REPORT 2012/05 Start av regionala investeringsfonder ... - circle

7. SAMMANFATTANDE ANALYS OCH REKOMMENDATIONER
I Sverige finns redan viss erfarenhet av offentliga saminvesteringsfonder i och med ett antal
pilotprojekt som initierades 2005. Föreliggande satsning är dock både betydligt större än
pilotprojekten och involverar ERUF-medel, vilket ställer särskilda krav på genomförande och
rapportering. Också internationellt är erfarenheter av sådana finansieringsinstrument relativt
begränsade och det finns ingen ”best practice” på området; samma upplägg har fungerat olika
väl i olika nationella kontexter. 54 Det är därför naturligt att implementering av modellen i Sverige
är en lärandeprocess för fonderna själva, för Tillväxtverket och för andra intressenter. Att
satsningen är föremål för både nationell lagstiftning och EU-regelverk leder dessutom till
försiktighet och ställer stora krav på att genomförandet är i linje med de formella reglerna. För
de flesta programområden är fondprojekten deras största projekt någonsin. Allt detta innebär att
implementeringen kräver mycket tålamod men också samarbete och en ömsesidig vilja att lära
sig. De slutsatser och rekommendationer som läggs fram här ska därför inte ses som kritik utan
som ett instrument för att arbeta vidare med att utveckla satsningen.
Följeforskningens syfte under det här året har varit att analysera fondernas uppdrag, utformning,
och målstruktur, åskådliggöra hur fonderna har kommit igång med sin verksamhet och definiera
de viktigaste framgångsfaktorerna för fondernas arbete och utmaningar framåt. I dialogen med
fondernas VD:ar och med Tillväxtverket har det framgått att satsningen under året har tampats
med ett antal problem som har försenat fondernas start och tagit fokus ifrån kärnverksamheten.
De största problemen har varit en fördröjning av utbetalning av regional medfinansiering,
problem med att rekrytera VD:ar till alla fonder, otydlighet och skilda meningar kring fondernas
huvudsakliga mål och uppdrag samt osäkerhet kring hur regelverket ska tolkas. Det senare
upplevs som ett stort problem eftersom tolkning av regelverket görs i efterhand men gäller
retroaktivt, trots att fonderna redan är igång med investeringsverksamheten.
Andra utmaningar som påverkat och även i fortsättningen kommer att vara centrala för
fondernas verksamhet är framför allt svårigheten att hitta bra investeringsobjekt och
kapitalstarka och kompetenta privata medinvesterare samt att hitta sätt att ”investera rätt” – i
linje med riktlinjer för fondernas arbete och med möjlighet till en god avkastning. Medan de
första två utmaningarna känns av mer i regioner som har en mindre utvecklad privat
riskkapitalmarknad och vars näringslivsstruktur baseras på företag som traditionellt inte är
föremål för riskkapitalfinansiering, så verkar den sista utmaningen gälla för alla regioner.
Fonderna upplever ett stort intresse och ett positivt mottagande från företagen, privata
investerare och regionala aktörer och har en god framtidstro. Det tycks finnas ett förtroende för
satsningen och för de organisationer som är utförare för fondprojekten. Under det första
verksamhetsåret (de flesta av fonderna har varit igång kortare tid än så) har 759
investeringsförslag kommit in och 59 investeringar har genomförts till ett värde av 277 MSEK.
Samtliga fonder menar att de kommer ta igen förseningen som skedde under det första året och
kunna investera i linje med sin planerade investeringstakt.
En detaljerad diskussion kring specifika frågor aktuella för fondernas verksamhet idag har
presenterats under respektive kapitel. Här vill vi dock lägga fram några generella
rekommendationer.
Mycket lärdomar har genererats under satsningens första år och den tidiga återkopplingen
genom följeforskningen skapar möjligheter att utveckla satsningen och implementera dessa
lärdomar. Följeforskning är således ett instrument som ger möjlighet att förbättra projektet
under tidens gång men den faktiska utvecklingen av projekten och satsningen som helhet bygger
på att förändringar implementeras och att lärdomarna nyttjas i verksamheten.
54 Se Tillväxtanalys (2010), Staten och riskkapitalet, rapport 2010:01 och även Tillväxtverket (2009) Initiativ och program för att
stödja den informella riskkapitalmarknaden i Europa, rapport 2009:42.
1-50