arsforcefinalpages

årsForce
Fysiksektionens årsbok
2020

The Force
Redaktörens ledande ord
Det är den där tiden på året. När dagarna blir kortare och mörkret allt mer allomfattande. Då söker vi oss till
en mysig plats i Konsulatet för att läsa årsForce. Finns det något mer tydligt tecken på att oktober har blivit
november än att årsForce har kommit ut på marknaden?
Så var det tänkt att inledningen skulle låta innan coronan, i all sin otyglade ondska, återigen fick sitt
grepp om oss. Detta har dock inte stoppat oss på The Force redaktionen att fullgöra vårt uppdrag! Jag
hoppas att denna tidning, i det lite mer än vanligt dystra höstmörkret, om inte annat tack vare sin gula
färg, kan sprida ljus i både studentkorridor och lägenhetshus.
Varmt välkommen till årsForce 2020!
Förra året togs ett initiativ av dåvarande redaktören att skapa en årsbok över det som skett på fysiksektionen
under det året. Det som då beskrevs som ett experiment, ett lyckat sådant i min mening,
återkommer nu i liknande format. Vi må inte ha förverkligat de önskningar som utlades i ledaren i
orceForce 2019 men vi har i årets tidning bifogat några nya inslag som vi hoppas kan falla både gamla
och nya fysiker i smaken.
I detta nummer introducerar vi “nØllans Force” - en hel sektion av tidningen vigd åt nØllans egna alster
skapade under Mottagningen. Denna del av tidningen har två oansvariga utgivare i Felix Eriksson
och Hugo Save, F-Ø.
Ett annat inslag som är nytt för detta nummer är “Grimvalls Gåtor”. Göran Grimvall är något av en
legend på KTH och skrev gåtor för Ny Teknik under många år. I årsForce 2020 har vi fått exklusiv
tillgång till ett antal gåtor signerade Göran Grimvall. Ett tack till
Göran och lycka till med gåtorna till er andra!
Återigen ser vi också inslaget “Profiler på KTH” som gjorde
premiär i vårens nummer Skottdagsforce, då med mekanikprofessorn
Nicholas Apazidis. Denna gång möter vi Mats Boij, fysiker,
professor i matematik och prefekt på matematikinstitutionen på
KTH. Läs om hans mycket händelserika akademiska karriär på sida
32.
Vi har även glädjen att ha en gästskribent i detta nummer, nämligen
Anders Skog, F-75 Finans. På sida 12 kan ni bland annat läsa
om 1976 års Sångartäflan där han deltog med den egenförfattade,
numera välkända sången Système International.
Utöver dessa nya inslag återfinner ni också gamla godingar som Bystander
och mer eller mindre seriösa reportage från våra reportrar.
Tester av handsprit och studentlägenheter, coronans källa mm. mm.
Jag önskar er alla en trevlig läsning av 2020 års nummer av års-
Force!
Jacob Granqvist
Fasett
Redaktör (även känd som Force Majeure)
Information om det här numret
Tryckt november 2020 hos US-AB.
Omslag: Joel Vållberg
Sättning: Evelina Stenseth
Upplaga: 200 exemplar
Ansvarig utgivare: Jacob Granqvist
redaktor@f.kth.se
Foto: De flesta bilderna är tagna av Mottagningens
mediafaddrar, Hanna Lindahl och Sarah Tovatt, alternativt
av oss i tidningen. Resten är snott från internet. “Good
artists borrow, great artists steal”. Kom ihåg det när jag
vinner Nobelpriset.
Eventuella förslag på förändringar eller till och med förbättringar
av detta nummer skickas inte alls, för tidningen är redan tryckt; du
håller den i din hand. Gällande referenser och källor till information
som finns i tidningen så har vi valt att följa Härnösandsystemet. Det
innebär att vi inte skriver ut källorna i texterna utan samlar alla i
en lista här istället:
• bing.com
En gång i tiden var det vanligt att längre tryckta publikationer på
varselsidan lät underrätta läsaren om vilka typsnitt som har använts.
Det här är en bra vana som vi på The Force därför antar. Nästan
helt uteslutande har Gill Sans använts som sans serif-font. I vissa
fall, som här, har en kompakt version använts. När rubrikerna är
i en didone-font så är det Playfair Display och när det är en vanlig
serif-font så är det Spectral. Även i alla andra fall av serif-fontande så
är det Spectral som nyttjas.
The Force skulle ha sponsrats med feta pengar från Ericsson men det uteblev av
okända anledningar (ryktet går att redaktionens uppdaganden om Ericssons olika
mutaffärer fick bägaren att rinna över). Därför har vi år tvingats tigga ännu mer
pengar från styret och KTH för detta tryck och måste då visa att vi kan hushålla
med de pengar vi fått. Det är därför texten till och från är rätt liten och vissa skämt
aldrig kommer fram till någon punch-line. Vi måste helt enkelt spara in på sidorna.
2

The Force
The Force
-redaktionen blottar sig
Vi som ligger bakom detta underverk är en inte så liten och naggande god skara fysiker som spänner
över flertalet olika generationer. Se nedan hur roligt vi har det när vi möts på Zoom.
Organisationsstruktur
På The Force har vi en hierarkisk organisationsstruktur där ingen har samma inflytande och ansvar.
Felix Eriksson
Force Mineur
F-Ø
Hugo Save
Force Mineur
F-Ø
Anton Finnson
Force Mineur
F-16 Fuskbygge
Fredrik Sjöström
Force Mineur
F-14 Folkvett
Jacob Granqvist
Redaktör tillika Force Majeure
F-19 Fasett
Morris Eriksson
Force Mineur
F-18 Flingsalt
Leo Enge
Force Mineur
F-15 Fanclub
Evelina Stenseth
Force Mineur
F-16 Fuskbygge
Martin Andrae
Vice redaktör tillika Force Viceur
F-19 Fasett
Joel Vållberg
Force Mineur
F-19 Fasett
Christoffer Ejemyr
Force Mineur
F-17 Förarlös
3

Innehåll
s. 2
s. 5-9
s. 10-11
s. 12
s. 13
s. 14
s. 15
s. 20-22
s. 23-31
s. 32-35
s. 36
s. 37
s. 38-43
The Force
Innehållsförteckning. Ordförandens kolumn
The Force testar SSSB- “Det stora bostadsgrävet”
Sanningen bakom Sveriges coronapandemi
Sångartäflan 1975 - bidrag från Anders Skog F-75
Grimvalls Gåtor
Tips från studenthälsan i distanstider
nØllans force
The Force stora handspritstest
Bystander
Profiler på KTH - Mats Boij
Sveriges bästa osthyvel
Sida utan ansvarig utgivare
Årskrönika
Ordförandens kolumn
Nu närmar vi oss slutet på ytterligare ett år och att lyckas sammanfatta det i sin helhet är en svår uppgift
som jag med glädje lämnar åt Force-redaktionen.
För oss i styrelsen har året inte riktigt blivit som vi först tänkt. Vi pratade mycket om att inspirera
nämnderna och hjälpa dem att våga satsa stort, både i ambitionsnivå och rent ekonomiskt. Året blev
snarare lite av det omvända. Istället har det till stor del handlat om att stötta, diskutera och spåna
kring de lite mindre projekten. Det har varit en utmaning, framförallt i konsten av god kommunikation,
något som inte kan tas för givet visar det sig.
I styrelsen har vi haft möjligheten och tiden att fokusera lite extra på andra projekt. Under året har
vi under många långa Zoom-möten skrivit nya stadgar och reglementen som nyligen röstats igenom.
Dessutom har vi tagit fram en värdegrund som sektionen enats kring.
Vad väntar då framöver? Närmast förestående är det årliga sektionsvalet. För de valda väntar ett år av
nya erfarenheter och utmaningar. För min egen del väntar ett annorlunda år. Efter tre år av intensivt
sektionsengagemang kommer nästa år kännas väldigt annorlunda. Planerna innefattar mer plugg, hobbyprojekt
och jobb, men att sektionen även kommer ta en del av tiden är nog oundvikligt. Framförallt
ser jag fram emot en del sena kvällar med utveckling av sektionens nya hemsida och en och annan
heldag på campus under mottagningen 2021.
Christoffer Ejemyr
ä.k. Christoffer Columnus
Ordförande 2020
Förarlös
Tack till KTH och
SCI-skolan som
betalat trycket av
tidningen till samtliga
nØllan.
4

The Force
The Force Testar SSSB
“Home is where the heart is” “Home is not a place it’s a feeling” “There’s no place like home”
Hur inspirerande det än må vara att se ett hem som en
symbol för trygghet, gemenskap och kärlek behövs ofta
ett fysiskt tak över huvudet. Hur vi bor ser ofta olika ut
men en sak har vi alla gemensamt. Det är för trångt, för
dyrt och för långt bort från KTH. För oss* som inte köper
en lägenhet är alternativen få. Som student är kampen
mot bostadslöshet lyckligtvis förskjuten tills dess att
studierna är avklarade. För att slippa den något skamliga
swishförfrågan till mamma och pappa på 1.5 miljoner
kommer därför The Force guide genom SSSB:s bostadsdjungel.
Redaktionen har rest land och rike** runt för att ta tempen
på Stockholms studentbostadsområden. Undersökningen
bestod av en kvalitativ fältundersökning följt av
en djupgående intervju med boenden samt en kvantitativ
analys av data tillhandahållen av SSSB***.
Karta över SSSB:s bostadsområden
*den inflyttade arbetarklassen (kreti och pleti)
**kring Stockholms innerstad
***tagen med våld genom sssb.se
5

The Force
Vem bor här?
För att ta reda på hur det egentligen
var att bo i SSSB:s bostäder
behövde vi, likt mullvaden, ta oss
in på insidan. Väl där fann vi ett
godtyckligt antal fysiker till vilka
vi ställde ett antal frågor.
* Hur länge har du bott här?
* Hur många ködagar hade du när
du fick din bostad?
* Vad tycker du om din bostad?
* Om du fick välja helt fritt, vart
skulle du vilja bo?
Johan Larsson - Balder
- Jag flyttade precis in, eller
jag fick tillgång i somras men
flyttade in i Augusti.
- Jag tror jag hade cirka 780
ködagar eller något liknande,
men jag flyttade från en studentbostad
i Strix.
- Jag tycker det är fantastiskt att
bo nära naturen men ändå nära
in till stan för att vara Stockholm.
- Troligen inte i Stockholm utan
lite mer avskilt, gärna nära skog
och berg.
Fex - Nyponet
- Sedan september 2018, så drygt
två år
- Cirka 850 ködagar, men det var
något av ett globalt minimum
- Det är väldigt trevligt med
lägenhet (slippa dela kök) som
dessutom ligger på campus.
- Högre upp i Nyponet!
Adam Skärbo Jonsson - Idun
- 1 år och 1 månad!
- Jag tror jag hade 789 ködagar
när jag fick den.
- Jag tycker väldigt mycket om
min bostad för att den är i stan
och har eget kök, men 18 kvm är
nästan för lite.
- Jag skulle bo kvar i Stockholm,
kanske något trevligt i Vasastan.
Då blir flytten smidig.
Jacob Granqvist - Lappis
- Till och från i fyra månader
- Ca 340 dagar (hyran är orimligt
hög)
- Fantastiskt lugn och skön plats
nära det viktiga i livet.
- I Norra Djurgårdsstan
Evelina - Kungshamra
- 2 år
- Typ 800 kanske?
- Jag tycker att den fungerar bra
för mina ändamål i livet, och
den är mysig enligt mamma.
- Jag skulle nog bo ensam i en
200 kvm stor villa med några
tusen växter. Men ska vi vara lite
realistiska drömmer jag mest
om att flytta till en tvåa utan
laminatgolv innan fyrtio.
Christoffer Ejemyr -
Kungshamra
- 1,75 år
- ~660 (det var billigt)
- Tillräcklig yta med bra läge.
Tyvärr linoleumgolv.
- Villa i Täby med vovve och
Volvo.
Martin Andrae - Pax
- I snart 1.5 år.
- 90 dagar!
- Här kan man bo.
- Toppen av en fyr vore häftigt.
Astrid Schöldström - Forum
- Jag har bott här sedan omkring
ett år och tre månader tillbaka.
- Jag fick bostaden när jag hade
417 dagar.
- Jag tycker att min bostad
överlag är bra, det gemensamma
köket är fräscht, folk är trevliga
och läget är helt toppen, även
om jag på senare dar har börjat
känna mig lite mer bortskämd
vad gäller utrymmet.
- Fan, bävade inför den frågan.
Vill bo på så himla många ställen
så mitt svar blir verkligen
en simplifiering, men just nu
vill jag verkligen bo någonstans
i Italien. Är en sucker för fet
arkitektur så tänker svara i
någon pampig villa i Italien.
Eller typ i nån fjord i Norge.
Men som sagt vill jag bo på hundra
olika ställen
9

The Force
Sanningen om Sveriges
coronapandemi
10
Har du undrat hur corona tog sig
till Sverige egentligen? Varför Sverige
är så mycket mer infekterat än
sina grannländer? Hur det kommer
sig att viruset inte är detsamma
som det i Wuhan? Det har The
Force också. Det här är texten om
vad de kom fram till.
06:38. Tidig februarimorgon.
Det är som att den tjocka
dimman över Stockholm bildat
ett täcke över marken. Ett täcke
som dras hårdare runt om kroppen
medan Stockholm kvider
”jag vill inte vakna än, ge mig
femton minuter till”. Men dess
vädjan tar hon ingen notis om.
Hon går med raska steg över den
dåligt belysta öppna asfalten
vid ingången till AlbaNova universitetscentrum.
Väl framme
vid bron till entrén rynkar hon
på sina ögonbryn när hon får
syn på ett gäng elsparkcyklar
som ligger omkullvälta likt ett
plockepinn på ett dagcenter för
nyexade ingenjörer. De ligger
omkullvälta likt ett plockepinn
på ett dagcenter för nyexade in-
genjörer, tänker hon äcklat, som
om hon hade läst föregående
mening. Det hade hon inte.
Det många studenter varken
KTH eller SU vet är att det finns
ett laboratorium i AlbaNovas
huvudbyggnad. Efter N koppar
kaffe och N + 1 timmar i universitetsbibliotekets
källararkiv
kan jag styrka att den inte finns
med på originalritningarna av
Henning Larsen från slutet av
senaste årtusendet. Bakom en
av godismaskinerna, den som
ständigt verkar ha slut på varor,
gömmer sig en brant trappa.
En trappa som bara ett fåtal
människor på den här planeten
känner till.
För det rör sig om någonting
Större. Det är Större än mig. Det
är Större än dig.
”Astrid, den är färdig”, säger en
röst i rummet hon just klivit in
i. Hon tyckte att hon hade varit
tyst när hon gått ned för de tjugonio
stegen, men tydligen fortplantas
ljuden lättare i lokalen
de befinner sig i än ljuset. Trots
att det säkert bryter mot någon
regel är det dunkelt i salen.
“Efter N koppar kaffe och
N + 1 timmar i universitetsbibliotekets
källararkiv kan
jag styrka att den inte finns
med på originalritningarna
av Henning Larsen från slutet
av senaste årtusendet.”
”Mycket bra. Och ni är redo
att inleda fas 2?”. Forskaren
behövde inte svara på hennes
fråga. Men om hon hade svarat
hade hon svarat Ja. Istället
trycker hon varsamt ut vätskan
i sprutan hon håller i sin högerhand
ned in i ett eppendorfrör
och ger den till kvinnan som
nyss tagit sig in i rummet.
Frågan som dyker upp: varför
gjorde hon det? Hon hade alltid
gjort det hon skulle göra, det

som var bäst. Sedan 1 februari
2013 då hon blev rektor för
Stockholms universitet har det
varit en punkt som ständigt
plågat henne. Det var det om
AlbaNova. KTH hade tagit för
mycket plats. De hade gnällt
på att lokalerna var för dåliga,
det fanns inga mikrovågsugnar
åt studenterna, samtidigt om
ryktet om deras ingenjörsutbildningar
spreds i mycket mer
omfattande utsträckning än
SU:s naturvetenskapliga. KTH,
kackerlackan som överlever hur
många gånger man än stampar
på den. Du kan ju försöka
återhämta dig den här gången
tänker hon, och trots att omständigheterna
hade krävt det
skrattade hon inte. Till skillnad
från i film (ett ämne hon för
övrigt är väl bevandrad i) kommer
man inte högt upp i hierarkin
utan social kompetens. Och
att skratta åt något man tänkt
för att illustrera en antagonists
ondskefullhet kanske funkar på
film, men det passar sig inte i
verkligheten.
Tänk tillbaka på första nyheterna
om coronaviruset. Minns du
då nyheterna rapporterade om
att smittan ändrats när den hade
systematiskt tog sig över Uralbergen
från Asien till Europa
och Sverige? Hur den hade gått
från en form till en annan? Och
är det inte konstigt att Sverige
är så mycket mer drabbat
än resten av Norden? Nu kan
The Force
The Force som första tidning i
världen berätta att det är för att
den genetiskt blivit omprogrammerad.
Dess 30 000-baspar långa
RNA-sträng har systematiskt
undersökts och modifierats
för att helga ändamålet. Att
smitta och spridas bland KTH:s
studenter och lärare, så skolan
skulle tvingas stänga ned. Inte
för evigt såklart, hon är inte helt
ond, utan några månader, ett år.
dess tänkta offer. Självklart blir
man inte rektor på Sveriges
största universitet utan att
skaffa sig några kontakter på
vägen dit.
Efter några löften, som The
Force ännu jobbar på att få
fram, gick Wolodarski med på
att publicera artiklar i DN om
hur Coronaviruset tagit sig
till Sverige genom vårdslösa
[Redaktionens anmärkning: The Force har valt att blurra bilderna av personerna
i artikeln av integritetsskäl.]
Allt för att SU ska få sin rättmätiga
tid i rampljuset för innovation
och forskning inom de
ämnen som KTH vanligtvis snor
åt sig. Och detta, av inga mindre
än Stockholms Universitet.
Naturligtvis, eftersom det rör
sig om forskare vid SU och inte
KTH, blev det inte riktigt som
de tänkt sig. Viruset visade sig
vara för mäktigt, även för universitets
skickligaste virologer.
Vid en testomgång på KTH:s
lokaler i Kista (Högskoleingenjörsutbildningen
inom IT
bedömdes ha lägst säkerhet och
skulle vara minst allvarligt om
någonting gick snett) spred sig
viruset till utomstående, och det
dröjde inte länge innan personer
på Ericsson hade drabbats av
smittan. Det hade visat sig vara
för potent, inte tillräckligt preciserat
för att enbart attackera
Italiensemestrare bland Ericssons
anställda. För att göra en
omelett måste man krossa några
ägg. Även om omeletten visar
sig vara ett dödligt virus som
hotar den samtida globalismen
och världsfred och äggen är de
tusentals döda människorna
över hela Sverige.
Allt detta för lite uppmärksamhet.
Fredrik Stridfeldt
Folkvett
Skjutjärnsjournalist
The Force har varit i kontakt med
Astrid Söderbergh Widding som hävdar
att detta är ”imbecilla dumheter”, hur
hon ”inte har tid med det här fjanteriet
mitt under en pågående pandemi”,
samt undrar ”hur ni fick tag på det här
numret”.
11

Sångartäflan
The Force
Enhetsvisan eller Système International
som den egentligen heter är en mycket
populär och återkommande sång på
Fysiksektionen. Vad de flesta inte vet är
att det är en fysiker som ligger bakom
denna textsättning av Prins Gustafs
“Studentsången” The Force har i årets
nummer av Årsforce den stora äran att
presentera ett inslag från den fysiker,
som skapade detta alster till 1975 års
Sångartäflan, Anders Skog.
Ingenjör Lauritzen i Jan Guillous
bok Brobyggarna bygger Bergensbanen
över Hardangervidda.
Få ingenjörer får nog chansen att
lämna sådana avtryck efter sig. Mer
typiskt torde vara att det ingenjören
åstadkommer snart är överspelat
eller utbytt. Så blev det för mig
kan jag konstatera som nybliven
pensionär. Desto roligare då att det
visar sig att man kanske ändå har
gjort något som givit ett bestående
avtryck.
När min son på våren 2002 gick ut
nian hölls en examensfest. Döm om
min förvåning när det i sånghäftet
då dök upp en text som jag kände
igen. Det var en text jag hade
skrivit till KTH:s Sångartäflan 1975.
Texten byggde på beteckningar
för enheter ur det internationella
enhetssystemet. Det blev en mycket
kompakt text som krävde lite
bildning att framföra. I det aktuella
sånghäftet hade man i stället skrivit
ut uttalet av enheterna, en åtgärd
som ju kan motiveras om sången
ska framföras av högstadieelever
eller humanister.
veta att sången faktiskt
förekom i viss undervisning
och att den bland
annat hade sjungits när
F-sektionen på Chalmers
nyligen firade 50 år.
Den har senare även fått
vara med i professorns
läroböcker.
Under åren har sångens
innehåll förändrats
något genom att enheten
watt kilogram meter weber sekund
ohmmeter tesla ampere radian
candela sievert newtonsekund
ohm amperemeter lux decibel
grader Celsius watt per kvadratmeter
joule per kilogram henry volt coulomb
kilogram per kubikmeter mol
meter per sekundkvadrat
meter per sekundkvadrat
farad!!
siemens bytts mot den svenskare
enheten sievert. För ökad
tillgänglighet anges ofta inte bara
beteckningarna utan även enheternas
namn. Detta tycker jag kan motiveras
framför allt av uttydningen
av enheten för acceleration. Den är
formellt meter per sekundtvå men
benämns oftast meter per sekundkvadrat
men ibland även meter
per kvadratsekund. Och i visor är
det ju bra om texten stämmer med
rytmen.
Anders Skog vid F-75:s 40 års-jubileum.
varken succé eller avtryck. Men det
blev heller ingen skandal.
Skandal blev det i stället på Sångartäflan
1976. Detta var i punkens
tid. 1975 hade Sex Pistols slagit igenom
och det fanns ett par F-76:or
som spelade i punkband. Skräniga
gitarrer och stora högtalare på
scenen kunde ha räckt för skandal.
Den som märktes mest var dock en
F-75:a. Han vandrade omkring på
scenen iklädd en mycket lång ”sex
pistol” som han sprutade filmjölk
med. Jag minns inget av låten, eller
om det ens förekom sång. Men jag
minns att de specialinbjudna professorerna
på första raden reste sig
och gick hem. Denna skandal borde
ha gjort ett stort avtryck men jag
kan inte minnas att den gjorde det.
Ett mer bestående avtryck gjorde
killen på scenen senare med sina
rymdpromenader. Och jag alltså
med en sångtext.
12
Ett par år senare, 2006, blev jag
ånyo påmind om mitt verk. Redaktören
för Ny Tekniks Miniproblemet,
professor Göran Grimvall,
hade formulerat ett problem med
utgångspunkt i texten. I samband
med detta efterlyste han upphovsmannen.
Jag hörde av mig och fick
På Sångartäflan 1975 deltog några
F-75:or under ledning av den något
mer erfarne och gitarrkompande
Göran Edin (troligen F-74). Vi
framförde den omtalade visan, då
med titeln Système international,
och ett par andra låtar, av vilka
jag skrivit texten till två. Vi gjorde
Anders Skog
Finans, F-75
[Redaktionens anmärkning: Från och
med nästa års sångbok kommer
Anders Skog finnas ackrediterad som
textförfattare till denna sång.]

Grimvalls Gåtor
The Force
Göran Grimvall, professor i teoretisk fysik på KTH och något av en legend bland både äldre och yngre
fysiker har i över 40 år i olika sammanhang publicerat problem med teknikanknytning. The Force
sände honom en förfrågan om han kunde tänka sig att bidra med några gåtor till ett nytt inslag till
tidningen under namnet “Grimvalls Gåtor”. Nedan får ni gnugga geniknölarna och ta del av resultatet.
Mitt bästa problem
En äkta kaffekask skall enligt traditionen tillredas så här:
Lägg ett silvermynt i botten av en kaffekopp. Häll på kaffe
tills myntet inte längre syns. Häll därefter i renat (akvavit)
tills myntet åter syns. Är det nu mer kaffe än renat, eller
mer renat än kaffe, i koppen?
Mitt största misstag
Här är ett så kallat miniproblem från 1990-talet i tidningen
Ny teknik.
Ett avsnitt i Kurt Vonneguts fantasibetonade bok Slapstick
handlar om plötsliga utbrott av stor tyngdkraft. Enligt boken
går hjulaxlar sönder, hisslinor brister och fartyg sjunker. Är
det något fysikaliskt tvivelaktigt i påståendet om fartygen?
Problem för lärarstudenter
I en kurs för civilingenjör-lärarprogrammet ger jag följande
problem.
En kastrull, som är 16 cm hög, rymmer 8 l och har massan 0,5
kg. Den flyter i ett badkar med vatten. Man lägger en kulstötningskula
med massan 4 kg (damkula) mitt i kastrullen. Hur
högt över vattenytan ligger kastrullens övre kant när jämvikt
inträtt?
Välj mellan alternativen
a. Kastrullen sjunker till bottnen
b. Ca 4,5 cm
c. Ca 9 cm.
Facit och förklaringar till gåtorna finner ni på nästa sida.
13

The Force
Distansstudiers påverkan på studenters psykiska hälsa
Detta är ett inlägg från Studenthälsan i Stockholm
Coronapandemin har inneburit
en stor omställning för
alla, inte minst för studenter.
Oro för familjemedlemmar,
ekonomi, studier och framtida
arbete i kombination med
social distansering riskerar att
påverka den psykiska hälsan
negativt. Det är dessutom troligt
att de som redan innan led av
nedstämdhet, stress och oro nu
tenderar att må ännu sämre. Vi
får dock inte glömma att en del
studenter uppger att de trivs
med distansundervisningen. Det
kan ge ökad flexibilitet i vardagen,
minskad stress och mer tid
för privatliv.
Av Studenthälsans kontakt med
studenter som uppger problem
med distansundervisningen, så
framgår det att ensamhet och
svårigheter med att studera
hemma är problem som
förekommer ofta. Få, eller inga,
sociala relationer/kontakter
leder till ensamhet och tristess,
och många upplever avsaknad av
tillhörighet eller saknar någon
att prata med om studierelaterade
frågor. Som nyinflyttad
till Stockholm, framförallt som
internationell student, kan det
Facit till Grimvalls gåtor
vara svårt att lära känna andra
studenter.
Studiemässigt uppger många
svårigheter med att skapa rutiner
och studiestruktur. Saker som
distraherar i hemmet, trångboddhet
och brist på studiero
är faktorer som stör koncentrationen.
De som blir motiverade
av att ingå i ett sammanhang, att
studera tillsammans med andra
och hjälps av att ha föreläsningar
att närvara vid och förbereda
sig inför, kan få mycket svårare
att göra saker i tid när den
strukturen saknas.
Sammantaget leder faktorer som
dessa till att studenter vänder
sig till Studenthälsan med problem
som uppskjutande, prestationsångest,
stress, nedstämdhet,
oro och sömnsvårigheter.
Det finns dock en hel del saker
en kan göra som underlättar
distansstudier och som främjar
god fysisk och psykisk hälsa.
Här kommer några tips:
• Skapa en studierutin som erbjuder variationer (för att undvika monotoni).
• Starta dagen som att du skulle gå iväg till lärosätet (morgonrutin).
• Tänk på vardagsergonomin – rör på dig och byt arbetsposition ofta.
• Kom ihåg pauser och ät regelbundet - bidrar till en jämn blodsockernivå
och bättre koncentration.
• Regelbundna sömntider och att vistas i dagsljus främjar sömnen.
• Utnyttja bibliotek/Studentpalatset för studier.
• Fråga en studiekamrat om ni kan plugga tillsammans.
• Ta hand om dig och gör saker du tycker om. Pröva något nytt!
• Engagera dig i studentkåren.
• Håll kontakt med nära och kära.
• Ta hjälp av det studiestöd som erbjuds på lärosätet.
• Delta i Studenthälsans gruppaktiviteter och workshops, eller boka tid för
enskilt samtal (su.se/studenthalsan).
14
Mitt bästa problem
Man ser aldrig myntet innan det rinner över. Tänk dig
ett vertikalt rör ställt över myntet. Ljuset dämpas av
”kaffepartiklar”. När man späder kaffet minskar koncentrationen
av ”partiklar” men i omvänd proportion
ökar siktsträckan, så effekterna tar ut varandra. Det är
ett exempel på Lambert-Beers lag om ljusdämpning.
Idealt kräver resonemanget en mugg och inte en kopp
med sneda väggar. Det kompenseras dock av det är
lättare att följa hur myntet försvinner än att avgöra
när det dyker upp igen. Pröva själv med kaffe och
rent vatten. Det är ett mycket gammalt problem. Jag
har kunnat spåra det till radioprogrammet ”Knepiga
klubben” under 1940-talet.
Mitt största misstag
När jag gav problemet publicerades lösningen veckan
efter i Ny teknik. Där skrev jag att tyngden av den
undanträngda vätskan ökar i samma mån som tyngden
av fartyget och enligt Arkimedes princip skulle fartyget
flyta. Den dåvarande KTH-professorn i skeppsbyggnad
ringde mig och sa: ”Den där lösningen du just gav
…”. Jag förstod att jag tänkt fel. Lyftkraften är jämnt
fördelad över skrovet, men eftersom hisslinor har en
säkerhetsfaktor på minst 10 och ändå brister kommer
punktlasterna från maskineri etc. att vara så stora att
fartyget deformeras och sannolikt sjunker. En leksaksbåt
skulle dock förbli flytande.
Problem för lärarstudenter
Kastrullen sjunker. Kulan rullar till kanten av
kastrullen, som tippar. Det är ett instabilt system.
Jag tar detta som exempel på hur lätt det är som
lärare att konstruera ett problem där man är helt
säker på lösningen, men där verkligheten ger ett
annat svar. Samma kommentar gäller problemet om
tyngdkraftsutbrottet.

06:38. Tidig februarimorgon.
Det är som att den tjocka
dimman över Stockholm bildat
som ett täcke över marken. Ett
täcke som dras hårdare runt
om kroppen medan Stockholm
kvider ”jag vill inte vakna än,
ge mig femton minuter till”.
Men dess vädjan tar hon ingen
notis om. Hon går med raska
steg över den dåligt belysta
God öppna fortsatt asfalten vid ingången läsning till
AlbaNova universitetscentrum.
Väl framme vid bron till entrén
önskar rynkar hon på sina ögonbryn när
hon får syn på ett gäng elsparkcyklar
som ligger omkullvälta
likt ett plockepinn på ett dagcenter
för nyexade ingenjörer.
De ligger omkullvälta likt ett
F-Ø
plockepinn på ett dagcenter för
nyexade ingenjörer, tänker hon
äcklat, som om hon hade läst
föregående mening. Det hade
hon inte.
Det många studenter varken
16 16
The Force
nØllan tar ledningen
Välkomna till den första utgåvan av nØllans Force någonsin!
Under mottagningen visade redaktionen på The Force sin generositet
och framsynthet när de bland annat lät nØllan testa hundmat,
Har du göra undrat hur isländska corona tog sig glosövningar KTH eller SU vet och är att såklart, det finns skriva limerickar.
till Sverige egentligen? Varför Sverige
är så mycket av dessa mer infekterat verk än har sedan sammanställts och bildar, efter
ett laboratorium i AlbaNovas
Några
huvudbyggnad. Efter N koppar
mer sina grannländer? eller mindre Hur det kommer grov modifikation, kaffe och N + 1 timmar tillsammans i universitetsbibliotekets
källararkiv
årets nØllans
sig att viruset inte är detsamma
Force! som det i Wuhan? Det har The kan jag styrka att den inte finns
Force också. På Det grund här är texten av tids- om med och på originalritningarna platsbrist är av tyvärr endast ett litet
vad de kom fram till.
Henning Larsen från slutet av
axplock av nØllans alster med i dagens tidning. Vi på nØllans
senaste årtusendet. Bakom en
Force redaktionen vill däremot av godismaskinerna, tacka den alla som nØllan som skickade
ständigt verkar ha slut på varor,
in sina verk och såklart vi vill tacka redaktionen på The Force
gömmer sig en brant trappa.
för att vi fick vara en del En trappa av tidningen. som bara ett fåtal Slutligen vill vi, på hela
människor på den här planeten
nØllans vägnar, tacka alla faddrar, och andra engagerade under
känner till.
mottagningen, som gjorde sitt bästa för att vi skulle få en bra
start här på KTH trots de mindre ideala förutsättningarna!
Oansvariga utgivare
Hugo Save
För det rör sig om någonting
Större. Det är Större än mig. Det
är Större än dig.
”Astrid, den är färdig”, säger en
röst i rummet hon just klivit in
i. Hon tyckte att hon hade varit
tyst när hon gått ned för de
tjugonio stegen, men tydligen
fortplantas ljuden lättare
i lokalen de befinner sig i än
ljuset. Trots att det säkert
bryter mot någon regel är det
dunkelt i salen.
”Mycket bra. Och ni är redo
att inleda fas 2?”. Forskaren
behövde inte svara på hennes
fråga. Men om hon hade
svarat hade hon svarat Ja.
Istället trycker hon varsamt ut
vätskan i sprutan hon håller
i sin högerhand ned in i ett
eppendorfrör och ger den till
kvinnan som nyss tagit sig in i
rummet.
Felix Eriksson
F-Ø
Frågan som dyker upp: varför
gjorde hon det? Hon hade alltid
gjort det hon skulle göra, det
som var bäst. Sedan 1 februari
2013 då hon blev rektor för
Stockholms universitet har det
varit en punkt som ständigt
plågat henne. Det var det om
AlbaNova. KTH hade tagit för
mycket plats. De hade gnällt
på att lokalerna var för dåliga,
det fanns inga mikrovågsugnar
åt studenterna, samtidigt om
ryktet om deras ingenjörsutbildningar
spreds i mycket mer
omfattande utsträckning än
SU:s naturvetenskapliga. KTH,
kackerlackan som överlever hur
många gånger man än stampar
på den. Du kan ju försöka
återhämta dig den här gången
tänker hon, och trots att omständigheterna
hade krävt det
skrattade hon inte. Till skillnad
från i film (ett ämne hon för
övrigt är väl bevandrad i) kommer
man inte högt upp i hierarkin
utan social kompetens. Och
att skratta åt något man tänkt
för att illustrera en antagonists
ondskefullhet kanske funkar på
film, men det passar sig inte i
verkligheten.
Tänk tillbaka på första nyheterna
om coronaviruset. Minns du
nyheterna rapporterade om att
smittan ändrats när den hade
systematiskt tog sig över Uralbergen
från Asien till Europa
och Sverige? Hur den hade gått
från en form till en annan? Och
är det inte konstigt att Sverige
är så mycket mer drabbat
än resten av norden? Nu kan
The Force som första tidning i
världen berätta att det är för att
den genetiskt blivit omprogrammerad.
Dess 30 000-baspar långa
RNA-sträng har systematiskt
undersökts och modifierats
för att helga ändamålet. Att
smitta och spridas bland KTH:s

The Force
studenter och lärare, så skolan
skulle tvingas stänga ned. Inte
för evigt såklart, hon är inte helt Folkvett
ond, Fil är utan bra några för månader, magen, ett bra år. att lagra information på
Allt och för är att en SU intellektuell ska få sin rättmätiga
tid i rampljuset för in-
disciplin. Isländska å andra
sidan är ett vackert språk som främst används
novation och forskning inom de The Force har varit i kontakt med
ämnen för att som göra KTH kvissfrågor, vanligtvis snor men Astrid talas Söderbergh även Widding som som
åt modersmål sig. Och detta, på av vissa inga mindre håll. Så hävdar nu är att detta upp är ”imbecilla till bevis, dumheter”,
hur hon ”inte har tid med
än Stockholms Universitet.
hur djup är din isländska filförståelse?
det här fjanteriet mitt under en
Naturligtvis, eftersom det rör pågående pandemi”, samt undrar
sig
Fråga
om forskare
1
vid SU och inte ”hur ni fick tag på det Fråga här numret”. 2
KTH,
Vilket
blev
av följande
det inte riktigt
är inte
som
namnet på ett av Vad betyder hrjóta på isländska?
de
de
tänkt
bakteriesläkten
sig. Viruset visade
som används [Redaktionens för att syra anmärkning: a. gröt The
sig
filmjölk?
vara för mäktigt, även Force har valt att blurra b. bilderna hojtaav
för
a.
universitets
Campylobacter
skickligaste personerna i artikeln c. av integritetsskäl.]
d. fiskolja
snarka
virologer.
b. Streptococcus
Vid en testomgång på
KTH:s
c. Lactococcus
lokaler i Kista (Högskoleingenjörsutbildningen
d. Leuconostoc
inom
IT bedömdes ha lägst säkerhet
och skulle vara minst
allvarligt
Fråga
om
3
någonting
gick
Hur
snett)
många
spred
kilobyte
sig
är
viruset
en terabyte?
till utomstående,
och
a.
det
12
dröjde inte länge
innan
b. 1042
personer på Ericsson
c. 1047238
hade drabbats av
smittan.
d. 1073741824
Det hade visat
sig vara för potent, inte
tillräckligt preciserat för
att enbart attackera dess tänkta
offer.
Hur många
Självklart
filer
blir
har
man
världens
inte
bredaste motorväg?
rektor på Sveriges största universitet
a. 14
utan att skaffa sig några
kontakter
b. 26
på vägen dit.
c. 50
Efter d. 149 några löften, som The
Force ännu jobbar på att få
fram, gick Wolodarski med på
att publicera artiklar i DN om
hur När Coronaviruset kan ordet “nagelfil” tagit sig enligt SAOB för
till första Sverige gången genom beläggas vårdslösa i det svenska
Italiensemestrare språket? bland Ericssons
a. anställda. 793 För att göra en
omelett b. 1560 måste man krossa några
ägg. c. Även 1883om omeletten visar
sig d. vara 1971 ett dödligt virus som
hotar den samtida globalismen
och världsfred och äggen är de
tusentals döda människorna
över hela Sverige.
Fredrik Sjöström
Isländskt filkviss
Fråga 5
Fråga 7
Fråga 4
Vad betyder renghlíf på isländska?
a. regnjacka
b. paraply
c. regnhatt
d. stupränna
Fråga 6
Vad betyder hringtorg på isländska?
a. Rondell
b. Marknad
c. Vigselring
d. Rockring
Fråga 8
Numrets FILosofifråga: Vem påstod att “Det
enda som jag vet är att jag ingenting vet”?
a. Sokrates
b. Farbor Joakim von Anka
c. Descartes
d. Donald Trump
Allt detta för lite uppmärksamhet.
Svar: 1: a), 2: c), 3: d), 4: b), 5: b), 6: a), 7: c), 8: a)
17

The Force
nØllans försök till limerickar
Vårdagskvällar
Trivialt
En sen februarikväll i januari,
ej en limerick ur huvu’t fick jag tag i.
Jag drog mitt hår,
och extraherade mina tår
och dränkte min sorg i Campari.
Hicka, hack, huckit
Klockan 7 vid AlbaNova”:
Att dyka upp i tid kan NØllan inte
lova.
Det är jobbigt att festa,
och det inses lätt (för det mesta)
att nØllan inte får mycket sova.
nØllan satt på en gasque.
Dryckestakten var rask.
NØllan försökte häva -
började sväva -
vaknade dagen efter i en vask.
Det stora styrkeprovet eller Hur pressad är du?
eller nØllans presskviss
Nu när vi nØllan har klarat av vår första tenta-p så har vi även fått uppleva stress på en helt ny
nivå. För att göra bot på detta har nØllan läst på om kognitiv beteendeteori och erbjuder här
ett kviss för att berika din förståelse av stress och därigenom möta nästa tenta-p minst lika
oförberedd. Så vad kan ni egentligen om press?
1. Vilket år var juicepressen – (råsaftscentrifugen)
– årets julklapp?
a. 2011
b. 2013
c. 2015
d. 2017
3. Cardi B har en låt som
heter ”Press”. Fortsätt
textraden. ”This go bang
bang like…”
a. … ”I’m in a hurry”
b. … ”Imma kill that man”
c. … ”I’m chopping them chops”
d. … ”They throwin’ shade”
2. I vilket kapitel i Brottsbalken är utpressning
ett brott?
a. 9 kap 4 §
b. 12 kap 2 §
c. 2 kap 3 §
d. 10 kap 1 §
4. När man konserverar blommor så är det en
vanlig teknik att torka och pressa dem. Vad
kallas en samling konserverade växter som
används för vetenskapliga studier?
a. Herba stadium
b. Herbacollectio
c. Herba folium
d. Herbarium
5. En av Sveriges största kvällstidningar är Expressen.
När grundades Expressen?
a. 1944
b. 1964
c. 1984
d. 1994
18 18
6. Vad är världsrekordet
i bänkpress utan utrustning?
a. 256 kg
b. 522 kg
c. 361 kg
d. 402 kg
Facit: 1. b) 2. a) 3. c) 4. d) 5. a) 6. c)

The Force
Nollan testar Hundmat
Oxe & Pasta
Oxe & Lever
Kyckling
Al dente pasta. Trevligt.
Mjukt kött
Låg
Annorlunda men ser
aptitligt ut
Luktar som människomat
Saknar kryddor, smakar
lite gift
Chihuahua
Textur/konsistens
Kornigt
Hundkänsla
Lite mer. Bra form
Utseende
Skapar sug efter leverpastej
Lukt
Leverpastej - gott på
mackan
Smak
Inte undra på att hunden
vill ha mer mat!
Betyg
Tax
Något schlemig, passar
nØllan
Stabil hundkänsla
Saftigt!
Testkommitén börjar
ångra sig
Jag hade gillat det om
jag varit en hund.
Rottweiler
NØllans
bystander
1919

20

21

22

The
B
Force
y s t a n d e r
Sammansatt av
Morris Eriksson
Flingsalt

-Bystander-
2020 har varit ett turbulent
år och allt har inte
skett som planerat. Då
är det extra viktigt att
minnas de roliga stunder
som faktiskt blev av. Här
följer ett axplock av vad
Fysiksektionen har haft
för sig. På denna sida visas
bilder från Fysikalen.

Sektionens arbetsmarknadsdag
FUSION gick av stapeln
den 23:e januari
i Nymble. Det blev
en fullspäckad dag
av interaktion mellan
Fysiker och deras
framtid.
Projektgruppen 2021

Det blev en mottagning
i år också! Den
10:e augusti anlände
nØllan och i år fick
Fysiksektionen
välkomna inte bara
studenter på Teknisk
fysik utan även
Teknisk matematik.
Två fjädrande veckor
följde!

Många var involverade
för att göra
mottagningen det till
en rolig tid. Långa
timmar av arbete,
men det var verkligen
mödan värt. Ty
se, även självaste
Överföhs drog på
smilgroparna när
han trodde att ingen
såg! (Skandal?)
Projektgruppen 2021

Fest? I tider som
dessa? Onekligen ja.
Sektionen har hunnit
med många olika
uppsättningar av
sittningar och pubar
i år. Pandemi? Då
blev tentagasquen på
Zoom. Det är ju ändå
sällskapet som gör
festen. Gutår!

The Force
Mannen, myten, legenden -
Mats Boij
Mats Boij vid sitt skrivbord i sitt arbetsrum på matematikinstitutionen
32
Professor i matematik, specialiserad
inom kommutativ algebra
och algebraisk geometri. Teknisk
fysiker som klarade av utbildningen
på rekordtid. För många
nutida fysiker är han något av en
levande legend. The Force stämde
träff med Mats Boij för att måla
nästa porträtt i vår serie “Profiler
på KTH”.
Vi mötte Mats Boij utanför
matematikinstitutionen en regnig
oktoberdag. Det var en pigg
matematikprofessor som mötte
oss och som med friska kliv
tog med oss uppför trapporna
till sitt kontor. Sedan 2020 års
början är han prefekt för den
matematiska institutionen, men
har inte bytt arbetsrum för det.
Förståeligt med tanke på den
vackra vyn över Borggården från
kontorsfönstret.
Mats Boij är uppvuxen i
Stockholmsförorten Tyresö.
Släktnamnet Boij här en lång
historia och kan dateras tillbaka
till 1600-talet, med ett 200-tal
“Boijar” i Sverige idag. Faktum
är att Mats Boij inte alltid har
haft efternamnet Boij, utan
detta var ett namn han tog när
han gifte sig. “När jag började
på KTH fanns där 10 st personer
med namnet Mats Persson”,
säger Boij och skrattar. Att ta
sin mors familjenamn tedde sig
därför naturligt.
Grundskoletiden tillbringades
ute i Tyresö medan gymnasiestudierna
fördes inne på Söder.
Efter tekniska studier med
inriktning el och tele på Åsö
gymnasium (en skola som idag
är vuxengymnasium) sökte sig
Mats Boij vidare till KTH. Matte
har, vilket vi återkommer till,
alltid varit Boijs stora intresse.
På gymnasiet väcktes det verkligt
stora intresset till liv genom
skolornas matematiktävling,
då kallad Svenska Dagbladets
matematiktävling. Redan under
gymnasiets första år tenterade
han av gymnasiets matematik
för att sedan under gymnasiet
läsa universitetsmatte, mot SU.
Att tävlingarna hade en stor
betydelse för honom är ingen
överdrift. De drev på honom
själv i studierna och därför
är han också själv med och
arbetar för dem idag. Det bör
i sammanhanget nämnas, även
om det inte var något Boij själv
framförde, att 1987 års matem-

The Force
Griffeltavlan i bakgrunden tillhörde Mats Boijs sedan 2013 framlidne handledare Dan Laksov och hittades vid en gallring
på institutionen. Nu hänger den på arbetsrummet delvis som ett konstverk och delvis som en symbol för Laksovs
såväl som Boijs stora passion - algebraisk geometri.
Faktum är att inte mindre än sju
tekniska fysiker, fyra från KTH,
gjorde honom sällskap. Bland
dessa fanns Andreas Zetterberg,
Överföhs från Boijs första år
på fysik, Gustav Ryd, flerfaldig
vinnare i matematiktävlingen
och Max Tegmark (då Shapiro),
numera framstående MIT-proatiktävling
vanns av dåvarande
Mats Persson själv.
Var det en självklarhet att
studera vidare eller fanns det
någon tvekan om vad du vill
göra? Svaret blir tydligt: “Jag
ville gå på KTH, jag ville gå på
teknisk fysik, jag ville doktorera
i matematik” fastslår han i
snabb följd. 1987 sagt och gjort,
börjar Mats Boij på teknisk
fysik på KTH. Hans första år på
teknisk fysik ägnades i princip
uteslutande åt att skriva tentamina.
På den tiden var året uppdelat
i 8 perioder med tentor var
fjärde vecka. Under detta Boijs
första år tenterade han av idag
motsvarande 210 hp. Efter detta
år så blev det dags för honom att
göra lumpen.
Vistelsen föll honom dock inte
särdeles gott i smaken. Befälen
och de som styrde och ställde
hade Boij inte mycket till övers
för. Främst fanns problemet i
“att bli utsatt för att ha en chef
som bestämde över en som man
inte hade något förtroende för,
som han uttrycker det. Annat
gällde dock det sällskap han
hade när han gjorde lumpen.
“Jag ville gå på
KTH, jag ville
gå på teknisk
fysik, jag ville
doktorera i
matematik.”
fessor och en nära vän till Boij.
Han berättar att Max Tegmark
bland annat var “den som visade
mig hur man kunde utnyttja det
här tentasystemet”, talandes om
det faktum att han tenterade
210 hp på ett år. På den tiden
krävdes inga registreringar utan
det var bara fritt fram att gå och
skriva de tentor man vill skriva.
Boij berättar vidare att de två,
Mats och Max, fortsatt är goda
vänner och att han brukar hälsa
på Max Tegmark när han besöker
Boston, senast gången i fjol.
Myten om de 1,5 åren är helt enkelt
sann. Under året i lumpen
färdigställde han programmets
sista kurser under permissioner
och efter lumpen återkom till
KTH för att genomföra den
praktik som då var obligatorisk
på civilingenjörsprogrammet i
teknisk fysik. Faktum är att utan
lumpen hade det kanske gått
ännu snabbare.
33

34
När han sedan var klar med
lumpen och hade tagit sin
examen erhöll han en så kallad
excellenstjänst och började som
doktorand hos matematikprofessorn
Dan Laksov. Även här
gick det undan och Laksov ville
att Boij skulle färdigställa sin
doktorering i förtid. Delvis för
att Laksov skulle till MIT på
sabbatical*. Därför förordade
också Laksov, som tidigare hade
verkat vid MIT att även Boij
borde åka dit på sin post-doc.
Det var så det blev och 1994 åkte
Mats Boij till MIT efter att ha
doktorerat vid 25 års ålder.
Kan du beskriva skillnaderna
mellan den svenska och den
amerikanska universitetsmiljön?
“Det är en sån enorm miljö
där i Boston och Cambridge”,
poängterar Boij. Det var vid
tidpunkten en miljö väsensskild
från vad KTH var dåförtiden.
Han framför att MIT var en
internationell miljö med genier
Tidslinje från
gymnasiet till MIT
• Gick ut gymnasiet och
började på KTH 1988
• Gjorde lumpen från
juni 1989 till och med
augusti 1990.
• Började som doktorand
i september 1990
och var då klar med
allt utom praktiken
godkändes i maj 1991
då examen erhölls.
• Disputerade i september
1994 och åkte då
som postdoc till MIT
under hösten.
The Force
från hela världen medan det på
KTH i princip uteslutande fanns
folk med svensk bakgrund.
Att stanna i USA fanns dock
inte på kartan. Den kulturella
diskrepansen var för stor. Vad
var den stora grejen som fick
dig att känna, “Nej det här går
inte”? “Tanken på vapen och
att man ska kunna försvara sig
själv. För oss är det så absurt att
det ska vara en del av vardagen”,
svarar Boij. Även bland de
mer liberalt sinnade omkring
honom, vilka de flesta var, fanns
en förståelse för viljan att bära
vapen, vilket enligt Boij kändes
så främmande.
Väl medveten om komplexiteten
i Boijs forskningsområden
frågar jag försiktigt om han för
en novis som jag kan introducera
områdena kommutativ
algebra och algebraisk geometri.
Förhoppningsvis finns det en
mängd fysiker som har koll på
dessa områden då Boij undervisar
fysiker i ämnena, men av
respekt till våra yngre läsare
(och mig själv) bad jag om en
kortare redogörelse.
Algebraisk geometri handlar essentiellt
om polynomekvationer
i flera variabler. Man studerar
geometriska objekt genom att
undersöka de ekvationer som
beskriver dem. Kommutativ
algebra är mer den verktygslåda
som man använder inom den
algebraiska geometrin men som
utvecklats till ett fristående
forskningsområde frikopplat
från de geometriska objekten.
Det Mats Boij bland annat har
gjort är att studera familjer av
geometriska objekt och studera
variationer av dessa “klasser”.
Är du intresserad, eller förstår
du ingenting och vill veta mer
Mats Boij
Född: 26/3-1969
Bor: Sollentuna
Yrke: Prefekt matematikinstitutionen,
professor i
matematik
Favoriträtt: Gnocchi
med pesto
Favoritmatematiker:
Carl Friedrich Gauss,
Terence Tao
Favoritkraft: Gravitationen
- “den håller oss på
marken”
rekommenderar jag dig att söka
till kursen i kommutativ algebra
och algebraisk geometri SF2737.
Vid årsskiftet intog Mats Boij
rollen som prefekt för institutionen
för matematik på KTH.
“Det kanske var den sämsta
tidpunkten att ta på sig en sån
roll”, säger han skämtsamt efter
att ha berättat om sin nya post.
Han beskriver coronavirusets
påverkan som starkt negativ.
En frustration har funnits över
olika budskap från FHM och
KTH:s ledning.
Boijs egen uppfattning är att
många kan jobba hemifrån
100% medan KTH vill att man
ska vara inne minst två dar i
veckan. Dock är han ändå nöjd
att nu inneha prefektskapet.
Han beskriver det lite som en
* En sabbatstermin som är vanligt inom universitetsvärlden och betyder att man
får möjlighet att vara ledig från övriga uppdrag och bara forska under en termin.
Det är då vanligt att man åker iväg till något annat universitet eller institut.

The Force
Intervjuobjektet tog villigt på sig en av våra nyinförskaffade kepsar.
plikt att ta jobbet och på så sätt
göra det bästa för institutionen.
Med mångårig erfarenhet som
studierektor tidigt, grundutbildningsansvarig
kursansvarig
etc. samt även god vetskap om
forskningsdelen av en universitetsanställds
arbete ansåg
ledningen honom väl lämpad för
uppdraget.
Om jag säger KTH, vad säger
du då? Mats Boij svarar, “Jag
är väldigt stolt att få jobba här.
Jag tycker ju väldigt mycket om
KTH.” Han menar att det var en
miljö som gav så mycket frihet
att göra vad man verkligen
ville. Idag känner han en stor
tacksamhet inför detta vilket
också tar uttryck i hans egen
vilja att göra det bästa för nutida
KTH-studenter.
Utöver det djupa intresset
för matematik finns också en
musikalisk sida hos Mats Boij.
Sedan barnsben har han spelat
cello i olika konstellationer. Som
på ett bananskal halkade han
in i Spexets orkester där han
sedan medverkade ett flertal
gånger, både innan och efter det
att han hade börjat doktorera.
Han var även med och startade
en kammarmusikförening vid
namn Wolfgang under sin tid på
KTH. Idag är han på jakt efter
en ny ensemble efter att den han
spelat i tidigare lade ner verksamheten
i våras. Har Fysikalen
behov av en cellist?
Det märks att Mats Boij har ett
brinnande intresse för KTH:s
studenter i allmänhet och fysiker
i synnerhet. När vi kontaktar
honom för intervju ställer
han mer än gärna upp och är
intresserad av att höra hur vi
upplever utbildningen. En av
de tillfällena under intervjun då
han lever upp som allra mest är
när han talar om det extraarbete
han gjorde under tentaperioden
i att assistera med att svara på
frågor under tentorna. “Jag blev
helt uppåt av att bara se studenterna
igen!” säger han.
Mats Boij är en man som älskar
matematik och som har vigt sitt
liv för att verka för att andra ska
få förståelsen för det fantastiska
som är matematiken. Om det
så är att hjälpa gymnasieelever
i mattetävlingar, arbeta för att
förbättra matteundervisningen
på KTH eller föra ut matematiken
till barn och ungdomar på en
bredare front. Det är verkligen
ett ädelt kall som denne man har
hängivit sig åt och något han
lever för varje dag.
Text:
Jacob Granqvist
Fasett
Bild:
Martin Andrae
Fasett
Vem vill du veta mer om på KTH? Maila
redaktionen på redaktor@f.kth.se
med dina förslag till framtida intervjuer
till “Profiler på KTH”!
35

The Force
Sveriges bästa osthyvel
Det här är berättelsen om Sveriges bästa osthyvel och
familjen som ägde den. Äldst i familjen var mor och
störst var far. Barnen hette Johanna och Jick. Ingen
vet vad som hände när sonen föddes. Tanken var att
han skulle heta Oscar, men när mor och far kom hem
från förlossningsavdelningen hade de bestämt sig för
att han skulle heta Jick. Det ledde till en kamp mot
myndigheterna. Ingen har tidigare döpts till Jick och
det är inte ett bra namn. Far vek sig ganska fort, ”kan
han inte bara heta Oscar då?”, men mor hade bestämt
sig. ”Om vi vill att han ska heta Jick, varför ska staten
lägga sig i?” Så kom det sig att Jick föddes som, och
sedan förblev, en symbol för sin mors kamp.
gjorde, vilket hon försökte framföra. ”Alla andra vi
känner…” började hon ofta och då slutade far lyssna.
Jick var den som skulle lösa saker åt mor och ordna
upp det hela. Vad det var Jick skulle ordna visste hon
inte riktigt, utan det var mer en känsla hon hade.
”Om jag bara investerar i honom, så kommer allting
bli bra”, tänkte hon. Johanna kände ofta att hon inte
riktigt passade in i den här konstruktionen och hon
ville till och från visa sitt missnöje och på något sätt
revoltera. Det kändes emellertid pinsamt att erkänna
sig själv som revoltör. ”Det är litet töntigt att vara
missnöjd, åtminstone synligt.”, tänkte hon.
36
Far hade ett hörn i huset där han ofta satt och läste
tidningsmagasin. Han hade en olat att prenumerera
på fler tidningar än vad han egentligen borde. Han
hörde någon prata om en tidning på jobbet och lät
sig övertygas att börja prenumerera eller så plockade
han på sig något från tidningshyllan medan resten av
familjen skulle välja vilken glass de skulle köpa och
fick sedan ett tryckande behov att också prenumerera.
Ofta beställde han en helårsprenumeration och
hade på det här sättet samlat på sig så många tidningar
att han la större delen av sin fritid på att läsa
ikapp för på något undertrycka stressen som växte
med tidningshögen på hans kaffebord. I bakgrunden
hade han ofta på Matteuspassionen av Bach. Ibland
la han till och med ned tidningen, lutade sig tillbaka
och bara lyssnade. De flesta brukade undra om far
lyssnade på Matteuspassionen för att han verkligen
tyckte om den, eller om det var för att han så gärna
ville tycka om den. Far kände sig själv osäker ibland.
Både mor och far läste böcker. Mor läste böcker fyllda
av intressanta karaktärer som hade långa dialoger
och komplicerade förhållanden, medan far läste
böcker som inte handlade om någonting alls. ”Det är
på sätt och vis det som är poängen, en anti-historia
är också en historia. Det är kanske den enda verkliga
historien.” förklarade han ofta för folk som inte själva
hade valt att lyssna. Mor och far brukade argumentera
om konst utan att prata med varandra, det fanns
inget att säga. Mor hade i bakhuvudet en plan om
att under pseudonym skriva manus till en deckarserie
som aldrig hade några läskiga och framförallt
inga äckliga scener under de första tio minuterna
av avsnitten för att alla som sitter framför TV:n ska
hinna äta upp sin efterrätt utan störning. Det här var
förvisso inte konst, men det var en bra idé tyckte mor.
Det var mor som bestämde i familjen och hon
bestämde alltid att allt handlade om far och Jick.
Hon älskade nog far, men kände mer och mer att hon
inte kunde förstå sig på varför han gjorde de val han
Johanna fann dock några små sätt att sätta sig på
tvären på. Under sommarhalvåret tog till exempel
Johanna ofta tåget in till stan och ställde sig omkring
centralstationen. Där väntade hon tills det kom
turister som frågade henne om vägen till olika platser
runt om. Hon tänkte noga efter var platsen i fråga
låg och pekade sedan iväg dem åt precis motsatt håll.
Sedan smög hon försiktigt efter och tittade på när
stackarna vred och vände på sina kartor för att få den
att hänga ihop med gatorna de helt plötsligt befann
sig på. Johanna älskade detta. Det var en gigantisk
känsla som fyllde henne när hon såg deras frågande
blick, det gick inte att förklara på något annat sätt.
Samtliga i familjen kände alltid att de utgjorde en
brokig skara som, precis som de flesta andra familjer,
inte hängde ihop på det sätt som en familj ska göra.
Denna känsla kunde de enas kring. Utöver det fanns
det ytterligare en sak som de kunde enas kring. Det
var en stark övertygelse om att de som familj ägde
Sveriges bästa osthyvel. Ingen mindes hur de förvärvade
den, bara att varje annan osthyvel de köpte var
värdelös i jämförelse och att det kunde vara fysiskt
utmanande att försöka få sig en skiva ost när man var
på besök hemma hos andra familjer. Alla i familjen
tyckte inte om ost, men de kunde ändå flera gånger
i månaden prata om hur bra deras osthyvel var, hur
svårt det var att hitta en lika bra och hur lustigt
det var att andra inte förstod hur unik deras hyvel
faktiskt var. Mor, far, Johanna och Jick tyckte alla
om känslan när de i kör förklarade för varandra vad
de redan visste och även om de kanske en dag skulle
tröttna på det så fortsatte de att med jämna mellan
börja prata om osthyveln kring middagsbordet, i
bilen och på semestern.
Leo Enge
Fanclub

The Force
37

The Force
Årskrönika 2020
38
Inledande ord
På spaning efter det år som flytt eller reflektioner
om året på KTH. The Force redaktionen har tillsammans
med sektionens nämnder blickat tillbaka över
det gångna året.
2020. Året som inte blev. Eller rättare sagt inte
blev som vi hade tänkt oss. 20-talet inleddes inte
med hyperinflation och krig som det förra tjugotalet,
utan med förhoppningar om sommar-OS
och Beethoven-jubileum. Vi skulle fira en guldbro
från Kina som skulle pryda Slussen. 75 års jubileet
för de allierades slutgiltiga seger över Nazityskland
och det Japanska Imperiet skulle högtidlighållas.
Ett presidentval skulle få en upptakt
med intensivt kampanjande. Tji fick vi i dessa
förhoppningar.
Det började som en skakning på nedre däck,
närmare bestämt i Wuhan, för att sedan försätta
världen i en kollektiv trans. COVID-19, corona,
SARS-COV-2 är ord som vare sig vi vill eller ej
tillfogas årets nyordslista. Detta virus har skakat
om vårt samhälle på ett sätt vi knappast trodde
var möjligt. När jag skriver vårt samhälle menar
jag ju såklart alla samhällen förutom Sverige, även
om också vi tvingats till inskränkningar på vårt
sätt att leva under de senaste 7 månaderna.
Även om tidningarna har varit sprängfyllda med
nyheter om alla de konsekvenser viruset har fått
för samhället i stort, så finns det vissa saker som
har påverkat just oss fysikare som inte har rapporterats
om i main-stream media. Vem har skrivit
om det faktum att fysiksektionen har tvingats
ställa in sitt första Nubbedrag sedan 1653? Vem
har rapporterat om plötsligt inställda pubar till
följd av kaos i förhållningsregler hos KTH? Ingen,
fram tills nu! Alla dessa saker som har hamnat i
skymundan skall nu ut i höstsolens avtagande ljus
för att ni ska kunna ta del av det som har hänt och
det som uteblivit under hittillsvarande verksamhetsår.
Vi har fått in några brev från de olika
nämnderna i sektionen där de berättar om hur det
senaste året har varit för just dem.

Brev från FSN
Hej där fysiker!
The Force
Brev från FN
Pengar rullar in det går bra nu!
Året började starkt för oss på FSN. Vi anordnade
bokköparevent och tillsatte den nya posten
kommunikatör. Februari månads höjdpunkt
var en lunchföreläsning som vi anordnade med
Janne Wallenius där det serverades sushi :). Mars
månad rörde vi oss in i mörkret. KTH stängde
ner lokalerna, och helt plötsligt fick vi en digital
omvälvning på halsen. Inte nog med att vi
hittade sätt att tillsätta kursnämnder även utan
föreläsningar, vi lyckades även anordna en digital
bokköparpub.
Här kommer en kort hälsning från oss i näringslivsnämnden.
I år har Ericsson blivit Fysiksektionens
“huvudsponsor”. Detta var ganska
självklart med tanke på att Ericsson är det företag
vi samarbetar mest med. Nämnden har fått en
sektionsvald post i år, projektledare för Fusion, en
uppgift som förut sköttes av nämndordföranden.
Nästan alla andra sektioner på KTH har denna
struktur. Under mottagningen hade vi en aktivitet
med nollan. Tanken var att vi skulle vara i Kista
i samband med företagsbesöket hos Ericsson
men så blev det inte. Istället hade vi ett finskt
musikquiz och en frågesport.
Studienämndens nya märken.
En hel sommar, möten via Zoom, en ny kanal med
styret och Frum och en 145 meddelanden lång
tråd i Slack senare… Den 24 september lades en
beställning på *hemligt antal* märken som från
och med nu och för all framtid kommer delas ut
till kursnämnder och övriga engagerade i studienämnden!
Hela fem olika versioner av märket
finns, så det är bara att börja samla. Det finns
en version för kursnämnder i kurser som slutar i
period 1, en för period 2 osv. och det femte märket
gäller för övriga funktionärer i nämnden, såsom
SNO, PAS, bibliotekarie, lunchföreläsningsanordnare
med flera.
Plugga lugnt!
Hälsar,
FSN
Projektgruppen för Fusion 2021.
Mycket har hänt med Fusion - arbetsmarknadsmässan.
På grund av pandemin har vi bestämt
att mässan ska vara digital. Fusion kommer vara
på plattformen Graduateland, en plattform som
också D-Dagen, Armada och Potential kommer
att använda. På plattformen kan studenterna ha
kontaktsamtal med företagsrepresentanter via
Zoom, chatta med företagsrepresentanterna och
söka jobb direkt på plattformen med den profil
de har skapat för att gå på mässan. Vi kommer
fortfarande att ge profilvaror till våra studenter i
samband med mässan som kommer äga rum 27
januari.
Vi ses där!
FN
39

Brev från Fcom
Fcom till The Force kom!
Året vi alla kommer att minnas. Året då världen
stannade till, politiker införde dramatiska lockdowns
och Trump presidentkampanjade för andra
gången. Vi alla kommer minnas det – på ett eller
annat sätt.
Fcom, Fysiksektionens kommunikationsnämnd,
har under detta år arbetat med en hel del olika
projekt. Vi började tidigt i våras att spåna på hur
hemsidan skulle kunna göras bättre. Diskussionerna
var långa och arbetet fick en naturlig paus
när sommaren tågade in. Framåt augusti återupptogs
arbetet som är tänkt att börja utvecklas
under hösten och vintern.
The Force
Vidare under Mottagningen sålde vi sångböcker
och lite senare även ovvar.
Ettan bjöds på hundmat, barnmat och kakor –
ett idogt försök till att få dem att skriva en rolig
recension, liknande de som ibland publiceras i
denna tidning. Vår förhoppning var att åtminstone
locka några nya till vår nämnd vilket vi
också gjorde.
Våra undergrupper F.dev och The Force har varit
på hugget. Programmeringsgruppen har under
året bland annat utvecklat administrationssystemet
FAS, skapat Campus Defence och i spåren
av Corona – programmerat Konsulatorn! The
Force å andra sidan släppte ett uppskattat Skottdagsnummer
(bara några få dagar innan Campus
stängde). Numret publicerades på hemsidan och
blev redaktionens första online-publicerade tidning.
Tillsammans med Mottagningen lanserades
även ett nytt koncept av The Force – nämligen
Mottagningsnytt. Ett nyhetsprogram med senaste
nytt från mottagningens aktiviteter, förgyllt av
digitala inspring av fadderiet och föhseriet.
Framåt i tiden fanns planer på bland annat en
På Spåret-pub med The Force, vilken tyvärr har
tvingats att skjutas upp på obestämd tid. När den
blir av är svårt att säga. Förmodligen inte under
detta verksamhetsår. Däremot hoppas vi att så
fort det är möjligt åter samlas i Kons för att åka
på nästa resa.
Allt gott,
Fcom
40
Brev från Fysikalen
Hello music lovers!
Fysikalen 2020 2021 såg 2020 framför sig som ett
riktigt toppenår. Vi hade en massa coola sponsorer
och vi hade kunnat boka ett satsigt genomdrag
på en riktig teater. Planer fanns på att införskaffa
ett sprillans nytt ljudsystem och digitalt trumset,
och ambitionen var att slå nya publikrekord. I
mars kom dock det tråkiga beskedet på ett extrainkallat
stabsmöte: Coronapandemin tvingade
oss att ställa in vårföreställningarna, vilket också
gjorde att vi inte längre kunde räkna med högar
av sponsorpengar. Till saken hör att den ena
regissören kopplade upp till mötet från sin bil,
som just då var på väg från Jönköping med ett
nyinköpt ljudsystem för 40 000 kr. Nu i september
har vi tvingats ställa in även höstföreställningarna,
men planen är att köra i mars 2021 istället.
Stabsledningen har hört att det kommer bli ett
ovanligt bra spex, det ryktas om att det handlar
om pirater.
Vi hade ett genomdrag av akt 1 i februari och
fick lite bilder därifrån, så vill man ha försmak på
spexet så kan man kika på dem.
Spexiga hälsningar,
Fysikalen
[redaktionens anmärkning - bilderna finns att beskåda
i Bystander]!

The Force
Brev från Mottagningen
Året har för många av oss präglats av en pandemi.
Mottagningen var inget undantag. Mycket fick
planeras om, en del fick strykas och en handfull
tilltänkta nyheter till årets mottagningen hanns
aldrig med. Ibland kändes det rätt surt och
skräpigt. På det stora hela innebar det dock inte
så stora förändringar av mottagningen. nØllan
var som vanligt indelad i separata grupper, med
skillnaden att allting skedde inom grupperna.
Lite synd att inte ha någon Välkomstgasque eller
Stuggasque, men i övrigt gjorde det oftast inte så
mycket.
En skillnad mot tidigare år var att istället för att
ha stora föreläsningar för alla nØllan samtidigt,
så satt nØllan utspridda i olika övningssalar till
vilka föreläsningarna live-sändes. Det innebar en
del teknikstrul till en början, men efter ett tag tog
det sig ganska bra. Till dessa föreläsningar hörde
även en nyhet för årets mottagning: Mottagningsnytt.
Det var ett litet nyhetsprogram med
The Force som gick varje dag, med lite rapporter
om vad som har hänt under de senaste dagarna av
mottagningen samt några roliga inslag. Generellt
sett var detta populärt och publikfavoriten var
nog Uppdrag granskning-avsnittet om Föhseriets
bortförande av fadderiet.
Båda dessa val visade sig dugliga. Såklart gick det
inte lika bra som för Föhseriet, men det var ändå
möjligt att spela.
Mot slutet kommer dock en grupp som inte tycktes
alltför lättroade. De såg ut att vara fokuserade
på att klara av denna krocketmatch på effektivaste
sätt möjligt och sedan gå vidare. Av någon
anledning fick denna grupp för sig att de skulle
spela krocket med fotbollspumpen och kikärtan.
Ett dåligt val kanske man tänker sig, men den här
gruppen såg ut att vara fast beslutna om att få det
att fungera. En person ställde sig på första utslagsplatsen,
medan resten ställde sig omkring första
porten för att hålla koll på vart kikärtan tar vägen.
Föga hjälpte dock detta. Kikärtan svingades iväg
med fotbollspumpen och en av personerna på
utkiksposterna utropade “Där är den! Nej… fan, var
tog den vägen..?” Under de följande fem minuterna
låg sedan hela det laget på gräset och letade efter
den försvunna kikärtan.
På sidan om planen satt Föhseriet och såg på
medan de väntade på sin tur. Även om delar av
Föhsarkrocketen var komisk till och från så lät
sig Föhseriet såklart inte roas av så gemena lekar.
Synen av fem trötta nØllan som låg på alla fyra
och drog fingrarna genom den ruffiga gräsmattan
för att hitta en kikärta som inte var större än det
grus som var utspritt över spelplanen var dock för
mycket även för Föhseriet. De började med lite
småfnitter, men ganska snabbt skrattade de så
mycket att de hade svårt att andas, än mindre att
behålla någon form av värdighet.
Tidigare år har nØllan spelat en omgång brännboll
mot föhseriet. I år var det tvunget att hitta
en aktivitet som passade bra att göra i lite mindre
grupper, så nØllan fick den stora äran att möta
Föhseriet i det farligaste spelet som människan
uppfunnit: krocket. nØllan fick välja en kombination
av klubba och klot. Det kunde till exempel
vara trafikskylt och rubikskub, krocketklubba
och ett kokt ägg eller fotbollspump och kikärta
och sedan ta sig runt en vanlig krocketbana. De
flesta grupperna tittade på de olika uppsättningarna,
tänkte efter och valde sedan vad de skulle
spela med. De vanligaste valen var trafikskylt och
rubikskub, alternativt ätpinne och krocketklot.
Efter några minuter lyckades till slut Föhseriet
samla sig. Precis då beslutade sig nØllan för att
ge upp på kikärtan. Det gick istället och hämtade
krocketklubban och det kokta äggen och
ställde upp sig för att börja om. Kanske var det av
uppdämd frustration, kanske var det var det bara
en rädsla för att förlora, men när utslaget gjordes
så blev det alldeles för hårt och ägget splittrades
i ett tjugotal bitar som flög all världens väg. För
Föhseriet blev det ännu en gång för mycket och
de satt snart vikta över sina knän för att försöka
återfå fattningen. Som tur var tycktes nØllan vara
så fokuserade på sin krocketmatch att de aldrig
vände sig om för att se hur Föhseriets dignitet och
stolthet sakta men säkert blev ändlig.
Fjädrande hälsningar,
Mottagningen
41

Brev från fkm*
Hej hej, fkm* här!
Året började med en tentagasque, Sagan om kons,
som överträffade mycket och lite till. Hundratals
sittandes, en lång reservlista, och en ny minimästarroll,
Pynth och synthmästare, gjorde
Konsulatet förbannat häftigt. Pubar tog vid med
Beerpong-turnering och hyllningar till svenska
möbler. Euforin varade dock inte länge… I mars,
så sent som dagen innan tentagasque π, fick fkm*
ta det tunga beslutet att ställa in en tentagasque
just när den behövdes som mest!
The Force
Det skulle krävas breakout-rooms och “Mute
all”-knappar, men efter en del planerande hade
fkm* hittat ett vinnande koncept. Den 29 Maj
2020 höll fkm* i VÄRLDENS första zoom-sittning,
TGZOOM. Man kunde inte längre bli barstoppad
och gasquematen räckte helt plötsligt mer än
tillräckligt till att bli mätt.
Under höstterminen har fkm* sakta men säkert
börjat komma på fötterna igen med pubar och
sittningar. Trots att bakslag fortsätter att trilla
in med icke godkända festanmälningar och alkoholfria
pubar som stoppas, så fortsätter fkm* att
Bild från årets första tentagasque, en tid då vi kunde sitta
intill varandra.
Det slutade inte där med missöden för fkm* 2020.
I slutet av mars hade fkm* nämligen planerat att
hålla den sittning vi är mest kända för: Nubbedraget.
För de som inte vet, så är Nubbedraget en sittning
som vanligtvis hålls någon gång i mars, där
det serveras 17 nubbar under en timme. I och med
att KTH stängde campus kunde fkm* inte längre
hålla några pubar och sittningar, så Nubbedraget
flyttades fram till december. Kommer vi framöver
sjunga “Nån gång i december” istället för “Nån
gång i mars”? Än så länge är framtiden oviss!
Våren såg mycket mörk ut för fkm*, de behövde
ge sig ut i outforskade marker för att hitta nya
medium för sammankomster. Habbo Hotel, Club
Penguin, Minecraft... det grävdes djupt ner i
avgrunden, för djupt… Men i mörkret fanns ett
ljus, en ensam lykta med ett bländande ljuvt
sken... ZOOM, den plågsamma distansundervisningen
hade trots allt bidragit med något. Efter
nederlaget med TGπ och Nubbedraget hade fkm*
filat på konceptet att hålla en digital sittning.
fkm*s nya logga som framarbetats under året.
vada genom träsket, kämpa genom snöstormen,
och krypa svältandes genom öknen allt medan vi
håller fanan högt. fkm*. 2020 har must kvar och
är inte klara på långa vägar, ett Nubbedrag ska
hållas och tackfesten ska festas! Och ni, ni hänger
med!
Skål, gutår, hej!
Hälsningar,
Vi på fkm*
42

The Force
Avslutande ord från The Force
Och vad har hänt hos oss på redaktionen undrar
ni säkert? Ja ni, aktiviteten har varit likt EKG:t
hos en hjärtsjuk person. Stundom har aktiviteten
varit hög. I våras gav vi i The Force ut Skottdagsforce
bara dagar innan suset från coronans vindar
växte till ett outhärdligt vrål. Heta diskussionsämnen
på redaktionen var då - vad kan man skriva
om utan att riskera att dra skämt som kan åldras
illa? Vi valde att vara försiktiga med den skriftliga
coronan och introducerade det nya inslaget
“Profiler på KTH” där vi intervjuade den mycket
omtyckta mekanikprofessorn Nicholas Apazidis.
En serie som glädjande nog har fått sin fortsättning
i detta nummer i och med intervjun med
matematikprofessorn, och fysikern Mats Boij.
Vi lanserade även The Force på Facebook, med
några artiklar ur arkivet samt ett antal kvissar på
olika ämnen. Om du inte har gjort det redan - gå
då in och gilla The Force på Facebook för att få ta
del av vad vi gör.
Efter coronans utbrott mot slutet av mars var
redaktionen minst sagt i dvala (utöver ovanstående
nämnda webblansering) även om tankar
kring höstens återuppvaknande slipades på.
Under sommaren köptes filmutrustning för att
realisera en tanke som hade funnits på redaktionen
sedan en tid - att lansera The Force på
en ny medieplattform - på levande bild - video. I
och med mottagningsnytt rörde vi oss för första
gången från text till ljud och bild. Upptakten till
mottagningen blev intensiv och mycket arbete
utfördes på olika håll. I trånga studentlägenheter
med mycket iste, på bullriga tåg och utmed motorvägar
i Nacka. Resultatet blev sedan en serie
av sju avsnitt med allt mellan mottagning och
jord som följde nollan och de fysiker som hjälpte
till under två veckor vare sig de ville eller inte. Vi
som jobbade med mottagningsnytt hade väldigt
roligt och hoppas att detta kan bli ett återkommande
inslag i liknande form under framtida
mottagningar.
fantastiska gula skapelser som för all framtid blir
redaktionens nya signum och som finns med här
och var i tidningen.
Efter veckorna med mottagningsnytt rullade
maskineriet igång och vi på redaktionen behövde
lite paus. Planerandet upphörde dock inte för det.
En På Spåret-pub bokades in och avbokades igen
till följd av “den rådande situationen”. Ett arbete
som dock präglat den senaste månadens kvällar
och helger (särskilt föregående vecka just efter
tentaperioden måste erkännas) är den tidning
som blir årets kronjuvel. Och nu sitter ni här med
resultatet - årsForce 2020.
Coronaviruset är som den elaka styvmodern som
hindrar en från att göra allt det där roliga i livet.
Men vad är väl en... Om gud är god så anordnar vi
Inför mottagningen, faktiskt långt, långt innan
mottagningen fanns tankar på att införskaffa
särskilda The-Force kepsar. En order på dessa
lades i mitten av juli vilket sedan visade sig skulle
bli början på en lång historia. Efter återupprepade
försök i ungefär en månads tid att nå försäljaren
nåddes leverantören via telefon under mottagningen.
Då erhölls information om att den tidigare
kontaktpersonen hade gått på barnledighet.
Efter ytterligare en månads tid, alltså en bra bit
in i september leverades tillslut kepsarna, dessa
Vårt mest gillade inlägg på Facebook med något modesta
19 reaktioner.
en På Spåret-pub innan jul. Förhoppningsvis kan
vi också ge ut vårt traditionsenliga julnummer,
för andra året i rad, innan det att jag lämnar över
facklan till nästa redaktör.
Jacob Granqvist
Fasett
43

The Force
Fysiksektionens dagblad. Beroende sedan 1932.
Tryckkostnad: 20 kr