You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>№</strong> 1, mes-ot <strong>2014</strong><br />
<strong>Jiva</strong><br />
• Personale lingwa-anubav<br />
• Aktuale eventa: 100 yar depos beginsa de<br />
Un-ney Munde Gwer<br />
• Investiga: kosmike ritma e stasa de jen<br />
• Simple texta<br />
1
Swasti!<br />
Walaa un-ney chuka de un-ney jurnal pa Lingwa de<br />
Planeta. Nu he nami it «<strong>Jiva</strong>» - sim bikos olo es jiva. Pa<br />
jurnal yu mog findi koy rakontas e makalas skriben bay<br />
planetistas, yoshi koy simple texta fo ke yu mog tamrini<br />
yur lidepla, yoshi koy joka e geim fo amusi.<br />
Si yu yao ke pa sekwi-she edita nu adi makala skriben<br />
bay yu, dan sendi ba it a nu, pa Faskitaba to Facebook o<br />
pa Lideplandia-sait lidepla.org.<br />
Nu gro-nadi ke yu pri it!<br />
Lidepla-sait: http://lidepla.org<br />
Lidepla in Faskitaba: https://www.facebook.com/groups/lidepla<br />
Lidepla in VK: http://vk.com/lingwa<br />
Lidepla in LJ: http://lingwadeplaneta.livejournal.com<br />
Jawaba a pazla e enigma (paja 10)<br />
1. talimi, janmi, mata, skay, lerni, nam, kinda, kitaba, chi, mursha, somni, molya, flor,<br />
surya, yunge, syao, patra<br />
2. ridi, shwo, syao, jawabi, gun, docha, son, kinda, kitaba, audi, kan, safari, jamile,<br />
fasile, mushkile<br />
3. Krosworda: 1.bebi 2.somni 3.moneta 4.shop 5.dafta 6.kloka 7.skola 8.stara 9.audi<br />
10.surya<br />
4.1) Jimmi 2) luk 3) 1<br />
Martín Rincón Botero<br />
May anubav om<br />
jengun-ney lingwas<br />
Sedey me wud yao rakonti idyen om may<br />
personale historia gwansi-yen jengun-ney lingwas e<br />
om koy may duma pa sey tema. Kom fo mucho jen,<br />
olo begin-te kun Esperanto.<br />
Mucho yar bak me audi om sey lingwa via may<br />
patra kel shwo a me, ke ye „universale lingwa“ naminey<br />
„Esperanto“. Lu he audi sol nam e konsepta, bat<br />
bu mog shwo pa it. Lu lekti-te om it shayad pa koy<br />
jurnal. Lu dumi pa toy taim ke it es ya koysa nove,<br />
kwasi nove inventa, kom wan kel lekti om nove autoprototip<br />
- toy sorta de teknologia, kel es tanto novem<br />
gaoley, ke it existi haishi sol pa menta de suy kreater.<br />
Lu bu jan-te ke it es koysa yo aika lao, fon prelaste<br />
sekla.<br />
Afte mucho yar, al ke me yo es pa universitet<br />
in Bogota studi-yen komposa, sey tema ek-lai a<br />
may kapa. Me turan yao-te lerni koy nove suonishe<br />
wordaful kosa. Me shuki dan om Esperanto pa<br />
kitabaguan, ewalaa lao lernikitaba den kel-ney nam<br />
me bu remembi al nau.<br />
In beginsa to bin muy amusi-she, tu lerni sey<br />
2
lingwa. Toy lerning bin yoshi aika talimi-she, sikom me<br />
en-samaji mucho om gramatika, por oli sey distintive<br />
finika (examplem -a, -e, -i, -o, -u, -as, -is, -os, etf.) ke<br />
oni sempre yusi fo marki farke gramatike elementa.<br />
Me pri-te Esperanto kom kwasi arta-gunsa. Me to<br />
komposer fasilem mog imajini komo doktor Zamengof<br />
kom vere artista selekti-pren wordas fon westa-ney<br />
lingwas al gro-mediti-analisi li-ney prope karakteres e<br />
ti li hunti mutu na resulta.<br />
Esperanto es al nau zuy shwo-ney jengun-ney<br />
lingwa in munda: sirke 50 mil jen janmog shwo it e<br />
oftem yusi it, e pyu kem 1 milion jen janmog pyu o<br />
meno lekti it.<br />
Doktor Zamengof publiki un-ney syao kitaba om<br />
Esperanto pa yar 1887, afte pluri-yar-ney gunsa. Toy<br />
kitaba konteni introdukta, fule gramatika do 16 regula<br />
e worda-lista (pyu pravem, riza-lista) do sirke haf-mil<br />
worda (riza).<br />
Un-ney kitaba es publiken in Rusia, bat versu<br />
beginsa de 20-ney sekla esperantista ye yo in mucho<br />
landa. Depos 1905 ol-munda-ney esperantista-asembla<br />
gei fai hampi kada yar.<br />
Al nau ye aika mucho jurnal, kitaba, radio etf. pa<br />
Esperanto.<br />
Himna de Esperanto<br />
(beginsa)<br />
Inu munda lai un nove senta<br />
E pa munda go un forte voka;<br />
E bay alas de ajile feng nau<br />
Hay it flai fon lok’ a otre loko.<br />
Bu a duszian toy hema-pyase<br />
Den familia jen-ney it atrakti,<br />
Bat a munda kel dushmani sempre<br />
Den harmonia, libritaa it wadi.<br />
Yedoh afte para mes me findi mushkilitaa pa<br />
sey lingwa. Ye kelke kosa kel es simplem mushkile.<br />
Pa exampla, sey fakta, ke oni mus sim memorisi<br />
transitive e butransitive verbas, dabe pravem yusi<br />
akusativa, it bin mucho pyu kem to ke may kapa mogte<br />
duyfu pa toy taim. Sertem simile problema mog enye<br />
al lerni otre lingwa, examplem, doiche (me jivi al<br />
nau in Lubek e majbur lerni it), bat den Esperanto me<br />
pri-te sol fo amusa, e si it hev sey dela ke oni bu hev<br />
vaika pa espaniol, may mata-lingwa, - se bu es koysa<br />
ni fasile ni drole...<br />
3
Naturalem me geti inu lekting om otre simile<br />
lingwa-proyektas, dabe may amusa wud mog fai for.<br />
Tak me lerni shwo idyen Ido e me lekti om Novial e me<br />
findi mucho tal proyekta, mucho pyu kem me imajinite.<br />
Den Novial me pri osobem, bat it bin buposible<br />
findi jenta kel shwo it, e proyekta es maistegrad frosten.<br />
Dan me findi Lingwa de Planeta. Sey proyekta es<br />
fo me muy interes-ney. It bin un-ney ves ke me vidi<br />
Asia-ney wordas inklusen, e se dai tak-tu-shwo exotike<br />
masala a lingwa. Wordas es hir generalem kurte e<br />
sonore. It suoni a may aures muy hao e gramatika es<br />
muy fasile.<br />
Interlingwa fasilem mog bi pyu riche kem<br />
fransejen shwo na inglish, pyu elegante kem<br />
danskejen shwo na franse, pyu vigorful kem<br />
doiche de koy italianos, pyu jamile kem italiano<br />
de inglish-jenta, pyu nuansaful kem ruski de<br />
doiches e pyu «domlik» kem may janmalingwa<br />
shwo-ney bay ruskis. Sikom nuy lingwa es<br />
helpalingwa, oni mog justem kompari it sol<br />
kun naturale lingwa shwo-ney bay auslander.<br />
Dan ye nixa fo shami.<br />
Otto Jespersen (autor de Novial)<br />
Objeta kontra interlingwa<br />
Oni shwo oftem ke konstrukti-ney lingwa<br />
bu mog bi sam hao kom naturale-la. Ver, nuy<br />
internasion-ney lingwa bu es tanto riche kom<br />
inglish, ni tanto elegante kom franse, ni tanto<br />
vigorful kom doiche, ni tanto jamile kom italiano,<br />
ni tanto nuansaful kom ruski, bu es tanto «domlik»<br />
kom nuy janmalingwa. Oni laudi e valorisi oli sey<br />
hao kwalitaa de nasion-ney lingwa, bat oni fogeti<br />
ke lingwa hev sey kwalitaa sol wen janma-shwoer<br />
yusi it.<br />
Atarafi-yen toy kwasi fanatike sentas kel ye<br />
pa Esperanto-munda, me dumi ke it wud bi muy<br />
hao si mucho pyu jenta wud lerni koy jengun-ney<br />
lingwa. Bu es muy muhim kwel. Si 6 miliarda jen<br />
lerni kolektiva-nem vaika 5 „internasionale lingwa“,<br />
problema de internasionale komunika wud bi<br />
maistem paliaten.<br />
Sey tema mah me remembi lingwistike halat in<br />
Lubek inter auslander. It es maistem drole e konfusishe<br />
pa same taim tu shwo pa doiche kun otre<br />
auslander, osobem kun Asia-jen. Me kwesti swa kwo<br />
li wud dumi om tal lingwa...<br />
4
5<br />
Pa sey yar es 100 yar depos beginsa de<br />
Un-ney Munde Gwer. Es hao kausa fo mah<br />
swa remembi om sey gro-disasta de 20-<br />
ney sekla.<br />
Neutrale statas<br />
Sentre statas<br />
Aliansa-ney statas<br />
Olivier Simon<br />
Un-ney<br />
Munde Gwer<br />
Munde Gwer Un oposi dwa sistema de aliansas:<br />
pa un taraf, Triple Antanta (Frans, Rusia, Unifen<br />
Regilanda), pa otre - «Sentre Imperias» (Doichland,<br />
Osterraih-Majarorsag). In kada koalisia un stata es<br />
tayar fo riski arma-ney konflikta dabe resolvi swa-ney<br />
inen-ney krisa: Imperia Rusia blisifi a revolusion, e<br />
Imperia Osterraih-Majarorsag es vaste konglomerat<br />
de jenmines Dunay-ney, feblisen bay interne<br />
problemas.<br />
Krisa explosi pa 28 mes-sit <strong>2014</strong>, afte kila de Franz<br />
Ferdinand, hereder de tron Osterraih-Majarorsagney<br />
in Sarayevo (Bosna), kila om kel kabinet Wienney<br />
mah-responsi direktem Serpska. Afte ultimatum<br />
refusen, Osterraih-Majarorsag ataki Serpska. It-ney<br />
alianser Rusia desidi suporti it, kunpren-yen Frans<br />
e poy Unifen Regilanda, al ke Doiche Imperia hunti<br />
a swa-ney alianser Osterraih-Majarorsag. Pa 2 mesot<br />
1914, Europa es agnisi-ney. Duran sekwi-meses,<br />
turk-Osmanli-Imperia hunti a sentre Imperias, e Italia<br />
zin Antanta. Farke stabas expekti kurte gwer, do ajile<br />
armee muvas. Nulwan gesi komo mucho da agnimahta<br />
de moderne armas mog shanji olo.
6<br />
In westa, doiche armee probi invadi Frans fon<br />
norda, tra Belgie, yedoh sun gei bloki pa Marne riva<br />
(mes-nin 1914). Pa mes-shi ambi armee oltaim trai<br />
sirkumi mutu al fai handak, til ateni Norde Mar. Duran<br />
yar 1915 oni trai rupti sey fronta, bat oli traisa fali, e<br />
muchos gei kili.<br />
In esta, buhao tayaren Rusia subi grave hasimas,<br />
bat grantaa de it-ney teritoria mah-buposible a sentre<br />
Imperias den fin-ney jita.<br />
Fon 1915 a 1918 ye gwer do exosta, osobem kruele<br />
por nove armas, kom toxin-gases. In 1916, probas de<br />
fronta-rupta kili, sin resulta, kelke sto mil jen (batalas<br />
de Verdun, de Somme). In gwer-ney landas sarwe<br />
mobilisa de ekonomike medias gwansi ol populasion<br />
e mah-degradi jiva-kondision. Gwer gwansi mar-ney<br />
pin-daos toshi. Unifen Regilanda e Frans trai marbloki<br />
Doichland, ewalaa it jawabi bay submarine gwer,<br />
torpedi-yen nochauke komerse shipes de landas i<br />
gwer-ney i neutrale, also gwer gwansi oltaim pyu<br />
mucho landa e fa verem munda-ney.<br />
In 1917 fatiga e falta de kuraja fa-gran. Por li enye<br />
gunstopas in Frans, e revolusion in Rusia mah sey<br />
landa stopi batali in mes-tri de 1918. Bat Rusia-ney<br />
lusa es kompensi-ney fo Antanta bay ke Unifen Statas<br />
zin gwer pa swa-ney tur (mes-char 1917).<br />
US suporti Antanta, un-nem ekonomikem, poy<br />
armee-nem, al ke exosta de Doichland fa-gran e<br />
disturbas in Osterraih-Majarorsag ribegin. Sub<br />
unisi-ney komanda de franse general Fosh, Antantamembas<br />
rupti doiche fronta in saif 1918. Pa mes-shiun<br />
Osterraih-Majarorsag stopi batali, al sta pa fule<br />
krusha. Revolusion dan explosi in Doichland al mah<br />
imperia-ney staba demandi gwer-stopa kel eventi pa<br />
11 mes-shi-un 1918.<br />
Al nau situasion pa nuy planeta es snova aika<br />
mushkile, iven danjaful: it mog dukti ya iven a nukleare<br />
munda-gwer.<br />
Generalem, organisa de nuy sivilisasion es buhao.<br />
Kada landa konkuri kun kada otre-la e yao pai pyu profit,<br />
pyu resursa. Pa sey dao jenley mog tabahi. Oni nidi<br />
humanistike transforma de sosietaa, dabe farke landa bu<br />
luchi kun mutu bat helpi mutu. Sol unifen jenley mog<br />
ausjivi e sigurem go inu futur.<br />
Por se devisa de lidepla es «Pro unitaa de Arda!»
Dmitri Ivanov<br />
Kosmike ritma<br />
e stasa de jen<br />
Jen-ney stasa dependi fon mucho faktor,<br />
partikularem fon stasa de surya, fon stasa de ol<br />
surya-sistema. Walaa un interes-ney graf. Kalkula<br />
es basi-ney on sertene astronomike data e reflekti<br />
shanja de pluri fisike parametra de surya-sistema.<br />
On graf ye dwa kurva: blu-la e rude-la. Blu<br />
kurva karakterisi interne HARMONIA de suryasistema,<br />
rude kurva deskribi ENERGIA, aktivenesa.<br />
20.07. 30.07. 9.08. 19.08 29.08 08.09. 18.09. 28.09. 08.10 18.10<br />
Wen blu kurva es sobre nol, stasa es<br />
harmonike e stabile. Es sirke dwa trifen (2/3) de<br />
taim. Wen valu de blu kurva es negative, stasa de<br />
eni organisma bikam noharmonike, nostabile.<br />
Wen rude kurva es sobre nol, stasa es aktive,<br />
ful de energia. Ye vigor, kreativitaa. In tal perioda es<br />
hao tu fai kreative gunsa. Wen rude kurva es sub<br />
nol, jiva-aktivitaa lwo. Es kwasi perioda de reposa.<br />
Tu fai kreative gunsa in tal perioda es mushkile.<br />
Oni vidi ke mes-ot e mes-nin de yar <strong>2014</strong> es<br />
ambi mes do positive harmonia e do maistem positive<br />
energia (exepte beginsa de mes-ot). Fon graf bu es klare<br />
ob energia es positive in beginsa de mes-nin (kurva es<br />
ga bli nol); data shwo ke energia es idyen sobre nol.<br />
7
Budavem un-ney papir-kitaba pa lidepla es<br />
publiken. Es «Alisa-ney Aventura in Divalanda».<br />
Hir nu wud yao prisenti poema to preworda.<br />
On akwa lentem glidi nu<br />
sub golde surya-ray.<br />
Dwa syao bracha bukushal<br />
zai remi ga bukway,<br />
e syao handas bu oltaim<br />
dirigi bota pai.<br />
Tri wan sin pita! Garme es,<br />
me yao somni gro.<br />
Yedoh yu pregi dabe me<br />
koy fabula wud shwo.<br />
E kontra tri pa hunta vos<br />
un sole vos mog kwo?<br />
E Un-ney wan sin dera fai<br />
edikta de «Begin ya!»<br />
E Dwa-ney pregi dabe ye<br />
«absurdika in it ya!»<br />
E Tri-ney interrupti me<br />
bat bu oltaim. Merit’ ya.<br />
E nau yo silensa ye<br />
e fabula begin,<br />
e gela chaukem zai go<br />
tra diva-ney shulin,<br />
amigem shwo kun farke wan<br />
e inu garden zin.<br />
Walaa, fantasia fa-wek,<br />
suy kwan yo suhefai.<br />
«Me finrakonti olo poy,» -<br />
ajorni fin me trai.<br />
Bat «Es yo poy, kontinu ba!»<br />
felise voses krai.<br />
Tak kresi sey rakonta for,<br />
pyu longe it bikam,<br />
eventa chu, un afte un,<br />
ajib e nopinchan.<br />
A dom zai go alegre tim<br />
sub surya do aksham.<br />
Alisa! Pren kitaba sey<br />
e pon a plasa tal,<br />
wo kinda-drima jivi for<br />
sub taim-ney vual,<br />
kom wander kipi faden flor<br />
fon blage landa dal.<br />
8
Si es haishi mushkile fo yu tu lekti gran texta pa lidepla,<br />
hir yu mog lekti dwa syao fasile yuma-rakonta.<br />
In sey dwa texta oli zwo-worda es marken rude e oli<br />
kwo-worda marken blu.<br />
«Simple texta» es originalem bay L.A.Hill, piktura bay Anna Veltfort<br />
Al bi skola-gela, Meri Smit yao-te bikam talimer, bikos<br />
ela gro-lubi kindas. Ewalaa al hev dwashi-un yar, ela<br />
begin talimi in syao skola. Ela es hao talimer, ela ridi<br />
mucho kun kindas tuhun. Li pri ela.<br />
Undey un gela de elay klas shwo: «Mis Smit, way manney<br />
har fa-grey bifoo ta-ney mustash e barba?»<br />
Meri ridi e jawabi: «Me bu jan, Helena. Way suy har<br />
fa-grey bifoo mustash e barba?»<br />
«Me toshi bu jan, mis Smit», Helena jawabi, «bat he<br />
eventi tak an may patra». Otre kindas in klas ridi al<br />
audi se.<br />
Poy un boy shwo: «Me jan, mis Smit. Man-ney har<br />
sempre fa-grey pa un-ney bikos it es pa shi-sit yar pyu<br />
lao kem mustash e barba».<br />
Simple texta<br />
Jinni safari pa Nyu-Ingland bay auto. Unves ela<br />
stopi in syao vilaja dabe kan jamile lao kirka. Bifoo<br />
it ye kabralok, e un lao man zai rasti herba sirkum<br />
kabras.<br />
Jinni chu auto, zin kabralok e kan kelke kabra.<br />
Poy ela go-lai a lao man e shwo a ta: «Hao sabah! Sey<br />
vilaja, ob jenta oftem morti hir?» Lao man stopi gun<br />
fo kelke sekunda, kan Jinni atentem, poy shwo: «Non,<br />
li morti un ves».<br />
Jinni ridi al audi se, poy shwo a lao man: «Skusi.<br />
Me bu he shwo se pravem. Me sal kwesti otrem: sey<br />
vilaja, ob mucho jenta morti hir?»<br />
Lao man snova stopi gun. «Ya», ta shwo, «li oli<br />
morti». Poy ta en-rasti herba snova.<br />
9
Nu plei ba!<br />
1. Findi ba 17 lidepla-worda!<br />
H T A L I M I Y V Z<br />
J A N M I W M A T A<br />
S K A Y L E R N I R<br />
N A M K I N D A P Y<br />
L X G K I T A B A V<br />
C H I M U R S H A K<br />
S O M N I M O L Y A<br />
S F L O R S U R Y A<br />
Y U N G E S Y A O C<br />
Y L P A T R A H P U<br />
2. reposi al klosen okos<br />
6. kosa kel konti taim<br />
7. wo kindas lerni<br />
8. oni vidi it in skay pa nocha<br />
9. kan - vidi, slu - ...<br />
6<br />
4<br />
8<br />
5<br />
10<br />
7<br />
2<br />
3<br />
1<br />
1. muy syao kinda<br />
3. un-ge mani<br />
4. wo oni kupi koysa<br />
5. oni skribi in it<br />
10. it dai a nu luma e<br />
warma<br />
2. Kwel worda es?<br />
idri<br />
hows<br />
ayso<br />
bjaaiw<br />
ugn<br />
ahodc<br />
ons<br />
kdnai<br />
abatik<br />
idau<br />
ank<br />
asfair<br />
liemaj<br />
ilefas<br />
emiuklhs<br />
atam<br />
Jimmi-ney mata hev 4 kinda. Unney-la<br />
nami Undi, dwa-ney-la nami<br />
Dwadi, e tri-ney-la nami Tridi. Kwel<br />
es nam de char-ney kinda?<br />
9<br />
Un yar hev 12 mes.<br />
7 mes hev 31 dey.<br />
Kwanto mes hev 28<br />
dey?<br />
Wen yu mah may derma wek,<br />
me bu plaki. Bat yu plaki gro.<br />
Me es kwo?<br />
10