Nationalismens dygd Första kapitel

Nationalismens
dygd
Yoram Hazony
Svensk översättning av Dan Korn

Denna bok dediceras med kärlek till
medlemmarna i min stam:
AVITAL
TECHELET
EFRAIM
YARDENA
HADAR AHIAD
GAVRIEL
BINYAMIN ZE’EV NETZAH
YOSEF
ELIAHU
Yoram Hazony: Nationalismens dygd
Svensk översättning av Dan Korn
© OIKOS 2021
Tryckt i EU
Formgivare: Tomas Arfert
ISBN: 978-91-89345-42-3

INNEHÅLL
Första delen: Nationalism och västvärldens frihet 19
I: Två visioner för världsordning 20
II: Den romerska kyrkan och dess vision av imperiet 25
III: Protestantismens konstruktion av västvärlden 28
IV: John Locke och den liberala konstruktionen 33
V: Nationalismen smutskastad 41
VI: Liberalism som imperialism 47
VII: Nationalistiska alternativ till liberalism 53
Andra delen:Frågan om nationalstaten 59
X: Hur föds stater i verkligheten? 77
XII: Imperium och anarki 90
XIII: Nationell frihet som en ordnande princip 99
XIV: Nationalstatens dygder 107
XV: Myten om den federala lösningen 135
XVI: Myten om den neutrala staten 148
Tredje delen: Antinationalism och hat 179
XIX: Är hat ett argument mot nationalism? 180
XXI: Immanuel Kant och det
antinationalistiska paradigmet 187
XXII: Två lärdomar från Auschwitz 192

islam inte leder till protester 198
XXIV: Storbritannien, USA och andra
beklagansvärda nationer 203
XXV: Varför imperialister hatar 207
Avslutning: Nationalismens dygd 213
Noter 223
6

Inledning
Ett återvändande till
nationalismen
I
har politiken tagit en vändning
mot nationalism. Detta har bekymrat många, särskilt
i bildade kretsar, där global integrering länge har setts som
ett krav för en sund politik och moralisk anständighet. Ur detta
perspektiv verkar Storbritanniens val att lämna EU och ”America
till en primitivare nivå i historien, då krigshets och rasism framfördes
öppet och tilläts sätta nationernas politiska dagordning.
värsta och beklagat nationalismens återkomst i skarpa ordalag mot
den amerikanska och brittiska allmänheten.
Men nationalismen uppfattades inte alltid som ond, så som dagens
allmänna diskurs antyder. Till för bara några årtionden sedan
förbands nationalistisk politik med vidsynthet och generositet.
-
-
Konservativa från Teddy Roosevelt till Dwight Eisenhower talade
också om nationalism som något gott och på sin tid välkomnades
Ronald Reagan och Margaret Thatcher av konservativa för den
”nya nationalism” de införde i politiken. I andra länder ledde statsmän
från Mahatma Gandhi till David Ben-Gurion nationalistiska
7

politiska rörelser som vann utbredd beundran och aktning när de
styrde sina folk mot frihet. 1
De många statsmän och intellektuella som omfattade nationalismen
för några generationer sedan visste givetvis något om den
och ville inte bara släpa oss tillbaka till ett mera primitivt skede i
historien, till krigshets och rasism. Vad var det då de såg i natio-
Min egen bakgrund tillåter mig en smula insikt i frågan. Jag har
2
ten
av mitt liv i ett land som skapades av nationalister och som
styrts huvudsakligen av nationalister till i dag. Genom åren har
lektuella,
både i Israel och i andra länder. Alla av dem har inte varit
anständighet. Bland dem är nationalismen inte någon obegriplig
rimlig anledning, som många i Amerika och Storbritannien verkar
tycka i dessa dagar. Det är i stället en välbekant politisk teori
som de uppfostrades med, en teori om hur den politiska världen
borde vara ordnad.
Vad handlar då denna nationalistiska politiska teori om? Den
nationalism
va
efter sina egna intressen, utan inblandning. Detta är motsatsen
till imperialism, som försöker skapa fred och välstånd genom att
sam
politisk regim. Jag utgår inte från att nationalismens fördel är
8

entydig. Överväganden kan göras där man kan uppbåda skäl för
båda dessa teorier. Men vad man inte kan göra utan att förvirra
regering eller regim. 3
Denna debatt mellan nationalism och imperialism blev återigen
relevant med Berlinmurens fall 1989. Det var då kampen mot
kommunismen upphörde och västvärldens ledares tankar i stället
unionen, som efter hand fråntagit medlemsländerna många av de
göra det genom amerikansk militärmakt. Det är imperialistiska
av två skäl: För det första är syftet att avlägsna beslutsprocesser ur
händerna på oberoende nationella regeringar och överlämna dem
i händerna på internationella regeringar eller organ. För det andra,
som man med en gång kan se av den litteratur som produceras av
medveten del av en imperialistisk politisk tradition som hämtar sin
historiska inspiration ur romarriket, det habsburgska imperiet och
amerikanskt ”universellt herravälde” som kommer att styra genom
pax Americana för att beskriva sin vision, därmed frammanande
bilden av USA som det nya Rom. Precis som romarriket förment
skapade pax Romana (eller ”Romersk fred”) som skapade säkerhet
9

och lugn för hela Europa, så skulle Amerika nu ge säkerhet och
lugn åt hela världen. 4
i den senaste generationen borde ha tänt en bister debatt mellan
nationalister och imperialister om hur den politiska världen borde
ordnas. Men fram till väldigt nyligen undveks nogsamt sådant.
Sedan 1990, då Margaret Thatcher avsattes av sitt eget parti för att
ha yttrat tveksamhet om den Europeiska unionen, har praktiskt
visat mycket intresse av att starta ett gräl mot den breda vision
5
Denna kusliga enighet tillät både EU och den amerikanska ”världs-
På samma gång förblev politiska och intellektuella talesper-
skulle uppskatta tanken på ett pånyttfött ”Tyskt imperium” ens
om det styrdes från Bryssel. De insåg också att amerikaner ofta
ryggar tillbaka inför tanken på ett ”Amerikanskt imperium”. Där-
förts i ett dunkelt nyspråk med gåtfulla omskrivningar som ”en
ny världsordning”, ”förstärkt union”, ”öppenhet”, ”globalisering”,
”globalt styre”, ”sammanslagen suveränitet”, ”regelstyrd ordning”,
”universell rättskipning”, ”internationellt samfund”, ”liberal internationalism”,
”transnationalism”, ”amerikanskt ledarskap”,
”det amerikanska århundradet”, ”unipolär värld”, ”oumbärlig
nation”, ”hegemoni”, ”subsidiaritet”, ”spela enligt reglerna”, ”på
rätt sida om historien”, ”historiens slut” och så vidare. Allt detta
varade en generation tills slutligen dessa frasers mening blev uppenbar
för allmänheten, med de resultat som vi ser framför oss.
Amerika i slutändan blir för det bästa återstår att se. Men kanske
kan vi alla hålla med om detta: Tiden för tomt prat är över. Debatten
mellan nationalism och imperialism är över oss. Imperialism
och nationalism är väldiga och motsatta ideal som bekämpat var-
10

och respektfullt, vilket innefattar att tala om dem med rättframma
och entydiga termer så att vi alla kan förstå vad det är vi talar om.
Låt oss hoppas att denna debatt, försenad under så lång tid, kan
föras på ett sätt som är uppriktigt, förnuftigt och klart.
Jag har skrivit denna bok så att vi skall ha ett uttryck för anledningarna
till att vara nationalist. 7 För att bidra till en diskussion
”globalism” för vad det uppenbarligen är – en ny version av den
tid med att försöka göra nationalism vackrare genom att kalla den
”patriotism”, så som många gör i dag i kretsar där nationalism ses
som något opassande. 8 Normalt betyder patriotism en individs
tion.
Begreppet nationalism kan användas i stort sett på samma
vis, som när vi talar om Mazzini som en italiensk nationalist eller
Gandhi som en indisk nationalist. Men nationalism kan också vara
tradition att använda begreppet för en teori om det bästa politiska
systemet, det vill säga för en anti-imperialistisk ideologi som
oförenliga sätt att tänka om politisk ordning, blir hela ämnet
mycket lättare att förstå och ett intelligentare samtal kan uppstå.
I den första delen av boken, Nationalism och Västvärldens frihet
-
i västvärldens länder. Jag presenterar skillnaden mellan en politisk
ordning grundad på nationalstaten, som strävarenbart efter att
styra nationen, och den ordning som syftar till att bringa fred och
välstånd genom att förena mänskligheten under en enda politisk
11

regim, vilket är ett imperium. 9 Denna skillnad är central för de
tet”).
I reformationens kölvatten inspirerade den också avsägelsen
århundraden lång tid då Västeuropas och Amerikas invånare levde
enligt ett nytt protestantiskt politiskt system i vilket nationell
grundläggande principer. Dessa ting kom faktiskt att betraktas
som de mest värdefulla mänskliga förmögenheterna och grunden
Så sent som under andra världskriget trodde ännu många att
principen med nationell frihet var nyckeln till en rättvis, mångfaldig
och förhållandevis fredlig värld. Men Hitler förändrade allt
det där och i dag lever vi i efterdyningarna i vilket ett förenklat
narrativ, oupphörligt upprepat, hävdar att ”nationalism orsakade
nalist
om nationalism innebär stöd för rasism och mördande i en
ofattbar omfattning?
Det är inte förvånande med tanke på att nationalism nedsmetats
med skulden för den värsta ondskan i vår tid, att de gamla
institutionerna som gynnade nationellt oberoende efter hand
försvagats och slutligen till och med misstänks. I dag har många
och dess oberoende som något som inte bara är onödigt, utan
traditioner som det som ger en hälsosam grund för att fastställa
lagarna vi lever efter, för att reglera ekonomin och för att besluta
on
och utbildning och för att bestämma vem som får leva i vilken
del av världen. Den nya värld de föreställer sig är en där liberala
rättsstatsprinciper, marknadsekonomi och individuella rättigheter
12

ter
som Storbritannien, Nederländerna och USA. Detta ses som
universella sanningar och anses vara den lämpliga grunden för
en internationell regering som kommer att göra nationalstaternas
10 Vad som föreslås är med andra ord ett
”liberalt imperium” som skall ersätta det gamla protestantiska
skall skydda oss från nationalismens ondska.
Men har den nya imperialismens försvarare beskrivit vad nationalismen
är och var den kommer från på ett korrekt sätt? Har
de rätt när de tillskriver nationalismen 1900-talets värsta ondska?
Och är en förnyad imperialism verkligen rätt lösning?
I mina ögon framstår allt detta som mycket tveksamt. Och i
att detta är det bästa politiska systemet och varför vi borde avfärda
na
vår politiska värld, kända för oss genom erfarenhet: klan- och
ett internationellt system under ett imperium och ett system med
oberoende nationalstater.
system med en nationalstaternas värld har koncentrerat sig på föreslagna
ekonomiska och säkerhetsmässiga fördelar för en enad
försvarar här är skäl byggda på ekonomi och säkerhet alldeles för
snäva för att kunna ge ett fullgott svar på frågan om det bästa
politiska systemet. I verkligheten är mycket av det som politiken
handlar om motiverat av intressen som har med vår del av kollektiv
kollektiv eller blir del av dem senare i livet och är känslomässigt
lemmarna.
Vi känner faktiskt att dessa kollektiv är en del av oss
13

stam eller nation. I detta ingår en omtanke om liv och egendom för
på grund av en gemensam omtanke som inte handlar om fysiska
ting: nödvändigheten att bevara en känsla av samhörighet inom
kulturella arv och föra det vidare till nästa generation.
motivs dimensioner i termer som handlar om individens önskan
att skydda sitt liv, personliga frihet och egendom. Var och en av
kollektivt
självbestämmande:
i styrka och utvecklar de särdrag som gör att det känns särskilt
värdefullt i våra ögon.
I den liberala politiska traditionen tenderar denna önskan och
primitivt och onödigt. Man utgår från att i takt med moderni-
rikanska
begrepp för individuell frihet är inte allmänmänskliga
och förstås inte omedelbart och känns inte önskvärda för alla,
arv från vissa stammar och nationer. Amerikaner och britter som
även om det innebär att de förstör arvet för de andra, som kan
tänkas se saken annorlunda.
Min argumentation pekar på ett antal avgörande fördelar med
-
14

Jag hävdar också att den innebär en avsky mot att erövra främmande
länder och öppnar en dörr till tolerans för en mångfald av
-
nationalstat ger oss den enda kända grunden för utvecklandet av
fria institutioner och individuella friheter.
Dessa och andra överväganden antyder att en värld bestående
tusentals människor i världen som är statslösa kan inte få politiskt
oberoende, så vilken plats skall principen om nationellt oberoende
ha för nationernas angelägenheter? Jag avslutar del två med tanke
på vilken relevans en värld av nationalstater har för den verkliga
appliceras överallt och alltid.
Det vanligaste argumentet mot nationalistisk politik är att
vilken slutsats skall vi dra av detta faktum? Enligt min uppfattning
försvagas betydelsen av detta genom insikten om att universella po-
ständigt verkar generera hat och fördomar åtminstone i samma
grad som nationalistiska rörelser. I del tre, ”Antinationalism och
serande
nationer eller stammar som känner sig hotade av varandra
med det hat som förespråkare för imperialistiska eller universella
ideologier känner mot nationer eller stammar som vägrar acceptera
-
15

och liberalism har också visat sig kapabla att upphetsa liknande
giftigt hat mot grupper som är beslutna att motstå de universella
dogmer som de företräder. Jag menar faktiskt att liberala imperi-
för att underblåsa intolerans och hat i västvärlden idag. Det i sig
är ingen rekommendation för nationalism. Men det visar att hat
mellan nationalism och imperialism borde lösas på andra grunder.
anmärkningar om förbindelsen mellan nationalism och person-
last eftersom den vill resa murar mellan människor när vi borde
försöka riva ner dessa murar. Jag ser det annorlunda. I mitt för-
förblir bunden vid drömmen om ett imperium.
Mycket förblir oklart rörande den riktning som den upplivade
nationalismen i Storbritannien, USA och andra länder kommer
att ta. Men oavsett den politiska vindriktningen är det säkert att
försvinner. Nationernas politik omstruktureras kring detta fel och
delar upp dem som vill behålla de gamla nationalistiska grunderna
i vår politiska värld från de högutbildade eliter som, i högre eller
mindre grad, har engagerat sig för en framtid med imperialistisk
lism
och imperialism.
16

utveckla politiska begrepp som nation, imperium, självständighet,
nationell frihet, självbestämmande, lojalitet, stam, tradition och tolerans
ber om läsarens tålamod i det avseendet. Det är sant att dessa och
besläktade begrepp till stor del har blivit förbisedda under senare
år till förmån för en diskurs som försöker förstå politiska frågor
enbart i termer som stat, jämlikhet, personlig frihet, rättigheter,
samtycke och ras. Men denna krympning av vår politiska vision är
i sig en av de principiella svårigheterna som vi står inför i dag. Den
politiska världen kan inte reduceras till dessa termer och försök att
mycket verkliga, även om vi inte förmår se dem längre. Ett större
urval av politiska begrepp, uppdaterade för användning i vår tid,
förvirringen som drabbat oss. När vi kan se vägen klart igen blir
det lättare att veta vart vi skall gå.
17

18

Första delen
Nationalism
och västvärldens
frihet
19