REPORT 2012/05 Start av regionala investeringsfonder ... - circle

privata och offentliga aktörer inom företagsfinansiering och företagsutveckling ha utvecklats. Fler
aktörer eller individer förväntas vara aktiva i regionen, dels genom rekrytering av
förstagångsinvesterare och att investerare från andra regioner och länder attraheras till
investeringar i regionen.
På lång sikt är förhoppningen att efterfrågan på ägarkapital ska öka från företag p.g.a. större
erfarenhet, utbud och goda exempel. Ytterligare en förhoppning är att en långsiktig struktur för
riskkapital ska ha etablerats.
Fond-VD:arnas syn på målstrukturen
En gemensam målstruktur har självfallet sina begränsningar. Samtidigt som fondprojekten är
riggade enligt samma princip så är förutsättningar för deras arbete, som beskrivits tidigare,
väldigt olika. Detta påverkar i vilken utsträckning de uppsatta målen är relevanta för fondernas
verksamhet och möjligheter till måluppfyllelse. Hur ser tillgången på investeringsmogna företag
ut? Vilken typ av företag finns i regionen; forskningsintensiva företag, tjänsteföretag o.s.v.? Hur
många professionella privata investerare är aktiva i regionen? Hur stort utbud av offentligt
kapital finns? Hur stor vana vid att arbeta med olika finansieringsformer som ägarkapital finns
hos företag respektive investerare? Hur många potentiella men idag inaktiva investerare finns?
Nedan återger vi delar av diskussionen med fondernas VD:ar under enskilda besöksintervjuer och
gemensamma workshops. Diskussionen illustrerar att det fortfarande kommer att krävas en
individuell bedömning vad gäller vilka resultat fonderna kan förväntas leverera i relation till de
uppsatta målen.
Fonderna betonar enhetligt utveckling och tillväxt i investeringsobjekten som sin primära uppgift,
medan utvecklingen av en regional infrastruktur för riskkapital ses som en positiv bieffekt av
verksamheten, vilket är i linje med de förväntningar som Tillväxtverket har. Genom en utveckling
och tillväxt i företagen uppnås (på sikt) en avkastning för fonderna, samtidigt som detta gynnar
den regionala utvecklingen. Utveckling av företagen förutsätts genom att företag får pengar för
att utveckla sina affärer, men också att kompetensen och professionaliseringen ökar genom att
externa investerare kommer in. Flera tar också upp att företagen börjar utvecklas redan i
utvärderingsskedet eftersom företagen tvingas revidera affärsplanen samt precisera affärsidé,
vilket ofta innebär att själva verksamheten revideras.
Utvecklingen av den regionala infrastrukturen för riskkapital är dock också viktigt för att den
påverkar fondernas möjlighet att genomföra investeringar, särskilt investeringar av en hög
kvalitet och inom ramen för 3 % management fee. Detta avser i första hand de regionerna som
har en mindre dynamisk och professionaliserad privat riskkapitalmarknad – Småland och Öarna,
Norra Mellansverige, Mellersta Norrland och Övre Norrland. Här är det därför särskilt intressant
att följa om möjlighet till saminvestering aktiverar den privata marknaden och om instrumentet
på sikt kan leda till en ökad professionalisering. En sådan bedömning kan också vara intressant
på sikt t.ex. vid beslut om fondernas fortsättning efter 2014, eftersom den visar på om
saminvesteringsfonder som instrument gynnar den privata marknaden, eller tvärtom försvagar
den, som i vissa fall har konstaterats i andra länder. 50
Det framkommer tydligt i dialog med fonderna att fondernas förutsättningar att bidra till ökad
kompetens och professionalisering hos privata medinvesterare skiljer sig mycket mellan
regionerna. I regioner med mindre utvecklade privata kapitalmarknader ses detta som en
självklarhet. Bl.a. nämns det att samarbete med fonderna möjliggör för privata investerare att
genomföra investeringar som de i många fall inte kunnat göra på egen hand, både p.g.a. brist på
kapital och på erfarenhet och kompetens om hur investeringar bör genomföras praktiskt och
juridiskt. I andra regioner menar VD:arna tvärtom att det är viktigt att dra nytta av den
kompetensen som finns hos de privata medinvesterarna för att utveckla fondens eget arbete.
Olika uppfattningar finns också när det gäller målet att vara aktiva ägare. Dels är behovet av att
vara aktiv som ägare beroende på kompetensen och erfarenheten hos den privata
medinvesteraren att ta på sig roll som en aktiv ägare. Det beror också på vilka investeringsobjekt
50 Tillväxtanalys (2010) Staten och riskkapitalet. Rapport 2010:01.
1-42