REPORT 2012/05 Start av regionala investeringsfonder ... - circle

ERUF-medel för delfinansiering av garanti- eller riskkapitalfonder. Detta upplägg syftar liksom
JEREMIE-initiativet till att skapa revolverande finansieringsverktyg för ägarkapital som vill gå in i
SMF i tillväxtsleden.
Ansökningarna resulterade i att tolv regionala riskkapitalfondsprojekt bildades:
� Sydsvensk Entreprenörskapsfond I-III (drivs av Innovationsbron AB)
� Almi Invest Småland och Öarna
� Almi Invest Västsverige
� Almi Invest Värmland
� Almi Invest Stockholm
� Almi Invest Östra Mellansverige
� Almi Invest Norra Mellansverige
� Partnerskapsfonden i Mittsverige (drivs av Saminvest AB, helägt dotterbolag till Almi
Företagspartner Mitt)
� Mittkapital i Jämtland och Västernorrland (drivs av helägt dotterbolag till Sjätte AP-fonden)
� Partnerinvest i Norr (drivs av Partner Invest som ägs till lika delar av Norrlandsfonden och
Almi Invest AB)
I Norra Mellansverige - Jämtland och Västernorrland - finns två aktiva fonder inom satsningen:
partnerskapsfonden Mittsverige och Mittkapital. I praktiken behandlas de tolv fondprojekten som
tio fonder, eftersom Sydsvensk Entreprenörskapsfond II och III drivs som en fond, vilket också
gäller Almi Invest Västsverige och Almi Invest Värmland.
I den pågående programperioden (2007-2013) har de åtta regionala strukturfondspartnerskapen
alltså prioriterat revolverande finansieringsinstrument: försöket med regionala investeringsfonder
har utökats och täcker nu hela Sverige i och med de tolv regionala fonderna.
2.2 Behov av offentligt riskkapital hos SMF i Sverige
Varför behövs offentliga riskkapitalfonder? Offentliga insatser sätts in för att lösa problem i
samhället som varken marknaden eller medborgare kan eller bör lösa på egen hand. Vilket är
problemet offentliga riskkapitalfonder ska lösa? Flera analyser kommer till slutsatsen att det finns
ett s.k. finansieringsgap både i Sverige och i andra länder - en obalans mellan de
finansieringslösningar marknaden tillhandahåller och företagens efterfrågan. 6
I synnerhet små och medelstora företag i tidiga skeden och i tillväxtskeden upplever svårigheter
att få finansiering. Ofta har de inte en etablerad relation med en finansiär och har inte byggt upp
en tillräcklig resursbas som kan användas som säkerhet för att ta ett banklån. Dessutom är just
lånefinansiering mindre lämplig för vissa typer av SMF, bl.a. för teknologibaserade
tillväxtorienterade företag. Dessa har ofta ett negativt kassaflöde under verksamhetens första år
och saknar möjlighet att göra regelbundna avbetalningar. Brist på riskvilligt kapital som riktar sig
till unga tillväxtorienterade företag brukar också benämnas ägarkapitalgap. 7
Ägarkapitalgap i Sverige
Sverige är ett land som historiskt har kännetecknats av en relativt dåligt utvecklad
ägarkapitalmarknad. Liksom i Frankrike och Tyskland har Sveriges finansiella system varit
dominerat av lånefinansiering, till skillnad från t.ex. USA och Storbritannien, som tvärtom har en
lång tradition av ägarkapitalfinansiering. Detta har inneburit att tillgång till både institutionellt
(VC-fonder) och informellt riskkapital (affärsänglar) har varit relativt begränsad. Sverige har
också haft ett flertal offentliga finansiella aktörer – Almi, Vinnova, Teknikbrostiftelsen,
Innovationsbron, m.fl. som har spelat en viktig roll i finansieringsfloran för unga och
tillväxtorienterade företag.
Denna situation har delvis förändrats sedan slutet av 1990-talet, då vi dels har sett en markant
aktivitetsökning på den privata VC-marknaden i samband med IT-bubblan, men också en stark
6 Se t.ex. diskussion i Tillväxtanalys (2010), Staten och riskkapitalet. Rapport 2010:01 samt EIF (2009), Executive Summaries of
Evaluations Studies on SME Access to Finance in EU Member States/Regions carried out by EIF in the Context of the JEREMIE Initiative
from 2006 to 2008
7 Avdeitchikova (2008) Close-ups from afar: the nature of the informal venture capital market in a spatial context
1-16