Årsboken 2023

Platser
att längta till
PLANÖRS ÅRSBOK 2023

Mera AI åt folket!
...är vi verkligen där än?
AI, ordet som finns på allas läppar, ordet
som gör det mer aktuellt än någonsin att
digitalisera.
I en konservativ bransch som vår skulle
man kunna tro att AI är skrämmande och
väldigt långt fram. Men det är inte så
snacket går, inte enligt vår tolkning iallafall.
Branschen är redo enligt snacket, men
frågan är, är vi verkligen det?
Vi kan nog tycka att man börjar i lite fel
ände här. När vi pratar om AI pratar vi
datorer, kod, ettor och nollor. Om ett tecken
hamnar fel i datorspråk får vi tillbaka
error, där kommer vi inte undan. Om vi
tar med oss detta in i vår värld där vi ska
digitalisera fastigheter och data så borde
det innebära att fel data om våra bestånd
kommer att leverera ett error? Och helt
ärligt, gör det inte det redan idag, bara att
det att error avspeglar sig i brandsläckare,
ätor och antagande som skapar en falsk
trygghet?
Ja vi förstår att vi går på rätt hårt, men vi
vill inte sätta igång processer, bygga en
digital portfölj och implementera ett nytt
arbetssätt i organisationen för att sedan
få tillbaka just error. Vi vill börja i rätt
ordning, ta fram korrekt data och implementera
ett arbetssätt som framtidsäkrar
på rätt sätt.
Varför sker då inte denna förändring
snabbare om vinsterna är så självklara
som vi får det att låta som? Svaret är
beteende. Oavsett hur digitala vi ska bli är
det människan som tar besluten att göra
förändringen. Ett inlärt beteende kräver
både trygghet och övertygelse att förändra.
Har vi haft det för bra i många år så
att vi saknar övertygelse till att förändra?
Kanske. Dock något som nu äts upp av
inflation och hållbarhetskrav om vi vill se
våra barn och barnbarn växa upp. Blev
vi hårda igen? Sorry, men vi vill bara vara
ärliga.
Så efter denna ärlighet, låt oss inspirera till
förändring!
Håkan Bäckström
VD Planör

Begreppsbeskrivning:
AI
AI är förkortningen för Artificiell Intelligens och är en övergripande term
för datadrivna system som har förmågan att uppfatta sin omgivning, göra
logiska resonemang, lära sig av erfarenhet och vidta åtgärder baserade på
denna förmåga.
Som ett exempel kan AI styra inomhusklimatet utifrån väderprognoser
eller justera driften utifrån inlärd data.

När beteendet i organisationen
hotar digitaliseringens framsteg
Inom dagens teknikdrivna värld är digitaliseringen
en avgörande faktor för att
branschen ska kunna hålla jämna steg och
förbli konkurrenskraftig. Möjligheterna
som digitaliseringen erbjuder är otaliga,
från automatisering och effektivisering
av arbetsprocesser till förbättrad analys
och insikt. Trots dessa fördelar står dock
många organisationer inför ett hot som
kan hindra digitaliseringens framsteg:
beteendet i organisationen.
För att en organisation ska lyckas med
sin digitala transformation krävs det att
hela eller en stor del av personalstyrkan är
öppen för att anamma nya teknologier och
arbetsmetoder, och inte minst beslutsfattarna.
Tyvärr kan det uppstå hinder på
grund av ett negativt beteendemönster.
BRISTEN PÅ KUNSKAP
Brist på förståelse och kunskap om digitaliseringens
fördelar och möjligheter är ett
stort hot för utvecklingen. Om organisationens
beslutsfattare och medarbetare
inte är medvetna om hur digitala verktyg
kan förbättra deras arbetsflöde och produktivitet,
kommer de inte vara motiverade
att anamma dem. Det är därför viktigt
att organisationer prioriterar utbildning
och informationsdelning för att förklara de
positiva effekterna av digitalisering. Och
självklart startar detta med att beslutsfattarna
tar sig tid att lyssna och inspireras av
branschens olika lösningar.
KULTUREN I ORGANISATIONEN
Kulturen i organisationen kan också vara
en avgörande faktor för framgångsrik digitalisering.
Om företagskulturen är präglad
av hierarki, byråkrati och rädsla för att
göra fel, kommer medarbetarna inte känna
sig fria att experimentera och utforska
nya digitala lösningar eller känna en rädsla
för att brister upptäcks i sitt eget arbete
som man är rädd för att möta. En flexibel
och innovativ kultur som uppmuntrar till
lärande och utveckling är nödvändig för
att underlätta digitaliseringsprocessen.
För att möta dessa utmaningar måste
organisationer investera tid och resurser
i förändringsledning och intern kommunikation.
Ledarskapet spelar en avgörande
roll i att skapa en vision för digitalisering
och kommunicera dess fördelar och syfte
på ett övertygande sätt. Att involvera
medarbetarna i beslutsfattandet och ge
dem möjlighet att vara delaktiga i förändringsprocessen
kan också öka acceptans
och motivationen för digitalisering.
KOMMER JAG ATT BLI ÖVERFLÖDIG?
En vanlig form av motstånd är rädsla för
att bli överflödig eller känna sig påkommen.
När digitaliseringen introduceras kan
det uppstå en oro för att automatisering
och robotar kommer att ta över mänskliga
arbeten eller att det digitala levererar bättre
siffror än vad jag själv kunnat leverera.
Detta kan leda till en negativ attityd och
brist på samarbetsvilja från de anställda,
vilket i sin tur försvårar implementeringen
av digitala lösningar. Se till att vara med
och stötta i denna oro!
BESLUTET KOMMER UPPIFRÅN
Men om vi backar tillbaka än mer så måste
såklart beslutsfattarna vara intresserade
av att ta åt sig kunskap och driva en
förändring. Det var inte så svårt att gå från
en Nokia 3310 till en Iphone efter att man
utforskat möjligheterna med en Iphone.
Våga utforska möjligheterna här också.
Sammanfattningsvis måste viljan för förändringen
komma uppifrån, om ledningen
inte vill förändrar är det svårt för organisationen
att förändra. Vi vill påstå att i de
flesta fall vi möter motstånd i digitaliseringsfrågor
handlar det om beteendet och
inte plånboken. Man är bekväm, vill göra
som man alltid gjort och orkar inte göra en
förändring. Vi håller med er, en förändring
tar kraft men när man gör en förändring
på rätt sätt ger det tillbaka så mycket mer!

När förändringen blivit en vana i
vårt beteende, då har vi gått i mål!
Martin Carlström, leg psykolog, har alltid
JAG SOM VD/BESLUTSFATTARE AGERA
kloka inslag och råd när det kommer till
INFÖR FÖRÄNDRINGEN OM JAG ÄR
våra beteenden, vi ringde upp för att få
OROLIG FÖR ATT DENNA FÖRÄND-
en inblick i beteendeförändringar och
RING KAN SKAPA ORO BLAND MINA
få några verktyg att ta med oss till en
MEDARBETARE?
förändringsresa.
Det är viktigt att skilja på sin egen oro och
den oro medarbetarna utrycker sig om.
MAN PRATAR OM ATT BYGG – OCH
Man har ett ansvar för sina egna känslor
FASTIGHETSBRANSCHEN ÄR KONSER-
vilket innebär att i detta fall har du som
VATIV. VARFÖR ÄR VI KONSERVATIVA
beslutsfattare ansvar för din känsla av
OCH FORTSÄTTER ATT GÖRA SOM VI
oro och medarbetarna äger ansvaret för
ALLTID HAR GJORT?
sina känslor av oro. Här är det viktigt att
Jag tror inte att vi är konservativa, vi kan
skilja på saker och ting, din känsla av oro
lära oss nya saker ganska smärtfritt. När
behöver inte innebär att någon annan
vi t ex gick från gamla mobiltelefonerna
känner oro.
till de nya smartphones var det inte så
jobbigt. Men känslor kan komma till vid
Lyssna på medarbetarna. Lyssna på deras
en förändring som påverkar oss i våra
problem, upplevelser och bekräfta deras
val. Om vi är oroliga för att det kan bli
känslor. Att lyssna och bekräfta är viktigt.
en negativ konsekvens av en förändring
Sen ska det inte förväxlas med att man
så reagerar vi känslomässigt. Motstånd
ska agera rent praktiskt på ett annat sätt
vid förändringar handlar mycket om våra
utifrån att de känner en oro eller ilska.
känslor, man känner en rädsla för att
Men alla behöver känna sig hörd och
något negativt ska hända.
bekräftad inför en förändring.
ATT DIGITALISERA INNEBÄRA EN FÖR-
Sen har jag min favoritkäpphäst efter
ÄNDRING I ARBETSSÄTTET, HUR SKA
att ha jobbat med många chefer. Många
chefer är rädda för att medarbetarna ska
drabbas av psykisk ohälsa. Bara för att vi
känner starka känslor behöver det inte
betyda att det finns en ohälsa. Det är na-
turligt att känna känslor, svaga som starka.
HUR STÖTTAR JAG ORGANISATIONEN I
EN FÖRÄNDRING?
När vi ska genomföra en förändring, vilket
innefattar en beteendeförändring, så finns
det en form av tröskel man behöver ta sig
över. I det tidiga stadiet då man ännu inte
hunnit se den positiva följden av föränd-
ringen så måste man stötta och pusha i
att prova det nya arbetssättet. När man
kommit över den tröskeln och kan börja se
de positiva följderna, då kan man genom-
föra positiv förstärkning. Bekräfta att det
var lite jobbigt, att det var starkt jobbat att
kämpa på och belöna för att man genom-
förde utmaningen.
Det har forskats en del på beteendeför-
ändringar, där har man kommit fram till att
förändringen följer en S-formad kurva. I
början får vi inte ut mycket resultat men
har en hög ansträngning vilket gör att det
är lätt att förlora motivationen.
När man däremot lyckats går det
lättare, vi gör färre misstag och
känner en högre kompetens. Det
nya beteendet gör vi nu utan att
anstränga oss, det nya blir en
vana.
Delaktighet i organisationen är
viktigt vilket är tydligt i ett modernt
sätt att jobba med förändringar.
Gå ut och fråga medarbe-
tarna, dela med er av visionen och
nyttan, målet och era önskningar.
Vad ser ni behöver göras? Vilka
problem ser ni behöver lösas? Ett
stort nej är att stå uppifrån och
peka neråt, de skapar sprickor
mellan bestämmelser och operativt
arbete. Alla måste få möjlig-
het att dela med sig av tankar och
få känna sig delaktiga.
HUR SKA JAG SOM MEDAR-
BETAR AGERA NÄR DET SKER
EN FÖRÄNDRING OCH JAG
KÄNNER ORO?
I de flesta moderna förändrings-
arbetena vill man att alla ska vara
väl involverade. Man måste flytta
fokus från att människor är icke
förändringsbenägna till att vi fak-
tiskt är förändringsbara. Man ska
som beslutsfattare jobba med att
involvera och se sina medarbetare
som kapabla att gå in i förändring-
en. Vad kan medarbetarna bidra
med i ord, tankar och agerande?
Utgå ifrån att en beslutsfattare
agerar såhär i en modern föränd-
ringsresa. Känner du oro är det
viktigt att få igång en dialog med
närmsta chef så att chefen får
möjlighet att höra dina upplevelser.
Det kommer kanske inte gö-
ras en operativ förändring i själva
förändringsarbetet men det är
viktigt att känna sig hörd. Känslor
och förändring är olika saker vilka
är viktiga att hålla isär här.
OM DU MÖTER EN VD/BE-
SLUTSFATTARE SOM ÄR ORO-
LIG INFÖR ATT GENOMFÖRA
EN FÖRÄNDRING, HUR SKULLE
DITT PEPTALK MED DENNE
LÅTA DÅ?
Lita på att du har en massa med-
arbetare som är fullt kapabla att
jobba med förändringsarbete, som
ser vad som behöver göras, som
ser problemet som man vill lösa
och att du har många medarbe-
tare som vill bidra till förbättring.
Gå in med det förhållningsättet
i arbetet. Var transparanta och
dela med er av hur processen ser
ut, hur detta ska genomföras och
förmedla nyttan med förändrings-
resan.
Kom ihåg en sak. Det är bra
att ledningsgruppen jobbar
med frågorna och utvecklar till
förbättring. Men det blir ofta
långa processer med mycket
dokumentation och flöden. Ett
förändringsarbete måste leda till
en beteendeförändring i organi-
sationen vilket måste jobbas fram
tillsammans med medarbetarna.
När förändringen blivit en vana i
vårt beteende, då har vi gått i mål!

AI-förvaltning: Framtidens fastighetsförvaltning
Man kan tycka att AI är långt framme,
men det händer här och nu. I vår vardag så
möter vi AI lösningar hela tiden, t ex när
du pratar med Siri eller Googleassistenten,
när du använder GPS: en eller när robotdammsugaren
dammsuger hemma. Det är
lätt hänt att man tänker på självstyrande
robotar när man säger AI men faktum är
att det inte behöver vara så sci-fi för att
klassas som AI. Men vad innebär då detta
för fastighetsbranschen?
Förstå och främst och återigen, se till att
ni har korrekt data när ni matar er AI med
information. Om du ger en matematiker
talen 5 äpplen och 7 päron kommer det
vara talen som matematikern räknar med,
likadant är det för AI. Om vi matar in att
en lokal är 50kvm kommer AI räkna med
50kvm även om verkligheten är 57kvm.
När AI sen ska energioptimera värmen i
utrymmet kommer vi få ett error då temperaturen,
drift och storlek inte går ihop.
Vi vet att vi kan gå på rätt hårt ibland, så
för att rensa luften innan vi går vidare. När
vi pratar om intelligent förvaltning, hänvisar
vi till användningen av AI i förvaltningsprocessen.
Det är viktigt att klargöra
att detta inte på något sätt antyder att
förvaltning tidigare har bedrivits av mindre
smarta människor. Tvärtom har många
kloka individer historiskt sett ansvarat
för förvaltningen. Men vi kan alltid bli
smartare och göra saker på ett bättre sätt,
eller hur?
Även i det intelligenta förvaltningslandskapet
har människan fortfarande en aktiv
roll. Med hjälp av maskininlärning och
träning kan AI analysera och lära sig vad
som är effektivt och smart för att uppnå
önskade resultat eller identifiera nya möjligheter.
Människor ger AI:n ett uppdrag
och specificerar vilka resultat som önskas
inom vissa ramar. AI:n, å andra sidan,
föreslår hur uppdraget kan utföras och
genomför det så långt som dess befogenheter
och förmågor tillåter.
En av de mest komplexa och tidskrävande
aspekterna av fastighetsförvaltning är
planerat underhåll. Idag hanteras detta
nästintill helt manuellt av fastighetsförvaltare
som tar ansvar för att fatta beslut
om när och hur underhållsåtgärder ska
genomföras. Det kan dock vara sårbart,
eftersom det kan vara beroende av enstaka
individers erfarenhet. Människor har
också sina begränsningar när det gäller att
bearbeta stora mängder information och
att se mönster.
Här kommer AI in i bilden. Genom att
samla in och bearbeta omfattande data
om fastigheters skick och status kan
AI identifiera mönster och behov som
mänskliga förvaltare kanske inte har
upptäckt. Det kan ge konkreta åtgärdsförslag
och även belysa potentiella synergier
genom att kombinera flera åtgärder över
hela fastighetsbeståndet. AI kan även ta
hänsyn till ekonomiska faktorer för att
avgöra när det är mest kostnadseffektivt
att utföra underhållsåtgärder.
Finns det en oro kring att förlita sig på
AI i fastighetsförvaltningen? Det hör till
vår natur att lyfta risker och att ta de i
beaktande när vi ska ställa om. På samma
sätt som i andra branscher kan det uppstå
situationer där AI gör fel. Men om det
implementeras på rätt sätt kan AI revolutionera
fastighetsförvaltning och skapa
nya möjligheter för smart och effektiv
förvaltning. Åter igen, ha koll på att data
man matar in är korrekt!
AI har redan börjat göra sitt avtryck i en
rad olika branscher, inklusive hälso- och
sjukvård, transport och teknik. Inom
fastighetsförvaltningen finns också flera
områden där AI kan användas för att effektivisera
och förbättra processer, inklusive
ekonomisk styrning, budgetering och
prognoser, resurshantering, energi- och
medieanalys, inköp, arbets- och serviceor-
drar, kundservice och ärendehantering
samt styrning och reglering av byggnader.
För kunderna kan AI-förvaltning innebära
förbättrade tjänster och en sömlös
upplevelse. Till exempel kan möteslokaler
optimeras baserat på information om mötesdeltagare,
tidigare möten och aktuella
förhållanden, vilket skapar en bekväm och
produktiv arbetsmiljö.
För medarbetarna kan övergången till AI
innebära att traditionella arbetsuppgifter
minskar, men samtidigt öppnar det möjligheter
för att utföra mer värdeskapande
arbete och förbättra arbetsmiljön.
Slutligen, för att nå en intelligent förvaltning
krävs ett stegvis tillvägagångssätt.
Det börjar med att bygga en solid grund
av datadriven förvaltning, där data samlas
in, bearbetas och används på ett strukturerat
sätt. Samarbeten för att skapa
kollektiv intelligens genom att dela data
och insikter kommer att vara viktiga.
Därefter kan vi gradvis implementera AI
för att börja resan mot intelligent fastighetsförvaltning,
där AI spelar en aktiv roll i
beslutsprocessen.

Tjäna mer pengar eller
sluta elda för kråkorna
Med 20 år i branschen med perspektiv
från fastighet, exploatör, kommun, byggoch
arkitektbolag och nu som konsult
beskriver sig Johan Braw som en allround
person som tycker om att röra sig i
gränslandet mellan olika fält. Hans fält är
ledning, juridik och proptech och tycker
att det är väldigt kul att kunna förena två
perspektiv och hitta bra lösningar. Vi blev
väldigt nyfikna på att få höras Johans ord
om digitaliseringen inom branschen och
höra om hans resa vid Sölvesborgshem.
BRANSCHEN HAR ANSETTS KONSER-
VATIV OCH LÅNGSAM I ATT UTVECK-
LAS, HUR ÄR DIN ANALYS I DAGSLÄ-
GET? HAR VI TAGIT FART FRAMÅT?
I fastighetsbranschen skulle jag säga
att det mesta finns kvar att göra. Men
på leverantörssidan har det hänt en hel
del de senaste åren där det finns många
spännande erbjudande och lösningar.
Utbudet utvecklas och blir bättre och
bättre. Seriösa och intelligenta proptechbolag,
som ser branschens utmaningar
och hittar lösningar för det.
HAR BRANSCHENS INSTÄLLNING TILL
ATT VILJA UTVECKLAS MOT DET DIGI-
TALA KOMMIT FRAMÅT?
Jag önskar att branschen hade utvecklats
mer och att framförallt VD:ar blir mer intresserade.
När man står inför ett beslut,
en process eller liknande ska man alltid
ställa sig frågan om det finns en digital
lösning.
UNDER DIN TID SOM VD PÅ SÖLVES-
BORGSHEM GENOMFÖRDE DU EN
DEL DIGITALISERADE FÖRÄNDRING-
AR. VAD VAR DET SOM INSPIRERADE
OCH TRIGGADE DIG ATT GENOMFÖ-
RA DEN DIGITALISERINGEN?
Mitt digitala uppvaknande började med
att Tamara som jobbade med kundtjänst
och kommunikation, uppmärksammade
oss om att vi jobbade mycket bredvid
våra system. Då insåg jag att här finns det
mycket att hämta.
Det finns vad jag vet två sätt att öka lönsamheten,
antingen sänker man kostnaderna
netto eller så ökar man intäkterna
netto. En fastighetsservicebil enligt min
mening transportera människor och
verktyg men inte information eller behörighet,
där av började vårt arbete med
att digitalisera låsen. Minska transportkostnader,
minska ställtid, alltså minska
slöseri.
En grundfilosofi jag har är att när man ska
sikta på digitala åtgärder ska man välja
de åtgärder där man når 2 mål samtidigt,
förslagsvis lönsamhet plus något annat
mål inom hållbarhet, kundnöjdhet eller
arbetsmiljö. Bland det bästa är att när
man minskar slöseri når vi mål både
lönsamhetsmässigt och ekologiskt. Digital
hantering innebär effektivare resursanvändning,
vilket minskar kostnaderna och
miljöpåverkan på samma gång. Ibland står
hållbarhet emot lönsamhet men inte i
fråga om resurseffektivitet, där drar de åt
samma håll.
VAD DIGITALISERADE NI?
Informationshantering och behörighetshanering,
men detta innebar också att vi
valde digitalt som breddmetoden i våra
kundrelationer.
HUR FÖRBEREDDE OCH GENOMFÖR-
DE NI FÖRÄNDRINGEN FÖR HYRES-
GÄSTERNA?
Vi var rätt radikala, vi införde det digitala
och släckte ned de analoga rätt drastiskt,
men inte helt. Som exempel kan jag nämna
att vi minskade våra öppna telefontider
(kundtjänst och bovärdar) från 53 till 3
timmar/vecka.
Vi resonerade så att om vi hade pratat om
det långt i förväg pågick smärtan i lång tid,
vi ryckte av plåstret och kortade ner tiden
för smärta.
Det kräver mod vilket vi hade men
samtidigt, om vi tittar på andra branscher
så ligger de branscherna och därmed
kunderna generellt sett före oss i digitaliseringen.
Genom att titta på hur kunder i
andra branscher agerar kan vi få insikter
som vi kan ta hjälpa av. Kunderna är vana
vid mycket mer digitalt än vad fastighetsbranschen
idag erbjuder.
Ett konkret tips och stöd är att titta på
Svenskarna och internet, en undersökning
som görs varje år av Internetstiftelsen
om befolkningens digitala beteenden.
Där finns t ex aktuell statistik på befolkningens
användande av mobilt bankID,
generellt och kategoriserat i olika åldrar.
Alla som använder bankID idag, vilket är
en hög andel av befolkningen även i högre
åldrar, gör digitala ärenden och lär kunna
ha en digital relation med fastighetsägaren.
Sen finns det olika bra plattformar för
relationen hyresgäst/hyresvärd, och där
man bör välja en med hög användarvänlighet
och bra produktinnehåll – och där appen
eller vad det nu är kan interagera med
andra system (mer distinkt: programvaran
ska acceptera integrationer och tillämpa
öppna standarder).
HUR UPPLEVDE DU MOTTAGANDET
HOS HYRESGÄSTERNA?
Under det första året sjönk kundnöjdheten
vad gäller kommunikation och
felanmälan, vi mätte kundnöjdhet i princip
dagligen och hade siffrorna med på varje
månadsmöte, ledningsgrupp och styrelsemöte.
Efter ett år började det vända uppåt och
efter 2 år hade vi högre kundnöjdhet i
kommunikation och felanmälan än innan
vi digitaliserade. Hyresgästen kunde alltså
snabbt och enkelt felanmäla 24/7, blev
omedelbart och automatiserat uppdaterad
om varje statusförändring i ärendet, och
informationen i processen blev av mycket
högre kvalitet, vilket ökade vår verkningsgrad.
Dessutom hade ju alla användare i
bolaget tillgång till samma information.
HUR UPPLEVDE DU MOTTAGANDET I
ORGANISATIONEN?
Det var en smidig implementering. Nyckelpersonerna
var inne i tänket, en del av
medarbetarna tyckte säkert att det var
sådär men de flesta kunde leva med vilket
som. Det viktiga att lyfta internt var att ju
mer kunderna blir digitala med oss, desto
mer gynnsam blir arbetsmiljön. En kund
som blir informerad direkt och kan följa
flöden där man ser att vi jobbar är en nöjd
kund. Vi blir inte störda eller misstrodda
av kunder som tror att vi inte jobbar vilket
gynnar arbetsmiljön för oss alla vilket var
viktigt att lyfta i förankringsfasen.
Det räcker att en grupp vill och driver på
så får de andra vila i det och bli inspirerade
till förändringen. Vi var sakliga i vad vi
ville åstadkomma och vad som var bra för
oss vilket togs emot bra.
VAD SKULLE DU VILJA SÄGA FÖR ATT
INSPIRERA OCH GE MOD TILL ANDRA
ATT TA HJÄLP AV DIGITALISERINGENS
VERKTYG OCH PROCESSER?
Det tog 200 år för vattenpasset att slå
igenom – sägs det! Varje gång man hör
en digital leverantör som vill berätta om
sin lösning, ta 30 minuter och lyssna, man
lära sig alltid något. Under tiden ska man
tänka, är detta ett vattenpass? Ja, då är
det relevant att titta på. Ett vattenpass är
bra för alla. Ta chansen, det är värt tiden,
man lär sig mycket och förhoppningsvis
får man även konkret nytta av det.
Johan Braw
Konsult digitaliserring
Ledning, juridik och proptech

Klimatneutrala 2050, går det?
Enligt rapporter från 2020 gjorda av boverket
står bygg- och fastighetsbranschen
för ca 21% av Sveriges utsläpp av växthusgaser,
av dessa 21% står nybyggnation
för knappt 20% medans uppvärmning
står för 25% och fastighetsförvaltning ink
renovering och om- och tillbyggnad samt
övrig fastighetsförvaltning står för 55%.
Branschen pratar mycket om klimatsmarta
byggnader och utsläpp vid nyproduktion
men för att nå våra klimatmål och ett
klimatneutralt Sverige år 2050 måste vi
arbeta mer hållbart även i våra befintliga
fastigheter.
KORREKT DATA GÖR ATT VI KAN TA
BESLUT BASERAD PÅ KORREKT INFOR-
MATION
Föreställ dig att du ska lägga ett 1000
bitar pussel, när du nästan är klar inser
du att 1 bit saknas. Frustrerande, vi vet.
Samma sak händer när vi försöker optimera
driften i våra byggnader utan komplett
data. Saknad eller inkorrekt information
kan leda till ineffektivitet, överdriven
energianvändning och i slutändan onödiga
koldioxidutsläpp. Hur ska vi kunna
optimera driften när vi den data vi räknar
utifrån är fel?
Tekniken är vår vän i detta sammanhang.
Nummer 1 är att scanna fastigheten och
få korrekt data om fastighetens skal. Där
efter kommer moderna sensorer, IoT-enheter
(Internet of Things) och AI hjälpa oss
att samla in, tolka och optimera baserat
på uppsättningen data vi samlar in från en
fastighet. Genom att förstå när och hur en
lokal används, kan vi anpassa uppvärmning,
kyla och ventilation för att matcha
det verkliga behovet, snarare än att basera
det på föråldrade scheman eller felaktiga
antaganden.
Med digitaliserad data har vi alltid rätt information
vid rätt tillfälle direkt i mobilen
eller i datorn. Det är något som minskar
vårt resande för att ta reda på information.
VI MÅSTE HA VÄRME OCH KYLA I VÅRA
FASTIGHETER, HUR SKA VI KUNNA
MINSKA VÅRA UTSLÄPP FÖR INOM-
HUSKLIMATET?
Inomhusklimatet är viktigt för välbefinnandet,
för att vi ska må bra och kunna
arbeta och koncentrera oss i byggnaderna,
en viktig del av den sociala hållbarheten.
Värma och kyla måste vi göra men det går
att optimera genom att få kontroll över
beteendet i fastigheterna och driften.
Idag finns det många lokaler som värms
upp, kyls eller som har ventilationen på
utan att lokalen används. Genom att analysera
driften och hur byggnaden används
kan vi optimera inomhusklimatet och
utsläppen för att skapa rätt inomhusklimat
vid rätt tillfälle.
HUR MYCKET SLÖSAR VI PÅ GAMLA
SYSTEM?
Många fastigheter är idag utrustade med
äldre system som inte nödvändigtvis är
energieffektiva. Genom att uppgradera
dessa system, inte bara med ny utrustning
utan också med smart teknik, kan vi drastiskt
minska energiförbrukningen. Tänk dig
en byggnad som ”vet” när sista personen
lämnar för dagen och automatiskt justerar
inomhusklimatet för att minska energiförbrukningen
till ett minimum.
ÅTER IGEN SÅ LYFTER VI BETEENDET
Det handlar också om att uppmuntra och
utbilda de som bor eller arbetar i fastigheterna.
Genom att göra brukarna medvetna
om hur deras beteende påverkar energiförbrukningen
kan vi tillsammans arbeta
mot ett mer hållbart inomhusklimat. Det
kan vara så enkelt som att stänga av
lampan när man lämnar ett rum, eller att
förstå vikten av att inte öppna fönstret när
uppvärmningen är på.
ÅTERBRUK, DET ÄR INTE SNÅLT ATT
VARA KLIMATSMART
Behöver vi verkligen, riva, bygga om,
bygga ut är frågan vi alltid borde ställa oss
inför våra projekt. Den andra frågan vi alltid
borde ställa oss är vad kan vi återbruka
från vår egen byggnad och vad kan vi hitta
återbrukat från andra byggnader?
När omständigheterna leder fram till
beslut om renovering eller ombyggnad
borde vi alltid se över vad vi kan bevara
och hämta in bevarat för att inte tära på
jordens resurser. Det finns många egenskaper
som ska stämma när vi bygger,
men ska vi vara seriösa i vårt hållbarhetsarbete
borde man alltid se över en lösning
med så lite svinn som möjligt. Här är även
korrekt underlag A och O för att planera
rätt, rätt planering minskar våra utsläpp i
många led.
För att verkligen minska utsläppen från
fastighetsförvaltningen måste alla aktörer
i branschen samarbeta. Fastighetsägare,
hyresgäster, byggföretag, teknikleverantörer
och regeringen måste alla komma
samman för att fastställa bästa praxis och
driva innovation. Med rätt strategier och
verktyg på plats kan vi nå en punkt där
våra byggnader inte bara är neutrala när
det gäller koldioxidutsläpp, utan faktiskt
bidrar positivt till vårt gemensamma mål:
ett klimatneutralt Sverige 2050.

FLERÅRSÖVERSIKT: 2019-2022
Nettoomsättning (TKR)
(%)
Soliditet
Årsredovisning
2019
27 087 TKR
(33%)
2020
31 163 TKR
(27%)
2021
40 104 TKR
(28%)
2022
31 446 TKR
(21%)

RESULTATRÄKNING
Not
2022-01-01
-2022-12-31
2021-01-01
-2021-12-31
BALANSRÄKNING
Not
2022-12-31
2021-12-31
Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m.
Nettoomsättning
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m.
Rörelsekostnader
Konsultarvode, utlägg för kunder
Övriga Externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
Summa rörelsekostnader
3
31 445 836
61 250
31 507 086
-3 254 788
-12 746 862
-16 975 595
-137 007
-33 114 265
40 103 954
55 799
40 159 753
-5 373 239
-12 758 178
-21 217 649
-137 007
-39 486 100
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer
Summa materiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
4
194 094
194 094
240 294
331 101
331 101
382 261
Rörelseresultat
Finansiella poster
Räntekostnader och liknande resultatposter
Summa finansiella poster
Resultat efter finansiella poster
Resultat före skatt
Skatter
Skatt på årets resultat
-1 607 179
-41 229
-40 799
-1 647 978
-1 647 978
0
673 653
-28 808
-28 808
644 844
644 845
-179 652
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos koncernföretag
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa kortfristiga fordringar
Kassa och bank
Kassa och bank
Summa kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
3 810 699
266 781
2 816 907
6 920 761
-775 111
-775 111
6 145 650
6 385 944
5 496 926
542 294
3 809 127
9 848 347
531 026
531 026
10 379 373
10 761 634
Årets resultat
-1 647 978
465 193

BALANSRÄKNING
Not
2022-12-31
2021-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital
Summa bundet eget kapital
Fritt eget kapital
Balanserat resultat
Årets resultat
Summa fritt eget kapital
Summa eget kapital
Långfristiga skulder
Övriga skulder till kreditinsitut
Summa långfristiga skulder
100 000
100 000
2 872 147
-1 647 978
1 224 169
1 324 169
197 548
197 548
100 000
100 000
2 406 955
465 192
2 872 147
2 972 147
197 548
197 548
”
Hjärta, Hjärna och
Jävlaranamma
För att bli bäst måste man antingen vara extremt begåvad eller helt galen.
En Planör är båda delarna. Vi siktar alltid högst, jobbar alltid hårdast och
använder både hjärna och hjärta när vi tar våra beslut. För oss är inget
projekt för litet eller för stort, det handlar bara om att skapa rätt förutsättningar.
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
2 022 811
241 167
1 708 954
881 920
4 864 227
1 581 498
372 864
2 745 385
2 480 711
7 591 939
Planör, bättre, personligare.
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
6 385 944
10 761 634

PLANÖR MALMÖ
Grimsbygatan 24
211 20 Malmö
Sweden
PLANÖR GÖTEBORG
Pumpgatan 1
417 55 Göteborg
Sweden
Mail: info@planor.se | Telefon: +46 (0)40-607 87 00 | Hemsida: www.planor.se