I VÅR HERRES HAGE - SCA Sundsvall

customer 

Magazine 

I VÅR 

HERRES 

HAGE 

SCA Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper 

1 

2/2003 GRAPHIC PAPER 

Smarta papper x 2 

Spansk stimulans

4 Kvinna på många stolar 

Medmänsklighet är A och O i arbetslivet, tycker Rosina Sturm 

som efter 40 års trogen tjänst nu lämnar SCA för pension. 

En post behåller hon, den som ledarskapscoach. 

6 I vår herres hage 

Få magasin lockar så många läsare. Flera miljoner människor 

världen över läser magasin med tema natur. Foto, kunskap och 

engagemang intresserar de flesta. Och att tidskriften är tryckt 

på ett miljövänligt papper. 

12 Smarta papper 

Professor Magnus Berggren vid Linköpings universitet forskar kring 

intelligent papper. Genom att trycka ledande färg på vanligt papper 

framställs minimala bildskärmar som kan fyllas med information. 

15 Tidningen Geena Davis läser 

”IQ International” skulle titeln vara om en vanlig tidningsmakare 

bestämde. Och på omslaget skulle en kändis med superhjärna le. 

Men för det första kvalar inte alla tidningsmakare in i Mensaklubben, 

och för det andra är medlemstidningen Mensa International Journal 

inte helt vanlig. 

18 Nyfiken på Quo 

Den spanska månadstidskriften Quo utmanar och stimulerar sin 

läsekrets. Filosofin är att öka nyfikenheten, bland annat för ämnen 

som vetenskap och kultur. 

20 Marknadens nya trender 

FIPPs världskongress i Paris samlade såväl nationella 

branschföreningar som enskilda förlag under sitt tak. 

– I veckopressen är nyckeln till framgång förmågan att 

förnya, att klara balansgången mellan originalitet och ett 

fulländat utförande, säger Axel Ganz på Prisma Presse. 

SCA CUSTOMER MAGAZINE, GRAPHIC PAPER. Internationellt magasin för 

mediebranschen och den grafiska industrin som utges av SCA Forest Products AB, 

Box 846, 851 23 Sundsvall. Telefon: 060-19 40 00. Telefax: 060-19 40 90. 

CHEFREDAKTÖR: Anne-Sofie Cadeskog 

ANSVARIG UTGIVARE: Peter Nyquist 

PROJEKTLEDNING: Luise Steinberger/Elisabet Tapio Neuwirth 

E-POST: luise.steinberger@chello.se/red.media@telia.com 

SVENSK REDIGERING: Elisabet Tapio Neuwirth 

GRAFISK DESIGN: Mellerstedt Design 

REPRO OCH TRYCK: Accidenstryckeriet, Sundsvall 

OMSLAGSBILD: Digitalvision 

Allt material i denna tidning är beställt, granskat och godkänt av redaktionen. Det betyder 

emellertid inte att redaktionen eller SCA nödvändigtvis alltid delar skribentens åsikt. 

Vill du ha ett eget exemplar av SCA Customer Magazine eller ge bort till en kollega? 

Skicka eller faxa namn, adress och eventuellt företagsnamn till: Åsa Wiksten, SCA Forest 

Products AB, 851 88 Sundsvall. Telefon: 060-19 34 95. Telefax: 060-19 31 34. 

E-post: asa.wiksten@sca.com. 

SCA FOREST PRODUCTS tillverkar tryckpapper för tidningar, tidskrifter och kataloger, 

massa, sågade trävaror och skogsbaserade biobränslen. SCA Forest Products förvaltar 

också SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska industrier med virkesråvara 

samt erbjuder SCAs enheter kostnadseffektiva transportlösningar. 

Omsättningen uppgår till cirka 13 500 Mkr och antalet 

anställda till 4 000 personer. SCAs skogsbruk är 

certifierat enligt FSC (Forest Stewardship Council). 

2 SCA Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper 

Innehåll 2/2003 

4 Rosina Sturm har varit 

SCA Graphic Laakirchens 

själ. Nu pensionerar 

hon sig. 

6 Både stora och små 

läser naturtidskrifter 

med behållning. 

18 Sinnrika illustrationer 

kännetecknar den 

spanska faktatidskriften 

Quo. 

I mitten av april hade PM 11 redan nått 

produktionsmålet som var tänkt att nås 

i juni. 

Bra första år för 

PM 11 

ETT ÅR HAR GÅTT sedan PM 11 i Laakirchen 

startade och produktionen har gått mycket 

bra. I mitten av april i år hade man redan 

nått det produktionsmål som var tänkt att 

nås i juni. 

– Vi är mycket nöjda och stolta över PM 11, 

säger Josef Hafellner, produktionschef PM 

11. 

PM 11 producerar tre av de fyra papperskvaliteter 

som SCA Graphic Laakirchen 

marknadsför. 

– Kvaliteten på GraphoSet har varit över 

all förväntan. Vi har lyckats förbättra papperskvaliteten 

och är nu marknadsledande 

ifråga om kvalitet. GraphoGravure görs främst 

på PM 10 men vid behov kan PM 11 också 

tillverka det, med nästan samma höga kvalitet. 

Slutligen gör vi GraphoNova på PM 11. 

Det är en ny papperskvalitet som ligger nära 

LWC-papper i utseende. Även den produktionen 

har gått mycket bra. Vi har även 

provat att göra en mindre mängd Grapho- 

Grande på PM 11, säger Josef Hafellner. 

Fram till den 4 maj producerades 200 630 

ton papper vid PM 11. Målet för 2003 är att 

PM 11 ska producera 240 000 ton. 

Miljöredovisningen för 2002 

har kommit och finns att 

beställa på: 

www.publicationpapers.sca.com

NYTT BLEKERI VID ORTVIKEN 

ORTVIKENS PAPPERSBRUK investerar 180 miljoner kronor i ett nytt blekeri. 

Genom investeringen kommer Ortviken att kunna fortsätta sin satsning 

på förädlade pappersprodukter. Framför allt kan vi tillverka förbättrat 

tidningspapper med högre ljushet och bättre tryckegenskaper. 

– Under fjolåret lanserade vi mycket framgångsrikt GraphoBright Crystal 

som har just dessa egenskaper. Med det nya blekeriet kan vi möta den 

starka efterfrågan på den nya produkten från våra kunder i Europa. Det nya 

blekeriet innebär även att vi kommer att kunna erbjuda förbättrade tryckegenskaper 

på våra övriga kvaliteter inom detta segment, säger Magnus 

Larsson, marknadschef tidningspapper på SCA Graphic Sundsvall. 

SCA tillverkar förbättrat tidningspapper vid en av de fyra pappersmaskinerna 

på Ortvikens pappersbruk. Förbättrat tidningspapper används 

för bilagor i dagstidningar och reklamtryck. 

Det nya blekeriet kommer att använda peroxid som blekkemikalie, 

en kemikalie som liksom vatten endast består av syre och väte. För att det 

nya blekeriet inte ska medföra ökade utsläpp av syreförbrukande ämnen 

kommer kapaciteten i Ortvikens reningsanläggning att utökas. 

Byggstart är senare i år och anläggningen kommer att kunna tas i 

drift år 2004. 

– Det nya blekeriet ökar möjligheten att möta den starka efterfrågan 

på GraphoBright Crystal, säger Rita Henriksson, biträdande 

försäljningschef för tidningspapper och Thomas Janson, assisterande 

marknadschef tidningspapper på SCA Graphic Sundsvall. 

Visste du att.... 

DEN 1 MAJ förvärvade SCA Timber 

brittiska BCLs distributionsrörelse 

för trävaror i Stoke-on-Trent. 

BCL levererar trävaror och andra 

byggprodukter till byggmaterialhandeln 

och ”Gör-det-själv”varuhus. 

Den nya enheten får 

namnet SCA Timber Supply Ltd och 

sysselsätter cirka 110 personer. 

..tillväxten i SCAs skogar är med god 

marginal större än avverkningen. Varje 

träd som skördas ersätts med tre nya, 

antingen genom naturlig föryngring 

eller genom plantering. 

SCA köper brittisk 

trävarudistributör 

Massa får egen 

hemsida 

UNDER VÅREN har SCA lanserat en ny hemsida för 

sina massaprodukter. Där presenteras förutom själva 

produkterna även säljnätverket, teknisk kundtjänst 

och hur SCA arbetar med miljöfrågor. 

– Vår ambition är att våra massaprodukter ska 

präglas av långsiktighet. Förutom att anamma detta 

i den direkta affärsrelationen arbetar vi fortlöpande 

med produktutveckling och har nu bland annat tagit 

fram en förstärkt massa för trähaltiga tryckpapper, 

CelesteStrong och en speciell massa för hygien, 

Celeste Tissue, säger Carl-Johan Jonsson, marknadschef 

massa på SCA Graphic Sundsvall. 

www.pulp.sca.com 


3


STURM

CREATES ATMOSPHERE 

TEXT Luise Steinberger 

FOTO Harry Krischanz 

– SKULLE DU LÄMNA DITT BARN? 

Rosina Sturm svarar med en motfråga 

om varför hon troget har jobbat kvar i 

pappersfabriken i österrikiska Laakirchen 

i över 40 år, och inte hoppat på något 

av de talrika jobberbjudanden hon fått. 

Hon var i tjugoårsåldern när hon 

började sin yrkesbana. Först var det 

ekonomiavdelningen, som snart byttes 

mot marknadsavdelningen – ”bokföring, 

det var inte min grej”. I över fyra 

årtionden fungerade hon som chefens 

högra hand – och inte sällan även som 

hans bakhuvud. 

Cheferna kom och gick, och det gjorde 

även ägarna. Efter hygienpapperstillverkaren 

Henag kom Papierfabrik Laakirchen 

och till slut blev företaget en del av 

svenska SCA. Även produktpaletten förändrades. 

Efterhand lämnade hygienpapperen 

Laakirchen, till förmån för en 

specialisering på SC-papper. Under alla 

förändringarna fanns Rosina Sturm 

kvar, som en klippa i bränningarna. 

”Kunderna har alltid påverkat 

produktutvecklingen.” 

– Den mest spännande händelsen var 

eldsvådan i januari 1974, berättar hon. 

Vi var tvungna att börja om på helt ny 

kula. 

ADRESSER UR ASKAN 

Allting slukades av elden denna dag, 

undantagen den då nya tissue-maskinen, 

som brandkåren koncentrerade sina 

släckningsåtgärder på. Snabbt omvandlades 

tre rum i den dåvarande ägarens 

villa till kontor, med trädgårdsmöblerna 

som inredning. Det största problemet 

var att kundregistret var borta. 

– Det var strikt förbjudet att gå in i 

de utbrända fabrikshallarna. Men jag 

tog tag i en brandman och talade om 

Efter mer än 40 år i trogen tjänst har en institution lämnat SCA. 

Rosina Sturm, chefsekreterare på SCA Graphic Laakirchens 

marknadsavdelning, projektledare för olika evenemang och 

ansvarig för leveranser till andra sidan Atlanten, går i pension. 

En post behåller hon dock, den som coach. 

för honom att ”jag måste in, jag kanske 

hittar min telefonbok där inne”. 

Det gjorde hon. Den låg i en hopsmält 

skrivbordslåda. Utifrån det fyndet började 

man att återskapa kundregistret. 

Kunderna var mycket förstående. 

– Vi var en liten fabrik. De som är 

små, snabba i vändningarna och som 

har en bra kontakt med sina kunder 

brukar kunna räkna med ett speciellt 

stöd. Ofta gör de ju själva det omöjliga 

möjligt, säger Rosina Sturm. 

ANNAN ANDA – NYA TIDER 

Förr i tiden fanns en tumregel om att 

man kunde räkna med en eldsvåda i en 

pappersfabrik var sjunde år. Tack vare 

bättre säkerhetsåtgärder är den regeln 

numera överspelad. 

– Men, skulle olyckan mot förmodan 

ändå vara framme, är företagen på grund 

av sin decentraliserade struktur mycket 

mindre sårbara, säger Rosina Sturm. 

En hel del har förändrats under hennes 

yrkesverksamma år. 

– När jag var ung var det en nybyggarnas 

och de stränga hierarkiernas tid. 

Nu jobbar man mer i team där den 

enskilda medarbetaren är delaktig i besluten. 

Även kunderna har förändrats. Rosina 

Sturm har jobbat med tre olika generationer 

inköpare. Först ut var efterkrigsgenerationen, 

i vilkas affärsrelationer 

personliga kontakter spelade stor 

roll. Sedan kom en mer teknokratisk 

generation som hade gedigna utbildningar 

och var hårda förhandlare. 

– Dagens generation lägger fortfarande 

vikt vid hård förhandling, men den 

har lärt sig att mänskliga kontakter ändå 

är viktiga i affärslivet, säger hon. 

Men allt har ändå inte ändrats, somligt 

är sig likt. Kundernas inflytande på 

produktutvecklingen, till exempel. 

– Förr talade man kanske inte om 

samarbete på samma sätt som i dag, 

men kunderna har alltid påverkat produktutvecklingen. 

Det har alltid funnits 

visionärer bland inköparna, vars idéer 

förbättrat produkterna, säger hon och 

tillägger: 

– Ibland har också trycket från allmänheten 

hjälpt till. Som exempel nämner hon 

miljörörelsens krav på klorfritt papper. 

FÖRSTA HJÄLPEN 

Medmänsklighet är A och O i arbetslivet, 

tycker Rosina Sturm. Det smärtar henne 

att detta ibland glöms av dagens ledare. 

– Många ledare i näringslivet står på 

randen till utbrändhet eller dras med 

andra svårigheter, säger hon. 

För att hjälpa dem, har hon utbildat 

sig till ledarskapscoach, och som sådan 

kommer hon att fortsätta jobba åt SCA 

även som pensionär. 

– En coach hjälper till att bearbeta 

kriser och förändringsprocesser, att lösa 

upp blockeringar som hindrar medarbetaren 

att nå vissa mål. Coachen hjälper 

till att aktivera personens hela potential, 

att få henne att blomstra. 

”Sturm creates atmosphere” – Sturm 

skapar atmosfär. Så sammanfattade 

Rosina Sturms siste chef, marknadsdirektör 

Sigo Gatterer, hennes värv i tacktalet 

när hon slutade i januari i år. 


5

I konstens, vetenskap 

och samvetets namn 

Magin i en bild. Kunskapstörst 

som vattnas. Etiska värderingar 

som är mer än bara ord. Natur- 

och miljöintresset förenar flera 

miljoner läsare världen över, och 

det är en rörelse i försiktig 

blomstring. 

TEXT Elisabet Tapio Neuwirth 

FOTO Lars Bringslimark, Bo Mellerstedt, Digitalvisions 

DET ÄR INGEN DJUNGEL man stöter på i 

jakten efter magasin med inriktning på 

natur. Nej, det blir snarare något som 

kan liknas vid en tålmodig botanisering 

i otaliga tidningshyllor. I sökandet hittas 

ett exemplar här och ett där. Ibland 

dyker de upp på de mest oanade platser, 

bland tidskrifterna för husdjur, jakt, 

hobby eller fritid. I sådana stunder är 

det lätt att bli konfunderad: Vad kallas 

den här? Är det verkligen en naturtidskrift? 

Nja – snarare fågel, fisk eller 

kanske till och med mittemellan. 

Anledningen är att naturtidskrifter 

lockar miljontals olika sorters läsare. 

Majoriteten är fotointresserade och vissa 

av dem vurmar för naturbilden som 

något mer än ren dokumentation. För 

dem är naturbilden en konstart. Sedan 

finns de som främst är inriktade på biologi 

och naturvetenskapliga ämnen. 


Och slutligen kategorin engagerade läsare 

som har naturen och miljön som 

sin hjärtesak. 

FOTOT SOM KONSTART 

– Vi tror att vi fångar in alla de grupperna, 

säger Kjell Gustavsson, chefredaktör 

för den nordiska tidskriften Camera 

Natura. I grunden bygger tidskriften på 

bilder, men vi tar också in material med 

populärvetenskaplig inriktning – bland 

annat har vi gjort en genomgång av alla 

grodor och sälar som finns i Norden. 

Till en början var Camera Natura 

enbart en prenumerationstidning gjord 

av och för nordiska naturfotografer. I 

dag säljs även lösnummer, magasinet 

kommer ut kvartalsvis och upplagan 

ligger på cirka 5 000 exemplar. Läsekretsen 

har breddats från yrkesverksamma 

eller intresserade naturfotografer till 

dem som är allmänt intresserade av foto, 

natur och miljö, gissar chefredaktören: 

– Kanske blir han eller hon stimulerad 

att själv gå ut i naturen, kanske 

reser läsaren genom bilderna. 

BEDÖVANDE VACKRA BILDER 

Redaktionen försöker spegla både den 

vilda naturen och det kulturlandskap som 

formats av människan. Detta avbildas av 

fotografer från Sverige, Finland, Norge, 

Danmark och Island. Ett annorlunda 

inslag är att tidningens texter kan vara 

skrivna på tre olika språk beroende på 

vilket land skribenten kommer ifrån. I

ens 

huvudsak är artiklarna på svenska, men 

även på norska och danska. Det är en 

medveten tanke för att lyfta fram och 

förstärka det nordiska samarbetet. 

– Det är förstås inte helt oproblematiskt. 

De finska läsarna som behärskar 

svenska kan ha problem att läsa de 

norska och danska texterna. Men å andra 

sidan har vi prenumeranter i engelsktalande 

länder som inte kan något av 

språken och som bara vill ha tidningen 

på grund av bilderna. 

Kjell Gustavsson har fått förfrågningar 

om att ge ut en engelsk utgåva. 

– Funderingar finns, för Tyskland, 

England och USA skulle vara en stor 

marknad. Det nordiska naturfotografiet 

skiljer sig nämligen från många andra 

länders sätt att fotografera. I Norden 

fotograferas rovdjur nästan alltid i det 

vilda, det sker mycket sällan i hägn. I 

många amerikanska tidningar vill man 

ha stora däggdjur som elefanter på en 

savann. Jag menar inte att det ena är 

bättre eller sämre än det andra, men 

den nordiska naturbilden har en annan 

ton. 

Och tonen är sanslöst vacker. Bilderna 

i Camera Natura får breda ut sig, de 

sparsmakade texterna är mer som ett 

komplement till fotografiet. Den finske 

naturfotografen Juho Rahkonen 

ställer en självkritisk fråga i en krönika: 

– En del kritiserar oss för att vi tar för 

vackra bilder, och glömmer den karga 

verkligheten. Några säger att vackra 

naturbilder bara är en lögn, eftersom 

det finns så lite jungfrulig natur kvar. 

Ska vi bara ta fula bilder? 

Ja, hur är det med den saken? Får 

bara de storslagna bilderna utrymme? 

– Nej, död och förgängelse tillhör 

också naturen, säger Kjell Gustavsson. 

Allt är inte rosenrött. Men jag tycker att 

det är viktigt att visa naturens skönhet – 

det man ser och uppskattar vårdar man 


7

”Jag tycker att det 

är viktigt att visa 

naturens skönhet 

– det man ser och 

uppskattar vårdar 

man också.” 

KJELL GUSTAVSSON 

också. I förlängningen innebär det kanske 

att man engagerar sig mer i miljöfrågor. 

Det är som med all konst: texter, film, 

teater, man vill bli berörd och överraskad. 

Det är åtminstone vår målsättning 

med tidskriften. 

VETENSKAP MED VÄRLDSSPRIDNING 

Naturens skönhet och människans grymhet 

– alla jordens ting har en historia 

att berätta. Och National Geographic 

berättar om dem. I initierade reportage 

behandlas ämnen som natur, vetenskap, 

människor, djur, upptäcktsresor, geografi 

och historia. I det här sammanhanget 

får uttrycket bevingade ord en 


annan betydelse: National Geographic 

utkommer i 14 länder, har en totalupplaga 

på tio miljoner exemplar och 

läses av 45 miljoner människor. 

Här zoomar världskända fotografer 

in verkligheten och visar den ur alla 

vinklar. Bilderna kan vara lika bedövande 

vackra som i Camera Natura, 

men också lika bedrövande som kvällsnyheterna 

på teve: Reportage om svältande 

människor, födelsen av ett barn, 

rosablommande japanska träd och vulkaner 

som vräker ut sitt innanmäte. 

Tidskriftens fundament är den naturvetenskapliga 

inriktningen. NG Society, 

som ligger bakom tidskriften, grundlades 

för 115 år sedan och har i dag tio 

miljoner medlemmar. Stiftelsen har 

stöttat mer än 6 400 vetenskapliga 

expeditioner och forskningsprojekt. 

Enligt National Geographics marknadsavdelning 

lockar publikationen till 

sig samma typ av läsare i alla länder. 

Läsaren är övervägande manlig, har en 

utbildningsnivå långt över genomsnittet. 

Många är i ledande befattningar, 

beresta och de är såväl tekniskt intresserade 

som kunniga. 

Läsarprofilen passar ganska bra in på 

Peter Finsterer, som är bosatt utanför 

München i Tyskland. Han är diplomerad 

fysioterapeut och delägare i ett 

framgångsrikt fitnesscenter. Hustrun 

Petra arbetar för ett italienskt modeföretag 

och döttrarna Teresa elva år 

och Sophia nio år går i skolan. 

Peter Finsterer läser National Geographic 

då och då, men den tyska tidskriften Geo 

köper han så gott som varje månad. 

Upplagan ligger på 503 000 exemplar 

och läsarna är trogna. Tidskriften har 

klarat sig bra trots rådande konjunkturläge 

och reder sig dessutom i konkurrensen 

från tyska National Geographic 

som ges ut på samma förlag, Gruner + 

Jahr. 

GRÖN KUNSKAPSBÄRARE 

Geo präglas av reportage och starka 

bilder från andra länder och kulturer. 

Artiklar om medicin, bioteknologi, 

psykologi och teknik hör också till 

innehållet. 

– Den är berikande för min kun- 

skapsnivå, säger Peter Finsterer som har 

läst tidskriften regelbundet i mer än tjugo 

år. 

– De naturvetenskapliga artiklarna är 

alltid intressanta. Dessutom kan jag alltid 

lära mig något. Jag brukar fördjupa 

mig i avdelningen ”Geoskop” som tar 

upp de senaste medicinska och vetenskapliga 

rönen inom flera olika områden. 

Även rent yrkesmässigt kan jag dra nytta 

av innehållet, exempelvis läste jag en 

artikel om hur olika folkslag, särskilt 

män, hanterar smärta. Smärtterapi såsom 

akupunktur är ju något jag arbetar med 

dagligen. 

På fritiden är familjen aktiv. De uppskattar 

naturupplevelser, att vara ute i 

skog och mark, vandra i bergen, åka 

skidor, simma och bada. Naturintresset 

går hand i hand med deras miljömedvetande: 

– Vi försöker belasta miljön så lite 

som möjligt, säger Peter Finsterer. Men 

det är inte alltid lätt att veta om man 

gör rätt. Vad är bäst: åka tåg eller ta 

bilen? Är bensin skadligare för miljön än 

elektriciteten som kommer från kärnkraftverk? 

Geo ger oss underlag till 

diskussioner eftersom de publicerar artiklar 

som både informerar och kritiskt 

granskar det miljöarbete som pågår. 

PRESTIGEMAGASIN MED SAMVETE 

Natur- och miljöfrågor engagerar miljontals 

människor. Miljörörelsen blomstrar 

försiktigt och de som är anslutna till 

en sådan organisation får också sin medlemstidning 

i brevlådan. För tidningsmakarna 

är papperet mer än en samvetsfråga 

– det är en helig ko. En tidskrift, 

tryckt på ett icke miljöcertifierat papper 

är inte bara otänkbart. Det skulle vara 

ett slag i ansiktet mot allt organisationen 

och dess medlemmar står för. 

Har man miljontals medlemmar och 

ännu fler läsare världen över gäller det 

att föregå med gott exempel. Världsnaturfonden, 

WWF, är med sina närmare 

fem miljoner supportrar jordens största 

ideella naturvårdsorganisation. Svenska 

Naturskyddsföreningen, SNF, är den 

största miljöorganisationen i landet 

med sina 160 000 medlemmar. 

– Vi måste leva som vi lär, säger

Carl-Axel Fall, chefredaktör för SNFs 

medlemstidning Sveriges Natur. Vi driver 

ju miljöfrågor och miljökamper, 

exempelvis för att rädda olika arter 

och Östersjön. Och vi driver skogsoch 

pappersfrågor. 

Sveriges Natur tillsammans med BBC 

Wildlife Magazine var också de första 

tidskrifterna som valde att gå över till 

FSC-certifierat papper, ett papper som 

uppfyller mycket stränga miljökrav. 

Till skillnad mot den svenska kollegan 

är brittiska BBC Wildlife Magazine 

en kommersiell tidskrift med miljonupplaga. 

Den kommer ut månatligen och 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Att vilja och att kunna 

Det började med ett upprop från 36 

chefredaktörer för svenska tidningar 

och tidskrifter. Tillsammans köpte de 

in 7 700 ton papper om året. Nu ville 

de göra så miljöanpassade produkter 

som möjligt, men de saknade papper. 

Därför efterlyste de ett papper som 

tillverkades av massa från miljöcertifierat 

skogsbruk (FSC). De ville också 

att papperet skulle vara helt klorfritt 

(TCF) och att produktionen i övrigt 

klarade högt ställda miljökrav, som 

Bra Miljöval eller Svanen. Och självfallet 

skulle priset vara rimligt. 

– Ring när ni har något att erbjuda, 

avslutade chefredaktörerna sitt brev. 

innehåller artiklar om djur, natur och de 

senaste biologiska upptäckterna. Läsaren 

får också en radio- och teveguide till 

BBCs naturprogram. I den här tidskriften 

anlitas enbart de bästa skribenterna 

och det är de ledande experterna som 

uttalar sig. I redaktionsrådet sitter bland 

annat Sir David Attenborough, en levande 

legend i natursammanhang och i teverutan. 

TAR ANSVAR FULLT UT 

I det här nobla sällskapet skulle det sannerligen 

se illa ut om papperet inte var 

så miljövänligt som möjligt. 

Det var verkligen mycket tuffa 

miljökrav. 

– Men sådant papper finns faktiskt 

i SCAs sortiment, berättar Christer 

Fält, miljöchef vid Ortvikens pappersbruk. 

SCAs LWC-papper för tidskrifter, 

GraphoCote, GraphoLux och 

GraphoMatt, uppfyller alla kraven 

för FSC, TCF samt Svanen. 

SCA svarade på uppropet och 

Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, 

och Roger Olsson, dåvarande chefredaktör 

för medlemstidningen Sveriges 

Natur var beredda att syna företaget i 

sömmarna. En konsult kallades in som 

granskade och gjorde en miljörevision, 

En snabbkoll bland naturmagasinen 

visar att det är en handfull tidningsmakare 

som väljer FSC-certifierat 

papper. 

”Ring när ni har 

något att erbjuda.” 

36 CHEFREDAKTÖRERS UPPMANING 

TILL PAPPERSINDUSTRIN 

och se – både tygen och papperet höll. 

– Vi kunde till och med uppfylla 

nästan alla kriterier när det gällde 

SNFs egen märkning Bra Miljöval. 

Ortvikens pappersbruk fick och 

har således uppdraget att leverera 

papper till Sveriges största miljöorganisation 

och dess medlemstidning. 

I dag levererar SCA FSC-certifierat 

papper till ett drygt dussintal tidskrifter 

i Europa. 

– SCA är unika i att ha denna 

miljöprofil, vilket dock i sig är ett 

problem. Vi skulle gärna se att utbudet 

på sådant papper ökar på marknaden, 

säger Christer Fält. 


9

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Så småningom ett stort träd och råvara till 

nya magasin. Ett exemplar av Sveriges Natur 

kräver att 0,1 kvadratmeter skog avverkas. 

Sveriges Natur 

under luppen 

HUR STOR miljöpåverkan har produktionen 

av ett naturmagasin? 

Den frågan ställde sig Svenska 

Naturskyddsföreningen när de hade 

valt att trycka sin tidskrift på FSCcertifierat 

papper från SCA, och i 

samband med det blev landets första 

miljöcertifierade tidskrift. 

– Vi hjälpte till att räkna ut ett 

underlag. Vi tittade på miljöpåverkan 

i varje steg, berättar Christer Fält, miljöchef 

vid Ortvikens pappersbruk. 

Det var ett spännande arbete. För 

första gången kartlade en tidskrift sin 

miljöbelastning i alla led från skogen 

till läsarnas brevlådor. Den största belastningen 

stod trycket och distributionen 

till läsarna för, något som förvånade 

de flesta, även Christer Fält: 

– Tidigare har själva papperstillverkningen 

alltid ansetts som mest 

miljöpåverkande. 

Siffrorna, säger inte så mycket utan 

jämförelser, som redaktionen mycket 

riktigt påpekar. Men de ger ändå en 

fingervisning i deras arbete för att 

producera Sveriges mest miljösnåla 

tidskrift. 


Förslag på bild och bildtext 

till Sveriges Natur under 

luppen 

För att lindra bilden av 

”kalhygge”. Bild på föryngringsyta 

och ett grönt, fint 

skott som sticker upp ur 

jorden: 

Förslag bildtext: 

Ett exemplar av Sveriges Natur belastar 

miljön på följande sätt: 

93 gram koldioxid 

0,4 gram kväveoxider 

0,05 gram kolväten 

0,01 gram partiklar 

0,1 gram koloxid 

0,2 gram svaveloxid 

1,2 gram syreförbrukande material (COD) 

0,1 kvadratmeter kalhygge 

Alla utsläpp, utom syreförbrukande 

material, sker till luften. 

(Källa: Svenska Naturskyddsföreningen) 

En användare och stor förespråkare är 

Maude H Gullberg Sjöåsen, chefredaktör 

för WWF Eko, den svenska medlemstidningen 

för Världsnaturfonden. 

WWF Eko var den första FSC-certifierade 

tidningen som trycktes i Sverige. Kanske 

är hon problematiken på spåret: 

– För oss är det naturligtvis viktigt att 

ha en tidning och andra trycksaker som 

är helt igenom miljöanpassade, säger 

hon. FSC-certifierat papper till tidskrifter 

produceras i Sverige, men när det gäller 

andra kvaliteter är produktionen liten. 

Med tanke på hur stor andel av Sveriges 

skogar som i dag är FSC-certifierade 

är det förvånansvärt att det 

inte finns ett större utbud. 

I dag hänvisas man till att 

köpa vissa kvaliteter från andra 

länder, vilket innebär längre 

transporter. Och då blir frågan: 

FSC eller längre transport – vad 

är bäst för miljön? Så därför är 

det oerhört viktigt att vi inom 

en snar framtid får ett bredare 

utbud av svensktillverkat FSCcertifierat 

papper. 

NYTT OMSLAG 

På Sveriges Natur har man brottats 

med ett annat problem: 

– Allt utom omslaget har 

hittills trycks på FSC-certifierat 

papper, berättar Carl-Axel Fall. 

Anledningen var att vi inte tyckte att 

det fanns ett sådant papper vars kvalitet 

höll för omslaget, men nu har vi hittat 

ett. Det är färgat på ett annat sätt än 

inlagan. Det är lite för gult och kanske 

inte helt optimalt, men vi går över till 

det ändå. 

Han hoppas att det sista numret år 

2003 ska vara helt och hållet av FSCcertifierat 

papper, något som tidskriftens 

läsare säkert uppskattar. Det finns 

två typiska medlemmar, berättar chefredaktören. 

Den ene är en man som är 

50+, han tycker om att röra sig i skog 

och mark och har engagerat sig i miljörörelsen 

under många år. Den andra är 

en kvinna i 35-årsåldern. Hon är inte 

lika aktiv i skogen, men har ett starkt 

miljöintresse och intresserar sig för ke-

mikaliers påverkan, mat och hälsa. 

Barn har ofta ett naturligt intresse 

för natur- och miljöfrågor, något som 

flera förlag riktar in sig på. 

Elvaåriga Teresa Finsterer från 

Tyskland älskar djur och till familjen 

hör två katter. Vetgirig som hon är 

brukar Teresa bläddra i pappas Geo. 

Hos sin kompis passar hon på att läsa 

månadsmagasinet Geolino som riktar 

sig till barn mellan åtta och 14 år: 

– Roligast är vitsarna, säger hon. Men 

det finns också artiklar om olika djur. 

Jag tycker om att bilderna är stora och 

fina. Och det finns affischer på djur 

som man kan sätta upp på väggen. 

Premiärnumret av Geolino kom ut 

2001 och konceptet är sedan dess en 

kioskvältare. Upplagan ligger nu stadigt 

på drygt 207 000 exemplar. Precis som 

i vuxna Geo är innehållet blandat. Ämnen 

som vetenskap, teknik och kultur 

mixas med knep & knåp och barnens 

egna fotoreportage. Skämt blandas med 

allvar. 

– Jag tycker att man kan lära sig 

mycket i Geolino. Jag har läst många 

artiklar om kriget i Irak till exempel. 

Teresas pappa Peter är positivt inställd 

till tidskriften som många skolor 

även prenumererar på. 

– De förklarar saker på ett barnan- 

passat sätt utan att för den skull väja 

för viktiga ämnen. Jag tror att Geolino 

är till stor hjälp för många föräldrar 

som inte kan eller har tid att förklara 

för sina barn. 

KUNSKAP ÄR MAKT 

Greppet att barnen ska ha så roligt under 

läsningen att de inte är medvetna 

om att de samtidigt lär sig något är 

smart. National Geographic Kids har 

arbetat på det sättet sedan 1975. Även 

här är målgruppen barn mellan åtta 

och 14 år och målsättningen är att 

både underhålla och undervisa, samt 

att väcka ett intresse för omvärlden. 

Innehållet är brett: djur, underhållning, 

vetenskap, teknologi, aktuella händelser 

och reportage om olika kulturer. 

Världsnaturfonden samlar sina unga 

medlemmar i nationella Pandaklubbar. 

I de flesta länder har WWF även en 

medlemstidning för barnen. WWF i 

Frankrike ligger precis i startgroparna 

för att ge ut Panda Junior – en tidskrift 

som redaktionen är säker på att den 

blir en succé. 

Kunskap är makt, och framtidens 

miljövänner är pålästa, uppskattar 

magin i en bild och månar om jorden 

vi lever på – precis som de vuxna. 

Djur och natur är kul. Det tycker både 

Teresa Finsterer och hennes lillasyster 

Sophia. Teresa läser dessutom naturmagasinet 

Geolino, som både underhåller 

och undervisar. 


11

Det talades mycket om att 

datoriseringen skulle leda till 

det papperslösa samhället. Ett 

forskarlag i Linköping jobbar 

åt motsatt håll – de utvecklar 

intelligent papper. 

PAPPER 

med HJÄR 

TEXT Luise Steinberger ILLUSTRATION Daniel Egnéus 

EN MAN SITTER i soffan och tittar på 

teve. Teven är tunn som ett kalenderblad 

och är uppsatt på väggen. Mannen 

tar av sig sin kofta och lägger den bredvid 

sig. Plötsligt börjar den lilla lappen 

på kragen blinka rött. Koftan behöver 

tvättas och den passar på att tala om 

vilken temperatur den vill bli tvättad i. 

Precis när mannen stoppar in klädesplagget 

i maskinen hörs en duns i hallen. 

Det är posten som faller genom 

brevinkastet. Mannen går genast ut 

och hämtar resemagasinet han prenumererar 

på. Han har väntat på det nya 

numret eftersom han har funderat på 

att åka till Karibien och här finns ett 

reportage med fina bilder. Där finns 

också en faktaruta med flyg- och hotellpriser. 

Där skriver han in sin avrese- 


ort i ett litet fält och tidskriften räknar 

fram de bästa erbjudandena åt honom. 

Är det här science fiction? I dag är 

det det, men om femtio år kommer 

verkligheten att se ut ungefär så här. 

Det tror Magnus Berggren, professor 

i organisk elektronik vid Linköpings 

universitet. 

– I dag är elektronik en burk, en 

mobiltelefon eller en dator eller så. 

Men elektronik kommer att finnas 

på ytor i mycket större utsträckning, 

både i papper och textilier. Det kommer 

att finnas överallt och sköta en 

massa saker åt oss utan att vi märker 

det, säger han. 

PAPPERET TILLFÖRS EL 

Sedan drygt tre år tillbaka leder Magnus 

Berggren ett forskningsprojekt om så 

kallade smarta papper. Under den tiden 

har han och ett tiotal kollegor utveck- 

lat en metod att framställa ett slags 

minimala bildskärmar genom att 

trycka ledande färg på vanligt papper. 

– Vi trycker ett rutmönster av teckenfönster 

på papper. Bredvid varje teckenfönster 

trycker vi en transistor som kan 

styra teckenfönstret och bestämma 

vilken information som ska vara däri. 

På det viset kan vi styra hela matrisen 

av teckenfönster från papperets periferi. 

I princip kan vi alltså skriva vilken 

information vi vill på papperet, förklarar 

Magnus Berggren. 

Varje uppdatering kräver el. Det 

finns olika metoder att tillföra papperet 

denna. Antingen genom induktion, 

eller genom att små batterier trycks 

precis bredvid teckenfönstren, eller 

också genom att papperet ansluts till en 

vanlig elsladd. Strömbehovet är inte 

stort, eftersom ”skärmarna” har lång 

minnestid, upp till ett par timmar. Så

A 

länge stannar texten kvar utan att ny 

ström måste tillföras. 

Tryckfärgen tillverkas av ledande 

organiska plastmaterial, så kallade 

polymerer, som löses i alkohol eller 

vatten och sedan vidarebearbetas i 

tryckmaskinen, precis som vanlig 

tryckfärg. Hittills har forskarna gjort 

alla provtryck hantverksmässigt. Nyligen 

köpte de in en tryckmaskin för att 

förfina metoderna och anpassa dem till 

vanliga tryckeriers arbetssätt. När allt 

är utprovat ska det inte kosta mer än 

en tia att trycka en kvadratmeterstor 

pappersdisplay. 

REKLAM OCH LOGISTIK 

Vad kommer de då att användas till? 

Inte som teveapparater i första taget, 

tror Magnus Berggren. Orsaken är att 

pappersskärmarna är mycket långsammare 

och upplösningen sämre än tra- 

”Den största flexibla ytan som någonsin 

tillverkats är ju papper, så det har varit lite av 

en utmaning ur forskningssynvinkeln sett.” 

MAGNUS BERGGREN 

ditionella skärmar, vilket i sin tur beror 

på att polymermaterial leder ström 

sämre än vad exempelvis koppar gör. 

I stället kan det handla om en liten 

indikator på en pappersetikett på en 

förpackning, exempelvis med en uppgift 

om leveransstatus. Eller att använda 

ett teckenfönster i reklamsammanhang, 

att sätta in en animation i 

en annars orörlig reklamaffisch. 

– Vi har inte fokuserat på att göra 

elektronik som kan uppdateras vid 

hög hastighet, säger Magnus Berggren. 

Vi fokuserar mer på elektronik 

som faktiskt fungerar på papperets 

yta och då får vi lämna det här med 

prestanda till framtiden. 

Att det blev elektronik på papper är 

lite av en slump. Med en hemvist i de 

fasta tillståndens fysik jobbade Magnus 

Berggren även tidigare med polymerelektronik. 

En stor trend inom 

forskningsområdet har varit att utnyttja 

flexibla ytor. De flesta forskare 


13

experimenterar med olika plast- eller 

glasytor. 

– Men den största flexibla ytan som 

någonsin tillverkats är ju papper, så det 

har varit lite av en utmaning ur forskningssynvinkeln 

sett, säger Magnus 

Berggren. 

Även målsättningen skiljer Linköpingsprojektet 

från andra smarta-papperprojekt, 

betonar han. Smarta papper är 

ett vidsträckt begrepp och ofta handlar 

det om att hitta skärmar som man kan 

skriva på, utan tangentbord. 

– Många forskares fokus är att hitta 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

”Det bästa för oss är att använda bestrukna 

eller laminerade pappersytor, eftersom de är 

jämna och ledningsförmågan blir högre.” 



• Professor i organisk elektronik vid Linköpings universitet. 

• Född 1968, uppvuxen på Västgötaslätten utanför Skara. 

• Studier och disputation i tillämpad fysik vid Linköpings universitet. 

Ämnet: polymera minnen. 

• Arbetat på Bell Laboratories i USA. 

• Vd för företaget TFE i Linköping som jobbar med polymera minnen. 

• Anställd på forskningsföretaget Acreo i Linköping. 

• Magnus favoritmedia: Ett riktigt bra högkvalitetsmagasin med 

reseskildringar, som National Geographic. 


en teknologi som kan ersätta papperet i 

vårt samhälle. Vi har ju försökt att titta 

på en teknologi där vi kan utveckla och 

utvidga funktionen av papper. Vitt papper 

kommer aldrig att försvinna, tror 

vi – vi försöker ta fasta på de goda 

egenskaper som finns, nämligen att 

du kan vika ihop, slänga och elda 

upp det. 

Också miljömässigt har kombinationen 

papper och polymerer stora 

fördelar, eftersom de nya ledande skikten 

– precis som vanlig tryckfärg – kan 

separeras från pappersytan så att även 

elektronikpapperet kan återvinnas som 

vanligt. 

Det finns ett stort intresse hos 

potentiella användare i pappers- och 

förpackningsindustrin. Innan forskningsprojektet 

sattes igång förde Magnus 

Berggren långa samtal med dem. En 

rad svenska och finska pappers- och 

förpackningsföretag, däribland SCA, 

har genom ett gemensamt projekt med- 

verkat till att utveckla olika tryckteknologier 

och bestrykningstekniker 

som möjliggör att få ner elektroniska 

funktioner på pappersytor. Här fick 

Magnus och kollegorna också lära sig 

papperstillverkningens grunder, han 

gjorde testtryck och pratade med pappersmakare 

och designers. 

– För oss gällde det att lära om papper, 

att förstå vad pappersytan är, att 

den innehåller hygroskopiskt vatten 

till exempel. Det är en avancerad teknologi 

att göra papper och det är en 

avancerad produkt, vilket många inte 

tänker på. 

GLATTA YTOR LEDER BÄTTRE 

Forskarteamet har jobbat med allt 

från finpapper, board, korrugerat material 

till bestrukna papper. Själv tycker 

Magnus bäst om bestrukna eller 

laminerade papper. 

– Det bästa för oss är att använda 

bestrukna eller laminerade pappersytor, 

eftersom de är jämna och ledningsförmågan 

blir högre, säger han. 

När tryckmaskinen dragits i gång 

förväntas de första marknadsmässiga 

applikationerna vara färdiga inom 

ungefär ett år, tror Magnus Berggren. 

Exakt vad det kommer att vara kan 

han inte säga, eftersom ett av företagen 

har intressen i det. Men, säger han: 

– Vi satsar hårt på elektronisk id på 

kartong och displayer på pappersytor. 

Löpsedlar som byter text, kan exempelvis 

tänkas. Vanligt tidningspapper 

är i dagsläget ännu en för hård nöt att 

knäcka, eftersom den ledande färgen 

får för låg prestanda på den relativt 

sträva ytan. Men tillämpningar i 

magasinsammanhang står på listan av 

tänkbara projekt för den närmare 

framtiden. 

Att resemagasinet räknar ut flygpriser 

är kanske inte så avlägset ändå.

SPECIELLA SIDOR 

FÖR SMARTA 

Mensa International Journal är medlemstidningen för 

världens intelligenta. Föreningen Mensa grundades 

1946 och inträdeskravet är en IQ på minst 132. 

I dag finns nationella avdelningar i 60 länder och 

medlemsantalet har vuxit till 100 000. Tidningens 

mål är att fungera som ett smart internationellt 

nätverk. 

TEXT Bert Altman FOTO Scanpix 

CHEFREDAKTÖR Donna Jadis arbetar 

ideellt med Mensa International Journal, 

IJ, resten av skribenterna är Mensamedlemmar 

som bidrar med material, även de 

utan lön. Och trots att innehållet kommer 

från människor med mycket hög IQ skiljer 

sig IJ inte särskilt från publikationer för 

”normalbegåvade”, tycker Donna Jadis. 

– Nej, precis som att mensaner inte 

skiljer sig från andra människor, förutom 

på en liten punkt: de har en testad intelligens 

som de två översta procenten 

presterar. 

– Mensamedlemmar har vitt varierande 

intressen och därför tar jag in material 

som jag hoppas kan intressera alla, förklarar 

hon. Vi har ett kalendarium med 

Mensamöten i hela världen, en kolumn 

som handlar om språk, nyheter inom 

vetenskap och datorer. 

Men i IJ publiceras även medlemsinterna 

småannonser, tankenötter, tecknade 

serier eller artiklar om prestationer gjorda 

av mensaner. Materialet fyller fyra ”basic 

section”-sidor samt fyra ”extra”-sidor, tio 

gånger om året. De första fyra sidorna 

innehåller internationellt föreningsnytt, 

de resterande är bonusmaterial av mer 

underhållande karaktär. Uppdelningen 

beror på det huvudsakliga distributionssättet. 

IJ är en del i de tidningar som de 

nationella Mensaföreningarna ger ut. 

Skärpt skådespelerska. Geena Davis är 

mensan, liksom serietecknaren Scott 

Adams, som ritat Dilbert-serierna. 

– Jag skickar IJ via e-post som pdf-fil 

till de nationella tidningarna. Målet är 

att de använder samtliga sidor, men alla 

har inte råd med de extra tryckkostnaderna. 

Därför är bara de första fyra sidorna 

ett måste, förklarar Donna Jadis. 

NYTTA MED NÖJE 

Medlemmar som bor i ett land utan nationell 

Mensatidning får IJ i tryckt form 

med posten. På så sätt ska ingen mensan 

vara utan sitt internationella föreningsbrev. 

För det är nog den rätta beteckningen 

för det svart-vita bladet med enkel 

layout och utan bilder. 

Ett av huvudproblemen är språket. IJ 

ges bara ut på engelska, och alla bidrag 

måste skrivas på begriplig engelska – 

även av skribenter som inte har språket 

som modermål. 

– Om inte jag förstår vad som menas 

blir det omöjligt att redigera texten så att 

den håller måttet. Flera gånger har jag 

skickat tillbaka artiklar och föreslagit 

att skribenterna ber en vän med bättre 

engelska-kunskaper att skriva om texten. 

Mest speciellt med IJ är avdelningen 

”Network”, tycker chefredaktören. I 

småannonser letar mensaner efter 

jobb i andra länder, efterlyser 

böcker som inte trycks längre 

eller söker efter forskningsresultat 

som berör eventuell sjukdom. 

– En rörelsehindrad medlem ville 

byta sin bostad i Kalifornien mot 

en i London under semestern. Förutsättningen 

var dock att lägenheten 

var anpassad för rullstolsbruk. Och 

visst gav annonsen resultat. Det är 

verkligen kul att hjälpa till att sammanföra 

mensaner från alla världens 

hörn! 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Detta är IQ 

IQ står för intelligensquotient och 

beskriver människors mentala färdigheter 

jämfört med genomsnittet 

av deras åldersgrupp. Det finns otaliga 

sätt att beräkna IQ på, som också 

lägger skalan lite olika. De flesta sätter 

IQ 100 för en normalbegåvad, en 

person med IQ 132 är således ganska 

mycket intelligentare än sina ålderskamrater. 

Någon med IQ 90 däremot 

klarar vanliga tankeuppgifter lite 

sämre än andra. 


15

Asien, världens befolkningsrikaste 

kontinent, öppnar 

enorma möjligheter för till- 

växt både som marknad och 

som bas för industriell tillverkning. 

Den stjärna som 

lyser starkast i regionen är 

Kina. 

TEXT Jonas Rehnberg FOTO SCA 

SCAs VISION är att uppfattas som ledande 

i att skapa mervärde för kunder, aktieägare 

och medarbetare, inom sitt verksamhetsområde. 

Europa och Nordamerika 

kommer även framöver att vara SCAs 

huvudmarknader, men koncernen måste 

skapa en plattform för att bli den ledande 

leverantören också i övriga världen. 

Särskilt i Asien, där över hälften av 

världens befolkning finns. 

Med en ekonomisk tillväxt på åtta 

procent per år de senaste tjugo åren är 

Kina den snabbast växande marknaden i 

Asien. Antalet mobiltelefonabonnenter i 

Kina ökar till exempel med fem miljoner 

TEXT John Lu FOTO SCA 

INOM SCA-KONCERNEN är det bara Förpackningar 

och Hygienprodukters division 

Incontinence Care som bedriver 

verksamhet i Kina. Båda affärsområdena 

har långtgående planer på att expandera 

framöver. Än så länge är SCA inte alls lika 

känt som exempelvis Johnson & Johnson, 

Kimberly-Clark eller Procter & Gamble. 

OLIKA MÅLGRUPPER 

– SCA Hygiene Growth Markets 


ETT BROHUVUD TILL 

Planer för tillväxt i Kina 

Affärsgrupperna SCA Hygiene Growth 

Markets och SCA Packaging Growth 

Markets har redan etablerat sig i Kina. 

Båda räknar med att expandera kraftigt. 

varje månad. Billig arbetskraft bidrar 

till att landet snabbt har utvecklats till 

världens största produktionscentrum. 

För SCA utgör Kina en möjlighet, både 

som potentiell marknad och som bas 

för tillverkning. 

KINA SOM PLATTFORM 

– Vi tror att Asien kommer att vara den 

största marknaden på lång sikt och planerar 

att använda Kina som plattform 

för expansionen i området, säger Colin 

J Williams, chef för SCA North America 

och ansvarig för den nya affärsgruppen 

SCA Packaging Growth Markets. 

– Vi måste tillvarata den här möjligheten 

om vi vill vara en ledande aktör 

på marknaden för förpacknings- och 

hygienprodukter. Den kinesiska marknaden 

växer mycket snabbt och vi måste 

växa i samma takt. 

Colin J Williams menar dock att man 

inte ska gå för fort fram. 

– SCA expanderar successivt i små 

steg och föredrar värdeskapande och 

konsolidering framför olönsam tillväxt, 

säger han. 

SCA har ett bra utgångsläge tack vare 

två samarbetspartners med baser i området, 

Cenpak med bas i Singapore och 

Weyerhaeuser med huvudkontor i Shang- 

marknad i Kina är främst 

inriktad på inkontinensprodukter 

till sjukvården. 

Marknaden har växt 

och kan inte längre tillgodoses 

genom export 

från Europa, säger 

Richard Foltz, regionchef 

för SCA Hygiene Products 

Ltd med bas i Taipei. 

– Inkontinensprodukter marknadsförs 

till institutioner som sjukhus och 

hai. De båda företagen driver 16 anläggningar 

i Kina. Williams ser samarbetet 

med den kinesiska ledningen som avgörande 

för att lyckas på den kinesiska 

marknaden. 

– Det är viktigt att veta vad man kan, 

men förmodligen ännu viktigare att förstå 

vad man inte kan, fortsätter Colin J 

Williams. 

– Det bästa sättet att öka vår förståelse 

för människorna, lagstiftningen och 

företagskulturen i landet är att lyssna på 

våra lokala samarbetspartners och den 

inhemska ledningen. 

Kineser bosatta i utlandet är också 

en värdefull kunskapskälla eftersom de 

känner till den kinesiska marknaden och 

samtidigt har en västerländsk utbildning. 

Som ett exempel på Kinas attraktionskraft 

på västerländska tillverkningsföretag, 

nämner Williams den 

amerikanska detaljhandelsjätten Wal- 

Mart som låter tillverka mer än hälften 

av sina produkter i Kina. SCA ser möjligheter 

till en liknande utveckling. 

– Fördelarna för befintliga kunder är 

att vi redan har etablerat nödvändig ITinfrastruktur 

för att överföra kundernas 

design och specifikationer till Kina från 

våra andra verksamhetsorter, säger 

Colin J Williams. Jag tror inte att någon 

Richard Foltz, regionchef och Tina Hu, 

huvudrepresentant för SCA Hygiene 

Products Ltd i Kina, är glada över 

licensen som möjliggör försäljning 

av Tena-produkter i hela landet.

ASIEN 

”Det bästa sättet att öka vår förståelse för människorna, lagstiftningen och 

företagskulturen i landet är att lyssna på våra lokala samarbetspartners och den 

inhemska ledningen,” säger Colin J Williams, chef för den nya affärsgruppen SCA 

Packaging Growth Markets. 

vårdhem och till människor som har 

problem med urinläckage. Inkontinensprodukter 

är fortfarande en ny produktkategori 

på kinesiska fastlandet och 

aktörerna i segmentet är få, fortsätter 

Richard Foltz. 

Enligt Tina Hu, huvudrepresentant 

för SCA Hygiene Products Ltd i Kina, är 

marknaden redo för tillväxt. 

– Kina är ett land med en långsamt, 

men stadigt, ökande befolkning på 1,3 

miljarder och en allt mer åldrande befolkning. 

År 2025 kommer andelen invånare 

över 65 år att ha fördubblats från 

10 till 20 procent, uppger Tina Hu. 

Hon förutspår att inkontinensprodukter 

så småningom kommer att användas 

av äldre i Kina i stor utsträckning, såväl 

i hemmet som i sjukvården. Men hon vill 

också ge ett varningens ord: Även om 

SCA har en framstående kompetens 

inom inkontinensprodukter, måste man 

ändå se upp för konkurrenter. 

SCA tillkännagav nyligen bildandet 

av den nya affärsgruppen SCA Hygiene 

Growth Markets. 

Verksamheten i Kina kommer att 

utökas till mjukpapper konsument, 

menstruationsprodukter och AFH-produkter. 

Kina och Asien är områden med 

en betydande potential för tillväxt, 

säger Richard Foltz. 

FÖRPACKNINGSVERKSAMHET 

ETABLERAD 

Medan SCA måste nischa sig på den 

kinesiska hygienproduktmarknaden är 

förpackningsverksamheten sedan länge 

etablerad i landet. 

Sedan mitten av 90-talet har SCA två 

samägda bolag för förpackningar, ett i 

Shanghai och ett i Wuhan i centrala Kina. 

För att förstärka investeringarna i Kina 

köpte SCA 1999 andelar i Central Package 

Pte Ltd, med bas i Singapore. Året 

därpå överlät SCA förvaltningen av investeringarna 

i Kina till Central Package. 

– Central Package har etablerat Cen- 

annan leverantör kan mäta sig med oss 

i detta avseende. 

Den kinesiska förpackningsindustrin 

är starkt fragmenterad och har stora 

kvalitetsproblem, säger Colin J Williams. 

– Expansionen i Kina kommer inte 

att genomföras genom förvärv. Vi planerar 

i stället att växa organiskt eller 

bygga nya fabriker. 

KULTURKOMPETENS 

SCAs två joint-ventureföretag i Kina 

omsätter i dag 100 miljoner US-dollar 

(motsvarande 850 Mkr). Målsättningen 

är att fördubbla omsättningen inom fem 

år och enligt Colin J Williams är det 

fullt möjligt. 

Colin J Williams har sju års erfarenhet 

av arbete i och med Kina. Han fascineras 

av landet men påpekar att företagandet 

inte skiljer så sig mycket från andra länder. 

– Men de har sitt eget sätt att göra 

affärer på – kundrelationerna är ännu 

viktigare här, berättar han. 

Bland fördelarna nämner han att 

kinesiska medarbetare är välutbildade 

och vill utvecklas. De har dessutom 

tillräcklig datorvana för att hantera 

den moderna IT-tekniken. 

– Om det finns några hinder för att 

bedriva verksamhet i Kina så är det inte 

utbildning och teknik, säger Colin J 

Williams. Lagstiftning, kontakter med 

lokala myndigheter och andra praktiska 

detaljer kan å andra sidan vara besvärliga. 

Men den lokala ledningen hanterar 

detta mycket effektivt. 

pak Group i Kina i ett dotterbolag med 

14 anläggningar och fyra nya på väg utöver 

de två som förvaltas för SCAs 

räkning, berättar Chan Tak Ching, vd 

på Cenpak Nanjing Packaging Co Ltd. 

SCAs andel i bolagen varierar beroende 

på om de är helägda eller joint ventures 

med Cenpak. 

SCA har ökat sitt aktieinnehav i Central 

Package från 10 procent 1999 till 49 

procent i dagsläget. Cenpak förväntas bibehålla 

sin bruttovinstmarginal med hjälp 

av skräddarsydd formgivning och fokus 

på det exklusivare marknadssegmentet. 

– Tack vare SCA och SCAs nordamerikanska 

förvärv, Tuscarora, har Cenpaks 

kundkrets kunnat utökas med europeiska 

och amerikanska företag, berättar Edward 

Chen, vd för Shanghai Cenpak Packaging 

Co Ltd och styrelseledamot i Central Package. 

SCA har även bistått Cenpak med 

avancerad programvara för formgivning 

och djupgående finansiella analyser. 


17

NYFIKEN PÅ 

TEXT Ann Johansson ILLUSTRATION Pia Koskela 

TEKNOLOGI, neurologi, fysik, hälsa, 

natur, sexualitet, kultur, rymd, motorfordon, 

gastronomi, uppfinningar, media, 

mode, djur, med mera, med mera. Med 

mera! Det spanska månadsmagasinet 

Quo har ett brett och diversifierat innehåll. 

Ämnena som artiklarna behandlar 

kan egentligen ha vad som helst som 

utgångspunkt: något annorlunda, något 

nytt, något gammalt, något som cirkulerar 

i hjärnan på läsaren, eller något 


Den spanska tidskriften Quo ger den mest vetgirige 

något att bita i. Varje nummer är fullmatat 

med saker som du inte visste om att du var 

intresserad av – och när du väl har fått upp 

ögonen för dem, kan du inte sluta läsa. 

QUO 

som väcker nyfikenhet för stunden. 

Med andra ord kan det mesta kvala in i 

tidskriften. Den gemensamma nämnaren 

för varje del av innehållet är att ämnet 

ska ha någon sorts vetenskaplig eller 

teknisk länk. 

– Vi väljer teman som kan vara av 

vetenskapligt intresse, tekniskt eller 

socialt, och de ska vara aktuella. Vår 

intention är att ha en annorlunda vinkel 

och en utgångspunkt som överensstämmer 

med tidskriftens filosofi, förklarar 

redaktionschef Amelia Die. 

Filosofin hos tidningsredaktionen, 

och deras målsättning, är att försöka 

öka nyfikenheten hos sina läsare, bland 

annat för ämnen som vetenskap och 

kultur. 

– Vi vill ge kunskap till våra läsare 

om dessa ämnen, och även bjuda på 

generell information, säger Amelia Die. 

APTITRETANDE KUNSKAP 

Ett exempel på redaktionens upplägg är 

en artikel som handlar om färger, med 

fokus på hösten. Vad är det som gör

löven så färggranna? Alla är beredda 

på att trädens löv faller av på hösten, 

men varför och hur sker det egentligen? 

Läsaren får lära sig om hur det är möjligt 

för ögat att se höstens färger, och 

får veta att det är ämnet betakaroten 

som ger upphov till den varma färgen, 

och som i huvudsak finns i alla saker 

som är orange. Dessutom får vi veta att 

färgen orange är aptitretande. Ett annat 

reportage tar upp vad som händer i 

hjärnan när vi blir deprimerade. Och hur 

fungerar egentligen ”lyckopillret” Prozac? 

En tredje artikel fokuserar på genteknologi 

och visar med text och bilder 

hur den yngsta patienten någonsin blir 

opererad – inuti sin mammas mage. En 

fjärde artikel, som går under vinjetten 

motor, förklarar vad det är som karaktäriserar 

en aggressiv förare och vilka 

faktorer som utlöser bråk i trafiken. 

Men trots många tunga och viktiga 

ämnen har tidskriften en humoristisk 

karaktär, mycket genom sitt bildspråk, 

bildtexter och genom tävlingar och olika 

avdelningar där läsaren får tillfälle 

att bli aktiv. 

– Humor är en av tidskriftens viktiga 

karaktärsdrag, förklarar Amelia Die. 

Speciellt i de avdelningar där läsaren 

kan ge sina bidrag till tidskriften. 

Redaktionen får många läsarreaktioner 

på sina artiklar. Dels till insändarsidan, 

Redaktionen sitter i Madrid och tidskriften 

ges endast ut på spanska. I 

Mexico har den en speciell utgåva, 

”edition distina”. Redaktionen tror sig 

vara rätt unik med sin tidning, åtminstone 

i Europa. Tillvägagångssättet, att 

locka läsaren med kunskap, har visat 

sig vara framgångsrikt. Tidskriften har 

en medelupplaga på 179 407 exemplar, 

men har mer än en miljon läsare per 

nummer. 

Läsarna finns över hela landet, 

medelåldern ligger på 31 år. Det som 

är intressant är att tidskriften även 

lockar unga läsare, hela 13,4 procent är 

mellan 14 och 19 år. Könsfördelningen 

visar att teknik inte bara är ett manligt 

intresseområde; 39,3 procent är kvinnor 

och många av dessa är enligt statistiken 

hemmafruar. 

FÖRKLARANDE GRAFIK 

Quo tar ingen politisk ställning, men 

har som målsättning att vara kritisk 

när den kan. 

– Det finns inte många tabun för 

oss, svårigheten ligger i att skapa ett 

innehåll med klassiska ämnen gjorda 

på nya sätt, förklarar Amelia Die. 

Ett exempel på hur Quo tar ett kritiskt 

grepp och samtidigt ger nyhetsvärde 

är ett test där läsaren kunde undersöka 

konsekvenserna av oljekatastrofen 

”Det finns inte många tabun för oss, 

svårigheten ligger i att skapa ett innehåll 

med klassiska ämnen gjorda på nya sätt”. 

AMELIA DIE 

”Quonectados”, dit läsarna kan skicka 

in brev och göra sina röster hörda. 

Dels genom tävlingar och olika utmaningar 

som tidskriften utlyser. En tävling 

som gav stor utdelningen var när 

Quo bad sina läsare skicka färska ägg 

till redaktionen – de skulle naturligtvis 

vara hela när de kom fram. Många kreativa, 

annorlunda och uppfinningsrika 

förpackningar innehållande färska ägg 

anlände till kontoret. Sedan valdes de 

bästa ut, fotograferades samt publicerades 

och läsarna fick själva rösta fram 

de bästa lösningarna. 

Tidskriften Quo har funnits sedan 

oktober 1995, och ingår i det stora internationella 

medieföretaget Hachette. 

i Galicien i samband med förlisningen 

av oljetanken Prestige förra året. 

Kriget i Irak togs givetvis också upp, 

exempelvis genom en grafisk illustration 

som presenterar de olika vapnen på ett 

detaljerat sätt. 

Redaktionen tycker att bild och text 

ska gå hand i hand och lägger även stor 

vikt vid bildspråket. Fotografier köps 

dels från bildbyråer, dels tas de av tidskriftens 

egna fotografer, men karaktäristiskt 

för Quo är de grafiska lösningarna 

och illustrationerna. Många gånger 

inbjuds läsaren även här till att bli aktiv 

i sin läsning. I aprilnumret fanns exempelvis 

en serie närbilder med kryptiska 

former som ställde frågan: Är detta livet? 

Svaren längre bak i tidskriften visade att 

formerna antingen var levande organismer 

såsom celler, ett virus och laxrom, 

eller döda ting som exempelvis fossiler. 

Läsaren får också den icke självklara 

förklaringen på vad som är vid liv 

eller inte. Men om detta tvistar även 

de lärde. 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Ett smakprov ur Quo: 

Det ögat inte kan se 

En ruta som den här är typisk för Quo: 

”Fladdermusen har en radar för att 

orientera sig i mörkret. När det är 

mörkt skapar fladdermusen en serie 

bilder av ekon, som kan liknas vid 

ultraljud. Djuret skickar ut dessa 

genom munnen eller näsan, när 

ekot kommer tillbaka får den en bild 

av vad som finns i vägen och kan 

undvika krockar. 

Trots myten som säger att detta 

djur är en elak vampyr, är det bevisat 

att vissa av vampyrerna är givmilda 

varelser. Vissa inom denna djurfamilj 

kräks nämligen för att dela med sig 

av födan.” 

Källa: Quo 

Quo-fakta 

Quo kommer ut med tolv nummer per 

år. Tidskriften har en medelupplaga 

på 179 407 exemplar (2002). Antal 

läsare per nummer är 1 271 000 

(maj 2003). 

10 procent av exemplaren är 

prenumerationer. 

22 procent säljs tillsammans med 

andra tidningar och via olika kampanjer. 

68 procent är vanlig försäljning 

av lösnummer. 


19

TEXT Luise Steinberger FOTO Prisma Presse & FIPP 

PRISMA PRESSE, var en av sponsorerna 

för årets FIPP-världskongress. Företaget, 

som tillhör den tyska Gruner + Jahrfamiljen, 

har drygt 800 medarbetare 

och omsätter omkring 530 miljoner 

euro årligen. Prisma Presse tillhandahåller 

nästan 300 olika titlar, inte bara 

i Frankrike. Verksamheten sträcker 

sig till grannländer som Spanien och 

Italien och till Östeuropa och USA. 

Axel Ganz ansvarar för de utländska 

marknaderna och är styrelsemedlem 

i moderbolaget. 

Kan du beskriva din vision av tidningsindustrin 

vad gäller sambandet mellan 

innehåll och framgång? Vad kännetecknar 

en vinnare under nästa årtionde? 

I veckopressen är nyckeln till framgång 

förmågan att förnya, att klara balansgången 

mellan originalitet och ett full- 


Hur ser Europas ledande förlag på 

branschen? SCA Customer Magazine har 

intervjuat Axel Ganz som på ett 

av Frankrikes tre största förlagshus, 

Prisma Presse, bland annat ansvarar 

för utlandsverksamheten. 

MARKNADENS 

NYA TRENDER 

ändat utförande. Det har alltid varit – 

och kommer alltid att vara – ett vinnande 

koncept för en framgångsrik 

veckopress. 

Men ett företag är alltid ett företag 

med krav på effektivitet och lönsamhet. 

Det är anledningen till att vi på Prisma 

Presse fäster stor vikt vid en kvalitetsmässig 

approach vad gäller marknadsföring 

och förvaltning. 

Vilken betydelse har papperet som används? 

Vilken roll spelar pappersindustrin 

för veckopressen? 

Papperet spelar en viktig roll i två 

avseenden. Först och främst för själva 

produkten och därefter för ekonomi 

och administration. Papperet är naturligtvis 

det material som en tidning 

fysiskt består av, på vilket man förvandlar 

bilder och ord till en attraktiv 

produkt för läsaren. Papperskvaliteten 

och det slutgiltiga formatet utgör två 

mycket viktiga och avgörande faktorer 

för tidningens framgångar på marknaden. 

Vad gäller administrationen står 

papperskostnaden otvivelaktigt för en 

av de tyngsta utgifterna för företaget. 

Följaktligen är denna kostnad något 

som vi lägger ner mycket energi och 

planering på, särskilt under svåra 

perioder, som den som vi tampats 

med under de senaste två åren. 

Hur ser planerna för den närmsta 

framtiden ut? 

Prisma Presse kommer att växa under 

2003. Det tar sig uttryck i: 

• lanseringen av två nya tidningar, 

bland dem Frankrikes första ”shoppingtidning”. 

Tidskriften Shopping 

innehåller 132 sidor säsongsbetonade 

trender: skönhet, mode, inredning, samt 

en analys av morgondagens trender. 

Tidskriften, som till en början utkom

mer en gång per kvartal – men kan 

komma att ges ut oftare i framtiden, 

har en första upplaga på 400 000 exemplar. 

I och med lanseringen stärker 

Prisma Presse sin ställning som ledande 

utgivare av damtidningar, med 

Femme Actuelle (på första plats bland 

damtidningarna i Frankrike och Europa, 

bilagor och dagstidningar oräknade) 

och Prima (den ledande franska 

veckotidningen för kvinnor). Vi har 

flera projekt på gång som bör kunna se 

dagens ljus under det kommande året. 

• en ständig förnyelse av våra tidskrifter, 

av vilka många är ledande 

inom sitt fack. Bland dessa återfinns 

bland andra Capital, ledande ekonomisk 

tidskrift i Europa, Voici och Gala 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

FIPPs 34e världskongress 

ägde rum i Le Carrousel du 

Louvre i hjärtat av Paris. 

båda ledande inom kändispressen, 

samt Geo och National Geographic 

som innehar första respektive andra 

plats inom naturpressen. Våra tidningar 

anpassar sig kontinuerligt efter läsarnas 

växlande smakriktningar. Som 

exempel kan nämnas en ny version av 

tidningen Prima som utkommer i juni 

i år. 

• en utveckling av våra märken, 

bland annat genom specialnummer och 

övriga produkter: böcker, cd, cd-rom 

etcetera. Under 2003 planerar Prisma 

Presse således att erbjuda läsarna över 

trettio specialnummer. 

Därför ser vi framtiden an med en 

stor portion tillförsikt: Vi kommer 

att aktivt fortsätta att lansera nya 

Detta är FIPP 

SISTA VECKAN i maj träffades branschfolk 

från hela världen i Paris, där ”the 34th 

FIPP World Magazine Congress” ägde rum. 

FIPP står för Fédération Internationale 

de la Presse Périodique, internationella 

föreningen för periodiska tidskrifter. 

Branschföreningen grundades 1925 

i Paris och samlar såväl nationella 

branschföreningar som enskilda förlag 

under sitt tak. Syftet är att föra utvecklingen 

i branschen vidare, genom att 

främja debatt och utbyte företagen 

emellan. Föreningen värnar om miljön, 

tidningar och vidareutveckla våra redan 

väletablerade tidskrifter som skapats 

under de två senaste årtiondena. 

Företaget Prisma Presse är en av sponsorerna 

av FIPP. Vad väntar ni er av ett 

sådant evenemang? 

För Prisma Presse och moderbolaget 

Gruner + Jahr innebär FIPP först och 

främst ett tillfälle att presentera den 

kraft och den mångfald som representeras 

av våra olika tidskrifter. För övrigt 

är det ett utomordentligt tillfälle till 

olika möten och utbyten. I ett yrke 

där nyckelorden är kreativitet och 

nyskapande är det alltid intressant att 

få en övergripande bild av marknadens 

olika trender. 

åsikts- och tryckfriheten samt den intellektuella 

integriteten i världens publikationer. 

Dessutom stödjer man friheten att 

göra reklam och sprida medier. 

Vartannat år ordnar FIPP en internationell 

storkonferens, som i år hade 

mottot ”Magazines: the avant-garde of 

society”, magasin, samhällets avant-garde. 

Vartannat år ordnas mindre regionalkonferenser. 

Mer information: www.Fipp.com 


21

Stark tillväxt kräver 

starkt varumärke 

I samband med omvandlingen från produkt- 

baserat till värdestyrt företag, förstärker SCA 

sin företagsidentitet. 

TEXT Jonas Rehnberg FOTO SCA 

SCA ÄR PÅ VÄG att utvecklas från ett 

företag som förvaltat skogstillgångar 

till en global marknadsstyrd aktör med 

allt större fokus på mervärdesskapande 

hygienprodukter och förpackningslösningar. 

Sedan 1997 har företaget 

investerat 52 miljarder kronor i förvärv 

och andra strategiska investeringar. 

Mjukpappers- och hygienprodukter 

svarar för mer än hälften av koncernens 

omsättning. SCA, med över 40 000 

anställda i 40 länder, har som målsättning 

att växa åtta till tio procent per år 

och har därför påbörjat en process för 

att förstärka företagets identitet. 

– Omfattande expansion kräver en 

organisatorisk plattform och en tydlig 

företagsidentitet. Det gäller att bygga 

upp medarbetarnas känsla av samhörighet 

och arbeta mot samma mål, säger 

Peter Nyquist, senior vice president, 

Investor Relations and Communications. 

– Samtidigt är det nödvändigt att 


förmedla budskapet i SCAs mission 

och kärnvärden till viktiga externa 

intressenter som kunder och lokala 

myndigheter. Vi måste visa att vi är ett 

seriöst och ansvarstagande företag. 

DAGLIGA PRODUKTER 

SCA har ett brett utbud av produkter, 

tjänster och kompletta system som har 

stor betydelse i människors vardagsliv 

på många håll i världen, säger Peter 

Nyquist. 

– Företagets uppgift är att erbjuda 

produkter som höjer livskvaliteten i 

människors vardag. 

SCAs produktutbud omfattar konsumentprodukter 

som ansiktsservetter, 

toalettpapper, blöjor, papper till tidningar 

och tidskrifter, möbel- och golvvirke samt 

fiberbaserat bränsle för uppvärmning. 

SCA erbjuder också förpackningslösningar 

som effektiviserar kundernas 

logistik, stödjer deras marknadsföring 

och säkerställer att leveranserna når 

konsumenten i bästa möjliga skick. 

Med missionen som utgångspunkt har 

SCA reviderat sin vision, som ska ut- 

trycka hur SCA vill bli uppfattat om ett 

par år. 

– SCAs vision är att uppfattas som 

ledande i att skapa mervärde för kunder, 

aktieägare och medarbetare, inom sitt 

verksamhetsområde, säger Peter Nyquist. 

VERKTYG FÖR IDENTITET 

Medan missionen beskriver varför ett 

företag existerar och visionen anger åt 

vilket håll företaget vill gå, används en 

uppsättning värden för att förmedla hur 

företaget ska bedriva verksamheten för 

att nå dit. SCAs kärnvärden är respekt, 

högklassighet och ansvar. Missionen, 

visionen och kärnvärdena bildar tillsammans 

en plattform på vilken företagsvarumärket 

kan byggas. 

Daniel Oelker är informationschef 

på SCA Hygiene Products i München 

och ingår i teamet som ansvarar för utveckling 

av de verktyg som ska stärka 

företagsidentiteten. Han förklarar syftet 

med ett företagsvarumärke: 

– SCAs produktportfölj består idag 

av framgångsrika varumärken både 

inom konsument- och företagssegmentet,

samtidigt som SCA stödjer utveckling av 

detaljhandelns egna varumärken, säger 

han. Företagsvarumärket har till uppgift 

att förena den positiva image de olika 

varumärkestyperna byggt upp. 

– SCAs varumärke ska förmedla att 

bakom ett brett produktsortiment finns 

ett företag som står för hållbar utveckling, 

såväl ekonomiskt som ur miljö- och 

etiksynpunkt, fortsätter Daniel Oelker. 

KUNSKAP I BAGAGET 

Peter Nyquist betonar att varumärkesbyggandet 

inte är någon omvälvande 

process för SCA. 

– Vad vi gör är att överföra tidigare 

och aktuell praxis inom de olika affärsgrupperna 

till en enhetlig, tydlig version 

som kan fungera som vägledning framöver, 

förklarar han. 

Betydelsen av en tydlig och särskiljande 

företagsidentitet kommer att vara i 

fokus i den fortsatta utvecklingen av 

detaljhandelns egna varumärken. 

– Vi ska utnyttja all den kompetens 

och erfarenhet vi har byggt upp genom 

åren vi arbetat med konsumentvarumärken 

för att skapa framgångsrika 

varumärken för dagligvaruhandeln, 

säger Peter Nyquist. 

– När vi möter kunden är det som 

representant för SCA, inte för Tena, 

Tork, Zewa. Libero, Libresse eller något 

annat varumärke. Med denna strategi 

får SCA en unik position att erbjuda 

know-how på olika områden som 

stödjer dagligvaruhandelns strävan att 

bättre kontrollera kundernas köpbeteende. 

– SCAs löfte till kunderna kan sammanfattas 

i orden: Vi är grundläggande. 

Vi är nödvändiga. Vi behövs på ett sätt 

som få företag gör. Kort sagt: vi är 

oumbärliga, säger Peter Nyquist. 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

”SCAs vision är att uppfattas 

som ledande i att skapa mervärde 

för kunder, aktieägare 

och medarbetare, inom sitt 

verksamhetsområde” 

PETER NYQUIST 

SCAs varumärke ska förmedla att 

bakom ett brett produktsortiment 

finns ett företag som står för hållbar 

utveckling, såväl ekonomiskt som 

ur miljö- och etiksynpunkt. 


23 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

TEXT Elisabet Tapio Neuwirth FOTO Hans-Jörgen Ramstedt 

I VÄRLDENS NORDLIGASTE SKÄRGÅRD kastar sig Kukkolaforsen 

fram. Den ligger nära den fritt strömmande Torneälvens mynning, 

en av fyra älvar som för tio år sedan utnämndes till nationalälvar 

av Sveriges Riksdag. Älvarna är lite eller inte alls påverkade av 

vattenkraftsutbyggnad. Ingen annanstans kan lax och sik vandra 

så fritt och så långa sträckor. 

Kukkolaforsen skapar en naturlig gräns mellan Sverige och 

Finland, och i slutet av juli har man gemensam fest till sikens ära. 

Under några få dagar om året strömmar folk från när och fjärran 

till forsens stränder för att se eller delta i håvfisket. Det är en unik 

fiskemetod som bara används på ett fåtal platser i norra Sverige, 

samt hos vissa indianstammar i Amazonas. Det sägs att tekniken 

användes redan under vikingatiden. 

När den feta fisken är fångad halstras den på det speciella 

Kukkolaviset. Över öppen eld, uppträdd på en pinne tillagas och 

sprider den vällukt vida omkring. I år pågår festen den 25 och 

26 juli på svenska sidan av forsen. Dagen därpå kalasar den 

finska sidan vidare. 


Håvfisket i Kukkolaforsen är unikt. Metoden 

används bara i norra Sverige och av vissa 

indianstammar i Amazonas. 

Fina fisken i forsen

I VÅR HERRES HAGE - SCA Sundsvall

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?