stig iN i skogeN stig iN i skogeN - Natur och miljö
stig iN i skogeN stig iN i skogeN - Natur och miljö
stig iN i skogeN stig iN i skogeN - Natur och miljö
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skogarna i Svenskfinland<br />
lövskogsbältet. Östligaste Nyland <strong>och</strong> nästan<br />
hela Österbotten hör till den sydboreala zonen.<br />
Norra (svensk-)Österbotten övergår i den mellanboreala<br />
zonen. Landhöjningens inverkan på<br />
skogarna syns bäst i Österbotten. De skogar,<br />
som har ”<strong>stig</strong>it ur havet” <strong>och</strong> inte ännu behandlats<br />
med kal avverkning, har ett särskilt värde<br />
inte minst ur forskningssynvinkel. Längs sydkusten<br />
<strong>och</strong> särskilt i Åboland utgör den breda<br />
skärgårdszonen en viktig karaktär.<br />
Den varierande jordmånen bidrar till skogsnaturens<br />
stora mångfald. Kalkrika bergarter<br />
förekommer bl.a. i Åboland; Salpausselkäåsarna<br />
ger en speciell karaktär åt vissa områden<br />
på sydkusten <strong>och</strong> i svenska Österbotten<br />
växer nästan en tredjedel av skogarna på<br />
torvmark.<br />
Kombinationen av gynnsamt klimat <strong>och</strong> rik<br />
jordmån medför att trädens tillväxt i medeltal<br />
är snabb jämfört med andra delar av landet.<br />
En fjärdedel av skogsbruksmarken är lund eller<br />
lundartad mo enligt skogsbrukets s.k. ståndortsklassificering.<br />
De bördiga skogarna <strong>och</strong><br />
särskilt lundskogarna är mycket artrika. När<br />
det gäller arter som förknippas med gamla moskogar<br />
ökar artmångfalden däremot ju länge<br />
österut (närmare de stora ryska skogsområdena)<br />
man kommer.<br />
11<br />
Skogsbruket<br />
Kustregionen hör till de områden i Finland<br />
som längst varit bebodda, vilket medför en lång<br />
historia av mänsklig inverkan på skogarna. Å<br />
andra sidan har skogsägarstrukturen <strong>och</strong> traditioner<br />
medfört, att de värsta typerna av industriellt<br />
skogsbruk som tillämpades i östra<br />
<strong>och</strong> norra Finland aldrig hann få ordentligt<br />
fotfäste i Svenskfinland. Skärgårdsskogarna<br />
har tack vare sin svårnåbarhet besparats från<br />
skogsbruk i högre grad än fastlandsskogar, men<br />
fritidsbebyggelsen <strong>och</strong> virkespråmar har nog<br />
satt sina spår.<br />
Skogsbruket i Österbotten har kraftigt påverkats<br />
av cellulosafabrikerna i Kaskö <strong>och</strong> i<br />
Jakobstad. I området finns även några stora<br />
sågar <strong>och</strong> snickeriindustri, som skapar efterfrågan<br />
på stock. Från sydkusten går virke till<br />
bl.a. en massafabrik i Lojo <strong>och</strong> en större såg i<br />
Borgå. Närheten till havet har även länge utnyttjats<br />
för att transportera virke sjövägen till<br />
fabriker längre bort.<br />
Särskilt i Nyland, men även i vissa delar<br />
av Åboland <strong>och</strong> Österbotten är andra markanvändningsformer<br />
än skogsbruk ett växande<br />
hot mot skogsnaturens mångfald. Skogarna har<br />
minskat <strong>och</strong> splittrats av ny bebyggelse, vägar<br />
<strong>och</strong> annan infrastruktur.