NA18_Tidning_Vimmerby Gymnasium 2020

27
Söta fåglar kan sprida hemska sjukdomar
Dessa sötnosar kan vara mycket farligare än
de ser ut, de kan sprida papegojsjukan.
Sjukdomen är en zoonos vilket betyder att
den kan smitta mellan djur och människor.
Papegojsjukan ökade drastiskt under
vinterhalvåret 2019-2020. Från oktober
2019 till april 2020 har 45 personer dött i
papegojsjukan i Sverige. De flesta fallen var
i Västra Götaland men det fanns även fall i
Jämtland och Stockholm. Sjukdomen har
sedan avtagit snabbt och säsongen för
papegojsjukan anses nu vara över.
(Folkhälsomyndigheten 2020)
Papegojsjukan kallas också för Ornitos när den drabbar människor och Psittakos om den
drabbar fåglar. Sjukdomen orsakas av mikroorganismen Chlamydophila psittaci. Det är en
gramnegativ bakterie som saknar eget ATP-genererande system och måste därför ha en
värdcell för att fortplanta sig. Bakterien är närbesläktad med andra Chlamydiaarter, som
ögonsjukdomen Trakom, genitala infektionen Klamydia och bakterien Chlamydophila
pneumoniae, som orsakar sjukdomen TWAR, vilket är en luftvägsinfektion. (Professor Lars
Hagberg, 2019)
Sjukdomen är en zoonos, vilket betyder att den kan smitta mellan djur och människor. Smittan
sprids främst från fåglar och sjukdomen upptäcktes först hos papegojor, vilket gav den namnet.
Sjukdomen är allmän förekommande bland fåglar och smittbärande fåglar kan se friska ut.
Bakterien är luftburen och sprids främst från dammpartiklar från fågelavföring. Spridning
mellan en smittad människa till en annan människa är mycket ovanlig men kan förekomma.
C. psittacis livscykel består av två faser. Bakterien kan leva som en elementarkropp, då den
inte har en värd att leva i. Elementarkroppen kan motstå både uttorkning och
antibiotikabehandling. Bakteriens elementarkropp kan inte själv reproducera sig och måste
därför transformeras om till en nätkropp. Nätkroppen förökar sig genom celldelning och när
cellerna förökar sig spricker värdcellen och dör. Efter 24-72 timmar omvandlas nätkropparna
tillbaka till elementarkroppar. Dessa elementarkropparna kan då sprida sig ur den spruckna
värdcellen och infektera andra celler hos värdorganismen och de kan även smitta nya värdar.
(Professor Lars Hagberg, 2019)