Aktuellt#1_2017

AKTUELLT 

FRÅN SÖDERMANLANDS-NERIKES NATION #1 2017

LEDAREN 

INNEHÅLL 

05. 1Q har ordet 

06. På Madagaskar 

08. 

Det känns som sanning 

Vi sitter på Brundisium och färdigställer det sista av tidningen, i 

sista minuten. Det tar sin tid att bli klar med en tidning, och det 

finns många anledningar till att vi sitter här och stressar i slutspurten. 

En av oss är ny som redaktör, vi är ett nytt team, vi måste lära 

känna varandra och hitta våra rutiner. Det är en ny termin, nya och gamla 

skribenter samsas om tidningens sidor. Men ingen av dessa faktorer är 

den verkliga tidsboven, det som tar upp vår tid är allt som händer runt 

omkring oss. Allt annat vi också kan eller borde göra. Distraktionerna. 

Att sitta och jobba på Brundisium innebär ett samarbete med de andra 

ämbetsmännen på nationen, de behöver också tillgång till datorer 

och arbetsyta. Vi är duktiga på att samsas och det finns oftast plats åt 

alla. Men om vi bortser från det faktum att det ibland inte finns tillgång 

till dator, öppnar Brundisium också upp för en uppsjö av distraktioner. 

Det finns alltid något att diskutera, något annat man 

borde kolla upp, någon man måste fråga något. ”Jag ska bara kolla en 

grej, det går snabbt”, säger vi, men sällan går det snabbt. Helt plötsligt 

finner vi oss själva i en diskussion om bordsplaceringen på en 

gasque. Vi diskuterar designen på något som inte alls har med tidningen 

att göra. Ständigt är det något som pockar på uppmärksamheten. 

Det är dock just dessa distraktioner som är det fina med att vara 

på Brundisium. Att ha ett ämbete på nationen innebär en inblick i 

en mängd olika världar, det innebär att vi får umgås med de andra 

ämbetsmännen och att få vara en del av en gemenskap. Men det 

innebär också att vi plötsligt sitter här och balanserar på deadline, 

samtidigt som vi försöker skriva en ledare utan att tappa fokuset. 

Vi blickar framåt, ut genom Brundisiums fönster och mot våra 

framtida yrkesliv. Inte heller där kan vi förvänta oss lugn arbetsro 

varje dag eller tid för bara det vi vill göra. Det kommer inte alltid 

vara en dans på rosor där heller, tänker vi oss. Då liksom nu kommer 

distraktionerna finnas närvarande, störande eller roligare 

än det vi egentligen ska göra. Vi möter dem med öppna armar. 

och 

09. Med våren i kroppen 

10. Kunskapens fruktan? 

12. Sigrids sida 

13. Kalendern 

14. Smartphones, Sinek och sinnet 

16. Notisen 

18. Öppet slott 

20. Poesin 

22. SNettikettspalten 

24. 2Q 

26. Recentior i Uppsala 

28. Quiz 

29. Hitta rätt 

30. Referatet 

31. Kallelsen 

2 

3

REDAKTIONEN 

1Q HAR ORDET 

Redaktionsassistent 

Hannah Renström 

Omslagsfoto 

Mikael Ingemyr 

Fotograf 

Måns Widstrand 

Krönikör 

Ellen Widstrand 

Skribent 

Annika Kronberg 

N 

ationerna i Uppsala är unika. På 

helt ideella krafter driver tusentals 

studenter nationernas verksamheter 

vid sidan av sina studier. 

Nationerna med sina körer, spexgrupper, 

restauranger, klubbar, gasquer, idrottsföreningar, 

loppmarknader, hembygdsresor och 

bostäder, ger Uppsalas studenter en möjlighet 

att få en värdefull fritid under studietiden. 

På nationerna får vi medlemmar 

möjlighet att ta på oss verksamhetsuppdrag 

som innebär att vi kan växa i våra roller och 

få träna på ansvarstagande, ledarskap och 

samarbete. Vi får träna på vår organisatoriska 

förmåga och vår sociala förmåga. Nationerna 

rustar oss för livet. 

Skribent 

Malin Kristoffersson 

Skribent 

Annie Wattman 

Skribent 

Junia Henriksén 

Skribent 

Hjalmar Lind 

Skribent 

Eddie Fernberg 

På Snerikes engagerar sig hundratals personer 

varje termin för att utvecklas som människor, 

få ny erfarenhet och kunskap samtidigt 

som organisationen utvecklas. Och så har 

det varit sedan nationens grundande 1595. 

Generation efter generation Sörmlandnärkingar 

har alltså funnit sin gemenskap på 

nationen och tillsammans över tid byggt upp 

den nation som vi idag känner. 

Det folk som forntid haft, ska även framtid äga. 

Dessa ord kan du läsa i taket på nationshuset 

när du går upp för trappen på väg mot balustraden 

och festsalen. Devisen påminner oss 

om en central del i nationens livshistoria. 

Att det är vi som är engagerade idag som får 

nationen att fungera, men det är alla Sörmlandnärkingar 

över tid som får nationen att 

leva. 

Skribent 

Lina Thelander 

Skribent 

Nationskaplan 

Sigrid Sundmark 

Recentiorsförmän 

Sara Widebäck, 

Ingrid Heed och 

Gustav Janér 

I mitt ämbete träffar jag dagligen ämbetsmän 

och medlemmar som alla i sina roller 

utvecklas som människor och som växer i 

sina ledande och ansvarstagande roller. Tillsammans 

utvecklar de nationen till att vara 

den plats som vi alla älskar och håller kär. 

Tillsammans är vi alla med och skapar och 

bidrar till vår framtids forntid. En forntid 

som vi i framtiden kommer vara stolt över. 

Redaktörer 

Alva Schiöler 

& Anton Julin 

Kontakt 

aktuellt@snerikes.se 

Tryck 

Exakta AB 

Ansvarig utgivare 

Theodor Söderberg 

Adress 

S:t Larsgatan 4 

753 11 Uppsala 

På omslaget 

Jacob Olofsson 

4 

5

STORSPEXET 

PÅ MADAGASKAR 

TEXT OCH FOTO:JUNIA HENRIKSÉN 

‘’Och nu har de, liksom vi, kommit 

in på ö. När jag tänker, att de snart 

kommer äta kotletter och biffstekar 

på hotellen i Madagaskar av mitt eget 

kött, av mig, Lars Timeolen Rapp.’’ 

På Madagaskar, Södermanland-Nerikes 

nations 

spex, skrevs av två 

nationsmedlemmar. Axel 

Borg och Hugo Montgomery-Cederhjelm 

. Spexet 

uppfördes för första gången 

den 2 april 1870 och 

tog sig snabbt in i nationens 

hjärta och har blivit 

en odödlig klassiker. Än 

idag präglar den nationen 

i form av att sånger från 

spexet tas upp som de 

två första snapsvisorna 

vid middagar i nationens 

regi, där man redan då har 

kommit i bekantskap med 

drottningen Uschiameja 

och den Stridsvind som blåser över 

människoätarnas ö. 

För vissa går kanske associationerna 

vid dessa namn inte längre än till 

sittningens första bäska. Men vare 

sig vi vet om det eller inte, när vi i 

6 

förväntansfull feststämning sjunger 

Ushiamejas triumfmarsch, för vi vidare 

en tradition som levt och frodats 

på vår nation i 146 år. 

Orkestern från uppsättningen 1907 

Denna tradition har även präglat mig 

då min far var dirigent för orkester i 

spexet 1997 och jag kom till världen 

året innan då han var mitt i spexet 

när jag firade min första födelsedag. 

Allt ifrån att musikstycken ur 

spexet sjöngs på mitt dop till att jag 

dansade mina första danssteg till 

‘’Jag var student - Rapps kupletter’’ 

som är en av musikskatterna i spexet. 

När jag kom till nationen 

höstterminen 2015 så 

sattes det andra stora 

spexet på nationen upp. 

Mohrens sista suck. Då var 

det både nya som gamla 

studenter som hjälpte till 

scenen, marknadsföringen 

och framträdande. Då satt 

min far vid pianot ännu 

en gång med sina gamla 

vänner från tidigare år på 

nationsscenen. 

Där fick jag se hur de genuint, 

20 år efter aktiv tid, 

fortfarande drar sig till 

nationen och ännu idag 

har denna nation och dess 

skatter nära deras hjärta. 

Det är nog inte av en slump som 

de ännu idag fortfarande är kvar 

på nationen och har lika roligt med 

detta då som nu. 

Det är återigen dags. Dags att packa 

resväskan och boka en biljett. Vi ska 

Årets uppsättnings korister, under ledning av Therese Wandemo, med palm-stöd av Axel Furusten som i år innehar rollen Uffo 

till Madagaskar för det 146:e året. 

Det är våren år 2017. Senaste gången 

detta spex uppfördes vid nationen 

var år 2007 och där innan 1997. Kanske 

börjar ni förstå, att detta inte är 

ett spex som vi sätter upp varje år, 

utan enligt tradition var tionde år. 

I år så sätts detta mirakulösa spex 

upp på Reginateatern 

den 21-25 april, med 

producent Emanuel 

Eriksson i spetsen. Med 

en makalös ensemble, 

orkester, kör och ett 

mästar-team, kommer 

Reginateaterns scen att 

gunga. 

Skådespelarteamet består av 7 personer 

där vi har Fredrik Wilbrand 

som den f.d. Uppsalastudenten Rapp 

och Martin Wahlund den franske 

botanikern A’la Bonnheur som kommer 

i land på ön Madagaskar. Där de 

möts av en grupp strandsatta människoätare 

- ledda av drottningen 

Uschiameja, i år gestaltad av Viktoria 

Rydén - som är beredda att få 

middagen klar till varje pris. 

När jag frågar spexets regissör Niklas 

Clarkson varför Uppsalas studenter 

bör ta chansen att se årets 

uppsättning (förutom tidsaspekten 

mellan uppsättningarna), blir han 

"Med en makalös ensemble, orkester, 

kör och ett mästar-team, kommer 

Reginateaterns scen att gunga" 

lite fundersam, men säger tillslut: 

“I årets uppsättning kommer vi väldigt 

nära originalet från 1870. Men 

också närmre människoätarna. Vi får 

följa med på deras resa, hur de hamnade 

på ön och varför de började äta 

människokött. En rolig och gripande 

berättelse med en stark ensemble - 

och väldigt starka sånger.” 

Det är knappa två månader kvar till 

premiären den 21 april och produktionen 

är i full gång. Alla sitter i 

sina vrår; i nationshuset, hemma i 

Triangeln eller på för att rota fram 

kläder till ensemble, skådespelare 

och orkester och man känner verkligen 

att Madagaskar-stämningen börjar 

sätta sig. 

Nu så har vi äntligen börjat kombinera 

de olika delarna som 

fram till nu har suttit i 

sina egna separata grupper 

för att komma fram 

något resultat som nu 

börjar visa sig. 

Jag hoppas innerligt att 

vi ses på Reginateatern den 21-25 

april med vårkänslor och uppladdning 

för valborgshelgen, för hur kan 

man bättre värma upp inför det 

än att se vårt storspex ‘’På Madagaskar’’. 

Tarabagataj! 

7

FILOSOFIN 

KRÖNIKAN 

MED VÅREN I KROPPEN 

DET KÄNNS SOM SANNING 

I 

ett fikarum på en arbetsplats 

någonstans i Mellansverige, 

sitter en grupp människor och 

dricker kaffe. Två äldre män 

och en yngre kvinna hörs mer än 

de övriga. De talar om den senaste 

tidens bränder och stenkastning 

mot räddningspersonal i förorterna. 

De talar om en åsiktskorridor. Argumenten 

är bekanta. Argumentationstekniken 

lika bekant. “Det handlar 

om fakta, man kan inte blunda 

för sanningen, vi har varit för godtrogna.” 

De rabblar siffror och procentsatser. 

Motståndarsidan i argumentationen, 

en medelålders kvinna 

och en student på praktikplats, är 

ganska tystlåtna. Hur argumenterar 

man mot fakta? Det är förstås 

svårt, man måste för det första vara 

påläst och för det andra ha fakta som 

stärker ens egen hållning. Debatten 

är ensidig, sanningen örfilar de 

dagdrömmande idealisterna gång på 

gång. Sanningen. Var kommer den 

ifrån? 

Telefonen plingar till. Pushnotis 

från Omni. Tjugotvå personer döda i 

busskrasch i Indien. Jag för tummen 

8 

TEXT: DEMIRATUS 

mot skärmen, rör lätt vid texten och 

skickar obesvärat iväg den åt höger, 

ut i luften, bort från skärmen, bort 

från mitt medvetande. Detta är mitt 

nyhetsflöde. Mitt intag av information, 

min omvärldsorientering, min 

intellektuella föda i en färdig mall: 

[siffra, människoliv, plats]. Siffran 

kommer alltid först, det är den som 

avgör om jag kommer att vifta undan 

notisen eller trycka på den. Det vet 

Omni. Jag tänker att det hela påminner 

om korv med bröd och annan 

onyttigheter. Alla vet vi att man 

ska äta nyttigt för att bygga en frisk 

kropp, det får vi höra hela tiden, 

från alla håll. Men vem lär oss att 

konsumera nyttig, vällagad information 

för att bygga en sund idévärld? 

Och hur kan man kontrollera sitt 

informationssmåätande när man har 

en potentiellt bottenlös godispåse i 

fickan? 

Hans Rosling gick nyligen bort. Han 

var en person med stor tilltro till 

människors goda vilja och stödde 

sina sällsynt optimistiska prognoser 

på välgrundade fakta. En galjonsfigur 

för fikarumsoptimisterna, en som 

hade förmåga att presentera siffror 

som väckte positiva känslor. Siffror 

som legitimerade andra åsikter än 

de som fick plats i den alternativa 

åsiktskorridoren. Den åsiktskorridor 

som under de senaste tio åren 

byggts av aggressiv bevisföring och 

ifrågasättande av vad som hittills 

betraktats som sanning. Just där 

finns kärnan - i begreppet sanning. 

Hans Rosling försökte upplysa om 

att vad som var allmänt vedertaget, 

inte alltid var sanningen. 

Tilltron till sanning finns djupt 

rotad i vår till synes rationella, 

sekulära föreställningsvärld som 

något närmast religiöst. I debatten 

använder vi oss av fakta för att visa 

att just våra åsikter minsann vilar på 

rationella grunder. En åsikt måste 

i vår kultur vara behäftad med sanning 

för att vara legitim. Men ett 

vetenskapligt svar beror som bekant 

på frågeställningen. Och frågeställningen 

formuleras utifrån en intention. 

Så om våra intentioner avgör 

vad som betraktas som sant - vad 

styr egentligen våra intentioner? 

E 

n söndag i mitten av februari 

väcks jag av den årliga 

känslan av vår. Ofta infinner 

sig känslan långt innan våren faktiskt 

är här. Plötsligt känner jag ett 

behov av att lyssna till Cornelis fantastiska 

Sommarkort, medan solens 

strålar letar sig in genom gardinerna. 

Nog är sommaren långt borta, men 

idag känns våren väldigt närvarande. 

Det är gott nog för mig. Jag föredrar 

våren framför sommaren. Jag tillhör 

inte den skara som gärna romantiserar 

sommaren, för att sedan när den 

väl är här högljutt beklaga sig då det 

väder som önskas inte bjuds. 

Något som är fantastiskt med Sverige 

är att vi har fyra årstider. Dessa 

tjänar till så mycket inspiration. Jag 

får ny energi när årstiderna skiftar. 

Gustavianum är lika vackert i vinterskrud 

som universitetsparken är när 

de första scillorna dyker upp på vårkanten. 

En glittrande sjö i juli är lika 

vacker som en expressionistisk höstscen 

i brinnande eftermiddagssol. 

Vårsolen hade inte uppskattats så 

mycket om inte den där novemberdagen, 

då gråskalan ligger tungt över 

näthinnan, hade ägt rum. Och då kan 

jag ändå hitta en tjusning i vemodet, 

om omgivningen inte är alltför 

själlös och monoton. 

Vårt fina lands geografiskt kyliga 

relation till ekvatorn har sina fördelar. 

Dalar grönskar och parker står 

i blom när du med bubbel i hand 

styr mot vårbalens första fördrink. 

Solen lyser med sin närvaro under 

promenaden hem efter en glammig 

och stökig vårbalsnatt på den bästa 

av nationer. Ljuset är allrådande. 

Vad fantastiskt det är att leva i ett 

kalltempererat klimat. Just därför 

blir jag något provocerad när svensken 

i sina svarta kläder skapar 

begravningsstämning och muttrar 

ilsket hur synd det är om oss, som 

lever här uppe i Norden. Sedan bokar 

hen en flygresa till Thailand på bekostnad 

av en fattig familj i västra Afrika 

som vittnar om allt värre vattenbrist. 

Klimatet i Sverige håller också på 

att förändras. Skönt med lite värme, 

tänker någon. Skönt med lite mer 

grundvatten, tänker jag. Kanske är 

de vita jularna snart ett minne blott 

även norröver. Novembers gråskala 

breder ut sig i takt med att gränsen 

mellan årstiderna suddas ut. Vintrar 

fulla av regn och slask. Somrar med 

ökad torka och dödlighet. Kulturbyggnader 

som hotas av frostsprängning 

och mögel. Det är förhållanden 

som mycket väl kan bli verklighet i 

framtida Uppsala. Möjligtvis svämmar 

Fyrisån över. Kanske gynnas 

jordbruket, kanske gör det inte det. 

Det vi vet är att många människor i 

andra delar av världen kommer att 

missgynnas kraftigt. 

Jag hävdar inte att långväga resor 

borde förbjudas. Inte heller vill jag 

förminska den trötthet och det kval 

som många svenskar upplever under 

våra vintermånader. Ibland hamnar 

även jag där. Det jag vill är att vi 

sätter väder och klimat i ett globalt 

perspektiv, genom vilket vi förhoppningsvis 

kan hitta sätt att må bättre 

utan att förvärra tillvaron för andra 

människor. Gör ett försök att bryta 

dig loss från den kollektiva klagan 

som sköljer över Sverige vid första 

bästa höstbris. Våga vara motvalls. 

Ljuset kommer alltid tillbaka. 

Nu har årets första vårmånad anlänt, 

och både krokus och snödroppar 

dyker snart upp lite överallt. Jag 

tänker tillbaka på den där söndagen i 

förra månaden då våren fanns i kroppen, 

trots att is låg frusen på marken. 

Det kändes bra. Det finns ingen 

poäng med att skynda fram. Jag föredrar 

att vårkänslan förekommer mig 

i mitten av februari. För jag vet att 

våren snart är här. Jag väntar snällt. 

Och när våren är här, då är hela Sverige 

redo. 

I ämbetet, 

Ellen Widstrand 

Krönikör 

9

UTBILDNINGEN 

KUNSKAPENS FRUKTAN? 

TEXT OCH FOTO: ANNIKA KRONBERG 

JURIDISKA BIBLIOTEKET 

10 

T 

ävlingsinstinkten. Den 

kan hjälpa dig. Förbered 

en monolog: Berätta hur 

långa dina skoldagar är, 

hur många tentor du har, hur svårt 

det är att få bra betyg. Berätta om 

hur många som blev underkända på 

den här kursen förra terminen, hur 

oförstående dina lärare är, hur tufft 

du har det. Berätta för mig hur enkel 

min utbildning är. Du som vet. 

Enligt SVT rankades Uppsala Universitet 

år 2016 som landets näst 

bästa universitet och i världen placeras 

vi, Sveriges äldsta 

universitet, på plats 60. Vi 

ska vara stolta. Vi studerar 

på ett av världens främsta 

lärosäten och vi har en 

framtid som akademiker. 

I det stora hela är vi Uppsalastudenter 

lyckligt lottade. 

Om vi bara tar ansvar 

för våra studier får vi 

betalt för dem (känns det 

som), och dessutom spetsas 

våra liv med ett nationsliv fyllt 

av allt från öl och yoga till teater och 

rebusrally. Men, studentlivet präglas 

också av hierarki och kategoriserande 

värderingar. Vi har så mycket 

gemensamt genom kurslitteratur, 

laborationer och exkursioner, vi sätter 

vårt ekonomiska kapital på prov 

genom enorma CSN-lån – men oavsett 

likheter är vi polariserade. Vår 

status ger oss vårt värde. 

Jag har hört vänner prata om fikaingenjörer, 

vänner som påpekat att 

jag borde lägga min potential på 

något bättre, se mina möjligheter att 

bli rik, vänner som inte kan förstå 

hur min utbildning kan vara stressig. 

Mina tentor kan omöjligt vara lika 

svåra, mina skoldagar aldrig lika 

långa eller tuffa. Jag ska ju bara bli 

lärare. 

Tävlingsinstinkten. Den kan skada 

dig. Studenter är experter på att 

jämföra sig: Vilken utbildning som 

är svårast, vilken som är bäst, vilken 

som ger dig en rolig framtid, vilken 

som gör dig rik. Lågstatusyrken 

måste försvaras, kandidatexamina 

förklaras. Det verkar som att det är 

"Finns det ett självförverkligande i 

att ha en tuff studietid? Finns det 

ett värde i att vara den som är mest 

stressad, och dessutom kunna bevisa 

det för människor i ens omgivning?" 

viktigt att bevisa för andra att vardagen 

minsann är stressig och svår, 

och att utbildningen faktiskt leder 

till något värdefullt. Uppenbarligen 

har vi kommit till ett stadie där det 

går att jämföra svårighetsgraden i 

immaterialrätt och litteraturhistoria, 

stokastisk modellering och evolutionsbiologi. 

Finns det ett självförverkligande i 

att ha en tuff studietid? Finns det 

ett värde i att vara den som är mest 

stressad, och dessutom kunna bevisa 

det för människor i ens omgivning? 

Jag vet att utbildningsvalet väcker 

normativa associationer och att det 

finns lika många studenter som nedvärderar 

varandras framtid som det 

finns studenter som valt utbildning 

utifrån yrkesstatus. För att få lite 

perspektiv på utbildning och dess 

värde och status hörde jag av mig 

till Eva Åkesson, universitetets rektor, 

och Erik Falk, lektor i svenska 

språket på institutionen för nordiska 

språk. 

Eva Åkesson betonar att det finns ett 

värde i tävlingsinstinkten studenter 

emellan: ”Det kan nog vara 

så att det både handlar om 

att peppa sig själv lite och 

att signalera till omvärlden 

att det inte är busenkelt 

att gå en universitetsutbildning. 

För det är det 

inte. Det är och ska vara 

krävande att genomgå en 

bra utbildning.” Enligt Eva 

Åkesson finns det en problematik 

i att den mediala 

bilden av universitetsstudier är att 

det är slappt, men att studenter har 

god anledning att vara stolta över 

prestationer och den energi vi lägger 

på studierna. 

CAROLINA REDIVIVA 

Eva Åkesson belyser också att vi bör 

ha stor respekt för utbildningssystemet 

och den kunskap vi får möjlighet 

att utveckla i våra studier. 

“All kunskap är viktig och kommer 

att behövas för samhällets utveckling. 

Utbildning gör också att vi 

växer som människor. Studietiden 

i sig är en utbildning för livet, vid 

sidan av poänggivande kurser.” Utifrån 

Eva Åkessons citat vill jag påstå 

att vi studenter bildar en enhet, och 

att mångfalden i ämnesstudier är det 

som ger oss vårt värde. 

Erik Falk har en lärarexamen i 

ryggsäcken och hans lektorstjänst 

inkluderar undervisning på ämneslärarprogrammet. 

När jag pratar 

med honom definierar han att den 

tävling jag refererar till som “den 

eviga jämförelsens gift”: djupt rotade 

föreställningar och tankescheman 

som vi har om oss själva, varandra, 

samhället – och utbildningar. 

Enligt Erik Falk är det inte minst 

vi studenter som i våra samtal bär 

ansvaret för hur vår utbildning 

värderas. 

“Skillnader mellan professionsutbildningars 

föreställda och verkliga 

status har att göra med antagningskrav, 

söktryck, kognitivt utmanande 

undervisning, kunskapskrav, studenters 

närvaro och ansvarskänsla, 

samt examinationsformer och hur 

studenterna talar om dem. Hur vi 

samtalar och diskuterar om de här 

faktorerna påverkar våra tankescheman.” 

Med Erik Falk diskuterar jag också 

lärarprogrammet mer specifikt. Erik 

Falk minns att han tyckte att intagningspoängen 

på lärarprogrammet 

var skyhöga när han ansökte i början 

av 80-talet, men han minns inte 

om de diskuterade olika utbildningars 

status. Kanske diskuterades det 

inte för att status var mindre viktigt, 

kanske minns han det inte för att 

lärarna då inte var lika påverkade av 

diskussionen. Idag upplever han att 

samtal kring lärares utbildning och 

status allt oftare står på agendan. 

“Alla kan tycka till om skolan och 

glömmer lätt bort att de måste skifta 

fokus från tonåringens frustrerade 

ÅNGSTRÖMSBIBLIOTEKET 

minnen till en mer balanserad vuxensyn 

på skolans betydelse för oss alla, 

särskilt för de studenter som jämför 

sin egen utbildning med andra kamraters 

utbildningar. Läraryrket är 

viktigt för en välutbildad befolkning 

i ett välutvecklat samhälle.” 

I samtalet konstruerar vi hierarkin 

som resulterar i den status som 

hyllar eller plågar oss. Vi kommer 

till Uppsala med höga gymnasiebetyg 

eller lyckade högskoleprov i 

ryggsäcken, mer eller mindre förberedda 

inför att med tiden tentera 

30, 180 eller 300 högskolepoäng. 

Betygen och CSN-lånen vi tar med 

oss härifrån har inget kausalt samband 

med vår framtid eller vår status. 

Trots att vår fördelning över 

ämnesfältet är förutsättningen för 

ett utopiskt samhälle är den ständigt 

där: tävlingsinstinkten – kunskapens 

fruktan. 

11

HÄLSNING INIFRÅN 

KALENDERN 

SIGRIDS SIDA 

TEXT: NATIONSKAPLAN SIGRID SUNDMARK 

ILLUSTRATION: ALVA SCHIÖLER 

Å 

ret är 2017 och vintern har 

ännu inte släppt taget om 

den eviga ungdomens stad. 

Det är gråkall februari och 

vi befinner oss i en tid när en amerikansk 

president gör det fullt möjligt 

för halva världen att fråga sig vad 

det egentligen var för hemskt som 

hände i Sverige igår. Vi som bor här 

vet att det mest rafflande som hade 

hänt dagen före var att en 87-årig 

rockfarbror från Uppsala gick vidare 

till final i melodifestivalen. Jag 

tror att Owe Thörnqvist tar melloskrällen 

med ro och bakom 

sina solglasögon fortsätter 

han att stuffa genom livet 

som den boogieman han är, 

men kanske delar han med 

många av oss samma oro 

för de tecken runtom i vår 

värld som talar för att den 

ljusnande framtid måhända 

inte är vår. 

För 27 år sedan skulle jag fylla 14 

på hösten och under hela uppväxten 

hade Europa varit uppdelat i två 

block, det goda väst och det onda 

öst. I öst tänkte man sig att allt var 

grått och människor var olyckliga. 

Alla hus var DDR-grå och för oss var 

Sovjet ärkefienden nummer ett! I alla 

svenska hem fanns telefonkatalogen 

och i den fanns viktig samhällsinformation 

-Om kriget kommer - för 

det kalla kriget var en realitet som vi 

växte upp med. Det där ändrades 9 

november 1989 för då hände det som 

ingen hade trott skulle vara möjligt, 

Berlinmuren började rivas! Jag var 

inte så gammal, inte särskilt samhällsintresserad, 

förmodligen mer 

intresserad av att spana på killen i 

9B, men detta stora att muren revs, 

det gjorde djupt intryck, vi vädrade 

vårluft, framtidsro och hopp. 

Hur är det 2017, vilken luft vädrar 

vi och vad är vårt hopp? Hur mycket 

oreda kan en president hinna ställa 

till med på fyra år? Kommer det 

12 

bli fred i mellanöstern? Går det att 

stävja de tendenser och regimer som 

vill sätta munkavle på det fria ordet, 

hur håller vi koll på att en nyhet är 

sann eller falsk, hur allvarligt är klimathotet, 

hur blir det när Storbritannien 

lämnar EU och varför dog 

Hans Rosling när vi behöver hans 

positiva syn på världen som mest? 

Det är lätt att misströsta och 

världssamvetet kan tynga våra axlar, 

men ibland måste vi våga vända 

andra kinden till, i bemärkelsen 

"Allt det goda som vi vill, det 

sker inte av sig självt, det måste 

vi vara med och skapa och därför 

måste vi också glädja oss åt 

det lilla, för det börjar där" 

vända oss bort från det eländiga för 

att få syn på det underbara. Allt det 

goda finns också, samtidigt, även om 

det är svårt att tro ibland. Vi är med 

om det goda varje dag och även om 

det ofta ser dystert ut när vi scrollar 

neråt i nyhetsappen och pushnotiserna 

nästan uteslutande verkar 

handla om skjutningar i Malmö, så är 

inte det hela sanningen. 

Bortom det gråkalla februari finns 

det en vår full av lövsprickning, 

fågelsång och harungar. Soliga väggar, 

ny vårjacka och den första kyssen. 

Kanske banala exempel som 

inte väger särskilt tungt när världen 

verkar inkapslad i en gråkall februari 

i evigheters evighet. Men minns 

då att Berlinmuren föll, att Nelson 

Mandela släpptes ut ur fängelset, att 

ozonlagret läkte. Allt det goda som 

vi vill, det sker inte av sig självt, det 

måste vi vara med och skapa och 

därför måste vi också glädja oss åt 

det lilla, för det börjar där. Nu kommer 

våren, den underbara våren som 

bär med sig löftet om att vintern 

inte är evig, att ljuset vinner över 

mörkret och att livet segrar. Nu är 

det tid att slänga av sig ”neggoluvan”, 

låta solens strålar träffa den 

törstande huden och våga lita på att 

än är inte sista ordet sagt, än finns 

det all anledning att tro och hoppas 

på att den ljusnande framtid verkligen 

är vår! Glad vår! 

Om du känner att du behöver någon 

att prata med, tveka inte att höra av 

dig. Som präst i Svenska kyrkan har 

jag absolut tystnadsplikts och ett 

samtal med mig kostar ingenting. 

Du är välkommen! 

Sigrid Sundmark, 

nationskaplan och präst i 

Eriksbergskyrkan i Uppsala 

sigrid.sundmark@svenskakyrkan.se 

018-430 36 90 

April 

1 

3 

Damsupé 

Landskap II 

9 Städdag II 

13-17 Påskstängt 

21-25 På Madagaskar 

28 Skvalborg 

29 Kvalborg 

30 Sista april 

Mars 

29 Öppet slott 

Maj 

1 Majmiddag med kamratmöte 

6 Snally 

12 Reccepaketsaktivitet 

14 Städdag III 

15 Landskap III 

20 Vårbal 

23 Brygganpremiär 

13

GRANSKNINGEN 

SMARTPHONES, 

SINEK OCH SINNET 

TEXT: HJALMAR LIND 

14 

Bakgrunden 

Julafton. En dag som traditionellt 

kännetecknas av tindrande små ljus, 

irriterande släktingar, sill och potatis, 

samt allt annat som vi orkar tycka 

är fint och trevligt, just i juletider. 

Men för mig innebar denna julen 

också ond, bråd död (inte Jesus). 

Efter en tids skruttighet och ovilja 

att ta till sig den livsviktiga näringen 

genom eluttaget så drog min 

ettåriga iPhone 6S sin sista, rossliga 

notis om någon Facebook-vän som 

skaffat Instagram, och somnade in 

med ett stilla bzz på julaftonsmorgonen. 

Mina desperata och stundom 

aggressiva upplivningsförsök var till 

ingen nytta. 

Allt eftersom smartphonesen tar 

över allt fler sysslor och uppgifter 

som tidigare sköttes av olika apparater, 

eller rentav personer, går nu 

en överväldigande majoritet av västvärldens 

befolkning runt med en hel 

liten värld i fickan, barn såväl som 

vuxna. Luren betalar våra räkningar, 

kommunicerar med våra vänner och 

roar oss när vi inte har lust eller kreativitet 

nog att hitta på något annat. 

Fantastiskt. Fantastiskt och farligt. 

I skuggan av den tekniska lilla 

mirakelmaskinen smyger sig nämligen 

otrevligheter fram. Mobilberoendet 

har stadigt ökat, och 

på senare tid har allt fler kritiska 

röster höjts mot det snabbt ökande 

mobilanvändandet. I en uppmärksammad 

Youtube-video, ett utdrag 

från talk-showen Inside Quest, röt 

författaren och kulturantropologen 

Simon Sinek ifrån och förkunnade 

hur överdriven mobilanvändning 

kunde var minst lika farlig som alkohol- 

eller andra mer ”traditionella” 

missbruk. Överdrivet kanske. Eller? 

Tre av Simon Sineks tecken på att 

du är mobilberoende: 

1. Du smsar folk som inte är närvarande 

under en social aktivitet 

med vänner. 

2. Du låter mobilen ligga framför 

dig på bordet under middagar eller 

möten. 

3. Du kollar på mobilen innan du 

säger godmorgon till personen bredvid 

dig i sängen. 

För undertecknad, som utan tvekan 

kunde pricka in åtminstone de två 

första tecknen (det tredje undantaget 

p.g.a. singel), så borde därmed 

förlusten av min lur innebära svåra 

abstinensproblem och allmän misär. 

Men här fanns också en sprudlande 

möjlighet – total mobilfrihet. En 

chans att pröva hur en modern ung 

person klarar sig i en månad helt 

utan tillgång till telefon. Hur rätt 

har Sinek? 

24 december - 24 januari. 

Mobilfria månaden. 

Att ta sig igenom julen och mellandagarna 

var enkelt, rentav befriande. 

Istället för att vandra i någon 

typ av social gråzon mellan familjoch 

kompissektorn blev plötsligt 

umgänget totalt fokuserat. Att lyssna 

på äldre släktingars historier om 

forna tider blev faktiskt betydligt 

trevligare (och roligare) när det inte 

fanns en snapchat eller dylikt att 

låta tankarna glida mot. 

För fokuset var det är nästintill 

skrämmande vilken skillnad det 

gjorde att inte ha en portabel distraktion 

i fickan. Plötsligt blev allt 

i omgivningen intressant. Böckerna 

blev mer spännande, konst på museum 

mer levande. Plugget betydligt 

roligare. 

Den största skillnaden jag märkte 

var dock i min egen kreativitet. När 

jag inte har tillgång till cybervärlden 

blev plötsligt den verkliga så mycket 

mer komplex, och framförallt tvingas 

jag att underhålla mig själv. Istället 

för att sluta mig bakom hörlurarnas 

ljudkuliss eller följa vad andra 

människor producerat på Instagram, 

Youtube etc. kom jag flera gånger 

på mig själv med att fundera ut historier, 

skämt, sketcher eller sånger 

endast baserat på en så enkel sak 

som en konversation jag tjuvlyssnat 

på i tunnelbanan, eller en påkörd 

lyktstolpe. Jag kan ärligt säga att 

jag inte känt mig så fantasifull eller 

intelligent någonsin tidigare. 

Givetvis var det också ett handikapp 

att vara utan telefon. Att betala 

räkningar var betydligt osmidigare 

utan mobilt bankID. Ett antal gånger 

fick jag stå och vänta och förgäves 

ropa utanför kompisars portar, då 

de glömt att meddela portkoden i 

förväg. Samtidigt saknade jag också 

den gemenskap som de sociala medierna 

på många sätt skapar, trots att 

jag tillät mig själv att logga in på 

Facebook via datorn två gånger om 

dagen. Jag irriterade mig också i 

högre grad på hur andra människor i 

min omgivning använde sina mobile 

r. 

Tre tips för den som vill syna sina 

vänners eller sin familjs mobilberoende 

1. Kolla vad de gör med sina händer. 

Många vilar med handen på smartphonen, 

även när den ligger i fickan. 

2. Uppskatta hur ofta de säger ”det 

här måste vi googla” när ni pratar 

om saker. Det är ofta en ursäkt för 

att för att undvika abstinens. 

3. Göm personens mobil och se hur 

lång tid det tar innan personen 

undrar var det är. Ofta tar det bara 

några sekunder. 

Slutsatsen 

Mobilen är ett allvarligt beroendemedel. 

Jag ansåg inte att jag själv 

var så drabbad, men efter en månad 

utan telefon så var jag övertygad. 

Efter att ha ringt och pratat med 

min gamla chef, en man i 60-års 

åldern som varit nykter alkoholist 

i 20 år, stärktes denna uppfattning 

ytterligare. Han beskrev på gripande 

manér hur han själv förändrats efter 

att ha blivit fri från sitt beroende, 

och hans resa var på många sätt likt 

mitt eget experiment. Kreativiteten 

som sprudlar, umgängena som blir 

roligare och det ökade fokuset. Tack 

och lov var jag dock förskonad från 

de fruktansvärda abstinensattackerna 

han upplevde, och fortfarande 

drabbas av. Jag förstod inte att jag 

faktiskt varit osunt beroende av min 

smartphone förens efter jag blivit av 

med den. 

Givetvis hann verkligheten ifatt mig 

tillslut. Mobilen var för praktisk och 

smidig för att vara utan, så nu har 

jag åter en smartphone, likt nästan 

alla andra. Tjejen på Tele2 behövde 

bara krafsa ut cirka ett badkar med 

ludd ur laddningsporten. 

Tre tips till dig som vill uppleva 

skillnaden 

1. Sätt dig i kollektivtrafiken eller gå 

en lång promenad utan din smartphone. 

Du kommer förvånas över 

vilka språng din fantasi tar när beroendemedlet 

inte är tillgängligt. 

2. Ha en mobilfri vecka. För dig som 

vågar vara lite mer hardcore. 

3. Betala dina räkningar utan mobilt 

BankID och slit ditt hår när bankdosan 

slutar svara. 

Till alla er kära läsare som tagit er 

ända till artikelns slut – bra jobbat! 

Uppskattningsvis tar det cirka 5 

minuter att läsa hit. Klarade ni det 

utan att distraheras av telefonen? 

15

NOTISEN 

120 ÅR 

KAMRATMÖTE 

HELTIDARNA 

I år är det 120 år sedan nationshuset stod färdigt 

och öppnade sina portar. Precis som då, 

är det idag ett andra hem för många studenter 

och huset har fått uppleva och genomlida 

mycket. Därför säger vi precis som vår proinspektor 

Per Ström, som uttryckte det så väl vid 

ett tal förra hösten: ”Om dessa väggar kunde 

tala, finge vi be dem vänligen att hålla käften”. 

JÄMSTÄLLDHET 

Vårens majmiddag kommer i år innebära 

något extra utöver det sedvanliga kottkriget, 

det är nämligen kamratmöte! Kamratmötet 

infaller vart femte år och erbjuder 

möjligheten för nya och gamla snerikingar 

att mötas, särskilt för de som inte har möjligheten 

att delta vid höstgasquen. 

TERMINENS RECENTIOR 

VÅRENS 

KLUBBMÄSTARE 

Terminens klubbmästarpar – Anna Bereza-Jarocinska och 

Alexander Ahlstedt – hälsar alla välkomna till vårens traditionsenliga 

gasquer. Speciellt för i år är att den berömda 

majmiddagen inleds med kamratmöte! För din som är ny 

i Uppsala och inte ännu har hunnit bekanta sig med gasquerna 

kommer det finnas ypperliga tillfällen att göra det. 

Ta chansen att gå antingen som gäst, eller för den mer 

engagerade och drivna; ta tillfället i akt och jobba under 

gasquer. Oavsett vad, hoppas vi att ni kommer delta i vad 

som är studentlivets höjdpunkt: gasquerna! 

I början av terminen påbörjade den 

bästa av nationer sitt arbete mot att 

bli den mest jämställda av nationer, 

och nu behöver vi din hjälp. I kartläggningen 

av nationens problematik har 

vi i arbetsgruppen utformat en enkät 

för medlemmar och gäster, för att vi 

ska kunna arbeta med de områden som 

känns viktigast för nationens kärna: 

er. Spana in Södermanlands-Nerikes 

nations facebooksida för att hitta 

länken till enkäten. Tack för hjälpen! 

För att nationens verksamhet inte ska komma till 

ett fullständigt stopp har vi restaurangvärdarna, 

eller som vi kallar dem, heltidarna. För att kuratelet 

inte ska behöva slita sitt hår i förtvivlan över 

hur mycket bubbel som finns i huset har vi heltidarna. 

För att våra medlemmar på en tisdag inte ska 

behöva se sig förgäves omkring efter andra alternativ, 

för att sen gå hem med gråten i halsen, har vi 

heltidarna. 

Ett antal personer som varje termin sätter sitt 

studieliv och privatliv åt sidan för att styra det rosa 

slottet framåt och i vår är dessa Veronica Sörinder 

Karlsson och Ebba Folkeson. Veronica, vars skratt 

klingar genom festsalen och Ebba, som enligt rykte 

ska vara en fenomenal dansare, är de ni kommer ha 

att göra med om ni denna termin skulle vara sugna 

på att besöka vår klubb, kanske hyra festsalen eller 

bäst av allt, kanske engagera dig i nationslivet? 

Oavsett är vi övertygade om att ni kommer trivas 

i deras sällskap! 

Alva Schiöler bredvid nationens proinspektor Per Ström 

Terminens recentior presenterades vid vårens recentiorsgasque 

och denna termin blev det Aktuellts egen redaktör, 

Alva Schiöler! Dock skapade detta ett problem för oss 

i arbetet med tidningen, då Alvas ödmjukhet ger henne 

uppfattning att det inte faller i god smak som redaktör 

att sätta in ett helt uppslag om sig själv. 

Men, ödmjukhet är inte något som faller mig i smaken! 

Med detta som grund gör jag – som den äldsta redaktören 

– en kupp. Alva har sen hon kom till nationen varit 

ovärderlig som en skarpsynt redaktörsassistent och även 

axlat manteln som nationens inofficiella illustratör. Att 

då inte ens nämna Alva här i den tidning, där hon började 

sitt engagemang framstår helt enkelt som orimligt; något 

jag tror fler än jag skulle skriva under på. 

16 

17

VÄLKOMMEN 

ÖPPET SLOTT 

SN-SHOP 

Nationens shop med samlade loggor kommer 

finnas på plats! Vinröda collegetröjor, slipsnålar 

och nationens egen sångbok. Eller varför inte 

införskaffa en tygpåse med Södermanlands och 

Närkes vapensköldar för att stila lite extra i korridorerna 

på campus? Prislista kommer finnas 

på plats och nationens kuratorer kommer sköta 

försäljningen! 

SNerikekören och Hornboskapen 

Södermanlands-Nerikes nationskör kommer 

stila i festsalen och finnas på plats för frågor om 

platser, kösystem och stämmor. Sveriges äldsta 

nationsorkester Hornboskapen kommer blåsa 

sina instrument för full rulle uppe i tornrummet. 

Om du inte är intresserad av ta ton i kören 

eller börja spela trumpet på en gång själv, är det 

annars alltid trevligt att lyssna! Sväng förbi på en 

fika i Övre bar och lyssna till harmonier vi annars 

mest hör på nationens gasquer! 

18 

Hej! 

Våra namn är Ingrid, Gustav och 

Sara och det är vi som är recentiorsförmän 

på nationen. Den här terminen 

är vi två nya, Ingrid och Gustav, 

medan Sara är lite mer erfaren, 

hon har redan suttit i en termin. 

Vårt ämbete går ut på att välkomna 

de nya medlemmarna, recentiorerna, 

till nationen tillsammans med 

de internationella sekreterarna. 

Vår ambition är att du som nyinskriven 

ska känna dig hemma här på 

nationen och bli en del av det fantastiska 

studentliv som Uppsala har 

att erbjuda. Till oss kan du vända dig 

med frågor om nationen eller studentlivet 

i stort. Som en hjälpande 

hand in i nationslivet arrangerar vi 

i mars Öppet slott, oavsett om du är 

nyinskriven eller gammal medlem är 

du varmt välkommen. 

Öppet slott är en dag för att visa upp 

alla hörn av nationens verksamhet, 

från den kulinariska upplevelsen i 

bistron till den musikaliska stämningen 

hos Hornboskapen och nationens 

kör. Vare sig du är recce eller 

gammal student, är Öppet slott ett 

bra sätt att få en inblick i vad som 

annars sker bakom stängda dörrar; 

den 29 mars är alla dörrar öppna. 

Nationens verksamhet har fungerat 

på nästan samma sätt i decennier, 

men är i regel rätt begränsad till 

studenter. När vi presenterar Öppet 

slott är det ett ypperligt tillfälle att 

besöka de delar av det rosa slottet, 

som en annars inte har tillträde 

till. Tanken är att vem som helst 

ska kunna komma och prata med 

ämbetsmän, få lära sig om hundra 

år gamla tavlor eller bara se mer av 

hur nationen är och egentligen varit 

verksam alla dessa år. 

Öppet slott fungerar som en mötesplats 

för alla som är intresserade 

av Snerikes verksamhet. Du som 

besökare kan fråga frågor, hänga i 

nationshuset och ta en fika i väntan 

på att inspirerande ämbetsmän ska 

berätta om hur just deras ämbete ser 

ut. Under årets evenemang kommer 

Snerikes ämbetsmän att befinna sig 

runt om i slottet. De utgör olika stationer 

där de intresserade besökarna 

kan få en större inblick i olika 

verksamheter på Snerikes. 

På flera av dessa stationer kommer 

det även att finnas tävlingar. 

Missa inte att vara med och tävla 

om väldigt frestande priser så som 

anmodan till Vårbalen! Senare på 

kvällen dukas det upp för sexa i festsalen! 

Det är en enklare sittning där 

vi kommer att sjunga och skåla natten 

lång. Anmälan sker på plats och 

glöm inte din sångbok! 

Bartender- servering- och DJ-kurser 

I Snerikes bistro kan man bli proffs på att blanda 

drinkar och bära brickor, och under Öppet slott 

kommer de som redan bemästrat färdigheterna 

lära ut detta till dig! Under eftermiddagens gång 

kommer det hållas bartenderkurser nere i restaurangbaren, 

samtidigt som serveringspersonal 

kan berätta hur man på bästa sätt bemästrar 

att färdas med famnen full av tallrikar genom ett 

folkhav. Det kommer också finnas en genomgång 

av mixerbordet för att förhoppningsvis introducera 

kvalitativa DJ-kunskaper till amatörmusiker. 

Rundtur i nationskvarteret 

Upptäck Snerikes hemliga rum runt om i nationskvarteret 

när ämbetsmännen tar guidade turer 

nere i källararkiv, gamla studentbostäder och 

i huset som på tisdagar annars pumpar housemusik 

för fullt. Det blir kul och informativt, och 

en tur du sent kommer glömma. 

19

POESIN 

JAG 

* 

Jag rycker ledset på axlarna 

åt klagande människor 

Jag suckar deltagande 

över mödradödligheten 

Jag gör en ledsen min 

åt sjukdomarna i Afrika 

Jag går omvägar 

förbi människorättsaktivisterna 

Jag slötittar på Rapport 

om kvällarna 

Jag tycker att kött är gott 

och äter det ofta 

Jag ger aldrig pengar till tiggaren på gatan 

vem vet vad som händer med dem sen 

Jag sitter ensam i bilkön till jobbet 

det går fortare än bussen 

Jag slänger kläder jag inte använder 

de är ändå ingen som vill ha dem 

Ibland tänker jag på 

min begravning 

vit kista 

blommor 

och sång 

Det är vackert 

* 

MINNET 

* 

Liten grop 

i madrassens mjukhet 

Täcket 

en trygg famn 

Ögonlockens 

tyngd 

Andningen 

långsam 

Någonstans i verkligheten 

Knarrande trappsteg 

Golvplankornas gnissel 

drömvärlden sliter sig 

lampljuset utifrån 

sticker mot stängda ögonlock 

fyra fötter över golvet, 

två tyngder 

madrassen buktar 

Föräldraminer 

Allt ordnar sig 

Allt ordnar sig 

vi måste berätta något för dig 

störtar ut 

ned 

bort 

månsken i ansiktet 

grus 

skär i barnfötter 

ekar tomt 

Skilsmässobarn 

Skilsmässobarn 

* 

20 

POET: ALVA SCHIÖLER 

21

SNETTIKETTSPALTEN 

DIN GUIDE TILL 

STUDENTDEKORATIONER 

TEXT OCH MODELL: EDDIE FERNBERG 

HALSTECKEN: 

Insignium för vice länshövitsman vid lokalföreningen 

Kamraterna från Örebro 

FRACKBAND: 

Södermanland-Nerikes nation 

Sällskapet Karl Filip av Vasa 

FRACKBAND I SLÄPSPÄNNE: 

Marskalkskonventet 

Kamraterna från Örebro 

Föreningen Heimdal (Senior) 

Uppsala studentkår 

D 

et har gått en liten bit in på 

vårterminen och förhoppningsvis 

har du snart blivit 

varm i kläderna när det kommer till 

skålandet och allt annat på nationens 

tillställningar. Flera läsare har 

dock hört av sig till mig med frågor 

om bärandet av dekorationer. Då 

detta fält är minst sagt snårigt ska 

jag försöka bringa lite klarhet i vad 

som gäller. 

I den studentikosa världen bärs 

dekorationer som kallas studentordnar. 

Dessa har sitt ursprung 

i att studenterna en gång i tiden 

ville parodiera det i deras ögon 

stela och tråkiga ordens- och 

medaljväsendet som fanns inom 

framförallt de kungliga ordnarna. 

Man började helt enkelt bära 

likadana tecken för att ta udden av 

det uppblåsta och pompösa. 

Om det står högtidsdräkt m.a.o. i 

inbjudan, betyder det att du kan du 

hänga på dig dessa. M.a.o. står här 

för ”med akademiska ordnar”. Det 

är vanligt att man implicit menar 

att dekorationer är tillåtna om det 

står högtidsdräkt på inbjudan till en 

studenttillställning, men det är inte 

22 

säkert. Kolla med värdarna om du 

är osäker. På en civil tillställning är 

det inte önskvärt att dyka upp i studentordnar. 

Det är också viktigt att 

komma ihåg att dekorationer endast 

bärs till högtidsdräkt, alltså inte till 

smoking eller kavaj. Dekorationer 

finns i många varianter och bärs på 

helt olika sätt. Här nedan har jag 

försökt sammanfatta de vanligaste 

och vad som gäller för dem. 

"Kom också ihåg att silvertejp och 

säkerhetsnålar är hemligheten för 

att få sina dekorationer att sitta 

bra och se snygga ut hela kvällen" 

Frackband 

Torde vara den vanligaste dekorationen 

eftersom den används av 

alla nationer och kårer, samt många 

föreningar. Att skaffa ett band är 

öppet för i princip vem som helst, 

men du ska gärna ha anknytning till 

en organisation för att bära deras 

band. 

Herrar bär bandet över bröstet, från 

höger axel ner till vänster höft. En 

bra minnesregel är att du ska kunna 

dra en imaginär värja med höger 

hand (denna regel har ingen historisk 

substans, då bandet aldrig 

användes som värjehäng utan troligen 

skulle likna ett ordensband). 

Damer bär banden vikta som rosetter, 

med organisationens pin som 

spänne i mitten. De ska placeras 

på vänster sida av bröstet och inte 

nudda bar hud. När banden fästs ska 

alltid den mörkaste färgen vara 

nedåt. 

Det anses vara god smak att inte 

bära mer än tre band åt gången. 

Har du fler och vill klämma in 

dem, kan du på militärt manér 

montera dem som släpspännen 

på bröstet. Damer som inte vill 

förstöra sin klänning med nålar 

fäster förslagsvis sina dekorationer 

i ett fint sidenband som sedan hängs 

på vänstra sidan av bröstet. Det finaste 

eller viktigaste bandet brukar 

sättas överst, men vissa ändrar ordningen 

på sina band beroende på 

vilken tillställning man går på, så det 

är helt upp till dig att välja. 

ORDENSBAND: 

Riddare av Gunillaklocksorden 

Medaljer 

Medaljer delas ut som ett tecken 

på en förtjänst man gjort. Det kan 

vara allt från att ha gått på en viss 

sittning, till fleråriga engagemang i 

nationer och konvent. Snerikes har 

inget eget medaljsystem, men Terminens 

recentior delas ut i nationens 

band. 

I Uppsala bärs medaljer endast på 

vänster sida av bröstet. Gillar du 

tingeltangel kan du hänga på i princip 

hur många du vill, men regeln för 

god smak brukar vara maximalt fem 

stycken i bredd per rad. Vanligast 

är att montera den finaste medaljen 

närmast hjärtat, alltså innerst på en 

rad, men många ändrar ordningen 

beroende på tillställning. 

Ordensband 

Vissa sällskap och sammanslutningar 

bär ordensband. De ser ut ungefär 

som frackband, men är ofta bredare. 

De bärs utanpå västen för frack och 

över bröstet för balklänning. Ibland 

brukar dessa band indikera en högre 

rang inom organisationen och bärs 

då tillsammans med en kraschan - en 

stor stjärna på nedre delen av vänstra 

sidan av bröstet. 

Halstecken 

Den sista typen är halstecken. De 

kan antingen vara medaljer (alltså 

förtjänsttecken) som är av finare 

valör än att hängas på bröstet, eller 

så är de insignier - ett tecken som 

bärs av någon som utövar ett ämbete 

eller har en viss rang. Ett insignie 

får bäras till andra klädkoder än 

högtidsdräkt om du besöker en tillställning 

i ditt ämbete. 

Pins är inte dekoration i strikt mening, 

men kan ändå bäras om du 

önskar. De ska i så fall sitta på vänster 

sida och inte vara för många. 

Max tre är ett bra riktmärke. 

MEDALJER: 

Terminens recentior 

Marskalkskonventet 

Allians för kåren 

Uppsala akademiska vinsällskap 

Tuborg Grön vid Värmlands nations 

Kom också ihåg att silvertejp och 

säkerhetsnålar är hemligheten för 

att få sina dekorationer att sitta bra 

och se snygga ut hela kvällen. 

Med denna genomgång hoppas jag 

att du fått lite mer insikt i hur våra 

studentdekorationer bärs. Om du 

har frågor eller synpunkter är det 

bara att höra av sig till mig via tidnignens 

reaktion. 

Väl klätt framöver! 

Eddie Fernberg 

Marinerat stilpretto 

23

INTERVJUN 

2Q 

TEXT: ANNIE WATTMAN 

FOTO: MÅNS WIDSTRAND 

D 

et är en solig fredagseftermiddag 

som jag kliver in 

i värmen på Brundisium. 

Som vanligt surrar byggnaden 

av liv: inskrivningen är i 

full gång och i rummet bredvid förbereds 

den stundande reccegasquen. 

Men jag är varken där för det ena 

eller det andra, utan för att träffa 

nationens nya andre kurator, Jacob 

Olofsson. 

Jag träffar Jacob inne på hans 

och tredje kurator Perups 

kontor. Även där är det mycket 

som händer, med en ständig 

ström av ämbetsmän och telefonsamtal 

som kommer med 

frågor och funderingar. "Det är kul, 

jag gillar kontakten med ämbetsmännen 

och med resten av medlemmarna. 

Det är det första ämbetet jag 

har haft med såhär mycket personlig 

kontakt", berättar Jacob samtidigt 

som han lånar ut en nyckel till en av 

nationens ämbetsmän. 

Det är mycket som sker samtidigt 

inne på kontoret, men det höga tem- 

24 

pot är Jacob van vid. Han berättar 

hur han under förra terminen både 

satt på tre av nationens ämbetsmannaposter, 

pluggade 120 procent samt 

jobbade som producent och projektledare 

på eventbyrån Brink & Berger. 

"Jag är väl lite rastlös, jag har 

svårt att bara sitta hemma och inte 

göra någonting alls. Det blir att jag 

tar på mig massa grejer, mest för att 

jag tycker att det är kul." 

"Jag gillar strukturer och att utforma 

processer. Sen gillar jag väl siffror 

också, så valet föll rätt logiskt" 

Jacob kom till Uppsala för 6 år 

sedan, då han som 19-åring började 

studera teknisk fysik vid universitetet. 

På frågan om varför han valde 

just Uppsala Universitet så svarar 

han att studentlivet var en viktig 

anledning, men att han inte riktigt 

var säker på vad det faktiskt innebar. 

Som ny student i Uppsala föll valet 

av nation på Snerikes, ett val som 

kan tyckas självklart med tanke på 

uppväxten i Enhörna, en halvö utanför 

Södertälje som Jacob glatt pekar 

ut på en stor karta som hänger inne 

på kontoret. Men trots det enkla 

valet av nation så hann ett halvår gå 

innan Jacob först började engagera 

sig i verksamheten. "Jag fick bara för 

mig det en dag, ryckte tag i någon 

som såg ut att jobba i restaurangen 

och frågade hur jag skulle göra för 

att börja engagera mig." 

Så gick det till när Jacob fick 

sitt första arbetspass i bistron, 

vilket blev ett stort 

engagemang under den följande 

terminen innan han tog 

sitt första ämbete som torsdagsvärd. 

Efter detta följde en rad av 

klubbverksämbeten - restaurangvärd 

och barmästare bland annat. Även 

vid sidan av nationen har Jacob jobbat 

inom restaurangbranschen som 

bartender, men förklarar hur han 

efter ett tag kände sig klar med det. 

"Det blev rätt lagom. Jag tycker att 

det är roligare att leda projekt och 

arrangera saker", säger Jacob. 

I och med engagemanget inom klubbverket 

och inom eventarrangemang 

vid sidan av plugg och nation så frågar 

jag om hur valet av kuratorspost 

föll på just andre kurator. "Jag passar 

nog som andre kurator", förklarar 

Jacob och skrattar. "Jag gillar 

strukturer och att utforma processer. 

Sen gillar jag väl siffror också, så 

valet föll rätt logiskt." 

Det är ingen tvekan om att Jacob 

trivs med vad han gör. Den goda 

stämningen och glada tonen gör 

kontoret till en kul och levande 

plats att vara på, något som Jacob 

verkar tycka är både roligt och viktigt. 

Han berättar hur det nästan 

varit lite ensamt under den första 

tiden av terminen, när Perup har 

haft mycket att göra i köket och lämnat 

kontoret ensamt åt Jacob. "Det 

är ju kul att det är livligt", säger 

Jacob och refererar till allt som 

pågår i byggnaden och till den ständiga 

kontakten med människor som 

ämbetet innebär. 

Den goda stämningen hålls bland 

annat levande genom ett färgglatt 

musikschema, som delar plats på 

väggen med gamla kartor av sörmländska 

öar och Närke-sjöar. "Jag 

"Jag har satt fast högtalarna med 

buntband i mitt skrivbord" 

gillar tisdagar med techno, men jag 

tror nog att torsdagar är vår gemensamma 

favorit", menar Jacob och 

pekar leende mot schemat som säger 

att torsdagar tillägnas hiphop. 

På frågan om vem det är som får 

bestämma musiken så svarar Perup 

att det är Jacob som sitter på den 

makten. "Jag har satt fast högtalarna 

med buntband i mitt skrivbord", 

berättar Jacob och skrattar. 

Tiden för samtalet med Jacob börjar 

lida mot sitt slut, utanför kontorsdörren 

står redan folk med frågor 

och funderingar, de väntar på andre 

kuratorns fulla uppmärksamhet. 

När Jacob börjar samtala med en 

medlem, drar jag mig ut från kontoret 

och lämnar honom åter till 

sitt arbete. 

Jag lämnar byggnaden och den soliga 

eftermiddagen har övergått till 

en kall kväll, men inne på brundisium 

fortgår arbetet och stämningen 

är lika varm som då jag först steg in 

genom dörren. 

25

NYKOMLINGEN 

RECENTIOR I UPPSALA 

TEXT: MALIN KRISTOFFERSSON 

26 

Jag satt på pendeltåget från 

Stockholm, lördagen den elfte 

februari. Solen var precis på 

väg ner, dess rosa sken lyste 

upp Uppsalas silhuett. Jag kunde 

urskilja domkyrkans två ståtliga 

torn, samt slottet högst upp i Carolinabacken. 

Det var där det just då 

pågick en invigningsceremoni för 

alla nationers recentiorer. Jag hade 

jobbat hela dagen men kände 

ingen trötthet, bara en ivrig 

förväntan inför kvällens 

recentiorsgasque på Södermanland-Nerikes 

nation. 

Uppvuxen i en förort i södra 

Stockholm kom jag till Uppsala 

vårterminen 2016, för att 

börja mina studier i ekonomi. 

Trots att jag bodde i ett halvt 

fallfärdigt korridorsrum i Flogsta 

så älskade jag mitt nya liv i Uppsala 

redan från första början. 

Jag hade fått höra, att om jag skulle 

studera så skulle jag självklart välja 

Lund eller Uppsala, för de hade så 

kallade ”nationer” som anordnar 

"Man kunde dansa hur fult 

man ville, sjunga med så falskt 

man bara kunde och alla 

andra gjorde samma sak" 

aktiviteter och fest. Vilken av de två 

städer jag skulle välja var svårare, 

båda ekonomiprogrammen verkade 

vara bra. Det var närheten hem till 

huvudstaden, samt kompisar som 

firat valborg i Uppsala som tillslut 

övertalade mig om att välja Uppsala, 

och vilket bra beslut det var. 

Min första nationsupplevelse var 

ingen annanstans än på Södermanlands-Nerikes 

nation. Det var en kall 

tisdag i januari som vi snubblade 

fram bland snödrivorna till det rosa 

slottet. Trots en timmes kö i minusgrader 

var stämningen på topp, jag 

och mitt reccelag höll oss varma 

genom att skriksjunga ramsorna vi 

hade skrivit. 

Väl inne på nationen var det första 

jag möttes av Snerikes-trappan. 

Den mäktiga och vackra trappan jag 

några månader senare skulle göra 

kullerbyttor nerför tillsammans med 

min kompis. Även samma trappa jag 

ett år senare skulle gå upp för till 

musiken av Hornboskapen för att 

vara med om min första recentiorgasque 

på Södermanlands-Nerikes 

nation. 

Jag upptäckte tidigt att 

nationerna innebar mer 

än bara billig öl och roliga 

utekvällar. Till skillnad från 

mina erfarenheter av klubbar 

i Stockholm, var atmosfären 

så mycket mer öppen, 

så mycket gladare på nation. 

Man kunde börja prata med någon i 

toalettkön och sedan bli bästa vänner. 

Man kunde dansa hur fult man 

ville, sjunga med så falskt man bara 

kunde och alla andra gjorde samma 

sak. Att man sedan kunde återvända 

till nationen dagen efter för lunch, 

brunch, middag eller bara för ett 

härligt häng, gjorde det ännu bättre. 

Förutom faktumet att Snerikes har 

den överlägset vackraste nationsbyggnaden; 

varför valde jag att bli 

medlem just här? Efter ett år som 

medlem i Stockholms nation kände 

jag suget efter att träffa nytt folk, 

jag ville hitta en genuint härlig 

nation att engagera mig i. Gärna en 

jag inte redan var medlem i, så jag 

kunde vara med på recentiorsaktiviteterna. 

Med halva släkten 

i Örebro och min uppväxt i 

södra Stockholm var det inte 

ett svårt val, när jag tillslut 

valde Snerikes. 

Det blev dags för gasque. 

Med sångboken i handen 

och med höga förväntningar 

inför kvällen gick vi in i det upplysta 

rosa slottet. Till ljudet av Hornboskapens 

musik och med respektive 

bordsherre och -dam vid sidan 

gick vi upp för trappan. Vi möttes 

av ett rum varmt upplyst av levande 

ljus i gyllene kandelabrar. Borden 

var dukade med långa vita dukar och 

förrätten låg redo på tallrikar prydda 

med nationens emblem. 

Efter ett rimligt antal snaps med 

Bäska droppar, och utbyte av diverse 

komplimanger och lyckönskningar 

i varandras sångböcker, började 

orkestern återigen spela. Jag känner 

inte till någon annan nation där 

alla brister ut i dans mitt under en 

sittning, men det var vad vi gjorde. 

När punschen sedan var uppdrucken 

och det var dags att sjunga O, gamla 

"Jag känner inte till någon 

annan nation där alla brister 

ut i dans mitt under en sittning, 

men det var vad vi gjorde" 

klang- och jubeltid var det med 

bitterljuv förtjusning. Det är min 

favorit av alla svisor, eftersom man 

får stå och skråla på stolarna hand 

i hand och stämningen är på topp. 

Det är dock samtidigt som gasquen 

lider mot sitt slut. Vilken tur att vi 

hade timmar av dans och fest att se 

fram emot innan det skulle bli dags 

att lämna nationen. 

Efter en reccemottagning, gasque, 

pubrunda och mycket mer finns det 

ingen tvekan; snerikes är den bästa 

av nationer. Precis som jag kände 

när jag var ny i Uppsala, känner jag 

mig redan hemma på Snerikes, trots 

att så kort tid har passerat. 

Jag skulle vilja avsluta med en uppmaning 

till er som läser. Har du, 

liksom jag hade, valt en 

nation på måfå bara för att 

få nationskort? Känner du att 

din reccetid var alldeles för 

kort? Ta då steget i höst och 

bli medlem i en ny nation, 

helst på snerikes såklart, och 

var med på recentiorsaktiviteterna. 

Du kommer inte att 

ångra dig! Jag har träffat så många 

fina människor och haft så många 

oförglömliga kvällar som jag annars 

aldrig hade haft. 

27

QUIZZEKATTEN 

HITTA RÄTT 

1.Vem har skrivit Pelle Svanslös? 

1. Gösta Ekman 

X. Gösta Knutsson 

2. Gösta Larsson 

4. När blev Pelle Svanslös 

tecknad film för första 

gången? 

1. 1986 

X. 1991 

2. 1981 

7. Hur många filmatiseringar 

finns det av 

Pelle Svanslös? 

1. 4 

X. 5 

2. 6 

ADRESSÄNDRING OCH FAKTUROR 

Har du inte fått din faktura från nationen eller har 

du kanske flyttat sen du skrev in dig? Maila då: info@ 

snerikes.se. För att få service på bästa sätt, se till att 

nämna ditt personnummer så vi kan hitta dig bland 

våra tusentals medlemmar. 

BORTTAPPAT 

Om du besöker oss på en tisdagsklubb och dagen 

efter saknar något du håller kärt (exempelvis 

bankkort eller en snygg halsduk). Kom förbi oss 

på nationens restaurang från klockan 18! 

Observera att nationen inte ansvarar för borttappade 

eventuella ragg eller förlorad självrespekt. 

BOKA BORD 

Om du har planer på att besöka 

nationens bistro, rekommenderar vi 

starkt att ni försöker boka bord i god 

tid (framförallt om ni vill äta här på en 

tisdag eller fredag). 

För att göra detta skickar du ett mail 

till: bordsbokning@snerikes.se. 

2. När kom den första boken 

om Pelle Svanslös ut? 

1. 1939 

X. 1944 

2. 1945 

5. Vem är Pelle Svanslös 

kär i? 

1. Maja Gräddnos 

X. Bill 

2. Bull 

8. Vilket djur bet av 

Pelle svansen? 

1. En annan katt 

X. En räv 

2. En råtta 

GÅ PÅ GASQUE 

Om du är intresserad av att veta när 

terminens gasque kommer gå av stapeln, 

kan du i första hand kolla igenom 

nationens kalendarium. Nämnda kalendarium 

finns att hitta både i den här 

tidningen och på nationens hemsida: 

snerikes.se. På hemsidan kan du även 

få mer information om själva gasquer 

samt lära dig mer om de olika klädkoderna. 

Alla som ska gå på gasque 

behöver inneha ett nationskort eller 

ett gästkort. 

ORDNA FEST 

Fyller du år eller tar examen? 

Nationens festsal står öppen för 

större arrangemang där vi erbjuder 

bästa möjliga service till 

ett bra pris. För mer information 

och lediga datum, kontakta 

uthyrning@snerikes.se. 

3. Hur många böcker är skrivna 

om Pelle Svanslös? 

1. 7 

X. 13 

2. 11 

6. Vem spelade Pelle i 

julkalendern som sändes 

1997? 

1. Gösta Ekman 

X. Ernst-Hugo Järegård 

2. Björn Kjellman 

9. Vilka är Maj, Muff och 

Murre? 

1. Pelle och Majas barn 

X. Pelles bästa vänner 

2. De finns inte 

GÄSTKORT 

Har du en kompis som vill följa med ut på nation 

men som inte studerar i Uppsala? Gästkort finns 

att köpa på nationen. För att få köpa ett gästkort 

måste man studera vid ett universitet eller en 

högskola. Den som ska skaffa gästkort måste visa 

legitimation och studentkort (mecenatkortet 

eller studentkortet). Du kan fixa gästkort åt en 

kompis men behöver då bild på dennes legitimation 

och studentkort. Gästkortet kostar 75kr och 

gäller i en vecka. 

ENGAGERA DIG 

Vill du engagera dig på nationen? Kul! Det finns många 

sätt att ta dig in på nationen, exempelvis att jobba i 

bistron. Om du vill göra det kan du maila restaurang@ 

snerikes.se eller gå med i facebook-gruppen ”Jobba 

på Snerikes”. Är du kanske mer intresserad av större 

arrangemang finns det alltid möjlighet att jobba för 

klubbmästarna vid någon av deras stora gasquer. Dem 

når du via klm@snerikes.se. Nationen erbjuder dock 

inte bara mat och dryck, utan det finns många andra sätt 

att komma in i nationslivet, så som att delta i spex, sjunga 

i kören eller varför inte skriva för nationstidningen 

Aktuellt? 

INTERNATIONAL 

Have you been flipping through this magazine without 

understanding a word? That would be understandable, 

as we are sure you have noticed, everything is written 

in swedish. But don’t worry, there is help to be found. If 

you have any questions about the Uppsala student-life, 

send an email to our international secretaries at 

international@snerikes.se. 

28 

Facit: x, 1, x, 2, 1, 2, 1, 2, 1 

29

REFERATET 

KALLELSEN 

Härmed kallas Södermanlands-Nerikes nations landsmaninnor och landsmän till vårterminens andra 

LANDSKAP och vårterminens första samt andra HÖGTIDSLANDSKAP 

Måndagen den 3 april 2017, 

kl. 18.30 PRICK i nationens festsal. 

Söndagen den 30 april 2017, 

kl. 16.00 i Stavenowska huset. 

30 

M 

åndagen den 6 februari 2017 

samlades ett trettiotal av 

nationens medlemmar för 

vårterminens första landskap. Landskapets 

ordförande Tove Åkerrén 

öppnade mötet och vid detta landskap 

närvarade inspektor Johan 

Åqvist, inspektor emeritus Tom Saldeen 

och proinspektor Per Ström. 

Inspektor Johan Åqvist meddelade 

att år 2017 är det valår för universitetsledningen 

och uppmanade närvarande 

medlemmar att följa denna 

beslutsprocess. Förste kurator Theodor 

Söderberg informerade att det 

skrivits in ungefär 550 nya medlemmar 

för terminen, att nationsnämnden 

diskuterade revisionsprocessen 

för nationen samt att Birgit Wijkman 

gick bort den 24 december. 

Landskapet höll en tyst minut för 

att hedra den bortgångne. 

Mötet fortsatte med fyllnadsval 

och ett antal ämbetsposter fylldes. 

Landskapet valde Hanna Lundin till 

biblioteknämndsledamot, Camilla 

Näs och Kristina Liliedahl till helgfikavärdar, 

Hjalmar Lind till stipendienämndsledamot, 

Fredrik Paal till 

torsdagsvärd och Patrik Larsson till 

webbredaktör. I brist på kandidater 

bordlade Landskapet fyllnadsval av 

valutskottsledamot och ordinarie 

val av programsekreterare. 

Förste kurator läste sedan upp 

stadgeändringsförslaget gällande ett 

recentiorsutskott och landskapet 

godkände första läsningen. Sedan 

lästes det upp förslag till hedersledamot 

och Landskapet godkände 

både andra och första läsningen av 

de kandidater som presenterades. 

På grund av brist på kandidater tillsattes 

ingen som köksmästare på 

fyllnadsval. För att lösa detta problem 

informerade förste kurator att 

nationsnämnden tidigare hade utlyst 

en halvtidstjänst som biträdande 

köksmästare och kunde meddela att 

Hugo Holmberg hade blivit tillsatt. 

Landskapet tog därför beslutet att 

inte utlysa posten som köksmästare 

igen under denna termin. 

Förste kurator gratulerade nyvalda 

ämbetsmän och uppmanade närvarande 

medlemmar att hålla utkik 

efter information angående biljettsläpp 

till vårens spex På Madagaskar, 

varpå Landskapets ordförande Tove 

Åkerrén tackade för uppmärksamheten 

och förklarade mötet avslutat. 

I ämbetet, 

Lina Thelander 

Nämndsekreterare 

Landskap II 

Preliminär föredragningslista 

1. Öppnande 

2. Val av justeringspersoner och röstsammanräknare 

3. Godkännande av kallelseförfarandet 

4. Fastställande av föredragningslistan 

5. Godkännande av föregående protokoll 

6. Adjungeringar 

7. Meddelanden 

8. Bordlagda ärenden 

9. Nationens bokslut 2016 

10. Verksamhetsberättelse andra halvåret 2016 

10. Fyllnadsval av: 

a. Helgfikavärd 1 st., vt17 

b. Programsekreterare 1 st., ht17 

c. Valutskottsledamot 1 st., vt17 

12. Val av: 

a. Bibliotekarie 1 st., ht 17-vt 18 

b. Fanbärare 1 st., ht 17-vt 18 

c. Internationell sekreterare 1 st., ht 17-vt 18 

d. Marknadsföringsassistent 2 st., ht 17-vt 18 

e. Marknadsföringsförman 1 st., ht17 

f. Marskalkar 2 st., ht17- vt18 

g. Programvärdar 2 st., ht17 

h. Recentiorsförman 1 st., ht17-vt18 

i. Redaktör 1 st., ht17-vt18 

j. Webbredaktör 1 st., ht17 

13. Resultat allmänt val och allmänt fyllnadsval 

a. Klubbmästare 2 st., ht 17 

b. Barmästare 1 st., ht 17 

c. Hovmästre 1 st., ht 17 

d. Köksmästare 1 st., ht 17 

e. Tredje kurator 1 st., ht 17-vt 18 

f. Förste kurator 1 st., ht 17-vt 18 

14. Stadgeändringsförslag recentiorsutskott, andra läsningen 

15. Förslag till hedersledamot, andra läsningen 

16. Övriga frågor 

17. Avslutande 

Utfrågning sker 29 mars kl. 17 i nationens festsal. Förtidsröstning 

kan ske under expeditionstid från och med 

29 mars. Efter landskapet serveras sexa för 50 kr, för 

recentiorer endast 20 kr (ingår i reccepaketet). 

Uppsala 28 februari 2017 

/Tove Åkerrén/ 

Landskapets ordförande 

Högtidslandskap 


1. Öppnande 

2. Val av mötesordförande 


4. Godkännande av kallelseförfarandet 


6. Godkännande av föregående protokoll 



9. Utdelande av stipendiet Einar Petris minne 


Måndagen den 1 maj 2017, 

kl. 11.15 i Nationshuset. 

Högtidslandskap 


1. Öppnande 

2. Val av hedersförstekurator 


4. Val av hederssekreterare 


6. Godgännande av föregående 



9. Utnämnanden 

a. Val av hedersandrekurator 

b. Val av hederstredjekurator 

c. Val av hedersklubbmästare 

d. Val av hedersbibliotekarie 

e. Val av hedersrestaurangvärd 

f. Val av hederssånganförare 

g. Val av hedersmusikanförare 

h. Val av hedersteaterdirektör 

i. Val av hederskördirektör 

j. Val av hedersfanbärare 

k. Val av hederskrönikör 

l. Val av hedersredaktör 

m. Val av hedersfotograf 

n. Val av andra hedersämbetsmän 

10. Övriga frågor 


31

Returadress: 

Södermanlands-Nerikes nation 

S:t Olofsgatan 16 

753 12 Uppsala 

Södermanlands-Nerikes nation 

presenterar storspexet 

21 - 25 April 

Ett av Sveriges äldsta spex som fortfarande sätts upp, med orginalmanus 

från 1870!

Aktuellt#1_2017

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?