REPORT 2012/05 Start av regionala investeringsfonder ... - circle

direktförfrågningar och utvärdera objekt. Alla fonder utom en har genomfört investeringar men
flertalet ligger idag efter sina investeringsplaner. En förklaring till detta är att fonderna kommit
igång senare än planerat bl.a. på grund av en fördröjning av utbetalning av regional
medfinansiering, etablering av rutiner enligt regelverket m.m. Fonderna ser dock goda
möjligheter att hämta igen detta. Investeringstakten är dock ett riskmoment som bör följas
noga, särskilt i ljuset av den halvtidsbedömning av fonderna som ska göras under 2011 då
Tillväxtverket kan besluta att helt eller delvis dra tillbaka ERUF-medel från fonderna, om det t.ex.
finns risk att fonderna inte kommer att ha möjlighet att investera sina medel under
projektperioden. Fonderna upplever ett stort intresse och ett positivt mottagande från företagen,
privata investerare och regionala aktörer och har en god framtidstro.
I dialogen med fondernas VD:ar och den förvaltande myndigheten – Tillväxtverket - har det
framkommit att fonderna har upplevt att det har funnits vissa otydligheter kring fondernas mål
och uppdrag samt tolkningen av europeiska och nationella regelverk som styr fondernas
verksamhet och användning av indikatorer för avrapportering av verksamheten. Genom en aktiv
dialog med fondprojekten och följeforskarna har Tillväxtverket tagit fasta på dessa lärdomar.
Myndigheten har bidragit till att ta fram en enhetlig målstruktur för alla fonder, som presenteras i
denna rapport. Tillväxtverket arbetar också med att förenkla indikatorer för inrapporteringen och
kommer under hösten att presentera ett dokument som förtydligar regelverk och andra riktlinjer
för fondernas arbete. Att tolkning och förståelse av regelverket tydliggörs så snart som möjligt är
avgörande för fondernas möjlighet att arbeta ändamålsenligt eftersom det kan påverka vilka
investeringar som kan göras och därmed hur både objekt och medinvesterare rekryteras.
Andra faktorer som påverkat och även i fortsättningen kommer vara centrala för fondernas
verksamhet är framförallt möjligheten att hitta bra investeringsobjekt och kapitalstarka och
kompetenta privata medinvesterare. I vilken utsträckning fonderna upplever det som
problematiskt varierar mellan olika regioner och känns av mer i regioner som har en mindre
utvecklad privat riskkapitalmarknad och vars näringslivsstruktur baseras på företag som
traditionellt inte är föremål för riskkapitalfinansiering. En annan utmaning är att hitta sätt att
”investera rätt” – i linje med riktlinjer för fondernas arbete och med möjlighet till en rimlig
avkastning.
För att hantera dessa utmaningar kommer fonderna den kommande tiden bl.a. att fokusera på
arbetet som professionella investerare, rekrytera personer med rätt kompetens, skapa nätverk
med relevanta aktörer, arbeta med marknadsföring och presskontakter, etablera och använda
sitt varumärke och samarbeta med varandra och andra närliggande aktörer, t.ex. banker,
revisorer och företagsfrämjande organisationer. Fonderna tycker också att det är viktigt att
bredda sina nätverk av investerare, inte minst internationellt, samt att låta företagen vara aktiva
i arbetet med att hitta medinvesterare och investeringslösningar. Tillväxtverket ser också
möjligheter att främja fonderna bl.a. genom att koppla ihop satsningen och fonder med andra
relevanta aktörer och satsningar, marknadsföra satsningen i relevanta fora (regionalt, nationellt
och internationellt) samt överväga möjligheter till kompletterande insatser som kan förbättra
fondernas möjligheter att investera sina medel på ett bra sätt. Följeforskningen planerar också
att initiera en dialog med fondernas regionala medfinansiärer om vilka möjligheter dessa har att
främja fondernas verksamhet i sina respektive regioner.
Följeforskningen har vidare noterat att satsningens utformning i sig innebär svårigheter för
fondprojekten att investera ”rätt”. Det kan t.ex. bli svårt att investera i företag i tidiga
utvecklingsskeden och samtidigt skapa en rimlig avkastning för att fonden ska kunna revolvera.
Det kan också finnas en konflikt mellan att ha en låg förvaltningskostnad (management fee) och
kunna vara en aktiv part i investeringsprocessen. Eftersom erfarenheter av sådana
finansieringsinstrument i Sverige fortfarande är begränsade finns det inte entydiga svar på hur
dessa konflikter ska hanteras, utan det kommer att utgöra en del av lärandeprocessen.
1-8