v37

VECKA 37 • 2018 • 53
insändare
Rädda åkerlandskapets mångfald
Andelen flygande insekter i Tyskland har
minskat med nästan 80 procent under de senaste
27 åren. Det visade en internationell studie
från 2017. I Sverige är 80 av de knappt 300 vilda
arter av bin som är med på Artdatabankens
lista hotade. Även för fåglar i det svenska åkerlandskapet
visar trenderna på minskande populationer,
enligt de standardiserade räkningar
som gjorts sedan mitten av 1970-talet.
Dessa förändringar speglar hur dagens
åkerlandskap blivit en allt fattigare livsmiljö för
annat än den odlade grödan. Fokus på ökade
skördar har lett till att fälten blivit allt större när
diken lagts igen och stenrösen tagits bort. Samtidigt
har grödorna blivit mer högavkastande
då nya sorter utvecklats. I kombination med en
mer intensiv växtodling med ökad användning
av handelsgödsel och växtskyddsmedel, har
detta medfört att både fåglar och insekter minskat
i antal.
Men dagens jordbruksproduktion är inte
långsiktigt hållbar. Det finns ett stort behov av att
skapa förutsättningar för att tackla jordbrukets
utmaningar. I dag har den enskilda lantbrukaren
ett väldigt stort ansvar att se till att jordbrukets
miljöpåverkan minskas. Detta gör att landskapsperspektivet
uteblir och att de åtgärder som
görs riskerar att endast bli isolerade öar i det
stora landskapet.
Samtidigt gynnas en stor del av den svenska
jordbruksproduktionen av att det finns insekter
i landskapet. Genom sitt arbete bidrar
de med livsviktiga tjänster som skadedjurskontroll
och pollinering. För många odlade
växter medför närvaron av pollinerare att
skördarna ökar. Fler pollinerande insekter i
åkerlandskapet kan ses som en direkt produktionshöjande
åtgärd för många jordbruksgrödor,
exempelvis raps och bönor. Det finns forskning
som visar att de vilda bi-arternas värde
som pollinatörer är i samma klass som våra
”tama” honungsbin.
Vi anser att det är hög tid att Sverige, i
likhet med flera andra länder i världen, jobbar
mer strategiskt för att förändra de negativa
trender som rått de senaste decennierna för
den biologiska mångfalden. Det gäller både
odlingslandskapet - åkerlandskapet - i allmänhet
och pollinerare i synnerhet. Följande kan
genomföras utan att Sverige behöver införa
särregler för lantbruket:
Ta fram en nationell strategi för pollinerare
- de första stegen har redan tagits med
det uppdrag som Naturvårdsverket fått. Nu
måste säcken knytas ihop. Det nya förslaget
som ska utarbetas måste förankras med andra
relevanta myndigheter samt förses med
konkreta och uppföljningsbara åtgärder.
Mer blommande växter under hela odlingssäsongen
- skapa åtgärder inom det
nationella landsbygdsprogrammet, till exempel
ersättning för blommande zoner
och växtskyddsmedelsfria zoner (så kallad
växtskyddsplanering).
Lev upp till EU-gemensamma regler som
begränsar användningen av växtskyddsmedel
och gödsling i vissa zoner. Det kan
till exempel göras genom att införa en handlingsstyrande
avgift (miljösanktionsavgift)
i kombination med ökad information om de
regler som sätts upp i nitratdirektivet och
bekämpningsmedelsdirektivet.
De partier som får regeringsmakten nästa
mandatperiod har en god möjlighet att
skapa förutsättningar att vända åkerlandskapets
negativa trend och skapa ett mer
långsiktigt hållbart jordbruk - vi uppmanar
er att ta den!
Håkan Wirtén
Generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF
Jan Wärnbäck
Jordbruksexpert, Världsnaturfonden WWF
Cindy Kite
Koncernanalytiker, Polarbröd