REPORT 2012/05 Start av regionala investeringsfonder ... - circle

Att gränsdragningen är otydlig framgår också i intervjuer och workshops med fonderna och
Tillväxtverket. Många menar att fondernas upplägg som saminvesteringsfonder 41 gör att fonderna
per definition är marknadskompletterande. En privat investerare har inga incitament att
saminvestera med en offentlig fond om marknaden fungerar. Men det finns flera fall där
gränsdragningen är otydlig. De flesta – men inte alla – intervjuade från fonder och regionala
finansiärer är ense om att om det finns en intresserad privat aktör som är beredd att ta hela
investeringen så ska fonden avstå från att investera. Fonderna ska inte trissa upp priser på
marknaden utan då är det fondernas skyldighet att backa. Att fonderna "missar" vissa
investeringar är ett tecken på att de är marknadskompletterande. Å andra sidan skulle man
kunna hävda att om fonden gör ett proaktivt uppsökande arbete och stora delar av
utvärderingsprocessen och den tilltänkta medinvesteraren vill ta hela investeringen själv skulle
”att verka på kommersiella grunder” innebära att inte avstå från investeringen, annars kulle man
ge bort en analys till en enskild aktör vilket snedvrider marknaden. Detta relaterar också till att
verka för att på sikt kunna revolvera och vara avkastande. Fondernas marknadssegment är
onekligen svårfångat: objekten ska ha så hög risk att privata investerare inte vill gå in men ändå
vara så bra att de kan göras på kommersiella grunder. Fondernas främsta erbjudande till den
privata aktören är att sänka deras risk genom att dela investeringen.
Frågan kring hur fonderna ska hantera följdinvesteringar ställer liknande frågor. Bör fonderna
avstå från följdinvesteringar om medinvesteraren eller någon annan privat aktör vill ta hela
investeringen själv? För att vara strikt marknadskompletterande ja, men återigen står det i
konflikt med att verka på kommersiella grunder. Riskkapitalister investerar vanligen i rundor och
följdinvesteringar planeras ofta redan vid utvärderingen inför den första investeringen.
Respondenterna från fonderna ger också olika svar på hur de bör agera. Vissa menar att om det
finns en intresserad privat investerare som vill ta över bör fonden sälja av innehavet. Andra
menar att om fonden ska revolvera kan avyttring inte genomföras så fort det finns en intresserad
privat aktör. I praktiken har dessa situationer ännu inte uppstått än och det är möjligt att
problematiken kring frågan inte är speciellt stor utan att det kan komma att handla om enstaka
fall. Denna avvägning är dock inte unik för Sverige utan samma problematik tas upp i
utvärderingar av satsningar i andra länder, bl.a. i Skottland. 42
Övergripande menar flera respondenter att bristen på ägarkapital är så stor att risken att
fonderna konkurrerar med marknaden är minimal. Respondenter från fonder i glesbygden menar
att det faktum att man tvingas göra saker ihop med marknaden kan uppfattas både som att man
är marknadskompletterande och att man inte är det. Respondenter från en av fonderna sticker ut
och pekar på att de är kommersiella rakt igenom och därmed ser de inte som sitt uppdrag att
vara marknadskompletterande mer än att de saminvesterar med privata aktörer. Flera
respondenter pekar att det är en balansgång mellan att nå avkastning och att vara
marknadskompletterande.
Utöver vilken medinvesterare som kan bedömas vara en oberoende kommersiell aktör så finns
det flera frågor som berör hur fonderna i bör agera för att leva upp till kravet att verka på
kommersiella grunder. En sådan är frågan om när fonderna bör göra exit: när det är optimalt för
fonden eller när det är optimalt för företaget? En strikt tolkning är att det är när det är optimalt
för fonden. Det kan dock visa sig vara svårt för en offentlig aktör, det kan finnas förväntningar
att agera för företaget eller företagarens bästa företaget och/eller att ta regionala hänsyn som
att inte sälja till en aktör med planer att flytta verksamheten från regionen. Den här
problematiken kan förstärkas i de fonder där det finns regionalpolitisk representation i styrelsen.
En närliggande fråga är hur fonderna ska hantera underpresterande investeringar. En
kommersiell aktör ska göra sig av med dem oavsett om det innebär att företaget går i konkurs.
Också i de här fallen finns olika uppfattningar bland respondenter och regionala finansiärer om
hur fonderna bör agera.
Vad innebär det att fonderna ska revolvera?
Fonderna förväntas revolvera, d.v.s. att när fondernas innehav realiseras så ska avkastningen
återinvesteras i regionen. Möjligheten att behålla ERUF-medel i regionen var en av de saker som
41 Se ovan
42 Tillväxtanalys (2010), Staten och riskkapitalet, rapport 2010:01
1-37