen
Utvecklade nätverk mellan
aktörer/individer inom privata
investeringar VC/BA och andra
relevanta aktörer i regionen
Utveckling i de SME
som fått VC
(professionalisering,
realiserade
affärsplaner m.m.)
Fonden
revolverar
Positiv
avkastning
Realiserade
innehav
(exit)
Tillväxt i de
SME som
fått VC
Nya jobb
Nya
företag
Ökad
efterfrågan
på VC
Långsiktig
struktur för
offentligt &
privat
VC/VC
Utfall kort sikt Resultat kort/medellång sikt Effekter medellång/lång sikt
1-40

Bilden ovan består av två spår: det ljusgrå, som illustrerar de resultat och effekter som fonderna
förväntas skapa i företag, och det mörkgrå som illustreras de resultat och effekter som fonderna
förväntas skapa i regionen.
Fondernas primära uppgift är kärnverksamheten: att investera i relevanta objekt.
På kort sikt innebär det att fondernas ska:
� Hålla sin investeringstakt.
� Förvalta sin investeringsportfölj aktivt: ha en väl sammansatt portfölj, göra sig av med
investeringar som inte presterar etc.
� Genomföra sina strategier för horisontella kriterier: rekommendera kvinnor och personer med
utländsk bakgrund som styrelseledamöter eller för tjänster i ledningen i investeringsföretag,
bearbeta kanaler till företag berör de horisontella kriterierna, m.m. 48
� Genomföra övriga aktiviteter för att rekrytera projekt: marknadsföring, nätverkande,
uppsökande verksamhet m.m.
På medellång sikt förväntas fondernas verksamhet leda till tre saker:
� Utbudet av både privat och offentligt ägarkapital ökar i regionen. Privat kapital aktiveras
genom att fondernas erbjudande om saminvestering sänker risk. I vissa regioner beskrivs
också fondernas erbjudande som erfarenhet och kompetens av ägarkapitalinvesteringar
utöver riskdelning, vilket ska göra det möjligt att locka nya investerare att arbeta med
riskkapital.
� Projekten ska fungera som aktiva ägare i den bemärkelsen att investeringsföretag ska få
tillgång till relevant kompetens givet företagets situation och nätverk via fonderna samt att
fonderna aktivt ska ställa krav på professionellt styrelse- och ledningsarbete samt
genomförande av affärsplaner.
� På något längre sikt förväntas tillgång till kapital och det aktiva ägarskapet leda till utveckling
i investeringsföretagen genom t.ex. professionalisering av styrelse- och eller ledningsarbete,
organisationsförändringar, genomförande av affärsplaner m.m.
På lång sikt förväntas investeringsföretagen växa i termer av t.ex. omsättning, vinstmarginal,
antal anställda. På ännu längre sikt förväntas fondprojekten bidra till regional tillväxt i termer av
nya jobb och nya företag genom att bidra till utveckling av de företag fonderna investerar i.
Fonderna ska uppnå avkastning och återinvestera medlen genom att realisera sina innehav. När
investeringsföretagen kan förväntas nå tillväxt och innehaven realiseras med vilken avkastning
som kan förväntas beror på en rad faktorer – om fonderna lyckats hitta goda
investeringsobjekten och privata medinvesterare som kan skapa värde för företagen, hur väl
fonderna lyckats förvalta sina innehav, hur marknadsläget ser ut vid tidpunkten för exits etc.
Några av dessa faktorer diskuteras mer ingående i nästa kapitel.
Fondernas verksamhet förväntas också ge viktiga indirekta effekter kring en infrastruktur för
riskkapital för SMF i Sverige och regionerna, vilket är ett argument bakom satsningen (det undre,
mörkgråa spåret i Figur 5.1). Fonderna förväntas alltså inte arbeta aktivt för att etablera en
infrastruktur, utan de ska genom sin kärnverksamhet bidra till den.
På kort sikt förväntas fonderna ha kontakter med relevanta aktörer som t.ex. andra
finansieringsaktörer: banker, Almi, inkubatorer, relevanta offentliga satsningar 49 , revisorer,
affärsjurister, konsulter med särskild branschexpertis m.fl. De förväntas också ha kontakter med
personer eller organisationer som är aktiva inom privata investeringar som affärsänglar,
riskkapitalbolag, företag som gör riskkapitalinvesteringar m.fl. Fonderna ska också tidigt ha
kontakter med potentiella köpare.
På medellång sikt förväntas det ökade privata och offentliga riskkapitalet och samarbete mellan
aktörers saminvestering ge större kompetens och erfarenhet kring ägarkapital hos privata och
offentliga aktörer och personer, och inte minst fonderna själva. Dessutom ska nätverk mellan
48 Fonderna förväntas alltså beakta och arbeta aktivt med de horisontella kriterierna. Däremot finns inga mål utöver på aktivitetsmål
för horisontella kriterier som följeforskningen kommer att bedöma fondernas framgång utifrån.
49 T.ex. insatser för kvinnors, ungas och utlandsföddas företagande, stöd till affärsänglanätverk m.m.
1-41

privata och offentliga aktörer inom företagsfinansiering och företagsutveckling ha utvecklats. Fler
aktörer eller individer förväntas vara aktiva i regionen, dels genom rekrytering av
förstagångsinvesterare och att investerare från andra regioner och länder attraheras till
investeringar i regionen.
På lång sikt är förhoppningen att efterfrågan på ägarkapital ska öka från företag p.g.a. större
erfarenhet, utbud och goda exempel. Ytterligare en förhoppning är att en långsiktig struktur för
riskkapital ska ha etablerats.
Fond-VD:arnas syn på målstrukturen
En gemensam målstruktur har självfallet sina begränsningar. Samtidigt som fondprojekten är
riggade enligt samma princip så är förutsättningar för deras arbete, som beskrivits tidigare,
väldigt olika. Detta påverkar i vilken utsträckning de uppsatta målen är relevanta för fondernas
verksamhet och möjligheter till måluppfyllelse. Hur ser tillgången på investeringsmogna företag
ut? Vilken typ av företag finns i regionen; forskningsintensiva företag, tjänsteföretag o.s.v.? Hur
många professionella privata investerare är aktiva i regionen? Hur stort utbud av offentligt
kapital finns? Hur stor vana vid att arbeta med olika finansieringsformer som ägarkapital finns
hos företag respektive investerare? Hur många potentiella men idag inaktiva investerare finns?
Nedan återger vi delar av diskussionen med fondernas VD:ar under enskilda besöksintervjuer och
gemensamma workshops. Diskussionen illustrerar att det fortfarande kommer att krävas en
individuell bedömning vad gäller vilka resultat fonderna kan förväntas leverera i relation till de
uppsatta målen.
Fonderna betonar enhetligt utveckling och tillväxt i investeringsobjekten som sin primära uppgift,
medan utvecklingen av en regional infrastruktur för riskkapital ses som en positiv bieffekt av
verksamheten, vilket är i linje med de förväntningar som Tillväxtverket har. Genom en utveckling
och tillväxt i företagen uppnås (på sikt) en avkastning för fonderna, samtidigt som detta gynnar
den regionala utvecklingen. Utveckling av företagen förutsätts genom att företag får pengar för
att utveckla sina affärer, men också att kompetensen och professionaliseringen ökar genom att
externa investerare kommer in. Flera tar också upp att företagen börjar utvecklas redan i
utvärderingsskedet eftersom företagen tvingas revidera affärsplanen samt precisera affärsidé,
vilket ofta innebär att själva verksamheten revideras.
Utvecklingen av den regionala infrastrukturen för riskkapital är dock också viktigt för att den
påverkar fondernas möjlighet att genomföra investeringar, särskilt investeringar av en hög
kvalitet och inom ramen för 3 % management fee. Detta avser i första hand de regionerna som
har en mindre dynamisk och professionaliserad privat riskkapitalmarknad – Småland och Öarna,
Norra Mellansverige, Mellersta Norrland och Övre Norrland. Här är det därför särskilt intressant
att följa om möjlighet till saminvestering aktiverar den privata marknaden och om instrumentet
på sikt kan leda till en ökad professionalisering. En sådan bedömning kan också vara intressant
på sikt t.ex. vid beslut om fondernas fortsättning efter 2014, eftersom den visar på om
saminvesteringsfonder som instrument gynnar den privata marknaden, eller tvärtom försvagar
den, som i vissa fall har konstaterats i andra länder. 50
Det framkommer tydligt i dialog med fonderna att fondernas förutsättningar att bidra till ökad
kompetens och professionalisering hos privata medinvesterare skiljer sig mycket mellan
regionerna. I regioner med mindre utvecklade privata kapitalmarknader ses detta som en
självklarhet. Bl.a. nämns det att samarbete med fonderna möjliggör för privata investerare att
genomföra investeringar som de i många fall inte kunnat göra på egen hand, både p.g.a. brist på
kapital och på erfarenhet och kompetens om hur investeringar bör genomföras praktiskt och
juridiskt. I andra regioner menar VD:arna tvärtom att det är viktigt att dra nytta av den
kompetensen som finns hos de privata medinvesterarna för att utveckla fondens eget arbete.
Olika uppfattningar finns också när det gäller målet att vara aktiva ägare. Dels är behovet av att
vara aktiv som ägare beroende på kompetensen och erfarenheten hos den privata
medinvesteraren att ta på sig roll som en aktiv ägare. Det beror också på vilka investeringsobjekt
50 Tillväxtanalys (2010) Staten och riskkapitalet. Rapport 2010:01.
1-42

som identifieras och vilket behov de upplever av att ha en aktiv ägare – företagarens kompetens
och erfarenhet, professionell styrelse, etc. De flesta pekar dock på att att vara aktiv kan innebära
att följa företagens utveckling och realisering av affärsplaner genom löpande kontakt, tillsätta
styrelsemedlemmar etc. och det betyder inte att fonderna själva behöver vara representerade i
styrelser eller involverade i företagens verksamhet.
Andra områden där man kan se att det kommer finnas betydande skillnader i förutsättningar för
måluppfyllelse (och inte minst i resursprioritering vad gäller aktiviteter) är bl.a. hur aktiv fonden
behöver vara för att få ett hållbart flöde av objekt (dealflow) och hitta medinvesterare och hur
stor del av utvärdering, due diligence, uppföljning, kompetensöverföring till investeringsföretagen
som kan lämnas över till medinvesterare.
De regionala finansiärernas syn på målstrukturen
Att fonden ska revolvera – vilket förutsätter viss avkastning – har starkt stöd även hos regionala
finansiärer. Liksom fondernas VD:ar betonar de att förväntningarna är att det kommer att ske
först på sikt. Det är värt att notera att flertalet regionala finansiärer betonar regional utveckling
som det primära målet framför avkastning på fonden. Målen kring infrastruktur för riskkapital
betonas av flertalet regionala finansiärer, särskilt i glesbygdsregionerna. De ser arbetet med
fonderna som en möjlighet att dra till sig mer riskkapital till regionen samt att medvetandegöra
bland företag att riskkapital kan vara ett sätt att utveckla ett företag på. Just ökad kunskap kring
riskkapital betonas av många regionala finansiärer och det poängteras att medvetenheten kring
riskkapital är låg. De regionala finansiärerna betonar även att fondernas arbete bidrar till att
plocka fram och väcka affärsänglar och därmed driver på viljan att investera och bidra till att
skapa nätverk i regionen. Ett riskmoment i skapandet av en långsiktig struktur i regionen som
lyfts är förmågan att få riskkapital att stanna i regionen och att behålla bolagen och investeringar
i regionen. Detta resonemang är särskilt intressant i ljuset av diskussionen kring fondernas roll
som kommersiell aktör.
5.4 Många frågor kring horisontella kriterier och indikatorer
Ett område som har skapat många frågor och diskussioner är hur fonderna förväntas arbeta med
de s.k. horisontella kriterierna: fondens påverkan och arbete med jämställdhet, integration och
mångfald och miljö. I ansökan efterfrågas mätbara mål och aktiviteter för att arbeta med de
horisontella kriterierna och en beskrivning av hur fonden förväntas påverka de horisontella
kriterierna. De formuleringar som särskilt har väckt frågor är formulering kring målsättningar i
ansökningarna som är hämtade från de operativa programmen: ex ”Målsättning för Almi Invest
Västsverige är att andelen kvinnor som startar nya företag, respektive andelen anställda kvinnor
i intressebolag skall uppgå till minimum 40 % vardera”. Målsättningarna skiljer sig något i nivå
mellan regionerna, men upplevs som mycket problematiska och helt orealistiska av fondernas
VD:ar. Däremot menar samtliga VD:ar att det är viktigt att uppmärksamma frågorna bakom de
horisontella kriterierna och fonderna har olika strategier och planer för hur fonderna kan
investera i företag som drivs av kvinnor, unga, personer med utländsk bakgrund och inom
miljöområdet. Exempel är kontakter med nätverk och aktörer som särskilt vänder sig till dessa
företagare, att uppmärksamma branscher där kvinnor och personer med utländsk bakgrund ofta
etablerar sig m.m. Det finns också strategier för hur jämställdhet och mångfald kan främjas
genom fondernas arbete, t.ex. genom att aktivt rekrytera och föreslå kvinnor och personer med
utländsk bakgrund för styrelse- och ledningsposter i portföljbolagen. Följeforskningen kommer
att följa hur fonderna arbetar med de horisontella kriterierna, men ansökningarnas formuleringar
kring målsättningar för kvinnligt ägande och liknande kommer inte att vara en referenspunkt för
framgång.
De indikatorer på vilka Kommissionen och Tillväxtverket efterfrågar inrapportering har också
skapat frågor. Många VD:ar saknar tydligt kommunicerade definitioner vilket gör att fonderna
varit osäkra på vad som faktiskt ska inrapporteras: hur ska t.ex. antal ”nya företag” förstås; är
det antal nya företag som skapats till följd av fondens verksamhet? Är det antal nystartade
företag fonden har investerat i? Antal och uppsättning indikatorer skiljer sig åt mellan regioner –
några ska t.ex. rapportera in antal nya patent, medan andra inte ska det. Det kanske största
problemet är att det är oklart vilken funktion indikatorerna ska fylla: samlas de in för att ge
information om olika aspekter eller är de i själva verket mål för verksamheten? Indikator betyder
vanligen informationsenhet som indikerar någon typ av utfall eller resultat. Men i
1-43

ansökningshandlingarna till fonderna uppmanas sökanden fylla i nivåer för indikatorn, t.ex. antal
arbetstillfällen som förväntas skapas. Då har indikatorn snarast blivit ett mål eftersom en
förutbestämd nivå har definierats.
Flera av de indikatorer som fonderna regelbundet ska rapportera är på kort sikt orealistiska i
förhållande till riskkapitalfonders verksamhet: två av de s.k. kärnindikatorerna är antal
arbetstillfällen och antal nya företag. Riskkapitalfonder arbetar inte direkt för att skapa jobb eller
nya företag, även om det kan - och förhoppningsvis blir - en följd av lyckade investeringar. I den
mån det skapas jobb och nya företag så är det på sikt och som en indirekt följd av utveckling i
investeringsföretag. Det innebär att de är både intressanta och relevanta som indikatorer för att
följa upp vilka effekter den här typen av fonder ger. Däremot bör de inte ses som direkta mål för
fondernas verksamhet för att bedöma deras framgång på kort sikt.
Tillväxtverket har deltagit aktivt i diskussionen kring indikatorerna och har tillsatt en arbetsgrupp
för att bearbeta indikatorer och inrapportering.
5.5 Sammanfattning och slutsatser
Fondernas uppdrag och deras framgång har av fondprojekten bitvis upplevts otydligt. Formella
krav har gett utrymme för flera tolkningsmöjligheter vilket gett konsekvenser för vilka
investeringar fonderna kan och bör göra. Det har inte funnits någon övergripande målstruktur för
satsningen och ansökningshandlingarnas formuleringar kring horisontella kriterier och indikatorer
har skapat frågor både kring uppdrag och hur fonderna ska bedömas. Både Tillväxtverket och
fonderna har aktivt diskuterat och analyserat detta och en stor del av följeforskningen under det
första året har handlat om dessa diskussioner. En gemensam målstruktur har nu tagits fram,
vilken kommer ligga till grund för följeforskningen och diskussionen kring i vilken utsträckning
fonderna är framgångsrika eller inte. Fondernas primära uppdrag är att vara goda
riskkapitalister: att göra lönsamma investeringar och bidra till utveckling av företagen man
investerar i. Dessutom förväntas insatsen stimulera den regionala privata riskkapitalmarknaden.
Även om målstrukturen är gemensam för fonderna är det viktigt att komma ihåg att olika
regionala förutsättningar kommer att påverka i vilken mån olika mål nås. Det är särskilt
intressant för följeforskningen att följa och analysera hur fondernas delvis olika modell och
arbetssätt påverkar utveckling.
Både Tillväxtverket och fonderna har aktivt arbetat för att undvika språkförbistring och förtydliga
fondernas uppdrag och formella ramar.
1-44

6. FONDERNAS FRAMGÅNGSFAKTORER OCH UTMANINGAR
FRAMÅT
I detta kapital diskuterar vi de framgångsfaktorer och utmaningar för fondernas verksamhet som
har framkommit genom intervjuer med fondernas VD samt regionala finansiärer, workshops och
analyser av fondernas uppdrag.
6.1 Framgångsfaktorer och utmaningar som noterats per fond
Som tabellen nedan visar är de stora utmaningarna som fondernas VD:ar och regionala
finansiärer tog upp i de intervjuer som hölls under våren 2010 framförallt att hitta bra objekt och
medinvesterare – d.v.s. de två helt grundläggande förutsättningarna för fondens verksamhet.
Några respondenter har uttryckt det som att det återstår för fonderna att bevisa att det finns ett
behov och en efterfrågan på den här typen av ägarkapital, vilket relaterar till diskussionen ovan
om vilket behov som finns när det gäller finansiering av SMF. Det är värt att notera att
förväntningar på avkastning har fått ett relativt litet utrymme i diskussionerna i intervjuerna.
Genom intervjuerna har det blivit mycket tydligt att olika fonder arbetar mer eller mindre aktivt
för att hitta bra objekt. Medan vissa fonder blir uppsökta av företag som vill ha in investerare
behöver andra aktivt söka upp intressanta företag och sedan övertyga om att investera genom
ägarkapital. Detsamma gäller arbetet med att hitta medinvesterare.
Både i workshops och i intervjuer har fondernas regionala förankring tagits upp som en helt
avgörande framgångsfaktor av flera respondenter från glesbygdsregionerna. Resonemanget
bakom har flera aspekter:
� Att det krävs djup kännedom om regionen och dess näringsliv: vilka företag som finns
men också vilka aktörer och personer som skulle kunna vara intresserade av att göra den
här typen av investeringar.
� Att det är nödvändigt att vara geografiskt nära företagen för att utan att göra sig av med
för mycket resurser kunna hålla en relativt tät och löpande kontakt med
investeringsföretagen.
� Att den regionala förankringen avdramatiserar riskkapital som av många förknippas med
en bild av otäcka kostymmän från Stureplan som inte är intresserade av företagen de
investerar i utan endast avkastning. Regional närvaro underlättar personliga kontakter
vilket snabbare möjliggör förtroende och intresse av att släppa in nya ägare i företaget
Respondenter i flertalet regioner tar upp ovana vid att arbeta med ägarkapital som en utmaning
för fonden. Bristande erfarenhet av att arbeta med investering genom ägarkapital hos SMF
tillsammans med otydliga föreställningar om vad ägarkapital innebär gör att en del av fondernas
arbete i framförallt glesbygdsregionerna handlar om grundläggande information om vad
ägarkapital är.
Den relativt korta tidshorisonten har också tagits upp av många i intervjuer och workshops – att
hinna få personal och rutiner på plats samt att hinna investera ut kapital med bibehållen kvalitet.
Det har tagits upp som en utmaning att det finns starka incitament att investera ut medel till
objekt som får medelgod bedömning i utvärderingsprocessen eftersom risken att få indragna
medel eller till och med att fonden läggs ner efter halvtidsutvärderingen 2011 bland annat beror
på investeringstakt.
I tabell 6.1 presenterar vi de framgångsfaktorer och utmaningar som fondernas VD:ar lyfte fram
vid besöksintervjuer i februari-mars 2010. Vissa av de saker som nämndes är specifika för den
enskilda fonden, medan andra är av mer generell karaktär och gäller flera fonder eller satsningen
som helhet.
1-45

Tabell 6.1. Kritiska framgångsfaktorer och utmaningar framåt per fond
Fond Framgångsfaktorer och utmaningar identifierade i intervjuer
Sydsvensk Entreprenörskapsfond I-
III AB
med respektive fonds VD
� Att övertyga privata medfinansiärer om att delta
� Svårt att attrahera kapital till investeringarna: i dagsläget
bedöms det inte finnas tillräckligt med kapital i regionen
Almi Invest Småland och Öarna � Stark regional närvaro ses som avgörande för att fonden ”inte
ska betraktas som en i mängden”
� Utmaning att hitta tillräckligt många företag att investera i
� Utmaning att kunna investera ut pengarna på den relativt
korta projekttiden
� Utmaning att många företag är ovana vid och skeptiska till
riskkapital
Almi Invest Västsverige � Utmaning att hitta bra privata medfinansiärer
Almi Invest Värmland
Almi Invest Stockholm
Almi Invest Östra Mellansverige
� Viktigt att skapa investeringsprocesser som inte är för
byråkratiska
� Viktigt att inte vara ”för försiktig”
� Utmaning att hantera höga förväntningar och hantera de
många intressen som är inblandade
� Viktigt att hantera vissa aktörers bristande kunskap om
satsningen
� Utmaning att hitta objekt
� Utmaning att attrahera medinvesterare till regionen
� Framgångsfaktor att det finns ett välutbyggt
innovationssystem, som kan generera nya företag - under
den senaste femårsperioden bedöms mycket ha hänt i
Värmland på det området
� Viktigt att ha ett portföljtänk med spridning i investeringar
trots att fonden är relativt liten
� Mycket svårt att vara med i företagens tidiga faser. Med
tanke på de knappa resurserna tvingas fonden inrikta sig på
objekt med lägre teknik- och marknadsrisker.
� Utmaning att företagen ofta har lite erfarenhet av externt
1-46
riskkapital - viktigt att företagen förstår vad som krävs för att
ta in externt riskkapital
� Utmaning att hitta bra objekt
� Att fonden startar då konjunkturläget börjar ljusna ses som
god timing
� Viktigt att ha en långsiktig förvaltning av objekten och att
fonden har en horisont som sträcker sig bortom 2014
� En utmaning att fonden stöter på många problem i början
innan organisation, administration och arbetssätt har
etablerats
� Utmaning att fonden har ett större samhällsansvar än
traditionella riskkapitalister, och att risken för negativ
publicitet om satsningar misslyckas är stor
� Utmaning att hitta bra objekt utanför storstadsregionerna
� Utmaning att hitta medinvesterare utanför
storstadsregionerna
� Utmaning att bedöma investeringsmöjligheterna
� Viktigt att undvika ett alltför kortsiktigt tänkande givet att
programperioden tar slut 2014
� Att fonden har ett större samhällsansvar än traditionella

Almi Invest Norra Mellansverige
Partnerskapsfonden i Mittsverige AB
(drivs av Saminvest AB)
Mittkapital i Jämtland och
Västernorrland AB (drivs av Sjätte
AP-fonden)
Partnerinvest i Norr (drivs av Almi
Företagspartner AB och
Norrlandsfonden)
riskkapitalister ger en risk för negativ publicitet om
investeringarna inte ger önskvärt resultat
� Regional förankring framgångsfaktor
� Viktigt att fonden håller en hög takt i sitt arbete
� Viktigt att öka kunskapen om riskkapital hos de företag de vill
nå, eftersom mindre företag inte har vana av att ta in
riskkapital
� Utmaning att klara av verksamheten inom de administrativa
kostnaderna på 3 %
� Viktigt att hantera att fonden är väldigt personberoende,
eftersom VD sitter på mycket kunskap och nätverk
� Utmaning att hitta bra objekt
� Utmaning att hitta medinvesterare
� Viktigt att finna sin roll i regionen
� Svårt att göra exits
� Viktigt och svårt att hålla en hög beslutstakt.
� Utmaning att klara av verksamheten inom de administrativa
kostnaderna på 3 %
� Utmaning att hitta privata medinvesterare
1-47
� Finns det en exit marknad för den här typen av investeringar?
� Utmaning att hitta medinvesterare - eftersom det finns så
pass få i regionen. Samtidigt som intressant att tvingas till
den typen av samarbeten.
� Svårt att stimulera affärsängelsverksamhet
� Svårt att hitta en rimlig riskbalans i den här typen av fond
� Svårt att hitta en balans mellan kvalitet och kvantitet då man
söker objekt att investera i
� Fondledningens förmåga att identifiera risker en viktig
framgångsfaktor
� Framgångsfaktor hitta bra objekt att investera i
� Utmaning att etablera ett bra nätverk med privata investerare
i regionen
� Samarbetet mellan Almi Företagspartner och Norrlandsfonden
har tidigare varit en utmaning, då de snarare agerat
konkurrenter än kollegor under de senaste åren
6.2 Framgångsfaktorer och utmaningar för satsningen
Den 31 maj 2010 hölls en gemensam workshop med representanter för flertalet fonder 51 ,
Tillväxtverket 52 och följeforskningens referensgrupp 53 . Syftet med seminariet var dels att ge
fonderna möjlighet att ge respons på följeforskningens preliminära slutsatser och dels att i en
gemensam diskussion identifiera framgångsfaktorer och utmaningar för hela satsningen.
Fonderna delades in i tre grupper. En fjärde grupp utgjordes av representanter från
Tillväxtverket. Grupperna fick i uppgift att:
1. Identifiera de viktigaste framgångsfaktorerna och utmaningarna för satsningen
2. Ge förslag på hur olika aktörer kan hantera dessa
För satsningen liksom för de respektive fonderna beskrivs helt grundläggande frågor som de
största framgångsfaktorerna och utmaningarna:
� Att få till stånd ett tydligt och ändamålsenligt regelverk
51 Fond Almi Invest Västsverige, Almi Invest Värmland och Partnerinvest i Norr var inte representerade
52 Susanna Rockström, Wilhelm von Seth, Göran Theolin, Göran Lättman, Göran Brulin
53 Hans Landström, Lars Silver, Jan-Olle Folkesson, Jan Nylander

� Att få till ett bra flöde av objekt
� Att hitta privata medinvesterare
� Att investera på ”rätt sätt”
I diskussionen framkom tydligt att de som arbetar med fonderna upplever att regelverk, mål och
indikatorer inte är skrivna för den typ av verksamhet insatsen berör. Regelverket upplevs också
som både rörigt och rörligt – att regelverket skapas under arbetets gång. Detta gör det svårt för
fonderna att bedriva sin verksamhet, förhålla sig till uppdraget och förutse om man följer
regelverket eller inte. Den enskilt största frågan är den kring Tillväxtverkets tolkning av att
investera på kommersiella grunder som begränsar fondernas möjlighet att investera tillsammans
med befintliga ägare. Flera representanter från fonderna ser det som en orimligt senkommen
tolkning från Tillväxtverkets sida och många menar att den ändrar fondens hela inriktning, utbud
och möjlighet att leva upp till affärsplan och mål.
Det otydliga regelverket i allmänhet och den senkomna tolkningen av möjligheten att investera
med befintliga ägare ger fonderna trovärdighetsproblem inför både potentiella medinvesterare
och företag. Några fonder har dessutom blivit tvungna att avbryta långt gångna
investeringsprojekt och genomförda investeringar har ogiltigförklarats.
Ytterligare en utmaning för framtiden är hur man ska se på fondernas ansvar. Tillväxtverket ser
dem som projekt med ett slutdatum 2020 vilket inte stämmer med verksamheten: 2020 kommer
fonderna – som är bolag – att sitta som ägare i ett hundratal bolag. Hur detta ägande ska
hanteras och vem som har vilket ansvar för företagen är oklart idag.
Framgångsfaktorer och utmaningar för satsningen som identifierades av fonderna presenteras i
tabell 6.2 nedan.
Tabell 6.2 Kritiska framgångsfaktorer och utmaningar framåt för satsningen
Framgångsfaktorer och
utmaningar
Göra regelverket tydligt och
ändamålsenligt
Förtydliga regelverk, formella krav
och villkor
Tolka regelverket så att det stödjer
verksamheten och underlättar
måluppfyllelse
Särskilt se över möjlighet att
investera med befintliga ägare
Se över otydliga indikatorer och
uppföljningsrutiner
(Denna framgångsfaktor ligger till
grund för övriga
framgångsfaktorer)
Få till ett bra flöde av objekt
(dealflow)
Hitta relevanta objekt
Utvärdera objekt
Sätt att hantera frågan fonder Sätt att hantera frågan
� Kommunicera löpande med
Tillväxtverket kring
otydlighet både och
problem
� Kräva förtydliganden
� Lobbying för alternativa
lösningar
� Vara aktiva i lärande kring
formella krav
� Vara trovärdiga i rollen
som investerare: rekrytera
personer med rätt
kompetens, professionella
arbetssätt
� Skapa nätverk med
relevanta aktörer
� Marknadsföring
(presskontakter)
� Etablera och använda
varumärke
Tillväxtverket
� Har möjliggjort satsningen
genom att ta fram ett
regelverk som fungerar i
Sverige
1-48
� Har upphandlat följeforskning
som kan belysa
frågeställningar
� Tolka klart regelverk
� Arbetsgruppen som ser över
indikatorer kommer med
förslag till nya indikatorer
� Ge en tydlig sammanställning
av regelverket
� Koppla ihop satsningen samt
fonder med relevanta aktörer
och satsningar

Hitta privata medinvesterare
Hitta privata medinvesterare över
huvud taget
Hitta kompetenta medinvesterare
som kan ta stor del av det aktiva
arbetet kring investeringen
Investera på ”rätt sätt”
Klara av att investera ut pengarna
i tid med hög kvalitet
Investera pengarna så att de följer
regelverk och ger avkastning
� Samarbeta mellan fonder
� Samarbeta med banker,
revisorer, Almi m.fl. för att
hitta objekt
� Som ovan:
Vara trovärdiga i rollen
som investerare: rekrytera
personer med rätt
kompetens, professionella
arbetssätt
Skapa nätverk med
relevanta aktörer
Marknadsföring
(presskontakter)
Etablera och använda
varumärke
Samarbeta mellan fonder
� Involvera
investeringsobjekten i
arbetet med att hitta
medinvesterare och
investeringslösningar
� Utöka nätverk av
medinvesterare:
internationalisera och
bredda mellan regioner
� Föra dialog med
Tillväxtverket kring
regelverk
� Professionella arbetssätt
� Höja andel utvärderade
företag som leder till
investering
� Samarbeta med erfarna
medinvesterare
� Som ovan:
1-49
Koppla ihop satsningen samt
fonder med relevanta aktörer
och satsningar
� Finansiera och stimulera
satsningar som kan stödja
fondernas arbete och/eller
behov i regionerna kring
finansiering av SMF, t.ex.
affärsängelnätverk
� Marknadsföra satsningen i
relevanta fora (EU,
internationellt, nationellt,
regionalt)
� Som ovan:
Tolka klart regelverk
Arbetsgruppen som ser över
indikatorer kommer med
förslag till nya indikatorer
Ge en tydlig sammanställning
av regelverket
Utöver fonderna och Tillväxtverket kan andra aktörer involveras i frågor som relaterar till
satsningen för att stödja den. En väg att gå är att se över vilka satsningar som görs och kan
göras nationellt och regionalt som kan stödja fondernas arbete, t.ex. insatser för att stimulera
kapitalmarknaden, insatser för affärsängelsnätverk, insatser för kvinnor, unga och personer med
utländsk bakgrund som driver företag.
6.3 Sammanfattning och slutsatser
Det finns en samstämmighet mellan fonderna och Tillväxtverket om vilka som är de viktigaste
utmaningarna och kritiska framgångsfaktorer för fondernas verksamhet. Även Ramböll i
egenskap av följeforskare delar den uppfattningen. Vi noterar också att det finns en ömsesidig
vilja från fondernas och Tillväxtverkets sida att komma vidare och arbeta tillsammans för att
förbättra förutsättningar för fondernas verksamhet.

7. SAMMANFATTANDE ANALYS OCH REKOMMENDATIONER
I Sverige finns redan viss erfarenhet av offentliga saminvesteringsfonder i och med ett antal
pilotprojekt som initierades 2005. Föreliggande satsning är dock både betydligt större än
pilotprojekten och involverar ERUF-medel, vilket ställer särskilda krav på genomförande och
rapportering. Också internationellt är erfarenheter av sådana finansieringsinstrument relativt
begränsade och det finns ingen ”best practice” på området; samma upplägg har fungerat olika
väl i olika nationella kontexter. 54 Det är därför naturligt att implementering av modellen i Sverige
är en lärandeprocess för fonderna själva, för Tillväxtverket och för andra intressenter. Att
satsningen är föremål för både nationell lagstiftning och EU-regelverk leder dessutom till
försiktighet och ställer stora krav på att genomförandet är i linje med de formella reglerna. För
de flesta programområden är fondprojekten deras största projekt någonsin. Allt detta innebär att
implementeringen kräver mycket tålamod men också samarbete och en ömsesidig vilja att lära
sig. De slutsatser och rekommendationer som läggs fram här ska därför inte ses som kritik utan
som ett instrument för att arbeta vidare med att utveckla satsningen.
Följeforskningens syfte under det här året har varit att analysera fondernas uppdrag, utformning,
och målstruktur, åskådliggöra hur fonderna har kommit igång med sin verksamhet och definiera
de viktigaste framgångsfaktorerna för fondernas arbete och utmaningar framåt. I dialogen med
fondernas VD:ar och med Tillväxtverket har det framgått att satsningen under året har tampats
med ett antal problem som har försenat fondernas start och tagit fokus ifrån kärnverksamheten.
De största problemen har varit en fördröjning av utbetalning av regional medfinansiering,
problem med att rekrytera VD:ar till alla fonder, otydlighet och skilda meningar kring fondernas
huvudsakliga mål och uppdrag samt osäkerhet kring hur regelverket ska tolkas. Det senare
upplevs som ett stort problem eftersom tolkning av regelverket görs i efterhand men gäller
retroaktivt, trots att fonderna redan är igång med investeringsverksamheten.
Andra utmaningar som påverkat och även i fortsättningen kommer att vara centrala för
fondernas verksamhet är framför allt svårigheten att hitta bra investeringsobjekt och
kapitalstarka och kompetenta privata medinvesterare samt att hitta sätt att ”investera rätt” – i
linje med riktlinjer för fondernas arbete och med möjlighet till en god avkastning. Medan de
första två utmaningarna känns av mer i regioner som har en mindre utvecklad privat
riskkapitalmarknad och vars näringslivsstruktur baseras på företag som traditionellt inte är
föremål för riskkapitalfinansiering, så verkar den sista utmaningen gälla för alla regioner.
Fonderna upplever ett stort intresse och ett positivt mottagande från företagen, privata
investerare och regionala aktörer och har en god framtidstro. Det tycks finnas ett förtroende för
satsningen och för de organisationer som är utförare för fondprojekten. Under det första
verksamhetsåret (de flesta av fonderna har varit igång kortare tid än så) har 759
investeringsförslag kommit in och 59 investeringar har genomförts till ett värde av 277 MSEK.
Samtliga fonder menar att de kommer ta igen förseningen som skedde under det första året och
kunna investera i linje med sin planerade investeringstakt.
En detaljerad diskussion kring specifika frågor aktuella för fondernas verksamhet idag har
presenterats under respektive kapitel. Här vill vi dock lägga fram några generella
rekommendationer.
Mycket lärdomar har genererats under satsningens första år och den tidiga återkopplingen
genom följeforskningen skapar möjligheter att utveckla satsningen och implementera dessa
lärdomar. Följeforskning är således ett instrument som ger möjlighet att förbättra projektet
under tidens gång men den faktiska utvecklingen av projekten och satsningen som helhet bygger
på att förändringar implementeras och att lärdomarna nyttjas i verksamheten.
54 Se Tillväxtanalys (2010), Staten och riskkapitalet, rapport 2010:01 och även Tillväxtverket (2009) Initiativ och program för att
stödja den informella riskkapitalmarknaden i Europa, rapport 2009:42.
1-50

Några generella rekommendationer till fonderna:
� Fokus på att investera och ”investera rätt” det närmaste året. Detta är det absolut
viktigaste för att kunna visa på förmåga att investera pengarna inom projekttiden.
� Om det finns en stor risk att pengarna inte kommer kunna investeras är det viktigt att
kommunicera det till Tillväxtverket så fort som möjligt. Dels för att möjligheten att sätta
in stödåtgärder är större ju tidigare denna information framkommer, dels för att kunna
använda möjligheten att omfördela ERUF-medel till andra insatser inom programmet.
� Att vara tydliga och peka ut behov – vad behövs för en lyckad implementering? Vilka
ytterligare insatser kan behövas för att stödja fondernas arbete? Vilka aktörer kan vara
intressanta att samarbeta med kring detta? Ju mer konkret information - desto större är
möjligheterna att faktiskt få hjälp.
� Använda möjligheter att lära av varandra. Erfarenheter från det här året har visat att alla
fonder tampas med likartade problem och utmaningar. Går det redan nu att hitta
exempel på goda arbetssätt som kan spridas?
Några generella rekommendationer till Tillväxtverket:
� Fortsätt arbetet med att förtydliga satsningen i dialog med fonderna och andra
intressenter.
� I den utsträckning det är möjligt, använd möjligheten att lära och förändra satsningen
under processens gång. Går det att implementera förändringar för att förbättra fondernas
förutsättningar för framgång?
� I den utsträckning Tillväxtverket gör tolkningar av regelverket är det viktigt att detta
tydligt kommuniceras och förstås av fondprojekten.
� Säkerställ att rätt kompetens finns på plats för att genomföra tolkningen av regelverket.
Genomför förslagsvis konsekvensanalys av olika möjliga tolkningar och beakta
riskkapitalpraxis.
Sammanfattningsvis vill vi säga att fonderna och Tillväxtverket har ett gemensamt mål – att den
svenska satsningen på regionala saminvesteringsfonder ska skapa goda resultat och vara
genomförd på ett sätt som främjar detta. Det är därför viktigt att den konstruktiva dialogen,
lärandet och utvecklingen som har påbörjats under året fortsätter under hela satsningens
livslängd.
1-51

REFERENSER
Publicerade källor
Avdeitchikova, S. (2008) Close-ups from afar: the nature of the informal venture capital market
in a spatial context, Doktorsavhandling, Lund Studies in Economics and Management, Lund
Business Press.
Avdeitchikova, S. (2008) On the structure of the informal venture capital market in Sweden:
developing investment roles, Venture Capital: An International Journal of Entrepreneurial
Finance, 10(1), sid. 55-85.
EBAN (2009) EBAN statement on financial crisis.
EIF (2007) JEREMIE, Interim report for Sweden. SME Financing Gap Assessment.
EIF (2009) Executive Summaries of Evaluations Studies on SME Access to Finance in EU Member
States/Regions carried out by EIF in the Context of the JEREMIE Initiative from 2006 to
2008.
Lerner, J. (2009) Boulevard of Broken Dreams: Why Public Efforts to Boost Entrepreneurship and
Venture Capital Have Failed - and What to Do about It.
Mason, C. och Harrison, R. (2004) Improving access to early stage venture capital in regional
economies: a new approach to investment readiness, Local Economy, Taylor and Francis
Journals, 19(2), sid. 159-173.
Murray, G. (2007) Venture Capital and Government Policy i Handbook of Research on Venture
Capital (red. Landstrom, H), Edward Elgar, sid. 113-151.
SVCA (2009) Riskkapitalåret 2009 med statistik om riskkapitalbolagens aktiviteter
SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -
En behovsanalys inför ett JEREMIE-initiativ i Mellersta Norrland.
SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -
En behovsanalys inför ett JEREMIE-initiativ i Norra Mellansverige.
SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -
En behovsanalys inför ett JEREMIE-initiativ i Skåne-Blekinge.
SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -
En behovsanalys inför ett JEREMIE-initiativ i Småland och öarna.
SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -
En behovsanalys inför ett JEREMIE-initiativ i Stockholm.
SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -
En behovsanalys inför ett JEREMIE-initiativ i Västsverige.
SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -
En behovsanalys inför ett JEREMIE-initiativ i Östra Mellansverige.
SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -
En behovsanalys inför ett JEREMIE-initiativ i Övre Norrland.
SWECO-Eurofutures (2008) Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag -
En sammanfattande rapport.
The Scottish Goverment (2008) Evaluation of ERDF Supported Venture Capital and Loan Funds.
Tillväxtanalys (2010), Staten och riskkapitalet. Rapport 2010:01.
Tillväxtverket (2009) Initiativ och program för att stödja den informella riskkapitalmarknaden i
Europa, rapport 2009:42.
Andra handlingar
Ansökan, beslut och särskilda villkor för samtliga fondprojekt.
Elektroniska källor
Frågor och svar för projekten,
http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/euprogram/ansokaomprojektmedel/projektmedstodfork
apitalforsorjning/fragorsvar.4.3c4088c81204cca906180006118.html
Intervjuer
Telefonintervjuer med samtliga fondprojekt 2/11 till 9/11-2009.
Besöksintervjuer med alla fonder (utom Partnerinvest i Norr) och regionala medfinansiärer (utom
Mittkapital i Jämtland och Västernorrland) i februari-mars 2010.
Telefonintervju med Partnerinvest i Norr 4/5-2010.
1-52

BILAGA 1: FONDERNAS FINANSIERING
Tabellerna i denna bilaga baseras främst på respektive fonds ansökning.
Sydsvensk entreprenörskapsfond I
Aktörer Medfinansiering (miljoner)
Innovationsbron 18
Totalt regional medfinansiering 18
Strukturfondsstöd 18
Summa total finansiering 36
Sydsvensk entreprenörskapsfond II
Aktörer Medfinansiering (miljoner)
Innovationsbron 15
Region Skåne 3.75
Region Blekinge 3.75
Tillväxtverket 4.5
Totalt regional medfinansiering 27
Strukturfondsstöd 27
Summa total finansiering 54
Sydsvensk entreprenörskapsfond III
Aktörer Medfinansiering (miljoner)
Innovationsbron 25
Region Skåne 6.25
Region Blekinge 6.25
Tillväxtverket 7.5
Totalt regional medfinansiering 45
Strukturfondsstöd 45
Summa total finansiering 90
Småland och Öarna
Aktörer Medfinansiering (miljoner)
Almi Företagspartner AB 40
Region Jönköping 10
Gotlands kommun 2.25
Kalmar Regionförbund 7
Regionförbundet i Södra Småland 5.75
Tillväxtverket 5
Totalt regional medfinansiering 70
Strukturfondsstöd 46
Summa total finansiering 116
Västsverige
Aktörer Medfinansiering (miljoner)
Almi Företagspartner AB 45
Almi Företagspartner Väst AB 36
Almi Företagspartner Halland AB 9
Tillväxtverket 5
Totalt regional medfinansiering 95
Strukturfondsstöd 38.5
Summa total finansiering 133.5
1-53

Värmland
Aktörer Medfinansiering (miljoner)
Almi Företagspartner AB 13
Region Värmland 10
Totalt regional medfinansiering 23
Strukturfondsstöd 23
Summa total finansiering 46
Stockholm
Aktörer Medfinansiering (miljoner)
Almi Företagspartner AB 68.5
Tillväxtverket 5
Totalt regional medfinansiering 73.5
Strukturfondsstöd 72.5
Summa total finansiering 146
Östra Mellansverige
Aktörer Medfinansiering (miljoner)
Almi Företagspartner 50
Länsstyrelsen i Södermanlands län 8
Länsstyrelsen i Västmanlands län 8
Regionförbundet Örebro 2.5
Länsstyrelsen Örebro län 5.5
Regionförbundet Östsam 8
Regionförbundet Uppsala län 1.5
Tillväxtverket 5
Totalt regional medfinansiering 88.5
Strukturfondsstöd 87.5
Summa total finansiering 176
Norra Mellansverige
Aktörer Medfinansiering (miljoner)
Almi aktiekapital 1
Almi Företagspartner AB 30
Region Gävleborg 11
Region Dalarna 11
Totalt regional medfinansiering 53
Strukturfondsstöd 52
Summa total finansiering 105
Mittkapital i Jämtland och Västernorrland
Aktörer Medfinansiering (miljoner)
Sjätte AP-fonden 100
Totalt regional medfinansiering 100
Strukturfondsstöd 100
Summa total finansiering 200
Partnerskapsfonden i Mittsverige AB
Aktörer Medfinansiering (miljoner)
Länsstyrelsen i Jämtlands län 15
Länsstyrelsen i Västernorrlands län 15
Almi Företagspartner AB 20
Totalt regional medfinansiering 50
Strukturfondsstöd 50
Summa total finansiering 100
1-54

Partnerinvest i Norr AB
Aktörer Medfinansiering (miljoner)
Almi Företagspartner AB 15
Almi Företagspartner Nord AB 15
Norrlandsfonden 30
Region Västerbotten 12.5
Länsstyrelsen i Norrbotten 20
Länsstyrelsen i Västerbotten 7.5
Totalt regional medfinansiering 100
Strukturfondsstöd 99
Summa total finansiering 199
1-55

BILAGA 2: FRÅGOR OCH SVAR STÄLLDA TILL
TILLVÄXTVERKET
Frågor och svar kring satsningen som publicerats på Tillväxtverkets hemsida.
Fråga 1:
Vad är Innebörden av begreppet "privat kommersiell aktör" i 37 § förordningen (2009:41) om
statlig finansiering genom Almi Företagspartner AB och bolag som ingår i dess koncern?
Svar:
En (saminvesterande) privat kommersiell aktör tillhandahåller privat kapital till skillnad från en
offentlig riskkapitalaktör som tillhandahåller offentligt kapital (dvs. detta härstammar från den
svenska statsbudgeten, landstings eller kommuns budget eller i övrigt disponeras av
myndigheter eller organ som lyder under offentlig rätt).
En kommersiell riskkapitalfond vars kapitalbas tillskjutits i form av både privat och offentligt
kapital på lika villkor får räknas som privat kommersiell aktör om kapitalbasen till mer än hälften
utgörs av privata medel.
En företagare som är beredd att saminvestera i det egna företaget på lika villkor med Almikopplat
riskkapitalbolag kan inte anses vara en "privat kommersiell aktör". Skälet är att
företagaren kan ha andra investeringsmotiv än vad en professionell privat aktör på
riskkapitalmarknaden har. Sådana saminvesteringar medför därför risk för att det offentliga
riskkapitalet inte satsas på strikt affärsmässiga villkor och därmed kan ha inslag av statligt stöd,
vilket inte är förenligt med ovan nämnda förordning.
Fråga 2:
Vilka branschbegränsningar gäller för Almi Invest-bolagens aktiekapitalplaceringar enligt EG:s
regelverk?
Svar:
EG:s regler om statligt stöd till riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag med dess
branschrestriktioner omfattar inte de Almi-kopplade riskkapitalbolagens aktiekapitalplaceringar
p.g.a. att dessa sker på samma villkor som gäller för saminvesterande privata kommersiella
aktörers placeringar och därigenom i förenlighet med den s.k. privata investerarprincipen.
Det torde heller inte finnas några andra EG-rättsliga hinder för riskkapitalinvestering inom viss
bransch.
I den till ansökningarna om ERUF-medel bifogade affärsplanen berörs inte frågan om inom vilka
branscher investeringarna ska genomföras eller vilka branscher som uteslutna.
Styrgruppen utgår från att för de ERUF-stödda riskkapitalprojekten fastställs eventuella
branschrestriktioner i samråd med berörda finansiärer.
Fråga 3:
Kan ett regionalt holdingbolag med enbart offentlig finansiering anses vara en privat kommersiell
aktör?
Svar:
Nej
Fråga 4:
Har enskilda SMF som mottagit riskkapital delfinansierat med ERUF-medel informationsskyldighet
enligt EU?
Svar:
Formellt finns ingen sådan skyldighet, men Tillväxtverkets styrgrupp för kapitalförsörjning och
ledningsgruppen för Europaprogrammen har fattat beslut att det är rimligt att även
portföljbolagen i paritet med de företag som erhåller företagsstödinformationsskyldighet enligt
EU.
Läs mer om informations- och offentlighetsåtgärder samt grafiska riktlinjer.
Fråga 5:
I beslutsbilagan (avseende beslut om ERUF:s delfinansiering av riskkapitalprojekt) om särskilda
villkor avseende Granskning från förvaltningsmyndigheten anges att "Enligt förordningen (EG) nr
1828/2006, artikel 13.2 samt 26§ i Nuteks/ Tillväxtverkets föreskrifter (2008:1), har förvaltande
1-56

myndighet med flera rätt att genomföra kontroller på plats hos stödmottagaren/Projektägaren.
Äger förvaltande myndighet med flera rätt att genomföra kontroller på plats även hos
portföljföretagen?
Svar:
Huvudregeln är att kontroller på plats är begränsade till stödmottagaren/Projektägaren dvs.
förvaltaren av fondprojektet.
Undantagsfall, när kontroller på plats kan komma i fråga, torde vara när riskkapital till
portföljbolag har beviljats på särskilt villkor om att portföljbolaget ska använda riskkapitalet helt
eller delvis till anskaffning av specificerade tillgång(ar) (t.ex. byggnader, utrustning eller varor)
eller tjänst(er). Denna tolkning baseras på DOC COCOF/07/0018/01 EN FINAL, Note of the
Commission services on Financial Engineering in the 2007-13 programming period, punkten 4 om
att ansvaret för att redovisa och bevara dokumentation inklusive bevis på utgifter i form av
verifikationer och bevis på betalningar för anskaffade tillgångar eller tjänster åligger
portföljföretag endast om det beviljade riskkapitalet (och motsvarande för lån och lånegarantier)
förenats med villkor om att användas för anskaffning av vissa specificerade tillgångar eller
tjänster.
Fråga 6:
Varför är inte beviljade ERUF-medel till Sjätte AP-fonden för delfinansiering av deras planerade
riskkapitalfond/projekt I Mellersta Norrland förenat med särskilt villkor om att de enskilda
riskkapitalinsatserna ska genomföras i samfinansiering med privat kommersiellt kapital på lika
villkor och på minst samma belopp?
Svar:
Lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden innehåller till skillnad från förordningen (2009:41) om
statlig finansiering genom Almi Företagspartner AB och bolag som ingår i dess koncern samt
förordningen (2009:268) om statlig finansiering genom Innovationsbron AB och dess dotterbolag
ingen bestämmelse om att varje riskkapitalplacering ska syndikeras med privat kommersiellt
kapital på lika villkor och på minst samma belopp. Enligt lagens 3 kap. 1§, andra stycket ska
Sjätte AP-fonden placera fondmedlen så att "kraven på långsiktigt hög avkastning och
tillfredsställande riskspridning tillgodoses". Sjätte AP-fonden är således en offentlig kommersiell
riskkapitalaktör. Därför har inte förvaltande myndigheten grund för att ställa krav på att Sjätte
AP-fonden ska syndikera med privata kommersiella aktörer. I samråd med Sjätte AP-fonden
har/ska de beviljade ERUF-medlen därför i stället förenas med följande särskilda villkor:
"5. Investeringar på affärsmässiga grunder Projektägarens placeringar ska alltid ske på
affärsmässiga grunder. Om projektägaren så bedömer möjligt och lämpligt ska minst en privat
kommersiell aktör investera samtidigt i portföljbolaget och på minst samma belopp."
Fråga 7:
Kan fondprojekten investera i portföljbolag med befintliga ägare? (Frågan och svaret gäller för
alla fondprojekt)
Svar:
I princip bör denna typ av medinvestering undvikas. Det kan bli svårt att bedöma partnernas
investeringsmotiv vilket medför risk för det offentliga kapitalet inte satsas på strikt
affärsmässiga/marknadsmässiga villkor och därmed kan ha inslag av statligt stöd, (vilket t ex
inte är förenligt med 37 § förordningen (2009:41) om statlig finansiering genom Almi
Företagspartner AB och bolag som ingår i dess koncern).
En av förutsättningarna för fondprojekten är att det inte förekommer något inslag av statligt
stöd, principen att investeringarna i fondprojekten sker på marknadsmässiga kommersiella villkor
skall säkerställa det, bland annat genom:
att varje investering sker med minst lika mycket kapital från fondprojekten (offentligt) som med
privat(a) kommersiella aktör(er)
att investeringarna görs på lika villkor
att den privata kommersiella aktören går in i investeringen utan tidigare kopplingar till
portföljbolaget, att han/hon/de är oberoende.
Exempel 1. För fondprojekt första tänkta investering med portföljbolag
Befintlig(a) ägare: 50 %
Fondprojekt: 50 %
Totalt: 100 %
1-57

Eftersom det i exemplet ovan finns befintlig(a) ägare utan ny, oberoende tillkommande privat
kommersiell aktör kan den investeringen inte anses ske på marknadsmässiga villkor och riskera
inslag av statligt stöd och kan inte godkännas.
Det kan finnas situationer där en investering med befintliga ägare kan förekomma
Exempel 2. För fondprojekt första tänkta investering med portföljbolag
Befintlig(a) ägare: 25 %
Nytillkommande extern, (utan tidigare bindningar/kopplingar) privat kommersiell aktör som
investerar på marknadsmässiga villkor: 25 %
Fondprojekt: 50 %
Totalt: 100 %
I exemplet ovan är det en befintlig ägare eller "aktör" som har kopplingar och ett befintligt
engagemang i portföljbolaget som avser genomföra en investering tillsammans med en ny privat
kommersiell aktör, som investerar minst lika mycket och på samma villkor som denne. Därmed
kan det anses verifierat att dessa båda tillsammans genomför investeringarna på strikt
marknadsmässiga kommersiella villkor och bedöms därmed inte strida mot statsstödsreglerna.
De följdinvesteringar som anges i ansökningarna (affärsplanerna) och i besluten för
fondprojekten påverkas inte av ovan, det vill säga följdinvesteringar i pågående investeringar är
ok, även med befintliga ägare enligt exempel 2 ovan.
Fråga 8:
Kan fondprojekten agera som en fond i fond, d.v.s investera i ett aktiebolag som i sin tur
investerar i små och medelstora företag?
Svar:
Eftersom det i Sverige inte är aktuellt med holdingfonder inom ramen för regionalfonden gjordes
en utlysning 2008 riktad till finansieringsaktörer som ville investera direkt i företag.
Grundprincipen för de svenska fondprojekten som delvis finansieras med regionalfondsmedel är,
enligt artikel Artikel 45 i Tillämpningsförordningen (nr 1828/2006), att (på kommersiella grunder)
investera i företag.
Sådana investeringar får bara göras under dessa företags start- och tillväxtfas, inbegripet
startkapital, eller expansionsfas, och skall endast gälla verksamhet som förvaltarna av det
finansieringstekniska instrumentet anser vara ekonomiskt bärkraftigt. Ett avsteg från denna
grundprincip föreslås endast accepteras om fond-i-fond upplägg uttryckligen fanns med den
affärsplan som legat till grund för förvaltande myndighets beslut för ERUF-stöd.
Skulle en ändringsansökan inkomma till förvaltande myndighet måste den bland annat
säkerställa att dispositionsrätten inte flyttas från förvaltande myndighet enligt
Anslagsförordningen (1996:1189) 5§. Det måste även vidare utredas om inte investeringsbolaget
även måsta ha laglig grund för att bedriva riskkapitalverksamhet med offentliga medel
Förvaltande myndighets slutsats är således att fondprojekten ska investera direkt i SMF i nämnda
tidiga skeden och att en fond-i-fond lösning riskerar vara svårgenomförbart gentemot
regelverket.
Fråga 9:
Kan fondprojekten investera i form av konvertibla skuldbrev?
Svar:
Ja
Fråga 10:
Hur ska intäkter hanteras i fondprojekten?
Svar:
Intäkter i form av ränta ska årligen redovisas, och alltid finnas verifierbara på projektägarens
konto, till förvaltande myndighet.
Samma sak gäller vid ränteintäkter av konvertibla skuldebrev och gjorda exits där vinst uppstått.
Ovan nämnda intäkter får användas till det som anges i beslut och särskilda villkor, det vill säga
till investeringar och till administration därav (den administrativa kostnaden får dock ej överstiga
3 % av kapitalbasen i årsgenomsnitt).
1-58

Fram till projekttidens slut får nya investeringar göras med intäkterna, efter projekttid endast
följdinvesteringar.
Intäkter i form av nytillskott av nationella offentliga medel, ökar budgetens medfinansiering, och
ändringsbeslut ska göras.
Intäkter i form av fakturering av tjänst dras av från havda kostnader.
Fråga 11:
Hur mycket kan ett fondprojekt investera i ett portföljbolag?
Svar:
Det belopp som angivits i affärsplanen/beslutet, vill man ändra på beloppet ska fondprojektet
lämna in en ändringsansökan till förvaltande myndighet, innehållet i ändringsansökan ska
förankras hos samtliga finansiärer skriftligt.
1-59

CIRCLE REPORT SERIES
CIRCLE (Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy) is a
multidisciplinary research centre set off by several faculties at Lund University and Blekinge Institute of
Technology; it is funded by the LINNAEUS Grant from the Swedish Research Council and VINNOVA,
Sweden’s Innovation Agency. CIRCLE has a mandate to conduct multidisciplinary research and
education on the following issues: Long-term perspectives on innovation, structural change and
economic growth, Entrepreneurship and venture capital formation with a special focus on new
ventures. The dynamics of R&D systems and technological systems, including their impact on
entrepreneurship and growth, Regional innovation systems in different national and international
contexts and International comparative analyses of national innovation systems. Special emphasis is
done on innovation policies and research policies. 15 nationalities are represented among the CIRCLE
staff.
The CIRCLE Report Series is intended to be an instrument for the dissemination of reports produced by
CIRCLE researchers as a result of their participation in different research projects or commissioned
research. They target a wider audience including academics, funding organizations, policy makers or
society in general. The reports included in the CIRCLE Report Series include policy reports but also final
reports presenting the main research findings of a project or a specific activity within a project.
They are of a different nature than journal articles and thus require a different outlet than our CIRCLE
Electronic Working Papers Series. Although some reports may be in Swedish all reports include an
executive summary in English.
CIRCLE REPORTS are available on-line at: http://www.circle.lu.se/publications
Available reports:
2012
Report 2012/05
The Start of Regional Co-investment Funds: the Mission and Lessons Learnt
Sofia Avdeitchikova, Göran Brulin, Matilda Jonung and Ingrid Rydell
Report 2012/04
Knowledge-intensive Entrepreneurship, National Systems of Innovation and European Varieties of
Capitalism: A Conceptual Framework
Charles Edquist and Jon Mikel Zabala

Report 2012/03
Innovation System and Knowledge-intensive Entrepreneurship: Sweden
Jon Mikel Zabala and Charles Edquist
Report 2012/02
Innovation Systems and Knowledge Intensive Entrepreneurship: Analytical Framework and
Guidelines for Case Study Research
Slavo Radosevic, Esin Yoruk, Charles Edquist and Jon Mikel Zabala
Report 2012/01
A Conceptual Framework for Analyzing the Relations between Demand and Public Innovative
Procurement and between Knowledge Intensive Entrepreneurships and Innovation
Charles Edquist, Jon Mikel Zabala and Bram Timmermans