18.08.2014 Views

Jiva (№ 1, 2014)

The first issue of the "Jiva" magazine, in Lidepla-language

The first issue of the "Jiva" magazine, in Lidepla-language

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>№</strong> 1, mes-ot <strong>2014</strong><br />

<strong>Jiva</strong><br />

• Personale lingwa-anubav<br />

• Aktuale eventa: 100 yar depos beginsa de<br />

Un-ney Munde Gwer<br />

• Investiga: kosmike ritma e stasa de jen<br />

• Simple texta<br />

1


Swasti!<br />

Walaa un-ney chuka de un-ney jurnal pa Lingwa de<br />

Planeta. Nu he nami it «<strong>Jiva</strong>» - sim bikos olo es jiva. Pa<br />

jurnal yu mog findi koy rakontas e makalas skriben bay<br />

planetistas, yoshi koy simple texta fo ke yu mog tamrini<br />

yur lidepla, yoshi koy joka e geim fo amusi.<br />

Si yu yao ke pa sekwi-she edita nu adi makala skriben<br />

bay yu, dan sendi ba it a nu, pa Faskitaba to Facebook o<br />

pa Lideplandia-sait lidepla.org.<br />

Nu gro-nadi ke yu pri it!<br />

Lidepla-sait: http://lidepla.org<br />

Lidepla in Faskitaba: https://www.facebook.com/groups/lidepla<br />

Lidepla in VK: http://vk.com/lingwa<br />

Lidepla in LJ: http://lingwadeplaneta.livejournal.com<br />

Jawaba a pazla e enigma (paja 10)<br />

1. talimi, janmi, mata, skay, lerni, nam, kinda, kitaba, chi, mursha, somni, molya, flor,<br />

surya, yunge, syao, patra<br />

2. ridi, shwo, syao, jawabi, gun, docha, son, kinda, kitaba, audi, kan, safari, jamile,<br />

fasile, mushkile<br />

3. Krosworda: 1.bebi 2.somni 3.moneta 4.shop 5.dafta 6.kloka 7.skola 8.stara 9.audi<br />

10.surya<br />

4.1) Jimmi 2) luk 3) 1<br />

Martín Rincón Botero<br />

May anubav om<br />

jengun-ney lingwas<br />

Sedey me wud yao rakonti idyen om may<br />

personale historia gwansi-yen jengun-ney lingwas e<br />

om koy may duma pa sey tema. Kom fo mucho jen,<br />

olo begin-te kun Esperanto.<br />

Mucho yar bak me audi om sey lingwa via may<br />

patra kel shwo a me, ke ye „universale lingwa“ naminey<br />

„Esperanto“. Lu he audi sol nam e konsepta, bat<br />

bu mog shwo pa it. Lu lekti-te om it shayad pa koy<br />

jurnal. Lu dumi pa toy taim ke it es ya koysa nove,<br />

kwasi nove inventa, kom wan kel lekti om nove autoprototip<br />

- toy sorta de teknologia, kel es tanto novem<br />

gaoley, ke it existi haishi sol pa menta de suy kreater.<br />

Lu bu jan-te ke it es koysa yo aika lao, fon prelaste<br />

sekla.<br />

Afte mucho yar, al ke me yo es pa universitet<br />

in Bogota studi-yen komposa, sey tema ek-lai a<br />

may kapa. Me turan yao-te lerni koy nove suonishe<br />

wordaful kosa. Me shuki dan om Esperanto pa<br />

kitabaguan, ewalaa lao lernikitaba den kel-ney nam<br />

me bu remembi al nau.<br />

In beginsa to bin muy amusi-she, tu lerni sey<br />

2


lingwa. Toy lerning bin yoshi aika talimi-she, sikom me<br />

en-samaji mucho om gramatika, por oli sey distintive<br />

finika (examplem -a, -e, -i, -o, -u, -as, -is, -os, etf.) ke<br />

oni sempre yusi fo marki farke gramatike elementa.<br />

Me pri-te Esperanto kom kwasi arta-gunsa. Me to<br />

komposer fasilem mog imajini komo doktor Zamengof<br />

kom vere artista selekti-pren wordas fon westa-ney<br />

lingwas al gro-mediti-analisi li-ney prope karakteres e<br />

ti li hunti mutu na resulta.<br />

Esperanto es al nau zuy shwo-ney jengun-ney<br />

lingwa in munda: sirke 50 mil jen janmog shwo it e<br />

oftem yusi it, e pyu kem 1 milion jen janmog pyu o<br />

meno lekti it.<br />

Doktor Zamengof publiki un-ney syao kitaba om<br />

Esperanto pa yar 1887, afte pluri-yar-ney gunsa. Toy<br />

kitaba konteni introdukta, fule gramatika do 16 regula<br />

e worda-lista (pyu pravem, riza-lista) do sirke haf-mil<br />

worda (riza).<br />

Un-ney kitaba es publiken in Rusia, bat versu<br />

beginsa de 20-ney sekla esperantista ye yo in mucho<br />

landa. Depos 1905 ol-munda-ney esperantista-asembla<br />

gei fai hampi kada yar.<br />

Al nau ye aika mucho jurnal, kitaba, radio etf. pa<br />

Esperanto.<br />

Himna de Esperanto<br />

(beginsa)<br />

Inu munda lai un nove senta<br />

E pa munda go un forte voka;<br />

E bay alas de ajile feng nau<br />

Hay it flai fon lok’ a otre loko.<br />

Bu a duszian toy hema-pyase<br />

Den familia jen-ney it atrakti,<br />

Bat a munda kel dushmani sempre<br />

Den harmonia, libritaa it wadi.<br />

Yedoh afte para mes me findi mushkilitaa pa<br />

sey lingwa. Ye kelke kosa kel es simplem mushkile.<br />

Pa exampla, sey fakta, ke oni mus sim memorisi<br />

transitive e butransitive verbas, dabe pravem yusi<br />

akusativa, it bin mucho pyu kem to ke may kapa mogte<br />

duyfu pa toy taim. Sertem simile problema mog enye<br />

al lerni otre lingwa, examplem, doiche (me jivi al<br />

nau in Lubek e majbur lerni it), bat den Esperanto me<br />

pri-te sol fo amusa, e si it hev sey dela ke oni bu hev<br />

vaika pa espaniol, may mata-lingwa, - se bu es koysa<br />

ni fasile ni drole...<br />

3


Naturalem me geti inu lekting om otre simile<br />

lingwa-proyektas, dabe may amusa wud mog fai for.<br />

Tak me lerni shwo idyen Ido e me lekti om Novial e me<br />

findi mucho tal proyekta, mucho pyu kem me imajinite.<br />

Den Novial me pri osobem, bat it bin buposible<br />

findi jenta kel shwo it, e proyekta es maistegrad frosten.<br />

Dan me findi Lingwa de Planeta. Sey proyekta es<br />

fo me muy interes-ney. It bin un-ney ves ke me vidi<br />

Asia-ney wordas inklusen, e se dai tak-tu-shwo exotike<br />

masala a lingwa. Wordas es hir generalem kurte e<br />

sonore. It suoni a may aures muy hao e gramatika es<br />

muy fasile.<br />

Interlingwa fasilem mog bi pyu riche kem<br />

fransejen shwo na inglish, pyu elegante kem<br />

danskejen shwo na franse, pyu vigorful kem<br />

doiche de koy italianos, pyu jamile kem italiano<br />

de inglish-jenta, pyu nuansaful kem ruski de<br />

doiches e pyu «domlik» kem may janmalingwa<br />

shwo-ney bay ruskis. Sikom nuy lingwa es<br />

helpalingwa, oni mog justem kompari it sol<br />

kun naturale lingwa shwo-ney bay auslander.<br />

Dan ye nixa fo shami.<br />

Otto Jespersen (autor de Novial)<br />

Objeta kontra interlingwa<br />

Oni shwo oftem ke konstrukti-ney lingwa<br />

bu mog bi sam hao kom naturale-la. Ver, nuy<br />

internasion-ney lingwa bu es tanto riche kom<br />

inglish, ni tanto elegante kom franse, ni tanto<br />

vigorful kom doiche, ni tanto jamile kom italiano,<br />

ni tanto nuansaful kom ruski, bu es tanto «domlik»<br />

kom nuy janmalingwa. Oni laudi e valorisi oli sey<br />

hao kwalitaa de nasion-ney lingwa, bat oni fogeti<br />

ke lingwa hev sey kwalitaa sol wen janma-shwoer<br />

yusi it.<br />

Atarafi-yen toy kwasi fanatike sentas kel ye<br />

pa Esperanto-munda, me dumi ke it wud bi muy<br />

hao si mucho pyu jenta wud lerni koy jengun-ney<br />

lingwa. Bu es muy muhim kwel. Si 6 miliarda jen<br />

lerni kolektiva-nem vaika 5 „internasionale lingwa“,<br />

problema de internasionale komunika wud bi<br />

maistem paliaten.<br />

Sey tema mah me remembi lingwistike halat in<br />

Lubek inter auslander. It es maistem drole e konfusishe<br />

pa same taim tu shwo pa doiche kun otre<br />

auslander, osobem kun Asia-jen. Me kwesti swa kwo<br />

li wud dumi om tal lingwa...<br />

4


5<br />

Pa sey yar es 100 yar depos beginsa de<br />

Un-ney Munde Gwer. Es hao kausa fo mah<br />

swa remembi om sey gro-disasta de 20-<br />

ney sekla.<br />

Neutrale statas<br />

Sentre statas<br />

Aliansa-ney statas<br />

Olivier Simon<br />

Un-ney<br />

Munde Gwer<br />

Munde Gwer Un oposi dwa sistema de aliansas:<br />

pa un taraf, Triple Antanta (Frans, Rusia, Unifen<br />

Regilanda), pa otre - «Sentre Imperias» (Doichland,<br />

Osterraih-Majarorsag). In kada koalisia un stata es<br />

tayar fo riski arma-ney konflikta dabe resolvi swa-ney<br />

inen-ney krisa: Imperia Rusia blisifi a revolusion, e<br />

Imperia Osterraih-Majarorsag es vaste konglomerat<br />

de jenmines Dunay-ney, feblisen bay interne<br />

problemas.<br />

Krisa explosi pa 28 mes-sit <strong>2014</strong>, afte kila de Franz<br />

Ferdinand, hereder de tron Osterraih-Majarorsagney<br />

in Sarayevo (Bosna), kila om kel kabinet Wienney<br />

mah-responsi direktem Serpska. Afte ultimatum<br />

refusen, Osterraih-Majarorsag ataki Serpska. It-ney<br />

alianser Rusia desidi suporti it, kunpren-yen Frans<br />

e poy Unifen Regilanda, al ke Doiche Imperia hunti<br />

a swa-ney alianser Osterraih-Majarorsag. Pa 2 mesot<br />

1914, Europa es agnisi-ney. Duran sekwi-meses,<br />

turk-Osmanli-Imperia hunti a sentre Imperias, e Italia<br />

zin Antanta. Farke stabas expekti kurte gwer, do ajile<br />

armee muvas. Nulwan gesi komo mucho da agnimahta<br />

de moderne armas mog shanji olo.


6<br />

In westa, doiche armee probi invadi Frans fon<br />

norda, tra Belgie, yedoh sun gei bloki pa Marne riva<br />

(mes-nin 1914). Pa mes-shi ambi armee oltaim trai<br />

sirkumi mutu al fai handak, til ateni Norde Mar. Duran<br />

yar 1915 oni trai rupti sey fronta, bat oli traisa fali, e<br />

muchos gei kili.<br />

In esta, buhao tayaren Rusia subi grave hasimas,<br />

bat grantaa de it-ney teritoria mah-buposible a sentre<br />

Imperias den fin-ney jita.<br />

Fon 1915 a 1918 ye gwer do exosta, osobem kruele<br />

por nove armas, kom toxin-gases. In 1916, probas de<br />

fronta-rupta kili, sin resulta, kelke sto mil jen (batalas<br />

de Verdun, de Somme). In gwer-ney landas sarwe<br />

mobilisa de ekonomike medias gwansi ol populasion<br />

e mah-degradi jiva-kondision. Gwer gwansi mar-ney<br />

pin-daos toshi. Unifen Regilanda e Frans trai marbloki<br />

Doichland, ewalaa it jawabi bay submarine gwer,<br />

torpedi-yen nochauke komerse shipes de landas i<br />

gwer-ney i neutrale, also gwer gwansi oltaim pyu<br />

mucho landa e fa verem munda-ney.<br />

In 1917 fatiga e falta de kuraja fa-gran. Por li enye<br />

gunstopas in Frans, e revolusion in Rusia mah sey<br />

landa stopi batali in mes-tri de 1918. Bat Rusia-ney<br />

lusa es kompensi-ney fo Antanta bay ke Unifen Statas<br />

zin gwer pa swa-ney tur (mes-char 1917).<br />

US suporti Antanta, un-nem ekonomikem, poy<br />

armee-nem, al ke exosta de Doichland fa-gran e<br />

disturbas in Osterraih-Majarorsag ribegin. Sub<br />

unisi-ney komanda de franse general Fosh, Antantamembas<br />

rupti doiche fronta in saif 1918. Pa mes-shiun<br />

Osterraih-Majarorsag stopi batali, al sta pa fule<br />

krusha. Revolusion dan explosi in Doichland al mah<br />

imperia-ney staba demandi gwer-stopa kel eventi pa<br />

11 mes-shi-un 1918.<br />

Al nau situasion pa nuy planeta es snova aika<br />

mushkile, iven danjaful: it mog dukti ya iven a nukleare<br />

munda-gwer.<br />

Generalem, organisa de nuy sivilisasion es buhao.<br />

Kada landa konkuri kun kada otre-la e yao pai pyu profit,<br />

pyu resursa. Pa sey dao jenley mog tabahi. Oni nidi<br />

humanistike transforma de sosietaa, dabe farke landa bu<br />

luchi kun mutu bat helpi mutu. Sol unifen jenley mog<br />

ausjivi e sigurem go inu futur.<br />

Por se devisa de lidepla es «Pro unitaa de Arda!»


Dmitri Ivanov<br />

Kosmike ritma<br />

e stasa de jen<br />

Jen-ney stasa dependi fon mucho faktor,<br />

partikularem fon stasa de surya, fon stasa de ol<br />

surya-sistema. Walaa un interes-ney graf. Kalkula<br />

es basi-ney on sertene astronomike data e reflekti<br />

shanja de pluri fisike parametra de surya-sistema.<br />

On graf ye dwa kurva: blu-la e rude-la. Blu<br />

kurva karakterisi interne HARMONIA de suryasistema,<br />

rude kurva deskribi ENERGIA, aktivenesa.<br />

20.07. 30.07. 9.08. 19.08 29.08 08.09. 18.09. 28.09. 08.10 18.10<br />

Wen blu kurva es sobre nol, stasa es<br />

harmonike e stabile. Es sirke dwa trifen (2/3) de<br />

taim. Wen valu de blu kurva es negative, stasa de<br />

eni organisma bikam noharmonike, nostabile.<br />

Wen rude kurva es sobre nol, stasa es aktive,<br />

ful de energia. Ye vigor, kreativitaa. In tal perioda es<br />

hao tu fai kreative gunsa. Wen rude kurva es sub<br />

nol, jiva-aktivitaa lwo. Es kwasi perioda de reposa.<br />

Tu fai kreative gunsa in tal perioda es mushkile.<br />

Oni vidi ke mes-ot e mes-nin de yar <strong>2014</strong> es<br />

ambi mes do positive harmonia e do maistem positive<br />

energia (exepte beginsa de mes-ot). Fon graf bu es klare<br />

ob energia es positive in beginsa de mes-nin (kurva es<br />

ga bli nol); data shwo ke energia es idyen sobre nol.<br />

7


Budavem un-ney papir-kitaba pa lidepla es<br />

publiken. Es «Alisa-ney Aventura in Divalanda».<br />

Hir nu wud yao prisenti poema to preworda.<br />

On akwa lentem glidi nu<br />

sub golde surya-ray.<br />

Dwa syao bracha bukushal<br />

zai remi ga bukway,<br />

e syao handas bu oltaim<br />

dirigi bota pai.<br />

Tri wan sin pita! Garme es,<br />

me yao somni gro.<br />

Yedoh yu pregi dabe me<br />

koy fabula wud shwo.<br />

E kontra tri pa hunta vos<br />

un sole vos mog kwo?<br />

E Un-ney wan sin dera fai<br />

edikta de «Begin ya!»<br />

E Dwa-ney pregi dabe ye<br />

«absurdika in it ya!»<br />

E Tri-ney interrupti me<br />

bat bu oltaim. Merit’ ya.<br />

E nau yo silensa ye<br />

e fabula begin,<br />

e gela chaukem zai go<br />

tra diva-ney shulin,<br />

amigem shwo kun farke wan<br />

e inu garden zin.<br />

Walaa, fantasia fa-wek,<br />

suy kwan yo suhefai.<br />

«Me finrakonti olo poy,» -<br />

ajorni fin me trai.<br />

Bat «Es yo poy, kontinu ba!»<br />

felise voses krai.<br />

Tak kresi sey rakonta for,<br />

pyu longe it bikam,<br />

eventa chu, un afte un,<br />

ajib e nopinchan.<br />

A dom zai go alegre tim<br />

sub surya do aksham.<br />

Alisa! Pren kitaba sey<br />

e pon a plasa tal,<br />

wo kinda-drima jivi for<br />

sub taim-ney vual,<br />

kom wander kipi faden flor<br />

fon blage landa dal.<br />

8


Si es haishi mushkile fo yu tu lekti gran texta pa lidepla,<br />

hir yu mog lekti dwa syao fasile yuma-rakonta.<br />

In sey dwa texta oli zwo-worda es marken rude e oli<br />

kwo-worda marken blu.<br />

«Simple texta» es originalem bay L.A.Hill, piktura bay Anna Veltfort<br />

Al bi skola-gela, Meri Smit yao-te bikam talimer, bikos<br />

ela gro-lubi kindas. Ewalaa al hev dwashi-un yar, ela<br />

begin talimi in syao skola. Ela es hao talimer, ela ridi<br />

mucho kun kindas tuhun. Li pri ela.<br />

Undey un gela de elay klas shwo: «Mis Smit, way manney<br />

har fa-grey bifoo ta-ney mustash e barba?»<br />

Meri ridi e jawabi: «Me bu jan, Helena. Way suy har<br />

fa-grey bifoo mustash e barba?»<br />

«Me toshi bu jan, mis Smit», Helena jawabi, «bat he<br />

eventi tak an may patra». Otre kindas in klas ridi al<br />

audi se.<br />

Poy un boy shwo: «Me jan, mis Smit. Man-ney har<br />

sempre fa-grey pa un-ney bikos it es pa shi-sit yar pyu<br />

lao kem mustash e barba».<br />

Simple texta<br />

Jinni safari pa Nyu-Ingland bay auto. Unves ela<br />

stopi in syao vilaja dabe kan jamile lao kirka. Bifoo<br />

it ye kabralok, e un lao man zai rasti herba sirkum<br />

kabras.<br />

Jinni chu auto, zin kabralok e kan kelke kabra.<br />

Poy ela go-lai a lao man e shwo a ta: «Hao sabah! Sey<br />

vilaja, ob jenta oftem morti hir?» Lao man stopi gun<br />

fo kelke sekunda, kan Jinni atentem, poy shwo: «Non,<br />

li morti un ves».<br />

Jinni ridi al audi se, poy shwo a lao man: «Skusi.<br />

Me bu he shwo se pravem. Me sal kwesti otrem: sey<br />

vilaja, ob mucho jenta morti hir?»<br />

Lao man snova stopi gun. «Ya», ta shwo, «li oli<br />

morti». Poy ta en-rasti herba snova.<br />

9


Nu plei ba!<br />

1. Findi ba 17 lidepla-worda!<br />

H T A L I M I Y V Z<br />

J A N M I W M A T A<br />

S K A Y L E R N I R<br />

N A M K I N D A P Y<br />

L X G K I T A B A V<br />

C H I M U R S H A K<br />

S O M N I M O L Y A<br />

S F L O R S U R Y A<br />

Y U N G E S Y A O C<br />

Y L P A T R A H P U<br />

2. reposi al klosen okos<br />

6. kosa kel konti taim<br />

7. wo kindas lerni<br />

8. oni vidi it in skay pa nocha<br />

9. kan - vidi, slu - ...<br />

6<br />

4<br />

8<br />

5<br />

10<br />

7<br />

2<br />

3<br />

1<br />

1. muy syao kinda<br />

3. un-ge mani<br />

4. wo oni kupi koysa<br />

5. oni skribi in it<br />

10. it dai a nu luma e<br />

warma<br />

2. Kwel worda es?<br />

idri<br />

hows<br />

ayso<br />

bjaaiw<br />

ugn<br />

ahodc<br />

ons<br />

kdnai<br />

abatik<br />

idau<br />

ank<br />

asfair<br />

liemaj<br />

ilefas<br />

emiuklhs<br />

atam<br />

Jimmi-ney mata hev 4 kinda. Unney-la<br />

nami Undi, dwa-ney-la nami<br />

Dwadi, e tri-ney-la nami Tridi. Kwel<br />

es nam de char-ney kinda?<br />

9<br />

Un yar hev 12 mes.<br />

7 mes hev 31 dey.<br />

Kwanto mes hev 28<br />

dey?<br />

Wen yu mah may derma wek,<br />

me bu plaki. Bat yu plaki gro.<br />

Me es kwo?<br />

10

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!