Leucopaxillus subzonalis - Sveriges Mykologiska Förening

fot är håriga, lite sammetslena. Lamellerna kan
lösgöras från hatten som på en pluggskivling.
Sporpulvret är rent vitt.
Fyndplatsen
En gallring av skogen där jag hittade guldtrattskivlingen
gjordes vårvintern 1995 och svamparna
växte under lite gammalt granris intill
och mellan spåren efter en skogsmaskin (fig.
4). Dominerande trädslag är gran men det finns
även inslag av tall och lövträd som asp, björk
och sälg. Fyndplatsen stämmer någorlunda med
Jacobssons (1997) biotopbeskrivning: på förna
under gran på fuktig och kalkrik mark.
Fynden på Öland (i kanten av tallplanteringar,
mosaikartade, tämligen torra naturbetesmarker
med en och hassel på kalk; se lokalförteckningen
nedan) antyder dock att guldtrattskivlingens
habitatkrav är förhållandevis vida. Marken på
min fyndplats i Jämtland är fuktig, men är den
kalkrik? Fläckvis i skogen finns signalarter som
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011)
svAmppresentAtion
Fig. 1. Guldtrattskivling (Leucopaxillus subzonalis).
Jämtland, Rödön, Stortjärn, Slåtteråsen,
2010-09-19. Foto K. Kellström.
svavelriska (Lactarius scrobiculatus) och violspindling
(Cortinarius violaceus) vilket ju tyder
på marken åtminstone på dessa ställen är kalkrik.
Växter på platsen för guldtrattskivlingen är annars
t.ex. blåbär, lingon, linnea och kammossa.
Andra svampar i närheten är umbraröksvamp
(Lycoperdon umbrinum), som också växer på
barrförna, stor laxskivling (Laccaria proxima)
samt några icke artbestämda kremlor (Russula
spp.).
Utbredning
Jacobsson (1997) uppger att det endast finns sex
svenska lokaler för denna svamp, i Medelpad,
Uppland och på Öland. Under senare år har fynd
tillkommit i Södermanland, och nu i Jämtland.
Ett osäkert fynd (Leucopaxillus cf subzonalis;
det T. Knutsson) finns rapporterat från Munktorp
i Västmanland (S). Enligt Jacobsson (1997)
har guldtrattskivlingen även påträffats på ett par
lokaler i Finland men verkar saknas i Mellan-
7