stig iN i skogeN stig iN i skogeN - Natur och miljö
stig iN i skogeN stig iN i skogeN - Natur och miljö
stig iN i skogeN stig iN i skogeN - Natur och miljö
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Indikatorarter<br />
4 Fjärde <strong>stig</strong>en: Indikatorarter<br />
På den här <strong>stig</strong>en tittar man efter särskilda arter, som brukar förekomma i skogar med<br />
särskilda naturvärden. En bra indikatorart (signalart) är lätt att upptäcka i sin typiska livs<strong>miljö</strong><br />
(biotop). Ju mer man känner till om arterna <strong>och</strong> deras krav på livs<strong>miljö</strong>, desto bättre slutsatser<br />
kan man dra om skogens tillstånd. Det lönar sig alltid att förbättra sin artkännedom. Var<br />
särskilt noggrann om det finns andra arter som lätt kan förväxlas med indikatorarten.<br />
När man utnyttjar indikatorarter vid inventering<br />
gäller samma grundregel som för andra<br />
karaktärer: Använd sunt förnuft. Ibland kan<br />
man nämligen stöta på enstaka individer på<br />
ovanliga <strong>och</strong> oväntade ställen.<br />
Nedan presenteras några arter som indikerar<br />
särskilda naturvärden i skogar i Svenskfinland.<br />
De här arterna indikerar främst värdekärnor i<br />
de vanliga skogstyperna (lundar <strong>och</strong> moskogar).<br />
Arterna kräver en viss grad av naturtillstånd<br />
av sin livs<strong>miljö</strong>. En del andra arter, som<br />
hör ihop med mer speciella skogliga naturtyper,<br />
nämns i samband med <strong>stig</strong> 2 (naturtyper).<br />
Bland litteraturtipsen (i slutet av boken) finns<br />
bra böcker med många fler indikatorarter.<br />
4.1 kärlväxter<br />
Kärlväxter kan framför allt användas som indikatorer<br />
för lundar, kalkstråk i berg samt fuktiga<br />
områden. En del arter indikerar även en viss<br />
grad av naturtillstånd i vanlig moskog.<br />
Litteraturtips<br />
den nordiska floran, Bo Mossberg <strong>och</strong> Lennart<br />
Stenberg. Första utgåvan år 1992. Wahlström &<br />
Widstrand. (Den nyare versionen, som heter Den nya<br />
nordiska floran, är i mångas tycke för omfattande <strong>och</strong><br />
tung för fältbruk.)<br />
retkeilykasvio. Leena Hämet-Ahti m.fl. Fjärde<br />
helt förnyade upplagan år 1998.<strong>Natur</strong>historiska<br />
centralmuseet.<br />
lavar. En fälthandbok, 3:e uppl. Moberg <strong>och</strong> Holmåsen<br />
1990. Interpublishing.<br />
Mossor. En fälthandbok. Hallingbäck <strong>och</strong> Holmåsen,<br />
1995. Interpublishing.<br />
käävät - puiden sienet. Niemelä 2005. <strong>Natur</strong>historiska<br />
centralmuseet.<br />
47