Erosion af tænder - en folkesygdom - Opus Health Care

More documents

Recommendations

Info

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från zendium ANNONS FORORD Kære læser, Tiden iler, og det er atter tid til et nyt nummer af ScanNews. Denne gang har vi valgt et tema, der omhandler dentale erosioner. Ca. 15 % af en ungdomsårgang har erosion, og problemet er stigende. Skribenter i dette nummer af Scannews beskriver ud fra hver sin vinkel behandling og forebyggelse af erosioner. Som det vil være de fleste bekendt, er zendium en mild tandpasta baseret på enzymer og colostrum. Enzymer er en form for protein, som fremmer biologiske processer i spyttet (og kroppen). Colostrum er ligeledes et protein, der findes i spyttet og understøtter derved mundens eget forsvar. Hos zendium har vi siden 1999 arbejdet med colostrum som en ny ingrediens i mundplejeprodukter. Først til patienter med mundtørhed eller sårdannelser i mundslimhinden. Derefter med colostrums effekt på plak og patienter med after. Vi har valgt at arbejde videre med colostrum, denne gang med dets evne til at beskytte tændernes emalje imod erosion. Colostrum og et andet mælkeprotein, casein, har vist sig at indgå i tandens beskyttende pellikel. Disse forskningsresultater blev præsenteret ved forskningskongresser (IADR) på Hawaii og i Amsterdam. Sidste skud på zendium stammen er derfor zendium syreforsvar, som indeholder begge førnævnte proteiner. Læs yderlidere information side 5. Varianterne introduceres i Danmark marts 2006 og efterfølgende i Sverige og Norge. Hvis du har planlagt at besøge Scandefa i år, så finder du os på stand B5 -010. Vi medbringer prøver på vores nye tandpasta, gode tilbud og seriøs produktinformation. Med venlig hilsen Lene Wedel Heilskov Klinisk konsulent a/s blumøller healthcare 2 VAD, NÄR och HUR man äter och dricker – tre viktiga faktorer för såväl karies som dentala erosioner Dowen Birkhed Avdelningen för cariologi, odontologiska institutionen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Box 450, 405 30 GÖTEBORG, Sverige Karies – en multifaktoriell sjukdom Karies orsakas av en obalans mellan olika angrepps- och försvarsfaktorer i munhålan. Till förvarsfaktorerna räknas de syrabildande bakterierna i placket, såsom mutansstreptocker och laktobaciller. Den andra angreppsfaktorn för karies är kosten. Där spelar intagsfrekvens, d.v.s. hur ofta man äter och dricker, oral clearance (elimination), samt mängd och typ av lättfermentabla kolhydrater en avgörande roll (Birkhed 1990). De viktigaste försvarsfaktorerna för karies är tandytans resistens (inkl fluortillförsel), samt salivens mängd och kvalitet (t. ex. salivens buffringsförmåga). Karies uppstår som en effekt av att kolhydraterna i kosten bryts ned i placket under bildning av olika organiska syror, främst mjölksyra. Därmed sjunker pH på tandytan från cirka 7 ned till värden omkring 4-5. Man räknar med att emaljen börjar lösas upp (demineraliseras) vid cirka 5,7, medan dentinet börjar gå i lösning redan vid 6,2. Dessa ”kritiska Figur 1. Exempel på sura födoämnen. Surhetsgrad (pH), syraekvivalenter (SE) samt erosiv potential (EP; 1 = ingen/låg risk, 2 = medelhög risk och 3 = hög risk) redovisas för varje produkt (Birkhed 2005). pH-värden” varierar dock från individ till individ och påverkas i mycket stor utsträckning av tillförseln av fluor. Fluor höjer nämligen det kritiska pH-värdet och gör därmed tandytan mer motståndskraftig (resistent) mot syraangrepp. Dessutom medverkar fluor i remineraliseringsprocessen, vilket leder till att kariesangreppet tillväxer (progredierar) långsammare - eller till och med stannar upp helt. Kariesutbredningen har minskat påtagligt i de flesta industrialiserade länder sedan början av 1960-talet. Detta anses till största delen bero på den dagliga användningen av fluortandkräm, i kombination med förbättrad munhygien (Bratthall et al. 1996, Petersson and Bratthall 1996). Däremot finns det inget som tyder på att konsumtionen av socker och sockerhaltiga produkter, t. ex. godis och söta drycker, minskat under samma tidsperiod (Birkhed et al. 1989). Dentala erosioner – en ny folksjukdom? Dentala erosioner har uppmärksammats alltmer den senaste tiden och definieras som
ANNONCE Hele dette bilag er en annonce fra zendium ANNONCE ”förlust av tandens hårdvävnad genom en kemisk process som inte involverar påverkan av bakterier” (Johansson et al. 1996). Även om det inte finns lika omfattande epidemiologiska undersökningar av erosioner som av karies tyder många iakttagelser på att erosionsskadorna hos såväl barn som ungdom har ökat i omfattning i en rad länder - och lite tillspetsat skulle man kunna definiera dental erosion som ”en ny folksjukdom” (Johansson 2005). En bidragande orsak till detta är den ökade konsumtionen av sura födoämnen (fr. a. drycker), men även olika ätstörningar och gastrointestinala besvär, har säkert betydelse i detta sammanhang. Precis som karies orsakas erosioner av en obalans mellan olika angrepps- och försvarsfaktorer. När man bedömer erosionsrisken för den enskilda patienten måste man förutom produktrelaterade egenskaper (pH, syramängd, skyddande substanser, mm) även ta hänsyn till individrelaterade faktorer, såsom intagsfrekvens, konsumtionssätt, sjukdomar, munhygienvanor, fluoranvändning samt salivens sekretionshastighet och buffring (Birkhed 2005, Johansson 2005). VAD, NÄR och HUR man äter och dricker ur erosionssynpunkt VAD man äter eller dricker har avgörande betydelse för erosionsrisken, liksom för karies. Ett vanligt sätt att bedöma ett födoämne ur erosionssynpunkt är att mäta produktens vätejonkoncentration. Eftersom den varierar kraftigt, ofta flera tiopotenser, använder man istället ett logaritmiskt värde (pH) som mått på surhetsgraden. Ju lägre pH-värdet är, desto större risk föreligger för erosioner. Ett annat sätt att bedöma erosionsrisken är att analysera syramängden i produkten. Detta kan vara svårt eftersom det förekommer en rad olika typer av syror i livsmedel. För att ändå få en viss uppfattning av mängden syra i produkten utför man en s.k. syra-bastitrering. Den går till så att man successivt tillsätter en känd koncentration natriumhydroxid (NaOH) till provlösningen samtidigt som man mäter pH. Syramängden i figur 1 är uttryckt som syraekvivalenter, dvs. antal milliliter 0,1 M NaOH som krävs för att neutralisera 1 gram av produkten till pH 7. Den erosiva potentialen för ett enskilt födoämne beror i första hand på dess pH-värde och mängden syra som finns i produkten. Även andra egenskaper kan ha betydelse, såsom födoämnets buffrande förmåga och dess innehåll av olika skyddande substanser (t. ex. fluor, kalcium och fosfat). Den erosiva potentialen har i figur 1 bedömts med en 3-gradig skala, där 1 = ingen/låg risk, 2 = medelhög risk och 3 = hög risk. En annan viktig faktor för erosionsrisken är NÄR man äter eller dricker. Ju oftare man stoppar något surt i munnen – eller har sura uppstötningar – desto större är risken. Detta är sannolikt den mest avgörande faktorn i sammanhanget. När man förebygger erosionsskador är det därför viktigt att ta en kostanamnes och att försöka få patienten att minska det frekventa intaget av t. ex. läskedrycker, frukt eller andra sura födoämnen. Den tredje erosionsrelaterade kostfaktorn är HUR man äter/dricker. Om man konsumerar en dryck på ett sådant sätt att den kvarhålls i munnen under lång tid leder detta till mera utdragna pH-fall på tandytan (figur 2). Ur erosionssynpunkt är detta mycket negativt och ökar risken påtagligt. Studier har visat att erosionspatienter oftare använder en ”retinerande dryckesteknik” än icke erosionspatienter (Johansson et al. 2002). Exempel på personer som håller kvar drycken länge i munnen är vinprovare. Kostrådgivning och fluorbehandling För att minska risken för såväl karies som erosioner är det viktigt att i första hand ge patienten kostråd och att försöka minska det frekventa intaget av sockerhaltiga produkter (karies) och sura födoämnen (erosioner). Dessutom bör man göra patienten uppmärksam på att undvika att produkten hålls kvar (retineras) i munhålan under lång tid. Fluor är ett viktigt hjälpmedel mot karies. När det gäller fluorens roll för att förebygga erosioner går meningarna något isär. Vissa forskare anser att fluoren har en begränsad effekt mot erosioner (Larsen och Richards 2002), medan andra menar att det är viktigt att tillföra höga koncentrationer fluor, t. ex. i form av lackningar, för att öka tandytans resistens och därmed minska fortsatt demineralisering av tandytan (Zero och Lussi 2005). Det bör i detta sammanhang påpekas att det kan vara olämpligt att borsta tänderna direkt efter man ätit något surt - eller efter sura uppstötningar - eftersom tandytan då är uppmjukad, vilket kan leda till abrasionsskador. Referenser Birkhed D. Behavioural aspects of dietary habits and dental caries. Caries Res 1990;24 Suppl 1:27-35. Birkhed D. Sura Födoämen (faktablad). Opus Health Care AB, Box 50208, 202 12 Malmö (2005) Birkhed D, Sundin B, Westin SI. Per capita consumption of sugar-containing products and dental caries in Sweden from 1960 to 1985. Community Dent Oral Epidemiol 1989;17:41-43. Bratthall D, Hansel-Petersson G, Sundberg H. Reasons for the caries decline: what do the experts believe? Eur J Oral Sci 1996;104:416-422. Johansson AK. Dental erosion. Modernt tandslitage och en ny folksjukdom. Tandläkartidningen 2005;97:56-61. Johansson AK, Lingström P, Birkhed D. Comparison of factors potentially related to the occurrence of dental erosion in high- and low-erosion groups. Eur J Oral Sci 2002;110:204-211. Johansson AK, Lingström P, Imfeld T, Birkhed D. Influence of drinking method on tooth-surface pH in relation to dental erosion. Eur J Oral Sci 2004;112:484-489. Johansson AK, Johansson A, Birkhed D, Omar R, Baghdadi S, Carlsson GE. Dental erosion, soft-drink intake, and oral health in young Saudi men, and the development of a system for assessing erosive anterior tooth wear. Acta Odontol Scand 1996;54:369- 378. Larsen MJ, Richards A. Fluoride is unable to reduce dental erosion from soft drinks. Caries Res 2002;36:75-80. Petersson GH, Bratthall D. The caries decline: a review of reviews. Eur J Oral Sci 1996;104:436-43. Zero DT, Lussi A. Erosion - chemical and biological factors of importance to the dental practitioner. Int Dent J 2005;55:285-90. Figur 2. pH fallet på tandytan efter konsumtion av Coca-Cola light (medelvärde av 12 personer) med sex olika dryckesmetoder (holding, short-sipping, long-sipping, gulping, nipping och sucking). Den streckade linjen visar pH-värdena uppmätta med mikrotouchmetoden (n=12)och den heldragna linjen med telemetrimetoden (n=6). De prickade områdena visar konsumtionstiden (Johansson et al. 2004). 53
Page 1: CANNEWS Erosion af tænder - en fol
Page 5 and 6: ANNONCE Hele dette bilag er en anno
Page 7 and 8: ANNONCE Hele dette bilag er en anno

Erosion af tænder - en folkesygdom - Opus Health Care

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?