Fundament Historia 8

HISTORIA 8

HISTORIA 8

Mikael Bruér

INNEHÅLL

1 Hur historia används 15

Vad är problemet? 15

Varför används historia? 15

Arbeta med hur historia används 18

Bli en historiker 20

Ordlista 21

Fundament Historia 8

Copyright © Tukan förlag läromedel

Utgiven av Tukan förlag läromedel 2020

Örlogsvägen 15

426 71 Västra Frölunda

www.tukanforlag.se

Faktagranskning:

Martin Dackling, lektor i historia

Redaktionell produktion:

KAP Pernilla Karlsson AB

Formgivning:

Anna Arturén Kinn, Gyllene Snittet

bokformgivning AB

Illustrationer/omslag:

Anna Lagerström, Lille fabrik AB

Kartor:

Petter Lönegård, Lönegård & Co

Första tryckningen

Tryckt i Lettland 2020

ISBN 978-91-8895-504-3

2 Den nya tidens slut 23

Den ärorika revolutionen 24

Stormaktspolitik i Europa och världen 24

Upplysningen 26

Europa vid 1700-talets slut 31

Ordlista 32

3 Det långa 1800-talet 35

De många revolutionerna 37

4 Den amerikanska revolutionen

och frihetskriget 39

Europeiska kolonier i Amerika 39

Politiska protester 41

Kontinentalkongress och revolution 44

Konsekvenser av självständigheten 46

Ordlista 49

5 Den franska revolutionen 51

Det orättvisa Frankrike 51

Stormningen av Bastiljen 57

Mot en konstitution 58

Kungen flyr 59

Den lagstiftande församlingen 59

Skräckväldet 60

Motreaktionen 63

Slutet för revolutionen 63

Kvinnorna och revolutionen 64

Arvet efter revolutionen 64

Ordlista 65

Inledning 7

Lässtrategier 11

Register 234

Bildförteckning 238

6 Napoleontiden 67

Napoleon blir kejsare 67

Reform och revolution 69

Nya krig 70

Bilden av Napoleon 74

Ordlista 75

7 Den industriella revolutionen 77

I staden och på landet 78

Jordbruket 79

En gryende kapitalism 81

Varför började det i England? 82

Urbaniseringen 84

Från hemarbete till industri 84

Ångmaskiner och kolgruvor 87

Nya sätt att resa 87

Fabrikerna 89

Gruvorna 89

Industrisamhällets människor 90

Befolkningsexplosion 94

Revolutionerande framsteg 96

Den industriella revolutionens spridning 96

Politik och ekonomi 97

Industristäderna 98

Ordlista 100

8 Europa under 1800-talet 103

Stormakterna och Wienkongressen 103

Samhällsförändring

och växande befolkning 107

Ideologierna 112

Italien enas 118

Tyskland enas 120

Skandinavismen 125

Ryssland 126

Europa mellan revolution och reform 128

Den stora europeiska emigrationen 131

Ordlista 134

9 USA under 1800-talet 137

Krig och åter krig 138

Invandrare och nybyggare 138

Ett folkmord på prärien 142

Inbördeskriget 144

Tiden efter kriget 149

Ordlista 150

10 Sverige i förändring 153

Frihetstiden 153

Enväldets återkomst 156

Kvinnor, män och vanligt folk 159

Den svenska upplysningen 162

Överste Gustafsson, kung av Sverige 164

En ny kung av Sverige 165

Bondelandet Sverige 166

Mot ett annat Sverige 170

Från bondeland till industrination 174

Folkrörelserna 178

Utvandrarlandet Sverige 186

Samerna 191

Romer 193

Ordlista 195

11 Världen under 1800-talet 199

Imperialismen 199

Indien 202

Kulor, krut och kinin 206

Kina 215

Amerikansk imperialism 217

Sydamerika 218

Japan 219

Imperialismens konsekvenser 219

Ordlista 220

12 Mot det moderna Europa 223

Världsutställningarna 223

La belle époque 224

Teknik och vetenskap 227

Mot ett mörkare Europa 232

Ordlista 233

Inledning

Historia – när, var, hur?

Historia är människans vetenskap. Ju närmare vår egen tid vi kommer, desto

enklare blir det att komma nära människorna i historien.

Fundament Historia 7 handlade om tiden från att människan blev männi ska

fram till och med den nya tiden, 1453–1789. Den här boken tar vid där den

förra slutade. Här kommer du därför att få möta den period som kallas för det

långa 1800-talet, det vill säga tiden från den franska revolutionen 1789 till

första världskrigets utbrott 1914.

Fundament Historia 8 behandlar en tid när världen gick igenom en av de

största förändringarna sedan människan blev bofast. Europa utvecklades från

små kungariken till moderna stormakter, från feodala riken till industrinationer.

Fundament Historia 8 är din vägvisare genom en av Europas mest föränderliga

tidsperioder, på väg mot det omvälvande 1900-talet och vår egen tid.

Bli bra på historia

Hur blir du bra på historia? Räcker det med att kunna många årtal eller att veta

vilka personerna i historien var? Nej, att vara bra på historia är mycket mer än så.

Under dina tre år på högstadiet får du inblick i historia på många olika sätt.

Den historia som du möter hanteras utifrån tre olika historiska frågor:

1. Vad var det som hände? Här lär du dig om årtal, människor, händelser,

orsaker och konsekvenser, och om olika begrepp som du behöver

använda för att kunna berätta om detta.

2. Hur vet vi vad som hände? Det här handlar om vilka källor till

historien som finns. Hur gör vi när vi använder historiska källor?

Vilka olika begrepp använder vi när vi jobbar med källor?

3. Hur berättar vi om det som hände? Här lär du dig om vilka olika sätt

man kan använda för att berätta om historia. Varför används historia

på olika sätt i olika sammanhang?

När du behärskar både vad som hände, hur vi vet det och hur vi berättar om

det är du bra på historia. Fundament Historia 7, 8 och 9 är redskapen som du

använder för att lära dig allt detta.

I Fundament Historia 7 fokuserade vi på punkt 1 och 2. I Fundament Historia 8

kommer vi också att fokusera på punkt 3: hur vi berättar om det som hände.

8 Inledning

Detta ska du lära dig

Skolverket är den statliga myndighet som bestämmer vad du ska lära dig i

skolan. Det du ska lära dig i historia bestäms av ”det centrala innehållet”. Du

ska under högstadiet lära dig om:

• Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700: Om olika

samhällen i historisk tid, hur de vuxit fram, vad som varit utmärkande

för dem och hur de påverkat vår egen tid.

•

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka

1700–1900: Om den ökande handeln mellan världens olika delar, hur

industrier växte fram och konsekvenserna det fick. Om hur människor

flyttar mellan olika länder och hur nya idéer ledde till revolutioner och

samhällsförändring.

•

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950: Om när Europa

erövrade världen. Om när nationalismen växte fram i Europa och

vilka konsekvenser detta fick. Om de två stora världskrigen, tiden

mellan dem och alla de förföljelser av människor som skedde före,

under och efter krigen.

•

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid:

Om när Sverige blev demokratiskt. Om alla de som gjorde det möjligt

och om när det moderna Sverige växte fram. Om hur Europa och resten

av världen utvecklades efter 1900-talets stora krig och hur nya konflikter

och motsättningar växte fram, men också olika försök att lösa dessa.

•

Historiska källor: Om hur man arbetar med olika historiska källor.

Från berättelser om levnadsvillkor i de tidigaste samhällena till olika

gruppers strävan efter att förbättra sina liv, berättelser om förtryck,

rasism, kampen för jämställdhet och de nationella minoriteternas

historia.

Förhistoria

200 000–3200 f.v.t.

Forntid

3200–800 f.v.t.

200 000

f.v.t.

3200

f.v.t.

Inledning

9

• Hur historia används och historiska begrepp: Om hur historia

kan användas på olika sätt i traditioner, namn på platser för att skapa

gemensamhet och identitet. Om hur historia kan användas för att

förstå eller förklara vår egen tid eller människors värderingar, men

också hur olika historiska begrepp används för att förklara och hjälpa

oss att förstå historia.

Frågor och ordlistor

I varje kapitel finns flera frågor som handlar om kapitlets innehåll och som

gör det lättare att lära sig. Med hjälp av dem kan du träna på att utveckla de

kunskaper du behöver för att besvara frågorna: När? Var? Hur? Varför?

Vissa ord är tryckta med fetstil. De finns förklarade i ordlistan i slutet av

varje kapitel. Orden i ordlistan är väldigt bra att kunna då de hjälper dig att

förstå och förklara historia.

Lycka till!

Mikael Bruér

I tidslinjen här nedanför finns inte år 0 med. Varför är det så?

Den kristna kyrkan bestämde på 500-talet e.v.t. att alla skulle fira påsken samtidigt. Munken Dionysius

Exiguus räknade därför ut tidpunkten för den påsk då Jesus sägs ha korsfästs. Han gjorde det

genom att räkna ut vilket år Jesus föddes och kalla det för år 1. Vi vet inte hur han kom fram till

datumet, kanske gissade han bara?

Att han kallade året för år 1 och inte år 0 beror på att nollan inte kom till Europa förrän med

araberna på 800-talet e.v.t. Så år 0 har inte försvunnit. Faktum är att det aldrig har funnits!

Medeltiden

500–1500 e.v.t.

Antiken

800 f.v.t.–ca 500 e.v.t.

Det långa 1800-talet

1789–1914 e.v.t.

Den nya tiden

1500–1789 e.v.t.

Det korta 1900-talet

1914–1991 e.v.t.

Samtiden

1991–idag

år 1

500

e.v.t.

1500

e.v.t.

1789

e.v.t.

1914

e.v.t.

1991

e.v.t.

idag

LÄSSTRATEGIER

Lässtrategier

11

En strategi är som ett recept

En lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du få

lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text du

läser.

Det finns saker du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under

tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten.

Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före,

en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen.

Före

Det viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är:

• Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska

jag använda texten till?

•

Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du

önskar veta.

• Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad

det kan finnas för svar på frågorna innan du börjar läsa.

•

Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem

gissa vad texten kommer att handla om?

• I texten finns de viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem

och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de

hänger ihop.

12 Lässtrategier

Under tiden

Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till

exempel så här:

• Något som är viktigt och användbart – markera

med utropstecken.

•

Något som du inte förstår och behöver kolla upp

– markera med frågetecken.

• Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på

mer om – markera med en pil.

•

Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om

du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan

du nu kortfattat besvara frågorna.

• Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna

kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar

författaren när hen säger …? Varför tycker författaren att det

här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta,

och var får hen sin information ifrån? Varför har för fattaren

valt att skriva om just det här?

Efter

•

Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har

du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa.

Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra

att förstå, och varför dessa delar var svåra.

• Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste

om ämnet och vad du önskade veta, kan du nu skriva ner

vad mer du har lärt dig under läsningen.

•

Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll.

Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll.

Anteckna en sak som du vill lära dig mer om.

• Skriv frågor till texten du har läst.

Lässtrategier

13

ISKUB

Använd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de

här viktiga frågorna – och håll huvudet kallt!

Spåra syfte

Varför är källan gjord?

• Är det för att informera om

något eller för att luras?

• Är det för att sprida en åsikt?

• Är det för att sälja något eller

för att underhålla?

Utred

Kan du få information från

andra ställen?

• Har du jämfört med vad

du redan vet?

• Har du jämfört med

andra källor?

S

B

I

K

U

Identifiera

Vem har gjort källan (webbplats, bok,

tidning m.m.)?

• Är det en myndighet eller organisation?

• Är det ett företag eller en privatperson?

• Är det någon som kan ämnet?

• Är det någon du litar på?

Kontrollera

Hur ser källan ut?

• Finns det någon kontaktuppgift till den

som skapat källan?

• Fungerar länkarna (om det är en

webbplats)?

• Har källan trovärdiga källhänvisningar?

• Har källan senast granskad-datum,

eller hur vet du när informationen

lades upp på webbplatsen?

Bedömningen

är klar!

Kapitel 1

Hur historia används

Fundera över något som du redan vet om historia. Fundera sedan över hur

du vet det. Risken är stor att det du tänker på är en film, ett tv-program eller

liknande. Väldigt mycket av det vi tycker och tror om historia kommer

nämligen från sådana källor. Mycket mer än det borde.

Vad är problemet?

Men varför är det ett problem? För att kunna svara på den frågan behöver vi

veta vilken historia som används och varför. En grundregel är att man ska vara

väldigt försiktig med att tro på den historia man ser på film, helt enkelt därför

att syftet oftast är något annat än att lära ut historia. Detsamma gäller nästan

alla sammanhang där historia berättas eller används – oavsett om det är en

reklamkampanj eller ett politiskt parti som använder historia.

källa

= det vi hämtar

information om

det förflutna

ifrån

Varför ska man vara försiktig med att använda tv eller film som källor?

Varför används historia?

Det finns många olika skäl att använda historia. Forskare arbetar med historia

för att försöka beskriva och ta reda på vad som hände och varför. Det innebär

att deras syfte är att komma så nära sanningen som möjligt.

Vad är syftet när historiker undersöker historien?

Det är väldigt svårt att säga att något i historien är sant eller falskt. Vi har ofta

ganska god uppfattning om många saker, men mycket handlar om olika tolkningar.

Därför måste ibland moderna historiker också ifrågasätta vad historiker

förr i tiden trott eller tyckt.

16 Kapitel 1

Det händer att historia används för att människor ska känna att de hör ihop

med varandra, till exempel genom någon händelse som är gemensam för ett

folk eller ett land. Det finns också människor som använder historia för att

tjäna pengar.

Varför är det svårt att säga att något i historisk tid är sant eller falskt?

Det finns de som använder historia för att visa att saker som gjordes förr i

tiden var fel, orättvisa eller otäcka. Ibland använder politiker sig av historia,

därför att det finns saker i historien som de kan tjäna på. Då väljer de ibland

saker som gynnar den egna politiken eller väljer att se saker ur ett perspektiv

och väljer att blunda för annat.

Ibland används historia som hjälp för att fatta politiska beslut, ibland för att

människor ska känna igen sig och ibland för att jämföra tider som gått med

vår egen tid. Då är det oftast för att visa att dåtiden, eller nutiden, är mycket

bättre. Genom att välja att använda ett visst skeende i historien kan användaren

också vilja få oss att tänka på ett visst sätt om framtiden.

Men samtidigt som det är viktigt att veta att det är vanligt att historia

används för ett syfte, ska man inte glömma att det också finns folk som

använder historia utan någon baktanke alls.

Varför används historia på olika sätt?

Det allra vanligaste sättet att använda historia är nog just i film och tv. För den

som ska skapa ett tv-program är det viktigaste ofta att få många tittare och

tjäna pengar på programmet. Det kan vara tacksamt att använda historiska

händelser, som människor redan är intresserade av. Men då gäller det att

anpassa berättelsen så att folk inte blir arga eller tappar intresset. Det kan

innebära att man låter bli att berätta om vissa saker, eller bara berättar om

dem som har råd att betala för att se. Dessutom brukar fler bli intresserade

om filmen pekar ut vem som är skurk och vem som inte är det. Därför blir

nästan alltid den historia vi ser i film och tv felaktig.

När du är färdig med högstadiet är det meningen att du ska kunna resonera

om varför historia används på olika sätt. Då gäller det att känna till alla dessa saker.

Varför berättar filmer och tv oftast bara en liten del av historien?

Är tv och film ett bra sätt att lära sig mer om historia? Motivera ditt svar.

Hur historia används 17

I Malmö står en ryttarstaty av Karl X Gustav, som 1658 erövrade Skåne till Sverige. Statyn restes 1896 som

en symbol för ett enat Norden när skandinavismen var som starkast (läs mer på s. 125). En staty säger

minst lika mycket om den tid som den restes i som om den tid statyn berättar om.

Några exempel

Historia används på väldigt många olika sätt. Ett väldigt vanligt sätt att använda

historia är i gatu namn och statyer på offentliga platser. Då handlar det ofta

om människor eller händelser som man vill högtidlighålla. Statyer restes förr

i regel för att visa på en kungs makt över samhället och för att få människor

att komma ihåg kungens styre.

Moderna exempel på användning av historia är när man firar jubileer av

olika slag, till exempel 250-årsjubileet av tryckfriheten och 100-årsjubileet av

rösträttens införande i Sverige. Båda är exempel på när staten vill uppmärksamma

händelser som uppfattas som bra i vår historia.

Det finns också exempel på när staten vill uppmärksamma mindre bra

saker. Ett sådant är Forum för levande historia, som instiftades av dåvarande

statsministern Göran Persson för att vi ska minnas nazismens brott mot

mänsklig heten.

Gatunamn kopplas ibland till historiska personer, ibland för att visa på något

positivt, ibland för att minnas. Ett exempel är Olof Palmes gata i Stockholm,

som heter så eftersom det var där Sveriges statsminister Olof Palme

mördades 1986.

Varför används historia ibland av samhället?

18 Kapitel 1

Människor använder ibland historia inom sin egen familj eller släkt. Händelser

i släktens historia kan ge upphov till berättelser och traditioner som skapar

gemenskap, ibland med hjälp av till exempel fotoalbum.

Det finns också stater, personer eller organisationer som vill använda historia

för sina egna syften. Nazisterna använde på 1930-talet till exempel det gamla

Rom i sin propaganda, och politiska partier idag använder ibland historia för

att visa på hur bra de själva skött sig eller hur dåliga andra partier varit. Det

förekommer ren historieförfalskning i sådana sammanhang. Därför ska man

alltid vara misstänksam när ett politiskt parti vill berätta om sin egen historia.

Varför ska man alltid vara försiktig när politiska

partier berättar om sin historia?

Arbeta med hur historia används

För att analysera hur historia används behöver du ett arbetssätt som gör det

lätt att undersöka och tolka. Du behöver en metod för att förstå hur och varför

historia används.

Vad menas med ”metod”?

När du ska arbeta med hur historia används gör du det i tre steg. Du tar reda på:

• vilken historia som används

• hur den används

• varför den används

VILKEN

HISTORIA?

HUR

ANVÄNDS

HISTORIA?

VARFÖR JUST

DENNA

HISTORIA?


Vilken historia används? (dåtid)

För att du ska kunna arbeta med hur historia används måste du veta vilken

historia som används. Vilken tidsperiod används? Finns det något särskilt

sammanhang? Är det en historisk person eller ett skeende som beskrivs?

Dåtid är den historia som används.

Vad menas med dåtid i det här sammanhanget?

När och hur används historien? (nutid)

Nu måste du fundera över när och hur historien används och av vem. Varför

vill den som använder historia i nutiden använda just den historia som hen

använder? Vem är användare, är det till exempel en politiker eller ett företag?

Används historia i reklam eller i en lärobok?

När du vet vem som använder historia och hur den används kan du också

fundera på varför.

Vad menas med nutid i det här sammanhanget?

Varför används just denna historia och varför just nu?

Vad vill man uppnå? (framtid)

När du har kommit så långt att du vet vem som använder historien och vilken

historia som används behöver du fundera på vad hen vill uppnå, i vilket syfte

historien används. Vad vill den som använder historia att vi ska tro eller tänka

om framtiden?

Vad menas med framtid i det här sammanhanget?

Vad behöver du veta för att kunna svara på frågan: Varför används historia?

Syftet kan till exempel vara att tjäna pengar eller att vinna ett val. Det kan vara

att få människor att känna igen sig eller att jämföra sig själva eller andra med

något. Det är också viktigt att fråga vem som använder historia och till vem

hen riktar sig när hen använder historia. Det handlar alltså om vad den som

använder historia vill uppnå.

Vad menas med frågan: Varför just denna historia och varför just nu?

20 Kapitel 1

Genom att besvara dessa frågor kan du träna dig på att förstå vem som

använder historia och hur och varför det görs. Men du kan också lära dig varför

olika gruppers eller privatpersoners sätt att använda historia kan vara dåliga

källor till historisk kunskap, men bra om man istället vill ta reda på hur man

berättar om historia.

En film om franska revolutionen är kanske inte särskilt bra om vi vill veta

något om hur revolutionen faktiskt gick till. Vill vi däremot lära oss om hur

man berättar om revolutionen så kan filmen vara en utmärkt källa.

Varför kan en källa ibland vara dålig men ändå intressant för en historiker?

Bli en historiker

I Sverige finns mängder av amatörhistoriker. Det är kanske inte så alla ser

det, men massor av svenskar forskar om sin egen släkt och familj. Ofta får

de hantera källor och texter från långt tillbaka i tiden för att ta reda på vad

de vill veta om sin historia.

Du är själv en del av den historiska berättelsen. Om du tittar igenom fotografier

på dig själv från att du föddes till nu, så ser du en historisk berättelse.

Den kan handla om kläder, bilar eller leksaker, till exempel.

Samma berättelse finns hos dina föräldrar och dina mor- och farföräldrar.

Kanske har de gamla brev eller filmer sparade. Antagligen finns det berättelser

som du inte känner till om deras barndom.

Genom att spara dina berättelser blir du en del av den framtida historien,

men genom att undersöka din egen släkt tar du del av historien.

Varför kan man säga att vi har många amatörhistoriker i Sverige?

Ett fotoalbum kan berätta

mycket om såväl små

som stora historier. Det

här fotografiet kommer

från en persons privata

album och berättar både

om personens släktingar

och om hur skolan såg

ut på 1940-talet.


Ordlista

Epok

Förklaring

Förändring

Identitet

Konsekvens

Kontinuitet

Kronologi

Källa

Metodbegrepp

Områdesbegrepp

Orsak

En historisk period. En tid som hör ihop.

En beskrivning av orsak eller bakgrund till något, till

exempel en händelse.

När saker ändras över tid.

Hur vi ser på oss själva.

Följden av något som händer.

När saker förändras lite eller är sig lika över tid.

Tidsordning, när saker sker i en viss följd.

Det vi hämtar information om det förflutna ifrån.

Ett begrepp som används för att kunna arbeta med och

analysera historia.

Ett begrepp knutet till visst område eller viss tidsperiod

inom historien.

Anledningen till att något händer.

Kapitel 2

Den nya tidens slut

I det här kapitlet …

kommer du att få en överblick över den nya tidens slut. Vi börjar i slutet av

1600-talet och berättar om 1700-talets upplysningsidéer som låg till grund för

seklets stora samhällsförändringar. Flera av dessa tankar påverkar oss än idag.

1600-talet präglades av stora omvälvningar. Många nya idéer spreds och

gamla medeltida samhällen i Europa ersattes med nya stater där enväldiga

härskare bestämde.

I Europa dog åtta miljoner människor i trettioåriga kriget, innan freden

kom 1648. I krigets spår blev livet hårt för många människor. Många historiker

menar att följderna av trettioåriga kriget var värre än efterverkningarna av de

stora krig som har ägt rum i Europa efter det.

Men allt var inte krig och elände. 1600-talet präglades också av nya idéer

och utveckling. Boktryckarkonsten hade möjliggjort den vetenskapliga

revolutionen, och de upptäckter om människan och universum som kom

med den.

enväldig

= någon som

har all makt

själv

Vilka stora förändringar skedde under 1600-talet?

Under decennierna kring år 1700 rasade krig i olika delar av Europa, men

perioden var trots det mindre turbulent än 1600-talet hade varit och få

större samhällsförändringar skedde. Det feodala samhället levde kvar.

Borgarna ökade något i antal, och den fortsatta utvecklingen skulle göra

dessa både fler och mer inflytelserika.

24 Kapitel 2

Den ärorika revolutionen

I England genomfördes på 1600-talet den ärorika revolutionen. Den katolske

kungen Jakob II störtades och ersattes av sin protestantiska dotter Maria II av

England och hennes make Vilhelm II av Oranien. För att få makten tvingades

hon vid trontillträdet skriva under Bill of Rights. Denna nya lag garanterade

parlamentet inflytande över hur beslut fattades och gav parlamentsledamöterna

yttrandefrihet. Den innebar dessutom fria val för personer som levde upp

till vissa krav. På så sätt var Bill of Rights ett första steg mot demokrati och

avskaffandet av enväldig kungamakt i Europa.

Vad var Bill of Rights ett första steg mot?

Stormaktspolitik i Europa och världen

Istället för medeltidens små kungariken började större riken bildas. Ju större

de var, desto mer inflytande fick de. Redan på 1500-talet uppstod det habsburgska

riket. Den habsburgska monarkin kontrollerade stora delar av Europa

och var en av världsdelens stormakter fram till första världskrigets slut 1918.

L A

A T

N T

E N

ENGLAND

London

Paris

FRANKRIKE

N E D E R -

L Ä N D

E R N A

POLEN

Prag

BÖHMEN

Wien

ÖSTERRIKE UNGERN

Milano

Madrid

SPANIEN

M E D

A R A G O N

I E N

E L H A

V E T

Rom

NEAPEL

OSMANSKA RIKET

M E D

E L H A

V E T

0 500 km

Habsburgska imperiet i Europa 1547

Den nya tidens slut 25

Efter trettioåriga kriget förändrades Europa. Republiken Nederländerna blev

en viktig handelsnation. Den kom därför att mer och mer styras av köpmän.

I Frankrike behöll enväldiga kungar makten. Under Ludvig XIV blev Frankrike

Europas ledande stat. I Östeuropa minskade böndernas inflytande och

livegenskapen skärptes, framförallt i Ryssland.

Vad var annorlunda med sättet som Nederländerna styrdes på,

jämfört med många andra europeiska länder?

Vid mitten av 1700-talet var Preussen en ny stormakt i Europa. Preussen

styrde då över stora områden som idag är norra Tyskland och Polen. Men

Preussen ville öka sin makt, och fler erövringar skulle komma.

Stormakterna konkurrerade alltmer om kolonier i den nya världen.

Plantager, slavhandel och nya varor gav stora vinster. Vinsterna skapade

motsättningar mellan länderna, vilket ledde till krig. För första gången

krigade nu stormakterna både i Europa, i kolonierna och på världshaven.

Vad hette den nya stormakten som började växa fram på 1700-talet?

Vad ledde kampen om kolonierna till?

Det första världskriget?

Mellan 1756 och 1763 utkämpades det som kom att kallas sjuårskriget. Detta

var världens första stormaktskrig där man krigade på nästan alla jordens

kontinenter. I och med sjuårskriget bröts Habsburgs politiska makt, och

nu kunde fler tävla om inflytandet över Europa.

Kriget fick också mer direkta konsekvenser. Krigen försvagade stormakternas

ekonomi, och soldater på båda sidorna fick erfarenheter som de kom att dra

nytta av under de kommande åren. Nya stater bildades och andra försvann.

Till exempel började Polen delas upp mellan de olika stormakterna 1772, och

1795 upphörde staten Polen att existera.

Varför kan man kalla sjuårskriget för det första världskriget?

Ge exempel på sjuårskrigets konsekvenser.

26 Kapitel 2

Upplysningen

De stora framstegen på vetenskapens område skapade förutsättningar för

ytterligare framsteg. Boktryckarkonsten, reformationen och de upptäckter

som gjordes under 1500-talet blev en grogrund för nya idéer.

Vad var det som skapade förutsättningar för nya framsteg?

Den period som kallas upplysningen präglades av utveckling på många olika

områden, som vetenskap, filosofi, politik och konst. Människan skulle tänka

kritiskt och styras av förnuftet, inte av religiösa idéer. Istället för att bara tro på

överheter som kungar eller kyrkan skulle människan använda förnuftet och

observera sin omvärld. Det skulle göra människan upplyst.

Vid den här tiden kommer idén om att makt inte bara ska finnas hos en

person eller en grupp. På så sätt var upplysningen ett av de första stegen mot

demokrati.

Varför var upplysningen ett viktigt steg mot demokrati?

filosof

= person som

ägnar sig åt att

tänka, resonera

och undersöka

världen

Reformationen

inleds 1517

Upplysningens tänkare

Många nya idéer hade sitt ursprung i 1600-talets England. Där fanns tänkare

som Isaac Newton (1642–1727) och John Locke (1632–1704). Men det var

i Frankrike som upplysningens viktigaste filosofer fanns:

!

Jean-Jacques

Rousseau

(1712–1778)

!

Charles-Louis

de Secondat

Montesquieu

(1689–1755)

!

François-Marie

Voltaire

(1694–1778)

Trettioåriga kriget

1618–48

1500 1600


Deras idéer hade stor betydelse för Frankrike och Europa. Voltaire var en hård

kritiker av såväl kyrkan som adeln. Han menade att alla skulle behandlas rättvist

och att alla skulle ha religions- och yttrandefrihet. Voltaire dömdes till fängelsestraff

för sina åsikter och sina satiriska texter. Efter ett slagsmål med en

adelsman vågade han inte bo kvar i Frankrike utan levde i exil i Storbritannien.

Även Rousseau kritiserade religionen och tvingades i exil. Rousseau ville

ha ett helt jämlikt samhälle. En viktig del i hans idé var hur barn skulle uppfostras.

Han menade att uppfostran skulle vara sådan att barnen fick bilda

sig en egen uppfattning om världen.

Montesquieus viktigaste bidrag till eftervärlden är politiskt. En av hans

viktigaste idéer var maktdelningsläran. Den innebar att makten i en stat

skulle delas upp mellan olika delar. Ingen del skulle ensam ha all makt.

Staten skulle delas upp i en lagstiftande, en verkställande och en dömande

del. Denna princip blev mycket betydelsefull för flera moderna stater, till

exempel USA.

Vad var maktdelningsläran?

Vad hette de tre stora franska upplysningstänkarna i efternamn?

Bill of rights

1689


1688

Sjuårskriget

1756–63

1700

1800

28 Kapitel 2

Kvinnorna och upplysningen

Upplysningens idéer om jämlikhet handlade mest om män. Det var, liksom

under många andra perioder, männen som styrde i samhället och kvinnans

plats ansågs allmänt vara i hemmet.

Hur såg de flesta på jämlikhet under upplysningen?

Det fanns dock de som hade idéer om jämlikhet som innefattade kvinnor. Till

exempel menade den franske filosofen Nicolas de Condorcet (1743–1794) att

kvinnor skulle få samma politiska rättigheter som män. Ju närmare vår egen

tid vi kommer, desto fler källor finns det som berättar om kvinnors liv.

Under upplysningen blev det allt vanligare att kvinnor fick möjlighet att

uttrycka sina åsikter offentligt. Det var ett framsteg och en förutsättning för

kvinnlig frigörelse.

En av periodens framgångsrika kvinnliga filosofer var den brittiska

författaren Mary Wollstonecraft (1759–1797). Hon skrev boken Till försvar för

kvinnans rättigheter och räknas som en av de första feministiska filosoferna.

Vem var Mary Wollstonecraft?

Mary Wollstonecraft var en av de första som

argumenterade för kvinnors medborgerliga rättigheter.

Hon var en av mycket få kvinnor som under

1700-talet kunde försörja sig på sitt författarskap.

Hon besökte också Sverige och skrev om resan i

reseskildringen Brev skrivna under en kort vistelse

i Sverige, Norge och Danmark.


Encyclopédie

Idéerna om jämlikhet och förnuft ledde till att man ville sprida kunskaper till så

många som möjligt.

Fransmannen Denis Diderot (1713–1784) skapade Encyklopedin. Det var en bok

där all världens kunskap skulle samlas.

Han samlade några av tidens främsta filosofer och vetenskapsmän. De sammanställde

sin tids vetenskapliga kunskap. Såväl Montesquieu som Voltaire och

Rousseau bidrog till arbetet.

Encyklopedin var banbrytande! Den innehöll 70 000 artiklar och man var

tvungen att trycka den i 28 olika böcker för att allt skulle få plats.

Utgivningen inspirerade andra länder. Snart började uppslagsverk ges ut på flera

språk. I Sverige dröjde det dock ända till 1875 innan Nordisk familjebok, vårt

första uppslagsverk, kom.

Encyklopedin ville samla och sprida all

världens kunskap, ungefär som dagens

Wikipedia. Den här bilden föreställer det

mänskliga blodomloppet.

30 Kapitel 2

Upplysta despoter

Några av upplysningens tänkare menade att kungarna skulle styra för att göra

gott, alltså för medborgarnas bästa. Tänkarna ansåg att vanliga människor

saknade tillräckliga kunskaper för det. En del kungar och drottningar gillade

de här tankarna, bland andra Gustav III (1746–1792) i Sverige och Katarina II

av Ryssland, som också kallas Katarina den stora (1729–1796).

Monarkerna skulle förbättra livet för medborgarna, och genom sitt sätt att

styra också sprida upplysningens ideal. På vissa ställen ledde det här till

förbättringar för folk. Censur började avskaffas och tortyr förbjöds i några

länder. I vissa länder tilläts till och med nya religiösa idéer. Men trots att

härskarna levde för upplysningens idéer var de fortfarande enväldiga. De

var inte heller intresserade av att avskaffa enväldet. Man kan kalla dem för

upplysta despoter.

Vad innebär det att vara en upplyst despot?

Europa vid 1700-talets slut

Mycket har hänt med Europa under årens gång. Nya länder har uppstått,

andra har försvunnit. Vid 1700-talets slut fanns en rad stater som inte finns

idag, och andra som såg lite annorlunda ut än de gör nu.

Krigen på 1600- och 1700-talet ritade om kartan. Österrike styrdes av huset

Habsburg och kontrollerade långt större områden än landet gör idag.

Det tysk-romerska riket var i praktiken uppdelat i många olika småstater,

där Preussen var den allra viktigaste.

I norr var Sverige förenat med dagens Finland och i öster fanns det ryska

imperiet.

Italien som vi känner det idag existerade inte. Istället fanns där en rad

småstater, av vilka Kyrkostaten, som styrdes av påven i Rom, var en av de

viktigaste.

I södra Europa fanns Osmanska riket, som var en av tidens stormakter

och omfattade såväl Balkanhalvön som dagens Turkiet och stora delar av

Nordafrika och Mellanöstern.


N orge

S

v e

r i g

e

Sankt Petersburg

Stockholm

t a n n i e n

Kurland

R y s s

L A

A T

N T

E N

S t

o r b r i

London

Paris

Nederländerna

D an m a r k

Tyska småstater

Berlin

Prag

P re ussen

Königsberg

Warszawa

P

o l

e n

l a n d

F r a n k r i

k e

Schweiz

Ö s t e r

Wien

r i k e - U n g e

r n

Savojen

Milano

Venedig

l

a

P o

r t u g

S

p a

Madrid

n i

e n

Rom

Kyrkostaten

Neapel

O s m

a n s

k a

r i k

e t

Konstantinopel

Aten

M E D

E L H A

V E T

Europa år 1789.

32 Kapitel 2

Ordlista

Bill of Rights

Censur

Den nya världen

Den vetenskapliga

revolutionen


Despot

Encyklopedin

Enväldig

Exil

Feminism

Filosof

Habsburgska riket

Jämlikhet

Kyrkostaten

Livegen

Lag som antogs i England 1689. Gav makt till

parlamentet och gjorde envälde omöjligt.

Förbud mot att trycka eller säga vissa saker.

Europeisk benämning på Nord- och Sydamerika.

Period på 1600- och 1700-talen då många

vetenskapliga framsteg gjordes och vetenskapen

fick större betydelse.

Oblodig revolution i England. Slutade med

införandet av Bill of Rights.

Envåldshärskare.

Det första uppslagsverket.

Någon som har all makt själv.

Landsförvisning eller landsflykt.

Ideologi som kämpar för kvinnors rättigheter och

vill uppnå jämställdhet med män.

Person som ägnar sig åt att tänka, resonera och

undersöka världen.

Den nya tidens verkliga stormakt. Kontrollerade stora

områden i hela Europa.

Idén om att alla ska ha lika inflytande, ekonomiska

förutsättningar, rättigheter och makt över samhället.

Namn på det rike som påven styrde över. Landområde

i dagens Italien fram till 1870.

Bonde som lydde under en godsägare. Den livegne

var skyldig att tjäna herren livet ut och fick t.ex. inte

flytta.


Maktdelningslära

Omvälvning

Osmanska riket

Parlament

Preussen

Reformationen

Republik

Revolution

Satir

Sjuårskriget

Upplysningen

Yttrandefrihet

En idé om hur makten i samhället ska fördelas.

Stor och omfattande förändring. Ungefär som en

revolution.

Namn på rike som omfattade bland annat dagens

Turkiet och delar av Balkanhalvön.

Ett lands lagstiftande, beslutande, församling.

Stat i det som idag är norra Tyskland och Polen.

Grundades 1701. Stormakt på 1700- och 1800-talen.

Den förändring av den kristna kyrkan som inleddes

på 1500-talet och medförde en uppdelning i olika

kyrkoområden.

Stat där de styrande är valda och staten inte styrs

av en kung.

En snabb förändring som i grunden omvandlar

något.

Humoristiskt och bitande hån, ofta riktat mot dem

som har makt.

Europeiskt krig 1756–1763 som utspelade sig på alla

kontinenter.

En period under 1600- och 1700-talen som kännetecknas

av stark utveckling inom vetenskap, filosofi

och politik.

Rätten att fritt yttra sina åsikter.

Kapitel 3

Det långa 1800-talet


får du en snabb överblick som hjälper dig att förstå de kapitel som kommer

efter. Det handlar dels om varför historia inte är någon exakt vetenskap,

dels om tiden som kallas det långa 1800-talet – en tid av uppror och stora

förändringar i hela världen.

Historieskrivning är ingen exakt vetenskap. Historikerna är inte alltid överens

om hur saker ska tolkas eller vad man ska kalla olika epoker. Ett sådant exempel

är ”den nya tiden” som du kan läsa om i Fundament Historia 7. Ett annat exempel

är tiden som sträcker sig från slutet av 1700-talet till 1900-talets början.

Ju längre tillbaka i tiden man kommer, desto lättare är det att dela upp tiden

i olika epoker. Det beror bland annat på att vi finner färre källor ju längre bak

i historien vi tittar.

Men när vi kommer närmare vår egen tid i historien vet vi mer om vad

som har hänt, eftersom det finns fler och bättre källor. Ju mer kunskaper

vi har om en period, desto svårare blir det att slå samman och förenkla,

eftersom källorna visar att sammanhangen inte alltid är så enkla som vi

kan tro.

36 Kapitel 3

Latinamerika var ett av de områden i världen där många revolutioner ägde rum under första halvan av

1800-talet. Den här målningen gestaltar självständighetsförklaringen i Peru 1821.

Olika historiker studerar olika delar av historien, och därför kan epokerna

få olika namn. Tiden från slutet av 1700-talet till 1900-talets början är en

sådan period. Den kallas av vissa för ”revolutionernas tidsålder”. Det namnet

används helt enkelt därför att det mellan 1775 och 1849 skedde en lång rad

revolutioner. Det begrepp vi använder i boken är dock ”det långa 1800-talet”.

För även om många revolutioner ägde rum då så hände också mycket annat.

Många av dessa händelser hänger ihop och sträcker sig över sekelskiftena.

”Det långa 1800-talet” innefattar därför hela tiden mellan 1775 och 1914.

Den ärorika

revolutionen

1688

Industriella

revolutionen inleds

ca 1750

Amerikanska

revolutionen

1775–83

1650

1750

Det långa 1800-talet 37

De många revolutionerna

Tiden mellan 1775 och 1849 präglades av revolutioner. Några av dem har

kommit att betyda väldigt mycket för den historiska utvecklingen och för vår

egen tid.

En viktig förändring under perioden var att många länder som hade styrts

av absoluta monarker nu blev republiker eller konstitutionella monarkier.

Några viktiga omvälvningar under det långa 1800-talet:

• Amerikanska revolutionen 1775–1783

• Franska revolutionen 1789–1799

• Revolutionsåret 1848

• Frihetsrörelserna i Latinamerika 1800–1830

monark

= monark med

absolut makt,

samma sak som

envälde

konstitutionell

monark

= monark med

begränsad,

symbolisk makt

absolut

Revolutioner som har kopplingar till omvälvningarna under

det långa 1800-talet:

• Den ärorika revolutionen i England på 1600-talet

• Ryska revolutionen 1917

• Industriella revolutionen i Europa 1750–1900

Revolutionsåret

1848

Ryska revolutionen

1917

Franska

revolutionen

1789–99

Frihetsrörelser

i Latinamerika

1800–30

1800

1850

1900

Kapitel 4

Den amerikanska

revolutionen och frihetskriget


kommer du att få läsa om hur USA blev det land vi ser idag, hur en amerikansk

identitet växte fram och ledde till motstånd mot den brittiska kolonialmakten.

Du får också lära dig om självständighetskriget och formandet av den nya

nationen – och vilka konsekvenser detta fick för omvärlden.

Europeiska kolonier i Amerika

I och med Christofer Columbus ankomst till den nya världen öppnades

världsdelen för Europa. En kapplöpning om mark och naturresurser

drog igång. Marken erövrades från urbefolkningen eller köptes, ofta för

väldigt låg ersättning. I såväl Nord- som Sydamerika grundades kolonier.

Vid 1700-talets mitt hade tre europeiska stater kolonier i Nordamerika.

I sydväst fanns Spanien, i mitten Frankrike och längs med östkusten låg

Storbritanniens 13 kolonier.

Verksamheten i de nya kolonierna var mycket lönsam. Där odlades ris,

sockerrör och bomull. För att driva verksamheten och öka vinsterna användes

slavar från Afrika på plantagerna. I de norra kolonierna växte även andra

verksamheter fram, som byggde mindre på slavarbetskraft. På grund av de

ekonomiska vinsterna blev de östliga kolonierna i Amerika en viktig del av

det brittiska imperiet.

Vilka handelsvaror fanns i de nya kolonierna?

40 Kapitel 4

H

U

D

S O

N B A

Y

K A N A D A

NEWFOUNDLAND

Montréal

Québec

Boston

New York

Philadelphia

Baltimore

E N

L O U I S

I A N

A

L A

N T

S T I L L

Charleston

Savannah

A T

A H A V

E T

New Orleans

M

E X

I K O

M E

X

G O

I K

L F

A N

E N

S K A

De 13 ursprungliga kolonierna

Frankrike

Territorier överförda till Storbritannien vid freden 1713

Spanien

Bostonmassakern

5/3 1770

Oavhängighets–

förklaringen

4/7 1776

Stamp act

1765

Boston tea party

16/12 1773

Sjuårskriget

1756–63

1756 1760 1770

Den amerikanska revolutionen och frihetskriget 41

I de brittiska kolonierna bosatte sig under 1700-talet många som hade annat

ursprung än engelskt, de kunde vara födda i kolonierna eller komma från

något annat europeiskt land. De kände sig därför inte i första hand som

britter, trots att de bodde i en brittisk koloni, utan som amerikaner. En

amerikansk identitet växte på så sätt fram.

Under sjuårskriget 1756–1763 utkämpades många av striderna mellan

Frankrike och England inte i hemländerna, utan i kolonierna i Nordamerika.

Många kolonister blev därför erfarna soldater. Kriget kostade stora summor

pengar. Frankrikes ekonomi var efteråt en katastrof, men även Englands läge

var dåligt. För att åtgärda problemet infördes en rad nya skatter i kolonierna.

Varför hade en amerikansk identitet börjat att växa fram?

Varför hade många kolonister blivit erfarna soldater?

Politiska protester

Livet i de brittiska kolonierna var på många sätt friare än i England.

Männi skorna levde närmare de som fattade besluten och det fanns viss

yttrande frihet. Förhållandena skilde sig dock åt mellan de olika kolonierna.

En del var hårdare, andra friare.

Kolonierna hade inflytande i vissa frågor men inte i handel eller utrikespolitik.

Allt sådant sköttes via London. Det var inte heller tillåtet för kolonierna

att exportera sina produkter till vilket land de ville, bara till Storbritannien.

Kolonierna fick inte industrialiseras, utan alla råvaror skulle skickas till

Storbritannien och förädlas i industrierna där.

Frankrike

griper in

1778

Inbördeskriget slut

1783

Washington blir president

1789

Washington D.C.

huvudstad

1800

Amerikanska

frihetskriget

1775–83

1780

1790

1800

42 Kapitel 4

Detta ledde till protester. Kolonisterna ville sända representanter till det

brittiska parlamentet, men det fick de inte. Ett slagord blev: ”No taxation

without representation” som betyder ”ingen beskattning utan representation”.

Protesterna gav ingen effekt. Skatter genomfördes utan att kolonierna fick

något att säga till om. År 1764 och 1765 infördes en avgift på socker och en

avgift på tryckt material, som kallades stamp act. De båda avgifterna ledde till

att kolonierna började bojkotta brittiska varor.

Olika protestgrupper bildades och kolonierna började enas i sitt motstånd.

De importerade allt mindre från Storbritannien, och missnöjet med det

engelska styret växte.

Vad var kolonisterna missnöjda med och hur visade de sitt missnöje?

En samtida teckning av Boston -

massakern. Tecknaren har satt

en skylt på tullhuset, där det

står "Butcher's Hall" (slakthuset),

kanske som en kommentar till

beskattningen av kolonierna.


Oro i Boston

I mars 1770 samlades människor för att protestera mot brittiska soldater i

Boston. En grupp soldater omringades, och folket började kasta snöbollar

mot dem. Soldaterna svarade med att öppna eld och fem människor dog. Det

kallas Bostonmassakern. Händelsen satte ännu mer fart på motståndet mot

engelsmännen.

Vad hände i Boston 1770?

Den 16 december 1773 smög sig en grupp män förklädda till indianer ombord

på ett skepp som låg i Bostons hamn och var lastat med te. Te var en av de

varor som belagts med extra skatter och som betydde mycket för England.

Männen kastade ner allt te i vattnet. Värdet motsvarade mellan 15 och

20 miljoner svenska kronor i dagens pengar.

Denna händelse kallas för Boston tea party. Regeringen i London reagerade

inte med att minska trycket på kolonierna, tvärtom. Bostons hamn stängdes

och fler soldater sändes till kolonierna.

När skedde Boston tea party?

I kolonierna började man nu bygga upp en amerikansk armé. En krigsveteran

från sjuårskriget vid namn George Washington (1732–1799) blev ledare för

styrkorna. Runt om i kolonierna bildades miliser som försvårade arbetet för

den engelska myndigheten.

Vem blev ledare för den amerikanska armén?

milis

= grupper av

civila människor

som

utför militära

uppgifter

44 Kapitel 4

skuggregering

= en regering

som utses av

en opposition

Kontinentalkongress och revolution

Nu hände saker i snabb följd. År 1774 kallades till ett möte i Philadelphia för de

13 kolonierna. Mötet kallades för kontinentalkongressen, och målet var att

ena motståndet mot britterna. Även om mötet inte kom fram till något

gemensamt beslut kan det kallas revolutionärt, eftersom kolonierna hade

ett gemensamt rådslag mot kolonialmakten. Under mötet bildades en

skuggregering i varje delstat, vilket innebar att ett försök till självstyre

närmade sig.

När samlades kontinentalkongressen första gången och varför?

I april 1775 fick den brittiske guvernören höra ett rykte om att

vapen samlades ihop i staden Concord utanför Boston. Han

skickade dit trupper för att beslagta vapnen, men den lokala

milisen hade blivit förvarnade och låg i bakhåll. Här avfyrades

de första skotten under den amerikanska revolutionen. Bakhållen

var lyckosamma, och engelsmännen tvingades

att retirera. Händelserna kallas slagen vid

Lexington och Concord.

Vad hände vid Lexington och Concord?

Kontinentalkongressen återsamlades kort

därefter. Den brittiske kungen förklarade

att de var förrädare. Nu fanns ingen

återvändo. En första amerikansk konstitution

antogs, och den 4 juli 1776 antog kontinentalkongressen

Oavhängighetsförklaringen. Därmed

hade kolonierna formellt utropat sig självständiga.

Den 8 juli hissades USA:s flagga för första gången

i Philadelphia. Revolutionen var genomförd.

Vad hände den 4 juli 1776?

Den första

amerikanska flaggan

hade 13 stjärnor,

eftersom det bara

var 13 stater i

unionen vid den

tiden. Idag har den

amerikanska flaggan

50 stjärnor.


Från revolution till frihetskrig

Det som startade som en protest hade lett till revolution och de 13 kolonierna

hade förklarat sig självständiga. Englands svar blev krig.

I kolonierna fanns det människor som hade krigserfarenhet från sjuårskriget,

men de flesta i Washingtons armé var dåligt utrustade och saknade

erfarenhet. Trots det vann de viktiga segrar, men inte tillräckligt många för

att slutligt besegra britterna. År 1778 grep Frankrike in. De skickade pengar

och soldater, vilket gav kolonierna verkliga framgångar. Efter en rad strider

undertecknades ett vapenstillestånd i slutet av 1782. Sverige var ett av de första

länder som därefter erkände USA som en självständig stat. På hösten 1783

under tecknades freden med England och den nya nationen var ett faktum.

Vad hände 1778 och 1783?

Vilka tjänade på friheten?

I den amerikanska självständighetsförklaringen står att alla människor är

skapade lika och har samma rättigheter. Bland rättigheterna fanns rätten

till ”liv, frihet och strävan efter lycka”. Det var dock inte en revolution för alla.

Den gynnade framförallt välbeställda vita män.

Vilka rättigheter hade människor enligt självständighetsförklaringen?

Självständighetsförklaringen talar om rösträtt, men för att få rösta måste man

ha höga inkomster och vara man. Kvinnor omfattades inte av rättigheterna.

De hade inte rätt till vare sig egendom, utbildning eller rösträtt. Först 1920

infördes rösträtt för alla kvinnor i USA.

I åtta av de tretton stater som brutit sig fria förekom slaveri. Bara under de

år som frihetskriget pågick skeppades tiotusentals människor över Atlanten

till slaveri. Vid tiden för självständigheten var nästan var femte människa

i Nordamerika slav. Till och med de män som skrev självständighetsförklaringen

hade hundratals slavar, till exempel George Washington och

Thomas Jefferson (1743–1826). Inte förrän 1808 blev det förbjudet att föra in

nya slavar i landet. Men slaveriet i Amerika tilläts fortsätta i många år till.

Vilka omfattades inte av rättigheterna?

Hur stor andel av Nordamerikas befolkning var slavar vid självständigheten?

46 Kapitel 4

Indianerna

Ett viktigt motiv för många av de ledande revolutionärerna var att låta deras

stater växa västerut. I de områdena bodde dock ursprungsbefolkningen,

indianerna.

Tanken att flytta gränsen västerut hade funnits redan före sjuårskriget.

Under sjuårskriget hade Frankrike allierat sig med vissa indianstammar.

Stammarna hade lyckats hålla tillbaka de engelska styrkorna och därför gavs

de oberoende från Frankrike och kunde styra över sina egna områden.

Britterna hade lovat att ursprungsbefolkningen skulle få behålla all mark

väster om Appalacherna.

Men varken Frankrikes eller Englands överenskommelser gällde nu. Istället

började den nya nationen utvidga sina gränser. Det ledde till krig med

indianerna redan i början av 1790-talet, och fler skulle det bli.

Vad hade britterna lovat ursprungsbefolkningen?

Vad hände med gränserna efter självständigheten?

Konsekvenser av självständigheten

I och med freden 1783 blev de 13 kolonierna självständiga stater. En ny form

av stat bildades där de olika delstaterna fick stor frihet. Till en början var det

inte självklart att de tidigare kolonierna skulle bli en gemensam stat, men

genom politiska förhandlingar kom man 1787 överens om en gemensam

statsbildning. Varje delstat fick ha egna lagar och styrelse, men de hade

gemensam konstitution. Det skulle garantera att alla medborgare fick samma

och lika rättigheter. Den nya statsformen kallades en federal stat.

Den skilde sig från andra stater på flera sätt. Den saknade både statskyrka

och gammal adel. USA blev också den första moderna republiken, eftersom

statschefen skulle väljas istället för att titeln ärvdes. George Washington

tillträdde 1789 som den nya nationens första president.

Vilka rättigheter fick delstaterna?

Hur utsågs den som skulle styra USA?


Många av tankarna i tiden spelade stor roll för det nya USA. Såväl upplysningens

idéer som liberalismen var viktiga. Om liberalismen kan du läsa

mer på s. 112. Montesquieus idéer om maktdelning blev grunden för hur landet

byggdes upp. USA skulle styras av kongressen. Varje delstat skulle välja

representanter dit. Självständiga domstolar skulle se till att lagarna följdes

och en president skulle styra landet.

Varje stat behöver en huvudstad. Nordöstra USA hade varit centrum för

revolutionen och därför låg både Boston, Philadelphia och New York väl till

för att bli huvudstad. Snart bestämdes att huvudstaden inte skulle ligga i

någon delstat och inte för långt norrut. Mellan delstaterna Maryland och

Virginia skapades därför District of Columbia. Där byggdes den nya huvudstaden

Washington D.C. Den fick sitt namn efter George Washington och

blev officiellt huvudstad 1800.

Hur skulle den nya staten styras?

Var lade man den nya huvudstaden?

Vita huset i Washington D.C. är officiell presidentbostad och en symbol för den politiska makten i USA.

48 Kapitel 4

Revolutionen i Nordamerika lade grunden för den franska revolutionen.

Franska soldater deltog i den amerikanska revolutionen och idéerna spreds på

så sätt till Frankrike. De liberala tankarna och tidens idéer om självständiga

stater som inte styrdes av en kung började spridas över världen tack vare

revolutionen. Många av de soldater som deltagit i krigen tog med sig idéerna

tillbaka till Europa. För Frankrike blev deltagandet dyrt. Det bidrog kraftigt till

att försämra Frankrikes ekonomi och påverkade landets politik i revolutionär

riktning.

Revolutionen är levande för många amerikaner och än idag firas USA:s

nationaldag den 4 juli, på dagen då USA förklarade sig självständigt från

Storbritannien.

Varför firar USA nationaldag den 4 juli?

På nationaldagen den 4 juli anordnas många parader i USA. Här är det scouter i Kalifornien som

bär en stor amerikansk flagga.

49

Ordlista

Allierad

Appalacherna

Bojkott

Boston tea party

Bostonmassakern

Federal stat

Guvernör

Indian

Kolonister

Konstitution

Kontinentalkongressen

Milis

Någon eller några som arbetar mot samma överenskomna

mål.

Bergskedja i östra USA.

Någon eller några vägrar handla eller ha att göra med en

organisation eller ett land.

Den 16 mars 1773 kastade protesterande lådor med te

i Bostons hamn.

Brittiska soldater öppnade eld mot demonstranter

i Boston 1770.

En sammanslutning av olika mindre stater.

Den som styr över en koloni.

Namn på delar av den amerikanska ursprungsbefolkningen.

Idag används uttrycket mer sällan.

Människor som lever och verkar i en koloni.

Grundlag.

Möte 1774 med representanter för de brittiska kolonierna

som samlades för att ena motståndet mot britterna.

Grupper av civila människor som utför militära uppgifter.

Oavhängighetsförklaringen Det dokument som sa att de 13 kolonierna var självständiga.

Kallas ibland självständighetsförklaringen.

Retirera

Skuggregering

Statschef

Ursprungsbefolkning

Välbeställd

Dra tillbaka militära trupper.

En regering som utses av en opposition.

Den högsta titeln i ett land.

Folkgrupper som bor på en plats innan andra människor

grundar en stat på samma mark.

Rik.

Kapitel 5

Den franska revolutionen


får du läsa om en av Europas mest omtumlande perioder, om hur det gick till

när protesterna mot Frankrikes ledning ledde till en revolution som påverkade

hela världsdelen. Du kommer att få kunskap om vad den stora omvälvningen

innebar och om hur revolution och frihetslängtan förbyttes i skräck, terror

och nederlag. Du kommer också att förstå hur denna revolution har lämnat

spår ända in i vår egen tid.

Under 1600- och 1700-talen var Frankrike Europas ledande nation.

Upp lysningsperioden hade gjort landet till ett ideal och många europeiska

kungar tog efter de franska idéerna. Men Frankrike hade stora problem.

Det orättvisa Frankrike

Den franska staten byggde på det feodala systemet. Kungen var enväldig och

landets befolkning var uppdelad i tre stånd:

1. präster 2. adel 3. borgare och bönder

Adelns och prästernas skyldigheter hade undan för undan tagits bort, och

mot slutet av 1700-talet hade de bara privilegier. Det viktigaste privilegiet var

att adel och präster slapp betala skatt. Samtidigt var adeln de absolut rikaste i

Frankrike. De styrde över domstolar, kvarnar och vingårdar och tog ut avgifter

för vägar och broar. Dessutom fanns det yrken i staten som bara adeln hade

tillgång till, till exempel höga militära poster eller höga poster i kyrkan.

privilegier

= särskilda

rättigheter

Vilka privilegier hade adeln och prästerna i Frankrike?

52 Kapitel 5

De enda som egentligen betalade skatt var borgarna och bönderna. En vanlig

bonde kunde ha så lite som en fjärdedel av sin inkomst kvar när skatten var

betald.

Mer än 80 % av Frankrikes befolkning levde på landsbygden. De var fattiga

bönder, som antingen brukade egen jord eller arbetade åt adeln eller kyrkan.

I städerna levde borgarna. De flesta var hantverkare eller ägde butiker. En liten

grupp borgare hade blivit väldigt rika på handel med kolonierna, ibland rikare

än adeln, men de saknade ändå privilegier.

Hur lite av inkomsten kunde en bonde ha kvar när alla skatter var betalda?

Från kung: Skattebefrielse och landegendomar

Från adel: Militärt stöd, pengar

Från kung: Skattebefrielse och landegendomar

Från präster: Gudomlig välsignelse

Kung

Präster ca 1 %

Adel ca 5 %

Borgare

5–10 %

Från adel: Beskydd och tillgång till mark

Från bönder och borgare: Mat, tjänster, hantverk, handel

Bönder ca 85–90 %

Den franska revolutionen 53

Nya idéer

Upplysningen var viktig för Frankrike som land. Samtidigt innebar den

att kritik mot hur samhället styrdes spreds alltmer. Tänkare som Voltaire,

Rousseau och Montesquieu (se s. 27) kritiserade hur samhället styrdes och

många tyckte att systemet var föråldrat. När grannlandet England genomförde

flera reformer blev det ännu mer tydligt. Dessutom kom soldater som

varit med i det nordamerikanska frihetskriget hem till Frankrike med

liberala idéer.

Idéerna spred sig inte bara till borgarna. Även bland adeln och prästerna

fanns det människor som ville ha förändring.

När den industriella revolutionen inleddes i England ville många av de

rikaste franska borgarna ha samma utveckling i sitt land. Men adeln och

kungen stod i vägen för det i Frankrike.

Vilka idéer hade soldaterna med sig tillbaka till Frankrike?

Vilken grupp i Frankrike var mest angelägen om förändring?

Frankrikes ekonomi

En gång hade Frankrike varit ett rikt land, men det förändrades under andra

halvan av 1700-talet. Sjuårskriget hade kostat mycket pengar, och Frankrike

hade förlorat stora delar av de nordamerikanska kolonierna. För den franske

kungen var stödet till det amerikanska frihetskriget viktigt, eftersom det

försvagade England. Men det kostade pengar, pengar som Frankrike

egentligen inte hade. Stödet till den nya nationen skedde alltså med lånade

pengar. Efter sjuårskriget var därför Frankrikes ekonomi körd i botten.

Därför är den amerikanska revolutionen en viktig orsak till den franska

revolutionen.

Hur betalade Frankrike sitt stöd till det amerikanska frihetskriget?

54 Kapitel 5

Den exklusiva slottsanläggningen i Versailles utanför Paris är idag ett museum och klassad som världskulturarv.

Samtidigt som landets ekonomi försämrades levde adeln och kungahuset

lyxliv. Kungafamiljen och hovet bodde i det enorma palatset Versailles utanför

Paris. För att passa upp kungafamiljen arbetade där runt 4 000 tjänare.

Hov livet kostade nästan en tiondel av hela Frankrikes statsbudget. Kung

Ludvig XVI och hans drottning Marie Antoinette hade dyra vanor och levde

ett utsvävande liv.

Hur levde adeln och kungafamiljen?

Ekonomin var den viktigaste orsaken till revolutionen. Mer än halva statsbudgeten

gick till återbetalning av statens lån. Utgifterna översteg inkoms terna

med mer än 20 %, och det krävdes omfattande reformer för att Frankrike skulle

komma på fötter. Men kungen var ointresserad av att styra och omgav sig

med rådgivare som inte kunde lösa problemen. Goda råd var dyra, bokstavligen.

Vilken var den viktigaste orsaken till att det blev revolution i Frankrike?


Varför äter de inte bakelser?

Kungafamiljens lyxliv gav upphov till många

olika berättelser. En del var sanna, andra mindre

sanna. Ett uttryck som ofta tillskrivs Marie

Antoinette är: ”Om folket inte har bröd, varför

äter de då inte bakelser?” Uttrycket har blivit

så känt att det till och med finns med i en del

historieböcker.

Men sa Marie Antoinette verkligen så? Nej, det

gjorde hon inte. Även om hon för modligen inte

förstod hur illa det var för många, så var hon

inte så naiv. Uttrycket är äldre än revolutionen

och kommer från en bok av filosofen Jean-

Jacques Rousseau. Han beskriver där en händelse

på 1740-talet och nämner en anonym

prinsessa som skulle ha fällt kommentaren.

Men Rousseaus bok kom ut på 1760-talet,

och då var Marie Antoinette knappt mer än ett

barn. Att uttrycket ändå kopplas till henne har

förmodligen att göra med att hon under

revolutionen blev en symbol för de rikas

oförståelse för de fattiga.

Missväxt och oro

När problemen i ekonomin växte ökade priserna på varor snabbare än löner

och andra inkomster. Det kallas inflation.

De fattiga bönderna drabbades hårt av detta, medan de som levde på

handel blev allt rikare. För adeln innebar det sämre inkomster, eftersom

pengarnas värde minskade. Adeln löste sitt problem genom att ta ut högre

avgifter av bönder och jordbruksarbetare – som då förstås blev ännu fattigare.

När skördarna slog fel både 1788 och 1789, och det blev missväxt, steg

brödpriserna och med dem missnöjet

Vilka saker orsakade missnöje under 1788 och 1789?

56 Kapitel 5

ståndsriksdag

= riksdag där

folket delades

in i olika stånd

och varje stånd

hade en röst

Ståndsriksdagen

Kungen och hans rådgivare hade varken verktyg eller förmåga att reda ut

landets situation. För att klara av problemen kallade kungen in generalständerna,

det vill säga ståndsriksdagen. Detta var anmärkningsvärt av två

skäl. Dels var Ludvig XVI enväldig och behövde egentligen inte riksdagen

för att fatta beslut. Dels hade den inte varit inkallad på 175 år.

I samband med detta återinfördes en gammal rättighet för medborgarna:

att få komma med klagomål till kungen. Det ledde till att många människor

blev politiskt intresserade.

Vad var det som samlades 1789?

Den 5 maj 1789 samlades generalständerna i Versailles. Det hade bestämts att

det tredje ståndet, som representerade de ofrälse, skulle ha lika många delegater

som präster och adel tillsammans, men eftersom man inte hade en röst per

person utan en röst per stånd var det tredje ståndet chanslöst. Det tredje ståndet

representerade 98 % av folket men fick bara en tredjedel av rösterna. Hade

principen ”en man, en röst” gällt skulle det tredje ståndet ha varit i majoritet.

Det fanns adelsmän som sympatiserade med människor från det tredje

ståndet och gott om fattiga präster från landsbygden som kände för de fattiga.

Hur stor del av befolkningen utgjorde det tredje ståndet?

Hur gick röstningen till i generalständerna?

Det tredje ståndet fick inte den rösträtt man ville ha. Den 17 juni utropade

tredje ståndet nationalförsamlingen. De såg sig som folkets enda företrädare

och därmed också de enda som kunde stifta lagar. Kungen stängde ute dem

från mötet och de samlades därför i en intilliggande sal, som var till för

bollspel. En rad ledamöter från såväl första som andra ståndet anslöt,

trots att kungen försökte upplösa mötet i bollhuset.

Vad hände den 17 juni 1789?


Den 20 juni svor nationalförsamlingen en ed på att de inte skulle skiljas åt

förrän de hade enats om en konstitution. Detta kallas för eden i bollhuset,

och med den så var snart revolutionen ett faktum.


Stormningen av Bastiljen

När det blev känt vad som hänt inleddes politiska aktiviteter i hela Frankrike.

Den 14 juli nåddes parisarna av ett rykte om att kungen skulle skicka soldater

för att upplösa nationalförsamlingen i Paris. Det ledde till upplopp. Det är oklart

om kungen verkligen hade givit en sådan order, men samtidigt är det inte

heller troligt att kungen accepterade att bli av med all sin makt utan att reagera.

På eftermiddagen den 14 juli stormade folket i Paris fästningen Bastiljen.

Den var en symbol för kungamakten. I Bastiljen spärrades politiska fångar in,

till exempel hade Voltaire suttit här.

Borgarna i Paris hade bildat en milis, men de saknade vapen och krut.

I historie skrivningen har detta angetts som orsaken till att man stormade

Bastiljen. Troligen var dock det faktum att fästningen

var en symbol för kungamakten viktigare.

När Bastiljen hade stormats spreds revolutionen

ut i landet. Bönder gjorde uppror och adelns

egendomar plundrades eller förstördes. Många

adelsmän dödades eller flydde landet.

Vad hände den 14 juli 1789?

Med stormningen

av Bastiljen inleddes

den franska revolutionen.

Än idag firar

därför Frankrike sin

nationaldag den

14 juli, på årsdagen

av stormningen.

58 Kapitel 5

Mot en konstitution

Samtidigt som revolutionen spred sig fortsatte arbetet i nationalförsamlingen.

I början av augusti gick adel och präster med på att avskaffa privilegierna.

Båda grupperna var rädda för ytterligare våld. Den 26 augusti 1789 antogs

Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter. Det var första

gången en stat erkände frihet och lika rättigheter för alla medborgare – så

länge de var män. I deklarationen fastslogs också att lagar ska gälla lika för alla

och att yttrande frihet ska råda, sådant som vi idag tar för givet.

Varför firar Frankrike sin nationaldag den 14 juli?

Vad antogs den 26 augusti 1789?

Men även om revolutionen nu var igång, feodalismens gamla privilegier

avskaffades och medborgerliga rättigheter infördes fanns många problem

kvar. Missväxten var svår 1789, och det saknades bröd till folket. När brödpriserna

steg under hösten ledde det till hungersnöd, som ledde till uppror.

Varför blev det ett nytt uppror under hösten 1789?

Paris fattiga kvinnor drabbades hårdast. Den 5 oktober vandrade 6 000 personer

från Paris till Versailles. Folket misstänkte att kungen hade gömt undan säd

och det ryktades om att han tänkte fly. Folket tänkte hämta ”bagaren, bagerskan

och den lille bagarlärlingen”, som de kallade kungen, drottningen och

kronprinsen. Paris skulle få bröd och svälten hejdas.

Inför hotet gav kungen upp, de kungliga förråden öppnades och kungafamiljen

tvingades lämna Versailles. De sattes i husarrest i Tuileriepalatset i Paris.

Vad hände den 5 oktober 1789?

Kyrkostaten

= namn på det

rike som påven

styrde över

Nu stod kyrkan näst på tur. Under 1790 övertogs all kyrklig egendom av staten.

Banden till Kyrkostaten i Rom klipptes. Folk i Paris blev alltmer radikala. Men

radikalismen, beslagtagandet av kyrkans egendom och fängslandet av

kungafamiljen fick reaktioner. I delar av Frankrike växte en motrörelse.

Vad hände under 1790?


Kungen flyr

Under 1791 fortsatte nationalförsamlingen att stifta lagar som minskade

kungens makt. Kungen bestämde sig för att fly från Paris och ta sig österut,

där motrörelsen mot revolutionen var starkast.

I juni 1791 skedde flyktförsöket. Kungafamiljen klädde sig i enkla kläder

och gav sig av. Tanken var att fly landet för att återvända med en utländsk

invasionsarmé. Eftersom Marie Antoinette var prinsessa av Österrike fanns

goda möjligheter att samla sådana trupper och tillsammans med

motrörelsen genomföra en kontrarevolution.

Vid den lilla byn Varennes nära den belgiska gränsen stoppades de. Det

sägs att en bagare kände igen kungen från ett mynt och slog larm. Hur mycket

sanning det är i den berättelsen är svårt att säga, men sant är att kungafamiljen

fångades och återfördes till Paris. Nu började det höras krav på republik.

Hur försökte kungafamiljen fly?

Den lagstiftande församlingen

En lagstiftande församling skulle nu ta över efter nationalförsamlingen.

Bland regenterna i de europeiska länderna fanns en oro för att revolutionen

skulle sprida sig, bland många andra fanns en förhoppning om det. I Paris

var det oroligt. En rad politiska mord skedde i stadens fängelser och i andra

delar av landet. De styrande fick allt svårare att kontrollera den uppretade

befolkningen. För att stoppa det pågående våldet infördes allmän rösträtt för

män.

Under 1792 blev också konflikterna med grannländerna värre. På våren hade

Frankrike startat ett krig mot Österrike, som fick stöd av Preussen. Frankrike

besegrade dem under hösten, men det gjorde inte läget i landet lugnare.

Varför infördes rösträtt för män?

60 Kapitel 5

Skräckväldet

Det politiska klimatet i Frankrike var minst sagt upphetsat. Mot slutet av året fick

en ny grupp makten. De kallades för jakobiner och hade många radikala idéer.

Till exempel ville de införa ett metersystem, istället för att mäta i fot och tum, och

en ny kalender där veckan hade 10 dagar och alla månader 30 dagar. Nu myntades

också det som blev revolutionens slagord: Frihet, jämlikhet, broderskap.

Perioden har i efterhand kommit att kallas skräckväldet. Mängder av

männi skor som upplevdes som fiender till revolutionen avrättades. Man

diskuterade vad som skulle hända med den avsatte kungen, eller ”medborgare

Capet” som man kallade honom. Den 15 januari 1793 beslutades att han var

skyldig till landsförräderi. Han dömdes till döden med en rösts marginal. Den

21 januari fördes medborgare Louis Capet till giljotinen där han halshöggs

inför en stor folkmassa.

Vad kallades den grupp som tog makten?

värnplikt

= när medborgarna

i ett

land är skyldiga

att delta i ett

lands militär

Jakobinerna leddes av Maximilien de Robespierre (1758–1794). Han och andra

revolutionära ledare som Georges Danton (1759–1794) och den radikale Jean-

Paul Marat (1743–1793) drev revolutionen i en blodig riktning. Revolutionen

skulle försvaras mot förrädare och utländskt hot. Den franska armén slogs

framgångsrikt. Ett skäl var att man hade infört värnplikt och att soldaterna

kände sig som medborgare, inte undersåtar.

Tredje ståndet lämnar

generalständerna

17/6 1789

Deklaration om människans och

medborgarens rättigheter

26/8 1789

Generalständerna

samlas

5/5 1789

Eden i

Bollhuset

20/6 1789

Bastiljen

stormas

14/7 1789

Kvinnotåget till

Versailles

5/10 1789

Kungen

försöker fly

13/6 1791

Missväxt

1788–89

1788 1789 1790

1791


Frankrike blev alltmer likt en diktatur under Robespierres ledning. Runt

40 000 människor avrättades eller dog i fängelserna under denna period. De

allra flesta var bönder och arbetare.

Vem var jakobinernas ledare?

Varför blev den franska armén framgångsrik?

Revolutionen äter sina egna barn

Uttrycket ”revolutionen äter sina egna

barn” syftar på att de som drivit på

revolutionen till slut blev revolutionens

offer. Det kostade på att vara radikal.

Marat mördades i sitt badkar och Danton

avrättades i giljotinen på våren 1794.

Sommaren 1794 hade fransmännen fått

nog och Robespierre avsattes i en kupp.

Han avrättades den 28 juli 1794. Skräckväldet

var till ända.

Konstnären Jacques-Louis David

målade den berömda tavlan "Marats

död" kort efter mordet.

Krig mot Österrike

1792

Ludvig XVI avrättas

21/1 1793

Robespierre avrättas

28/7 1794

Brumairekuppen

1799

Skräckväldet

1793–94

1792 1793

1794

1799

62 Kapitel 5

Läkaren och avrättningen

Avrättningar under medeltiden var ofta en obehaglig historia. Adelsmän avrättades

med ett vasst svärd och övriga med yxa eller olika plågsamma metoder. Det var

inte ovanligt att det krävdes flera hugg med bödelsyxan innan kroppen och

huvudet skildes åt.

När den franska revolutionen bröt ut argumenterade läkaren Joseph Guillotin

för att alla som skulle avrättas borde halshuggas på samma sätt, så smärtfritt och

jämlikt som möjligt. Lösningen blev att bygga en avrättningsmaskin där en vass

klinga föll och skar av huvudet. År 1792 skedde den första avrättningen med

maskinen. Ibland sägs det att Joseph Guillotin konstruerade maskinen, men så

var det inte. Han ville bara att döden skulle vara jämlik. Guillotin var i själva verket

motståndare till dödsstraff, arbetade för jämställdhet och vaccinering mot

smittkoppor. Hans insats för mänskligheten var betydligt större än namnet på

en avrättningmaskin. Ibland sägs det att han själv avrättades i giljotinen, men

det stämmer inte. Han dog 76 år gammal år 1814.

År 1906 införskaffades en giljotin till Sverige, men bara en person hann avrättas

med den innan dödsstraffet avskaffades i landet. I Frankrike var giljotinen i bruk

ända fram till 1977 när den sista personen avrättades.

Engelsk målning från 1793 som föreställer halshuggningen av Marie Antoinette.


Motreaktionen

Efter skräckväldet fanns en vilja att förhindra att något liknande skulle kunna

hända igen. En ny nationalförsamling infördes, och lugnet lade sig något

över Frankrike. Rösträtten begränsades, och istället för allmän rösträtt blev det

de 30 000 rikaste som fick möjligheten att välja representanter. På så sätt

utestängdes många av de radikala från makten.

Istället fick militären alltmer inflytande. Frankrikes armé var framgångsrik,

delvis på grund av revolutionen. Före den hade bara adelsmän kunnat bli

officerare, men nu var det istället duglighet som avgjorde om en soldat steg

i graderna.

Vad hände med rösträtten efter skräckväldet?

Hur förändrades möjligheten att göra militär karriär genom revolutionen?

Slutet för revolutionen

En ny politisk kris 1799 med ökande inflation och

ekonomiska problem satte återigen Frankrike i gungning.

En ung, framgångsrik general vid namn Napoleon

Bonaparte (1769–1821) genomförde tillsammans med

sina anhängare en kupp som kallas Brumairekuppen.

Folkstyret avskaffades. Istället skulle landet nu styras

av tre konsuler. Napoleon blev förste konsul, men i

praktiken diktator. Den franska revolutionen var över.

När skedde Brumairekuppen?

Vilka tog makten efter Brumairekuppen?

64 Kapitel 5

Kvinnorna och revolutionen

Man kan säga att revolutionen var männens

revolution. I deklarationen om mänskliga

rättigheter avsågs inte kvinnor, bara män.

Ordet ”människa” blev en synonym för ”man”.

I det gamla ståndssamhället hade en del

adelskvinnor haft inflytande på grund av

sin ställning eller positioner inom kyrkan.

När privilegierna försvann avskaffades

även deras inflytande.

År 1791 skrev revolutionären Marie

Gouze Deklarationen om kvinnans och

medborgarinnans rättigheter. Hon menade

att kvinnor, slavar och utomäktenskapliga barn

skulle ha samma juridiska rättigheter som män.

Hon krävde också jämlikhet inom äktenskapet.

Gouze var också motståndare till dödsstraff och

Marie Gouze (1748–1793).

protesterade mot avrättningen av kungen. Hon

fängslades under terrorn och avrättades hösten 1793.

Men trots allt märktes nu kvinnor på ett annat sätt än tidigare. De deltog

i gatustrider, bildade diskussionsklubbar och bidrog i det politiska livet. Det

skulle dock dröja länge innan de franska kvinnorna fick fulla medborgerliga

rättigheter.

Arvet efter revolutionen

Den franska revolutionen förändrade Frankrike i grunden. Även om

revolutionen dog och ersattes av diktatur hade den fört med sig ett nytt sätt att

tänka. Idén om människors jämlikhet hade på allvar fått fäste och blev

betydelsefull för den framväxande arbetarklassen. Den feodala ordningen

och privilegierna hade ersatts. Människor var inte längre undersåtar, utan

medborgare.

Förvisso avskaffades revolutionskalendern, men såväl nationalsång,

flagga som metersystem härstammar från revolutionen.

Dessutom hade den franska revolutionen universella anspråk. Det betyder

att den ville sprida idéerna. Eftersom de franska soldaterna nu såg sig som

medborgare blev deras identitet som fransmän på allvar betydelsefull. Och i

och med det växte en helt ny tanke fram: nationalismen.


Ordlista

Diktatur

Eden i bollhuset

Giljotin

Hov

Inflation

Jakobiner

Styre där all makt finns hos en person eller grupp.

Det löfte som gavs av tredje ståndet efter att de lämnat

ståndsriksdagen.

Ett avrättningsredskap för halshuggning.

De människor som jobbar åt och uppvaktar kungligheter.

När priser stiger och pengars värde minskar.

Radikal grupp som ledde Frankrike under skräckväldet.

Konsuler De som tillsammans tog makten över Frankrike 1799.

Ursprungligen namn på romerska ämbetsmän.

Kontrarevolution

Liberalism

Missväxt

Nationalförsamlingen

Nationalism

Privilegier

Radikal

Statsbudget

Stånd

Ståndsriksdag

Värnplikt

Motrevolution.

Politisk ideologi där människans frihet är det viktigaste.

När skördar slår fel så att bara lite mat kan skördas.

Den första församlingen (1789–1791) började arbetet med

en ny konstitution.

Idén att ett folk med ett språk har samma kultur och rätt

till ett eget land.

Särskilda rättigheter för dem som tillhörde adeln eller

prästerna.

Den eller de i politiken som vill göra stora förändringar.

En budget för ett helt land.

Grupper i det feodala samhället.

Riksdag där folket delades in i olika stånd och varje stånd

hade en röst.

När medborgarna i ett land är skyldiga att delta i ett lands

militär.

Kapitel 6

Napoleontiden


ska du få lära dig om en av de européer som har gått till historien. Det är

berättelsen om hur revolutionsgeneralen Napoleon först blev kejsare, sedan

Europas erövrare och därefter förlorade allt. Kapitlet kommer också att handla

om arvet efter Napoleon och varför man ska undvika att kriga i Ryssland på

vintern.

Napoleon blir kejsare

När revolutionen hade fallit styrde Napoleon över Frankrike. Men

revolutionens ideal levde vidare. Napoleons framgång hade varit möjlig

tack vare krigen på 1790-talet. Därför var han också positiv till många saker

som var en följd av revolutionen.

Varför var Napoleon positiv till revolutionen?

Napoleon såg handeln som viktig och främjade därför den.

Handelns utveckling gynnade den framväxande industrin.

Därför blev Napoleon populär bland borgarklassen, som

blev rika på handel och industrier.

Att han vann segrar i krigen mot Österrike och slöt en tidig

fred med Storbritannien 1802 bidrog också till hans popularitet.

Inom vilken grupp var Napoleon populär?

68 Kapitel 6

1804 lät han sig kröna sig till kejsare. Påven var med vid kröningen, men

istället för att låta honom sätta kronan på sitt huvud gjorde Napoleon det

själv. Nu var enväldet tillbaka i Frankrike.

Vem krönte Napoleon?

Napoleon kröner

sig själv till kejsare.

Målning av den franske

konstnären Jacques-

Louis David 1808.

Napoleon blir kejsare

1804

Slaget vid

Austerlitz

1805

Brumairekuppen

9 nov 1799

Krig mot Storbritannien

1803

Slaget vid Trafalgar

1805

1799

1805

Napoleontiden 69

Reform och revolution

Redan under sin tid som förste konsul inledde Napoleon ett reformarbete. Det

viktigaste i detta var att en ny lag infördes. Lagsamlingen kallades Code Civil,

eller Code Napoléon, och anses idag ligga till grund för nästan all europeisk

lagstiftning. Bland det viktigaste i lagen var att idén om likhet inför lagen och

religionsfrihet fastslogs.

Vad kallades Napoleons lagsamling?

Utbildningen i Frankrike förbättrades, både skolorna för yngre barn och

universiteten. Utbildning skulle inte bara bli tillgänglig utan också rättvis.

Alla skulle ha möjlighet att nå samhällets topp om de var begåvade nog.

Revolutionens ideal hade dessutom börjat sprida sig till övriga Europa.

Fler och fler krävde att kungens makt skulle begränsas. Revolutionens

slagord spred sig bland såväl borgare som bönder och arbetare.

Hur förändrades skolan i Frankrike under Napoleon?

Fälttåg mot Ryssland

1812

Slaget vid

Leipzig

1813

Napoleon återtar

makten

20/3 1815

Slaget vid Waterloo

18/6 1815

Napoleon dör på

Saint Helena

1821

Kontinentalblockaden ca 1807–15

De hundra dagarna

jan–mars 1815

1810 1815

1821

70 Kapitel 6

Nya krig

Under revolutionskrigen hade sättet att kriga förändrats. Tidigare hade man

ofta mindre, inhyrda arméer som slogs åt en. I Frankrike fanns nu värnplikt,

och därför kunde man använda massarméer. Antalet soldater ökade kraftigt

och känslan av att vara medborgare bidrog till att arméerna blev framgångsrika.

Napoleon var en skicklig militär ledare. Vid sin sida hade han dessutom

många generaler som befann sig där på grund av duglighet snarare än arv.

Vad var det med Napoleons generaler som gjorde hans armé framgångsrik?

Frankrike låg i ständig konflikt med Storbritannien och andra europeiska

stormakter. Redan 1803 återupptogs kriget och maktkampen. För att kunna

besegra England behövde Napoleon besegra den engelska flottan, som var

mäktigast i världen. År 1805 stod ett stort sjöslag vid Trafalgar utanför

Spanien. Storbritannien besegrade då Napoleon och kunde därmed fortsätta

vara en stormakt på haven. För Storbritannien innebar det i förlängningen

att man kunde erövra fler kolonier utanför Europa.

När ägde slaget vid Trafalgar rum?

På land var Napoleon mer framgångsrik. I slaget vid Austerlitz 1805

besegrade han Ryssland och Österrike. Ett år senare kontrollerade Napoleon

i princip hela Europa, utom Storbritannien. I Tyskland upphörde det gamla

tysk-romerska riket att existera och istället skapades Rhenförbundet, ett löst

sammanhållet förbund av tyska småstater som ingick i en allians med

Frankrike.

Slaget vid Trafalgar hade lärt Napoleon att han inte kunde invadera de

brittiska öarna. Istället försökte han nu knäcka dem ekonomiskt genom

att införa ett totalstopp mot handel med varor därifrån. Det kallades för

kontinentalblockaden. De flesta europeiska länder anslöt sig. Den svenske

kungen Gustav IV Adolf vägrade dock, på grund av sitt hat mot den franska

revolutionen.

Vad var kontinentalblockaden?

Napoleontiden 71

N orge

S v e

r i g

e

Stockholm

Sankt Petersburg

R y s s

i e n

S t

o r b

a n n

r i t

London

D an m a r k

Westfalen

Preussen

Berlin

Königsberg

Warszawa

Hertigdömet

Warszawa

l a n d

L A

A T

N T

E N

Paris

F r a n k r i

k e

Schweiz

Rhen-

Prag

förbundet

Wien

Ö s t e r

r i k e - U n g e

r n

Milano

Illyriska

provinserna

O s m

a

r t u g

l

S

p a

n i

e n

Madrid

Kyrkostaten

Rom

Neapel

a n s

Konstantinopel

k a

r i

k e

t

P o

M E

D E L

H A

V E T

Aten

Franska imperiet 1810

Länder allierade med Napoleon

Länder kontrollerade av Napoleon

Lydkungar och allierade

Även om Napoleon inte erövrade alla länder i Europa så lydde praktiskt taget

hela kontinenten direkt eller indirekt under honom. På flera platser insattes

Napoleons släktingar som kungar, eller så förband sig staterna att samarbeta

med Frankrike. Rädslan för att hamna i krig mot Napoleon var stor.

72 Kapitel 6

Den ryska vintern

Napoleon var nu Europas herre. Från Östersjön till Medelhavet och från Atlanten

till Ryssland – allt kontrollerades av Napoleon eller lydstater. I och med detta

spreds fransk kultur och revolutionens ideal, men också en spirande nationalism.

År 1812 begick dock Napoleon ett ödesdigert misstag. Med en armé på

600 000 man anföll han Ryssland. Fälttåget var framgångsrikt och Napoleon

intog Moskva. Men Ryssland kapitulerade inte. Moskva sattes i brand av

ryssar som på så sätt hoppades kunna driva ut fransmännen ur staden.

Taktiken fungerade och Napoleon tvingades lämna Moskva.

En så stor armé kräver enorma mängder mat. När Moskva var nedbränt var

det omöjligt för armén att tillbringa vintern där. Soldaterna fick order att vända

tillbaka. Men det fanns ingen mat att skaffa hos civilbefolkningen under

fälttåget västerut, eftersom ryssarna brände sina gårdar och matlager när

arméerna närmade sig. Inget lämnades kvar åt fransmännen. Dessutom slog

den ryska vintern till.

Den franska armén var varken utrustad eller förberedd för snö och kyla.

Av nästan 600 000 man överlevde bara 22 000 och återvände till Frankrike.

Vad gjorde Napoleon för misstag 1812?

Vad hände med den franska armén?

Napoleon samlade dock ihop en ny armé, och 1813 tågade den österut.

Vid Leipzig mötte de en allierad armé bestående av trupper från Ryssland,

Österrike, Preussen, Sverige och de tyska småstaterna Sachsen och

Württemberg. Napoleon förlorade stort, vilket ledde till att det blev krig på

fransk mark. År 1814 marscherade ryska trupper in i Paris. Napoleon var

besegrad och förvisades till ön Elba utanför Italien.

När besegrades Napoleon?

Napoleontiden 73

Hundra dagar av återtåg och nederlag

Europas forna härskare nöjde sig förstås inte med att styra över en liten ö

i Medelhavet. I början av 1815 tog sig Napoleon tillsammans med ett tusental

soldater till Frankrike och tågade mot Paris. Den franska regeringen skickade

trupper mot honom. Men de bytte snabbt sida, och den 20 mars 1815 satt

Napoleon återigen vid makten i Frankrike. Perioden därefter kallas de hundra

dagarna.

När återkom Napoleon till makten?

Vad kallas perioden efter Napoleons återkomst?

Napoleon samlade en ny armé för att besegra sina gamla fiender, och den

18 juni 1815 stod slaget vid Waterloo i Belgien. Men Napoleon besegrades

och blev återigen landsförvisad, den här gången på behörigt avstånd: den

brittiska kolonin Saint Helena, en liten ö i södra Atlanten.

När och var besegrades Napoleon?

Var placerades Napoleon efter att han besegrats?

74 Kapitel 6

Bilden av Napoleon

Napoleon dog 1821 som en bruten man och begravdes på Saint Helena. Det

finns många olika åsikter om hans gärning. Redan 1840 beslutades att hans

kvarlevor skulle återföras till Frankrike, och idag har hans grav en mycket

framskjuten plats i Hôtel des Invalides.

Även om Napoleon var en diktator som var ansvarig för miljontals

männi skoliv så lämnar han även ett annat arv efter sig.

kulturarv

= idéer och

värderingar i en

kulturs historia,

även föremål

• Code Napoléon blev mönster för nästan all modern västerländsk

lagstiftning.

• Ett omfattande kulturarv.

• Tortyren avskaffades.

• Religionsfrihet infördes.

•

Judar, katoliker och protestanter fick samma medborgerliga

rättigheter.

• Tullar inom landet avskaffades.

•

De sista ståndsprivilegierna och skråväsendet avskaffades.

Men mycket annat förändrades också, från stort till smått. Till exempel

kommer idén om att vi ska ha jämna husnummer på den ena sidan vägen

och ojämna på den andra från den här tiden. Så tack vare Napoleon

Bonaparte har vi det idag lättare att hitta den adress vi söker.

Napoleontiden 75

Ordlista

Borgarklass

En grupp människor som växte fram som en betydelsefull

klass under 1800-talet. Bestod av bl.a. fabrikörer, hantverkare

och ämbetsmän.

Code Civil, Code Napoléon En samling lagar som infördes under Napoleon. Ligger

till grund för nästan all modern europeisk lagstiftning.

De hundra dagarna

Kapitulera

Kontinentalblockaden

Massarmé

Medborgare

Påve

Slaget vid Trafalgar

Slaget vid Waterloo

Tiden från att Napoleon återvänt till makten i Frankrike

tills han slutligen besegrats.

Ge upp, erkänna sig besegrad.

Napoleons försök att förhindra handel med

Storbritannien.

Stor styrka av militärer.

Människa som hör hemma i ett visst land och har

medborgarskap där, som innebär såväl rättigheter som

skyldigheter.

Den katolska kyrkans högsta ledare.

Stort sjöslag utanför Spanien 1805, där Napoleons flotta

besegrades.

Slag vid orten Waterloo i dagens Belgien där Napoleon

slutgiltigt besegrades 1815.

Kapitel 7

Den industriella revolutionen


kommer du att få lära dig om det som kanske är den största förändringen

i hela mänsklighetens historia, nämligen hur det gick till när Europa och

världen gick från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Du kommer att

förstå hur människors liv förändrades och nya grupper och förutsättningar

växte fram. Slutligen kommer du att få läsa om hur världen krympte.

Vid 1700-talets början fungerade Europa på samma sätt som det hade gjort

i flera hundra år. Samhället var uppdelat på samma sätt som det hade varit

under medeltiden. Visserligen hade upptäckter och tekniska och vetenskapliga

framsteg gjorts, men de allra flesta människor levde fortfarande

som folk hade gjort i generationer.

Hundra år senare hade allt detta förändrats. Under den andra halvan

av 1700-talet startade den process som idag kallas för den industriella

revolutionen. Människors liv förändrades därmed lika genomgripande

som under den neolitiska revolutionen. Så stora förändringar hade alltså

inte skett på 10 000 år.

Men den industriella revolutionen hade inget snabbt förlopp. Det var

en långsam revolution som tog mer än 150 år.

neolitiska

revolutionen

= när männi skan

övergick från att

vara nomad till

att bli bofast,

mellan 12 000

och 10 000 f.v.t.

78 Kapitel 7

I staden och på landet

På de flesta platser i Europa ägnade man sig åt självhushållning långt in på

1800-talet. Man tillverkade sina egna kläder och skötte sitt jordbruk för att få

mat till den egna familjen. Nästan all handel skedde i städerna, så den som

hade något över att sälja fick i regel ta sig dit.I städerna kontrollerades allt

hantverk av ett skrå, en organisation för alla inom ett område. Alla snickare

tillhörde samma, och det var skrået som bestämde vilka som fick utföra

snickerier och vad ett arbete skulle kosta.

Hur fick folk mat och kläder före den industriella revolutionen?

träda

= när en åker

ligger i vila

och ingen

odling sker

Odlingen var inte särskilt effektiv. Bönderna levde tillsammans i byar och åkrarna

var uppdelade i små tegar som man bearbetade tillsammans. Dessutom lät man

ofta en tredjedel eller mer av åkrarna ligga i träda för att inte suga ut jorden.

Vad var en teg?

Äskhult i Halland är en oskiftad by som har bevarats. Idag är den ett friluftsmuseum. Jämför bilden med

illustrationerna på s. 166.

Den industriella revolutionen 79

Jordbruket

Den industriella revolutionen tog sin början i det engelska jordbruket, som

genomgick stora förändringar under 1700-talet. Bättre redskap uppfanns,

till exempel såmaskiner, och man kom på nya sätt att odla. Stora delar av

marken skiftades vid 1700-talets början. Det innebar att man slog ihop små

tegar till större åkrar. Det ledde till att bönderna blev mindre beroende av

varandra och gynnade dem som kunde odla i större skala.

Vad innebar skiftning?

Efter skiftningen kunde växelbruk införas. Istället för att låta en åker ligga

i träda odlade man olika saker på den olika år.

Produktionen av mat blev nu större och fler kunde försörjas. Det i sin tur

ledde till att befolkningen ökade. När produktionen effektiviserades behövdes

mindre arbetskraft i jordbruket. Ibland drabbade det småbönder, som hade

svårt att konkurrera och fick sälja sina gårdar. Ibland drabbade det lantarbetare,

som blev utan arbete.

Den process som ledde till att människor förlorade sin egendom och istället

tvingades arbeta åt någon annan kallas för proletarisering. En del människor

förlorade också sina arbeten på grund av stordrift och effektiviseringar.

Vad innebar proletarisering?

SKIFTE

MER

MAT

VÄXANDE

BEFOLKNING

NYA

MASKINER

FÖRBÄTTRAT

JORDBRUK

VÄXEL-

BRUK

PROLETARI-

SERING

TILLGÅNG PÅ

ARBETSKRAFT

80 Kapitel 7

Utvecklingen gjorde att produktionen av jordbruksprodukter ökade,

och en större mängd varor kom alltså ut till försäljning. När det fanns

fler varor att köpa sjönk priserna. Eftersom priserna sjönk blev

det billigare för människor att köpa än att själva

tillverka varorna, vilket gjorde att efterfrågan

på jordbruksprodukter ökade ytterligare.

Varför ökade efterfrågan på jordbruksprodukter?

Många bönder levde på små marginaler. För dem var det inte lönsamt

att tillverka saker när de fick så lite betalt för dem, och därför konkurrerades

många av dem ut.

Varför blev det färre småbönder?

Watts

ångmaskin

1765

Flygande skytteln

1733

Spinning Jenny

1764

Smittkoppsvaccin

1796

1733 1760

1800


En gryende kapitalism

En ytterligare förutsättning för industrialiseringen var att hela ekonomin förändrades.

I England hade sakta men säkert en ny sorts ekonomi vuxit fram.

Den hade främst gjort borgarna rikare. Handeln gjorde att de fick pengar som

de kunde investera i olika verksamheter och få avkastning. Den som investerade

rätt blev ännu rikare. Det bidrog till att göra vissa borgare rikare än vad

många adelsmän var.

investera

= satsa pengar

Vad gjorde borgarna ofta med pengarna som de tjänade?

Borgarna hade andra ideal än adeln. Adelns rikedom och makt var kopplad till

ägande av jord och det gamla feodala samhället. För borgarna var det viktigare

att köpa sådant som syntes, lyxprodukter, eller att spara pengar.

Hur skilde sig borgarnas sätt att använda pengar från adelns?

Ångbåtar till havs

ca 1870

Stephenson’s

Rocket

1829

Semmelweis

hygienregler

1847

Industriella revolutionen

i Sverige

ca 1870

Telefonen

1876

Järnvägar

ca 1840

Glödlampan

1879

Telegrafsystemet

1837

Suezkanalen

1869

1850

1890

82 Kapitel 7

Varför började det i England?

Den industriella revolutionen tog sin början i England vid mitten av 1700-talet.

Därifrån spred den sig till resten av Europa och världen. Att industrialiseringen

började just i England berodde på att där fanns goda förutsättningar.

Kapital

Storbritannien hade deltagit i världshandeln under en längre

tid, vilket hade skapat en större grupp rika borgare. Även godsägare

som hade vågat satsa pengar utanför jordbruket gjorde

stora vinster. Rikedomen hade gett dem inflytande och makt,

och det fanns ett stort kapital redo att användas. Dessutom

fanns verksamheter som gav vinster. Det var inte bara status

och jordägande som räknades längre.

Politik

Den ärorika revolutionen hade skapat stabil politik. Den

hade också gett borgarna mycket större politiskt inflytande.

Deras idéer blev drivande under perioden.


Export

Tack vare alltfler kolonier hade engelsmännen tillgång till

råvaror som inte fanns i Europa. Dessa kunde förädlas

och användas i tillverkning av nya produkter. Kolonierna

bidrog på så sätt till Englands export.

Arbetskraft

Jordbruksreformerna gynnade de större jordbruken och

frigjorde arbetskraft. De ledde också till befolkningsökning,

vilket innebar att fler människor behövde sysselsättning.

Inhemska råvaror

England var rikt på såväl trä som kol. Det var direkta

förutsättningar för att industrialiseringen skulle

kunna komma igång.

Vilka förutsättningar fanns i England som gjorde förändringar möjliga?

84 Kapitel 7

Urbaniseringen

Vart skulle då alla landsbygdsbor som blivit utan arbete ta vägen? Alltfler

lämnade landsbygden för att söka sig till städer. Den processen kallas

urbanisering. Urbaniseringen tilltog på 1700-talet, förstärktes ytterligare av

industrialiseringen och pågår än idag världen över. Vid sekelskiftet 1800

bodde ungefär 3 % av världens befolkning i städer. Idag gör ungefär 50 % det.

I England tog urbaniseringen ordentlig fart i samband med textilindustrins

framväxt. Staden Manchester, där textilindustrin dominerade, hade 1717 en

befolkning på 10 000 invånare. Vid 1900-talets början var Manchesterborna

fler än 2 miljoner.

Vad var urbanisering?

Inom vilken bransch började industrialiseringen?

Från hemarbete till industri

Fårskötseln var viktig för den industriella utvecklingen. Den gav ull som

kunde säljas eller spinnas och vävas till tyg. Nu utvecklades förlagssystemet.

Det gick ut på att en förläggare lämnade ull till hushållen, där framförallt

kvinnor satt och spann garn av ullen. För läggaren hämtade sedan garnet och

lämnade det till ett annat hushåll, som vävde det till tyg åt förläggaren, som

sålde det till industrierna.

Den som hade pengar kunde köpa småbönders gårdar, ta över deras fårskötsel

och på så sätt tjäna mycket pengar. De som tidigare hade ägt gårdarna

blev då ibland lantarbetare.

Vad gjorde förläggaren och vad gjorde bondkvinnorna åt förläggaren?

Förlagssystemet byggde på att varje kvinna hade sin egen utrustning och

kunde utföra arbetet i hemmet. Produktionen var långsam och begränsad –

när efterfrågan på tyg ökade var det svårt att öka produktionen. Särskilt i perioder

då jordbruket krävde mycket folk och kvinnorna inte hade tid att väva.

Vad fanns det för problem med förlagssystemet?


För att öka produktionen började man samla hantverkare i stora lokaler, där

de arbetade som i en modern fabrik fast utan maskiner. Denna tillverkning

kallades för manufaktur och var ett mellansteg mellan hantverksproduktion

och industriproduktion.

Vad var en manufaktur?

År 1733 uppfann engelsmannen John Kay (1704–1780) den flygande skytteln.

Med den nya skytteln ökade tempot i vävningen. En person kunde nu väva

upp till fyra gånger snabbare.

FLYGANDE

SKYTTELN

Vad hände när flygande skytteln infördes?

Nu behövdes mer garn. John Hargreaves (1720–1778) uppfann 1764 den

mekaniska spinnapparaten Spinning Jenny. Med den kunde en person spinna

åtta gånger snabbare. Spinning Jenny var ett viktigt steg. Ibland har det sagts

att uppfinningen var startskottet för hela den industriella revolutionen.

SPINNING

JENNY

FLYGANDE

SKYTTELN

Vad var Spinning Jenny?

Vad var startskottet för den industriella revolutionen?

Nu blev maskinerna så dyra och stora att vanliga bondkvinnor varken hade råd

med dem eller plats för dem. Istället flyttades maskinerna till industrilokaler.

Varför kunde inte bondkvinnorna ha maskinerna hemma längre?

86 Kapitel 7

År 1769 lyckades Richard Arkwright (1732–1792) koppla en spinnmaskin till ett

vattenhjul som i och med det kunde drivas med vattenkraft. Produktionstakten

ökade ännu mer.

SPINN-

MASKIN

+ vattenkraft

År 1785 lyckades sedan Edmund Cartwright (1743–1823) bygga en vävstol som

kunde kopplas till en ångmaskin. Med det hade produktionen utvecklats så

mycket att två arbetare kunde göra lika mycket arbete som i början av

1700-talet hade krävt nästan 50 arbetare.

SPINN-

MASKIN

+ ångmaskin

VÄVSTOL

+ ångmaskin

Vilka uppfinningar bidrog till att öka produktionen?

triangelhandeln

= slavhandeln

som bedrevs

över Atlanten

I slutet av 1700-talet hade spinnmaskinerna utvecklats så mycket att en enda

maskin kunde ersätta 80 arbetare. När en ny maskin kom bidrog det till att

ytterligare andra maskiner utvecklades. På så vis drevs utvecklingen framåt,

och de första industrierna växte fram.

När textilindustrin växte ökade behovet av råvaror. Snart ersattes ullen av

bomull från de stora slavplantagerna i Nordamerika. På så sätt kan triangelhandeln

kopplas ihop med den industriella utvecklingen.

Varför bidrog industrialiseringen till slaveriet?


Ångmaskiner och kolgruvor

Den tidigaste industriella utvecklingen var beroende av vattenkraft för att

driva maskinerna. För att kunna bygga fler och bättre maskiner behövdes järn,

trä och kol. Kol bröts i gruvor. Ett stort problem var att gruvgångarna fylldes

med vatten. Skotten James Watt (1736–1819) uppfann 1765 en ny ångmaskin

som kunde pumpa upp vattnet ur gruvorna och driva olika sorters maskiner.

Det förändrade produktionen av varor.

De första fabrikerna hade behövt anläggas vid ett vattendrag, oftast på

landsbygden eftersom skråna bestämde vad som fick tillverkas och av vem i

städerna. När skråreglerna försvann och Watts maskin gjorde vattenkraften

onödig byggdes fabriker i städerna, där det fanns gott om arbetskraft. Nu

kunde industrin bli än mer effektiv.

Järnframställningen utvecklades stegvis och nya tekniker förbättrade stålproduktionen.

Successivt blev stål ett mer populärt byggnadsmaterial än trä,

vilket gjorde att städerna kunde börja växa på höjden. Den första skyskrapan

byggdes i Chicago 1885 och var 40 meter hög.

Vem uppfann den moderna ångmaskinen?

Var kunde fabriker anläggas när ångmaskinen uppfunnits?

Nya sätt att resa

Före den industriella revolutionen var det svårt att resa. Vägarna var dåliga och

det gick långsamt. Man kan säga att ”land skilde och vatten förenade”, eftersom

både resor och transporter var mycket enklare att genomföra med fartyg.

I en kolgruva i Darlington i norra England arbetade George Stephenson

(1781–1848). Stephenson var uppvuxen i ett arbetarhem men hade lyckats

avancera till förman över gruvan, bland annat genom att förbättra gruvans

pumpanläggning.

Vid gruvan drogs vagnar med kol på en räls med hjälp av hästar. Stephenson

lyckades räkna ut hur de skulle kunna drivas med hjälp av ångkraft, och 1814

byggde han det som brukar kallas historiens första användbara ånglokomotiv.

Det användes till gruvans järnväg. År 1829 konstruerade han sedan tillsammans

med sin son ett lok som kallades Stephenson’s Rocket och kom att ligga

till grund för nästan alla lok därefter.

Vad uppfanns 1829?

88 Kapitel 7

Järnvägsnätet 1850. Järnvägsnätet 1870. Järnvägsnätet 1900.

När järnvägarna byggdes blev det möjligt att transportera varor långa sträckor,

och människor kunde nu också resa längre och enklare. Såväl tillgången på

arbete som tillgången på arbetskraft ökade. Framförallt blev järnvägarna

viktiga för utvecklingen i Europa och USA.

Varför var järnvägarna viktiga för utvecklingen?

Runt 1850 fanns det ungefär 2 000 mil järnväg i Europa. Bara ett par årtionden

senare hade sträckan fördubblats. I USA ökade järnvägarna från omkring

450 mil 1840 till omkring 27 000 mil omkring 1890.

Även till sjöss skedde en stark utveckling av transporterna. I mitten av

1800-talet var ångbåtstrafiken i Europa och USA väl utbyggd, och det gick

regelbunden ångbåtstrafik över Atlanten. År 1869 öppnade Suezkanalen, som

binder samman Medelhavet med Röda havet. Kanalen fick stor betydelse för

världshandeln. Resvägen till Indien och Kina blev väldigt mycket kortare,

vilket gynnade handeln. Kanalen påskyndade kolonisationen av Östafrika.

Ångkraften gjorde världen mindre. År 1700 tog en resa mellan London och

Manchester i genomsnitt fyra dagar. År 1870 tog samma resa fyra timmar.

Vad ledde bygget av Suezkanalen till?


Fabrikerna

Industrialiseringen började med textilindustrin, där man massproducerade tyg.

Behovet av stål till maskinerna skapade metallindustrin, och den utvecklade

i sin tur verktyg och vapen. När metallindustrin växte ökade behovet av kol,

vilket drev på utvecklingen av gruvor. Alltfler branscher industrialiserades och

hantverket ersattes. Eftersom vem som helst kunde arbeta i en industri sjönk

också lönerna.

Sättet att arbeta förändrades. I det gamla bondesamhället arbetade man längre

under de ljusa månaderna än under de mörka. Snart insåg fabriksägarna att

om fabrikslokalerna var upplysta gick det att arbeta även när det var mörkt

utomhus. För de allra flesta innebar industrialiseringen mycket längre

arbetsdag än förut, 14–15 timmar var inte ovanligt. Barn och kvinnor

arbetade ofta något kortare tid.

Varför sjönk lönerna i industrierna?

Hur förändrade belysningen sättet att arbeta och arbetstiden?

Fabrikerna var farliga platser. Det saknades i regel helt skyddsanordningar på

maskinerna. Stora kugghjul och drivremmar gick fritt och den som fastnade

kunde förlora kroppsdelar eller dö. Det var dock inte maskinerna som var

farligast. Luften var så dålig och full av gifter att många blev allvarligt sjuka

och dog. Arbetare i Manchester 1840 levde sällan längre än till 35 års ålder.

Varför var fabrikerna farliga?

Gruvorna

För att kunna driva ångmaskinerna behövdes kol. För att få fram träkol högg

man ner i princip all skog i Storbritannien. När träkolet var slut började man

bryta stenkol i gruvor.

Gruvarbetarna hissades ner i jorden genom schakt eller gångar och bröt

kolet för hand. Ofta var gångarna så små och trånga att bara barn fick plats. På

1700- och 1800-talen var det tillåtet att använda barnarbetare. Arbetet var hårt

och mycket smutsigt, och de som jobbade i kolgruvorna dog unga.

Hur var arbetet i gruvorna?

90 Kapitel 7

Industrisamhällets människor

När bondesamhället blev industrisamhälle förändrades livet i grunden. Tidigare

hade adeln varit den dominerande klassen, men i takt med att kapitalismen

utvecklades kom också makten över samhället att förändras.

Adeln

Oftast ville den europeiska adeln inte befatta sig med industrialiseringen. Istället

levde de kvar på sina gods eller var verksamma i det militära. Många var helt

ointresserade av att modernisera sina lantbruk. När privilegierna avskaffades

minskade därför adelns ekonomiska inflytande.

Adeln öppnade nu upp sig mot borgarklassen. Borgarna hade pengarna

och adeln statusen, vilket ledde till att det blev vanligare med äktenskap mellan

grupperna. I takt med att demokratin fick fotfäste förlorade adeln också

många av sina politiska privilegier vilket minskade deras inflytande ytterligare.

Varför försämrades adelns ställning?

Vilka tog över deras roll?

Borgarklassen

Den grupp i samhället som gynnades allra mest av industrialiseringen var

borgarna. Borgarklassen växte och utvecklades åt olika håll. De allra rikaste

blev enormt förmögna genom industrialiseringen, till exempel bankirer och

storföretagare. Men det fanns också små hantverkare som bara försörjde den

egna familjen.

Ur borgarklassen växte det fram en ny medelklass av akademiker: lärare,

läkare, journalister och liknande. Dessa hade mycket gemensamt med

samhällets övre skikt och kom att få betydelse för samhällets liberalisering.

Vilka var den nya borgarklassen?

Arbetarna – en ny klass

I England försvann bönderna nästan helt som samhällsklass. De nya jordbruksmaskinerna

skapade en ny klass, som istället för att äga och bruka jord

arbetade i de framväxande fabrikerna eller som jordbruksarbetare. År 1870

arbetade bara cirka 10 % av befolkningen i jordbruket, medan andelen arbetare

hade vuxit till närmare 60 %.


Arbetarna, eller proletariatet, var de vanliga människorna. De som kom från

landsbygden och inte kunde försörja sig på annat sätt än att arbeta i städernas

fabriker eller som lantarbetare hos storbönder. Barnen i gruvorna, kvinnorna

i textilfabrikerna och männen som arbetade på byggen – alla tillhörde de

arbetarklassen. Gemensamt för dem var att de utförde de tyngsta och

farligaste jobben, och att de fick lön för det.

Även om utvecklingen var likartad i resten av Europa, skulle det i många

länder dröja många år innan det fanns fler arbetare än bönder.

Vilka var den nya arbetarklassen?

Barnen

En vanlig arbetare tjänade väldigt lite pengar och därför måste alla i en familj

arbeta. I vissa yrken var barnen särskilt efterfrågade eftersom de var små, till

exempel gruvarbetare och sotare. Men barn gjorde alla sorters arbeten, de

sålde tidningar, var springpojkar eller putsade skor. Bland barn som inte hade

någon annan utväg förekom dessutom prostitution.

Även i fabrikerna efterfrågades barn, mest för att de var billiga. Ett barn

tjänade ibland bara 10–20 % av det som en vuxen arbetare tjänade.

I början av den industriella revolutionens fanns

inga regler för hur små barn som fick arbeta eller

hur mycket. Till och med fyraåringar kunde anställas.

Med tiden reglerades detta, framförallt i industrier

och gruvor där arbetet var extra farligt.

I England infördes år 1833 regler som bland annat

innebar att barn som var under nio år gamla inte

fick arbeta i fabrik. Även nattarbete för barn förbjöds.

En nioårig pojke som arbetade i en

engelsk gruva med att bära sprängämnen

och leta efter dålig luft.

Varför behövde många barn arbeta?

Vad hände 1833?

92 Kapitel 7

Kvinnorna

Precis som barnen fick kvinnorna lägre löner än männen. Många ansåg att

kvinnor inte kunde klara av samma arbete som män. Därför fanns en utbredd

arbetsdelning som gjorde att män och kvinnor arbetade med helt olika

uppgifter, även om de ibland jobbade på samma fabrik. Ofta var kvinnornas

arbetsuppgifter både sämre avlönade och lägre i status. Arbetsdelningen

gjorde också att det blev vanligare med kvinnor i vissa branscher. I mitten

av 1800-talet var omkring 50 % av arbetarna i den brittiska textilindustrin

kvinnor, i byggindustrin var kvinnorna bara 0,2 %.

Utöver lönearbetet ansvarade kvinnorna för nästan allt hemarbete. Kvinnorna

arbetade därför i många fall dubbelt, och en stor del av deras arbete var

oavlönat.

Varför blev kvinnor sämre avlönade än män?

Varför kan man säga att kvinnor arbetade dubbelt?

Unga kvinnor tog arbete i fabrikerna. Ofta var förhållandena hårda. Våld

och andra övergrepp var vanliga. I en intervju från 1849 beskriver en

kvinna hur det var att som barn arbeta i en bomullsfabrik:

Sarah Golding kände sig sjuk så hon stannade sin maskin. James Birch,

förmannen, slog henne till golvet. Hon reste sig så gott hon kunde och

då slog han ner henne igen. Därefter fick hon bäras till sitt hus. Hon

återfanns död i sin säng.

Det var också en annan flicka som hette Mary. Hon rev ner sin matlåda

på golvet. Chefen, mr Newton, sparkade henne så att hon dog. Sedan

var det en annan, Caroline Thompson, som blev slagen tills hon blev

medvetslös.

Förmännen brukade raka av håret på flickor som de kom på med att

prata med pojkar. Rakningen var ett fruktansvärt straff. Vi var mer rädda

för det än för något annat straff, eftersom vi var väldigt stolta över

våra hår.


GAMMAL KLASS

NY KLASS

Adel

Präster

Överklass

Fabriksägare

Gammal adel

Godsägare

Borgare

Medelklass

Tjänstemän

Lärare

Läkare

Journalister

Rikare bönder

Bönder

Arbetarklass

Industriarbetare

Jordbruksarbetare

Tjänstefolk

Fattiga och arbetslösa

94 Kapitel 7

Befolkningsexplosion

Den industriella revolutionen blev möjlig eftersom det nu fanns fler män -

ni skor som kunde tillverka och köpa produkterna. Jordbruket hade blivit

effektivt och därför kunde fler äta sig mätta. Medicinska framsteg gjordes,

samtidigt som färre dog i krig. I många länder ökade befolkningen kraftigt

och hela Europa fick uppleva en befolkningsexplosion.

16 000 000

Befolkningsutveckling i England

12 000 000

8 000 000

4 000 000

0

1700 1801 1811 1821 1831 1841 1851

Mellan 1700 och 1851 mer än tredubblades Englands befolkning.

Demografisk transition

Ett samhälle där det föds många och där många dör har hög nativitet och

hög mortalitet. Övergången från ett sådant samhälle till ett samhälle med låg

nativitet och låg mortalitet kallas för demografisk transition. Den demografiska

transitionen beskriver hur ett samhälle utvecklas och genomgår en

period av kraftig befolkningsökning på grund av att mortaliteten minskar

samtidigt som nativiteten inte gör det.

I Fundament Geografi 8 kan du läsa mer om den demografiska transitionen.

Vad innebär det att ett samhälle har låg eller hög mortalitet?

Vad innebär det att ett samhälle har låg eller hög nativitet?


Födda och döda baserat på tusental människor per år

Tusental

40

Nativitet

Mortalitet

30

20

Naturlig folkökning

10

Folkmängd

Naturlig folkminskning

Stadium 1 Stadium 2 Stadium 3 Stadium 4 Stadium 5

Genom historien har det varit vanligt att familjer skaffat många barn, eftersom

man har vetat att många kommer att dö innan de blir vuxna. När samhället

förändras så att fler barn överlever till vuxen ålder förändras inte det beteendet

genast. Sådana förändringar av beteende tar flera generationer och under

tiden överlever alltfler, vilket leder till befolkningsökning. Under 1800-talet

hände detta i Europa, idag händer det i delar av Afrika och Asien.

Vad hände med befolkningen i Europa under 1800-talet?

Förväntad livslängd

Kring

1750 1800 1850 1900 1950

Storbritannien 36,5 38,6 42,8 46,3 68,6

Frankrike 28 34 43,3 45,1 66,6

Sverige 38,4 32,2 44,7 52,2 71

96 Kapitel 7

Revolutionerande framsteg

Det var inte bara inom tillverkning och medicin som framsteg gjordes under

1800-talet. Det gjordes på alla plan.

• Under den industriella revolutionen gick samhället från muskelkraft

till ångkraft för att sedan övergå till fossila bränslen. Mot slutet av

1800-talet uppfanns förbränningsmotorn, vilket för alltid förändrade

vårt sätt att resa och transportera.

•

Från 1830-talet kom elektriciteten att spela en viktig roll. Snart

uppfanns tekniken att överföra ström långa sträckor. Glödlampan

uppfanns 1879 av Thomas Edison (1847–1931), och på 1880-talet

började europeiska och amerikanska städer få belysning. Tidigare hade

bara fabrikerna varit upplysta, men nu försvann mörkret även från

städerna. Successivt utvecklades också nya maskiner där elektricitet

kunde ersätta ångkraft och produktionen kunde öka ytterligare.

•

Ett mycket viktigt framsteg var telegrafen. Det första telegrafsystemet

för att skicka meddelanden över stora avstånd installerades i England

1837. År 1866 kom den första telegrafkabeln över Atlanten. Nu gick det

att skicka meddelanden mellan världsdelarna på bara några minuter.

Tidigare hade man skickat brev, vilket kunde ta flera veckor.

•

År 1876 uppfanns telefonen, vilket ytterligare utvecklade människors

möjligheter att kommunicera.

Vad hände tack vare Edisons stora uppfinning?

Vad ledde utvecklandet av telegraf och telefon till?

Den industriella revolutionens spridning

Till en början ville britterna inte dela med sig av den lyckade industrialiseringen.

Fram till 1843 var till exempel export av maskiner förbjuden. Men

utvecklingen gick inte att stoppa och den industriella revolutionen gick som

en våg över Europa. Först till Belgien och norra delarna av dagens Tyskland,

därefter till Frankrike och delar av Centraleuropa.

Förutsättningarna för industrialisering såg olika ut i olika länder. Därför tog

det olika lång tid innan den slog igenom. Vårt land var ett av de sista i Europa

som industrialiserades. Det skedde runt 1870. Vid 1900-talets början var

nästan hela Europa industrialiserat.

Ungefär när nådde industrialiseringen till Sverige?


l e t

1 8 4 0 - t a

l e t

t a

1 8 5 0 -

l e t

1860 - t a

1870-talet

1880-talet

Den industriella

revolutionen började i

England på 1840-talet

och spred sig sedan

över Europa.

Politik och ekonomi

Det kan verka som om den industriella revolutionen bara var en lång kedja

av händelser där det ena ledde till det andra, nästan av sig självt. Men

revolutionen var också politisk. De politiska reformerna under den ärorika

revolutionen hade givit borgarklassen ökat inflytande och via parlamentet

kunde de påverka politiken i en riktning som gynnade dem.

Ekonomiskt system

En viktig del av omvandlingen från bondeland till industriland var att den

ekonomiska politiken och hela det ekonomiska systemet omvandlades. Tidigare

hade ekonomin styrts utifrån adelns intressen, med jordbruket i fokus.

Nu sattes istället ägande och produktion i centrum. Ett nytt ekonomiskt

system växte fram, där marknadsekonomi och privat ägande blev de två

viktigaste delarna. Detta system kallas för kapitalism.

Vilka är de viktigaste delarna i kapitalismen?

98 Kapitel 7

Handeln hade tidigare varit begränsad. Målet hade varit att producera så

mycket som möjligt innanför landets gränser och alltid exportera mer än

man behövde importera. Detta kallades merkantilism.

Vad kallas ett system där målet är att exportera mer än man importerar?

Men för att kunna hålla produktionen igång behövdes både billiga råvaror

och möjlighet att sälja produkter. Det blev viktigt att kunna handla med andra

länder. Många förespråkade nu frihandel, vilket innebar att man ville avskaffa

tullar och andra hinder för handel mellan länder.

För att hålla igång tillverkningen krävdes alltmer råvaror. Många råvaror

kom från kolonierna runt om i världen. Systemet drev därför också på

intresset för att skapa fler kolonier.

Vad är frihandel?

Vad tog man från kolonierna?

Industristäderna

När jobben blev färre på landsbygden sökte sig människor till städerna för

att hitta arbete. Städerna växte kraftigt. I utkanterna växte särskilda arbetarstadsdelar

upp. Bostäderna var usla. Folk levde trångt, ibland kunde två

familjer bo i ett enda rum med kök. Husen hade inget indraget vatten och

saknade avlopp, vilket gjorde att dricksvattnet förgiftades av avföring och

smuts. Sjukdomar spred sig snabbt, till exempel tuberkulos och kolera, vars

bakterier trivdes i det smutsiga vattnet.

I arbetarkvarteren förekom också andra sociala problem. Alkoholmissbruket

var utbrett och såväl kriminalitet som prostitution var vanligt förekommande.


Alla i städerna bodde inte trångt. De som hade råd flyttade in i nybyggda

hus med god standard eller till enorma villor i städernas utkant. Samtidigt som

slummen bredde ut sig byggdes nya stadsdelar för dem som tjänat på den

industriella revolutionen.

Bland 1800-talets borgare växte nya ideal fram. Ett av dessa var att kvinnorna

inte skulle arbeta. Det var ett sätt att visa upp sitt välstånd. I och med det

uppstod en ny yrkesgrupp, hembiträden, barnflickor, chaufförer och liknande,

som arbetade hos dem som hade råd.

Det nya samhället förändrade livet i grunden för alla och motsättningarna

mellan olika grupper växte. Orättvisor ledde till att många anslöt till

socialismen. Läs mer om arbetarrörelsen och socialismen på s. 114.

Varför spreds sjukdomar lätt i arbetarkvarteren?

Miljöförstöring

Den industriella revolutionen ledde till miljöförstöring på ett sätt som inte

funnits eller ens varit möjligt förut. Tidigare hade förvisso miljön i städerna

inte varit den bästa, men nu tillkom utsläpp från både människor och fabriker.

Före industrialiseringen hade mänskligheten inte använt några fossila

bränslen. Nu bröt man kol och brände den. Kolröken täckte städerna och långt

ute på landsbygden färgades marken svart av kolet.

Senare blev även olja och gas viktiga råvaror. Än idag är världen beroende

av de fossila bränslen som började användas vid den industriella revolutionen.

Den globala uppvärmningen, som är ett av vår tids största problem, har vi ärvt

från tiden då världen blev industriell.

Vilka miljöproblem kom med industrialiseringen?

100 Kapitel 1

Ordlista

Arbetsdelning

Arbetskraft

Avkasta

Borgare

Demografisk transition

Den neolitiska

revolutionen

Efterfrågan

Export

Fabrik

Frihandel

Förlagssystem

Investera

Kapital

Kapitalism

Lantarbetare

Luddit

Lönearbete

Manufaktur

Marknadsekonomi

Massproduktion

Merkantilism

När arbetsuppgifter delas upp på olika personer.

Människor som kan arbeta hos någon.

Inbringa.

Människor som levde i städer och försörjde sig på handel

och hantverk.

Beskrivning av övergång i mortalitet och nativitet.

När människan övergick från att vara nomad till att bli

bofast bonde, mellan 12 000 och 10 000 f.v.t.

När människor vill köpa något.

Försäljning av varor till ett annat land.

Plats för industriell tillverkning med maskiner.

Handel utan tull mellan olika länder.

Ett sätt att tillverka varor i hemmet. Varje person stod för

en liten del av produktionen.

Satsa pengar.

Tillgångar vars värde kan mätas i pengar.

Ekonomiskt system där fabriker och andra företag ägs av

privatpersoner.

Människa som lönearbetar på landsbygden.

Arbetare som deltog i protester mot införandet av

maskiner.

Arbete med lön som ersättning.

Tidig fabriksliknande verksamhet. Storskalig tillverkning,

fast utan maskiner.

När varor och tjänster kan köpas och säljas fritt på en

marknad. En viktig del av kapitalismen.

När tillverkning av varor sker i stor skala.

Ekonomisk idé om att det egna landets produktion ska

skyddas. Målet var att inte importera, utan bara exportera.


Mortalitet

Nativitet

Proletarisering

Schakt

Självhushållning

Skifte

Skrå

Slavplantage

Slum

Suezkanalen

Teg

Triangelhandeln

Träda

Tull

Urbanisering

Vattenhjul

Växelbruk

Ångmaskin

Antal som dör.

Antal som föds.

När människor går från att vara självägande och

självförsörjande till att lönearbeta.

Lodrät gång i gruva.

När man producerar det man behöver för sin egen skull,

inte för försäljning.

Omvandling av åkrar från små delar till sammanhängande

marker.

Sammanslutning för en yrkesgrupp.

Odling i större skala där slavar arbetade.

Nedslitet område med dåliga bostäder och

levnadsförhållanden.

Kanal i Egypten som binder ihop Medelhavet med Röda

havet.

En liten del av en åker.

Den handel som skedde mellan Afrika, Amerika och

Europa. Slavar från Afrika och råvaror från Amerika var

viktiga delar.

När en åker ligger i vila och ingen odling sker.

Avgift som betalas för att få handla, oftast mellan olika

länder men kan också vara inom ett land.

När människor flyttar från landsbygden till städer.

Ett hjul som drivs av vatten och överför energi.

När man odlar olika sorters växter på en åker under

olika år.

En sorts motor som drivs av ånga.

Kapitel 8

Europa under 1800-talet


kommer du att få lära dig om den politiska utvecklingen i Europa under

1800-talet, när de krigshärjade länderna förvandlades till moderna stater. Du

kommer att få läsa om krig och elände, om svält och flykt undan ett svårt liv,

men också om hur människor hittade nya sätt att leva och hur livet faktiskt

också blev bättre. I alla fall för en del.

Européerna stod med en fot i det nya och en i det gamla. Minnet av den franska

revolutionen, den pågående industrialiseringen och Napoleonkrigen stod

i kontrast till ledarnas önskan om att låta Europa vara oförändrat. Efter att

Napoleon hade besegrats och förvisats till Elba ville de europeiska makterna

ha ordning i Europa.

Stormakterna och Wienkongressen

Det bestämdes att Europas stater skulle mötas för att fastställa Europas karta

och säkra freden. Mellan september 1814 och juni 1815 träffades därför olika

representanter i staden Wien. Detta möte kallas Wienkongressen.

Ledande under Wienkongressen var de stormakter som hade krigat mot

Napoleon. Storbritannien, Ryssland, Österrike och Preussen ledde förhandlingarna,

men även flera mindre stater var med. Så småningom släpptes

Frankrike in till mötet, så att man kunde se till att det blev en stabil stat igen.

Kongressen fick avbrytas i början av 1815 när Napoleon återtog makten under

de 100 dagarna. De stater som deltog i kongressen samlade då ihop en armé

och besegrade Napoleon vid Waterloo i juni samma år (se s. 73).

Varför fick Wienkongressen avbrytas 1815?

104 Kapitel 8

Kongressens idéer

Den huvudsakliga idén som låg bakom kongressen var återställande. Europas

karta skulle återställas och gamla gränser åter gälla.

En annan tanke var att man skulle skapa maktbalans. Ingen stormakt skulle

tillåtas att bli dominerande, eftersom det skulle kunna leda till krig. Det gällde

framförallt Frankrike, som genom revolutionen och Napoleon orsakat långa

och kostsamma krig.

Hur skulle maktbalans skapas?

En viktig princip i detta arbete var legalitetsprincipen. Den innebar att gamla

furstehus skulle återinsättas. De som hade haft makten före revolutionen och

krigen skulle återvända och få tillbaka stora delar av sina gamla landområden.

Vad innebar legalitetsprincipen?

Gamla stater och nya idéer

Den gamla adeln i Europa var i stor utsträckning avskärmad från vanliga

människor. Det var vanligt att de reste runt i Europa och träffade människor

från sitt eget stånd. Ibland kunde de till och med tjänstgöra i varandras

arméer. Ett sådant exempel var de täta banden mellan Sverige och Frankrike.

I Frankrike hade det till och med funnits ett särskilt militärt förband som

leddes av svenskar och som bland annat var med i det amerikanska frihetskriget.

Wienkongressen

1814–15

Julirevolutionen

1830

Revolutionsåret

1848

Svältår i Europa

1845–49

1814 1850

Europa under 1800-talet 105

Det kunde alltså finnas mer gemensamt mellan två adelspersoner från olika

länder än mellan en adelsperson och borgare och bönder från samma land.

Därför var det naturligt att man såg till adelns och kungahusens intressen när

gränser återskapades eller drogs om under Wienkongressen.

Vilken grupp i samhället fattade besluten under Wienkongressen?

Som en konsekvens av Napoleonkrigen hade nationalism börjat spira i

Europa. Det fanns etniska grupper med stark och växande identitet. Bland

dessa växte nationalismen fram, men det var ingenting som kongressen

tog hänsyn till. Gränser drogs tvärs genom områden och delade på etniska

grupper, eller klumpade ihop olika grupper som inte hade något gemensamt

inom samma område. Ibland var det grupper som tidigare hade haft

konflikter. Detta kom att leda till problem för Europa längre fram.

Hur drogs gränserna under Wienkongressen?

Napoleon III

tar makten

1851

Krig

Preussen-Danmark

1864

Tyska

kejsardömet

1871

Kungariket Italien

utropas

1861

Österrike-Ungern

grundas

1867

Pariskommunen

1871

Krimkriget

1853–56

Italien enas

1858–61

Missväxt i Europa

1867–69

Fransk-tyska kriget

1870–71

Den stora emigrationen 1850–1914

1900

106 Kapitel 8

Kongressen enas

Till slut lyckades man enas om gränserna. Eftersom Frankrike, som ansågs

vara det största hotet mot freden, hade fått vara med på mötet räknade de

ledande stormakterna nu med att det skulle vara fred i Europa.

I norr utvidgades Nederländerna till att även omfatta dagens Belgien.

Preussen fick stora områden i västra Tyskland, däribland Rhenlandet som

var ett viktigt gränsområde mot Frankrike. Schweiz garanterades framtida

neutralitet, Österrike fick stora områden i det som idag är norra Italien och

Ryssland utvidgades åt väster. Storbritannien fick bland annat Malta i Medelhavet

och deras roll som kolonialmakt befästes på allvar. En lång rad kolonier

runt om i världen godkändes av kongressen, däribland Kapkolonin i dagens

Sydafrika. Kyrkostaten, som låg i dagens Italien, återställdes till sin tidigare

storlek och blev en dominerande kraft på halvön.

För Sverige innebar kongressen att Rysslands rätt till Finland bekräftades,

att områden i norra Tyskland förlorades och att Norge blev svenskt.

I och med Wienkongressen hamnade mycket makt hos ett fåtal länder,

vilket skulle komma att bli betydelsefullt för Europa under det konfliktfyllda

1900-talet.

Vilket viktigt område fick Preussen?

Vad fick Storbritannien som stärkte deras roll som kolonialmakt?

Slavhandeln

Slavhandeln blomstrade vid den här tiden. Det blev dock kongressens beslut

att den afrikanska slavhandeln skulle avskaffas. Däremot sattes ingen

tidpunkt, det fick varje stat själv bestämma. Endast Spanien och Portugal

protesterade mot beslutet.


KUNGARIKET

SVERIGE och NORGE

FINLAND

KUNGARIKET

STORBRITANNIEN

och IRLAND

DANMARK

A T L

A N T E

N

NEDER-

LÄNDERNA

TYSKA

FÖRBUNDET

PREUSSEN

KUNGARIKET

POLEN

KEJSARDÖMET

RYSSLAND

FRANKRIKE

SCHWEIZ

LOMBARDIET

KEJSARDÖMET ÖSTERRIKE

Moldan

PORTUGAL

SPANIEN

KUNGARIKET

SARDINIEN

TOSCANA

KYRKO-

STATEN

Valakiet

Serbien

MONTENEGRO

OSMANSKA RIKET

S V A R

T

A H

A V

E T

M E D E

L

H A V

E T

KUNGARIKET

BÄGGE SICILIERNA

Grekland

Europa efter Wienkongressen.

Samhällsförändring och växande befolkning

Utvecklingen i Europa följde den i England. Med start i början av 1800-talet

ökade befolkningen explosionsartat även utanför England. Det berodde på att

dödstalen sjönk samtidigt som födelsetalen fortsatte vara höga.

Utbyggnaden av avlopp och förbättrade sanitära förhållanden, vaccinationer

och utvecklad läkarvetenskap bidrog till befolkningsexplosionen, men

framförallt förändrades jordbruket. Nya, mer effektiva metoder och grödor

användes, och framförallt ökade potatisätandet. Genom potatisen fick

människor i sig mer kalorier och C-vitaminer, vilket bidrog till bättre hälsa.

Potatisen var både billig och lättodlad, så även de allra fattigaste kunde få

mat på bordet. Utbyggnaden av järnvägar och förbättrade transporter ledde

till bättre möjligheter att snabbare frakta mat när svälten slog till.

Varför var potatisen viktig för befolkningstillväxten?

På vilket sätt var järnvägarna viktiga när folk svalt?

108 Kapitel 8

miljoner

Europas befolkning 1700–1900

400

300

200

100

0

1700 1750 1800 1850 1900

Mellan 1700 och 1900 ökade Europas befolkning från omkring 100 miljoner invånare till över 300 miljoner.

vaccin

= läkemedel

som skapar

immunitet mot

sjukdomar

Mediciner och hygien

I upplysningens och den industriella revolutionens spår gjordes flera

medicinska framsteg. En av de absolut farligaste sjukdomarna under

1700- talet var smittkoppor. Var tionde som drabbades dog, och barn var

extra sårbara. Den engelske läkaren Edward Jenner (1749–1823) upptäckte att

mjölkerskor som smittats via kokoppor inte blev sjuka. Jenner förstod att om

man överförde enbart en liten del av smittan till en människa så skapade

kroppen ett motstånd mot sjukdomen. Denna upptäckt ledde till att Edward

Jenner kunde skapa världens första dokumenterade vaccin.

Vad skapade Edward Jenner?

Långt in på 1800-talet var kunskapen om bakteriers betydelse helt okänd. Vid

mitten av 1800-talet arbetade den ungerske läkaren Ignaz Semmelweis vid ett

sjukhus i Wien. På sjukhuset fanns två olika förlossningsavdelningar. På den

ena avdelningen förlöstes barnen av barnmorskor och på den andra av läkare

och läkarstudenter. På avdelningen där läkare skötte förlossningarna dog mer

än fem gånger så många som på den andra avdelningen.

Vanligast var att kvinnor drabbades av barnsängsfeber, en svår febersjukdom

som ofta ledde till döden.


Semmelweis upptäckte att läkarstudenterna ofta hade arbetat

med obduktioner före förlossningarna. När han förstod sambandet

tvingade han läkarna att tvätta händerna före en

förlossning. Följden blev att antalet kvinnor som dog efter

förlossningen minskade dramatiskt. Semmelweis hade

upptäckt betydelsen av hygien. Det skulle dock dröja till

efter Semmelweis död innan man på allvar förstod

bakteriernas betydelse.

obduktion

= öppning och

besiktning av

död kropp

Vad hände med kvinnorna efter Semmelweis upptäckt?

Vacciner, kunskap om hygien, röntgenmaskiner och

smärtlindring var bara några av de många framsteg som

gjordes inom läkarvetenskapen under 1800-talet.

Förändring och framtidstro

Att gå från jordbrukssamhälle till industrisamhälle

var en förändring som bara kan beskrivas som en

revolution. Inte sedan den neolitiska revolutionen

hade människans liv förändrats så dramatiskt.

Mot slutet av 1800-talet var nästan hela Europa

industrialiserat, och även delar av Ryssland hade nåtts av

utvecklingen. Länder med god tillgång på kol och järnmalm

hade försprång. Ett kolbälte sträckte sig från Storbritannien i väster till Tyskland

i öster och skapade förutsättningar för industriella stormakter. Ledande

blev Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

Vilka naturresurser hade de länder som blev industriella stormakter?

Genom sina kolonier fick dessa länder också tillgång till råvaror. Men

kolonierna var även marknader där man kunde sälja de färdiga produkterna.

Vid slutet av 1800-talet massproducerades allt från skor och kläder till bilar.

Allt gick att köpa och marknadsekonomin växte, till synes obegränsat.

Varför var kolonierna viktiga för industrialiseringen?

110 Kapitel 8

Världen krymper

Europas järnvägsnät växte, ångbåtar trafikerade världshaven och telegrafer

såg till att all världens nyheter strömmade till de stora städernas tidningsredaktioner.

Restiderna minskade kraftigt och så småningom blev resorna

så billiga att även vanligt folk hade råd att resa.

Tåg och ångbåtar var också viktiga förutsättningar för emigrationsvågorna

från Europa mot Nordamerika.

Varför minskade restiderna på 1800-talet?

Ett ångfartyg i

Cincinnati i delstaten

Ohio, USA.

The sky is the limit!

I industristäderna växte husen på höjden. Användandet av stål i husen gjorde

att man nu kunde bygga på höjden på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt.

Home Insurance Building i Chicago var världens första skyskrapa och stod

klar 1885, 42 meter hög. Byggtekniken utvecklades snabbt, och knappt 50 år

senare kunde man bygga Empire State Building som mätte 381 meter.

Det byggdes också bank palats, teatrar, stadshus, järnvägs stationer och

framförallt varuhus. Tidigare hade de flesta handlat i små butiker, men överflödet

av varor som den nya ekonomin skapade gjorde det möjligt med stora butiker

fyllda med olika varor.

Varför gick det att bygga höga hus i slutet av 1800-talet?


Världens högsta

byggnader 1896.

En stark framtidstro uppstod i och med de tekniska och medicinska framstegen

– allt från den första kameran, som kunde dokumentera vad som

skedde, till kunskapen om att operera utan att riskera att patienten dog.

Men för att fortsätta utvecklas behövde man råvaror och marknader,

och kampen om dessa ledde till tävlan mellan länder. Industrialiseringen

hade dessutom gjort det möjligt att bygga fler och bättre vapen än någonsin.

Tävlan och kapp rustningen skapade spänningar som skulle leda till stora

problem för Europa.

Vad ledde konkurrensen mellan länder till?

112 Kapitel 8

Ideologierna

Liberalismen

Liberalismen var det nya industrisamhällets ideologi. Ideologin har sitt ursprung

i upplysningstidens tankar om människan. En av de första liberala

tänkarna var John Locke (1632–1704), vars idéer låg till grund för tanken om

människans rätt till frihet. Begreppet liberalism härstammar från latinets ord

liber som betyder ”fri”.

Vad hette den tänkare vars idéer låg till grund för liberalismen?

Vad betyder ordet liberalism?

Liberalismen fick tidigt fotfäste i den framväxande borgarklassen. Borgarna

ägde saker, vilket innebar att de ofta gillade idén om att människan skulle vara

fri att äga och sköta sig själva utan statens inblandning. Att bara vissa männi skor

skulle få driva företag eller vara med och bestämma var ett problem för

borgarklassen.

Vilken samhällsklass var mest attraherad av liberalismen?

Liberalismen ansågs som radikal, med sina idéer om fri äganderätt, åsiktsfrihet

och yttrandefrihet. Även idén om alla människors lika värde var radikal i början.

Såväl amerikanska som franska revolutionen byggde på liberala idéer. Mycket

av innehållet i den amerikanska konstitutionen kommer från John Locke.

Vilka revolutioner byggde på liberalismens idéer?

En annan viktig liberal tänkare var Adam Smith (1723–1790). Han menade att det

viktigaste var att ekonomin fick fritt spelrum. Bara då kunde ett samhälle bli rikt.

Staten skulle lägga sig i så lite som möjligt och medborgarna sköta sig själva.

Även om liberaler förespråkade frihet och demokrati gällde det långt ifrån

alltid alla människor. Kvinnor var till en början inte inkluderade, och många

liberaler var till en början också skeptiska till att ge arbetare och bönder rösträtt.

Vad tyckte Adam Smith att staten skulle göra?


Konservatismen

Många förändringar under 1700-talet innebar att individen blev viktigare.

Men det fanns en grupp tänkare som inte betraktade individen som särskilt

väsentlig. För dem var staten det viktigaste, och staten var för dem ofta

detsamma som kungamakten.

Dessa tänkare kallades konservativa. Ordet kommer från latinets

conservare, som betyder ungefär ”att bevara”. Ideologin har sitt ursprung hos

den brittiske filosofen Edmund Burke (1729–1797). Han var en stark motståndare

till utvecklingen i Frankrike och skrev en bok om detta som hette

Reflektioner om den franska revolutionen (1790).

Burke menade att samhället inte kunde bygga på att människor skulle handla

utifrån sitt förnuft. Den enskilda människans uppfattningar var ingenting i

jämförelse med statens och alla generationers samlade erfarenheter och klokhet.

Reformer var bara bra när de genomfördes för att bevara samhället som

det var.

Vad hette den filosof vars tankar låg till grund för konservatismen?

Vad betyder ordet konservatism?

För Burke var det naturligt att samhället styrdes av de välutbildade och de rika.

Dessa kunde också ta ansvar för dem som inte hade det så bra. Att förändra

var inte bra, dels därför att alltför snabba förändringar riskerade att rasera hela

samhället, dels för att skillnaderna i ett samhälle var skapade av Gud. Därför

var jämlikhet vare sig möjligt eller eftersträvansvärt, tyckte Burke.

Vad menade Burke att alltför snabba förändringar kunde leda till?

Man kan säga att de konservativa såg samhället som en kropp. Precis som

kroppens olika delar har olika uppgifter ansåg de att de olika stånden hade

det. Om man avskaffade adeln var det som att hugga huvudet av kroppen,

det skulle inte fungera.

Under 1800-talet blev konservatismen adelns ideologi. De var den gamla

överklassen som ville bevara samhället. Bland dem fanns motståndare till

såväl demokratisk utveckling som franska revolutionen.

Vilken samhällsklass attraherades av konservatismen?

114 Kapitel 8

Socialismen

Industrisamhället förändrade livet för de allra flesta människor. Småbönder

proletariserades och blev arbetare. Massor av människor flyttade från land till

stad. Levnads- och arbetsförhållandena i städerna skapade missnöje och

bidrog till att arbetarrörelsen växte fram.

På arbetsplatser startades fackföreningar som samlade alla som arbetade.

Tillsammans blev de starka och kunde kräva högre löner och bättre arbetsförhållanden.

Om de inte fick som de ville lämnade de arbetet, de strejkade.

Företagarna svarade genom att stänga ute arbetarna från arbetsplatsen. Det

kallas lockout. Ibland anlitade företagarna strejkbrytare. Det ledde till våldsamma

konflikter.

Varför bildades fackföreningar?

Industrisamhällets framväxt skapade nya klyftor mellan människor. Såväl

liberaler som konservativa såg klyftor som naturliga och i vissa fall nödvändiga.

Tidigt fanns det dock människor som kritiserade det och menade

att klyftor snarare skapade problem. Liberalernas frihet var bara till för de rika,

menade några. Bland dessa växte socialismen fram, en ideologi som

anammades av arbetarklassen.

Bland de franska revolutionärerna fanns det människor som menade att idén

om jämlikhet också behövde innebära ekonomisk jämlikhet. En av dessa var

fransmannen Henri de Saint-Simon (1760–1825). Han ville ha ett samhälle där

alla deltog utifrån sin egen förmåga och fick del av samhället utifrån sina behov.

Saint-Simon var en av de första som försökte skapa en utopi, det vill säga

han försökte beskriva hur ett framtida drömsamhälle skulle se ut. Andra

utopister var hans landsman Charles Fourier (1772–1837) och skotten Robert

Owen (1771–1858).

Socialismen var grunden när arbetarrörelsen bildade politiska partier. Nästan

alla dagens socialdemokratiska partier i Europa har detta ursprung. Eftersom

arbetarna var många lyckades de väl i många länder, och med tiden lyckades

de driva igenom lagar om skydd på arbetsplatser men också andra rättigheter

i samhället som rösträtt och semesterlagar.

Vad ville utopisterna skapa?


Haymarketmassakern

Den 1 maj 1886 genomförde den amerikanska arbetarrörelsen en

nationell kampanj med demonstrationer och strejker för att kräva

åtta timmars arbetsdag. Någon dag senare uppstod bråk mellan

strejkbrytare och strejkande, och de strejkande blev beskjutna av

polis. Den 4 maj hölls ett fredligt protestmöte i Chicago på grund

av polisens beskjutning, men precis när mötet höll på att avslutas

kastades en bomb mot bevakande poliser.

Det är oklart vem som kastade bomben. En del tror att det var

polisen själv som gjorde det för att få en anledning att angripa

protestmötet. Totalt dog minst tio personer, både poliser och

demon stranter, i det tumult som uppstod när polisen gick till angrepp.

I den efterföljande rättegången dömdes fem arbetarledare till döden,

trots att de inte hade varit med under mötet. Rättegången fick stor

internationell uppmärksamhet. Händelsen ledde till att arbetarrörelsen

över hela världen än idag har 1 maj som sin egen högtidsdag.

”Ett spöke går runt i Europa – kommunismens spöke.” Så inleds en av

1800- talets mest berömda böcker, Det kommunistiska manifestet. Boken

skrevs av Karl Marx (1818–1883) och Friedrich Engels (1820–1895) under

revolutionsåret 1848 (se s. 129). Båda var tyskar som hade hamnat i Paris och

mött revolutionen där.

Deras viktigaste idé var att samhällen genom hela historien har präglats av

kamp mellan dem som har makten och dem som saknar makt. De kallade

det för klasskamp. I och med den idén var socialismen född. Nästan alla

moderna socialistpartier bygger på tanken om klasskamp.

Marx och Engels menade att arbetarna, proletärerna, skulle sluta sig

samman och störta samhället i en revolution. Det kommunistiska manifestet

avslutas med frasen: ”Proletärer i alla länder, förena er!”

Socialisterna kom att splittras i många olika grupperingar. I början av 1900-

talet uppstod de två viktigaste grupperna: socialdemokrater och kommunister.

Vad hette de två personer vars tankar låg till grund för den moderna socialismen?

Vilken samhällsklass attraherades av socialismen?

116 Kapitel 8

Feminismen

För många kvinnor framstod ideologierna som både lockande och

motsägelse fulla. Såväl liberaler som socialister var ofta angelägna om

kvinnors rättigheter, men när det kom till praktisk politik hände inte så

mycket. Inte sällan prioriterades den manliga rösträtten och kvinnor

sköts tillbaka.

Varför växte feminismen fram?

Upplysningens tidiga feministiska tänkare hade glömts bort, men när liberala

idéer spred sig under 1800-talet återupptäcktes de. En av den tidens viktiga

tänkare var liberalen John Stuart Mill (1806–1873). Han ville att de liberala

idéerna även skulle gälla kvinnor och jämförde behandlingen av kvinnor med

rasism. Mill var en för sin tid mycket radikal tänkare. Även bland socialisterna

fanns liknande idéer.

En av de första var Friedrich Engels, som delade Mills uppfattning men

såg annorlunda på vad som var orsak till ojämlikheten.

Runt om i Europa växte feministiska rörelser fram, främst i liberala och

socialistiska kretsar. De kämpade för

kvinnors lika rättigheter. I Tyskland

blev kvinnorörelsen särskilt stark.

Det är därifrån som idén om

internationella kvinnodagen

härstammar.

Inom vilka ideologier fanns

de första feministerna?

I England bildades en militant gruppering

som kallades för suffragetter. I spetsen för

dem stod Emmeline Pankhurst (1858–1928).

Suffragetterna ordnade protestmöten

och demonstrerade för kvinnlig rösträtt.

De tog flera gånger till våld som politisk

metod.


Nationalismen

1800-talets olika politiska ideologier fick alla inflytande över politiska rörelser,

men nationalismen kom att få en alldeles särskild betydelse. Nationalismen

som idé hängde samman med franska revolutionens tankar om att göra

männi skor till medborgare. Den nationalistiska tanken om ”ett folk, en nation”

bygger i princip på att alla talar samma språk, har samma religion och samma

kultur och historia. Idén att ett särskilt folk kunde ha detta kom under 1800-talet.

Vilka tre grunder byggde nationalismen på?

I Europas länder började nu nationalitetsrörelser uppstå. De hade som mål

att olika folk skulle få bruka sitt eget språk och utveckla sin kultur. Nationalisterna

menade att för detta krävdes också att varje folk hade sin egen stat, sin

nation. Under Wienkongressen hade man helt ignorerat sådana tankar, och

istället låtit de gamla härskarnas uppfattningar gälla.

I Ryssland och Österrike fanns många olika folk som samsades inom en

nation. Det fanns många tysktalande folk i Europa men inte ett samlat tyskt rike

där alla bodde, utan flera olika, och Storbritannien härskade över flera olika folk.

Situationen i Europa var helt enkelt inte anpassad till nationalismens idéer.

Vad skulle varje folk ha enligt nationalismen?

Liberaler, borgare och nationalister

De olika nationalistiska rörelserna var ofta sammankopplade med liberalerna

i Europa, särskilt i den framväxande borgarklassen. Extra tydligt var detta i det

som idag är Tyskland. Det området bestod av hela 41 olika stater. Alla hade

gränser och tullar som gjorde det svårt att frakta och sälja varor mellan staterna.

För borgarklassen innebar nationalismen en möjlighet att tjäna pengar och

utveckla ekonomin i det tyska området.

Varför ville liberalerna ha en tysk nation?

Nationalitetsrörelserna blev också populära bland de bildade. Studenter,

akademiker och kulturellt intresserade från överklassen intresserade sig för

sagor, sånger, historia och litteratur på det egna språket.

118 Kapitel 8

SAVOJEN LOMBARDIET VENETIEN

Milano Venedig

FRANKRIKE

Nice

SCHWEIZ

Turin

SARDINIEN

Genua

Monaco

Korsika

PARMA

Trento

MODENA

Trentino-

Tyrolen

TOSCANA

Bologna

KYRKOSTATEN

San Marino

Rom

Ö S T E R

Istrien

Trieste

A D R I

R I K E –

U N G E

A T I S K A

R N

Bosnien

H A V E T

SARDINIEN

Neapel

BÄGGE

SICILIERNA

M E D

E L H A

V E T

Palermo

SICILIEN

Italien 1849.

Italien enas

Det som vi idag kallar Italien fanns inte vid mitten av 1800-talet, trots att

männi skorna där hade nästan samma språk, gemensam religion, kultur och

historia. Området bestod av en rad olika småkungadömen. Neapel, Sardinien

och Kyrkostaten var mest betydelsefulla. I norr fanns stora områden som

Österrike hade erövrat.

Precis som på andra platser i Europa uppstod nationalitetsrörelser som

ville ena landet. Under revolutionsåret 1848 nådde frihetstankarna Italien,

men först 1849 förklarade nationalisterna påvens världsliga makt avskaffad

och utropade Rom till republik. Påven fick då stöd av utländska krafter, och

stridigheter uppstod. Kyrkostaten vann över nationalisterna och vägrade gå

med på reformer. Jorden ägdes fortfarande av storgodsägare och bönderna

var fattiga, ungefär som på medeltiden.

Vad hände när frihetstankarna nådde Kyrkostaten?


En av dem som slogs mot Kyrkostaten var Giuseppe Garibaldi (1807–1882). Han

var en äventyrare som i många år hade slagits för demokrati i de nybildade sydamerikanska

staterna. När nationalismen drog in över Italien återvände han hem.

Garibaldi var en karismatisk ledare som ville skapa ett enat och demokratiskt

Italien. Dessutom ansågs han vara en man av folket, vilket gjorde att han

fick många följare. De klädde sig i röda skjortor och kallades rödskjortor.

Garibaldi tvingades fly efter striderna om Rom och lär då ha sagt: ”Den som

älskar Italien följer mig.” Han slog sig ihop med Sardiniens kung Viktor Emanuel,

som också ville ena Italien.

Vilka ledde kampen för enandet av Italien?

Frihetskrig och enande

År 1859 bröt ett första krig ut där Sardinien stod på ena sidan och Österrike på

andra. Som en konsekvens av kriget tillföll områden med italiensk befolkning

Sardinien. Näst på tur stod kungariket Neapel. Kungen som styrde där var

impopulär och kallades Kung Bomba, eftersom han hade bombarderat

upproriska städer. Garibaldi och hans trupper deltog i kriget, först i Sicilien

och sedan i Neapel, där de mottogs som befriare. Strax därpå erövrade de

även den östra delen av Kyrkostaten. Områdena runt Rom beskyddades av

stora franska styrkor och därför anfölls inte staden.

När bröt det första kriget för att ena Italien ut?

År 1861 utropades kungariket Italien, och Viktor Emanuel blev dess första kung.

Först senare, när Frankrike och Tyskland låg i krig, kunde de sista delarna av Kyrko -

s taten erövras och 1871 blev Rom huvudstad. Italien var därmed en enad stat.

När utropades kungariket Italien?

Den som

älskar Italien

följer mig!

120 Kapitel 8

DANMARK

SVERIGE

Oldenburg

NEDER-

LÄNDERNA

BELGIEN

Westfalen

Schleswig

Holstein

Mecklenburg

Hannover

Brandenburg

Berlin

Hessen Thüringen Sachsen

Böhmen

P R

Pommern

E U

S S

Posen

E N

RYSSLAND

Polen

F R

A N

K

R I

K E

Württemberg

Bayern

Ö S T

U N G

Wien

E R R

E R

N

I K

E -

SCHWEIZ

Österrike

ITALIEN

Tyskland enas

Gräns för Tyska förbundet

Tyskland hade sedan medeltiden bestått av en lång rad mer eller mindre självständiga

kungariken, som löst hållits ihop av språk och kultur. Den tysk -

romerske kejsaren hade styrt över detta löst sammanhållna rike, som också

omfattat många andra områden. Gemensamt för alla delar i riket var att alla

hade stor grad av självstyrande.

Staterna skilde sig åt när det gällde styre och religion. De ingick i olika

allianser och förde olika typer av utrikespolitik. Någon sammanhängande

stat hade dock aldrig existerat.


Efter Wienkongressen skapades Tyska förbundet – ett samarbete mellan

41 självständiga stater, dock utan gemensam statschef och regering. Det

fanns ett slags parlament, men det saknade i praktiken makt. Dessutom

dominerades förbundet av två mycket starka stater: Preussen och Österrike.

Hur hade Tyskland styrts sedan medeltiden?

Vad var Tyska förbundet?

De nationalistiska idéerna spred sig i de tyska staterna och man började prata

om en gemensam tysk stat. Den stora frågan var dock om Österrike, med

alla sina olika folk, skulle ingå eller inte. Dessutom låg stora delar av Österrike

utanför Tyska förbundets gränser.

År 1867 bildades Österrike-Ungern genom en personalunion, där både

Budapest och Wien blev huvudstäder. Samtidigt utvecklades Preussen alltmer

till en industriell stat och kom att dominera Tyska förbundet.

Vad bildades 1867?

personalunion

= två stater

samarbetar och

har gemensam

statschef

TYSKLAND

RYSSLAND

Prag

Böhmen

Silesien

Moravien

Brno

Galicien

Vorarlberg

Niederösterreich

Oberösterreich

Wien

Salzburg

Budapest

Salzburg Steiermark

Innsbruck

Ungern

Tyrolen Kärnten

Ö S T E R R I K E – U N G E R N

Bukovina

ITALIEN

Krein

Kustlandet

Zagreb

Kroatien

RUMÄNIEN

ADRIATISKA HAVET

Split

Bosnien-

Hercegovina

Dalmatien

Sarajevo

SERBIEN

BULGARIEN

Det multietniska

Österrike-Ungern.

122 Kapitel 8

Otto von Bismarck

Den tyske politikern Otto von Bismarck (1815–1898) var en av de konservativas

starkaste politiker. Han var raka motsatsen till de liberaler som hade försökt

skapa en demokratisk stat under revolutionsåret 1848 (se s. 129). Bismarck

vilade sitt inflytande på kungen, aristokratin och armén.

Preussen var ingen demokrati, utan kungen utsåg regeringen. Men den

liberala regering som styrde i mitten av 1800-talet ville inte skjuta till pengar

till armén. Kungen hotade att abdikera om inte armén fick mer pengar, men

Bismarck övertalade honom att stanna kvar och istället lösa situationen

genom att ge regeringsansvaret till Bismarck själv.

Som regeringschef i Preussen gick Bismarck direkt till angrepp mot liberalerna.

Han sa att tidens stora frågor inte skulle avgöras genom vackra tal och

majoritetsbeslut, utan med ”järn och blod”. Vad han menade var krig.

Vilka grupper stod bakom Bismarck?

Hur tyckte Bismarck att Tyskland skulle enas?

En frukost för vinnare …

Bismarck var inte bara känd för enandet av Tyskland, utan även för

sina matvanor. Under tre år var Bismarck diplomat i Sankt Petersburg.

Där noterade man vad han åt till frukost varje dag.

• Kaffe och te

• Sex ägg

• Tre sorters kött

• Olika bakverk

• En flaska rött vin

Utöver frukosten satte han i sig stora mängder mat, vin, öl och

champagne. Han lär ha rökt ett tjugotal stora cigarrer varje dag.

Bismarck både åt och drack mer än vad någon modern politiker

skulle göra, och på ålderns höst lär han ha sagt: ”100 000 cigarrer

och 10 000 flaskor champagne är allt en dödlig klarar av.”


Preussens krig mot Danmark och Österrike

I de södra delarna av Danmark låg områdena Schleswig och Holstein.

I dessa var majoriteten etniska tyskar. Här uppstod 1864 nationalistiska

protester mot den danske kungen. Preussen, Österrike och flera andra tyska

stater gick till anfall. Preussens armé var helt överlägsen med sina moderna

vapen som var tillverkade i nya vapenfabriker. Danmark besegrades hårt

och effektivt.

Vad hände 1864?

Men vinnarna var oeniga om hur Schleswig och Holstein skulle styras. En

maktkamp mellan Preussen och Österrike drog igång. Liberalerna i Preussen

motsatte sig fler krig och i södra Tyskland fanns inget stöd för Preussen. Trots

det lyckades Bismarck provocera fram ett nytt krig. Med överlägsna vapen

och taktisk skicklighet besegrades snabbt Österrike. Tyska förbundet löstes

upp, och nu dominerade Preussen det tyska området.

Varför blev det krig mellan Preussen och Österrike?

Fransk-tyska kriget

Bismarck var en skicklig politiker och insåg att det behövdes en gemensam

fiende för att tyskarna skulle enas. Han lyckades provocera fram ytterligare

ett krig. Denna gång var det den franske kejsaren

Napoleon III (1808–1873) som gick i fällan.

När Frankrike förklarade krig anslöt sig även

södra Tyskland mot den gemensamma fienden.

Kriget bröt ut sommaren 1870. Under hösten

avsattes Napoleon III, och Frankrike blev

återigen republik. Preussiska armén intog Paris

och Frankrike besegrades.

Vad hände med den franske kejsaren 1870?

E

124 Kapitel 8

På våren 1871 utropades det tyska kejsardömet. För att visa att Tyskland nu

var Europas stormakt valde Bismarck att utropa kejsardömet i den berömda

spegelsalen på slottet Versailles, som var en fransk nationalsymbol. Frankrike

fick dessutom betala ett stort krigsskadestånd och blev av med gräns -

om rådena Elsass-Lothringen till Tyskland.

När utropades det tyska kejsardömet?

Vilka områden tillföll Tyskland vid fredsuppgörelsen?

DANMARK

SVERIGE

Oldenburg

NEDER-

LÄNDERNA

Schleswig

Holstein

HANNOVER

Mecklenburg

BRANDENBURG

Berlin

Pommern

P R

Posen

E U

S S

E N

RYSSLAND

Polen

BELGIEN

WESTFALEN

Hessen

Thüringen Sachsen

Böhmen

F R A

Württemberg

BAYERN

Ö S T

U N G

E R R

E R N

I K

E -

N K R

I K

SCHWEIZ

Österrike

ITALIEN

Preussen 1815

Landvinningar 1867

Gräns för Tyska förbundet 1867

Landvinningar 1871


Det tyska kejsardömet

Preussen kom att dominera det nya kejsardömet. Eftersom Tyskland enades

av den konservative Bismarck med stöd av militären genomfördes ingen

liberalisering av landet. Istället blev den gamla adelns och militärens

värderingar dominerande i Tyskland.

Efter enandet ökade Tysklands industriella utveckling. Landet blev allt

starkare, en europeisk stormakt.

Vilka kom att dominera det tyska kejsardömet?

Skandinavismen

Nationalistiska rörelser uppstod över hela Europa, även i Skandinavien.

Skandinavismen var starkast i akademiska kretsar, framförallt i Sverige och

Danmark.

De som drev skandinavismen menade att Danmark, Sverige

och Norge borde höra ihop i ett rike. Sverige och Norge var

redan en union. Att den svenske kungen Oscar I dessutom

var positiv gav rörelsen medvind. Sverige skickade till

exempel trupper för att stödja Danmark i ett krig 1848.

När kriget om Schleswig-Holstein bröt ut 1864

vägrade dock den svenska regeringen att stödja

Danmark, och det satte punkt för idén om ett

enat Skandinavien.

Vad ville skandinavisterna?

126 Kapitel 8

Ryssland

Från 1600-talet och framåt hade västra Europa genomgått såväl upplysning

som Napoleonkrig och nationalism. Europas östra delar hade utvecklats

annorlunda. Där dominerade Ryssland, som varit isolerat från den utveckling

som upplysningen och revolutionerna drivit fram i västra Europa under 1700-

och 1800-talen.

I Ryssland dominerade adeln samhället. Bönderna var livegna. De kunde

köpas och säljas och var i det närmaste slavar. Medborgerliga rättigheter

saknades helt. När Peter den store (1672 –1725) blev tsar ville han modernisera

Ryssland och närma sig resten av Europa. Han erövrade områden i Baltikum

och anlade 1703 en ny stad där. Staden fick namnet Sankt Petersburg.

Vad ville Peter den store göra?

När Katarina den stora (1729–1796) fick makten 1762 var det många som

trodde på förbättring. Hon brevväxlade med filosofen Voltaire, lät Diderot bo

hos sig och inspirerades av upplysningens idéer. Men de enda som fick

det bättre var adeln.

År 1825 bröt ett uppror ut i Ryssland. Upproret ville göra slut på enväldet,

men misslyckades. Istället ledde det till ännu hårdare förtryck. Alla som staten

betraktade som misstänkta bevakades hårt, och de kunde gripas helt utan bevis.

Krimkriget

Inte bara Sankt Petersburg var en del av Rysslands utvidgning västerut. I söder

låg Svarta havet. Eftersom Svarta havet var en viktig port mot Medelhavet ville

Ryssland ta kontrollen över området. Det kontrollerades dock av Osmanska riket.

År 1853 gick Ryssland till angrepp vid Svarta havet. Både Frankrike och

Storbritannien ingrep på Osmanska rikets sida. De hårdaste striderna stod

på Krimhalvön vid Svarta havet. Fred slöts 1856, utan att någon av parterna

egentligen förlorade någon mark. Då hade nästan en halv miljon människor

dött i striderna.

När bröt Krimkriget ut och varför?


På flera sätt var kriget revolutionerande. Nya typer av vapen användes, trupper

flyttades med järnväg och kriget kunde dokumenteras, eftersom kameran

nu hade uppfunnits. Krimkriget var den första konflikt som tidningar

rapporterade direkt ifrån. Via telegraf kunde nyhetsredaktioner över hela

Europa mycket snabbt få information om krigets utveckling.

På vilka sätt var kriget revolutionerande?

Florence Nightingale och sjuksköterskorna

Under Krimkriget kom sjukvården att spela stor roll. Särskilt viktig var den

brittiska sjuksköterskan Florence Nightingale (1820–1910), en av Europas

kunnigaste på sitt område.

Hon kom från en akademisk familj och hade fått god utbildning. Bland

annat hade hon studerat hur hälsovård i samhällen fungerade. Hon var

också självlärd sjuksköterska.

När Krimkriget bröt ut nåddes Storbritannien av rapporter om vanvårdade

brittiska soldater. Nightingale fick uppdraget att tillsammans med 40 sjuksköterskor

göra en insats.

När de anlände till fronten möttes de av sanitära problem, smuts och

oreda. Under de två år som hon var verksam minskade dödligheten på

sjukhuset som hon styrde från 60 % till 2 %. Inte bara för att man blev

bättre på att behandla skador och förbättrade hygienen, utan också för

att man började bry sig om hur patienterna mådde under tillfrisknandet.

När Nightingale återvände till Storbritannien fick hon vidare uppdrag som

bidrog till hälsoskyddslagar och förbättring av de brittiska sjukhusen. År

1860 startade hon den första moderna sjuksköterskeskolan.

Nightingales insatser under kriget skapade en utgångspunkt

för hur sjukvård i krig skulle bedrivas, men

hennes arbete efter kriget har bidragit till hela det

moderna sjuksköterskeyrket, vilket i det stora hela

betytt avsevärt mycket mer.

128 Kapitel 8

Europa mellan revolution och reform

Efter den franska revolutionen hade den revolutionära idén spritt sig i Europa.

Att göra uppror och avsätta makthavarna hade blivit en realistisk tanke. Flera

revolutioner rullar nu genom Europa. Ibland präglas de av samma ideal som

den franska revolutionen, ibland är det andra idéer som ligger bakom. Såväl

statskupper från adeln som nationalistiska uppror förekommer.

I Grekland skapades en nationalistisk revolution på 1820-talet. Grekland

vann självständighet från det försvagade Osmanska riket 1829.

En gång till i Frankrike?

Under 1830-talet uppstod nya revolutioner. I juli bröt våldsamheter ut i Paris.

Arbetare och hantverkare byggde barrikader på gatorna. Flera av de kungliga

slotten intogs, och kungen tvingades abdikera. Det hela ledde till att rösträtten

utvidgades och en viss tryckfrihet infördes, men man fick också en ny kung.

För de allra flesta betydde dock den här revolutionen ingenting alls.

I Storbritannien hanterades situationen annorlunda. Istället för med våld

möttes protester med reformer. Regeringen oroades av händelserna i Frankrike

och gav arbetarna rätt att bilda fackföreningar. Rösträtten förändrades 1832 så

att antalet röstberättigade ökade med 50 %. År 1833 beslutades om att avskaffa

slaveriet i hela det brittiska väldet.

Hur hanterade Storbritanniens regering protester?

Vad beslutades 1833?

Svält och katastrof i Europa

Ett av de svåraste åren i Europas historia var 1845. En orsak till att befolkningen

hade kunnat öka var potatisen. Den var en mycket viktig gröda för

bönderna. Men 1845 drabbades Europa av potatispest som fick potatisen att

ruttna i jorden. Samtidigt slog också andra skördar fel. Svälten var ett faktum.

Hårdast drabbat var Irland där omkring en miljon människor dog mellan

1845 och 1849. Lika många irländare emigrerade till Nordamerika.

Varför var potatisen så viktig?


Revolutionsåret 1848

Även i Frankrike slog svälten hårt. Arbetarna saknade mat. I Paris ökade

dödligheten med 20 % under 1847. Landet var i ekonomisk kris. Liberaler och

republikaner ville ha utökad rösträtt. År 1848 byggdes det återigen barrikader

på gatorna.

Kungen flydde landet, och socialister och liberaler tog över Paris. Rösträtten

utvidgades och en ny nationalförsamling valdes. Det var dock bara i Paris

som de radikala fanns. När nationalförsamlingen inte fattade de beslut som

parisarna ville ha bröt våldsamheter ut på nytt. Över 10 000 dödades under

sommaren, och lika många fängslades och deporterades till Frankrikes

kolonier.

Varför blev det en ny revolution 1848?

Under våren och sommaren 1848 spred sig oroligheterna från Paris ut i

Europa och världen. Totalt 50 länder påverkades.

Revolutionen i Frankrike ledde till en ny republik. En släkting till Napoleon

Bonaparte valdes till president, och 1851 genomförde han en statskupp och

blev kejsare, Napoleon III.

Hur många länder påverkades av oroligheterna 1848?

I Sverige förekom oroligheter och krav på reformer och rösträtt. Borgarna

i Stockholm bildade skyddskårer och fick stöd av militären. Vid en sammandrabbning

utanför Storkyrkan dödades 18 personer, men mer revolution än

så blev det inte i vårt land.

I Italien blev det uppror, både i Kyrkostaten och Neapel (se s. 119). I Kyrkostaten

försökte nationalister få till stånd ett enande av Italien, men med stöd

av Österrike och Frankrike krossades försöket. I Neapel gick kungen mycket

hårt fram och slog ner upproren.

I Berlin fick revolterande arbetare stöd av liberaler, och en ny tysk nationalförsamling

skapades. Man ville ena Tyskland, men i mars 1849 bröt nya upplopp

ut. De slogs ner under sommaren, och såväl liberala som nationalistiska

drömmar krossades. Många fängslades, avrättades eller tvingades fly.

skyddskår

= civila som

grundar militär

styrka till försvar

av något

130 Kapitel 8

Varför så många uppror?

Demokratikrav, arbetarklassens missnöje och nationalism i kombination

med ekonomisk kris och missväxt drev fram upproren. Innan 1848 var till

ända hade ett flertal europeiska länder drabbats av politiska oroligheter.

Slagorden från den franska revolutionen spreds återigen. Men några långvariga

konsekvenser fick revolutionerna inte. På de flesta platser slogs de

ner hårt, och istället kom konservativa krafter till makten.

Vilka var de viktigaste orsakerna till att det bröt ut revolutioner 1848?

Pariskommunen

År 1871 var det dags igen. När Frankrike förlorade kriget mot Tyskland 1871

avsattes den franske kejsaren Napoleon III. Paris radikala arbetare krävde

fortsättning på kriget och republik. De gjorde uppror och tog makten i Paris.

De som styrde i Paris kallades nu för Pariskommunen. Väldigt många av de

ledande var socialister, och under den tid som de styrde staden genomfördes

reformer som gratis skola, avskaffade skulder och förbud mot höga hyror.

Vad orsakade revolutionen 1871?

Efter två månader slog armén till mot Paris. Hårda gatustrider utkämpades,

men efter en vecka segrade armén. 20 000–30 000 personer dog i striderna.

Hälften av dödsfallen var rena avrättningar som armén utförde. Omkring

15 000 tillfångatogs och dömdes till olika straff.

I revolutionerna stod radikala män och kvinnor sida vid sida, såväl 1830 som

1848 och 1871. För socialister och liberaler blev detta ett exempel på att kvinnor

kunde bidra på samma villkor som män. För kvinnorörelsen innebar det ett

framsteg, då de på allvar betraktades som jämlikar.


Emigranter från

Storbritannien

på fartyget

Celtic, på väg in

i Bostons hamn.

Den stora europeiska emigrationen

Befolkningstillväxten i Europa tog fart ordentligt under 1800-talet. Mellan 1850

och 1914 ökade befolkningen från 200 miljoner till närmare 500 miljoner. Mot

slutet av 1800-talet sjönk födelsetalen. Andelen födda barn per familj minskade

när fler överlevde och preventivmedel och andra typer av familjeplanering

blev allt vanligare. Samtidigt pågick industrialisering och många gamla

arbeten försvann. Människor tvingades röra på sig för att hitta nya platser

för försörjning. Detta var en modern folkvandringstid.

Hur mycket ökade den europeiska befolkningen mellan 1850 och 1914?

Varför minskade befolkningstillväxten mot slutet av 1800-talet?

Folkvandringen inleddes med flyttning från land till stad, urbanisering. När

städerna växte skedde även migration till andra platser.

På vissa håll i Europa började man odla upp tidigare oanvända marker. Det

innebar ett slags kolonisation av Europa, framförallt i de östra delarna men

också i Norden. I Sverige blev marker som historiskt bebotts av ursprungsbefolkning

ofta föremål för denna nya kolonisation.

132 Kapitel 8

Mot den nya världen!

Den nya världen i väster lockade äventyrslystna och lycksökande redan innan

den var en egen nation. Den amerikanska kolonialismen flyttade ständigt

gränserna västerut, över land där ursprungsbefolkningen levde. Det skapade

ett behov av människor som bosatte sig och brukade marken i de nya

om rådena. Många européer lockades att flytta dit. Det berodde också på

att slaveriet avskaffades, vilket ökade behovet av lönearbetande människor.

Detta kallas pull-faktorer.

I Europa rådde överbefolkning, svält och ibland politisk och religiös

för följelse, vilket ledde till att människor ville lämna världsdelen. Detta

kallas push-faktorer.

Tillsammans bidrog faktorerna till en migrationsvåg så stor att världen

aldrig sett dess like.

Vad är en push-faktor?

Vad är en pull-faktor?

Orsakerna till emigrationen varierade mellan länderna. Den europeiska

potatispesten var en orsak, medan bland annat missväxten under 1867–1869

drev på den svenska emigrationen. Sannolikt var det dock den starka

ekonomiska utvecklingen och löftena om gratis mark som lockade mest,

i alla fall för dem som emigrerade till USA.

Vad hände 1867–1869?

Push-faktorer: skäl som får människor att lämna en plats.

svält

krig

arbetslöshet

förtryck

bildtext


Under perioden 1850–1914 lämnade omkring 50 miljoner människor Europa.

Av dem hamnade 33 miljoner i USA, men även Argentina, Kanada, Brasilien

och Australien fick ta emot miljontals emigranter.

Hur många européer emigrerade mellan 1850 och 1914?

Hur många hamnade i USA?

Vilka flyttade?

Det enkla svaret på frågan är: alla flyttade. Det var människor både från stad

och land. Såväl bönder som hantverkare och arbetare. Både rika och fattiga.

Det kunde vara ensamma barn, unga män och kvinnor som sökte lyckan eller

hela familjer. Ibland förekom att grupper av människor från samma by eller

område flyttade tillsammans.

USA var redan från början en stat som byggde på invandring. Kring 1910

var det tydligare än någonsin. Då räknade man med att nästan 15 % av

befolkningen var född i ett annat land.

Vad menas med att USA är en stat som är byggd på invandring?

Pull-faktorer: skäl som får människor att välja en viss plats att flytta till.

jord

trygghet

arbete

frihet

134 Kapitel 8

Ordlista

Abdikation

Arbetarrörelsen

Barrikad

Deportering

Emigration

Fackförening

Folkvandringstid

Furstehus

Ideologi

Kapkolonin

Karismatisk

Klasskamp

Kolonialmakt

Kommunist

Konservatism

Legalitetsprincipen

Liberalism

Lockout

Nation

När en kung eller drottning avgår.

De olika organisationer som kämpar för arbetares

rättigheter.

Försvarsanläggning som byggs inne i städer.

Framtvingad förflyttning av människor.

Utvandring.

Sammanslutning av arbetare som samarbetar för bättre

arbetsvillkor.

Historisk period med stor omflyttning av människor.

En familj eller släkt som styr och har styrt under längre tid.

Sammanhängande system av politiska idéer.

Kolonin längst ner i Södra Afrika.

Person med stark utstrålning.

Kampen mellan dem som styr ett samhälle och dem som

blir styrda, t.ex. arbetare och fabriksägare eller slavar och

slavägare.

Ett land med kolonier.

Medlem i den riktning inom socialismen som valde

revolution som metod.

Ideologi som vill bevara det gamla samhället.

Tanken att gamla furstehus skulle få tillbaka makten

och att gränser skulle återställas.

Politisk ideologi där människans frihet är det viktigaste.

När arbetsgivare stänger ute arbetare från arbete.

Stat som utgörs av ett folk med gemensam kultur och

gemensamt språk.


Nationalitetsrörelser

Obduktion

Rörelser i Europa som kämpade för egna länder.

Öppning och besiktning av död kropp.

Pariskommunen Det revolutionära, självstyrande Paris 1870–1871.

Personalunion

Proletär

Pull-faktor

Push-faktor

Rödskjortor

Skandinavismen

Skyddskår

Socialdemokrat

Socialism

Strejk

Strejkbrytare

Suffragett

Tsar

Tyska förbundet

Utopi

Vaccin

Wienkongressen

När två stater samarbetar och har gemensam statschef.

Människa som försörjer sig på att lönearbeta.

Orsak till att människor flyttar till en plats.

Orsak till att människor flyttar från en plats.

Garibaldis följare.

Nationalistisk rörelse som ville ena Sverige, Norge och

Danmark.

Civila som grundar militär styrka till försvar av något.

Medlem i den riktning inom socialisterna som valde

demokrati som metod.

Ideologi som vill skapa rättvisa och jämlikhet mellan

människor.

När arbetare protesterar genom att sluta arbeta.

Person som arbetar under en strejk.

Medlem i kvinnorörelse för politisk rösträtt i England.

Använde ibland våld och sabotage.

Ryskt ord för kejsare.

En sammanslutning av tyska stater som samarbetade.

Skapades vid Wienkongressen.

Drömsamhälle.

Läkemedel som skapar immunitet mot sjukdomar.

Möte i Wien 1814–1815 som organiserade Europas gränser.

Kapitel 9

USA under 1800-talet


kommer du att få lära dig om hur det gick till när den nya nationen USA blev

en av världens absoluta supermakter. Vägen dit gick via erövringar, krig mot

ursprungsbefolkningen och ett blodigt inbördeskrig som nästan splittrade

nationen.

Redan när USA bildades fanns idén om att flytta nationens gränser västerut.

Nya markområden köptes eller erövrades och bosättare tog marken i bruk.

På platser där ursprungsbefolkningen, som kommit att kallas indianer, levde

uppstod våldsamma konflikter om land. Utvecklingen gick dock inte att

stoppa. Inom 100 år hade USA:s yta fyrdubblats.

Väster om de ursprungliga 13 kolonierna fanns områden som redan från

början tillhörde den nya nationen men inte var delstater. Områdena hade

mycket få invånare.

Delar av marken i väst omfattades av avtal med indianstammar, men

nationen bröt snart mot dessa. När frihetskriget var slut gjordes snabbt en

del av territorierna till delstater.

Vad kallas den nordamerikanska ursprungsbefolkningen?

138 Kapitel 9

År 1803 sålde Frankrike det nordamerikanska området Louisiana till USA.

Napoleon behövde pengarna för att finansiera sina krig men ville också gärna

se ett starkt USA, som motvikt till Storbritannien. Louisianaköpet kostade

15 miljoner dollar och är förmodligen den största markaffären i människans

historia. Genom köpet fördubblades USA:s yta.

Drygt 15 år senare köpte USA Florida av Spanien och mot slutet av

århundradet Alaska av Ryssland. År 1898 annekterades Hawaii, som senare

blev USA:s 50:e delstat.

Vad hände 1803 och vad hände 1898?

Krig och åter krig

När Napoleonkrigen härjade i Europa stod USA utanför. År 1812 startade ett

nytt krig mellan USA och Storbritannien på nordamerikansk mark. Kriget

innebar inga markvinster för USA, men man visade att man inte tänkte släppa

kontrollen om Nordamerika. I förlängningen bidrog kriget till en uppdelning

av kontinentens norra delar och en gränsdragning mellan USA och det som

skulle bli Kanada.

Inspirerade av USA förklarade Texas sig självständiga från Mexiko 1836,

vilket ledde till krig. Texas vann kriget och blev 1845 en av USA:s delstater.

Mexiko förlorade i och med det mer än hälften av sitt territorium, bland

annat de områden som senare blev delstaten Kalifornien.

Kriget var en förvarning om vad som skulle komma bara några år senare.

Varför var 1812 års krig viktigt för USA?

Invandrare och nybyggare

USA är en nation byggd av invandrare. De första européerna kom till USA

som kolonister. Under 1600- och 1700-talen fortsatte européer att flytta till

”den nya världen”, och under 1800-talet och en bit in på 1900-talet flyttade

mängder av människor från Europa och Asien till USA för att söka lyckan. En

del reste över prärien i övertäckta vagnar i jakt på jordbruksmark. Andra försörjde

sig på att bygga järnvägar eller arbetade i de växande städernas fabriker.

När kom de första kolonisterna till USA?

Varför sökte sig många invandrare till USA?

USA under 1800-talet 139

1867

(Ryssland)

Alaska

K A N A D A

1819

(Storbritannien)

1846

(Storbritannien)

S T I

L L A

Hawaii

H A V E T

1848

(Mexiko)

1853

(Mexiko)

1803

(Frankrike)

1845

(Mexiko)

De tretton

kolonierna med

territorier 1783

1810–1819

(Spanien)

A T L

N

A N T E

1898

M E X I K O

Kartan visar när olika områden i Nordamerika blev amerikanska och vilka länder de tidigare hade tillhört.

Trafiken västerut ledde till att vägar kördes upp, och utmed dem uppstod små

samhällen där nybyggare skapade sig nya liv. Men de nya städerna saknade

lag och ordning. Ofta ledde det till misär och laglöshet. Längs med vägarna

syntes spår i form av saker som folk fått lämna efter sig, och gravar vittnade

om dem som inte klarat färden.

Mellan 1820 och 1914 invandrade över 30 miljoner människor till USA. Väldigt

många stannade längs med kusterna i den växande industrin, men löften om

stora markområden till dem som bosatte sig i de ”tomma” staterna lockade

också folk.

Hur många emigrerade till USA mellan 1820 och 1914?

Varför bosatte sig många sig i de ”tomma” staterna?

140 Kapitel 9

Den riktigt stora vågen av invandrare kom mot slutet av seklet. Då hade

priserna på båtresor sjunkit så mycket att även fattiga hade råd. Med ångfartygen

blev dessutom resan både snabbare och lättare. Från norra Europa,

Irland, Tyskland och Sverige reste särskilt många, men också från Grekland

och Italien.

Emigranterna bosatte sig gärna på samma plats som sina landsmän. Ibland

bildades därför små enklaver på platserna där de slog sig ner. Ofta döptes de

efter hemorten. Därför finns området Little Italy i New York, Aten i delstaten

Georgia, Bryssel i Wisconsin och Gothenburg i Nebraska.

Varför ökade antalet invandrare i slutet av 1800-talet?

Krig mot Storbritannien

1812

Texas

självständigt från

Spanien

1836

Texas blir delstat

i USA 1847

Louisianaköpet

1803

Indian removal act

1830

Tvångsförflyttning

av indianer

1832–1838

Manifest destiny 1830–60

1800 1820 1840


Ångan och stålet

Tre saker var särskilt viktiga för kolonisationen:

Järnvägen

Telegrafen

Ångbåtarna

Ångbåtarna använde det stora flodsystemet i USA för att frakta varor och

människor, och med järnvägen knöts resten av landet samman. USA:s

järnväg gick från kust till kust och stod klar 1869. Då gick det att resa snabbt

och enkelt genom hela landet. Med järnvägarnas utbyggnad följde också

telegraflinjerna, vilket innebar att nyheter kunde spridas snabbt.

Varför var järnvägen viktig?

Lincoln president

1861–1865

Amerikas

konfedererade stater

1861

Slaget vid

Gettysburg

1863

Jim

Crow-lagar

1875

Wounded Knee

1890

10 stater bryter sig ur

1861

Slaveriet

avskaffas

1865

Little Bighorn

1876

Hawaii annekteras

1898

Stor emigration till USA 1820–1914

Amerikanska inbördeskriget 1861–65

1860

1880

1900

142 Kapitel 9

Ett folkmord på prärien

Den konkurrens som hela tiden funnits mellan USA och ursprungsbefolkningen

förvärrades i takt med kolonisationen. Erövringen av

ursprungs befolkningens land skedde i tre vågor.

• Lycksökarna kom först. De var pälsjägare som levde i vildmarken

eller letade efter guld.

•

Därefter kom boskapsskötarna. De spred sig över enorma landområden

med hjordar av djur.

•

Sist kom bönderna, som odlade upp de landområden där ursprungsbefolkningen

hade levt.

Under 1830-talet uppstod idén om ett bestämt mål för USA. Man tänkte sig att

det var USA:s öde att växa ända till Stilla havet. Idén kallades manifest destiny.

Ursprungsbefolkningen levde i många fall som nomader, och deras jaktmarker

och odlingsområden låg i vägen för möjligheten att förverkliga detta ”öde”.

Vad innebar manifest destiny?

Varför blev det konflikt mellan USA och ursprungsbefolkningen?

Indian removal act

Under 1830-talet drev USA:s president Andrew Jackson (1767–1845) igenom

lagen Indian removal act. Den innebar att alla indianstammar som bodde

öster om Mississippifloden skulle flyttas västerut. Officiellt sa man att flytten

skulle göras frivilligt, men det var genom hårda påtryckningar och militärt

våld som befolkningen flyttades. Indian removal act var ett storskaligt

fördrivande av ett helt folk, en sorts etnisk rensning.

Vad var Indian removal act?

Det sätt som den amerikanska

ursprungs befolkningen

behandlades på skulle idag

kunna räknas som ett

brott mot mänskligheten.


Trail of tears

Fler än 20 000 människor tvångsförflyttades mellan 1832 och 1838. Tusentals

dog av svält och sjukdomar under marscherna till det territorium som staten

hade bestämt att ursprungsbefolkningen skulle bo i. Många protesterade

våldsamt och blev då satta i läger, som idag skulle kunna jämföras med

koncentrationsläger.

Vad var Trail of tears?

Indiankrigen

De militära konflikterna kallas indiankrigen. En lång rad fälttåg mot olika

indianstammar genomfördes. Den amerikanska staten hade ett enormt

militärt övertag och segrade oftast. Ibland gjorde man då överenskommelser

med ursprungsbefolkningen, och ibland dödades ledarna.

Sitt enskilt största nederlag led USA 1876 vid Litte Bighorn, där en

amerikansk styrka mer eller mindre förintades. Men i det långa loppet stod

USA som segrare. Det är oklart hur många som dog under de totalt 40 indiankrigen,

men troligen mer än en halv miljon människor.

Vad hände vid Little Bighorn?

Wounded Knee

Behandlingen av ursprungsbefolkningen ledde till återkommande uppror.

En annan reaktion var den religiösa rörelse som uppstod bland siouxindianer

mot slutet av 1880-talet. Den samlade många anhängare och fick stor

spridning, vilket oroade myndigheterna.

Vid Wounded Knee i dagens South Dakota uppstod oroligheter när militären

ingrep under ett religiöst möte. Det ledde till en massaker den 29 december

1890, där omkring 300 personer dödades, många av dem kvinnor och barn.

Detta var i praktiken det sista stora våldsutbrottet mellan den

amerikanska staten och ursprungsbefolkningen.

Vad hände vid Wounded Knee?

144 Kapitel 9

Inbördeskriget

USA bildades som en sammanslutning av 13 delvis självständiga delstater.

Redan vid bildandet rådde oenighet mellan delstaterna i vissa politiska frågor.

En av dessa var slaveriet, som diskuterades varje gång en ny delstat skulle

tillföras nationen. Skulle delstaten få tillåta slaveri?

Vid mitten av 1800-talet var USA splittrat. De flesta stater i norr hade

förbjudit slaveri redan före 1860. Ekonomin i norr hade utvecklats alltmer till

en industriekonomi, där slavarbetskraft varken behövdes eller var lönsam.

I söder dominerade fortfarande jordbruk. Där fanns stora plantager som

krävde mycket arbetskraft, särskilt bomullsodlingen. I mitten av 1800-talet

producerades närmare 75 % av världens bomull i den amerikanska Södern.

Sydstaterna var beroende av bomullsproduktionen, och eftersom den

krävde många arbetare var slavarbetskraften väldigt viktig.

Varför ansåg sydstaterna att de behövde slaveri?

Varför behövde inte nordstaterna slaveri?

Det fanns också folk i norr som oroade sig för att sydstaterna skulle

industri aliseras med bibehållet slaveri. I så fall skulle de kunna konkurrera

ut nord staternas varor med låga priser.

I nordstaterna ville man ha hög tull på importerade varor. Det skulle skydda

deras industriprodukter från utländsk konkurrens. För Södern spelade det

ingen roll om industriprodukterna kom från Michigan eller Manchester,

eftersom de ändå behövde importera dem. Så länge de var billiga brydde

de sig inte. Tullarna blev därför en ytterligare konfliktfråga.

Vilka saker skapade spänningar mellan nord och syd?

Honest Abe

Abraham Lincoln (1809–1865) kom från en mycket enkel bakgrund. Han var

uppvuxen i en timmerkoja i Kentucky men hade arbetat sig upp i livet. Under

sin politiska karriär blev han känd som ”honest Abe” (ärlige Abe).

Lincoln valdes till president 1860. Under valrörelsen hade Lincoln drivit en

kampanj mot slaveriet, vilket fick South Carolina att bryta sig ur unionen. På

våren 1861 följde ytterligare tio stater efter. Utbrytarstaterna bildade Amerikas

konfedererade stater.


President blev Jefferson Davis (1808–1889). Nu följde en konflikt mellan

utbrytarna och de 25 delstater som stödde Lincolns regering.

Varför var många i sydstaterna motståndare till Lincoln?

Krig!

I april 1861 anföll sydstaternas trupper Fort Sumter utanför Charleston i South

Carolina. Det ledde till att regeringen i Washington kallade in soldater från

samtliga delstater till armén. Ett krig som skulle vara i fyra år hade börjat.

Var ägde de första striderna i inbördeskriget rum?

Sydstaterna var underlägsna på nästan alla områden. De hade färre invånare,

sämre industri och dåliga förutsättningar för att frakta trupper och materiel.

Därför hamnade de redan från början i underläge. År 1862 lyckades nordstaterna

dessutom vinna kontroll över havet och kunde blockera sydstaternas

handel med Europa. Sydstaterna hoppades på stöd från Storbritannien, men

K A N A D A

Chicago

Gettysburg

New York

Washington

Richmond

S T I

L L A H

A V E T

M E X

I K

G O

A N S K A

L F E N

M E X

M E X

I K

G O

A N S K A

L F E N

M E X

I K

G O

A N S K A

L F E N

Atlanta

Charleston

Jacksonville

A T L

N

A N T E

Nordstat

Sydstat

Nordstat

Sydstat

Slavstat lojal med nordstaterna

I K O

Nordstat

Sydstat


M E X

I K

G O


A N S K A

L F E N

Nordamerika

1861.

146 Kapitel 9

för att få det krävdes militära framsteg. Det ledde till alltmer desperata försök

att invadera nordstaterna. Försöken misslyckades, och vid det blodiga slaget

vid Gettysburg i juli 1863 vände kriget definitivt till nordstaternas fördel.

Var vände kriget till nordstaternas fördel?

Efter 1863 fördes kriget på sydstaternas mark. Striderna var blodiga och drabbade

civilbefolkningen hårt. Än idag finns motsättningar mellan nord och syd som

har kopplingar till krigets slutskede. I april 1865 tvingades sydstaterna att kapitulera.

Industrins utveckling gjorde det möjligt att för första gången använda

pansarskepp, kulsprutor och skyttegravar i ett krig. Även järnvägen och

telegrafen betydde mycket för krigets utgång.

Användandet av massarméer ledde till stora förluster på båda sidor. Totalt dog

omkring 620 000 soldater och minst 50 000 civila, det vill säga 2–3 % av USA:s

totala befolkning. I nordstaterna dog omkring 10 % av alla män mellan 20 och

45 år och i sydstaterna 30 % av alla vita män mellan 18 och 40 år.

Varför kan man säga att inbördeskriget var det första moderna kriget?

Slaget vid Gettysburg är ett vanligt tema i reenactments, en sorts historiska rollspel där man återskapar

historiska händelser. I USA är denna form av historiebruk vanlig. Ett annat historiebruk är användandet av

sydstaternas flagga. Den symboliserar de stater som ville behålla slaveriet och har därför blivit en symbol

för många högerextrema grupper idag.


Andersonville, det första koncentrationslägret?

Precis som i alla krig togs det krigsfångar under inbördeskriget. Ofta satt dessa

i läger under resten av kriget. I närheten av staden Andersonville i Georgia

öppnades 1864 ett fångläger där totalt 45 000 krigsfångar hölls.

Lägret blev ökänt. Dels var det alldeles för litet för mängden fångar, dels led

fångarna av brist på mat och andra förnödenheter. Ungefär en tredjedel av

lägrets fångar dog av svält och sjukdomar. Det förekom också omfattande

våld mellan fångar och från fångvaktare. När kriget var över fängslades lägrets

befälhavare. Han dömdes till döden för krigsförbrytelser och avrättades

genom hängning 1865.

Lägret var inte det enda i sitt slag. Även nordstaterna hade liknande läger. Att

Andersonville blev så känt beror på dess storlek men också på den enorma

misären i lägret.

För moderna människor kan det framstå som ett tidigt koncentrationsläger,

även om det begreppet inte började användas förrän i slutet av 1800-talet.

Konsekvenser

Den direkta konsekvensen av inbördeskriget blev att unionen bevarades.

Kriget innebar också frihet för alla svarta i USA. Redan 1863 hade Lincoln

utfärdat ett löfte om att förbjuda slaveriet, och 1865 blev det löftet det 13:e

tillägget till konstitutionen.

Vad gjorde Lincoln 1863?

Även om slavarna blev fria blev deras liv inte alltid bättre. De flesta saknade

arbete, mat och husrum. Inte sällan tvingades de ta anställning hos gamla

slavägare. Den president som tog över efter Lincoln ansåg att USA var en

nation för vita, och något stöd till före detta slavar kom inte på tal.

De tidigare slavarna hade också svårt att få politiska och medborgerliga rättigheter.

Snart infördes olika segregerande lagar. De mest kända är Jim Crowlagarna

från 1875. De ledde till att svarta inte fick tillgång till samma skolor som

vita och inte fick vistas på samma platser, utan hölls åtskilda från vita.

Vad innebar Jim Crow-lagarna?

148 Kapitel 9

Ku Klux Klan

bildades 1865

och finns än

idag.

I kölvattnet av kriget uppstod också rörelser som ville motverka att svarta fick

rättigheter. Den mest kända är Ku Klux Klan, som bedrev terror mot svarta.

Vad gjorde Ku Klux Klan?

För sydstaterna ledde kriget till svåra ekonomiska förhållanden. De hamnade

efter, både ekonomiskt och kulturellt. Fram till 1877 ockuperade nordstatstrupper

de tidigare upproriska staterna, vilket bidrog till att behålla

spänningarna mellan nord och syd.

Varför fick sydstaterna det svårt ekonomiskt efter kriget?

Fem dagar efter att kriget tagit slut besökte Abraham Lincoln en teaterföreställning

i Washington. En tidigare skådespelare vid namn John Wilkes

Booth smög upp bakom honom och sköt honom i huvudet. Booth flydde

från teatern men sköts till döds under flykten. Lincoln själv avled dagen efter.

Hur dog Abraham Lincoln?


Tiden efter kriget

USA var ett splittrat land efter inbördeskriget. Den stora utmaningen blev att

försöka förbättra relationerna mellan de olika delstaterna och återuppbygga

Södern ekonomiskt. I sydstaterna fanns också stora mängder tidigare slavar

som måste tas om hand. Många behövde arbeten och utbildning, och att

omforma en stor slavbefolkning till medborgare var en svår uppgift.

Efter kriget präglades USA återigen av kolonisation och nybyggnad. Stora

invandringsvågor från Europa ledde till att mängden invandrare ökade kraftigt.

Efter kriget slöt sig USA alltmer mot omvärlden. Från att ha varit en europeisk

koloni med starka band till Europa utvecklades nationen mot att allt mindre

bry sig om Europas angelägenheter.

Industrialisering

Från inbördeskrigets slut fram till första världskriget blev USA en världsmakt.

Landet genomgick en snabb och omfattande industrialisering på ett sätt som

överträffade Europas. Förutsättningarna var goda. Det fanns mycket och bra

odlingsmark, stora skogar som gav virke och rik tillgång på olika metaller.

Dessutom hade man både kol och olja, och när väl järnvägsbyggandet

var igång gick det snabbt att frakta varor runt om i landet.

Vilka förutsättningar för industrialisering fanns i USA?

Till skillnad från Europa fanns det heller inga tullar på kontinenten.

USA var en stor nation där man kunde handla fritt, men Europa

bestod av många små länder måste betala tull för att handla över

gränserna. Detta gynnade USA:s utveckling. Den enorma mängden

europeiska invandrare gynnade industriali seringen i landet ytterligare.

Men för vanliga människor var utvecklingen inte alltid så positiv. Staten

lade sig sällan i näringslivet, och arbetare och bönder hade det ofta väldigt

svårt. Kampen mellan arbetare och arbetsgivare var hård. Ofta kallades

beväpnad personal in för att stoppa strejker. Det ledde till våldsamheter

och i flera fall till att människor dog. Först 1935 blev det lagligt att organisera

fackföreningar i USA.

Varför gynnade landets storlek USA:s ekonomiska utveckling?

150 Kapitel 9

Ordlista

Amerikas konfedererade

stater

Annektera

Bosättare

Brott mot mänskligheten

Enklav

Etnicitet

Etnisk rensning

Fort Sumter

Indian removal act

Indiankrigen

Jim Crow-lagarna

Koncentrationsläger

Namnet på delstaterna i söder. Samma sak som

”sydstaterna”.

Att med våld eller liknande maktutövning ta kontroll

över ett område.

Människor som bosätter sig på ett område där det är

omstritt vem som ska ha makten.

Grova brott som begås mot civilbefolkning.

Område som ligger innanför ett lands gränser men

hör till en annan stat.

Tillhörighet till ett särskilt folk.

Tvångsfördrivning eller mördande av enskild folkgrupp

på ett visst område, i syfte att hela folkgruppen ska

försvinna.

Platsen för de första krigshandlingarna under

inbördeskriget.

Lag som innebar förflyttning av

ursprungsbefolkningen till väster om Mississippifloden.

De väpnade konflikterna mellan USA och

ursprungsbefolkningen.

Lagar som infördes mot slutet av 1800-talet i syfte att

segregera USA. Namnet ”Jim Crow” kommer från en

nedsättande benämning på en svart person.

Stora läger för fångar med viss politisk, etnisk eller

religiös tillhörighet.

Ku Klux Klan Högerextremistisk organisation som bildades 1865.

Förföljde och mördade svarta.

Little Bighorn

Platsen där en stor amerikansk militärstyrka

besegrades under indiankrigen.


Louisianaköpet

Manifest destiny

Massaker

Segregering

Slaget vid Gettysburg

Trail of Tears

Wounded Knee

Tidernas största markköp. USA köpte 1803 ett enormt

landområde av Frankrike.

Den politiska idé som menade att USA var

förutbestämt att erövra hela kontinenten.

När många människor mördas vid en och samma

tidpunkt.

Aktiv åtskillnad av olika befolkningsgrupper.

Blodigaste slaget under inbördeskriget. Vände

definitivt kriget till nordstaternas fördel.

Indianernas vandring vid tvångsförflyttningen.

Plats där en massaker på siouxindianer genomfördes.

Kapitel 10

Sverige i förändring


får du lära dig om ett av Europas fattigaste länder, Sverige, och om landets

utveckling från glesbebyggt bondeland till modern industristat. Det handlar

om 1700- och 1800-talen, från Sveriges stormaktstid fram till början av

1900-talet, när landet står på randen till att bli en demokratisk stat. Du kommer

att få kunskap om folkomflyttningar, modernisering och industrialisering.

I början av 1700-talet styrdes Sverige av en enväldig kung och var en av Europas

stormakter. Men en serie krig gjorde slut på det. År 1718 dog Karl XII vid en

belägring av Fredrikstens fästning i Norge, och med det var stormaktstiden slut.

Frihetstiden

Efter kungens död uppstod en dragkamp om makten mellan å ena sidan

hans syster Ulrika Eleonora (1688–1741) och hennes man Fredrik av Hessen

(1676–1751) och å andra sidan riksdagen.

Vem vann maktkampen efter Karl XII:s död?

Efter Karl XII:s många krig fanns ett utbrett missnöje med monarkin. Många

hade dött och krigen hade kostat staten mycket pengar. Därför ville man ha

förändring. Riksdagen vann maktkampen, och vid riksdagarna 1719 och

1720 beslöt man att avskaffa enväldet. Nu fick istället riksdagen ett avgörande

inflytande, lite som under den ärorika revolutionen i England 30 år tidigare.

Eftersom nästan all makt fanns hos riksdagen under perioden brukar detta

kallas frihetstiden.

Varför påminde besluten 1719 och 1720 om den ärorika revolutionen?

154 Kapitel 10

Merkantilismen hade fått fotfäste i Sverige, och det fanns ambitioner att göra

Sverige oberoende av import. Det bidrog till att svensk utrikeshandel ökade.

Bland annat grundades Ostindiska kompaniet 1731. Kompaniet skulle

bedriva handel med Asien för svensk räkning.

Vad kallas tiden efter stormaktstiden?

Vad skulle Ostindiska kompaniet göra?

Våra första partier

På grund av förändringarna blev det viktigare att ha makt i riksdagen. Under

1700-talet var riksdagen uppdelad utifrån de fyra stånden: adel, präster,

borgare och bönder. Nu uppstod landets första partier. De var inte enbart

knutna till de olika stånden utan kunde locka riksdagsmän från alla. Partierna

kallades hattar och mössor. De fungerade dock inte som partierna gör i vår

egen tid, utan samarbetade bara när riksdagen träffades.

Hur var riksdagen uppdelad på 1700-talet?

Vad hette de första partierna?

Konventikelplakatet

1726

Enväldet avskaffas

1719–20

Till skillnad från tidigare, när stånden var viktigast, uppstod nu nya

grupperingar. Ännu fanns ingen som ville ha demokrati, men såväl

politiskt medvetande som politisk styrka ökade bland bönderna.

Tryckfrihet och

offentlighetsprincip

1766

Envälde

införs

1789

Ny grundlag

1809

Gustav IV Adolf

avsätts 1809

Karl XII dör

1718

Stora daldansen

1743

Storskiftet

1757

Gustav III skjuten

1792

Frihetstiden 1719–72

Finska kriget

1808–09

1718 1750

1780

1800

Sverige i förändring 155

Hattpartiet ville ha revansch för de svenska förlusterna under Karl den XII:s

krig och startade krig mot Ryssland 1741. Kriget blev utan framgång, och Sverige

förlorade fler landområden. För att inte förlora ännu mer gav Sverige Ryssland

rätten att bestämma vem som skulle bli tronarvinge i Sverige.

Missnöjet ledde till ett stort bondeuppror som kallas stora daldansen. Upproriska

bönder från Dalarna vandrade till Stockholm med sina krav. Det slutade

med ett blodbad utanför slottet. 150 dalkarlar sköts till döds, ledarna fängslades

och avrättades. Daldansen blev det sista stora folkliga upproret i Sverige.

Varför blev det krig mot Ryssland?

Vad var stora daldansen?

Kritik mot adeln

Fortfarande hade adeln ensamrätt på höga ämbeten och vissa arbeten. När

alltfler icke-adliga människor blev rika nog att leva på samma sätt som adeln,

men utan deras privilegier, sattes det gamla ståndssamhället i gungning.

År 1766 infördes tryckfrihet och offentlighetsprincip i grundlagen. Då

blev debatten ännu intensivare. Nu vågade alla kritisera adelns privilegier.

Vad infördes 1766?

Bernadotte

kung

1818

Kvinnlig

arvsrätt

1845

Ståndsriksdagen

avskaffas 1866

Industriella revolutionen

når Sverige ca 1870

Beslut om allmän

och lika rösträtt

1919

Laga skifte

1827

Folkskola

1842

Skråväsendet avskaffas

1846

Ogifta kvinnor

myndiga vid 25 år

1863

Sundsvallsstrejken

1879

Socialdemokratiska

partiet bildas

1889

Kvinnor lika

medborgerliga

rättigheter

1921

Svenska emigrationen 1820–1914

Svår missväxt 1867–69

1830

1870 1900

1921

156 Kapitel 10

Enväldets återkomst

Såväl kung Fredrik I (1676–1751) som hans efterträdare Adolf Fredrik

(1710–1771) hade accepterat att de saknade makt. Men Adolf Fredriks drottning

Lovisa Ulrika (1720–1782) accepterade inte maktlösheten. Hon planerade en

statskupp för att ge monarkin makten igen. År 1756 genomfördes den, men

misslyckades. De ledande upprorsmakarna, men inte drottningen, dömdes

till döden och kungen tog avstånd från försöket. Efter det försvagades

monarkin ytterligare.

Vad hände 1756?

Efter statskuppen minskade

monarkins makt ännu mer

och kung Adolf Fredriks

namnteckning ersattes

med en stämpel.

Adolf Fredriks son Gustav III (1746–1792) tog över tronen efter sin far. Precis

som sin mor ville han utöka kungamakten. Efter två år av missväxt och missnöje

med landets styre genomförde han 1772 en kupp som återgav monarkin

mycket av makten. Efter kuppen inskränktes yttrandefriheten. Reglerna för

vad som fick tryckas ändrades, och den som överskred reglerna straffades

inte bara med böter utan med döden. Nu var frihetstiden över.

Vad hände 1772?

Den nye kungen såg upp till tidigare regenter och ville bli ihågkommen som

en stor krigarkung. Därför startade han 1788 krig mot Ryssland. Kriget var illa

planerat och blev ett fiasko. Trots det lyckades Gustav 1789 driva igenom

förändringar som gav kungen i det närmaste oinskränkt makt. Enväldet var

tillbaka.


Förändringen genomdrevs med borgares och bönders stöd. Adeln förlorade

bland annat rätten till vissa ämbeten och ensamrätten till viss jord. Gustav III

vann stöd, men adeln var inte nöjd.

När kom enväldet tillbaka i Sverige?

Vilka stödde Gustav III?

Frihet och kultur?

Precis som många andra kungar i Europa var Gustav III mycket förtjust i

Frankrike, 1700-talets kulturella stormakt. Han inspirerades av kultur, språk

och vetenskap. Vid hovet talade man franska. Efter fransk modell grundade

Gustav III både Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm.

Upplysningsidealen fick honom också att grunda Svenska Akademien.

Men trots att han betraktade sig som en upplyst härskare och var inspirerad av

upplysningens tankar ville han inte minska monarkins makt, tvärtom.

Vilka kulturinstitutioner grundades under Gustav III:s tid som kung?

Franska låneord

Det franska arvet i Sverige

består inte bara av teatrar

och vetenskap. Under

medeltiden hade svenska

språket påverkats starkt av

tyskan, men på 1700-talet

stod franskan för inflytandet.

Bonjour!

Bonne nuit!

Mais oui!

Bien sûr!

C’est la vie!

Många låneord kom in i vårt språk.

Ofta har de att göra med kultur, nöje eller

möbler (som också är ett låneord). Till exempel

kommer orden byrå, salong och modern från

franskan, liksom restaurang och litteratur.

158 Kapitel 10

Skotten på operan

Under vintern 1791–1792 bildades en sammansvärjning. En liten grupp adelsmän

planerade att döda kungen och genomföra en statskupp. Den tidigare

kaptenen Jacob Johan Anckarström (1762–1792) och generalen Fredrik

Pechlin (1720–1796) var drivande i planeringen.

Den 16 mars 1792 laddade Anckarström två pistoler med kulor, hagel och

spiknubb och begav sig tillsammans med en grupp konspiratörer till operan

där en maskeradbal skulle hållas.

Trots att kungen hade blivit varnad för konspirationen gick han på

maskerad balen. Anckarström sköt honom i ryggen under festen. Kungen

överlevde men fick blodförgiftning och dog den 29 mars 1792.

Anckarström och flera andra greps strax efter mordet. De sammansvurna

lade skulden på Anckarström, och han dömdes till halshuggning och

stegling. Pechlin dömdes till livstids straffarbete på Varbergs fästning, där

han dog några år senare. Ytterligare några dömdes till landsförvisning, men

många klarade sig helt utan straff.

När sköts Gustav III och av vem?

En svensk äventyrare

Många svenska adelspersoner gjorde resor i Europa under 1700-talet. En av

dem var Axel von Fersen (1755–1810). Axel föddes i en högadlig familj och fick

en uppfostran som nästan skulle passat en kung.

Precis som alla unga adelsmän skickades han ut på en bildningsresa och höll

1770–1774 till i Frankrike. Där lärde han känna det franska kronprinsparet. Han

deltog som fransk officer i det amerikanska frihetskriget och återkom till Paris

från Nordamerika 1783. Fram till 1793 tillbringade han sedan nästan all sin tid i

Frankrike och blev nära vän med både kungen och drottningen. Det uppstod

snart rykten om att von Fersen var drottningens älskare.

När revolutionens lågor stod höga och kungafamiljen försökte lämna Frankrike

var det von Fersen som planerade flyktförsöket.

Efter det levde von Fersen sitt liv i svensk tjänst som hög ämbetsman. När Gustav

IV Adolf avsattes blev hans barnlöse farbror, Karl XIII, kung. En dansk prins utsågs

till kronpris men när den tilltänkta tronarvingen oväntat dog spreds ett rykte om

att von Fersen låg bakom det. Under begravningen slets han ut ur sin vagn och

slogs brutalt ihjäl av en uppretad folkmassa.


Kvinnor, män och vanligt folk

Jämfört med 1600-talet var 1700-talet ändå förhållandevis fredligt. Från 1749

finns det offentlig statistik i Sverige, som bland annat visar att befolkningen

växte. Framförallt var det de allra fattigaste på landsbygden som blev fler:

torpare, backstugusittare och fattighjon.

Men livet var svårt för de allra flesta. Återkommande svältperioder och

krig slog hårt, även om det blev bättre mot slutet av seklet. Under krig skötte

kvinnorna mäns uppgifter, men de kunde fortfarande inte bli myndiga utan

behövde en manlig företrädare. Det var bara änkor som var myndiga.

Vilken del av befolkningen växte mest?

Backstugor var en

storts enkla hus

som byggdes i en

backe. Tre av fyra

väggar vilade mot

marken i backen.

För kvinnor som fick barn utanför äktenskapet var det inte enkelt. Det var en

stor skam att föda barn utan att vara gift, och det förekom att kvinnor dödade

sina nyfödda för att undkomma skammen.

Myndigheterna försökte 1778 lösa problemet genom att göra det tillåtet att

i folkbokföringen skriva ”okänd moder” om barn till ogifta kvinnor. Kvinnorna

kunde då föda barn i hemlighet, utan att uppge vem fadern var. Om de hade

ekonomiska möjligheter kunde barnet sedan lämnas på ett barnhem. Syftet

med reformen var att minska antalet mord på nyfödda.

160 Kapitel 10

På 1700-talet bodde de allra flesta svenskar på landsbygden. Trots att

bönderna var flest ägde de bara en tredjedel av jorden. En tredjedel ägdes av

adeln och en tredjedel av staten. Det fanns också lantarbetare som inte ägde

något. De fick ofta flytta runt och arbeta på olika ställen. För den som var fattig

och sjuk återstod ofta bara att tigga. Gamla människor kunde i bästa fall få hjälp

av någon släkting, men annars var det kyrkan som försökte ta hand om de

fattiga.

Hur stor del av jorden ägdes av bönder?

Hur kunde den som var fattig försörja sig?

Städerna var små. Handel och tillverkning bedrevs där i stor utsträckning

som förr. Hantverkarna styrdes via olika skrån, och det var inte tillåtet att

starta verksamheter som man ville.

Barnen

Att vara barn var något helt annat än idag. Barn gick inte i skola, och betraktas

som vuxna långt tidigare än idag. Redan som riktigt liten tvingades man

hjälpa till i hushållet och arbeta. Man gifte sig i regel mycket tidigare än idag.

Äktenskapsåldern lagstadgades 1734, vilket innebar att kvinnor kunde gifta sig

från 15 och män från 21 års ålder.

Föräldralösa barn kunde hamna hos en bonde som erbjöd sig att ta hand

om dem mot betalning. Den som krävde minst pengar fick ta hand om

barnet. Ofta behandlades sådana barn väldigt illa och fick arbeta hårt. I städerna

fanns särskilda barnhus. Barnen som levde där var i praktiken arbetskraft som

hyrdes ut. Dödligheten var hög, och inte sällan tvingades barnen tigga

på stadens gator.

Vad hände med föräldralösa barn?


Engelsbergs järnbruk i Västmanland grundades redan på 1600-talet och hade sin storhetstid under 1700-

och 1800-talen. Byggnaderna står kvar än idag.

En ny klass?

Under 1700-talets slut började olika bruk anläggas på landsbygden. Ofta var

de knutna till en gruva eller tillverkade järn. Bruken var inte styrda av stadens

regleringar. Här kunde en ny grupp rika växa fram som inte riktigt passade

in i det gamla ståndssamhället.

För att få fart på verksamheten bedrevs kampanjer för att locka till sig

arbetskraft och kunskaper från andra länder. Några av de utlänningar som

kom grundade verksamheter som sedan låg till grund för den svenska

industrialiseringen.

Vad gjorde man på bruken?

162 Kapitel 10

Den svenska upplysningen

Även i Sverige slog upplysningsidéerna igenom. Upplysningstiden i Sverige

var frihetstiden och Gustav III:s regeringstid. Sverige var i en fas av återuppbyggnad

efter de många krigen på 1600-talet, och då passade

upplysningens idéer bra.

Svenska vetenskapsmän fick statligt stöd, och flera reste utomlands för att

upptäcka och inspireras av sådant som staten kunde ha nytta av.

År 1739 grundades Kungliga Vetenskapsakademien med Frankrike som

förebild. Två av de mest betydelsefulla grundarna var Jonas Alströmer

(1685–1761) och Carl von Linné (1707–1778). Alströmer blev en av Sveriges

första industrimän, och Linné var och är med sina botaniska framsteg en

av de mest kända svenskarna någonsin. Syftet med akademin var att förbättra

teknologisk utveckling och öka produktionen i landet.

En annan framgångsrik svensk vetenskapsman var Anders Celsius

(1701–1744). Han är mest känd för celsiusskalan.

Nämn två personer som var med och grundade Kungliga

Vetenskaps akademien.

Blomsterkungen

Carl von Linné (1707–1778) föddes i en prästfamilj i småländska Råshult.

Redan som ung blev han intresserad av växter och botanik. Han skickades

till Katedralskolan i Växjö där hans intresse utvecklades ytterligare. Linné skrevs

in vid Uppsala universitet 1728 och inom kort började han föreläsa där.

Han presenterade sin forskning i Systema Naturae 1739. Han kom att utveckla

och arbeta om detta verk många gånger innan sin död. I skriften beskrev han

det system för indelning av växter och djur som ligger till grund för hur växter

och djur namnges än idag.

Linnés betydelse för naturvetenskapen är svår att överskatta. Han är utan

jämförelse den svenska vetenskapsman som haft störst betydelse för ett

forskningsfält och en av världshistoriens mest kända svenskar någonsin.

När han dog 1778 hyllades han som en av Europas viktigaste vetenskapsmän.


Gustav III:s kulturella och vetenskapliga intresse bidrog till att ge upplysningens

idéer fäste i Sverige. Svenska Akademien spelade en viktig roll i detta.

Kvinnor hade svårt att få utrymme inom vetenskapen men syntes allt oftare

inom andra sammanhang. Ett exempel är författaren Hedvig Charlotta

Nordenflycht (1718–1763). Hon skrev bland annat ett hårt angrepp på

Rousseau och dennes kvinnosyn. Nordenflycht brukar räknas som Sveriges

första feminist.

En av den svenska kulturhistoriens mest kända personer är författaren

Anna Maria Lenngren (1754–1817). Hon skrev bland annat poesi och översatte

operor. Mest känd är hon för sina satiriska dikter.

En annan är Carl Michael Bellman (1740–1795). Medan Lenngren ägnade

sig åt satir skrev Bellman om sex, sprit och död. Han är idag visserligen känd

för poetiska och stillsamma visor också, men det är nog dryckesvisorna folk

minns bäst.

Vad är Lenngren och Bellman kända för?

Fredmans sånger N:o 21 Måltidssång

Pojkarne

Så lunka vi så småningom

från Bacchi buller och tumult,

när döden ropar; Granne kom,

ditt timglas är nu fullt.

Du gubbe fäll din krycka ner,

och du du yngling, lyd min lag,

den skönsta nymf som mot dig ler

inunder armen tag.

Tycker du att graven är för djup,

nå välan, så tag dig då en sup,

tag dig sen dito en, dito två, dito tre,

så dör du nöjdare.

Carl Michael Bellman

Jag mins den ljufva tiden,

Jag mins den som i går,

Då oskulden och friden

Tätt följde mina spår,

Då lasten var en hexa

Och sorgen snart försvann,

Då allt – utom min lexa –

Jag lätt och lustigt fann.

[…]

Men, mina ungdoms-vänner,

Hur tiden ändrat sig!

Jag er ej mera känner,

I kännen icke mig.

De blifvit män i staten,

De forna pojkarne,

Och kifvas nu om maten

Och slåss om titlarne.

Anna Maria Lenngren

164 Kapitel 10

Mycket hände med det svenska språket under perioden. Inte bara för att

Sverige influerades av franskan, utan också på grund av tryckfrihetsförordningen.

I och med den började man på allvar skriva, trycka och läsa tidningar,

vilket förnyade språket.

Mest betydande blev tidningen Then swänska Argus som gavs ut av

Olof von Dalin (1708–1763). Den skrevs på ett enkelt och tydligt språk och

anses vara en milstolpe i utvecklingen av den moderna svenskan.

Under upplysningstiden togs de första stegen mot religionsfrihet i Sverige,

eller i alla fall bort från religiöst förtryck, i och med att judar fick rätt att vistas i

Sverige utan att konvertera.

Vad var det första steget mot religionsfrihet?

Överste Gustafsson, kung av Sverige

Gustav IV Adolf var kung 1792–1809. Han var bara 13 år när hans pappa

Gustav III blev mördad och regerade själv från 1796. När den franske kejsaren

Napoleon 1807 gjorde upp med tsaren av Ryssland hamnade Sverige i en

mycket svår utrikespolitisk situation. Ryssland anföll Sverige, och i finska

kriget 1808–1809 förlorade Sverige hela Finland till Ryssland.

När slutade Finland tillhöra Sverige?

Kungen fick skulden för kriget och avsattes i en statskupp 1809. Gustav IV

Adolf och hans familj tvingades i landsflykt. Gustav levde sedan ett kringflackande

liv i Europa och kallade sig överste Gustafsson. Han dog ensam,

utfattig och alkoholiserad på ett värdshus i Schweiz 1837.

Vad hände med Gustav IV Adolf 1809?

Efter att Gustav IV Adolf hade avsatts antogs en ny grundlag,

regerings formen. Den gällde från 1809 till 1974. Den nya grundlagen

fastslog att makten skulle delas mellan kungen och riksdagen. I och med

lagen avskaffades enväldet, och många av de begränsningar som

Gustav III hade infört avskaffades. Kungen fick den verkställande makten,

en funktion som påminner om den som en modern president har.


Riksdagen fick den beslutande makten. I den nya grundlagen förlorade

kungen rätten att starta krig. Såväl yttrandefrihet som tryckfrihet återinfördes.

Grundlagen skrevs under den 6 juni. Det är ett av skälen till att vi firar Sveriges

nationaldag på den dagen.

Vad infördes i Sverige 1809?

En ny kung av Sverige

Gustav Adolfs farbror utsågs till ny kung och fick titeln Karl XIII. Men han var

gammal, barnlös och ointresserad av politik, och därför behövdes snart en

ny kung. Napoleon stod vid den här tiden på toppen av sin karriär, och det

var naturligt att hålla sig väl med Frankrike. Valet av ny kung föll på en av

Napoleons generaler, Jean-Baptiste Bernadotte (1763–1844). Bernadotte

adopterades av den åldrande Karl XIII och blev 1818 kung av Sverige under

namnet Karl XIV Johan.

De svenska politikerna hade valt en fransk general och såg framför sig en

revansch på Ryssland och ett återtagande av Finland. Så blev det dock inte.

Istället anföll och besegrade Sverige sin granne i väster. Norge tvingades

in i en union med Sverige där Karl XIV Johan blev kung.

Varifrån kom den nye kungen av Sverige?

Sveriges nuvarande kungafamilj

härstammar från Jean-

Baptiste Bernadotte. På bilden

ses kung Carl XVI Gustaf och

hans familj besöka Örebro

2010, i samband med

200- årsminnet av Bernadottes

tillträde som svensk kung.

166 Kapitel 10

Bondelandet Sverige

Vid början av 1800-talet levde omkring 90 % av befolkningen på landet och

försörjde sig på jordbruk. Att äga jord var förknippat med rikedom. Adeln var

en stor jordägare. Trots att de utgjorde färre än 1 % av befolkningen ägde de

vid mitten av 1800-talet mer än 10 % av jorden. Antingen bedrev de själva

stora jordbruk eller så arrenderade de ut mark till bönder.

Men det fanns också en väldigt stor andel självägande bönder. Bönderna

ägde nästan 60 % av jorden vid 1800-talets mitt. De flesta hade dock inte

mer mark än att de kunde försörja sig, och många var väldigt fattiga.

teg

= liten del

av åker

Skiften

Liksom i övriga Europa låg bondgårdarna samlade i små byar (se s. 78). Varje

gård ägde tegar på byns gemensamma åkrar.

Även i Sverige ville man effektivisera jordbruket för att föda en växande

befolkning. Redan 1757 genomfördes den första skiftesreformen, storskiftet.

Den var ett första steg mot att slå ihop böndernas tegar till färre och mer

sammanhängande åkrar. År 1803 kom lagen om enskifte och 1827

laga skifte. Lagarna gjorde det möjligt att slå ihop tegar och flytta gårdar.

När kom lagarna om storskifte, enskifte och laga skifte?

Vad hände när man skiftade marken?

Före skifte

Efter skifte


Bönderna började också dika ut våtmarker. Totalt sett mer än fördubblades

den svenska åkermarken under 1800-talet.

Våtmark

Utdikad våtmark blir till odling

Uppdelningen av marken gick sällan smidigt och på många ställen var

missnöjet stort, bland annat eftersom skiftningen medförde kostnader för

bönderna. I vissa områden tog reformen lång tid, och i en del byar genomfördes

den inte alls. Många insåg dock att skiftningen skulle göra jordbruket

mer effektivt, både vad gällde nyodling och nya grödor.

Genom skiftena förbättrades möjligheterna till växelbruk. Istället för att

alltid odla samma gröda på samma åker kunde bönderna variera sig. Ingen

åker behövde ligga i träda.

Vad ledde skiftningen till?

168 Kapitel 10

Befolkningsökning och hemmansklyvning

Sveriges befolkning ökade snabbt under 1800-talet, precis som övriga

Europas. Under första halvan av 1800-talet gick Sverige från 2,5 miljoner

till 3,5 miljoner invånare. Barnadödligheten minskade och folk levde allt

längre. Man sa att det var på grund av ”freden, vaccinet och potatisen”.

Vad hände med befolkningstillväxten i Sverige på 1800-talet?

hemman

= jordbruksfastighet

Varje gård skulle ärvas. Det hade inte varit något större problem förr, när

människor levde kortare liv och många barn dog före vuxen ålder. Men

när fler överlevde barndomen måste ägorna delas i alltfler delar. Delningen

av egendom kallades för hemmansklyvning.

Till slut blev delarna så små att det blev svårt att försörja en familj på den

ärvda marken. Ofta fick den äldste sonen ta över gården, medan yngre syskon

kompenserades ekonomiskt och fick söka sin lycka i de växande städerna

eller som dräng eller piga hos någon bonde. Många tvingades sälja sina

gårdar, vilket var en av faktorerna bakom svensk proletarisering. Många

av dem som inte längre hade någon jord emigrerade till USA.

Vad hände med dem som inte kunde försörja sig på sin mark?

Självhushållning

Bönderna levde enkelt. Ofta bodde de i ett enda rum. Husen var byggda av

timmerstockar och möblerna var väggfasta. Sängar tillhörde ovanligheterna.

I början av 1800-talet åt man dåligt, mest hårt bröd, gröt och välling, men

i takt med att potatisen spred sig blev det bättre. Ofta drack man öl eller

brännvin till.

Vad åt och drack bönderna till vardags?


Gårdarna var ofta självhushållande. Det mesta fanns i naturen. Man tillverkade

kläder och skor av det som gården gav. Männen gjorde mycket av det fysiskt

tunga arbetet som att bära, bygga och plöja. Kvinnorna var mer knutna till

hushållet, eftersom de ofta fick flera barn att ta hand om. De deltog i mycket av

gårdens arbete med djuren och tog också hand om maten, spann och sydde.

Det finns en myt om att kvinnors arbete inte var så fysiskt ansträngande.

Det är helt fel. Kvinnors arbetsuppgifter var, precis som männens, väldigt

krävande. Att till exempel stå i en iskall sjö och tvätta mitt i vintern är oerhört

tungt och slitsamt.

Något nöjesliv att tala om fanns inte. Vissa större högtider kunde firas,

i den mån det fanns något att fira med.

Hur såg kvinnornas arbete ut?

Ett kontrollsamhälle

Den typ av lag och samhällsliv vi har idag fanns inte. Istället byggde samhället

på att människor hjälptes åt att hålla koll på varandra. Det fanns visserligen

poliser och domstolar, men mycket kontrollerades också av kyrkan.

Alla förväntades gå till kyrkan på söndagen. Prästen höll noga reda på

vilka som var där. Han gjorde också hembesök och höll husförhör, där

man kontrollerade att folk var kristna och hade kunskap om religionen.

Folk kontrollerades också genom dop, konfirmation, nattvardsgång och

vigsel, som skedde i kyrkan. Prästen skrev ner uppgifter om människorna

i kyrkoböcker.

Vilka var det som kontrollerade människorna i bondesamhället?

170 Kapitel 10

Mot ett annat Sverige

Sakta men säkert förändrades Sverige. En rad reformer genomfördes. De

liberala idéerna ute i Europa hade spritt sig till Sveriges borgare och en del

av bönderna, som drev på för förändring. Det gamla ståndssamhället var

i upplösning.

Skola i Snöstorps

socken

på 1880-talet.

Skolan

En del i denna samhällsförändring hade folkskolan. Den infördes 1842. Varje

socken skulle ha minst en skola med en godkänd och utbildad lärare. Prästen

hade dock fortfarande mycket att säga till om.

Alla barn hade skolplikt i sex år, men långt ifrån alla barn kom till skolan

varje dag. Ofta fick barnen gå långa sträckor och ibland saknade de skor

och kläder. Dessutom behövdes barnen ofta i arbetet hemma.

I skolan lärde sig barnen läsa, skriva, räkna och kristendomskunskap. Så

småningom tillkom andra ämnen. Men exakt hur undervisningen såg ut

varierade väldigt mycket mellan landets olika delar. Barn som inte skötte

sig fick stryk eller fick stå i skamvrån för att skämmas.

Skolorna var inte till för alla. I landet fanns minoriteter som inte fick ta del

av dem. Vare sig romer eller samer fick gå i folkskolan.

När infördes den svenska folkskolan?


Liberala reformer

Karl XIV Johan var motståndare till många förändringar. När hans son,

Oscar I, tog över tronen blev det enklare att driva igenom reformer, och

mycket skedde på kort tid.

Skråväsendet avskaffades 1864 och snart kom även fullständig näringsfrihet,

viket innebar att alla fick rätt att starta företag. Från 1848 var det möjligt

att starta aktiebolag i Sverige. Det gjorde det möjligt för människor med stort

kapital att investera i olika företag.

Det blev också betydligt enklare att resa, både inom och ut ur landet.

Kontrollen över människorna minskade.

För kvinnorna innebar de liberala reformerna framsteg. Kvinnor fick

samma arvsrätt som män 1845. Tidigare hade kvinnor bara fått ärva hälften

så mycket som män.

I många städer växte antalet ogifta kvinnor med barn. Det ledde till problem

för både kvinnorna och samhället. Kvinnorna fick inte bli myndiga men levde

trots det ensamma och uppfostrade barn. År 1863 beslöts att ogifta kvinnor

automatiskt skulle räknas som myndiga vid 25 års ålder. Gifta kvinnor fick

dock vänta ända till 1921.

Vad hände 1845, 1863 och 1921 som förbättrade för kvinnor?

Snart blev också vissa yrken tillåtna för kvinnor:

Folkskollärare 1853 Tandläkare 1861 Postarbetare 1863

172 Kapitel 10

Den första kvinnliga studenten skrevs in vid Uppsala universitet 1870, och

1883 avlade den första kvinnan doktorsexamen. Först 1909 gavs kvinnor tillträde

till de flesta statliga yrken, 1923 antogs behörighetslagen. Den gav kvinnor

rätt till alla statliga yrken, men präst kunde en kvinna inte bli förrän 1958 och

samtliga militära yrken blev inte tillgängliga för kvinnor förrän 1989.

När fick kvinnor rätt att inneha vilket yrke som helst i Sverige?

Sveriges första kvinnliga läkare

Karolina Widerström (1856–1949)

började studera i Uppsala 1879 och

blev 1888 den första kvinnliga läkaren

Sverige. Hon specialiserade sig inom

kvinnomedicin och blev en viktig

förkämpe för kvinnors rättigheter.

smäda

= vara elak eller

nedlåtande mot

någon

Tryckfriheten

Sveriges tryckfrihetslag antogs 1766 som världens första. År 1809 återinfördes

den tryck- och yttrandefrihet som funnits före Gustav III:s statskupp. Det var

ett steg i riktning mot den lag vi har idag. Dock hade hovet rätt att förbjuda

skrifter om de ansågs smädande mot kungahuset. Vissa tidningar blev därför

inte långvariga.

Liberalen Lars Johan Hierta (1801–1872) grundade 1830 tidningen Aftonbladet.

Tidningen var uttalat liberal och stödde en opposition mot kungamakten.

Dessutom skrev den om nyheter på ett sätt som var ovanligt. Redan

under sitt andra år var Aftonbladet Sveriges största tidning.

Men tidningen retade kungen och den förbjöds därför. Hierta startade då

en ny tidning, Andra Aftonbladet. När även den förbjöds startade han Tredje

Aftonbladet och så vidare. Trots att tidningen stoppades mer än tio gånger

fortsatte den att komma ut. Hierta vann så småningom striden mot myndigheterna,

och 1844 avskaffades möjligheten för staten att förbjuda tidningar.

Varför försökte kungen stoppa Aftonbladet?


Ståndsriksdagen avskaffas

Ett av de viktigaste hindren för en modern stat var ståndsriksdagen. Ståndsriksdagen

hade införts 1436 och fungerade genom att representanter för de

fyra stånden, adel, präster, borgare och bönder, sammanträdde. Riksdagen

sammanträdde under kriser eller vid behov av nya skatter eller andra

särskilda händelser, till exempel när Gustav Vasa valdes till kung 1523 eller

när reformationen genomfördes 1527. Under 1700- och 1800-talen

sammanträdde riksdagen mer regelbundet, ungefär vart tredje år.

Ståndsriksdagen avskaffades 1866 och ersattes av en tvåkammarriksdag

genom representationsreformen.

ADEL BORGARE PRÄSTER BÖNDER

FÖRSTA

KAMMAREN

ANDRA

KAMMAREN

Den första kammaren i riksdagen valdes indirekt genom att landstingen

och städerna utsåg vilka som skulle sitta i kammaren.

Den andra kammaren i riksdagen valdes med direkta val, där alla som hade

rösträtt fick vara med och välja representanter.

En viss rösträtt infördes, men den var på många sätt begränsad, eftersom

bara män och de som hade mycket pengar fick rösta. I och med tvåkammarriksdagen

och representationsreformen tog Sverige det första steget mot

demokrati, men det var långt kvar.

Vad hände 1866?

Hur valdes ledamöterna till riksdagens första och andra kammare?

174 Kapitel 10

Från bondeland till industrination

Vid mitten av 1800-talet var Sverige fortfarande ett bondeland. Industrialiseringen

hade spritt sig i Europa, men Sverige var ett litet land i världsdelens

utkant och inte mycket hade hänt här. Men förutsättningarna var nu goda för

svensk utveckling. Skråväsendet hade avskaffats, möjligheten att investera

var god och det fanns tillgång till arbetskraft. Dessutom hade Sverige två

betydelse fulla råvaror: järnmalm och skog.

Sågverksindustrin

Med hjälp av brittiska affärsmän började man bygga sågverk längs med Norrlandskusten.

Tack vare ångmaskiner kunde sågverken placeras långt ner i älvarna,

där det var nära till hamnar. Trästockar flottades ut till kusten där de blev till

sågat virke och kunde exporteras. Nästan all export gick till Stor britannien,

vilket ledde till handel och utvecklade kontakter. Träindustrin blev på så sätt

motorn i den svenska industrialiseringen. En av de orter där detta tog fart var

Sundsvall.

Vilken industri var viktigast för Sveriges industrialisering?

Ovanpå floder

och älvar flöt

timret. Att arbeta

som flottare var

mycket farligt.

Stockarna rörde

hela tiden på sig

och var blöta

och hala.


Sundsvallsstrejken

Arbetarna i sågverksindustrin saknade nästan helt rättigheter. De som ägde

sågverken kunde göra som de ville med löner och arbetstider, och avskeda

eller anställa som det passade dem.

När den ekonomiska konjunkturen blev svagare bestämde de sig för att

sänka lönerna. Det ledde till att den första stora strejken i Sverige bröt ut,

våren 1879. Totalt deltog 5 000 arbetare. Först när landshövdingen Curry

Treffenberg beslutade att sätta in militär mot de strejkande upphörde konflikten.

Konflikten var bara en av många i Sverige, men den var en av de viktigaste

händelserna under organiseringen av arbetarrörelsen i Sverige.

När bröt Sundsvallsstrejken ut och varför?

Det svenska stålet

Långt innan Sverige blev en industrination hade järn varit en viktig exportvara.

Från Bergslagen skickades järnet söderut via sjöar och älvar. När stål -

produktionen utvecklades under 1800-talets andra hälft blev järnexporten än

viktigare.

Moderna järnverk anlades, vilket ledde till uppkomsten av industrier som

tillverkade olika stålprodukter. Där järngruvorna låg växte orter fram. Kiruna

i Norrbotten är ett sådant exempel. Vid järnbruken uppstod också samhällen,

till exempel Åtvidaberg i Östergötland och Degerfors i Värmland.

För att Europas städer skulle kunna växa behövdes både stål och trä. Dessa

två produkter gjorde Sveriges export stark och landet rikt.

Varför blev järn och trä viktigt i Sverige?

176 Kapitel 10

Svenska uppfinningar

En industrination kan inte enbart klara sig på utländska uppfinningar.

Industrialisering och liberalisering bidrog till efterfrågan på ny teknik och

nya uppfinningar. Mest känd av de svenska uppfinnarna var nog Alfred Nobel

(1833–1896), som uppfann dynamiten. När han dog bildade

hans förmögenhet grunden till Nobelpriset.

För vanligt folk betydde dock Gustav Erik Paschs

(1788–1862) säkerhetständstickor mer än dynamiten.

Tidigare hade tändstickor kunnat antändas mot

vad som helst, men med hans uppfinning blev

stickorna betydligt säkrare. Tändsticksindustrin

kom också att bli väldigt viktig i Sverige, som

blev världsledande på tillverkningen.

Sven Wingquist (1876–1953) uppfann

kullagret och grundade ett av Sveriges största

industriföretag, SKF.

Johan Petter Johansson (1853–1943) uppfann

skiftnyckeln, ett verktyg som idag används

i hela världen.

Textilindustrin

Precis som i Storbritannien växte textilindustri fram i Sverige. Den hade sitt

centrum i det som idag är Västra Götaland och blev en av landets viktigare

industrigrenar. Den svenska textilindustrin skiljer sig åt från den brittiska på

så sätt att den inte var drivande i landets industriutveckling. Hemarbete av

den typ som uppstått i Storbritannien var länge vanligast i Sverige, och först

på 1870-talet blev industriproduktion av textil vanligare.

Var hade svensk textilindustri sitt centrum?


Kommunikationer

En viktig del i alla länders industrialisering var kommunikationerna. Fram

till mitten av 1850-talet gick merparten av de svenska transporterna med häst

och vagn eller segelfartyg. På 1830-talet öppnades Göta kanal, vilket möjliggjorde

transporter med båt tvärs genom landet. Under 1850-talet började

järnvägen anläggas, vilket till viss del gjorde Göta kanal omodern. Snart kunde

svenskarna resa från norr till söder och från öst till väst. Runt om i landet växte

små järnvägssamhällen fram. En del av dem är fortfarande viktiga järnvägsknutar,

till exempel Alvesta i Småland eller Ånge i Medelpad.

När byggdes Göta kanal?

När började svenska järnvägar byggas?

Kommunikationerna skapade också nya problem. Tidigare hade klockan

i stort sett samordnats med lokalsamhället. När man reste långsamt och

sällan fanns inget behov av att samordna tiden i hela landet.

När järnvägen slog igenom uppstod ett nytt behov. Det gick inte att skriva

tidtabeller om tiden inte var samma i hela landet. Till exempel skilde det

24 minuter mellan Stockholm och Göteborg. År 1879 infördes därför en

svensk normaltid, som skulle gälla i hela landet.

Varför infördes normaltid i Sverige?

178 Kapitel 10

Folkrörelserna

I takt med att samhället förändrades under 1800-talets andra hälft uppstod

nya problem och förutsättningar. Det ledde till att en rad olika rörelser växte

fram. De viktigaste är arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen.

Även kvinnorörelse och demokratirörelse växte fram vid den här tiden. Inte

helt sällan var folk medlemmar i flera olika rörelser samtidigt.

Vilka brukar räknas som de tre stora folkrörelserna?

Arbetarrörelsen

Vid mitten av 1800-talet var Sverige i början av sin industrialisering. Andelen

arbetare var väldigt liten men växte snabbt i takt med industrin.

1870 1900 1930

Småbönder 30 % 21 % 7 %

Lantbruksarbetare 35 % 25 % 21 %

Industri- och byggnadsarbetare 11 % 29 % 45 %

svartlistad

= är den som

förbjudits att

göra något,

till exempel

arbeta i en

viss bransch

Arbetarna hade ett hårt liv. Anställningarna var osäkra, lönerna låga och

arbetsdagarna långa. Den som ägde ett företag kunde anställa, avskeda eller

sänka lönen som han ville. En arbetare som bråkade om sin lön eller arbetstid

kunde bli avskedad direkt och ibland svartlistad. Tack vare maskinerna var

varje enskild arbetare lätt att byta ut. Vid större strejker var det inte ovanligt

att arbetare möttes av militär och beväpnad polis. Många strejker slogs ner

med våld.

Vad kunde hända med arbetare som protesterade?

Erfarenheten från Sundsvallsstrejken visade att om många människor gick

ihop blev de starkare. Runt 1870 började arbetare runt om i landet bilda

arbetarföreningar för att bevaka sina intressen. Den första fackföreningen

bildades av typografer, som hade börjat organisera sig redan på 1840-talet.


Det kunde vara farligt att vara med i en fackförening. Dels kunde arbetsgivarna

förbjuda arbetare att gå med eller rentav avskeda den som blev

medlem. Dels kunde människor hamna i fängelse om de spred idéer som

ansågs samhällsfarliga. Arbetarrörelsen blev tidigt färgad av socialismen och

därför ansågs den som samhällsomstörtande. Flera av rörelsens tidiga ledare

hamnade därför bakom lås och bom.

Vad sa man att socialisterna ville göra?

Mäster Palm och Hövdingen

Det fanns många internationella inspirationskällor till

den svenska arbetar rörelsen, inte minst i Tyskland.

Den svenska arbetarrörelsen blev socialistisk den vägen.

En skräddare vid namn August Palm (1849–1922) gav

sig ut på en gesällvandring och i Tyskland stötte han

på de socialistiska idéerna. Han tog dem med sig tillbaka

till Sverige och började 1881 att resa runt i

landet och hålla ett föredrag som han kallade för

”Hvad vil Sosial-Demokraterna?” Detta brukar ses

som starten på svenska arbetarrörelsen. August

Palm fick snabbt smeknamnet ”Mäster Palm”.

Palm var dock ingen organisatör. Han hade många

idéer, men när det gällde att få något gjort var andra

mer betydelsefulla, till exempel Hjalmar Branting

(1860–1925). Branting kom från en rik familj. Han

fick en borgerlig uppfostran och var skolkamrat med

den blivande kungen Gustav V.

Branting kom tidigt i kontakt med socialismen och

blev övertygad. Han blev snabbt en av socialdemokraternas

viktigaste ledare och kallades ibland

Hövdingen. Mellan 1907 och 1920 var han partiledare.

Han var både den första socialdemokraten

i riksdagen, 1896, och den första socialdemokrat

som blev Sveriges stats minister, 1920.

Hjalmar Branting talar med

kung Gustav V.

Branting och Palm verkade i en tid när yttrande- och tryckfriheten var begränsad.

De blev under perioder fängslade. Man införde till och med en särskild lag som

begränsade tryck- och yttrandefrihet för att sätta stopp för den växande arbetarrörelsen,

munkorgslagen.

180 Kapitel 10

Fackföreningarna fick alltfler medlemmar och tog strid för dem och deras

rättigheter. De insåg att det inte räckte med att strida för rättigheter på arbetsplatserna,

de behövde ett politiskt parti. Den 23 april 1889 grundades därför

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, eller Socialdemokraterna, som det

kallas idag. Nio år senare bildade fackföreningarna Landsorganisationen (LO)

som skulle organisera fackföreningar över hela landet. Nu var arbetarna en

kraft att räkna med.

Vilka grupper kämpade socialdemokraterna för?

Socialdemokraterna som parti växte, och den svenska arbetarrörelsen hade

stora framgångar. I takt med att den svenska rösträtten utvidgades växte också

möjligheten för socialdemokraterna att få makt och inflytande. Från 1921 var

partiet Sveriges största parti.

Varför kunde Socialdemokraterna ta makten 1921?

Nykterhetsrörelsen

Under 1800-talet drack svenskarna stora mängder alkohol. Åren 1810–1855

kallas ibland för ”alkoholismens decennier”. Det var inte ovanligt att arbetare

fick en del av lönen i brännvin. Historiker beräknar att den genomsnittliga

konsumtionen var omkring 20 liter ren sprit per person och år, barn

inräknade. Drickandet fick konsekvenser som sjukdomar, våld och

kriminalitet, inte minst i de familjer där männen drack mycket.

Fram till 1860 var det lagligt att tillverka sprit hemma, vilket innebar

att nästan varje gård hade en egen brännvinspanna.

Vilka konsekvenser fick den stora alkoholkonsumtionen?

Bort med

rusdryckerna!


Den stora alkoholkonsumtionen ledde till att ytterligare en folkrörelse växte

fram, nykterhetsrörelsen. Många i den kom från överklassen och hade därför

goda möjligheter att sprida sina idéer bland dem som hade inflytande. Snabbt

förstod också arbetarrörelsen att det var gynnsamt även för dem om supandet

minskade. För de fattiga kunde det vara en katastrof att far i huset söp bort

familjens pengar.

Nykterhetsrörelsen arbetade med idrott, studier, danser och andra nöjen för

att hålla människor borta från alkoholen. Det fanns en lång rad olika rörelser

som kämpade för nykterhet i Sverige. En av dessa var Independent Order of

Good Templars (IOGT). Den svenska avdelningen av den grundades 1879 och

blev inflytelserik. Den lever kvar idag under namnet IOGT-NTO.

Vad gjorde nykterhetsrörelsen för att människor skulle dricka mindre?

Väckelse och frikyrkor

Under 1700- och stora delar av 1800-talet fanns ingen religionsfrihet i

Sverige. Nya religiösa idéer accepterades bara om de fick plats inom statskyrkan.

År 1726 infördes det så kallade konventikelplakatet som förbjöd

religiösa sammankomster i hemmet (läs mer om det i Fundament Religion 8).

Från statens sida var kontroll av religionen starkt kopplad till ordningen

i samhället. Därför blev det ett stort problem när prästens och kyrkans

auktoritet ifrågasattes.

Vad innebar konventikelplakatet?

Under 1800-talet uppstod en idé om att alla människor hade rätt att predika,

dela ut nattvarden och till och med att döpa. En del av idéerna kom från

Storbritannien, andra från svenskar som rest till USA. Snart pågick bönemöten

i torp och bondgårdar, och vem som helst kunde genomföra predikan.

Det sågs inte med blida ögon av myndigheterna. Särskilt allvarligt såg man

på baptisterna, som förkastade barndop och enbart lät vuxna döpa sig.

182 Kapitel 10

Väckelsen spred sig i alla skikt av befolkningen, från arbetare och bönder

till adel och överklass. Till en början var det vanligt att arbetarrörelsen och

väckelserörelsen bestod av samma människor, men när religiösa grupper

började kritisera strejkerna gled de båda rörelserna isär.

Varför gled frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen isär?

Under mitten av 1800-talet dömdes flera människor till både fängelse och

utvisning för att de hade predikat eller hållit religiösa möten i hemmet. Först

1858 togs konventikelplakatet bort, och 1860 blev det tillåtet att lämna kyrkan,

så länge man gick med i något annat godkänt samfund. Att vara utan religion

var inte tillåtet.

Människorna som blev ”väckta” till ett nytt kristet liv började starta egna

religiösa samfund. Dessa kom att kallas frikyrkor, eftersom de stod fria från

staten, och rörelsen kallades väckelserörelsen.

Varför används ordet väckelserörelse?

En soldat i Guds tjänst

Många av ledarna i folkrörelserna var män. Ett undantag var Hanna Ouchterlony

(1838–1924), som växte upp i ett religiöst hem i Värnamo i Småland och drev en

egen bokhandel. Hon kom i kontakt med olika väckelsepredikanter och började

engagera sig i samhällets fattigaste. En dag predikade en man från den brittiska

Frälsningsarmén i Värnamo. Hanna blev så inspirerad att hon bestämde sig att

resa till England. Väl där blev hon en del av Frälsningsarmén och fick snart

i uppdrag att sprida arbetet i Sverige.

1882 hölls Frälsningsarméns första möte

i Sverige. Hanna var ledare för rörelsen

1882–1892. Det var väldigt ovanligt

med en kvinnlig ledare vid den här tiden.

Hon dog 85 år gammal och hennes

begravning åtföljdes av tiotusentals

människor.


Demokratirörelsen

Sverige var ingen demokrati på 1800-talet. Mot slutet av seklet växte en

rörelse fram som kämpade för lika rösträtt för alla medborgare. Men rösträttsrörelsen

ägnade sig i första hand åt att driva frågan om manlig rösträtt,

och kvinnor kom därför att organisera sig på egen hand.

Rösträttsrörelsen hade förgreningar till många olika organisationer. Såväl

social demokrater som liberaler deltog, och både nykterhetsrörelsen och

väckelse rörelsen var delaktiga i kampen för demokrati. När Hjalmar Branting

kom in i riksdagen som första socialdemokrat var det tack vare hjälp från

liberalerna.

När de svenska partierna formerades uppstod splittringar inom demokratirörelsen.

I och med att partierna växte minskade rösträttsrörelsens betydelse. I takt

med att partierna fick utrymme i riksdagen blev det möjligt att driva frågan där.

Varför uppstod splittring inom demokratirörelsen?

År 1909 infördes allmän rösträtt för män till riksdagens andra kammare, men

bara för dem som var över 24 år och betalade skatt. Saknade man inkomst så

saknade man rösträtt. Därmed saknade ungefär 25 procent av männen rösträtt.

I kommunal- och landstingsvalen hade man olika många röster beroende

på hur mycket pengar man hade. De rikaste hade flest röster. En rik person

kunde ha hela 40 röster. Detta påverkade valen till första kammaren mycket.

Den utvidgade rösträtten gynnade socialdemokrater och liberala, deras

partier växte kraftigt. Det dröjde dock ända till 1918 innan man fattade beslut

om att avskaffa den 40-gradiga skalan, och då var en av anledningarna att ett

hot om revolution hängde i luften. Först 1919 fattades beslut om allmän och

lika rösträtt för kvinnor och män.


184 Kapitel 10

Kvinnorörelsen

Det fanns gott om kvinnor som deltog i folkrörelserna för rösträtt. Men de fick

sällan några framträdande positioner utan gavs istället mer undanskymda

sysslor. Lite förenklat kan man säga att kvinnorna fick koka kaffe medan

männen pratade politik eller religion.

Det fanns kvinnliga företrädare inom alla rörelser, till exempel Hanna

Ouchterlony i Frälsningsarmén eller agitatorn Kata Dalström (1858–1923)

i arbetarrörelsen, men för de flesta kvinnor var det svårt att ta plats.

Kvinnor saknade både rösträtt och valbarhet. Långt ifrån alla män var

intresserade av att driva frågan om kvinnors rösträtt när inte ens alla män

hade rösträtt.

Varför var många män ointresserade av kvinnors rättigheter?

Kvinnorörelsen var ingen enhetlig organisation utan bestod av en mängd

olika grupper med samma mål. Ibland samarbetade de, ibland inte. Gemensamt

var att de arbetade för kvinnors rättigheter. Idag talas det om feminism,

men det begreppet användes inte i Sverige förrän en bit in på 1900-talet.

Den tidiga kvinnorörelsen kämpade för att få samma rättigheter som

män. Det gällde såväl tillgång till olika yrken som till utbildningar och rösträtt.

Kvinnorna blev ofta angripna av sina motståndare med påståenden om att de

inte var riktiga kvinnor eller inte ville ha familjer. Det var naturligtvis inte sant,

de flesta kvinnor som var aktiva i de här frågorna levde sina liv precis som

andra.

Kampen för kvinnlig rösträtt inleddes på allvar i början av 1900-talet. Arbetarrörelsen

var först kritisk och tyckte att kvinnorörelsen splittrade arbetarna.

Vilket mål var gemensamt för de olika kvinnogrupperna?

Varför kritiserade arbetarrörelsen kvinnorörelsen?


En av de första kvinnoorganisationerna var Fredrika Bremer-förbundet, som

grundades 1884 och i första hand lockade kvinnor från borgerliga kretsar. En

social demokratisk kvinnorörelse började organiseras i början av 1900-talet.

Tillsammans med Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och flera

andra kvinno organisationer drev de på i rösträttsfrågan. Först 1921 kunde

kvinnor delta i val på samma villkor som män.

Vad hände 1921?

Elin Wägner var en författare

vars böcker ofta handlade om

kvinnors rättigheter, fredsfrågor,

sociala frågor och miljöfrågor.

Hon var mycket engagerad i

kampen för kvinnlig rösträtt.

På bilden syns hon bredvid en

samling av de 350 000 namnunderskrifter

som samlades in

till stöd för kvinnlig rösträtt

1913–1914.

186 Kapitel 10

Utvandrarlandet Sverige

Redan på 1600-talet hade svenskar utvandrat till Nordamerika, men det var mer

ett led i försöket att skapa svenska kolonier än emigration. Människor betraktades

närmast som statens egendom och att emigrera var olagligt. Dessutom var

resorna långa och dyra, och svenskar kände inte till mycket om Nordamerika.

När det svenska samhället blev öppnare och befolkningen växte blev det

tänkbart och möjligt att flytta.

Några orsaker till emigrationen var befolkningstillväxten, svårig heter att

försörja sig och att förbudet att emigrera avskaffades på 1830-talet.

60 000

50 000

40 000

1869

1882

1887

1892

1903

30 000

1910

1923

1948 1957

20 000

1885

10 000 1854

1894 1908

1877

0

1918

1850 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960

total utvandring (inkl. t.o.m. år 1908 beräknad oredovisad utvandring)

total invandring (fr.o.m. 1871, siffrorna 1871–74 är ungefärliga)

Missväxt och propaganda

Totalt 4 050 svenska namn är registrerade i de amerikanska hamnarna mellan

1820 och 1850. Under perioden ägde alltså en tidig, men liten utvandring rum,

som föregick de stora vågorna av emigranter som kom senare. De första som

reste var bönder som letade sig till trakter som påminde om hemlandet.

Därför blev Minnesota och Wisconsin populära slutdestinationer.

Under 1867–1869 drabbades Sverige av svår missväxt. Människor svalt till

döds, och de som överlevde hade svåra år.


Mellan 1851 och 1867 hade 30 000 personer lämnat landet, men 1869

exploderade emigrationen och mer än 40 000 människor utvandrade det

året. I de län som drabbades hårdast mångdubblades antalet utflyttade.

Emigrationen påverkade vissa delar av landet mer än andra. I Kronobergs

län i Småland beräknas emigrationen ha niodubblats.

Vad hände 1869, som ledde till att emigrationen ökade?

I slutet av 1800-talet spreds propaganda för emigrationen. Det amerikanska

inbördeskriget var slut, och löften om gratis mark till den som emigrerade

lockade många. De som var motståndare till emigrationen beskyllde ofta

rederierna för att locka människor att flytta utan att tänka på konsekvenserna.

Vad var det som lockade emigranter efter inbördeskrigets slut?

De som hade emigrerat skrev brev hem. Amerikabreven beskrev ofta en

lyckosam tillvaro i det nya landet. Långt ifrån alltid stämde den bilden, men

den som lämnat sitt hemland ville inte berätta att den misslyckats. De positiva

Amerikabreven ledde till att fler emigrerade.

Varför fick Amerikabreven många att emigrera?

Skälen för att lämna Sverige varierade alltså. Det handlade

om både push- och pullfaktorer, både gratis mark och

missväxt. Den kraftiga befolknings tillväxten hade lett till

att mängder av människor inte kunde försörja sig.

Andra orsaker var religiöst förtryck eller svartlistning

på grund av fackföreningsarbete.

Hvita Stjern-linjen var ett av

de rederier som fraktade

emigranter till Nordamerika.

188 Kapitel 10

Resan till Nordamerika

I södra Sverige färdades människor från sina gamla gårdar till en hamn, ofta

Göteborg, där segelfartyg tog dem till England och vidare till Nordamerika. De

som kom från östra Sverige eller Norrland reste ofta söderut längs östkusten.

Emigranterna reste i trånga lastutrymmen. Resan kunde ta mer än en

månad och var påfrestande, med dålig mat och hygien. I slutet av 1860-talet

började man frakta passagerare över Atlanten med ångfartyg, vilket minskade

färdtiden mycket.

Hur gjordes resan före och efter 1860?

Vart reste svenskarna?

Mellan 1865 och 1890 sjönk priset för överfarten med 50 %. Då kunde även

människor som inte hade en gård eller ett torp att sälja emigrera. Det innebar

att fler ensamma och ogifta lämnade Sverige.

Varför var det fler som reste efter 1890?

Alltfler emigranter tog sig till städerna i jakt på arbeten. New York och Chicago

tog emot många svenskar. I början av 1900-talet var Chicago den stad i världen

där det levde näst flest svensktalande, bara i Stockholm bodde fler.

När väl några svenskar hade bosatt sig på en plats blev det enklare för andra

att komma efter. Därför uppstod samhällen som var helt svensktalande. På

många av dessa platser finns fortfarande ett starkt svenskt kulturarv.

Varför kallades Chicago för Sveriges näst största stad?


Svenska emigranter

i en enkel stuga

någonstans i USA i

början av 1900-talet.

Ett längre perspektiv

Det är svårt att fastställa de långsiktiga konsekvenserna av emigrationen.

Många ambitiösa människor lämnade Sverige och befolkningen minskade,

men många flyttade också tillbaka och hade med sig nya idéer och erfarenheter,

vilket skapade ett tidigt kulturellt utbyte mellan Nordamerika och Sverige.

Varför var emigrationen bra för Sverige?

Samtidigt minskade också spänningarna i Sverige. Människor som var missnöjda

eller utsattes för förtryck lämnade landet. Myndigheterna började förstå

att något måste göras.

Ojämlikhet, politiskt och religiöst förtryck gjorde att emigrationen fortsatte

in på 1900-talet. Utflyttningen avtog inte förrän första världskriget satte stopp

för resor över Atlanten.

Sverige blev en demokrati och långsamt ett bättre land att leva i. När

emigrationen avtog hade mer än 1,5 miljon lämnat landet. Trots det hade

Sveriges befolkning vuxit från 4 till 5 miljoner invånare mellan 1865 och 1900.

Sverige var länge ett emigrantland. Först under 1940-talet, när människor

flydde undan kriget i Europa, blev Sverige på allvar ett land människor flydde

till istället för ifrån.

Hur många människor lämnade Sverige totalt?

190 Kapitel 10

Ellis Island

Emigranterna till Nordamerika anlände oftast till New Yorks hamn. Där var de

nyanlända ett lätt byte för folk som lurade eller rånade dem. För att skydda

emigranterna byggdes det gamla fortet Castle Garden om till ankomsthall,

men det var inte tillräckligt.

1892 togs en specialbyggd anläggning på Ellis Island i bruk. Dit kom miljontals

människor för inspektion, deras resehandlingar granskades och de undersöktes

av läkare. Människor med kroniska eller misstänkt dödliga sjukdomar nekades

inträde i landet och skickades tillbaka.

Många människor fick helt nya namn. En del bytte självmant, men andra fick byta

för att inspektörerna inte kunde stava till de utländska namnen. Ibland översatte

man helt enkelt namnet, till exempel kunde Schwartz bli Black.

Ellis Island stängde som ankomsthall 1954.

Emigrantstationen på Ellis Island tog emot 12 miljoner människor under åren den var i bruk.


Samerna

I vårt land fanns människor långt innan namnet Sverige ens existerade. I norr

levde det svenska ursprungsfolket samerna på ett område som idag täcks in

av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. De hade eget språk, egen kultur och

religion, och levde ofta som nomader med renskötsel. I södra området och

utmed kusten fanns samer som i första hand livnärde sig på fiske och jakt.

På 1700-talet började Sverige på allvar att kolonisera områden där samer

levde. Eftersom jordbruk inte fungerade så bra i norr försörjde sig nybyggarna

på jakt och fiske, vilket innebar att de trängde undan samerna från områden

där de levt i hundratals, kanske tusentals år.

När började nybyggare tränga undan samerna?

Sápmi och svensk kolonialism

Under medeltiden tog svenska stormän under en period ut skatter från

samerna i samband med handel i områdena. Så småningom visade den

svenska kungamakten alltmer intresse. På 1600-talet beslutade Sverige och

Ryssland om gränserna i norr. Staten ville ha kontroll över området och kunna

ta ut skatt.

Under 1700- och 1800-talen drogs nya gränser mellan Norge, Sverige och

Ryssland. Gränserna tog ingen hänsyn till samerna. Deras land delades upp

och blev andra länders, på samma sätt som kolonisatörer gjort i många andra

delar av världen.

Vad hände med samernas land på 1700- och 1800-talen?

Den svenska statsmakten tyckte att områdena i norr var i behov av

modernisering, civilisering och försvenskning. Dessutom fanns där stora

naturrikedomar. I takt med att behoven av resurser ökade så ökade också

trycket på samerna. Deras områden betraktades som obebodd ödemark,

öppen för kolonisation och bebyggelse.

Varför var den svenska staten intresserad av samernas landområden?

192 Kapitel 10

När nationalismen fick fäste i Sverige kring sekelskiftet 1900 började en aktiv

kampanj för att försvenska, assimilera, samerna. Kampanjerna hade tydliga

inslag av rasism, och samer behandlades ofta väldigt illa.

I början av 1900-talet beslöts att samer skulle fortsätta vara samer. Politiken

kallades ”lapp ska vara lapp”. Den innebar att samer skulle bo på fjället och

sköta renar. De som gjorde det skulle inte försvenskas. De skulle inte bo i hus

eller äta med bestick och tallrik. Barnen fick inte gå i vanlig skola, utan istället

en skola av sämre kvalitet.

Vad innebar ”lapp ska vara lapp”?

De som inte var renägare behandlades helt annorlunda. Samiska som språk

förbjöds i skolorna, trots att många barn inte kunde ett ord svenska. Den

samiska kulturen trycktes ner. Religionen betraktades som olaglig och man

försökte kristna samerna.

Idag har samerna status som nationell minoritet, även om minnet av den

svenska kolonialismen lever kvar.

Samernas kamp pågår än idag. Efter en tioårig rättstvist vann Girjas sameby i januari 2020 över svenska

staten i Högsta domstolen och fick därmed rätt att bestämma om jakt- och fiskerättigheter på byns marker.


Romer

Samerna är inte den enda minoritetsbefolkningen i Sverige. En annan är de

som idag kallas romer. Den äldsta källan som nämner romer i Sverige är från

1500-talet. När man reglerade vilka som fick befinna sig i landet var romer inte

välkomna. Romska män kunde dömas till döden för det. Under 1600-talet

mildrades bestämmelserna något. Istället för att avrättas skulle romer istället

utvisas.

Katarina Taikon (t.v.) var en

framgångsrik författare och

aktivist som under 1960-

och 1970-talen kämpade

för romers rättigheter i

Sverige.

Hur länge har det funnits romer i Sverige?

Vilket straff kunde en romsk man få om han vistades i Sverige?

Även om reglerna var hårda så fortsatte romer bo i Sverige. Under 1700-talet

finns exempel på romer i krigsmakten, ibland som hantverkare och ibland

som soldater. Många av de romer som tjänstgjorde i svensk militär hade sitt

ursprung i Finland, och när landet tillföll Ryssland 1809 blev kontakter

med dem, liksom med svenska romer, misstänkliggjorda. Att ha släktoch

vänskapsband över nationsgränser ansågs misstänkt.

Nämn ett skäl till att romer misstänkliggjordes under 1800-talet.

194 Kapitel 10

På 1800-talet fanns romer i hela landet. Ofta bodde de kortare tid i någon by

men reste sedan vidare, eftersom de var förbjudna att bosätta sig permanent.

Under denna period invandrade också grupper från Östeuropa som flydde

undan slaveri. I takt med att den nationalistiska ideologin fick fotfäste i

Sverige ökade förföljelsen av romer. Deras kultur och språk ansågs inte få

plats i Sverige. Under 1900-talet tvångsomhändertogs romska barn och vuxna

tvångssteriliserades för att inte kunna få barn.

Vad hände med många romer i början av 1900-talet?

Romerna har varit och är fortfarande utsatta för rasistiska förföljelser. Begrepp

som ”tattare” och ”zigenare” har använts nedsättande och betraktas numera

som rasistiska uttryck som inte ska användas. Idag har romer en position som

nationell minoritet i Sverige, och såväl språk som kultur har en särställning.

Sverige har fem nationella minoriteter:

Samer

Judar

Romer

Sverigefinnar

Tornedalingar


Ordlista

Agitator

Amerikabrev

Arrendera

Assimilera

Backstugusittare

Beslutande makt

Bruk

Celsiusskalan

Ellis Island

Enskifte

Fattighjon

Flottning

Frikyrka

Försvenskning

Gesällvandring

Göta kanal

Hattar

Hemman

Politisk talare som försöker övertyga människor om sin

uppfattning.

Brev som skrevs av människor som emigrerat till USA,

ofta överdrivet positiva.

Att hyra mark av någon.

Förändra någon eller några till att passa in.

Benämning på fattig person som bodde i ett litet hus på

annans mark.

Den som bestämmer vad som ska genomföras.

Industriell anläggning som låg utanför städerna.

Temperaturskala som utgår från vattnets kok- och

fryspunkt.

Station utanför New York som tog emot emigranter.

Ett av de första försöken att slå samman marker till

en fastighet, under 1700- och 1800-talen.

Den som var fattig och måste få hjälp av socknen.

Transport av stockar i rinnande vatten.

Religiöst samfund som inte är en del av statskyrkan.

Att assimilera en folkgrupp till svensk kultur.

Resa som den som skulle lära sig ett hantverksyrke gjorde

för att lära sig nya metoder.

Vattenväg som går genom Sverige i öst-västlig riktning.

Byggdes 1830.

Parti under frihetstiden, som ville ha en aktiv utrikespolitik

och bl.a. startade krig mot Ryssland.

Jordbruksfastighet.

196 Kapitel 10

Konjunktur

Konventikelplakatet

Konvertera

Ekonomins upp- och nedgångar.

Lag som förbjöd religiösa sammankomster i hemmen.

Att byta religion.

Laga skifte Fortsättning på enskiftet som började gälla 1827.

Merkantilism

Monarki

Munkorgslagen

Myndig

Mössor

Nyodling

Offentlighetsprincip

Ostindiska kompaniet

Proletarisering

Regeringsformen

Representationsreformen

Romer

Samer

Samfund

Satir

Skrå

Smädande

Stegling

Stora daldansen

Ekonomisk idé om att det egna landets produktion ska

skyddas. Målet var att inte importera, utan bara exportera.

Stat som styrs av kung, drottning eller liknande.

Lag som inskränkte tryck- och yttrandefrihet. Riktad mot

socialisternas agitation.

En medborgare som betraktas som ansvarig för sina

handlingar och har vissa rättigheter och skyldigheter.

Parti under frihetstiden, som hade liberala idéer och ville

ha en mer försiktig utrikespolitik.

När man odlar mark som aldrig varit odlad tidigare.

Idé om att statens maktutövning ska vara offentlig.

Sammanslutning av handelsmän som ansvarade för

svensk handel med Kina och Indien.

När människor går från att vara självägande och

självf örsörjande till att lönearbeta.

Den grundlag som reglerar Sveriges statsskick. Infördes

1809.

När ståndsriksdagen avskaffades och tvåkammarriksdag

infördes 1866.

En av Sveriges nationella minoriteter.

Sveriges ursprungsfolk.

Religiös rörelse.

Humoristiskt och bitande hån, ofta riktat mot dem som

har makt.

Sammanslutning för en yrkesgrupp.

Vara elak och nedlåtande mot någon.

Dödsstraff som innebar att den dömde halshöggs.

Kroppen höggs sedan i fyra delar som fästes på ett hjul

som sattes på pålar.

Det sista stora bondeupproret i Sverige.


Stormaktstiden

Storskifte

Svartlistad

Torpare

Tryckfrihet

Tvåkammarriksdag

Typograf

Valbarhet

Verkställande makt

Period när Sverige var en av Europas stormakter,

1611–1718.

Ett första steg mot att föra ihop tegar till större enheter.

Någon som förbjudits att göra något, till exempel arbeta

i en viss bransch.

Människor på landsbygden som arrenderade mindre

jordbruk, s.k. torp.

Rätten att skriva och trycka åsikter i text.

En riksdag som är uppdelad i två olika beslutande

församlingar.

Arbetare som tryckte böcker och tidningar.

Rätten att kunna bli vald.

Den som ser till att fattade beslut blir genomförda.

Kapitel 11

Världen under 1800-talet


kommer du att få lära dig om hur Europa erövrade världen. Du kommer få

kunskap om hur strävan efter att vara en stormakt ledde till erövringar och

krig, men också om hur Europa spred språk och kulturer över världen. I kapitlet

får du också en förklaring till hur det ser ut i världen idag, varför vissa länder

har de problem och konflikter som de har.

Imperialismen

Under andra halvan av 1800-talet hade Tyskland blivit Europas nya stormakt.

Ute i världen dominerade fortfarande Storbritannien, men hade nu en ny

konkurrent. Tillsammans med Frankrike ledde de båda länderna utvecklingen

under den period som kallas för imperialismen, 1880 –1914. Tillsammans

med nationalismen är detta en av 1800-talets stora utvecklingslinjer.

Européerna hade haft kolonier i flera hundra år när Tyskland blev ett rike.

Tidigare hade dock kolonin i första hand varit en plats där man hämtade

råvaror. När ekonomin förändrades blev det intressant att få mer ekonomisk,

politisk och kulturell makt över kolonierna.

1800-talets frihandel hade gynnat Storbritannien. Men när fler länder

industrialiserades ökade konkurrensen. Nu gällde det istället att skydda sina

egna intressen.

De europeiska makterna strävade samtidigt efter utvidgning av sina kolonier,

för att bygga imperier. Även USA och Japan började föra en imperialistisk

politik, främst i området runt Stilla havet.

Vad hade européerna främst använt kolonierna till tidigare?

Hur förändrades detta under 1800-talet?

imperium

= stort välde

med besittningar

långt

utanför det

egna landet

200 Kapitel 11

Varför imperialism?

Förklaringarna till varför de europeiska staterna ville bygga imperier var flera,

den främsta har med ekonomi att göra. Den industriella utvecklingen kostade

pengar. Det behövdes också råvaror som saknades i Europa, och man

behövde marknader att sälja sina nya varor på.

Allt detta fanns i kolonierna, framförallt i Afrika. Råvaror som gummi, koppar

och volfram skeppades till Europa och tillbaka till Afrika skeppades färdiga

produkter för försäljning. Men det var ingen särskilt lönsam affär. Före

1914 var de flesta av områdena för fattiga för att på allvar kunna bli stora

exportmarknader.

Vilka råvaror hämtades i kolonierna och varför behövde Europa dem?

Det fanns också politiska skäl. Idén om maktbalans hade fastslagits redan

under Wienkongressen. När en annan europeisk nation erövrade ett område i

världen fick den ett övertag som andra europeiska stater inte kunde acceptera.

Haiti första fria

latinamerikanska

staten 1804

Storbritannien

får Kapkolonin

1815

Monroedoktrinen

1823

Sepoyupproret

1857–58

Första

opiumkriget

1839–42

1800 1830

Världen under 1800-talet 201

På det sättet blev erövringen av kolonier som ett självspelande piano. När ett

område erövrades ledde det till att andra områden erövrades. Kolonierna

spelade en viktig roll i den militära kapplöpningen i världen.

Vilken politisk idé var betydelsefull för kolonialismens utbredning?

Det låg en prestige i att ha många kolonier. En nation med ett stort rike

framstod som mäktig. Men det fanns också kulturella och religiösa orsaker.

Ofta var dessa grundade i rasism. I Europa såg man sig själva som mer

civiliserade och bättre än andra folk. Man hade rätt utveckling, rätt kultur

och rätt religion, och betraktade det som sitt ansvar att sprida detta till de

”ociviliserade vildarna”. Det blev ”den vite mannens börda” att civilisera

världen, sprida kultur, vetenskap och kristendom.

Hur såg Europa på sig själva och andra folk?

Mogulriket

besegras

1858

Zulukriget

1879

Storbritannien

erövrar

Suezkanalen

1882

Berlinkonferensen

1884–85

Fashodakonflikten

1898

Viktoria kejsarinna i Indien

1876

USA tar

Panamakanalen

1903

Andra

opiumkriget

1856–60

Imperialismen ca 1880–1914

Boerkrigen

1899–1902

Kongostaten 1885–1908

1860 1890

1908

202 Kapitel 11

Indien

I Indien hade man lång erfarenhet av européer. Redan på 1400-talet hade

stormogulernas rike drabbats av portugisernas plundringar. Sedan kom fler

européer, först Nederländerna och därefter engelsmännen, som upprättat

Ostindiska kompaniet, och snart kom även fransmännen.

Indierna själva led av interna motsättningar, vilket försvagade dem. I och

med att Storbritannien besegrade Frankrike i sjuårskriget 1763 lade de beslag

på de franska kolonierna i Indien.

Från 1500-talet hade Indien styrts av stormogulerna. Deras muslimska rike

styrdes på ett sätt som liknade Europas feodala riken. Från mogulriket finns

fortfarande kvar mängder av byggnader. En av de mest kända är mausoleet

Taj Mahal.

Vad kallades det rike som styrde över Indien innan européerna kom dit?

Mogulriket försvagades under 1700-talet på grund av konkurrens från andra

riken och interna stridigheter. Samtidigt ökade Storbritanniens ambitioner att

erövra områden i Asien.

Efter sjuårskriget minskade mogulrikets motstånd. Indien erövrades bit för

bit, och 1858 annekterades mogulriket. Nu kontrol lerade britterna hela Indien.

Vad blev vändpunkten för Storbritanniens möjligheter att erövra Indien?

Taj Mahal uppfördes till

minne av mogulen Shah

Jahans (1592–1666)

andra fru. Det tog

20 år att bygga och

räknas idag som ett

världsarv. Hela området

täcker 17 hektar,

det vill säga ungefär

24 fotbollsplaner.


Den vite mannens börda

Den brittiske författaren Rudyard Kipling (1865–1936) föddes i en brittisk

familj i Bombay. Hans berättelser kretsade ofta kring britternas kolonialvälde

i Indien, och han är mest känd för Djungelboken från 1894. Kipling var en

mycket omtyckt författare och vann Nobel priset i litteratur 1907.

Kipling var en förespråkare för den brittiska imperialismen, vilket så småningom

gjorde honom mindre populär. En av hans mest berömda dikter

är ”Den vite mannens börda” som han skrev 1899 till stöd för USA:s invasion

av Filippinerna.

Tag upp den vite mannens börda,

sänd män med mod och spänst

i landsflykt, sänd er bästa flock

till era fångars tjänst

att träla i tungt harnesk,

att ge en vettlös hord,

ett galet, nyss fångat folk – halvt barn,

halvt djävlar – värn och vård.

Storbritannien betraktade Indien som en viktig koloni och satsade stora

pengar på kultur, industrialisering, utbildning och järnvägsbyggen. Mot slutet

av 1800-talet kunde hela Indien korsas på bara några dagar.

Det brittiska styret i Indien byggde upp en indisk medelklass av till exempel

lärare, jurister och journalister. Indier fick också möjlighet att studera i England.

Dessutom gjorde man engelskan till ett gemensamt språk. Sammantaget

skapade detta en lojalitet mot britterna inom vissa grupper i Indien.

Vilka grupper i Indien stödde britterna och varför?

Från de första erövringarna fram till 1858 var det dock inte den brittiska staten

som styrde över de indiska kolonierna. Istället hade Ostindiska kompaniet fått

detta uppdrag av den engelska drottningen. Kompaniet drev en sträng

europeiseringspolitik. Det innebar att de försökte få indierna att likna

européer så långt det gick. Ostindiska kompaniet gick hårt fram, och 1857

ledde detta till uppror.

Vilka styrde över Indien fram till 1858?

204 Kapitel 11

Änkebränning, eller "sati", var vanligt förekommande i Indien. År 1829 förbjöds sedvänjan av det brittiska

kolonialstyret.

Sepoyupproret

Sen mogultiden var islam en spridd religion. De som inte var muslimer var

hinduer. Dessa grupper hade olika religiösa seder som kom i konflikt med

kolonialmakten. Exempelvis praktiserade hinduerna änkebränning. Det

innebar att en änka följde sin man i döden genom att brännas på bål.

Vilka var Indiens två stora religioner?

Britterna ville sprida kristendomen i Indien och betraktade alla religiösa seder

som inte var kristna som vidskepelse. Såväl muslimska som hinduiska seder

och bruk bekämpades.

Det ledde till misstänksamhet mot britternas styre. Dessutom var många

missnöjda med europeiseringen och de höga skatterna. Det senare hade

även drabbat medelklassen, som annars hade varit lojala.

Varför uppstod missnöje i Indien?


I ostindiska kompaniets armé tjänstgjorde 140 000 indiska soldater. Dessa

kallades sepoyer, löd under brittiska officerare och hade kämpat både i Indien

och andra kolonialkrig.

Under 1857 började ett rykte spridas om att den nya ammunitionen hade

smorts in med såväl svin- som kofett. För muslimerna var grisen ett orent djur

och för hinduerna var kon ett heligt djur, så båda grupperna blev upprörda.

I maj 1857 bröt ett uppror ut, först i militära regementen, sedan även i

städerna. Britterna mötte upproret med militärmakt. Trots att britterna snart

tog kontroll över Indien igen var detta deras svåraste kolonialkrig. Totalt

beräknas så många som 800 000 indier ha dött i stridigheterna.

Varför bröt sepoyupproret ut?

Kejsarinna av Indien

Efter att upproret 1857–1858 slagits ner tog den brittiska staten över kontrollen

av riket. Imperialismen blev en statlig angelägenhet och knöts alltmer till

rikets intressen. Britterna insåg att de måste försonas med indierna. Framförallt

koncentrerade de sig på att bygga järnvägar, kanaler och företag. För att

ytterligare knyta Indien närmare kröntes den brittiska drottning Viktoria

(1819–1901) till ”kejsarinna av Indien”.

För britterna var nu Indien ”juvelen i kronan”. Trots det fortsatte problemen.

Det dröjde inte länge innan motstånd återigen uppstod, om än inte i väpnad

form. Mot slutet av 1800-talet bildades ett politiskt organiserat motstånd för

indisk frigörelse och självständighet. Efter första världskriget kom denna

rörelse att spela stor roll i Indien.

Hur gjorde britterna för att försonas med indierna?

206 Kapitel 11

Kulor, krut och kinin

Vid början av 1800-talet kunde man på en karta över Afrika se stora vita områden.

Det berodde på att européerna inte visste hur kontinentens inre såg ut.

Européerna hade bara varit vid kusterna, och det fanns endast ett fåtal större

europeiska kolonier: portugisiska Angola, som erövrades på 1500-talet,

franska Algeriet som erövrades på 1830-talet och den brittiska Kapkolonin.

År 1878 var mindre än 10 % av Afrika erövrat av europeiska länder.

Hur stor del av Afrika kontrollerades av europeiska länder 1878?

Vilja att kolonisera Afrika saknades inte, men det fanns hinder på vägen. I

inlandet fanns mäktiga riken som inte var intresserade av europeiskt styre,

och där härjade också malaria, som dödade så många européer att

kontinenten ibland kallades ”den vite mannens grav”.

Industrialisering och vetenskaplig utveckling i Europa ledde till att ett

läkemedel som kallades kinin uppfanns. Det var effektivt mot malaria

och fick stor betydelse för erövringen av Afrika.

Industrialiseringen bidrog också till förbättrade vapen. Kanoner, kulsprutor,

nya typer av gevär och bättre ammunition gav Europa ett stort övertag.

Tillsammans bidrog kulor, krut och kinin till erövringen av Afrika.

Vad var det som gjorde att européerna hade ett stort övertag?


Kapplöpningen om Afrika

Den europeiska önskan att tränga in i Afrika var stark. I äldre europeisk

historieskrivning har det beskrivits som kolonisering, men det handlade

snarare om en regelrätt erövring.

En konsekvens av erövringen blev att européerna delade upp Afrika med

gränsdragningar som inte tog någon hänsyn till var olika folkslag levde eller

var gamla gränser hade gått. Man kan säga att en ”kolonifeber” uppstod när

Europas stater tävlade om att roffa åt sig så mycket de kunde av de afrikanska

områdena.

Till de erövrade områdena kom europeiska soldater, ämbetsmän,

missionärer och företagare. Folk, släkter och familjer splittrades, och på

många platser tvingades afrikaner arbeta under slavliknande förhållanden.

Frankrike, Storbritannien och Tyskland var de hårdast drivande europeiska

länderna i denna tävlan, även om länder som Portugal och Belgien också

var delaktiga.

Vilka kolonialmakter drev på hårdast?

En amerikansk karta över Afrika från 1812.

208 Kapitel 11

Berlinkonferensen 1884–1885

För att undvika ett storskaligt krig om kolonierna tog Otto von Bismarck

initiativ till en konferens i Berlin. Samtliga europeiska stormakter och en rad

mindre stater deltog. Huvudfrågorna var en tvist mellan Belgien och Portugal

om rätten till området runt Kongofloden och hur anspråk på områden längs

Afrikas kust skulle hanteras i framtiden.

Var möttes kolonialmakterna för att komma överens?

Ofta har det sagts att konferensen var till för att dela upp Afrika, men något

sådant diskuterades inte. Istället diskuterades kustområdena och det fåtal

områden som inte redan var ockuperade. Inga principer för inlandet fanns

på agendan.

Följden av konferensen blev att området längs med Kongofloden blev den

belgiske kung Leopold II:s privata koloni. Konferensen beslutade också vilka

humanitära skyldigheter européerna hade mot befolkningen i erövrade

kolonier och hur missionsverksamheten skulle skyddas. Dessutom kom

de europeiska staterna överens om ett totalförbud mot slavhandel.

Vad beslutades om under Berlinkonferensen?

Med Berlinkonferensen

legitimerades jakten på

ytterligare kolonier.

Konferensen bidrog

till att befästa en

människosyn som ledde

till att afrikanerna kom

att behandlas mycket grymt.


Fashodakonflikten

Trots Berlinkonferensen uppstod ständigt nya konflikter, till exempel Fashodakonflikten

1898.

Storbritannien försökte binda ihop sina kolonier från nord till syd, medan

Frankrike försökte med väst till öst. Vid Fashoda, i det som idag är Sydsudan,

krockade ländernas ambitioner. Frankrike hade besatt ett område när en

mångfalt starkare brittisk styrka anlände. Konflikten ledde till spänningar som

spred sig i Europa. Oron för ett storkrig mellan Frankrike och Storbritannien

tilltog.

Fashodakonflikten löstes till slut genom att Frankrike gav upp sina planer på

ett sammanhängande kolonialvälde från väst till öst. Resultatet av konflikten var

samförstånd, och delningen av Afrika blev nu en förhandlingsfråga.

Vilka länder började nästan kriga vid Fashoda?

Kap–Kairo

Storbritannien hade som ambition att bygga ett sammanhängande kolonialvälde

från Kapkolonin i söder till Egypten i norr. År 1882 erövrade britterna

Egypten och Suezkanalen. De fortsatte att ockupera område för område och

lyckades nästan med sin ambition. Hade det inte varit för bildandet av Tyska

Östafrika 1885 så hade det gått.

En av de brittiska målsättningarna var att bygga en järnväg hela sträckan.

Stora delar av sträckan blev klar, men inte hela. Det dröjde långt in på 1900-

talet innan projektet övergavs.

Tysta Östafrika

= område som

koloniserades av

Tyskland, idag

Burundi, Rwanda

och Tanzania

Vad var britternas ambition med sina kolonier i Afrika?

210 Kapitel 11

Cecil Rhodes

Cecil Rhodes (1853–1902) föddes i en prästfamilj i England och skulle egentligen

själv ha blivit präst. På grund av hans dåliga hälsa skickade familjen honom till

Kapkolonin, där hans bror hade en plantage.

Cecil Rhodes investerade i den framväxande gruvnäringen och gjorde sig en

förmögenhet på diamanter. Han tog sedan alltmer aktiv del i politiken och blev

1890 premiärminister över Kapkolonin.

Rhodes var aktiv i försöken att utvidga det brittiska inflytandet norrut och en

av de drivande i byggandet av Kap–Kairo-förbindelsen. Han drev också

koloniseringen av det område som senare fick namnet Rhodesia efter sin

grundare.


Utforskandet

En del i imperialismen var att utforska Afrika. Vetenskapsmän reste till

kontinenten för att utforska dess geografi, studera människorna och hitta

nya växter och djur.

En av de mest kända utforskarna var David Livingstone (1813–1873). Livingstone

var missionär men också intresserad av geografi och gjorde anteckningar som

förenklade för kartritare och bidrog till kunskaper om kontinenten.

Livingstone blev den förste europé som nådde fram till Victoriafallen, och

han döpte dem efter den brittiska drottningen. Han ledde expeditioner för att

skapa handelsvägar till det inre av Afrika och för att hitta Nilens källa. Under

en lång tid hördes han inte av, och det började gå rykten om att han var död.

En expedition ledd av äventyraren Henry Morton Stanley (1841–1904) lyckades

hitta honom vid Tanganyikasjön 1871. När de möttes lär Stanley ha sagt den

berömda frasen: ”Doktor Livingstone, förmodar jag?”

Vad ville doktor Livingstone göra?

Kolonialkrig

Zulukriget bröt ut 1879. Zulufolket levde i det som var Kapkolonin och sågs

som ett hinder för fortsatt expansion och ett hot mot bosättarna. Brittiska

styrkor invaderade därför zuluområdet.

Zuluerna var många och kunde ställa upp långt större arméer än britterna,

men de saknade moderna vapen. Vid det avgörande slaget anföll över 40 000

zuluer knappt 5 000 brittiska soldater. Britterna försvarade sig med kulsprutor

och andra moderna vapen. När striden var över hade fler än 1 000 zulu krigare

dött men bara 10 britter.

När bröt zulukriget ut och varför var britterna så överlägsna?

Den brittiska imperialismen ledde till fler krig. Kapkolonin spelade en viktig

roll i den brittiska imperialismen, och 1899 startade ytterligare ett krig. I området

fanns också nederländska bosättare, boer. Britter och nederländare bodde i

varsin självständig republik. I området som boerna kontrollerade fanns guldoch

diamantgruvor, vilket var orsaken till att britterna anföll.

Vad kallades den grupp som konkurrerade med britterna i Kapkolonin?

212 Kapitel 11

Även boerkriget innehöll nya vapenslag och tekniker, men är mer känt för

britternas sätt att hantera de civila boerna. Boerna försvarade sig genom att

slåss i små grupper som slog till när britterna minst anade det. Grupperna

kunde gömma sig bland den civila befolkningen, och därför började britterna

samla ihop civila i stora läger. De kallade dessa för koncentrationsläger.

Förhållandena i lägren var fruktansvärda, och mer än 25 000 civila dog där.

År 1902 stod det klart att boerna hade besegrats. Fred slöts, boerna erbjöds

medborgarskap och hela kolonin blev därefter brittisk.

Hur behandlades de civila boerna?

Mellan vilka år utkämpades boerkriget?

Brott mot mänskligheten

Afrika exploaterades hårt. Vinsterna från handeln hamnade i europeiska

bolag eller i afrikanska bolag med europeiska ägare. För de flesta afrikaner

var imperialismen en katastrof. I kolonierna begicks regelmässigt brott mot

mänskligheten, som folkomflyttningar och övergrepp mot civilbefolkningen.

Belgiska Kongo

Ett syfte med Berlinkonferensen var att befästa rätten till Kongo. Den tillföll

den belgiske kungen Leopold II (1835–1909). Till sin hjälp hade kung Leopold

den brittiske journalisten och äventyraren Stanley. Stanley ledde erövringen

av landet längs den enorma Kongofloden, ett område lika stort som hela

västra Europa.

Stanley jagade rikedomar åt Leopold i Kongo, till en början främst elfenben,

som i Europa användes till allt från pianotangenter och biljardbollar till löständer.

I Europa ökade efterfrågan på rågummi, och expeditionerna gick allt

djupare in i Kongo där detta fanns i mängder.

Varför var Kongo en lönsam koloni?


Vid såväl byggen som gummijakt

användes slavarbetare. Kongoleserna

tvingades ut i skogarna för att samla

in gummi. Under tiden hölls deras

familjer som gisslan. Männen misshandlades

och kvinnorna våldtogs.

Den som inte samlade in tillräckligt

straffades med piskning eller andra

grymheter, som att tvingas äta

gummi.

Den som protesterade eller försökte

fly blev skjuten. Men kulor var dyrt.

För att en vakt skulle kunna visa att

han inte skjutit i onödan måste han

ta med den skjutnas hand tillbaka.

För varje skott måste han alltså kunna

visa upp en hand. Om han missade

målet eller sköt ett djur – han måste

ändå ha en hand med sig. Inte sällan

löste vakterna detta genom att helt

enkelt hugga av händer på arbetare.

Framförallt drabbades barn, som inte

kunde göra motstånd.

Kongolesiska barn med avhuggna händer.

Vad kunde hända om en vakt skjutit en kula för mycket?

214 Kapitel 11

Madeira

(Portugal)

Kanarieöarna

(Spanien)

Spanska

Marocko

Marocko

Tunisien

M e d e l h a v e t

Rio de

Oro

Algeriet

Libyen

Egypten

Gambia

(Storbrit.)

Guinea

Sierra

Leone

Liberia

Franska Västafrika

Guldkusten

Togo

Rio Muni

Nigeria

Cabinda

Kamerun

Franska

Kongo

Franska

Ekvatorial-

Afrika

Belgiska

Kongo

Sudan

Röda havet

Brittiska

Etiopien Somaliland

(Abessinien)

Brittiska

Östafrika

Tyska

Östafrika

Eritrea Franska

Somaliland

Italienska

Somaliland

Afrika 1913

Frankrike

Storbritannien

Tyskland

bildtext

Portugal

Belgien

Italien

Spanien

Självständig stat

A t

l a

n t

e n

Portugisiska

Västafrika

(Angola)

Tyska

Sydvästafrika

Rhodesia

Bechuanaland

Sydafrikanska

unionen

(självständigt 1910)

Nyasaland

Portugisiska

Östafrika

(Moçambique)

Swaziland

Basutoland

Madagaskar

Ryktet om förhållandena i Kongo spred sig till Europa. Först ville inte européerna

tro på det, men när oberoende utredare skickades dit förstod alla hur illa det

var. År 1908 tvingades Leopold lämna över Kongo till den belgiska staten, men

att låta Kongo bli självständigt var inte aktuellt.

Varför lämnade kung Leopold ifrån sig Kongo 1908?

Historiker beräknar att Kongos befolkning halverades under Leopolds styre.

Minst 8 miljoner människor dödades, men siffran är osäker och det kan ha

varit så många som 30 miljoner.

Hur påverkade kolonialstyret folkmängden i Kongo?


Kina

Kina hade ända sedan medeltiden varit en viktig handelspartner för europeiska

länder. När varor började transporteras till sjöss ökade handeln, och när

segelfartygen ersattes av ångfartyg blev den ännu mer intensiv.

I Kina fanns många varor som var eftertraktade. Kina var dock inte särskilt

intresserade av att handla med Europa. Industrialiseringen stärkte Europa,

samtidigt som Kina inte industrialiserades.

Varför var Kina viktigt för Europa?

Opiumkrigen

Med europeisk handel och imperialism kom också konflikter. Britterna

exporterade mängder av opium till Kina. Det skapade problem med

missbruk och kriminalitet. För Storbritannien var dock affärerna mycket

goda. Kineserna hade länge försökt begränsa handeln men inte lyckats.

Kejsaren av Kina förklarade nu opiumhandeln olaglig, vilket ledde till krig.

Opiumhantering i Calcutta.

216 Kapitel 11

Mellan 1839 och 1842 pågick det första opiumkriget. Det slutade med att

Storbritannien fick kontroll över Hongkong, som dock fortsatte vara en koloni

fram till 1999. Kina tvingades också betala stora skadestånd och öppna fler

hamnar för handel.

Vad exporterade britterna till Kina?

Mellan 1856 och 1860 pågick det andra opiumkriget. I det stod Storbritannien

och Frankrike som segrare och tvingade Kina att öppna upp landet för de

västerländska nationerna.

Kina fortsatte vara ett kejsardöme, men västeuropeiska handelsmän fick

allt större inflytande.

Vad blev följden av opiumkrigen?

Även Frankrike förde krig mot Kina och lyckades vinna segrar som garanterade

nya franska kolonier i söder. De kom att kallas Franska Indokina.

Krigen ledde till att många kineser ville göra landet mer modernt och

europeiskt. Det påverkade både industri och ekonomi. Det här hände

samtidigt som Japan började sina erövringar. De japanska framgångarna

ledde också till fler krav på modernisering.

Vad ledde de olika krigen till?

Boxarupproret

Missnöje med européerna och en lång period av missväxt ledde till ett uppror

på våren 1900. Det spred sig till stora delar av norra Kina. Målet var att stoppa

inflytandet från Europa och USA. De som ledde upproret kallades för ”de rättvisa

och harmoniska knytnävarna”, men européerna kallade dem för ”boxare”.

Upprorsmännen anföll allt utländskt, oavsett om det var kristna missionärer

eller järnvägar. Flera europeiska stater skickade trupper. Upproret slogs ner,

och boxarna straffades mycket hårt. I slutändan ledde boxarupproret till att

européerna fick ännu mer inflytande över Kina.

Varför bröt boxarupproret ut?


Det var vanligt med

satirteckningar som

kritiserade

imperialismen.

Teckningarna var

ofta fördomsfulla.

Amerikansk imperialism

När det talas om imperialism är det ofta den europeiska expansionen ut i

världen som avses. Men man får inte glömma att även USA hade

imperialistiska ambitioner. Redan när nationen grundades strävade man

efter att expandera västerut. USA var en imperialistisk stat från och med de

första nybyggarna.

Ett av de första betydelsefulla utrikespolitiska vägvalen för USA skedde

1823, i och med Monroedoktrinen. I den förklarade USA att all europeisk

inblandning i den sydamerikanska frigörelsen skulle ses som en fientlig

handling. På så sätt visade USA en vilja att utmana Europa.

Under första halvan av 1800-talet började USA intressera sig för Stilla havet

och erövrade en lång rad mindre öar. I slutet av seklet la man beslag på

Filippinerna och Hawaii. År 1903 tog USA kontroll över bygget av Panamakanalen.

Kanalen och området omkring kontrollerades av USA ända till

31 december 1999.

När började USA expandera västerut?

Nämn några exempel på amerikansk imperialism utanför de egna gränserna.

218 Kapitel 11

Sydamerika

Vid 1800-talets början var områdena söder och väster om det nybildade USA

fortfarande kolonier. Under Napoleonkrigen förändrades detta. Rörelser som

krävde självständighet uppstod. Flera nya nationer bildades. Först ut var Haiti

1804 och sist Dominikanska republiken 1844.

Efter detta bestod Latinamerika till största delen av självständiga stater,

även om några kolonier fanns kvar ända till 1960-talet.

De nya staterna blev inte demokratier. Istället uppstod nya kungadömen

eller republiker. Oavsett vad de kallades fick den som styrde nästan all makt.

I flera av staterna fortsatte dessutom slavhandeln att blomstra.

Hur styrdes de nya latinamerikanska länderna?

MEXIKO

1821

GUATEMALA

1838

EL SALVADOR

1838

COSTA RICA

1838

HONDURAS

1838

NICARAGUA

1838

PANAMA

1903

EQUADOR

1830

DOMINIKANSKA REP.

1844

HAITI

1804

COLOMBIA

1830

VENEZUELA

1830

GUYANA

1966

SURINAM

1975

Franska Guyana

S T I

L L A H

A V E T

PERU

1821

BOLIVA

1822

BRASILIEN

1822

PARAGUAY

1811

CHILE

1818

ARGENTINA

1810

URUGUAY

1828

Falklandsöarna

Sydgeorgien

Områden frigjorda 1810–1820



Områden frigjorda 1901–

Områden som hör till Frankrike

och Storbritannien än idag


Japan

Japan hade sedan 1600-talet varit en helt stängd stat. Det var ett feodalt rike

som helt saknade den utveckling som skett i Europa och Nordamerika.

Samtidigt låg landet bra till för att kunna bedriva handel med övriga Asien,

och USA ville öppna upp Japan för omvärlden.

Hur såg Japans kontakter med omvärlden ut från 1600-talet?

I juli 1853 seglade en amerikansk flotta in och lade sig utanför Tokyo. USA

krävde att Japan skulle öppna sig för handel med omvärlden. Japan tvingades

att acceptera. Detta kallas ibland kanonbåtsdiplomati.

Att Japan öppnades mot omvärlden ledde till strider om makten och ett

inbördeskrig som slutade med att kejsaren blev enväldig i slutet av 1860-talet.

Vad krävde USA av Japan, och vad blev följden av kraven?

Japan blev nu alltmer likt väst och tog till sig såväl juridik och ekonomi som

militär teknik och industrialisering. Japan tog också efter den imperialistiska

politiken, och 1894 startade en period av krig och erövringar av områden i

dagens Kina. Det ledde till krig mot Ryssland i början av 1900-talet, där Japan

segrade.

Imperialismens konsekvenser

Imperialismen gav enorma konsekvenser. För människorna som levde

i kolonierna var förändringarna störst, både i positiv och negativ riktning.

Kolonialkrigen skapade ett omfattande lidande för människor i de områdena.

I vissa fall splittrades folkslag när européer drog upp gränser, i andra fall

tvingades folk som varit fiender in i samma land. Gamla kulturer och riken

bröts sönder och försvann. Jakten på råvaror skapade ett ekonomiskt mönster

där vissa länder försörjde västvärlden med råvaror.

Än idag ser vi konsekvenser i form av fattigdom och svält i stora delar av

världen. Framförallt Afrika lider fortfarande av det Europa åstadkom under

några årtionden i slutet av 1800-talet.

På vilka sätt kan vi än idag se konsekvenser av imperialismen?

220 Kapitel 11

Ordlista

Berlinkonferensen

Boer

Franska Indokina

Frihandel

Hongkong

Imperialism

Imperium

Kanonbåtsdiplomati

Kinin

Latinamerika

Malaria

Mausoleum

Missionär

Möte i Berlin där regler för koloniseringen av Afrika

bestämdes.

Nederländska kolonister som styrde över områden i

anslutning till Kapkolonin.

Område i Sydöstasien som koloniserades av Frankrike.

Handel utan tull mellan olika länder.

Stad i Kina som blev brittisk koloni under opiumkrigen.

Ambitionen att bygga stora riken utanför sin egen nation

och kontrollera dem politiskt och ekonomiskt.

Stort välde med besittningar långt utanför det egna landet.

Påtryckningar som görs med hjälp av överlägsen militär.

Medicin som används mot malaria.

De delar av Amerika som har varit spanska, portugisiska

eller franska kolonier.

Svår febersjukdom som sprids av myggor.

En större gravbyggnad över jord.

Någon som sprider en religion

Mogulriket Rike i Indien, existerade 1526–1858.

Monroedoktrinen

Opium

Opiumkrigen

Ostindiska kompaniet

Amerikansk utrikespolitik som sa att all europeisk inblandning

på de amerikanska kontinenterna skulle räknas som

fientlig handling.

En sorts narkotika.

Krig mellan europeiska länder och Kina i mitten av

1800-talet. Ledde till ökat europeiskt inflytande.

Ett handelskompani som ansvarade för brittisk handel

med Indien och Kina.


Panamakanalen

Sepoyer

Stormogulerna

Taj Mahal

Tyska Östafrika

Zulukriget

Ämbetsman

Änkebränning

Kanal som går igenom Panama, binder samman Atlanten

och Stilla havet.

Indiska soldater som tjänstgjorde i Ostindiska kompaniets

armé.

Härskare över mogulriket i Indien.

Mausoleum i Indien. Mogulrikets mest kända byggnad.

Område som koloniserades av Tyskland. Idag Burundi,

Rwanda och Tanzania.

Kolonialkrig i Kapkolonin mellan Storbritannien och

zulunationen.

Högt uppsatt person inom staten.

När änkan brändes levande på sin döde mans likbål.

Kapitel 12

Mot det moderna Europa


kommer du att få lära dig om tiden när Europa lämnade 1800-talet bakom sig

och gick in i en period av fred och välstånd – om hur bättre tider faktiskt

ersatte det gamla och fattiga Europa. Kapitlet avslutas med de händelser

som ledde till ett krig som skulle bli tongivande för hela 1900-talet.

Efter det tysk-franska kriget 1871 rådde fred i Europa längre än det gjort någon

gång sedan romarrikets dagar. Mellan 1871 och 1914 kunde européerna tänka

på annat än krig. Det ledde till en ny framtidstro hos många människor i

Europa. Samtidigt förde europeiska stater krig i andra världsdelar, som en

konsekvens av Europas imperialistiska ambitioner, men på europeisk

mark rådde fred.

Världsutställningarna

När världen krympte och industrialiserades uppstod en kamp om vilket land

som kommit längst i utvecklingen. Man skapade därför världsutställningar,

där länderna kunde visa upp sina framsteg. Redan i London 1851 hade den

första ägt rum. Då var det framförallt Frankrike och England som tävlade om

uppmärksamheten.

Var genomfördes den första världsutställningen?

224 Kapitel 12

Under 1800-talets andra hälft

växte fenomenet och fler världsutställningar

arrangerades.

En av de mest berömda är den

i Paris 1889. Till den restes

världens då högsta byggnad,

Eiffeltornet, och slog världen

med häpnad.

När byggdes Eiffeltornet?

La belle époque

Framtidshoppet kan symboliseras av det sorglösa livet i sekelskiftets Paris.

Efter förlusten i fransk-tyska kriget 1871 och tumultet runt Paris kommunen

njöt parisarna av en lugn och fredlig period, som kallas la belle époque. Det

betyder ungefär ”den sköna tiden”.

Samtidigt växte en alltmer aggressiv och hämndlysten nationalism fram

i Frankrike. Tyskland framstod som den stora fienden, och kriget var inte

glömt.

Första

användbara bilen

1886

1871

Mot det moderna Europa 225

Badande i

Mölle kring

sekelskiftet

1900.

Goda tider, men inte för alla

Efter fransk-tyska kriget hade Frankrike hamnat i en högkonjunktur som

gynnade borgarna i landet. Ekonomin växte och för människor med pengar

blev livet enklare. Konserthus, salonger, teatrar och kaféer blomstrade.

Runt om i Europa följde livet för de rika samma mönster. Järnvägs -

ut byggnaden gjorde det möjligt för europeiska borgare att resa, och semester orter

växte fram i Europa. Ett exempel är badorten Mölle i norra Skåne.

Vilka gynnades av högkonjunkturen?

Skotten i Sarajevo

1914

Första Nobelpriset

1901

Kvinnlig rösträtt

i Finland

1906

Titanic

förliser

1912

Kvinnlig rösträtt

i Norge

1913

Fred i Europa 1871–1914

Dreyfusaffären 1894–1906

Balkankrigen

1912–1913

1890 1914

226 Kapitel 12

Antisemitism

Precis som under medeltiden präglades Europa av antisemitism. Under

Napoleons tid vid makten hade judar fått medborgerliga rättigheter, men det

innebar inte att de släpptes in i samhället. Judarna fick även vid sekelskiftet

utstå förföljelser, och därför började tanken på ett eget land för dem att växa

fram. Många europeiska judar emigrerade till Palestina och USA.

Vid 1800-talets slut fick antisemitismen nya former, och kom att handla om

att judarna hade ett skadligt inflytande på västerländsk kultur. Samtidigt

spreds nationalistiska idéer alltmer, och i det tankemönstret passade judarna

inte in.

Vad sa man om judar inom den europeiska nationalismen?

Dreyfusaffären

Alfred Dreyfus (1859–1935) kom från en judisk familj men hade trots det

lyckats bli officer. År 1894 upptäckte man att hemliga handlingar hade

lämnats över till Tyskland. Misstankarna riktades mot Dreyfus. Mot sitt

nekande och delvis med hjälp av förfalskade dokument dömdes han till

livstid på den franska fångön Djävulsön.

Nästan alla trodde att Dreyfus var skyldig, men hans familj arbetade hårt

för att rentvå honom. En våg av antisemitism drog genom Frankrike.

Efter några år upptäckte man att den verklige förrädaren var en adlig fransk

officer, som hade fortsatt spionera medan Dreyfus satt i fängelse. Trots

bevis frikändes officeren, vilket skapade stora protester.

Den franske författaren Émile Zola (1840–1902) skrev en mycket berömd

artikel där han riktade anklagelser mot Frankrikes president. Artikeln inleddes

med ”J’accuse”, som betyder ”jag anklagar”, vilket kommit att bli ett

berömt uttryck.

Dreyfusaffären blev politisk. Många socialister engagerade sig för honom.

Trots att det fanns bevis för att han var oskyldig dömdes han igen 1899.

Frankrikes president benådade honom dock direkt. Först 1906, när en av

spionerna hade erkänt, frikändes Dreyfus helt och hållet och fick tillbaka

sitt arbete i militären.

Affären blev ett av den moderna tidens tydligaste exempel på att den

gamla europeiska antisemitismen fortfarande levde.


Arbetare och kvinnor

Borgerligheten i Europa levde gott under det ekonomiska uppsvinget. För

arbetarna var det dock fortfarande tufft, men runt om i Europa hade de börjat

organisera sig i fackföreningar och nästan varje europeiskt land hade ett större

arbetarparti. Vid början av 1900-talet införde ett flertal länder allmän rösträtt för

män och arbetarrörelsen fick allt större utrymme i det politiska livet i Europa.

Det ledde till att livet för många människor förbättrades. Så länge det var

fred och ekonomisk tillväxt gynnades även arbetarklassen, i och med högre

löner och lägre arbetslöshet.

Även kvinnors möjligheter att ta del av det politiska livet förbättrades. Finland

blev 1906 först i Europa med kvinnlig rösträtt, och 1913 följde Norge efter.


Hur gynnades arbetarklassen av högkonjunkturen?

Teknik och vetenskap

Perioden fram till första världskrigets utbrott är en tid av flera vetenskapliga

framsteg, som på många sätt förändrade världen. Människan upplevde sig

i allt högre grad förstå sin plats i universum och såg sig som herre över naturen.

Alfred Nobel

Den svenske uppfinnaren Alfred Nobel (1833–1896) var verksam i många

länder. Han studerade främst sprängteknik, något som var av stor betydelse

under den industriella revolutionen när järnvägar skulle dras genom berg

och nya hus skulle byggas.

De sprängämnen som fanns var ofta instabila, och dödsolyckor var vanliga

även vid frakt av sprängämnen. År 1866 tog Nobel patent på dynamit, ett

sprängämne som var ofarligt tills det detonerades. Trots att han insåg att

ämnet kunde användas i vapen var han hoppfull. Han trodde att ett så kraftigt

vapen skulle ingen våga använda …

Nobel var också en skicklig affärsman och blev rik på oljeaffärer. När han

dog 1896 testamenterades nästan hela hans förmögenhet till ett pris som

skulle delas ut inom vetenskap, litteratur och fredsarbete. Det första Nobelpriset

delades ut 1901.

Vilken uppfinning brukar Alfred Nobel förknippas med?

228 Kapitel 12

Makarna Curie

Marie Curie (1867–1934) kom ursprungligen från Polen. Efter sin skolgång i

Warszawa hamnade hon i Paris där hon gifte sig med Pierre Curie. Marie

studerade uranstrålning, en helt ny upptäckt. Marie upptäckte 1898 de två

radioaktiva ämnena polonium och radium. Tillsammans med sin make

studerade hon strålningens egenskaper och upptäckte bland annat möjligheten

att bota cancer med hjälp av strålning.

Varför var Marie Curies upptäckt 1898 så viktig?

Pierre Curie och Henry Becquerel skulle tilldelas Nobelpriset i fysik 1903, för

arbetet med radioaktivitet. Pierre vägrade dock ta emot det om han inte fick

dela priset med Marie, eftersom hennes arbete hade varit så viktigt för resultaten.

Så blev det, och hon blev därmed den första kvinnliga Nobelpristagaren. Men

hon fick priset ytterligare en gång, 1911, för upptäckten av radium och polonium.

Därmed blev hon också den första som fått Nobelpriset två gånger.

Marie Curie dog 1934, förmodligen till följd av den strålning hon utsatt sig

själv för. Hennes dagböcker och anteckningar är än idag så radioaktiva att de

räknas som hälsofarliga och därför förvaras inneslutna i bly.

Varför är Marie Curies Nobelpris annorlunda i jämförelse

med många andras?

Makarna Curie i

sitt laboratorium

1904.


Charles Darwin och människans ursprung

Charles Darwin (1809–1882) föddes in i en familj av kända akademiker och

fick en mycket god utbildning.

1831–1836 följde han med på en jordenruntresa som sällskap till kaptenen.

Under resan fick han gott om tid att studera skeppets bibliotek och skaffade

sig omfattande kunskaper. Han studerade naturen på de platser där fartyget

lade till, och när han återvände till England var han en mycket kunnig naturforskare.

Under en landstigning på Galapagosöarna noterade Darwin att det fanns

en rad olika finkar som alla hade anpassat sig efter livet på respektive ö. Detta

kom att bli avgörande för hans vidare forskning.

Hans stora verk Om arternas uppkomst kom 1859. I det presenterade han

grunden för det naturliga urvalet. Teorin om evolution och människans

härstamning mötte hårt motstånd. Den stred mot både vetenskapens och

kyrkans uppfattning.

Idag vet vi att Darwin hade rätt, och stora delar av den moderna biologin

vilar på hans forskning.

Vilken teori lanserade Darwin?

Varför blev Darwins idéer kritiserade?

När Darwin presenterade sin forskning

om människans ursprung 1871

möttes hans teorier av skepsis och

hån. Idag vet vi att Darwin hade rätt.

230 Kapitel 12

Uppfinningar

Slutet av 1800-talet var de många uppfinningarnas tid. Mycket hade hänt

redan i mitten av seklet, men nu gick det ännu snabbare och flera gamla

uppfinningar utvecklades vidare. Cykeln spred sig och blev ett vanligare

fordon. Den första användbara bilen kom 1886. Andra nyheter var till exempel

film, bergochdalbanor och utrustning för hemmet som dammsugare,

glöd lampor och skrivmaskiner.

Även den militärtekniska utvecklingen drevs framåt och ledde till nya

vapen, sprängämnen och sätt att bedriva krig. Under 1800-talet utvecklades

vapnen från mynningsladdade gevär via bakladdade kulgevär till helautomatiska

vapen. Andra militära uppfinningar var pansarskepp och

artilleri som kunde skjuta över långa avstånd.

Tack vare industrialiseringen kunde alltfler vapen tillverkas. Mängden

vapen ökade kraftigt och även deras kvalitet, vilket skulle få betydelse under

1900-talet.

En av Sveriges första dammsugare köptes in till Tjolöholms slott i Halland i början av 1900-talet.

Damm sugaren vägde mer än ett ton och drogs fram till slottet med hästar. Sedan drog man in en

lång slang genom fönstret för att kunna dammsuga salongernas heltäckningsmattor.


Klockan 00.15 den 15 april 1912 skickades meddelandet ut på telegraf: "... har slagit i isberg ... sjunker

fort ... kom till vår assistans ..." Målning av den tyske konstnären Willy Stöwer.

Titanic

I England byggdes världens mest moderna passagerarfartyg. RMS Titanic var

269 meter långt, utrustat med fyra skorstenar och konstruerat för att kunna

frakta människor från alla samhällsklasser över Atlanten. Fartyget betraktades

av många som det slutgiltiga beviset för teknikens seger över naturen.

Den 10 april 1912 lämnade Titanic Southampton för sin jungfruresa till

New York. Fem dagar senare kolliderade Titanic med ett isberg på Atlanten

och sjönk på mindre än tre timmar. Över 1 500 personer drunknade.

När sjönk Titanic?

232 Kapitel 12

Mot ett mörkare Europa

Trots hopp, framtidstro och positiv utveckling lurade ett nytt europeiskt

storkrig runt hörnet.

Osmanska riket hade försvagats under 1800-talet. En väpnad konflikt

mellan Italien och Osmanska riket 1911 ledde till att staterna på Balkanhalvön

bildade ett förbund som 1912 anföll osmanerna. De drevs tillbaka ända till

Konstantinopel innan fred slöts.

År 1913 återupptogs stridigheterna, men nu mellan dem som tidigare

samarbetat. När kriget var över hade Osmanska riket förlorat nästan samtliga

områden i Europa. Serbien hade expanderat och Österrike-Ungern började

känna sig hotat. Samtidigt vände sig Bulgarien till Österrike-Ungern för stöd

och Rumänien till Ryssland.

Utöver det fanns en nationalistisk rörelse i de områden som styrdes av

Österrike-Ungern. Stämningen på Balkan var minst sagt laddad. Under ett

stats besök i Sarajevo den 28 juni 1914 sköts Österrike-Ungerns tronföljare.

Men att ”skotten i Sarajevo” skulle leda till ett nytt europeiskt storkrig var det

nog ingen som anade då.


Målning av "skotten i Sarajevo", som dödade

Österrike-Ungerns tronföljare Franz Ferdinand

och hans hustru Sophie von Chotek, och som

brukar betraktas som inledningen till första

världskriget.


Ordlista

Antisemitism

Balkanhalvön

Dynamit

Evolution

Finkar

Högkonjunktur

Jungfruresa

Naturligt urval

Titanic

Hat mot judar.

Halvö i sydöstra Europa.

Sprängämne som uppfanns av Alfred Nobel. Gjorde

sprängning mycket säkrare.

När arter utvecklas och deras egenskaper förändras.

En mindre fågelart.

Ekonomisk period då löner stiger och arbetslösheten är låg.

Ett skepps första resa.

Biologisk process som gör att de individer av en art som är

bäst anpassade har lättast att överleva och sprida sina gener

vidare.

Det tidiga 1900-talets största skepp. Kolliderade med isberg

och sjönk 1912.

234 Register

Register

Hänvisning till sida där ordet nämns,

antingen i text eller bild/karta.

A

adel 51, 52, 93, 154, 173, 182

Adolf Fredrik 156

Aftonbladet 172

Alströmer, Jonas 162

amerikanska inbördeskriget 141, 144–

147, 187

Amerikas konfedererade stater 141,

144, 150

Anckarström, Jacob Johan 158

Andersonville 146

arbetarklass 64, 91, 93, 114, 130, 227

arbetarrörelsen 114, 115, 134, 175,

178–182, 184, 227

arbetsdelning 92, 100

arrendera 166, 195

B

Balkan 30, 225, 232

barnarbete 89, 91

befolkningsökning 83, 94, 95, 168

Belgiska Kongo 212, 214

Bellman, Carl-Michael 163

Bernadotte, Jean-Baptiste 155, 165

Bill of rights 24, 27, 32

Bismarck, Otto von 122–125, 208

boerkriget 201, 212

borgarklass 67, 75, 90, 97, 112, 117

Boston tea party 40, 43, 49

Bostonmassakern 40, 42, 43, 49

bosättare 137, 150, 211

brott mot mänskligheten 17, 142, 150,

212

bruk 161, 95

Brumairekuppen 61, 63, 68

Burke, Edmund 113

C

Celsius, Anders 162

censur 30, 32

Code civil/Code Napoleon 69, 75

Curie, Marie 228

D

Dalin, Olof von 164

Darwin, Charles 229

Davis, Jefferson 145

De hundra dagarna 69, 73

Deklarationen om kvinnans och

medborgarinnans rättigheter 64

Deklarationen om människans och

medborgarens rättigheter 58

demografisk transition 94, 95, 100

demokratirörelsen 178, 183

Den nya världen 25, 32, 39, 132, 138

Diderot, Denis 29, 126

diktatur 61, 64, 65

Dreyfusaffären 225, 226

drottning Victoria 205

E

eden i bollhuset 57, 60, 65

Edison, Thomas 96

Elba 72, 103

Ellis Island 190

emigration 131–134, 141, 155, 186–

189

Encyclopédie 29, 32

Engels, Friedrich 115, 116

envälde 23–25, 30, 32, 37

epok 21, 35, 36

evolution 229, 233

F

fackförening 114, 128, 134, 149, 178–

180, 187, 227

Fashoda 201, 209

feminism 28, 32, 116, 163, 184

Register 235

Fersen, Axel von 158

folkrörelse 178, 181–184

Fort Sumter 145, 150

Franska Indokina 216, 220

frihandel 98, 100, 199, 220

frihetstiden 153–156, 162, 195, 196

förlagssystem 84, 100

G

Garibaldi, Guiseppe 119

generalständerna 56, 60

giljotin 60–62

Gouze, Marie 64

grundlag 49, 154, 155, 164, 165, 196

Gustav III 30, 154, 156–158, 162–164

Gustav IV Adolf 164

Göta kanal 177, 195

H

Habsburgska riket 24, 32

hattar och mössor 154, 195, 196

Hierta, Lars Johan 172

husförhör 169

I

identitet 9, 21, 41, 64, 105

ideologi 112–117, 134, 194

imperialism 8, 199–220

Indian removal act 140, 142, 150

indianer 43, 46, 137, 140, 143, 151

Indien 88, 196, 201–205

J

jakobiner 60, 61, 65

Japan 216, 219

Jefferson, Thomas 45

Jenner, Edward 108

Jim Crow-lagarna 141, 147, 150

järnväg 87, 88, 107, 127, 141, 146, 149,

177, 203, 205, 209

K

kapitalism 81, 90, 97, 100

Kapkolonin 106, 134, 200, 206, 209–

211, 220, 221

Karl XIV Johan 165, 171

Kipling, Rudyard 203

kommunist 115, 134

koncentrationsläger 143, 147, 150,

212

konservatism 114, 115, 122, 125, 130,

134

konstitution 44, 46, 49, 57, 58, 65

Kontinentalblockaden 69, 70, 75

Kontinentalkongressen 44, 49

kontinuitet 21

Krimkriget 105, 126, 127

kronologi 21

Ku Klux Klan 148, 150

Kungliga vetenskapsakademien 162

kvinnors rättigheter 32, 116, 172, 184,

185

kvinnorörelsen 116, 130, 135, 178,

184, 185

Kyrkostaten 30–32, 58, 71, 106, 107,

118, 119, 129

källor 7, 8, 13, 15, 20, 28, 35

L

La belle époque 224

Latinamerika 36, 37, 200, 218, 220

liberalism 47, 65, 112, 134

legalitetsprincipen 104, 134

Lenngren, Anna Maria 163

Lexington och Concord 44

Lincoln, Abraham 141, 144, 147, 148

Linné, Carl von 162

Little Bighorn 141, 143, 150

livegenskap 25, 32

Livingstone, David 211

Locke, John 26, 112

lockout 114, 134

Louisianaköpet 138, 140, 151

luddit 100

Ludvig XVI 54, 56, 61

M

maktdelningsläran 54, 56, 61, 62

manifest destiny 140, 142, 151

manufaktur 85, 100

Marie Antoinette 54, 55, 59

marknadsekonomi 97, 100, 109

Marx, Karl 115

massarmé 70, 75, 146

massproduktion 89, 100, 109

merkantilism 98, 100, 154, 196

milis 43, 44, 49, 57

miljöförstöring 99

missionär 207, 211, 216, 220

Mogulriket 201, 202, 220, 221

Monroedoktrinen 200, 217, 220

Montesquieu, Charles-Louis de

Secondat 26, 27, 29, 47, 53

236 Register

N

Napoleons fälttåg mot Ryssland 69,

72

nation 117, 132, 134, 201

nationalförsamlingen 56–59, 63, 65,

129

nationalism 65, 72, 105, 117, 119, 130,

192, 224, 226

Newton, Isaac 26

Nightingale, Florence 127

Nobel, Alfred 176, 227

Nobelpriset 176, 203, 227, 228

Nordenflycht, Hedvig Charlotta 163

nybyggare 138, 139, 191

nykterhetsrörelsen 178, 180, 183

O

Oavhängighetsförklaringen 44, 49

offentlighetsprincip 154, 155, 196

opiumkrigen 215, 216, 220

Osmanska riket 30, 33, 107, 126, 128,

232

Ostindiska kompaniet 154, 196, 202,

203, 205, 220

Ouchterlony, Hanna 184

P

Panamakanlen 201, 217, 221

Pariskommunen 105, 130, 135, 224

Polen 25, 33, 107, 120, 124

Preussen 25, 30, 33, 59, 72, 103, 106,

121–125

privilegier 51, 52, 58, 64, 65, 74, 90,

155

proletarisering 79, 101, 168, 196

proletär 115, 135

pull-faktor 132, 133, 135

push-faktor 132, 133, 135

R

reformationen 26, 33, 173

regeringsformen 164, 196

revolutionsåret 1848 37, 115, 118, 122,

129

Rhodes, Cecil 210

romer 193, 914

Rousseau, Jean-Jacques 26, 27, 29,

53, 55, 163

S

Saint Helena 69, 73, 74

samer 191, 192

Sankt Petersburg 31, 71, 122, 126

Schleswig-Holstein 120,

123–125

Semmelweis, Ignaz 81, 108, 109

Sepoyupproret 204, 205

sjuårskriget 25, 33, 40, 41, 43, 45, 46,

53, 202

självhushållning 78, 101, 168

skandinavism 17, 125, 135

skiftning 79, 166, 167

skrå 78, 101, 196

skräckväldet 60–63, 65

slaget vid Gettysburg 141, 145, 146,

151

slaget vid Trafalgar 68, 70, 75

slaget vid Waterloo 69, 73, 75, 103

släktforska 20

Smith, Adam 112

smittkoppor 62, 80, 108

socialdemokrati 114, 115, 135, 155,

179, 180, 183, 185

socialism 99, 114, 115, 134, 135, 179

Spinning Jenny 80, 85

Stamp act 40, 42

Stanley, Henry Morton 211, 212

Stephenson, George 81, 87

Stephenson’s Rocket 81, 87

Stora daldansen 154, 155, 196

stormningen av Bastiljen 57, 60

strejk 114, 115, 135, 149, 155, 175, 178,

182

ståndsriksdag 56, 65, 155, 173, 196

Suezkanalen 81, 88, 101, 201, 209

suffragett 116, 135

Svenska akademien 157, 163

sydstater 144–150

T

teg 78, 101, 166

telegraf 96, 127, 231

Titanic 231

Trail of tears 143, 151

trettioåriga kriget 23, 25, 26

tryckfrihet 17, 128, 154, 155, 164, 165,

172, 179, 197

träda 78, 79, 101, 167

tsar 126, 135, 164

tvåkammarriksdag 173, 196, 197

Tyska förbundet 107, 120–124, 135

Register 237

U

upplysning 26, 28, 30, 33, 47, 53, 108,

116, 126, 157, 162

upplyst despot 30

urbanisering 84, 101, 131

ursprungsbefolkning 46, 49, 131, 132,

137, 142, 143, 150

utopi 114, 135

Ö

Österrike-Ungern 121, 232

V

vaccin 62, 80, 107, 108, 109, 135, 168

Voltaire, François-Marie 26, 27, 29, 53,

57, 126

väckelserörelsen 182, 183

växelbruk 79, 101 167

Washington D.C. 41, 47

Washington, George 43, 45, 46

Watt, James 80, 87

Widerström, Karolina 172

Wienkongressen 103–107, 117, 121,

135, 200

Wollstonecraft, Mary 28

Wounded Knee 141, 143, 151

Z

zulukriget 201, 211, 221

Å

ångmaskin 80, 86, 87, 89, 101, 174

Ä

ärorika revolutionen 24, 27, 32, 36, 37,

82, 97, 153

238 Bildförteckning

Bildförteckning

Omslag: collage av bilder från inlagan,

se bildförteckning nedan

s. 17 Stevenlek/Wikimedia Commons

s. 20 Privat

s. 28 National Portrait Gallery/Wikimedia

Commons

s. 29 Wellcome blog post/Wikimedia

Commons

s. 36 National Museum of Archaeology and

history of Peru/Wikimedia Commons

s. 42 Wikimedia Commons

s. 47 Vacclav/Shutterstock

s. 48 Pandapix/iStock

s. 54 Thomas Lenne/Shutterstock

s. 55 Museum of the history of France/

Wikimedia Commons

s. 61 Louvre museum/Wikimedia Commons

s. 62 Musée de la Révolution française/

Wikimedia Commons


S. 68 wartburg.edu/Wikimedia Commons

s. 78 L.G.foto/Wikimedia Commons


s. 110 Ilbusca/iStock

s. 111 University of Texas Library, USA/Wikimedia

Commons

s. 116 Okänd/Wikimedia Commons

s. 131 SVT/TT

s. 140 Anders Sandqvist, Expressen/TT

s. 146 Mihai Andritoiu/Shutterstock

s. 148 Everett Historical/Shutterstock

s. 156 Peter Segemark/Nordiska museet

s. 159 Nordiska museet/Wikimedia Commons

s. 161 Magnus Binnerstam/Wikimedia

Commons

s. 165 Jonas Ekströmer/TT


s. 172 Göteborgs universitetsbibliotek/

Wikimedia Commons

s. 174 TT Historical/TT

s. 176 Okänd fotograf/Tekniska museet. (Bilden

är beskuren)


s. 182 Hanna Ouchterlony/Wikimedia

Commons


s. 187 Nordiska museets arkiv

s. 189 PrB/TT

s. 190 Everett Historical/Shutterstock

s. 192 Anders Wiklund/TT

s. 193 Ragnhild Haarstad/SvD/TT

s. 202 Olena Tur/Shutterstock

s. 204 Heritage/TT


s 208 Mary Evans Picture/Wikimedia Commons


s. 213 Flertalet/Wikimedia Commons




s. 225 TT



s. 230 Tjolöholms slott

s. 231 Everett Collection/TT


Fundament Historia 8

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?