REPORT 2012/05 Start av regionala investeringsfonder ... - circle

More documents

Recommendations

Info

Att gränsdragningen är otydlig framgår också i intervjuer och workshops med fonderna och Tillväxtverket. Många menar att fondernas upplägg som saminvesteringsfonder 41 gör att fonderna per definition är marknadskompletterande. En privat investerare har inga incitament att saminvestera med en offentlig fond om marknaden fungerar. Men det finns flera fall där gränsdragningen är otydlig. De flesta – men inte alla – intervjuade från fonder och regionala finansiärer är ense om att om det finns en intresserad privat aktör som är beredd att ta hela investeringen så ska fonden avstå från att investera. Fonderna ska inte trissa upp priser på marknaden utan då är det fondernas skyldighet att backa. Att fonderna "missar" vissa investeringar är ett tecken på att de är marknadskompletterande. Å andra sidan skulle man kunna hävda att om fonden gör ett proaktivt uppsökande arbete och stora delar av utvärderingsprocessen och den tilltänkta medinvesteraren vill ta hela investeringen själv skulle ”att verka på kommersiella grunder” innebära att inte avstå från investeringen, annars kulle man ge bort en analys till en enskild aktör vilket snedvrider marknaden. Detta relaterar också till att verka för att på sikt kunna revolvera och vara avkastande. Fondernas marknadssegment är onekligen svårfångat: objekten ska ha så hög risk att privata investerare inte vill gå in men ändå vara så bra att de kan göras på kommersiella grunder. Fondernas främsta erbjudande till den privata aktören är att sänka deras risk genom att dela investeringen. Frågan kring hur fonderna ska hantera följdinvesteringar ställer liknande frågor. Bör fonderna avstå från följdinvesteringar om medinvesteraren eller någon annan privat aktör vill ta hela investeringen själv? För att vara strikt marknadskompletterande ja, men återigen står det i konflikt med att verka på kommersiella grunder. Riskkapitalister investerar vanligen i rundor och följdinvesteringar planeras ofta redan vid utvärderingen inför den första investeringen. Respondenterna från fonderna ger också olika svar på hur de bör agera. Vissa menar att om det finns en intresserad privat investerare som vill ta över bör fonden sälja av innehavet. Andra menar att om fonden ska revolvera kan avyttring inte genomföras så fort det finns en intresserad privat aktör. I praktiken har dessa situationer ännu inte uppstått än och det är möjligt att problematiken kring frågan inte är speciellt stor utan att det kan komma att handla om enstaka fall. Denna avvägning är dock inte unik för Sverige utan samma problematik tas upp i utvärderingar av satsningar i andra länder, bl.a. i Skottland. 42 Övergripande menar flera respondenter att bristen på ägarkapital är så stor att risken att fonderna konkurrerar med marknaden är minimal. Respondenter från fonder i glesbygden menar att det faktum att man tvingas göra saker ihop med marknaden kan uppfattas både som att man är marknadskompletterande och att man inte är det. Respondenter från en av fonderna sticker ut och pekar på att de är kommersiella rakt igenom och därmed ser de inte som sitt uppdrag att vara marknadskompletterande mer än att de saminvesterar med privata aktörer. Flera respondenter pekar att det är en balansgång mellan att nå avkastning och att vara marknadskompletterande. Utöver vilken medinvesterare som kan bedömas vara en oberoende kommersiell aktör så finns det flera frågor som berör hur fonderna i bör agera för att leva upp till kravet att verka på kommersiella grunder. En sådan är frågan om när fonderna bör göra exit: när det är optimalt för fonden eller när det är optimalt för företaget? En strikt tolkning är att det är när det är optimalt för fonden. Det kan dock visa sig vara svårt för en offentlig aktör, det kan finnas förväntningar att agera för företaget eller företagarens bästa företaget och/eller att ta regionala hänsyn som att inte sälja till en aktör med planer att flytta verksamheten från regionen. Den här problematiken kan förstärkas i de fonder där det finns regionalpolitisk representation i styrelsen. En närliggande fråga är hur fonderna ska hantera underpresterande investeringar. En kommersiell aktör ska göra sig av med dem oavsett om det innebär att företaget går i konkurs. Också i de här fallen finns olika uppfattningar bland respondenter och regionala finansiärer om hur fonderna bör agera. Vad innebär det att fonderna ska revolvera? Fonderna förväntas revolvera, d.v.s. att när fondernas innehav realiseras så ska avkastningen återinvesteras i regionen. Möjligheten att behålla ERUF-medel i regionen var en av de saker som 41 Se ovan 42 Tillväxtanalys (2010), Staten och riskkapitalet, rapport 2010:01 1-37
gjorde möjligheten att starta fonder inom ramen för ERUF attraktiv för regionala finansiärer. Att fonderna syftar till att bli revolverande förutsätter att investeringar kan avyttras och att de ger vinst. Varken Kommissionen eller Tillväxtverket har dock några avkastningskrav. Det har däremot några av de organisationer som förvaltar fonderna. Almi Invest har ett uttalat mål att skapa evergreenfonder med två procents avkastning, vilket i praktiken är fem procent eftersom management fee på tre procent måste täckas för att behålla kapitalet intakt. Det finns många olika uppfattningar om och i så fall vilken avkastning som går att förvänta av fonder av den här typen. Till exempel har den skotska saminvesteringsfonden ett uttalat mål på en 20-procentig årlig avkastning; vid tidpunkten för deras senaste utvärdering visade fonden dock istället en värdeminskning på 8 procent. Den faktiska avkastningen är svår att bedöma idag eftersom inte tillräckligt många avyttringar har gjorts. Detta indikerar dock att lönsamhetsutveckling i en sådan fond följer en ”J-kurva”, d.v.s. de första åren är den förväntade avkastningen negativ. 43 Eftersom fonderna ska saminvestera 44 på samma villkor som den privata investeraren kommer de enskilda investeringarna förväntan på avkastning styra av den privata medinvesterarens avkastningskrav. Frågan om avkastning är därför viktig ur kommunikationssynpunkt. Det blir svårt att motivera privata medinvesterare om att samarbeta med fonden om negativ avkastning både förväntas och ses som godtagbart. Även om det inte behöver gälla för den enskilda investeringen så är det en stark signal om bedömd risk för marknadssegmentet. 5.2 Vilket behov är det fonderna ska svara på? Problemformulering och analys av behov är helt avgörande för att förstå en insats: vilket problem är det som ska lösas? Som vi beskriver ovan i stycke 2.2 drar både EIF och SWECO-Eurofutures – som står för de avgörande behovsanalyserna inför denna satsning – slutsatsen att det finns ett behov av offentliga insatser för att tillgången på kapital för SMF ska vara optimal. Både EIF och SWECO beskriver en mångfacetterad behovsbild av finansiering av SMF i Sverige och båda ger rekommendationer för flera kompletterande insatser: stöd till affärsänglar, lånegarantier, mikronlån, ägarkapital m.m. Denna insats motsvarar i princip bara en av dessa insatser – ökat utbud av ägarkapital och svarar därmed inte heller på alla de behov som har belysts. Satsningens utformning ger också fonderna mer eller mindre stora möjligheter att svara på de behov som tas upp. Det är därför viktigt att ha realistiska förväntningar på vilka resultat en sådan verksamhet kan generera. I tabell 5.1 nedan återspeglas fondernas erbjudande i förhållande till huvudsakliga marknadsbehov som har identifierats i EIF och SWECO-Eurofutures studier. 43 The Scottish Goverment (2008) Evaluation of ERDF Supported Venture Capital and Loan Funds 44 Utom Mittkapital i Jämtland och Västernorrland som drivs av Sjätte AP-fonden 1-38
Page 1 and 2: REPORT 2012/05 Start av regionala i
Page 3 and 4: (Growth Analysis) is working on beh
Page 5 and 6: funds’ development is of particul
Page 7 and 8: Datum Augusti 2010 START AV REGIONA
Page 9 and 10: SUMMARY This is the first annual on
Page 11 and 12: different funds. This also means th
Page 13 and 14: SAMMANFATTNING Detta är den först
Page 15 and 16: direktförfrågningar och utvärder
Page 17 and 18: Vilken är följeforskarens roll? A
Page 19 and 20: 1.1.2 Följeforskningsprocessen Fö
Page 21 and 22: 1.2 Disposition för rapporten Denn
Page 23 and 24: ERUF-medel för delfinansiering av
Page 25 and 26: 2.3 Har marknaden misslyckats eller
Page 27 and 28: Den ekonomiska utvecklingen i Väst
Page 29 and 30: Det finns betydande skillnader mell
Page 31 and 32: Tabell 3.1 Fondernas kapitalbas Fon
Page 33 and 34: satsningen var att ge möjlighet at
Page 35 and 36: uppsökande verksamhet och marknads
Page 37 and 38: � Investering sker i aktier, konv
Page 39 and 40: 4. FONDERNAS START - HUR HAR VERKSA
Page 41 and 42: ta igen förseningen under resten a
Page 43: Företagare och befintliga ägare g
Page 47 and 48: fondernas första år. Som redan n
Page 49 and 50: privata och offentliga aktörer ino
Page 51 and 52: ansökningshandlingarna till fonder
Page 53 and 54: Tabell 6.1. Kritiska framgångsfakt
Page 55 and 56: � Att få till ett bra flöde av
Page 57 and 58: 7. SAMMANFATTANDE ANALYS OCH REKOMM
Page 59 and 60: REFERENSER Publicerade källor Avde
Page 61 and 62: Värmland Aktörer Medfinansiering
Page 63 and 64: BILAGA 2: FRÅGOR OCH SVAR STÄLLDA
Page 65 and 66: Eftersom det i exemplet ovan finns
Page 67 and 68: CIRCLE REPORT SERIES CIRCLE (Centre

REPORT 2012/05 Start av regionala investeringsfonder ... - circle

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?