stig iN i skogeN stig iN i skogeN - Natur och miljö

More documents

Recommendations

Info

44 Hällmarksskog med gamla, tvinvuxna tallar. (Foto: Metla/ Erkki Oksanen) I en skog som varit oskött i flera årtionden kan man redan tydligt se utvecklingen mot naturskogskaraktär. Sådana områden är potentiellt sett mycket värdefulla för skogsnaturens biologiska mångfald. (Foto: Niclas Fritzén)
Strukturer 3.8 spår av tidigare skogsbruk Skogsbruket har särskilt från och med 1950-talet kraftigt förändrat skogslandskapet. Tumregeln för en skogsnaturinventerare är att skogen är desto värdefullare ju mindre spår av tidigare skogsbruksåtgäder man kan se. Titta efter detta ❉ stubbar. Stubbar härstammar från avverkningar. Mindre stubbar från gallringsavverkningar förmultnar snabbare än tjocka stubbar, som kan vara synliga i flera årtionden. ❉ körstråk. Kan stigen du går på vara en gammal körväg för en skogstraktor? ❉ diken. Under 1960- och 1970-talen var dikningstakten hög, men en del diken har fått växa igen sedan dess. ❉ taggtråd och gärdsgårdar. Finns det rester av taggtråd invuxna i träd eller på marken har området betats t.o.m. ända in på 1970-talet. Denna typ av människopåverkan kan också vara värdehöjande, eftersom skogsbete idag är väldigt sällsynt och vissa arter fordrar bete för att klara sig. Taggtrådsrester i träd vittnar om gamla skogsbeten. (Foto: Bernt Nordman) 3.9 utvecklingspotential 45 Begreppet utvecklingspotential kan användas för att beskriva ett områdes potentiella framtida värde för bevarandet av skogsnaturens biologiska mångfald. I södra Finland räcker det tyvärr inte längre att enbart skydda områden som just nu är i naturtillstånd eftersom de är så sällsynta. Därför är det viktigt att försöka bedöma hur ett visst område skulle utvecklas om det lämnades i fred eller om man rentav vidtog återställande åtgärder. I en skog som inte sköts aktivt tar naturens processer över och utvecklingen mot naturtillstånd börjar. Faktum är att det finns en hel del ekonomiskogar som av en eller annan orsak lämnats oavverkade eller ogallrade en längre tid. En del av dessa bestånd är äldre än normala slutavverkningsmogna skogar (80–100 år). När gallringar uteblir ökar variationen i ålder och trädslag. Av naturliga orsaker ökar även mängden död ved. Det som ännu saknas är gammelskogsarterna, men de kommer bara man ger dem tid. Hur bedömer man utvecklingspotential? Utvecklingspotential kan ses som en sammanfattande bedömning av de strukturer, som har presenterats ovan (trädslag, ålder, död ved etc). Även tidsperspektivet framåt är väsentligt: Om skogen skulle lämnas ifred, hur snabbt skulle det uppstå sådana resurser som krävade arter behöver? Försök även beskriva vilka normala skogsbruksåtgärder som inte utförts: Är det frågan om en ogallrad skog eller en ur virkesproduktionsperspektiv ”överårig” skog med mycket grova stammar, som börjar dö?
Page 1: stig iN i skogeN iNtroduktioN till
Page 5 and 6: Förord 5 Det är helt tillåtet at
Page 7 and 8: Skogarna i Svenskfinland Skogarna i
Page 9 and 10: Skogarna i Svenskfinland Nordboreal
Page 11: Skogarna i Svenskfinland lövskogsb
Page 15 and 16: Fyra stigar in i skogen Naturvärde
Page 17 and 18: Skogslandskapet 1 Första stigen: S
Page 19 and 20: 19 Cinnoberbagge Cucujus cinnaberin
Page 21 and 22: Skogliga naturtyper 2 Andra stigen:
Page 23 and 24: 23 Del av skyddat område med mer
Page 25 and 26: 25 Moartad tallmyr. (Foto: Markku S
Page 27 and 28: Skogliga naturtyper 2.5 svämskogar
Page 29 and 30: Strukturer 3 Tredje stigen: Struktu
Page 31 and 32: 31 En grov lind vittnar om höga na
Page 33 and 34: Strukturer gran ❉ Tumregeln ”ju
Page 35 and 36: (till vänster) Högstubbe. (Foto:
Page 37 and 38: 37 Nedbrytningsgraden kan bedömas
Page 39 and 40: 39 Spår av skogsbrand på trädsta
Page 41 and 42: Strukturer 41 En rännil kan torka
Page 43: Strukturer i riktning mot motsvaran
Page 47 and 48: Indikatorarter 4 Fjärde stigen: In
Page 49 and 50: Indikatorarter Gullpudran är en s
Page 51 and 52: Indikatorarter Ullticka. (Foto: Oll
Page 53 and 54: Indikatorarter Flygekorren rör sig
Page 55 and 56: Indikatorarter Tjädertupp. (Foto:
Page 57 and 58: Dokumentation Dokumentation För at
Page 59 and 60: Praktiska råd Praktiska råd Inven
Page 61 and 62: Praktiska råd av skogslagens objek
Page 63 and 64: Hur kan naturvärden skyddas? Ett n

stig iN i skogeN stig iN i skogeN - Natur och miljö

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?