NA18_Tidning_Vimmerby Gymnasium 2020

S J U K D O M A R

V I M M E R B Y G Y M N A S I U M , B I O L O G I 2 , N A 1 8 , 2 0 2 0

S O M D Ö D A R

En liten fiende med livsfarlig påverkan

1

HIV, förkortning av Human Immunodeficiency Virus, är ett litet virus som kan hindra

vår kroppsliga doktor från att fäkta bort alla farliga bakterier, virus och parasiter som

kan göra oss sjuka. Om viruset förblir obehandlat kan det utvecklas till ett ännu farligare

virus: Aids, Acquired immunodeficiency syndrome. Viruset försämrar vårt

immunförsvar och sänker det till att en vanlig förkylning skulle kunna bli livshotande.

HIV tillhör släktet Lentivirus och är ett

retrovirus; en virusklass med ett hölje som

genomgår omvänd transkription. RNA:t i

viruset omvandlas till DNA som sedan infogas

i värdcellens genom. (Wikipedia 2020)

Strukturen på HIV skiljer sig dock åt från

andra retrovirus och har en nästan sfärisk form

och är 60 gånger mindre än en röd blodkropp -

vilket är stort för att vara ett virus! Två stycken

+ssRNA finns i viruset som kodar för virusets

En kapsid skyddar genomet och RNA ligger

gener.

starkt

bundet till proteiner, vilka är nödvändiga för HIV:s utveckling till omvänt transkriptas,

proteaser, ribonukleas och integreras. Som skydd mot omgivningen har HIV ett nätverk som

består av virusproteinet p17. Ett lipidhölje skyddar virusets yttre, tillsammans med

glykoproteinkomplex som fäster i virusets lipidlager och gör det möjligt för viruset att sätta sig

fast och ta sig in i värdcellen (Wikipedia, 2020).

Strukturmodell av ett HIV-virus.

(ibid, 2020)

Forskare har identifierat en typ av schimpans i Centralafrika som källa till HIV-infektion hos

människor. De tror att schimpansernas typ av immunbrist viruset spred sig till människor och

muterades till HIV då människor jagade dessa schimpanser efter kött och kom i kontakt med

deras infekterade blod. Redan så tidigt som vid slutet på 1800-talet visar studier att viruset kan

ha gått över från apor till oss människor. Viruset spred sig sakta genom Afrika under årtionden

och senare till andra delar av världen. (CDC, 2019) Trots virusets troligt tidiga framkomst,

upptäcktes inte HIV förens 1981 i USA. Viruset hade spridit sig till USA redan under senare

hälften av 1960-talet, men upptäckten gjordes inte förän flera sexuelltaktiva homosexuella män

2

hade drabbats av ovanliga sjukdomar i påföljd av ett nedsatt immunförsvar. Några år senare,

1983, upptäckte virologerna Luc Montagnier, Francoise Barré-Sinoussi och den mexikanske

biomedicinaren Robert Gallo en koppling mellan viruset och ett liknande virus som tidigare

endast var känd för att orsaka sjukdomar hos djur. (Hiv idag, 2019) Globalt har över 30 miljoner

människor avlidit i Aids, och varje år dör cirka 770,000 personer i Aids relaterade sjukdomar.

(Hiv idag, 2019)

Spridning av HIV sker från människa till människa. Risken för smitta är störst vid oskyddade

slid- och analsamlag, men viruset kan också spridas genom oralsex om smittad sperma kommer

in i munnen. Utöver sexuellsmittspridning kan HIV även överföras genom blodet, oftast genom

delning av sprutor i narkotikaanvändning. Förr fanns även risken för smitta vid blodtransfusion,

men idag HIV-testas allt blod på sjukhus innan användning. Ett barn kan även smittas av sin

mamma om hon lever med HIV. Smittan kan ske under graviditeten, vid förlossningen eller

genom bröstmjölken - men smittorisken är minimal om mamman använder bromsmediciner.

(umo, 2020)

När HIV-viruset kommer in i din kropp börjar de

infektera de vita blodkropparna, vilket sänker

motståndskraftighet till andra infektioner. Attacken sker

mot en speciell cell i kroppens immunsystem; T-

hjälparceller, som hjälper kroppen att bekämpa

infektioner. HIV-viruset använder sig av dessa celler

och deras replikations mekanismer för att skapa nya

kopior av viruset, vilket leder till att T-hjälparcellerna

sväller och brister och en hög dos nya HIV-virus släpps

ut i kroppen. (Nall, 2018) Primär hivinfektion är första

steget på infektionen och sker efter cirka två till tre

veckor efter smitta. En del av symptomen till detta stadie

En vit blodkropp (orange) attackerad

av HIV-virus (blå). (Folkbildning)

är feber, huvudvärk, muskelvärk, diarré, halsont, svullna och/eller ömma lymfkörtlar,

oregelbundna utslag på bröstkorg och rygg, men även i ansikte, på ben och armar kan

förekomma. Oftast inom ett par veckor försvinner dessa symtom utan medicinsk inverkan.

Efter denna tid mår du ganska bra utan några vidare symtom, och det varierar ofta från person

till person hur lång tid det tar till nästa symtom att visa sig - ofta handlar det om flera år. Trots

detta försvagas immunsystemet ständigt med en HIV-infektion i kroppen utan mediciner, men

3

endast efter en längre tid börjar de första tecknen på ditt försämrade immunförsvar att visas,

genom symtom som trötthet, mjälleksem i ansiktet, nattliga svettningar, svamp i munnen och

bältros. Vid mer nedsatt immunförsvar kan man få kraftiga infektioner med bakterier, parasiter

eller svampar, men även tumörer - det är detta tillstånd som kallast för Aids. Aids förekommer

då HIV-viruset har attackerat så många T-hjälparceller att antalet har sjunkit till under 200. När

viruset har attackerat ditt immunförsvar och försämrat din motståndskraft mot andra sjukdomar

kan man dö av en vanlig förkylning. (Friedmann, 2019)

Inget botemedel har än hittats mot HIV, och dödligheten av Aids är fortfarande 100%, men det

finns bromsmediciner som gör att du kan leva ett näst intill normalt liv. Dessa läkemedel är

mycket effektiva i att minska viruset i kroppen till så låga nivåer att det inte går att mäta - vilket

kallas för att ha en välinställd hivbehandling och kan hindra utvecklingen av Aids. Med hjälp

av behandlingen minskas smittorisken, och det finns ingen risk för sexuell överföring vid en

välinställd hivbehandling. Redan efter en till två veckor efter upptäckten av infektionen startas

behandlingen - oavsett hur påverkat immunsystemet har blivit av viruset. En noga behandling

utan avbrott måste utföras för att få en mycket effektiv effekt, då mängden virus ökar igen i

kroppen vid minskning eller avbrott av medicindos, vilket kan leda till att viruset blir resistent

mot behandling. Ofta är behandlingen även effektiv om HIV redan utvecklats till Aids, och det

finns goda chanser att vända sjukdomsförloppet eller stoppa den helt. (ibid, 2019)

4

Källor:

1. “About HIV/AIDS”. (2019) CDC. https://www.cdc.gov/hiv/basics/whatishiv.html

(hämtad 2020-05-28)

2. “HIV”. (2020) Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/HIV#Struktur (hämtad 2020-

04-28)

3. “Hiv i världen”. (2019) Hiv idag. http://www.hividag.se/om-hiv/hiv-i-varlden/

(hämtad 2020-05-28)

4. “Hiv och aids”. (2020) Umo. https://www.umo.se/sex/konssjukdomar/hiv--aids/

(hämtad 2020-04-23)

5. Friedmann, Ida. “Hiv och aids”. (2019) 1177 Vårdguiden.

https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/infektioner/ovanliga-infektioner/hiv-ochaids/

(hämtad 2020-04-22)

6. Nall, Rachel. “How Does HIV Affect the Body?”. (2018) Healthline.

https://www.healthline.com/health/hiv-aids/how-hiv-affects-the-body (hämtad 2020-

05-28)

7. “Historik”. (2029) Hiv idag. http://www.hividag.se/om-hiv/hiv-igar-och-idag/

(hämtad 2020-05-28)

8. “Vad är liv?”. Folkbildning. https://www.folkbildning.net/globalassets/liv---celler/liv-

--celler.pdf (hämtad 2020-04-28)

9. “Retrovirus”. (2020) Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Retrovirus (hämtad

2020-04-28)

5

Ixodes ricinus, en vanlig fästing och möjlig bärare av TBEV. (SCIEPRO VIA GETTYIMAGES)

TRÅKIG BACILL, ELLER?

Tick-borne encephalitis, fästingburen hjärninflammation är en virusinfektion som

överförs till människan med parasiten fästing som vektor. Ostkusten, som

tillhandahåller det mest trivsamma klimatet för fästingar, står också för det största

antalet smittade i Sverige. Människans utsläpp av växthusgaser i atmosfären bidrar till

det fuktiga och varma klimatet som fästingar föredrar.

Tick-borne encephalitis virus (TBEV) tillhör familjen Flaviviridae.Virionerna som orsakar

TBE är släta sfärer. De består av enkelsträngat och höljeförsett RNA(+) samt ett proteinnukleinsyrakomplex

innehållande en plasmid och en innesluten aminosyra. Virusgenomet

omsluts av ett fosfolipidmembran som i sin tur skyddas av kompakta heterotetramer bestående

av lipidhöljen med viruskodade glykoproteiner samt ytterligare membranproteiner.

Specialiserade och utskjutande cellstrukturer som tänjer ut cellhöljet täcker ytan hos TBEV. 1

Värddjuren för TBEV är vanligtvis små gnagare som själva kan bära smittan utan att utveckla

ett sjukdomsförlopp. TBE är ett arbovirus som överför till människan via artropoder. 2 Den

vektorburna smittspridningen sker via infekterade fästingar. Enstaka fall har rapporterats om

1

Füzik, T., Formanová, P., Růžek, D. et al.Structure of tick-borne encephalitis virus and its neutralization by a

monoclonal antibody.2018.

2

Sahlgrenska Universitetssjukhus. Tick-Borne Encephalitis (TBE).2018.

6

smitta via opastöriserade mejeriprodukter, nålstick samt aerosol. Smitta kan också ske från mor

till foster, annars är människan endast en tillfällig och slutgiltig värd. Fästingar livnär sig på att

suga blod från mammalia och viruset överförs i samma sekund som fästingbettet. Fästingarna

är mest benägna att sprida viruset i när de befinner sig i det adulta stadiet. 3

Utskott av proteiner gör att TBEV fäster på

värdcellens yta. Viruset infekterar celler genom att

binda till receptorer på cellytan, endocytos. Virionen

innesluts av endosomer och med hjälp av lågt pH

frigörs det virala genomet i cellens cytoplasma. Virus

räknas inte som levande organismer eftersom de

varken har en egen ämnesomsättning eller kan

fortplanta sig själva. Istället inkorporeras de i cellens

DNA och tvingar cellen att producera nya virus. Hos

TBEV är den genetiska koden enkelsträngat RNA

som direkt kan översättas till virusproteiner. De nya

viruspartiklarna tar sig ut ur den infekterade cellen

efter hand och kan därför direkt påbörja en ny

infektionscykel. 4

TBE har ett bifasiskt sjukdomsförlopp. Alla smittade uppvisar inte symtom och har man en

gång haft sjukdomen blir man immun. 5 Inkubationstiden varierar mellan 4-10 dagar. Under

den första fasen utvecklas vanligtvis allmänna symtom inkluderande trötthet, feber,

illamående och huvudvärk. Hos majoriteten läker infektionen av sig själv och den smittade

återhämtar sig helt. Under den andra fasen sprids viruset vidare till hjärnan och det centrala

nervsystemet. Ungefär ⅓ av de smittade drabbas av meningitis, encephalitis eller radikulit,

inflammation i hjärna, ryggrad, hjärnhinna eller nervrot. Dessa besvär kan bli långvariga,

kroniska och drabba de kognitiva förmågorna. Dödsfall är däremot högst osannolikt. 6

3

European Centre for Disease Prevention and Control. Factsheet about tick-borne encephalitis (TBE).2010.

4

Pulkkinen, L., Butcher, S & Anatasina, M. Tick-Borne Encephalitis Virus: A Structural View.2018.

5

NE.TBE. Bra Böcker AB.

6

Folkhälsomyndigheten. Sjukdomsinformation om TBE.2018.

7

Det finns inget läkemedel mot TBEV. Istället behandlar man patienternas specifika symtom.

Vaccin rekommenderas endast om man ofta vistas i riskzoner. Det lättaste sättet för att undvika

TBE är dock att inte bli biten av några fästingar. Användande av fästingavvisande medel samt

skyddande kläder vid vistelse i fästingrika miljöer minskar riskerna för TBE. Blir man biten

av en fästing ska den avlägsnas direkt med pincett. 7

Fästingar är i stort sett den enda anledningen till att ungefär 200 personer i Sverige drabbas

av TBE varje år. Framtiden för sjukdomen är oviss med hänsyn till rådande växthuseffekt.

Fästingar trivs som bäst när temperaturen ligger några grader över noll. Ett varmare klimat

kan leda till en större spridning av sjukdomsbäraren. Tillgången till vaccin och fästingmedel

varierar i olika länder och därför också möjlighet att hålla ner antalet smittade.

Andrea Lundgren

7

1177 Vårdguiden. TBE - fästingburen hjärninflammation.2018

8

Källor:

1. 1177 Vårdguiden. TBE - fästingburen hjärninflammation.Region Kalmar län. 2018.

Hämtad:

04-18)

2. European Centre for Disease Prevention and Control. Factsheet about tick-borne

encephalitis (TBE).Europeiska Unionen. 2010. Hämtad: Factsheet about tick-borne

encephalitis (TBE) (2020-04-25)

3. Folkhälsomyndigheten. Sjukdomsinformation om TBE.2018. Hämtad:

https://www.1177.se/Kalmar-lan/sjukdomar--besvar/hjarna-ochnerver/infektioner-i-hjarna-o

ch-nerver/tbe---fastingburen-hjarninflammation/(2020-

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsammasjukdomar/tick-bor

ne-encephalitis-tbe/(2020-04-26)

4. Füzik, T., Formanová, P., Růžek, D. et al.Structure of tick-borne encephalitis virus

and its neutralization by a monoclonal antibody.2018.

https://doi.org/10.1038/s41467-018-02882-0 (2020-04-18)

5. NE.TBE. Bra Böcker AB. Tillgänglig: Nationalencyklopedin,www.ne.se.Hämtad:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tbe(2020-04-26)

6. Pulkkinen, L., Butcher, S & Anatasina, M. Tick-Borne Encephalitis Virus: A

Structural View. National Center for Biotechnology Information. 2018. Hämtad:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6071267/(2020-04-18)

7. Sahlgrenska Universitetssjukhus. Tick-Borne Encephalitis (TBE).2018. Hämtad:

https://sahlgrenska-klinkem-analyser.vgregion.se/KMIKAD107802.pdf(2020-04-26)

9

Varicella, ett vackert namn på ett jobbigt virus

Vattkoppor är ett vanligt virus som nästan alla har haft under sitt liv men vad gör

viruset egentligen och hur fungerar det?

Varicella eller vattkoppor är ett alfa herpesvirus som har en

kärna med dubbelsträngat DNA i form av en toroid(Rama

Firady, 2012). Det finns 7 olika grupper av genetiskt material

som kan bygga upp ett virus och Varicella tillhör den sista

gruppen (Hanna Johnsen,2020). Den är omgiven av en slöja

med olika proteiner som bildar kapsider, kallat icosahedral

symmetrier, och har 162 kapsomerer. Ett hölje som bildas från

kärnmembranet omger nukleokapsiden i den cell som blir

infekterad och den innehåller en 8 nm lång ryggrad av

glykoprotein virus(Rama Firady, 2012).

Ovan kan man se själva

viruset.

Vattkoppor sprids genom luftburen droppsmitta, alltså när man till exempel hostar kommer

små vätskedroppar ut som kan bli inandade med hjälp av luften och på så sätt sprida sjukdomen

till andra. Det är väldigt lätt att få denna sjukdom, oftas är det hela klasser som blir sjuka, men

det kan även spridas genom hudkontakt med någon som har smittan(1177 vårdguiden,2020).

Virusets livscykel har en reproduktionscykel på cirka 18 timmar och inom den tiden använder

viruset värdcellens enzymer för att kunna transkribera sitt DNA. I värdcellens kärna finns de

delar samt DNA som behövs för att konstruera virusets kapsid. Detta virus kan producera

mycket av sina egna enzymer, exempelvis de för proteinbearbetning. När Varicella inte är

latent, vilande i cellen, är den ständigt i lytiska cykeln, vilket betyder att vädercellen förstörs

efter virusinfektion och produktion av nya virus, alltså leder det till att nya celler kan bli

infekterade.

1. Viruset infekterar värdcellen

2. Den transkriberar sitt DNA in i värdcellens

3. Det produceras nya virus

4. Värdcellen spricker då cellväggarna inte håller mer

och nya virioner kan infektera andra celler.

10

Det som händer när vi får kontakt med virionerna från en annans hud är att de kommer in i

luftvägarnas slemhinnor och sedan flyttas Varicella från cell till cell utan sitt hölje, ända tills

den finner T-cellerna i blodet. De attackerar T-cellerna och sedan kan viruset ta sig till huden

och där återskapa sitt hölje, då epidermis, den yttersta delen av huden, saknar den endosomala

väggen som skulle ha förstört höljets glykoproteiner. Det är dessa insluta virus som skapar de

vätskefyllda blåsorna, vilket i sin tur gör att de kliar och på så sätt kan infektera en ny värld

samt upprepa cykeln (Weebly,2015). Det brukar gå mellan 10 och 20 dygn efter att man

drabbats av sjukdomen innan man märker av de första symptomen, vilket är feber, huvudvärk

och trötthet men efter 1 till 2 dagar till börjar röda fläckar bildas, som blir vätskefyllda blåsor.

Dessa kommer oftas på överkroppen men kan sprida sig över hela kroppen, även slemhinnor

som de i munnen eller i halsen. Blåsorna spricker av sig själv efter någon dag om de inte blivit

sönderkliade och då bildas sårskorpor vilket betyder att de inte smittar längre men kan ge ärr,

oftas försvinner de med tid. (1177 vårdguiden,2020).

Efter att du haft vattkoppor en gång kan du inte få dem igen men

från viruset kan bältros, Herpes zoster, bildas, vilket ger smärtor,

rodnad och blåsbildning på ett hudområde liknande området för

en nerv (Vårdhandboken, 2020). Virioner kan förflyttas till de

sensoriska nervcellerna på grund av ett mannos 6-fosfat

gykoprotein har motsvarande receptorer som i nervcellerna.

Efter det kan det ta sig till de sensoriska ganglierna och även om

det inte blir en direkt påverkan, kan Varicella aktiveras igen och

Här kan man se hur orsaka bältros. Oftare händer det hos vuxna (Weebly,2015). Det

utslagen ser ut men man är vanligt att man får sjukdomen som barn och att man på så vis

kan inte känna den klåda bildar en immunitet men det finns vaccin, som ofta ges till barn

som är ett av symptomen. som föds med svagare immunförsvar. Däremot är inte vaccinet

en del av det svenska allmänna vaccinationsprogrammet. Annars

kan man använda läkemedlen mot klåda eller de andra symtomen men det läker inte själva

sjukdomen eftersom den läker ut av sig själv (1177 vårdguiden,2020).

11

Källor

1. Firady Rama(2012), Varicella (Chickenpoc, chicken pox). 29/04/2020

https://firady.blogspot.com/2012/05/varicella-chickenpoc-cacar-air.html

2. 1177 vårdguiden(2020), Sjukdomar & besvär; Vattkoppor. 29/04/2020

https://www.1177.se/Kalmar-lan/sjukdomar--besvar/hud-har-och-naglar/infektionerpa-huden/vattkoppor/

3. Weebly(2015), LIFE CYCLE OF THE VARICELLA-ZOSTER VIRUS. 29/04/2020

https://varicellazostervirusroth.weebly.com/life-cycle.html

4. Vårdhandboken(2020), Vårdhygien, infektioner och smittspridning; Varicella-zoster

virus. 29/04/2020

https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-ochsmittspridning/infektioner-och-smittspridning/herpesinfektioner-vard-ochbehandling/varicella-zoster-virus/

5. Johnsen Hanna(2020), Mikroorganismer. 28/05/2020

https://classroom.google.com/u/1/c/MjM4MDcxMzI0OTda/m/NjY1NDYzNzIzNDRa

/details

12

Ett dödlig virus

Har man bra kännedom om ett av dem mest farliga och dödliga virusen? Har man blivit

smittad av detta viruset så chansen för dödlighet är stor. Mer än 50 % av de smittade dör.

Detta är Ebola viruset.

Nuförtiden hörs det talas mycket om dödliga viruset Covid 19, men visste man att det finns

mycket farligare virus med högre dödlighet. Ebolaviruset är det virus med hög dödlighet. Mer

än 50 % av de smittade på detta viruset dör. Ebolaviruset orsakar Ebola sjukdom. Sjukdomen

är allvarlig och kan orsaka blödningar som kan vara livshotande. Ebolavirus är ett RNA virus

som tillhör virusfamiljer filovirus som orsakar blödarfeber(folkhälsomyndigheten, 2018).

Ebola viruset hade varit känd sedan 1976. Sedan dess har sjukdomen brutit ut flera gånger i

västra och centrala Afrika. Utbrottet 2014--2016 i Västafrika var det största ebolautbrottet

sedan viruset först upptäcktes. Utbrottet 2018-2019 i östra Demokratiska republiken Kongo är

mycket komplicerat med osäkerhet som påverkar folkhälsoaktiviteterna negativt.(WHO,2019).

Ebolavirusets membran består av kapsomerer som är bundna till varandra som formar en

spiralformad rörelse som kan vara grenat, cirkulärt, u-format eller format som en 6:a.

Ebolavirusets längd är 805 nm.(wikipedia,u.å). I mitten av partiklar finns det negativasträngade

RNA-genomet, tillsammans med polymeraskomplexet. Inbäddade i virus membranet

är trimera glykoproteinspikar. Under membranet är matrisproteinet, vilket underlättar

morfogenes och spirande av viruspartiklar (Feldmann,2014)

Ebolaviruset utseende

Ebolaviruset struktur

13

Viruset sprids inte genom luft utan via kroppsvätskorna. Man kan bli smittad genom att vara i

kontakt med levande eller döda vilda djur som till exempel apor och fladdermöss. Man kan

också bli sjuk när man hanterar, lagar och äter kött av de infekterade djuren. Viruset finns bara

i kroppsvätskorna hos den som är sjuk. (1177, 2019).

Ebolaviruset reproducera inte sig själv utan måste få hjälp av en värdcell för att kunna föröka

sig. Viruset fäster till värdcellen med hjälp av en receptor och sedan endocyterar viruset genom

membranet genom att aktinfilament binder in viruset till värdcellen. De nya virionen ansamlas

i värdcellen för att sedan exotiserar de nya virusen från värdcellen och livscykeln repeteras.

Monocyter, makrofager och dendritiska celler är bra värdceller för Ebolaviruset. Dessa celler

sprider sig från det initiala injektionsstället via monocyter, makrofager och dendritiska celler

till regionala lymfkörtlar, förmodligen genom lymfsystemet, och till levern och mjälten genom

blodet (Feldmann & Geisbert, 2011).

Infekterade personer blir smittsamma först vid symtomdebut och smittsamheten ökar

under sjukdomsförloppet. Inkubationstiden för ebola virus infektion är 2–21 dagar. Symtomen

är hög feber, ont i muskler och leder, huvudvärk, halsont och röda ögon (1177, 2019). I slutet

av sjukdomsförloppet kan det uppstå blödningar på huden och i inre organ. Blödningar artar

sig i blod i olika kroppsvätskor, röda ögon eller blödning direkt ur slemhinnor såsom tandkött,

näsborrar och kvinnans könsorgan.Blödningarna är bland det mest kännetecknande för ebola.

Blodförlust kan ofta bli den direkta dödsorsaken (Gerdfeldter, 2019).

Det finns ingen behandling mot själva

sjukdomen. Det finns ett vaccin som kan

begränsa utbrott av sjukdomen, men det

används än så länge bara under vissa

omständigheter (vårdguiden 1177, 2019). Det

betyder att man måste själv ta ansvaret för att

skydda sig mot Ebola viruset genom till

exempel att undvika kontakt med blod och

andra kroppsvätskor från en person som

misstänks vara ebolasjuk.

Hala Abo Shkir

14

Källor:

1. 1177 Vårdguiden. (2019). Ebola. https://www.1177.se/Kalmar-lan/sjukdomar--

besvar/infektioner/ovanliga-infektioner/ebola/ Hämtad (21.04.2020)

2. Folkhälsomyndigheten (2018). Ebola.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsammasjukdomar/ebola/

Hämtad (21.04.2020)

3. Feldmann H (2014). Ebola — A Growing Threat?.

https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/nejmp1405314 Hämtad (2020.05.25)

4. Feldmann H, Geisbert TW (2011). Ebola haemorrhagic fever.

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0140673610606678 Hämtad

(2010.05.24)

5. Gerdfeldter M (2019). Så sprids och smittar ebola.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sa-sprids-och-smittar-ebola Hämtad (2020.05.25)

6. WHO.(2019). Public Congress on Global Health for CDU/CSU Parliamentary

Group. https://www.who.int/dg/speeches/detail/public-coess-on-global-health-forcdu-csu-parliamentary-group

Hämtad (23.04.2020)

7. Wikipedia. (u. å). Ebolaviruset. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Ebolavirus Hämtad

(23.04.2020)

15

Nästa stora viruspandemi?

Just nu härjar ett mycket smittsamt och dödligt virus i världen nämligen SARS-CoV-2

(corona). Det finns många andra virus som är dödligare och hemskare än corona och ett

av dem är hantaviruset. Trots att hantaviruset inte sprids från människa till människa

kan det gnagarburna viruset skada samhället. Just under denna corona pandemi har det

enligt ett flertal källor rapporterats om dödsfall till följd av hanta i kina 1 .

Hantavirus är ett släkte tillhörande familjen Bunyaviridae 2 . Som man hör på namnet är hanta

ett typ av virus. Ett virus är en patogen som saknar ämnesomsättning och förmågan att

fortplanta sig själv utan hjälp av andra organismer. Virus är regelbundet små och ger uppkomst

till många olika sjukdomar runt om i världen. 3

Det finns många olika typer av hantavirus och därför varierar storleken på virionen mellan 80-

120 nm. Hantaviruset har en sfärisk form samt ett membranhölje. Det unika för virus med

membranhölje är att membranet smälter in i värdcellen och viruset kan få cellen att ständigt

tillverka nya virioner 4 . I hantavirusets kapsid finns

det genetiska materialet i form av enkelsträngat

och negativt laddat RNA. I och med att RNA:t är

enkelsträngat och negativt laddat kan det

transkripteras direkt och smidigt, jämfört med

annat genetiskt material 5 . Liksom många andra

virus har även hanta utskott av proteiner för att

lättare fästa på värdcellen. 6 7 . Viruset har

främst påträffats i Nordamerika och Asien.

Bild på Sin Nombre viruset vilket var ett hantavirus

kopplat till nordamerika som resulterade i ett flertal

dödsfall. Bildlänk 1 .

1 Schelden, Peter, Hantavirus Death in China: How Likely Is a Coronavirus-Like Pandemic?, medicinenet.com, (2020/03/25).

https://www.medicinenet.com/script/main/art.asp?articlekey=229363 (hämtad 2020/04/28)

2 CDC, Hantaviruses, (2012/08/29) https://www.cdc.gov/hantavirus/technical/hanta/virology.html, (hämtad 2020/04/28)

3

Johnsen, Hanna, pp-Mikroorganismer, (hämtad 2020/04/23)

4

Johnsen, Hanna, pp-Mikroorganismer

5 Johnsen, Hanna, pp-Mikroorganismer

6 Muyangwa, Musalwa et al. Hantaviral Proteins: Structure, Functions, and Role in Hantavirus Infection, NCBI (2015/11/27),

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4661284/, (hämtad 2020/04/28)

7 CDC, Hantaviruses

16

Hantavirus har gnagardjur som värddjur, exempelvis sorkar, råttor och möss. Viruset sprids

inte mellan människor än. Olika gnagararter är bärare av viruset under en längre tid. Oftast

insjuknar inte gnagardjuret av viruset utan för det istället vidare. Viruset sprids till människor

främst via kontakt med eller inandning av gnagares avföring eller urin men det kan också

spridas via ett bett från en gnagare 8 . När viruset har transporterats in i kroppen lokaliserar

viruset sin värdcell. beroende på vilken typ av hantavirus finns dess värdcell på olika ställen i

kroppen, exempelvis i njuren eller lungorna. Därefter fäster viruset på värdcellens yta med

hjälp av receptorer och gör en så kallad absorption till cellytan. Virusets membran binds ihop

med värdcellen och arvsmassan börjar transkripteras. Eftersom arvsmassan hos viruset är

negativt laddat och enkelsträngat RNA kan det enkelt transkripteras till mRNA som sedan

transleras till proteiner. Till slut monteras nya virioner ihop och förs ut från cellen via exocytos,

9 10 11

(cellen innesluter viruset med en vesikel som sedan avknoppas).

Beroende på vilket hantavirus man fått delas sjukdomarna upp i två olika sorters grupper:

HFRS och HPS. HFRS, hemorragisk feber med renalt syndrom, påverkar främst njuren och

ger symtom som feber, intensiv huvudvärk och illamående. I värsta

fall kan HFRS orsaka blödningar samt njursvikt. HFRS har en

dödlighet på 1-15% av de diagnostiserade beroende på vilken art

av hanta man bär. Ett exempel på HFRS är haantanviruset som

drabbade asien och spreds via sork. HPS, hantavirusorsakat

lungsyndrom, påverkar lungorna och ger symtom som feber,

muskelvärk, huvudvärk och diarré. HPS kan leda till att lungorna

fylls med vätska vilket ledet till hosta och andningssvårigheter.

HPS har en dödlighet på 40-50%, en känd art som leder till HPS är

Sin Nombre viruset. Sin Nombre viruset påträffades i

nordamerika och har hjortmusen som värddjur.

12 13 14

Hjortmus, Sin Nombre Virusets värddjur. 1

8 Folkhälsomyndigheten, sjukdomsinformation om hantavirusinfektion (2015/10/6),

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/hantavirusinfektion/ (hämtad 2020/04/23)

9

CDC, Hantaviruses

10

Muyangwa, Musalwa et al. Hantaviral Proteins: Structure, Functions, and Role in Hantavirus Infection

11

Johnsen, Hanna, pp-Mikroorganismer

12

Folkhälsomyndigheten, sjukdomsinformation om hantavirusinfektion

13

CDC, Hantavirus Pulmonary Syndrome (HPS) (2013/02/06), https://www.cdc.gov/hantavirus/hps/index.html, (hämtad 2020/04/23)

14 CDC, Hemorrhagic Fever with Renal Syndrome (HFRS) (2017,01,18), https://www.cdc.gov/hantavirus/hfrs/index.html (hämtad

2020/04/23)

17

Hur behandlas och förebyggs hantaviruset?

Just nu finns det varken medicin för att bota den smittade eller vaccin för att förebygga

nästkommande fall mot hantaviruset. Däremot kan man lindra de drabbades symtom 15 . Om en

patient lider av HFRS vårdas den smittade främst genom kontrollering av patientens

vätskebalans, behandling av eventuella infektioner samt upprätthållande av jämna syre- och

blodtrycksnivåer. Om en individ lider av HPS dämpas symptomen främst via syrebehandling

för att stödja patienter med stora andningssvårigheter. Ju tidigare man får vård och behandling

mot viruset desto större blir chansen att överleva, därför är det viktigt att uppsöka vård om man

upplever de nämnda symtomen efter kontakt med gnagardjur. 16 17 .För att förebygga framtida

smittspridning kan samhället kontrollera populationen av gnagare samt informera befolkning

vid smittspridning. Som individ kan man förebygga smittspridning genom att undvika

direktkontakt med gnagare, tillintetgöra gnagardjur i hemmet, städa ofta på ställen där det kan

förekomma avföring eller urin från gnagare och använda skyddsutrustning som handskar vid

18 19

hantering av avföring eller döda gnagare.

Sam Sundell

15

Folkhälsomyndigheten, sjukdomsinformation om hantavirusinfektion.

16 CDC, Hantavirus Pulmonary Syndrome (HPS)

17

CDC, Hemorrhagic Fever with Renal Syndrome (HFRS)

18

CDC, Facts about hantaviruses-pdf, https://www.cdc.gov/hantavirus/pdf/hps_brochure.pdf, (hämtad 2020/04/23)

19

Folkhälsomyndigheten, sjukdomsinformation om hantavirusinfektion.

18

Källor:

1. CDC, Hantaviruses, (2012/08/29)

https://www.cdc.gov/hantavirus/technical/hanta/virology.html, (hämtad 2020/04/28)

2. CDC, Hantavirus Pulmonary Syndrome (HPS) (2013/02/06),

https://www.cdc.gov/hantavirus/hps/index.html, (hämtad 2020/04/23)

3. CDC, Hemorrhagic Fever with Renal Syndrome (HFRS) (2017,01,18),

https://www.cdc.gov/hantavirus/hfrs/index.html (hämtad 2020/04/23)

4. CDC, Facts about hantaviruses-pdf,

https://www.cdc.gov/hantavirus/pdf/hps_brochure.pdf, (hämtad 2020/04/23)

5. Folkhälsomyndigheten, sjukdomsinformation om hantavirusinfektion (2015/10/6),

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsammasjukdomar/hantavirusinfektion/

(hämtad 2020/04/23)

6. Johnsen, Hanna, pp-Mikroorganismer, (hämtad 2020/04/23)

7. Muyangwa, Musalwa et al. Hantaviral Proteins: Structure, Functions, and Role in

Hantavirus Infection, NCBI (2015/11/27),

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4661284/, (hämtad 2020/04/28)

8. Schelden, Peter, Hantavirus Death in China: How Likely Is a Coronavirus-Like

Pandemic?, medicinenet.com, (2020/03/25).

https://www.medicinenet.com/script/main/art.asp?articlekey=229363 (hämtad

2020/04/28)

19

Detta kan vara anledningen till din klåda

Vad kan virus göra för hemska saker mot din kropp? Visste du att du kan ha virus utan

att veta om det? Hur och var lever viruset i din kropp? Och hur ser viruset ut?

Känner du att det gör ont vid beröring, att du har rodnad hud, är svullen, har blåsor, klåda, sår

eller att det gör ont när du kissar? Då kanske du har herpes. Du kan ha genital herpes, alltså har

du dessa symtom i urinröret, vid låren, omkring könsorganen, på låren, ändtarmsöppningen

eller runt skinkorna. Herpes kan också finnas oralt, runt munnen, läpparna. Symtomen är

varierande från person till person, några har alla, medan andra inte har något. De vanligaste

symtomen är att man kan få en stickande känsla, ömhet, svullnad och klåda runt munnen. När

några dagar har gått får man vätskefyllda blåsor på läpparna, de uppkommer ofta flera stycken

i grupp. Det tar oftast mellan några dagar och ända upp till några veckor innan du märker några

symtom efter att du har blivit smittad.

På den vänstra bilden kan vi se hur genital herpes kan

se ut. Oral herpes kan se ut som på den högra bilden.

Herpes i underlivet sprider sig om du har sexuell kontakt med någon som är smittad.

Smittorisken är som störst när du har sår och blåsor, men du kan bli smittad om den andra

personen är smittad men inte vet om det och inte har några symtom. Det är vanligast att

människor blir smittade av en person som inte vet om att den har herpes, därför ska du alltid

använda kondom som skydd. Herpes sitter ofta latent i kroppen, att man inte vet att man har

det. Herpes i munnen smittar oftast vid pussar och kyssar, eftersom viruset överförs när

slemhinnorna eller huden kommer i kontakt med en herpesblåsa. Det samma gäller för genital

herpes. Du kan smitta även att du inte har några symtom. Man är som mest smittsam i början,

det första dygnet. Du behöver inte oroa dig att du kan bli smittad genom att sätta dig på en

offentlig toalettsits eftersom herpes inte kan smitta genom föremål. Viruset överlever inte

utanför kroppen då den är känslig för luften 1 .

1

https://www.1177.se/Kalmar-lan/sjukdomar--besvar/konsorgan/konssjukdomar/herpes-i-underlivet/, 2016

20

Vad gör du om du är smittad?

Det finns ingen behandling som gör dig frisk från herpes, däremot kan du få läkemedel som

hindrar och förkortar tiden du har besvären. Läkemedlet hjälper för både oral och genital herpes.

Vanligtvis går viruset över av sig självt efter någon vecka 2 .

Men vad är då herpes för något?

Det finns många olika sorter av herpes. Jag har tagit upp de två vanligaste, Herpes genitalt och

oralt. Genitala herpes har namnet Herpes simplex 2 och orala herpes heter Herpes simplex 1.

Vattkoppor är också ett slags herpes, som heter Herpes zoster. Något som är gemensamt med

de olika sorterna är att de alla ingår i virusfamiljen Herpesviridae. Herpes är ett virus, vilket

betyder att de inte har någon metabolism och förökar sig då bara med hjälp av andra celler.

Herpes är en patogen, en organism som skadar en annan. Dess latinska namn är herpein, som

motsvarar “att krypa”. Namnet kommer antagligen från virusets förmåga att ge klåda 3 .

Ett virus är uppbyggt på olika sätt, men de har många gemensamma delar. Något som alla virus

har är nukleinsyra, alltså något som samlar på den genetiska informationen. I det här fallet har

Herpes ett linjärt dubbelsträngat DNA som nukleinsyra, medan andra virus kan ha cirkulärt

enkelsträngat DNA. Ett virus har också något som skyddar nukleinsyror i form av proteiner,

Herpes har “nucleocapsid”, nukleokapsid, som gör det. Herpes virionet har också ett membran

som skyddar från att andra ämnen kan ta sig in, som är den yttersta delen på cellen.Alla virus

har inte ett membranhölje, som hepres. Mestadels har virus proteiner, så kallade signalproteiner,

som sticker ut utanför membranet, de finns där för att de ska kunna binda till andra receptorer 4 .

Herpes är sfäriskt formade, som kockerformen hos bakterierna.

Här har vi en bild på hur en herpesviron

kan se ut med sin arvsmassa, nukleinsyra,

membran och signalproteiner.

3 https://sv.wikipedia.org/wiki/Herpesvirus, 2019

4 https://www.youtube.com/watch?v=TQehzsSqXOk, 2017

2

https://www.1177.se/Kalmar-lan/sjukdomar--besvar/mun-och-tander/mun-lappar-och-tunga/munsar--herpes-runt-munnen/, 2017

21

Hur ser ett viruslivscykel ut?

Den kan variera lite beroende på hur uppbyggnaden av viruset ser ut, beroende på om den har

membran och vilken arvsmassa och proteiner den har. Herpes har två olika livscykler på grund

av att den tar sitt dubbelsträngade DNA. Den första livscykeln kallas för Lytisk livscykel. Längst

ut finns signalproteinerna på viruset som börjar med att bindas till en receptor. Då förs

arvsmassan in igenom receptorn från viruset. Det som händer då är att den vanliga cellen börjar

kopiera virusets arvsmassa, det gör att viruset kan föröka sig, det sker en replikation. Efter

replikationen är det dags för viruset att sprida sig ut i kroppen, det sker genom avknoppning.

Då använder viruset värdcellens membran och gör eget för att sedan utsöndras till kroppen. De

virus som inte har något membran sprids ut i kroppen med hjälp av lysering, då spricker cellens

membran så viruset kan vidareföras där. Den andra livscykeln som herpes kan ha är att istället

för att viruset ska förökas i cellen kan dess arvsmassa hoppa in i cellens DNA. Det blir då ett

så kallat provirus . Provirus menas med att viruset samansmälts i världcellens DNA, och lever

där. Därefter bildas en celldelning, vilket gör att proviruset följer med till de nya cellerna i

DNA:t. Viruset ligger alltså och vilar i cellerna, det kallas för Latent infektion. Den latenta

infektioner kan få en aktivering i form utav en förkylning, då bildas replikation och

avknoppning av viruset och det förs ut i kroppen. Den här livscykeln har namnet Lysogen

livscykel 5 . Det är när viruset sprids ut i kroppen vi börjar känna och se symtomen.

Herpes är vanligare än vad du tror.

Runt 80% i sverige har oral herpes och ungefär 20% har genital herpes. Man brukar säga att

om man fått herpes en gång har man alltid kvar det i kroppen livet ut. Vardagen påverkas för

de mesta inte speciellt mycket för de smittade. Medan en del påverkas jättemycket med ömhet

och klåda 6 . Könsmässigt är uppdelningen av antalet smittade mycket jämt runt världen. I

Europa är det lite fler kvinnor än män som är smittade.

Här ser du statistik, baserat på kön,

runtom i världen

.

5

https://www.youtube.com/watch?v=f1TGaUdMfUE, 2014

6

https://www.srhr.se/sites/default/files/Herpes.pdf

22

Källor:

1. 1177, “Herpes i underlivet”, (20160808), https://www.1177.se/Kalmarlan/sjukdomar--besvar/konsorgan/konssjukdomar/herpes-i-underlivet/,

20200425

2. 1177, “Munsår- herpes runt munnen”, (20171102), https://www.1177.se/Kalmarlan/sjukdomar--besvar/mun-och-tander/mun-lappar-och-tunga/munsar--herpes-runtmunnen/,

20200427

3. Wikipedia, “Herpesvirus”, (20190529), https://sv.wikipedia.org/wiki/Herpesvirus,

20200428

4. Youtube, “Virus”, (20170627), https://www.youtube.com/watch?v=TQehzsSqXOk,

20200428

5. Youtube, “Virus, Uppbyggnad och livscykel”, (20141127),

https://www.youtube.com/watch?v=f1TGaUdMfUE, 20200428

6. srhr, “herpse”, https://www.srhr.se/sites/default/files/Herpes.pdf, 20200522

23

Mördarbakterien kan vila inom dig

Tuberkulos är världens mest spridda infektionssjukdom. Var tredje person i världen bär

bakterien och tre personer i minuten dör av den. Det är en komplicerad sjukdom som

kan ligga gömd i din kropp hela ditt liv utan att du ens märker av det. Men vad är det då

som gör att denna sjukdom kan vara så lömsk?

Mycobacterium tuberculosis.

(MICROBIOLOGY SOCIETY)

Tuberkulos är en infektionssjukdom som orsakas av

bakterien Mycobacterium Tuberculosis. (Wikipedia,

2019) Bakterien är grampositiv på grund av att den

saknar ett yttre cellmembran, och kan producera egen

näring bestående av vitaminer och aminosyror. M.

Tuberculosis tillhör gruppen bacilli, dvs stavformade

mikroorganismer. (Microbewiki, Liz Arias et al. 2007)

Tuberkulos smittas via aerosoler i luften, dvs små

droppar med tuberkulosbakterier, som sprids när

personen hostar. Folk i omgivningen andas in

aerosolerna och utsätts då för bakterien, dock blir

bara en tredjedel av dem som blivit exponerade

faktiskt sjuka. Mindre barn har större risk att utsättas

för Tuberkulos, och skulle de smittas löper de större

risk att få allvarliga typer av sjukdomen. (Institutet

för hälsa och välfärd, 2016) Inkubationstiden från

det tillfälle man smittats är oftast 2-5 år, det är inte

ovanligt att bakterien ligger latent under hela

personens livstid. (Doktorn, Anders Åker, 2019)

Tuberkulos smittväg. (LIVING MEDIA

INTERNATIONAL)

M. tuberculosis har en livscykel som varar runt 12-18 timmar. (Institutet för hälsa och välfärd,

2016) Infektionen tar fart då tuberkulosbakterien nått lungornas alveoler. Där replikerar dem

sig inuti de alveolära makrofagernas endosomer. Makrofagen känner inte igen bakterien och

påbörjar fagocytos för att eliminera den. Under tiden lagras M. tuberculosis i makrofagens

vesikel som kallas fagosom. Fagosomen går ihop med en lysosom och bildar en fagolysosom

24

där tuberkulosbakterien utsätts för reaktiva syreföreningar och syror, detta dödar dock inte

bakterien eftersom den har en kapsel av mykolsyror som gör den oemottaglig för dessa ämnen.

M. tuberculosis replikerar sig inom makrofagen vilket till slut tar död på cellen. (Wikipedia,

2020)

Kroppen visar att den fått Tuberkulos på många sätt. De vanligaste symptomen är feber,

avmagring, långvarig hosta (ibland med slem eller blod). M. tuberculosis kan sätta sig i vilken

kroppsdel som helst men ofta i lungor, lymfkörtlar, skelett och tarmar. När sjukdomen sätter

sig i flera organ samtidigt kallas det miliär tuberkulos. (Folkhälsomyndigheten, 2019)

Tuberkulos kan ligga latent, dvs att den går i “viloläge” och bryter sedan ut snabbt med värre

symptom än innan. (Wikipedia, 2019) En person som har LTBC, latent tuberkulos, visar inga

symptom för sjukdomen och smittar inte. (Folkhälsomyndigheten, 2019)

M. tuberculosis har flera strategier och

hjälpmedel för att överleva i vår kropp, bl.a

reglerande proteiner som känner av

omgivningsfaktorer. När man talar om

celldelning så vet man att det vanligaste är

att cellen delar sig när den nått en viss

storlek. M. tuberculosis däremot, är inte

beroende av tiden på samma sätt och kan

därför utföra celldelning obehindrat vilket

är till dess förmån. Tuberkulosbakterien är

känd för dess unika cellvägg rik på lipider. Hydrofobisk antibiotika kan tränga sig in i cellen

men inte hydrofil, detta gör att bakterien kan vara resistent mot läkemedlet och överleva i

kroppen. (Wikipedia, 2019)

M. tuberculosis lipidrika cellvägg. (UNAM

SCHOOL OF MEDICINE VIA SLIDESHARE)

Behandlingen av Tuberkulos är ett halvår långt och kan vara en stor påfrestning hos patienten.

Det börjar med fyra läkemedel som efter två månader minskas till två. Det optimala är att man

är sjukskriven en kort tid. För att medicineringen ska fungera är det otroligt viktigt att man

fullföljer hela behandlingstiden. När man väl blivit frisk är risken att återfå sjukdomen minimal.

(Folkhälsomyndigheten, 2019) Är man smittad och inte får någon behandling alls är dock

mortaliteten 66%. (Wikipedia, 2020)

25

Det var under 1600-talet tuberkulos började närma

sig europa. Det dröjde två hundra år tills sjukdomen

nått sitt klimax och orsakade då en fjärdedel av alla

dödsfall. (Hjärt-lungfonden u.å.) Till följd av detta

öppnades under mitten av 1800-talet sanatorium.

Sanatorium var ett slags sjukhus där

tuberkulossjuka patienter isolerades och

behandlades, och låg antingen på en högt belägen

plats eller nära havet då det ansågs hjälpa

läkningen. Det var inte förens 1891 Sverige

uppförde sitt första sanatorium och kort därefter

byggdes fler. (Wikipedia, 2018)

Sveriges största sanatorium, Stockholm stads

sanatorium. Heter idag Söderbys sjukhus.

(PORTVAKTEN SALEM)

1906 framställdes det första vaccinet mot tuberkulos - Ballicus Calmatte-Guérin (BCG),

namngett efter skaparna Albert Calmette och Camille Guérin. Dock användes det inte på

människor förens 1921 i Frankrike. (Hjärt-lungfonden u.å.) Efter andra världskriget spreds

vaccinet och gjorde stora framsteg i USA, Storbritannien och Tyskland. När detta läkemedel

hade lanserat minskade behovet av sanatorium drastiskt, byggnaderna tvingades därför byggas

om till andra anläggningar. (Wikipedia, 2020). Idag är tuberkulos inte lika utbrett som det var

under 1800-talet men fortfarande ett existerande problem, sjukdomen tar flest liv i världen efter

HIV/Aids. Personer med HIV har 19 gånger större risk att utveckla tuberkulos, de med dåligt

immunsystem och undernäring har 3 gånger större risk vilket gör att utvecklingsländer är

särskilt utsatta. Över 95% av alla sjukdomsfall och dödsfall är i u-länder. 1,1 miljon barn upp

till 14 år hade tuberkulos 2018 och 21% av dem dog. Vi har dock kommit långt sedan

sjukdomen hade sin höjdpunkt, dödstalet har minskat med 45% sedan 1990. (World Health

Organisation, 2020)

Zahra Khavari

26

Källor:

1. Doktorn. 2019. Anders Åker, Tuberkulos. https://www.doktorn.com/artikel/tuberkulos

(Hämtad 2020-04-25)

2. Folkhälsomyndigheten. 2019. Säkerhetsblad smittoämnen - Mycobacterium

Tuberculosis.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/a7f4650efc06407c918feb41c693f

bc6/sakerhetsdatablad-smittamnen-mycobacterium-tuberculosis.pdf (Hämtad 2020-

04-23)

3. Hjärt-lungfonden. Utan årtal. 1921 - tuberkulosvaccinets genombrott.

https://www.hjart-lungfonden.se/forskning/stora-genombrott/tuberkulosvaccinetsgenombrott/

(Hämtad 2020-05-22)

4. Institutet för hälsa och välfärd. 2016. Tuberkulos.

https://thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar/sjukdomar-ochmikrober/bakteriesjukdomar/tuberkulos

(Hämtad 2020-04-21)

5. Läkare utan gränser. 2017. Tre människor dör i tuberkulos varje minut.

https://lakareutangranser.se/nyheter/tre-manniskor-dor-i-tuberkulos-varje-minut

(Hämtad 2020-04-24)

6. Microbewiki. 2007. Mycobacterium.

https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Mycobacterium*#Cell_Structure.2C_Meta

bolism.2C_and_Life_Cycle (Hämtad 2020-04-21)

7. Wikipedia. 2019. Mycobacterium Tuberculosis.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Mycobacterium_tuberculosis#Livscykel (Hämtad 2020-

04-22)

8. Wikipedia. 2018. Sanatorium. https://sv.wikipedia.org/wiki/Sanatorium (Hämtad

2020-05-22)

9. Wikipedia. 2020. Tuberculosis.

https://en.wikipedia.org/wiki/Tuberculosis#Pathogenesis (Hämtad 2020-05-21)

10. World Health Organisation. 2020. Tuberculosis. https://www.who.int/newsroom/fact-sheets/detail/tuberculosis

(Hämtad 2020-05-22)

Bildkällor:

11. https://www.microbiologyresearch.org/content/mycobacterium-tuberculosis

12. https://www.livingmediainternational.com/tuberculosis-symptoms-and-treatment-see-

65-frequently-asked-questions

13. https://pt.slideshare.net/NixonHamutumwa/mycobacterium-1

14. http://www.portvaktensalem.se/historik/#!prettyPhoto

27

Söta fåglar kan sprida hemska sjukdomar

Dessa sötnosar kan vara mycket farligare än

de ser ut, de kan sprida papegojsjukan.

Sjukdomen är en zoonos vilket betyder att

den kan smitta mellan djur och människor.

Papegojsjukan ökade drastiskt under

vinterhalvåret 2019-2020. Från oktober

2019 till april 2020 har 45 personer dött i

papegojsjukan i Sverige. De flesta fallen var

i Västra Götaland men det fanns även fall i

Jämtland och Stockholm. Sjukdomen har

sedan avtagit snabbt och säsongen för

papegojsjukan anses nu vara över.

(Folkhälsomyndigheten 2020)

Papegojsjukan kallas också för Ornitos när den drabbar människor och Psittakos om den

drabbar fåglar. Sjukdomen orsakas av mikroorganismen Chlamydophila psittaci. Det är en

gramnegativ bakterie som saknar eget ATP-genererande system och måste därför ha en

värdcell för att fortplanta sig. Bakterien är närbesläktad med andra Chlamydiaarter, som

ögonsjukdomen Trakom, genitala infektionen Klamydia och bakterien Chlamydophila

pneumoniae, som orsakar sjukdomen TWAR, vilket är en luftvägsinfektion. (Professor Lars

Hagberg, 2019)

Sjukdomen är en zoonos, vilket betyder att den kan smitta mellan djur och människor. Smittan

sprids främst från fåglar och sjukdomen upptäcktes först hos papegojor, vilket gav den namnet.

Sjukdomen är allmän förekommande bland fåglar och smittbärande fåglar kan se friska ut.

Bakterien är luftburen och sprids främst från dammpartiklar från fågelavföring. Spridning

mellan en smittad människa till en annan människa är mycket ovanlig men kan förekomma.

C. psittacis livscykel består av två faser. Bakterien kan leva som en elementarkropp, då den

inte har en värd att leva i. Elementarkroppen kan motstå både uttorkning och

antibiotikabehandling. Bakteriens elementarkropp kan inte själv reproducera sig och måste

därför transformeras om till en nätkropp. Nätkroppen förökar sig genom celldelning och när

cellerna förökar sig spricker värdcellen och dör. Efter 24-72 timmar omvandlas nätkropparna

tillbaka till elementarkroppar. Dessa elementarkropparna kan då sprida sig ur den spruckna

värdcellen och infektera andra celler hos värdorganismen och de kan även smitta nya värdar.

(Professor Lars Hagberg, 2019)

28

Här kan vi se bakteriens livscykel.

A representerar en elementarkropp av C.psitttaci

B representerar en lungcell.

1. En elementarkropp närmar sig en lungcell.

2. Med hjälp av endocytos går elementarkroppen in i

lungcellen.

3. Elementarkroppen omvandlas till en nätkropp.

4. Nätkropparna förökar sig och omvandlas sedan tillbaka

till elementarkroppar.

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=3060

Symptom från papegojsjukan kan vara svår huvudvärk, allmänpåverkan och muskelvärk.

Människor med papegojsjukan får också ofta influensasymptom, men denna kan vara väldigt

diskret, utan hosta och biljud från lungorna. Symtomen kan också vara mer allvarlig, som till

exempel lunginflammation och hjärninflammation. Diagnosen ställs genom att man ser

antikroppar i blodet eller genom molekylärbiologiska prov från luftvägarna.

(Folkhälsomyndigheten, 2019)

Som tur är kan papegojsjukan behandlas med antibiotika på både människor och fåglar.

Behandlingen kan i vissa fall behövas i flera veckor. För att undvika sjukdomen ska man

undvika kontakt med fågelavföring och vara extra noga med hygienen vid rengöring av

fågelavföring. (Anders Åker, 2015)

29

Källor:

1. Folkhälsomyndigheten, 2020, Papegojsjuka (Sverige, vintern 2019-2020),

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuellautbrott/papegojsjuka-sverige-vintern-2019-2020/

(Hämtad 2020-04-29)

2. Internetmedicin.se, 2019, Papegojsjuka (ornitos),

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=3060 (Hämtad 2020-04-28)

3. Folkhälsomyndigheten, 2019, Sjukdomsinformation om psittakos,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsammasjukdomar/psittakos/

(Hämtad 2020-04-29)

4. Doktorn.com, 2015, Allt om papegojsjukan, https://www.doktorn.com/artikel/allt-ompapegojsjukan

(Hämtad 2020-04-28)

30

Små sår blir snabbt till vätskande bölder

MRSA är namnet för motståndskraftiga gula stafylokocker eller förkortningen för det

latinska namnet meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Staphylococcus aureus är en

del av människans normala flora. Meticillinresistenta stafylokocker är en vanlig

förekomst till bölder och sårinfektioner. De förekommer i slemhinnor främst i näsan men

också på huden, ofta vid sår eller andra skador (Folkhälsomyndigheten, 2018).

Motståndskraftiga gula streptokocker tillhör

bakteriegruppen Staphylococcus aureus. Många typer

av Staphylococcus aureus tillhör människans normala

tarmflora bestående av bakterier, medan vissa såsom

meticillinresistenta kan vara skadliga för både

människor och djur (1177, 2018). Stafylokocker är

grampositiva runda bakterier som inte bildar sporer.

Detta hör till ordningen Bacillales och till gruppen

Bild: Staphylococcus aureus (Weill

Cornell Medicine, 2020)

Bacilli. De flesta typerna av bakterien är aeroba eller

fakultativt anaeroba bakterier vilket betyder att de kan använda både syre och nitrat i sin

metabolism (Wikipedia, 2020). Det som utmärker Staphylococcus aureus är att dessa bildar

enzymet koagulas som kan koagulera blodplasma men som också hjälper till att skapa fibrin,

vilket är ett protein i blodplasman som är delaktiga i bland annat koagulationsprocessen. Fibrin

håller ihop blodplättar och röda blodkroppar och bildar då ett skyddande lager runt bakterien

vilket gör den resistent mot vissa typer av antibiotika (Institut för hälsa och välfärd, 2016). En

bakteries struktur ser ut på följande sätt: Den är uppbyggd av en cellvägg av socker och protein

som ger bakterien sin form, och erbjuder ett mekaniskt skydd mot vatten som vill tränga in i

bakterien. Bakterier är utrustade med fimbrier, som är långa proteintrådar som gör att bakterien

kan fästa på andra celler och därmed infektera dem. Bakterier har precis som djurceller också

ett cellmembran av fosfolipider, cytoplasma arvsmassa som kan vara i form av DNA, RNA

och/eller en plasmid, ribosomer och en flagell som gör att bakterien kan förflytta sig. Bakterier

producerar enzymer och toxiner men även giftiga ämnesomsättningsprodukter som gör att vi

blir sjuka på olika sätt (Medicinsk grundkurs, 2020).

31

Spridningen av gula stafylokocker sker oftast genom hudkontakt mellan människor, främst vid

vätskande sår eller eksem. En person som är bärande av bakterien men inte har några symtom

innebär en liten smittorisk medan personer med utvecklade vätskande sår eller eksem innebära

en risk för såväl kontaktsmitta som smitta via ytor. Personer som är bärare av MRSA är ofta

vårdpersonal, injektionsmissbrukare, diabetiker eller dialyspatienter (1177, 2018).

Riskfaktorer för smitta mellan människor är resor till hårt drabbade länder, kontakt med dåligt

rengjorda medicinska instrument eller dåligt skötta hygienåtgärder vid kontakt med en smittad.

Då bakterien sprids via kontakt är personer som är i närkontakt med en smittad i riskzonen för

att smittas. Till exempel om du har ett litet sår på handen och är i kontakt med en smittad

personssvett eller liknande smittas du troligen. Smitta av bakterien förekommer också mellan

boskap i länder som Danmark och Holland (Folkhälsomyndigheten, 2018).

Bild: Sår infekterade av MRSA (MRSA, 2011)

Vid infektion av meticillinresistenta Staphylococcus

aureus orsakar bakterien sårinfektioner, bölder eller

vid sällsynta tillfällen även sepsis (blodförgiftning).

Ett infekterat sår blir ofta rött och svullet, vätskar sig

och gör ont. Personen som blivit infekterad kan också

få feber som ett sätt för kroppen att försöka döda

bakterien. Om man behandlar den i ett tidigt stadie

är detta inget livshotande. Då man misstar MRSA

för en vanlig sårinfektion eller försöker behandla bakterien med fel typ av antibiotika kan detta

leda till spridning i kroppen eller allvarligare hudinfektioner som ofta orsakar smärta. Om

bakterieväxt sprider sig till blodet och fäster sig på hjärtklaffar kan detta leda till att den

drabbade avlider. Vissa typer av Staphylococcus aureus läker ut av sig själv men om det inte

går över eller sprider sig bör sjukvård uppsökas då detta kan vara ett tecken på

meticillinresistenta bakterier. Ett prov tas då som kan visa på MRSA och antibiotika skrivs ut.

De motståndskraftiga gula stafylokockerna är resistenta mot penicillinpreparat, så

behandlingen utgår från vilka antibiotika som enligt resistensbestämningen är effektiva mot

MRSA. Man kan vara bärare av meticillinresistent Staphylococcus aureus utan att ha besvär

eller veta om det. Det förekommer både transient (kortvarigt) bärarskap och bärarskap som

ligger latent i många år. Man har då ofta bakterierna i huden utan symtom. Bakterien kan ligga

latent under huden och vid skada blossa upp efter många år (Smittskyddsläkarföreningen,

2013).

32

Att MRSA är resistent mot vissa typer av antibiotika gör att behandlingen måste vara mer

specifik än för många andra bakterier som är behandlingsbara med antibiotika.

Antibiotikaresistens kan uppkomma på flera olika sätt. Genom att bakterien blockerar

antibiotikans väg in till cellen, genom att bilda ett specifikt ämne som kan bryta ner antibiotika,

genom att pumpa ut antibiotikan ur celler eller genom att göra det svårt för antibiotikan att fästa

i eller på cellen vilket i sin tur gör att den inte kommer in i cellen (Antibiotikaresistens, 2016).

I Sverige behandlas de flesta Staphylococcus-infektionerna med betalaktamantibiotika där

penicillin och liknande antibiotika ingår. Då MRSA utvecklat en delvis resistens kan man vid

svåra infektioner använd intravenös antibiotika såsom vancomycin. Resistens mot vancomycin

har inte rapporterats i Sverige men i andra delar av världen (Antibiotikaresistens, 2016).

Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot och leder redan i dag till svårigheter att bekämpa

vissa typer av bakterier. Resistansen ökar runt om i världen vilket leder till att vi inte kan

behandla vissa typer av bakterieinfektioner och till att vårdkostnaderna ökar då det krävs mer

resurser för att behandla vissa typer av infektioner. I framtiden kan detta betyda att sjukdomar

i större utsträckning sprids mellan människor för att behandling inte finns eller inte är

tillräckligt effektiv och det i sin tur leder till att fler människor dör av bakterieinfektioner.

Många forskare ser antibiotikaresistens som vår tids största hot och just MRSA och dess

utveckling av resistens tas ofta upp som ett exempel på detta (Infektionsguiden, 2015).

Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus omfattas av smittskyddslagen vilket gör att

personen som bekräftats drabbad av bakterien får särskilda förhållningsregler som måste följas

samt att personer i den drabbades närhet kan provtas. Detta eftersom bakterien är resistent mot

vissa typer av antibiotika (1177, 2018).

Selma Hoppe Adolfsén

33

Källor:

1. Antibiotikaresistens, 2016, Antibiotikaresistens, Tillgänglig:

http://www.antibiotikaresistens.se/ (2020-05-27)

2. Antibiotikaresistens, 2015, Infektionsguiden, Tillgänglig:

05-27)

3. Bakterier, 2020, Medisinsk grundkurs, Tillgänglig:

http://kursnavet.se/kurser/medicin_grund/htm/m3_smitta/m3_mikr_bakterier.html

(2020-04-23)

4. Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), 2013,

Smittskyddsläkarföreningen, Tillgänglig:

130613.pdf (2020-04-22)

5. MRSA, 2016, Antibiotikaresistens, Tillgänglig:

http://www.antibiotikaresistens.se/mrsa/ (2020-05-27)

6. MRSA, 2016, Institut för hälsa och välfärd, Tillgänglig:

https://www.infektionsguiden.se/sv-se/vardpersonal/om-antibiotika/resistens (2020-

https://slf.se/smittskyddslakarforeningen/app/uploads/2018/05/44-mrsa-laxxkarinfo-

https://thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar/sjukdomar-ochmikrober/bakteriesjukdomar/mrsa

(2020-04-22)

7. MRSA-motståndskraftiga gula stafylokocker, 2018, 1177 vårdguiden Tillgänglig:

https://www.1177.se/Kalmar-lan/sjukdomar--besvar/hud-har-och-naglar/infektionerpa-huden/mrsa--motstandskraftiga-gula-stafylokocker/

(2020-04-21)

8. MRSA: The Most Significant Disease of the Last Century, 2011, MRSA Tillgänglig:

https://mrsafacts.wordpress.com/ (2020-04-27)

9. Sjukdomsinformation om meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), 2018,

Folkhälsomyndigheten, Tillgänglig:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsammasjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/

(2020-04-21)

10. Staphylococcus, 2020, Wikipedia, Tillgänglig:

https://en.wikipedia.org/wiki/Staphylococcus#Coagulase_presence (2020-04-22)

11. Staphylococcus aureus, 2020, Weill Cornell Medicine Tillgänglig:

https://weill.cornell.edu/news/pr/2015/02/researchers-produce-first-map-of-new-yorkcity-subway-system-microbes-christopher-mason.html

(2020-04-28)

34

HPV - Världens vanligaste sexuellt

överförda sjukdom

HPV Struktur

Papillomaviridae eller Humant papillomvirus (HPV) är en grupp virus som består av mer än

200 olika typer. De är små virus som har en diameter på 52-55 nm. Alla papillomavirus har en

icke-höljeförsett, ikosaedrisk proteinkapsid och en dubbelsträngad DNA molekyl av cirka 8000

baspar. Proteinkapsiden består av 72 pentameriska kapsomerer och innehåller strukturella

proteiner 1 .

HPV livscykel

HPV infekterar mänskliga epitelceller. Epitelceller omger de yttre ytorna av organ och blodkärl

och skiljer kroppens inre miljö från den yttre världen. På platser som hud, anus, könsorgan och

luftvägar kan det finnas mer än ett lager epitelceller. Vid basen, skiktet som är närmast

kroppens inre, finns det mindre mogna stamceller som kallas basceller. För att en HPV

infektion ska inträffa krävs det att mikrosår finns som gör det möjligt för viruset att nå och

infektera basceller. När det händer kan HPV replikeras

med eller utan att införlivas i bascellernas DNA genom

aktivitet av två virala gener som kallas E6 och E7.

Detta orsakar okontrollerad replikation av

epitelcellerna, att dotterceller skapas och skjuts utåt

mot epitelytan samt att hudvårtor och lesion bildas.

HPV kan därefter smitta via kontakt mellan infekterad

hud och slemhinnor, som exempelvis vid samlag 2 .

Detta gör att HPV är en av de vanligaste

könssjukdomar.

Bilden ovan visar hur HPV infekterar och dess

livscykel

1

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK321770/

2


35

Sjukdomsförloppet och behandling

HPV har vad som kallas onkogener i sitt DNA. En onkogen är en gen som har förmågan att

orsaka bildning av tumörceller. E5, E6 och E7 är onkoproteiner som kodas av HPV för att

reglera värdens immunförsvar. Dessa onkoproteiner hindrar genuttryck, protein-protein

interaktioner och posttranslationella modifieringar. Många av värdens gener som blir påverkad

av HPV kodar för proteiner som är involverade i immunförsvaret, som till exempel cytokiner 3 .

När onkoproteinerna når basalcellerna och får tillgång till cellernas DNA-material, hindrar

detta uttryck av vissa proteiner, och

på så sätt undgår viruset världens

immunsystem. Som tidigare

nämnts, omfattar HPV mer än 200

olika typer virus som ger upphov till

olika symptom beroende på vilken

typ HPV personen har. Det finns

typer av HPV som inte ger

symptom och som läker av sig själv.

Endast tretton typer av HPV

klassificeras som högriskvirus. Vid

infektion kan symptomen variera

mellan cancer, kondylom eller

hudvårtor på till exempel händer och fötter 4 .

I bilden ovan ser man de olika typer HPV och symptomen

varje typ ger upphov till.

HPV typ 16 och 18 kan orsaka olika typer av cancer som livmoderhalscancer och cancer i vulva,

vagina, anus, penis och svalg. Den vanligaste HPV-relaterade sjukdom är livmoderhalscancer,

där omkring 70% av alla fall av livmoderhalscancer orsakas av HPV. Det tar mellan 15 till 20

år för livmoderhalscancer att utvecklas hos kvinnor med normalt immunsystem. Hos kvinnor

med försvagat immunförsvar, som exempelvis har en HIV-infektion, kan cancern utvecklas på

bara 5 till 10 år. Genom gynekologiska cellprovskontroller kan man upptäcka

livmoderhalscancer redan på ett tidigt stadium och kirurgisk behandling kan påbörjas för att

förebygga cancerutveckling. För att ta bort mindre allvarliga cellförändringar använder man

elslynga, nedfrysning eller laser på gynekologmottagning 5 . HPV typ 6 och 11 orsakar

3

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168170216305627

4

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/hpv-infektion/

5


36

könsvårtor som kallas kondylom. Två till tre månader efter att värden blivit smittad uppstår

vanligtvis de första symtomen. Kondylom visar sig vanligtvis som rodnande eller hudfärgade

vårtliknande förändringar på eller i könsorganen. Kondylom kan vara platta, vilket gör det svårt

att se de utan särskild undersökning 6 . kondylom och vårtor kan behandlas med kräm eller

lösning, om det inte funkar kan bränning, nedfrysning, kirurgi eller laserbehandling användas

också 7 . Som tidigare nämnt kan flera typer av HPV vara symptomfria och läka av sig själva,

men förebyggande åtgärder kan tas för att minska risken. Kondom utgör inte något säkert skydd

mot sexuellt överförd HPV, eftersom smittan kan överföras vid hud- och slemhinnekontakt.

Idag finns det tre vaccin mot HPV. HPV-vaccin erbjuds inom det allmänna

vaccinationsprogrammet för barn till flickor i årskurs 5 eller 6.

Tabell 1. Tabellen visar de tre olika typerna av vaccin och vilka typer av HPV de skyddar mot

Vaccin 2-valent vaccin 4-valent vaccin 9-valent vaccin

Skyddar mot HPV-typ 16 och 18 6, 11, 16 och 18. 6, 11, 16, 18, 31, 33,

45, 52 och 58

6


7


37

Källor:

1. Folkhälsomyndigheten, April-2020 https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskyddberedskap/smittsamma-sjukdomar/hpv-infektion/

2. National Center for Biotechnology Information, April-2020


3. ScienceDirekt, April-2020

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168170216305627

4. World Health Organisation, April-2020 https://www.who.int/news-room/factsheets/detail/human-papillomavirus-(hpv)-and-cervical-cancer

38

Den mänskliga mördaren -SARS

Flera hundra fall av svår atypisk lunginflammation av okänd patogen rapporterades i

China från i slutet av 2002. Efter att liknande fall upptäcktes hos patienter i Hong Kong

och Vietnam under februari och mars 2003 1 . Världshälsoorganisationen utfärdade en

global varning för sjukdomen, som benämnd av (SARS-virus). I mitten av mars 2003

erkändes SARS i hälso- och sjukvårdspersonal och hushållare som hade vårdat patienter

med svår luftvägssjukdom i Hong Kong och Vietnam.

SARS (svår akut respiratorisk sjukdom)

Virus är de minsta biologiska enheterna som kan infektera levande organismer och ordet virus

är latinskt namn som betyder gift. Virus räknas inte som en livsform, då de saknar egen

ämnesomsättning. De kan inte föröka sig utan att infektera en levande cell. Virus beskrivs ofta

som "ett mellanting mellan levande och död materia".

SARS -viruset tillhör en stor familj av virus som kallas Corona Virus, vilket är ett positivt

RNA-virus med en enkelsträng kedja 2 . Det består av membranhölje och strukturella proteiner

med yttre proteiner som kallas spik glycoprotein samt proteinet som fäster vid målcellerna som

har väldigt hög affinitet till mänskliga epitelceller, och binder enkelt in. Det består dessutom

av nukleokapsid som bygger upp kapsider och håller RNA-t. 3

Andra coronavirus till exempel MERS (Mellanösterns respiratorisk sjukdom) , kan orsaka

sjukdomar som sträcker sig från förkylning till allvarligare sjukdomar.

Smittan tros härstamma från vilda djur (En speciell art av katter som kallas sibet) som smittat

andra djurarter och slutligen människan. 4

Det främsta sättet att SARS verkar sprida är genom nära kontakt mellan personer. Viruset som

orsakar SARS tros överföras lättast av aerosoler (droppspridning) som produceras när en

smittad person hostar eller nyser. Droppspridning kan inträffa när droppar från hosta eller nys

från en infekterad person drivs ett kort avstånd (vanligtvis upp till 3 fot i meter) genom luften

och deponeras på slemhinnorna i munnen, näsan eller ögonen hos personer som är i närheten.

1

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sars_(sjukdom)

2

www.forskning.se

3

Powerpoint som vi har gått i lektionerna

4

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sars_(sjukdom)

39

Viruset kan också spridas när en person vidrör en yta eller ett föremål som är förorenat med

smittsamma droppar och sedan vidrör hans eller hennes mun, näsa eller öga .Dessutom är det

möjligt att SARS-viruset kan spridas bredare genom luften (luftburen spridning) eller på andra

sätt som inte är kända nu 5 .

Strukturen av viruset

Symptomen på SARS är väldigt lika dem som influensan har, och symtomen kan inkludera

följande: En hög kroppstemperatur på 38 grader Celsius, diarré, torka hosta, ont i halsen

huvudvärk. Smittad person kan ha andningsproblem och olika värk i kroppen med aptitlöshet.

Runt virusets struktur finns ett hölje, ett membran som viruset tagit med sig när den knoppat ut

från den cell den infekterat. I detta membran sitter hos Viruset ett antal

virusspecifika ”proteinspikar” med speciella S-proteiner längst ut. Det är dessa spikproteiner

som känner igen och binder in till värdcellen 6 .

5

www.folkhalsomyndigheten.se

6

www.forskning.se

40

Den innehåller en stor mängd genetisk information, och varje gång den kopiera sig inuti en cell

och uppstår små genetiska fel som kan göra det mer kapabelt att infektera människor och

kopiera sig i dem. Dessa fel gynnar viruset enligt teorin om naturligt urval och leder till att nya

stammar skapas mer kapabla att överleva och flytta lätt från en person till en annan 7 .

Det finns ingen behandling för att eliminera SARS virus, men forskningen pågår fortfarande

om lämplig typ av vaccin, och vanligtvis inkluderar behandlingsplanen att man isolerar

personen som har SARS virus några veckor på sjukhus och behandlingen inriktas på

symtomlindring.

SARS är sällsynt sjukdom idag,

och det finns inget vaccin mot

detta virus ännu. Undvik detta

virus genom att avstå från att äta

vilda djur, som är den primära

källan till detta virus. Även om

spridningen av sjukdomen var

långsam men påverkade det kinas

ekonomi negativt, eftersom det

förhindrade resor inom och

utanför landet till att de

Figure 1 Elektron Mikrografi av SARS coronavirus (virion)

kontrollerade sjukdomen

fullständigt.

Carlo Urbani var en italiensk läkare (19 oktober

1956 - 29 mars 2003), var han den första som

upptäckte svårt akut respiratoriskt syndrom

(SARS) och dog av det. SARS- virus orsakade

minst 813 dödsfall i världen.

Huda Subeh

7

https://en.wikipedia.org/wiki/Severe_acute_respiratory_syndrome

41

Källor:

1. wikipedia SARS VIRUS https://sv.wikipedia.org/wiki/Sars_(sjukdom) (Hämtad

20.4.2020).

2. Folkhälsomyndigheten 2018 https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskyddberedskap/smittsamma-sjukdomar/sars-svar-akut-respiratorisk-sjukdom/

(Hämtad

22.4.2020).

3. Forskning.se https://www.forskning.se/?s=sars (Hämtad 25.4.2020).

42

Ett av naturens starkaste gifter

I naturen finns många olika ämnend och vissa av dessa är väldigt giftiga. Ett av de

giftigaste är botulinumtoxin, ett protein som genom sporer växer fram i våra konserver.

Bara några nanogram av detta får oss att mista livet, ändå sprutar vi in de i ansiktet och

låtsas som ingenting.

Botulism orsakas av den grampositiva bakterien, Clostridium

botulinum som tillverkar ett gift, botulinumtoxin, som leder

till förgiftning. Alla bakterier har liknande struktur, det enda

som skiljer grampositiva mot gramnegativa åt är cellvägg och

cellmembran. En bakterie innehåller många olika delar som

står för olika uppgifter, ytterst i bakterien finns det en

cellvägg som står för att ge cellen dess form och hindrar

cellen från att sprängas av inträngande vatten. På cellväggen

finns det fimbrier som är proteintrådar, dess uppgift är att

hjälpa bakterier att fästa på andra celler. Sedan kommer vi

till cellmembranet, kromosomerna och plasmiderna, kromosomer innehåller arvsmassa i form

av DNA eller RNA, plasmiden är en liten ring av arvsmassa med få gener. Innanför

cellmemebranet hittar vi cytoplasman med bland annat ribosomerna. Vissa bakterier har

flageller som används till att förflytta sig.

Bakterien Clostridium Botulinum färgat

med gentiana för att få en tydligare bild.

Mikroorganismer sprider sig både via sexuell och asexuell förökning. Den asexuella

förökningen sker via celldelning, då sker de inga förändringar i den genetiska uppsättningen

utan alla ser likadana ut. Mutationer kan givetvis ske och på så sett ge nya egenskaper, detta är

ett sårbart sätt att föröka sig på. De sprider sig som sagt även via sexuell förökning vilket kan

ske på fyra olika sätt. Första kallas transformation och innebär att bakterierna tar upp olika

delar av RNA/DNA och/eller plasmider. Nästa kallas konjugation och denna process innebär

att bakterier för plasmiderna vidare genom en kanal mellan bakteriecellerna. Ytterligare ett

förökningssätt är transduktion som även den har med RNA och DNA att göra. Här förs DNA

och RNA över via ett bakterie virus. Sista processen är transposoner som är en mobil arvsmassa.

Kan lätt förflyttas och/eller kopieras, exempelvis sker detta då generna i plasmiden byter plats

med bakteriers arvsmassa. Just denna patogen trivs i anaerob miljö och kan endast föröka sig

43

och växa i denna typ av förvaring. Om någonting förvaras i en syrefri miljö kan dessa sporer

överleva och fortsätta att växa, när dessa växer bildas toxinet. Om man vill motverka detta ska

man ha sina konserver eller vakuumpackade livsmedel i en sur eller salt miljö.

Botulinumtoxinet är ämnet som förgiftar en, är ett stort

protein som har ett antal olika sub-enheter med olika

funktioner. Vid utsöndring av detta binder en del av

toxinet in till neuroner där de bildar en por i

cellmembranet som tillåter införandet av en mindre del

av toxinet. I cellen finns de så kallade SNARE-proteiner

som är olika protein tillhörande ett komplex. Dessa

används för att smälta samman vesiklar med

cellmembranet när neurotransmittorer ska utsöndras i

synapsen. När den mindre delen av toxinet då kommer in

i cellen kommer den att kunna klyva dessa SNAREproteiner

vilket leder till att muskler kopplade till

synapsen hindras från att användas eftersom signalen

uteblir.

En 3d modell av botulinumtoxinets

strukturformel, dess empiriska formel är

C 6760H 10447N 1743O 2010S 32

Botulism uppkommer som sagt av toxinet botulinumtoxin som för många kanske mer är känt

som botox. Trots toxinets starka och giftiga karaktär har den varit viktigt inom både skönhet

och medicin. Om man har rätt dos och rätt rening och reglering kan man både släta ut rynkor

och dämpa överaktiva muskler, detta utan några som helst bieffekter. Botulism är en förgiftning

som orsakas av ett bakteriegift, botulinumtoxin. En dödlig dos för en människa kan räknas i

nanogram, därmed är detta ett av de starkaste toxinen vi känner till och har väldigt svåra

konsekvenser. Några av symptomen man får när man blir smittad av detta är, illamående, yrsel,

trötthet, ögonmuskelförlamning som kan leda till synskada, talsvårigheter och till slut

andningsförlamning. Eftersom botulism är en förgiftning som orsakas av själva toxinet hjälper

inte antibiotika för att behandla en person som blivit sjuk. Däremot kan det motverkas med ett

motgift som heter antitoxin men framförallt är det man kan göra att försöka behandla symtomen

på rätt sätt, med exempelvis respirator och liknande vid behov. Märker du att du blivit förgiftad

eller har misstanke om detta bör du kontakta smittskyddsläkare och kommunens miljökontor

då misstänkta livsmedel måste spåras.

44

Källor:

1. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsammasjukdomar/botulism/

2. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-

1/fallbeskrivning/2014/03/botulism-ar-en-behandlingsbar-mycket-sallsynt-forgiftning/

3. http://files.webb.uu.se/uploader/858/BIOKand-15-043-Gunnarsson-Stefansammanfattning.pdf

4. https://sv.wikipedia.org/wiki/Clostridium_botulinum

5. https://sv.wikipedia.org/wiki/Botulinumtoxin

45

Sjukdomen som orsakar flest dödsfall trots

botemedel

Mässling är den sjukdom, som trots vaccin orsakar flest dödsfall i världen. Miljontals

människor drabbas varje år och av dem dör hundratusentals. De mest utsatta är

spädbarn men även människor som lever under fattiga förhållanden, vilket också kan

bidra till undernäring.

Mässling orsakas av ett virus i släktet morbillivirus.

Morbillivirus tillhör ordningen mononegavirales och

familjen paramyxoviridae. Viruset har människan som sin

värd (Sato 2012). Denna sjukdom är ovanlig i Sverige

eftersom vaccin mot mässling ingår i

vaccinationsprogrammet för barn. Mässling är en mycket

smittsam virussjukdom och efter nära kontakt med en

smittad räknar man med att 90 % av de som är mottagliga

insjuknar. Bland de som infekteras är risken 0.2 % att de

avlider men kan även vara så hög som 10 %. Den största

faktorn till detta är undernäring. Störst risk för mässling med komplikationer löper barn som

insjuknar före ett års ålder då de oftast får följdsjukdomar. Majoriteten av de som infekteras

och dör i sjukdomen är yngre än fem år. (Wikipedia 2020).

Viruset har två höljen varav det yttersta lagret är hemagglutinin (H)- protein, som spelar en

viktig roll i bindningen till cellulära receptorer. Morbilliviruset riktar sig initialt på lymfoida

celler för att sedan replikeras effektivt i lymfkörtlarna. (Sato 2012).

Mässlingviruset är ett inneslutet, spiralformigt, osegmenterat, negativt enkelsträngat RNAvirus.

Viruset är mellan 100-200 nm i diameter. Två memranhöljesproteiner som är viktiga vid

patogenes är F (fusions) proteinet och H (hemagglutinin) protein.

Virusets fusionhöljesprotein (F) ansvarar för fusion av viruset till värdcellens membran,

infiltration i värdcellen och hemolys. Kuvert proteinet H (hemagglutinin) ansvarar för

absorption av viruset i värdens celler. Morbilli är en systemisk infektion med det primära

infektionsstället som är i andningsepitel i nasofarynx. Efter att ha infekterat celler i luftvägarna

46

sprids mässlingviruset via lymfatiska systemet, men även via blod i kroppen. I nästa steg

infekteras konjunktiva vävnader, urinvägar, små blodkärl, lymfatiska och centrala

nervsystemet. I första skedet av sjukdomen yttrar sig symtomen som hög feber, torrhosta, snuva,

irriterade och ljuskänsliga ögon. Ett annat tidigt symptom är att det bildas små vita fläckar på

munslemhinnan och infektioner i luftvägarna. Efter att man har haft feber i några dagar får man

röda utslag som börjar i ansiktet och sedan sprider sig till resten av kroppen. Dessa utslag är i

början ljusröda men blir sedan mörkare och kan även flyta ihop. När utslagen ett par dagar

senare skiftar färg till brunt börjar de även att fjälla. Vanligtvis brukar febern försvinna efter

att man har haft utslagen i cirka en vecka och det tar ytterligare en vecka innan man blir frisk.

Det reproducerar genom att gå in i

värdceller och kapa deras ämnesomsättning

för att skapa fler kopior av sig själv som

sedan sprids. Viruset förökar sig genom

replikation och replikerar virioner tills

cellen lyserar. Mässlingviruset kan få

infekterade celler att smälta samman med

angränsande celler för att bilda stora

multinukleära celler som kallas syncytia.

Förbindelsen mellan de infekterade och de

närliggande cellerna underlättar för virioner

att komma in i angränsande celler och

undvika attack från värdens immunsystem.

Viruset hämmas av värme, lågt pH, eter och

trypsin. (McQuay u.å.)

Mässling sprids genom att den som är sjuk antingen nyser eller hostar. Morbilli utsöndras i

andningsluften och sprids via aerosoler (droppform) med virus genom luften. Överlevnadstiden

för viruset är två timmar i luften eller på föremål och ytor. Mottagliga personer smittas via

luftvägarnas eller ögonens slemhinnor. De som är mottagliga för viruset är barn under 18

månader eftersom de inte hunnit få sin första vaccindos och de som avstått eller inte tagit vaccin

alls. (Folkhälsomyndigheten 2019). Trots att vaccinerna är effektiva när det gäller att förebygga

mässling väljer vissa föräldrar att inte vaccinera sina barn av rädsla för att vaccinet orsakar

autism. År 1998 fanns det falska påståenden att vetenskapliga tester hade hittat en koppling

47

mellan vaccin mot mässling och autism. Detta påstående har forskare många gånger motbevisat,

det finns dock fortfarande folk som tror på det. (Sato 2012 och McQuay. (u.å.))

Inkubationstiden är i regel mellan 7-18 dygn (Folkhälsomyndigheten 2019).

Om man får följdsjukdomar kan det dröja ytterligare en tid innan man blir helt återställd. Små

barn drabbas ofta av andningssvårigheter och de infekterade slemhinnorna kan bli sekundärt

infekterade med bakterier vilket kan leda till följdsjukdomar. Vanliga följdsjukdomar är

lunginflammation, bihåleinflammation och öroninflammation. (Persson 2019).

Gammaglobulin innehåller skyddande antikroppar mot mässling och ges till spädbarn som har

blivit utsatta för smitta (Folkhälsomyndigheten 2019).

Enligt de studier som gjorts kan ungefär 1 av 1000 som smittats få allvarlig hjärninflammation.

Denna läker vanligtvis ut, men kvarstående hjärnskador och dödsfall kan förekomma. Mässling

kan även i sällsynta fall leda till en sjukdom som kallas subakut skleroserande panencefalit

(SSPE) som är en sen komplikation i form av en degenererande hjärninflammation. (Persson

2019). Denna sjukdom tillkommer efter 1 till 10 år senare till följd av en infektion i centrala

nervsystemet och är en progressiv dödlig sjukdom (McQuay u.å.).

För att begränsa allvarliga och dödliga sjukdomar i morbilli släktet har essentiella åtgärder

vidtagits som bl.a. vacciner som utvecklades för mer än 40 år sedan (Sato 2012). Första dos

ges till barn redan vid 1.5 års ålder och en andra i samband med skolstarten. Vaccin mot

mässling har funnits sedan början av 1970- talet. Det var inte förrän MPR- vaccinet började

användas 1982 med två doser som förekomsten av mässling minskade radikalt. Denna sjukdom

är ovanlig i Sverige tack vare det allmänna vaccinationsprogrammet där MPR- vaccinet ingår.

(Wikipedia 2020). MPR-vaccinet är ett kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda

hund (Sato 2012). Det finns inga specifika läkemedel mot mässling, behandlingen blir därför

symtomatisk och inriktas mot patientens specifika symtom. De som har haft mässling får inte

garanterad livslång immunitet, det är dock ovanligt att drabbas av sjukdomen en andra gång.

(Wikipedia 2020).

Mässling är enligt smittskyddslagen en anmälanspliktig och smittspårningspliktig sjukdom.

Om mässling upptäcks hos en person i Sverige utför läkare smittspårning eller kontaktspårning.

De som kan ha blivit sjuka erbjuds undersökning och vaccin om det behövs. Detta gör man för

att undvika samt förebygga att fler människor smittas eller insjuknar i mässlingen. (Persson

48

2019). Varje år drabbas cirka 20 miljoner människor runt om i världen av mässling och främst

i utvecklingsländer i Asien och Afrika. (Wikipedia 2020). Under de senaste åren har

morbilliviruset ökat drastiskt i Europa och därför är det extra viktigt att vaccinera sig mot

mässling om man inte har gjort det. Ökningen beror på att många vägrar att ta vaccin samt att

många vuxna som emigrerat till Europa på senare tid inte är vaccinerade. Planerar man att resa

utomlands är det bra att vaccinera så att man förebygger att inte insjukna i mässlingen. Förra

året beräknades antalet döda i mässling till 140.000 människor. (Persson 2019).

Människor som är undernärda och som har brist på vitamin A riskerar vid mässling att

hornhinnan infekteras vilket kan leda till ärrbildning och blindhet. Detta anses vara den främsta

orsaken till blindhet i fattiga länder runtom i världen. Dagens mässlingsstammar har ett

gemensamt ursprung och härstammar från början av 1900-talet. (Wikipedia 2020).

Forskare hoppas på att vi i framtiden kan utrota mässling över hela världen. Ur ett biologiskt

perspektiv är detta möjligt eftersom människan är dess enda värd. Dessutom har vi exakta

diagnostiska tester för mässling, vaccinationen är mycket effektiv och relativt billig. (Sato

2012). För att det ska gå igenom måste rika länder världen över hjälpa utvecklingsländer med

vaccin då de själva inte har råd med det. Emellertid finns det andra faktorer som förhindrar

dessa planer och det är sociala, politiska samt ekonomiska problem såsom ökad

befolkningstäthet, urbanisering och krig men även civila konflikter.

49

Källor:

1. Folkhälsomyndigheten. (2019). Sjukdomsinformation om mässling.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/

massling/ (2020-04-30)

2. McQuay, Brenden. (u.å.). Morbillivirus/ measles virus.

https://measlespaper.weebly.com/characteristics.html (2020-04-30)

3. Persson, Rebecka. (2019). Mässling. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hudhar-och-naglar/infektioner-pa-huden/massling/

(2020-04-30)

4. Sato, Hiroko, Tomoyuki Yoneda Misako och Kai Chieko. (2012). Morbillivirus

receptors and tropism: multiple pathways for infection.

https://www.semanticscholar.org/paper/Morbillivirus-Receptors-and-Tropism%3A-

Multiple-for-Sato-Yoneda/c28ae565308bfabbd784a23fa065a59a49d8cfc3 (2020-04-

30)

5. Viralzone. (u.å). Morbillivirus.

https://viralzone.expasy.org/86?outline=all_by_species (2020-04-30)

6. Wikipedia. (2020). Mässling. https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4ssling (2020-

04-30)

Bildförteckning:

7. Bild 1: Sato, Hiroko, Tomoyuki Yoneda Misako och Kai Chieko. (2012).

Morbillivirus receptors and tropism: multiple pathways for infection.



30)

8. Bild 2: Sato, Hiroko, Tomoyuki Yoneda Misako och Kai Chieko. (2012).

Morbillivirus receptors and tropism: multiple pathways for infection.



30)

.

50

NA18_Tidning_Vimmerby Gymnasium 2020

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?