flerspråkighet i förskolan - Institutionen för pedagogik och didaktik ...

Katz, J. (2004). Building peer relationship in talk: toddlers’ peer conversations in childcare.
Discourse studies, 6(3), 329-346.
Key, E. (1996). Barnets århundrade. Stockholm: Informationsförlaget.
Kim, Y., & Kellogg, D. (2007). Rules out of roles: Differences in play language and their
developmental significance. Applied Linguistics, 28(1), 25-45.
Korczak, J. (1998). Barnens rätt till respekt. Stockholm: Natur och kultur.
Kozulin, A., Gindis, B., Ageyev, V., & Miller, S. (2003). Vygotsky's educational theory in
cultural context. Cambridge: Cambridge University Press.
Kultti, A. (2009). Tidig flerspråkighet i förskolan. I S. Sheridan, I. Pramling Samuelsson & E.
Johansson (Red), Barns tidiga lärande. (s 215-237). Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis.
Kultti, A. & Pramling Samuelsson, I. (2006). De lärandes sätt att tala om språklärande och
mångfald: en utvärdering. I Interkulturell kompetens i utbildning av lärare för barn i de
tidiga åldrarna - Teori och praktik (s 76-83). Slutrapport från projektet Coala -
Communication and language promotion in preschool. Hämtad 2008-08-08 från
http://www.ped.gu.se/personal/anne.kultti/Coalaboken.pdf.
Kyratzis, A. (2004). Talk and interaction among children and the co-construction of peer
groups and peer culture. Annual Reviews Anthropol. 33, 625-649.
Lahdenperä, P. (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Lantoft, J. (2006). Sociocultural Theory and L2: State of the Art. SSLA, 28, 67-109.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 24, 16-35.
Lindahl, M. (1995). Inlärning och erfarande. Ettåringars möte med förskolans värld.
Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis.
Lindberg, I. (2001). Samtalet som didaktiskt verktyg. I K. Nauclér (Red.), Symposium 2000 -
Ett andraspråksperspektiv på lärande. (s 45-67). Stockholm: Nationellt centrum för sfi
och svenska som andraspråk och Sigma förlag.
Lindberg, I. (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård, 4.
Linell, P. (2001). Approaching dialogue. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins.
Lunneblad, J. (2006). Förskolan och mångfalden. En etnografisk studie på en förskola i ett
multietniskt område. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Löfdahl, A. (2002). Förskolebarns lek: En arena för kulturellt och socialt meningsskapande.
Karlstad: Karlstad University studies.
Löfdahl, A. (2006). Grounds for values and attitudes – Children’s play and peer-culture in
pre-school. Journal of Early Childhood Research, 4(1), 77–88.
Løkken, G. (1996). Når små barn møtes: om de yngste barnas gruppefellesskap i barnehagen.
Oslo: Cappelen.
Marinova-Todd, S., Bradford Marshall, D., & Snow, C. (2000). Three misconceptions about
age and L2 learning. TESOL Quarterly, 34(1) 9-34.
Martin-Jones, M. (1995). Code-switching in the classroom: two decades of research. I L.
Milroy & P. Muysken (Red.), One speaker, two languages: cross-disciplinary
perspectives on code-switching. (s 90-111). Cambridge: Cambridge Univ. Press.
Mauritzson, U., & Säljö, R. (2003). Ja vill va Simba å du ä Nala. I E. Johansson & I.
Pramling, Samuelsson (Red.), Förskolan – barns första skola! (s 159-196). Lund:
Studentlitteratur.
McCafferty, S.G. (2008). Mimesis and second language acquisition. A sociocultural
perspective. SSLA 30, 147-167.
Michélsen, E. (2005). Samspel på småbarnsavdelningar. Stockholm: Liber.
Milroy, L., & Muysken, P. (1995a). One speaker, two languages: cross-disciplinary
perspectives on code-switching. Cambridge: Cambridge Univ. Press.