REPORT 2012/05 Start av regionala investeringsfonder ... - circle

More documents

Recommendations

Info

som identifieras och vilket behov de upplever av att ha en aktiv ägare – företagarens kompetens och erfarenhet, professionell styrelse, etc. De flesta pekar dock på att att vara aktiv kan innebära att följa företagens utveckling och realisering av affärsplaner genom löpande kontakt, tillsätta styrelsemedlemmar etc. och det betyder inte att fonderna själva behöver vara representerade i styrelser eller involverade i företagens verksamhet. Andra områden där man kan se att det kommer finnas betydande skillnader i förutsättningar för måluppfyllelse (och inte minst i resursprioritering vad gäller aktiviteter) är bl.a. hur aktiv fonden behöver vara för att få ett hållbart flöde av objekt (dealflow) och hitta medinvesterare och hur stor del av utvärdering, due diligence, uppföljning, kompetensöverföring till investeringsföretagen som kan lämnas över till medinvesterare. De regionala finansiärernas syn på målstrukturen Att fonden ska revolvera – vilket förutsätter viss avkastning – har starkt stöd även hos regionala finansiärer. Liksom fondernas VD:ar betonar de att förväntningarna är att det kommer att ske först på sikt. Det är värt att notera att flertalet regionala finansiärer betonar regional utveckling som det primära målet framför avkastning på fonden. Målen kring infrastruktur för riskkapital betonas av flertalet regionala finansiärer, särskilt i glesbygdsregionerna. De ser arbetet med fonderna som en möjlighet att dra till sig mer riskkapital till regionen samt att medvetandegöra bland företag att riskkapital kan vara ett sätt att utveckla ett företag på. Just ökad kunskap kring riskkapital betonas av många regionala finansiärer och det poängteras att medvetenheten kring riskkapital är låg. De regionala finansiärerna betonar även att fondernas arbete bidrar till att plocka fram och väcka affärsänglar och därmed driver på viljan att investera och bidra till att skapa nätverk i regionen. Ett riskmoment i skapandet av en långsiktig struktur i regionen som lyfts är förmågan att få riskkapital att stanna i regionen och att behålla bolagen och investeringar i regionen. Detta resonemang är särskilt intressant i ljuset av diskussionen kring fondernas roll som kommersiell aktör. 5.4 Många frågor kring horisontella kriterier och indikatorer Ett område som har skapat många frågor och diskussioner är hur fonderna förväntas arbeta med de s.k. horisontella kriterierna: fondens påverkan och arbete med jämställdhet, integration och mångfald och miljö. I ansökan efterfrågas mätbara mål och aktiviteter för att arbeta med de horisontella kriterierna och en beskrivning av hur fonden förväntas påverka de horisontella kriterierna. De formuleringar som särskilt har väckt frågor är formulering kring målsättningar i ansökningarna som är hämtade från de operativa programmen: ex ”Målsättning för Almi Invest Västsverige är att andelen kvinnor som startar nya företag, respektive andelen anställda kvinnor i intressebolag skall uppgå till minimum 40 % vardera”. Målsättningarna skiljer sig något i nivå mellan regionerna, men upplevs som mycket problematiska och helt orealistiska av fondernas VD:ar. Däremot menar samtliga VD:ar att det är viktigt att uppmärksamma frågorna bakom de horisontella kriterierna och fonderna har olika strategier och planer för hur fonderna kan investera i företag som drivs av kvinnor, unga, personer med utländsk bakgrund och inom miljöområdet. Exempel är kontakter med nätverk och aktörer som särskilt vänder sig till dessa företagare, att uppmärksamma branscher där kvinnor och personer med utländsk bakgrund ofta etablerar sig m.m. Det finns också strategier för hur jämställdhet och mångfald kan främjas genom fondernas arbete, t.ex. genom att aktivt rekrytera och föreslå kvinnor och personer med utländsk bakgrund för styrelse- och ledningsposter i portföljbolagen. Följeforskningen kommer att följa hur fonderna arbetar med de horisontella kriterierna, men ansökningarnas formuleringar kring målsättningar för kvinnligt ägande och liknande kommer inte att vara en referenspunkt för framgång. De indikatorer på vilka Kommissionen och Tillväxtverket efterfrågar inrapportering har också skapat frågor. Många VD:ar saknar tydligt kommunicerade definitioner vilket gör att fonderna varit osäkra på vad som faktiskt ska inrapporteras: hur ska t.ex. antal ”nya företag” förstås; är det antal nya företag som skapats till följd av fondens verksamhet? Är det antal nystartade företag fonden har investerat i? Antal och uppsättning indikatorer skiljer sig åt mellan regioner – några ska t.ex. rapportera in antal nya patent, medan andra inte ska det. Det kanske största problemet är att det är oklart vilken funktion indikatorerna ska fylla: samlas de in för att ge information om olika aspekter eller är de i själva verket mål för verksamheten? Indikator betyder vanligen informationsenhet som indikerar någon typ av utfall eller resultat. Men i 1-43
ansökningshandlingarna till fonderna uppmanas sökanden fylla i nivåer för indikatorn, t.ex. antal arbetstillfällen som förväntas skapas. Då har indikatorn snarast blivit ett mål eftersom en förutbestämd nivå har definierats. Flera av de indikatorer som fonderna regelbundet ska rapportera är på kort sikt orealistiska i förhållande till riskkapitalfonders verksamhet: två av de s.k. kärnindikatorerna är antal arbetstillfällen och antal nya företag. Riskkapitalfonder arbetar inte direkt för att skapa jobb eller nya företag, även om det kan - och förhoppningsvis blir - en följd av lyckade investeringar. I den mån det skapas jobb och nya företag så är det på sikt och som en indirekt följd av utveckling i investeringsföretag. Det innebär att de är både intressanta och relevanta som indikatorer för att följa upp vilka effekter den här typen av fonder ger. Däremot bör de inte ses som direkta mål för fondernas verksamhet för att bedöma deras framgång på kort sikt. Tillväxtverket har deltagit aktivt i diskussionen kring indikatorerna och har tillsatt en arbetsgrupp för att bearbeta indikatorer och inrapportering. 5.5 Sammanfattning och slutsatser Fondernas uppdrag och deras framgång har av fondprojekten bitvis upplevts otydligt. Formella krav har gett utrymme för flera tolkningsmöjligheter vilket gett konsekvenser för vilka investeringar fonderna kan och bör göra. Det har inte funnits någon övergripande målstruktur för satsningen och ansökningshandlingarnas formuleringar kring horisontella kriterier och indikatorer har skapat frågor både kring uppdrag och hur fonderna ska bedömas. Både Tillväxtverket och fonderna har aktivt diskuterat och analyserat detta och en stor del av följeforskningen under det första året har handlat om dessa diskussioner. En gemensam målstruktur har nu tagits fram, vilken kommer ligga till grund för följeforskningen och diskussionen kring i vilken utsträckning fonderna är framgångsrika eller inte. Fondernas primära uppdrag är att vara goda riskkapitalister: att göra lönsamma investeringar och bidra till utveckling av företagen man investerar i. Dessutom förväntas insatsen stimulera den regionala privata riskkapitalmarknaden. Även om målstrukturen är gemensam för fonderna är det viktigt att komma ihåg att olika regionala förutsättningar kommer att påverka i vilken mån olika mål nås. Det är särskilt intressant för följeforskningen att följa och analysera hur fondernas delvis olika modell och arbetssätt påverkar utveckling. Både Tillväxtverket och fonderna har aktivt arbetat för att undvika språkförbistring och förtydliga fondernas uppdrag och formella ramar. 1-44
Page 1 and 2: REPORT 2012/05 Start av regionala i
Page 3 and 4: (Growth Analysis) is working on beh
Page 5 and 6: funds’ development is of particul
Page 7 and 8: Datum Augusti 2010 START AV REGIONA
Page 9 and 10: SUMMARY This is the first annual on
Page 11 and 12: different funds. This also means th
Page 13 and 14: SAMMANFATTNING Detta är den först
Page 15 and 16: direktförfrågningar och utvärder
Page 17 and 18: Vilken är följeforskarens roll? A
Page 19 and 20: 1.1.2 Följeforskningsprocessen Fö
Page 21 and 22: 1.2 Disposition för rapporten Denn
Page 23 and 24: ERUF-medel för delfinansiering av
Page 25 and 26: 2.3 Har marknaden misslyckats eller
Page 27 and 28: Den ekonomiska utvecklingen i Väst
Page 29 and 30: Det finns betydande skillnader mell
Page 31 and 32: Tabell 3.1 Fondernas kapitalbas Fon
Page 33 and 34: satsningen var att ge möjlighet at
Page 35 and 36: uppsökande verksamhet och marknads
Page 37 and 38: � Investering sker i aktier, konv
Page 39 and 40: 4. FONDERNAS START - HUR HAR VERKSA
Page 41 and 42: ta igen förseningen under resten a
Page 43 and 44: Företagare och befintliga ägare g
Page 45 and 46: gjorde möjligheten att starta fond
Page 47 and 48: fondernas första år. Som redan n
Page 49: privata och offentliga aktörer ino
Page 53 and 54: Tabell 6.1. Kritiska framgångsfakt
Page 55 and 56: � Att få till ett bra flöde av
Page 57 and 58: 7. SAMMANFATTANDE ANALYS OCH REKOMM
Page 59 and 60: REFERENSER Publicerade källor Avde
Page 61 and 62: Värmland Aktörer Medfinansiering
Page 63 and 64: BILAGA 2: FRÅGOR OCH SVAR STÄLLDA
Page 65 and 66: Eftersom det i exemplet ovan finns
Page 67 and 68: CIRCLE REPORT SERIES CIRCLE (Centre

REPORT 2012/05 Start av regionala investeringsfonder ... - circle

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?