07.11.2014 Views

Untitled - Zels

Untitled - Zels

Untitled - Zels

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Po~ituvani,<br />

Na 19 noewvi, pakovodstvoto na ZELS odp`a spedba so Awbasadopot<br />

na SAD, vo Republika Makedonija N.E Filip Rikep.<br />

Na spedbata na koja u~estvuvaa ppetsedatelot na ZELS<br />

Koce Tpajanovski, kako i potppetsedatelite Nevzat Bejta<br />

i Qubowip Janev, be{e potencipano deka ppocesot na decentpalizacija<br />

nappeduvai pokpaj ppoblewite so koi pealno<br />

se soo~uva, we|u dpugoto i kako pezultat na podp{kata {to<br />

ZELS ja dobiva od Ppogpawata za pazvoj na Awepikanskata<br />

Vlada (YSAID). Vo wowentov ZELS pealizipa eden wnogu va`en<br />

ppoekt za op{tinite zaedno so YSAID-,,Baza na podatoci<br />

za kpeipawe na adekvatni i tewelni finansiski analizi,,<br />

so {to }e se dobie jasna slika za postoe~kiot sistew za finansipawe<br />

na op{tinite. Awbasadopot Rikep od svoja<br />

stpana izpazi zadovolstvo od faktot deka ZELS e<br />

isklu~itelen ppiwep kade vladee edinstvo nad paptiskite<br />

intepesi. Edinstvoto tpeeba da se istakne i pped gpa|anite<br />

so cel tie da vidat deka ne se paboti za politi~ki poeni,<br />

tuku vo centapot na vniwanieto e gpa|aninot i neegovite intepesi.<br />

Isto taka, na 14 noewvpi vo poseta na ZELS be{e i ppetsedatelot na Sobpanieto<br />

na RM, Tpajko Veqanovski. Spedbata na koja u~estvuva{e i<br />

pakovodstvoto na ZELS iwa{e za cel ppodlabo~uvawe na sopabotkata we|u<br />

ovie dve institucii, osobeno otkako ZELS pokpena inicijativa do Sobpanieto<br />

da se fopwipa posebna Kowisija za lokalna sawouppava. Vedna{ po spedbata<br />

so ppetsedatelot Veqanovski, so Odluka objavena vo Slu`ben vesnik na<br />

RM,Kowisija e ve}e fopwipana, a }e iwa nadle`nost da pazgleduva Zakoni<br />

koi dipektno se odnesuvaat na lokalnata sawouppava vo Republikata za {to<br />

bi iwala kapaktep na wati~na Kowisija, dodeka vo site ostanati slu~ai, koga<br />

ostanatite Sobpaniski kowisii bi pazgleduvale ppopisi koi indipektno<br />

se odnesuvaat na ppa{awa povpzani so lokalnata sawouppava, kowisijata bi<br />

iwala kapaktep na zaintepesipana kowisija. Vo vtopiot slu~aj (koga ovaa kowisija<br />

}e se javi kako “zaintepesipana”), }e wo`e da donesuva zaklu~oci koi potoa<br />

}e bidat pazgleduvani vo Sobpaniska pasppava i ppatenicite }e se zapoznaat<br />

so wisleweto po soodvetnoto ppa{awe i od wati~nata no i od zaintepesipanata<br />

kowisija.<br />

ZELS ovoj wesec zapo~na i edna nova kawpawa ,, Akcija za bpi{ewe na gpafiti,,<br />

vo op{tinite niz Republikata, koja iwa za cel dosledno sppoveduvawe<br />

na Zakonot za `ivotna spedina i javna ~istota. Op{tinite se obvpzaa da postavat<br />

betonski panoa kade lepeweto plakati i cptaweto gpafiti }e bide dozvoleno.<br />

Na 20 noewvpi, 2008 godina, ZELS, vo sopabotka so ppoektot “Bopba<br />

ppotiv kopupcijata za podobpo uppavuvawe” na Ppogpawata za pazvoj na<br />

Obedinetite nacii - YNDP, ja zapo~naa kawpawata za ppowocija na Eti~kiot<br />

kodeks na lokalnite funkcionepi i po{ipoko infopwipawe na javnosta za<br />

postoeweto na eti~kite standapdi. Eti~kiot kodeks e usvoen od stpana na<br />

70 op{tinski soveti,so {to lokalnite vlasti poka`uvaat deka sakaat da<br />

vospostavat ppincipi na eti~ko i ppofesionalno pabotewe.<br />

Na 23 i 24 oktowvpi, vo Tipana, Albanija, se odp`a ~etvptoto Lenepalno sobpanie<br />

na NALAS. Celiot nastan se sostoe{e od nekolku sesii, intepesni<br />

i fokusipani na potpebite na lokalnite vlasti vo pegionot. Ppvata be{e<br />

posvetena na globalnata finansiska kpiza i nejzinoto wo`no vlijanie na<br />

lokalnite sawouppavi vo pegionot, ppi {to be{e dadena ppepopaka do<br />

lokalnite vlasti da vniwavat ppi ppoektipawe na op{tinskite buxeti.<br />

Bea poso~eni i nekolku uspe{ni wodeli na sopabotka so donatopite, kako<br />

taa {to ja iwa SDC so ZELS i NALAS.<br />

Vo ova izdanie na vesnikot }e se zapoznaete i so finalizipaweto na uspe{no<br />

sppovedeniot ppoekt ,,Lidepski standapdi i najdobpi ppaktiki,, a na 17 dekewvi<br />

e najavena i zavp{nata konfepencija posvetena na Ppogpawite -,,Etika na<br />

lokalno nivo i Lidepski standapdi.<br />

Ovie i u{te wnogu dpugi infopwacii za aktivnostite na ZELS i op{tinite<br />

}e wo`ete da ppo~itate vo noewvpiskiot bpoj na Va{eto Llasilo<br />

So po~it<br />

Du{ica Peri{i}<br />

Izvr{en direktor<br />

Të nderuar,<br />

Më 19 nëntor, kryesia e BNJVL mbajti takim me Ambasadorin<br />

e SHBA në Republikën e Maqedonisë, E. I.<br />

Filip Riker. Në takim në të cilin morrën pjesë kryetari<br />

i BNJVL Koce Trajanovski, si dhe nlnkryetarët Nevzat<br />

Bejta dhe Ljubomir Janev, ishte potencuar që procesi<br />

i decentralizimit përparon edhe krahas propblemeve<br />

me te cilat ballafaqohet realisht, mes tjerash edhe si<br />

rezultat i përkrahjes të cilën BNJVL e fiton nga Programi<br />

për zhvillim të Qeverisë Amerikane (USAID). Për<br />

momentin BNJVL realizon një projekt me rëndërsi të<br />

madhe për komunat së bashku me USAID ,,Baza e të<br />

dhënave për krijimin të analizave fianciare adekuate<br />

dhe themelore”, me çka do të fitohet fotografi e qartë<br />

për sistemin egzistues për financim të komunave. Ambasadori<br />

Riker nga ana e tij shprehi kënaqësi nga fakti<br />

që BNJVL është shembull i veçantë ku mbretëron<br />

uniteti mbi interesat partiake. Uniteti duhet të thekoshet<br />

edhe para qytetarëve me qëllim që ata të shohin se nuk punohet për poenë<br />

politik, por në qendër të vëmendjes është qytetari dhe interesat e tij.<br />

Gjithashtu, më 14 nëntor në vizitë në BNJVL ishte kryetari i Kuvendit të RM,<br />

Trajko Veljanovski. Takimi në të cilën morri pjesë edhe kryesia e BNJVL kishte<br />

qëllimn që t’a thellësojë bashkëpunimin mes këtyre dy institucioneve, veçanërisht<br />

pasi BNJVL ngriti iniciativë deri te Kuvendi të formohohet Komision i<br />

posaçëm për qeverisjen lokale. Menjëherë pas takimit me kryetarin Veljanovski,<br />

me Vendimin e paraqitur në Gazetën zyrtare të rm, Komisioni veç më u formua,<br />

e do të ketë komptenca të shqyrtojë Ligje të cilat në mënyrë direkte<br />

kanë të bëjnë me vetëqeverisjen lokale në Republikë me çka do të kishte<br />

karakter në Komisionin amë, derisa në të gjitha ndodhitë tjera, kur Komisionet<br />

tjera të Kuvendit do të shqyrtonin shkresa të cilat në mënyrë indirekte<br />

kanë të bëjnë me çështje lidhur me vetëqeverisjen lokale. Në rastin<br />

e dytë (kur ky komision do të paraqitet si i ,,interesuar”), do të mund të marrë<br />

vendime të cilat pastaj do të shqyrtohen në diskutimin kuvendor dhe deputetët<br />

do të njihen me mendimin pas çështjes përkatëse dhe nga komisioni<br />

amë por edhe nga ai i interesuar.<br />

BNJVL këtë muaj rifilloi edhe një kampanjë të re ,,Akcioni për fshirjen<br />

e grafiteve” në komunat rreth Republikës, i cili ka për qëllim zbatim<br />

konsekuent i Ligjit për mjedis jetësor dhe pastrim publik. Komunat<br />

u obliguan të vendosin pano betonike ku ngjitja dhe e pllakateve<br />

dhe vizatimi i grafiteve do të jetë i lejuar. Më 20 nëntor, viti 2008, BN-<br />

JVL në bashkëpunim me projektin ,,Luftë kundër korpocionit për menaxhim<br />

më të mirë” të Programit për zhvillim të Kombeve të Bashkuara<br />

– UNDP, e filluna kampanjën për promovim të Kodit etik të funkcionarëve<br />

lokal dhe më gjërë informim i publikut për egzisitimin e standardeve<br />

etike, kodi etik është miratuar nga ana e 70 këshillave komunale, me<br />

çka qeverisjet lokale tregojnë se dëshirëjnë të vëndojnë principe në<br />

punën etike dhe profesionale.<br />

Më 23 dhe 24 tetor, në Tiranë, Shqipëri, u mbajt Kuvendi i katërt gjeneral<br />

i NALAS. E tërë ngjarja ishte e përbëre nga disa sesione, interesante<br />

dhe të fokusuara në nevojat e qeverisjave lokale në rajon. E para i ishte<br />

kushtuar krizës fianciare globale dhe mundlsia e saj për të ndikuar në<br />

vetëqeverisjet lokale të rajonit, me çka ishte dhënë rekomandim deri te<br />

qeverisjet loakle të kenë kujdesë gjatë projektimit të buxheteve komunale.<br />

Ishin dhënë edhe disa modele të suksesshme në bashkëpunim me<br />

donatorët si atë që ka SDC me BNJVL dhe NALAS.<br />

Në këtë numër të gazetës do të njiheni edhe me fiancimin e projektit të<br />

zbatuar në mënyrë të suskesshme ,,Standarde lidere dhe praktika më të<br />

mira” e më 17 dhjetor është paraqitur edhe konferenca përfundimtare<br />

dedikuar Programit ,,Etika në nivel lokal dhe standardet lidere”.<br />

Këto dhe shumë informacione tjera për aktivitetet e BNJVL dhe komunave<br />

do të mund t’i lexoni në numrin e nëtorit të Gazetës Suaj.<br />

Me respekt,<br />

Dushica Persishiq<br />

Drejtor ekzekutiv<br />

Izvp{en dipektop na ZELS;<br />

Du{ica Peri{i}<br />

Zawenik izvp{en dipektop<br />

Ardita Dema<br />

Ypedni~ki kolegiuw;<br />

Du{ica Peri{i}, Vesna Arsovska, Nata{a Vrteska, Viktor Arnaudoski<br />

Dizajn i podgotovka za pe~at:<br />

Bpigada dizajn, www.brigada.com.mk<br />

Pe~ati: Ppopoint - Skopje<br />

2 Nëntor, 2008<br />

Drejtor ekzekutiv i BNJVL-së<br />

Dushica Perishiq<br />

Zevendes drejtor ekzekutiv<br />

Ardita Dema<br />

Bordi redaktues<br />

Dushica Perishiq, Vesna Arsovska, Natasha Vrteska, Viktor Arnaudovski<br />

Pergatitje per shtyp:<br />

Brigada DSGN, www.brigada.com.mk<br />

Shtyp: Propoint - Skopje<br />

GAZETË


GLASILO<br />

noemvri,2008<br />

3<br />

ZELS i GTZ-RED<br />

Organizirana<br />

sredba na<br />

pretsedatelite<br />

na planskorazvojnite<br />

regioni<br />

Za prv pat vo organizacija na ZELS, vo oktomvri, vo<br />

Mavrovo, be{e organizirana dvodnevna sredba na<br />

rakovodstvoto na ZELS i na osumte pretsedatelite<br />

na plansko- razvojnite regioni od Makedonija.<br />

Sredbata be{e poddr`ana od GTZ-RED, a celta na ovoj<br />

sostanok be{e da se razmenat dosega{nite iskustvata<br />

i da se izgradat stavovi i strategii za ponatamo{no<br />

zaedni~ko dejstvuvawe i sproveduvawe na Zakonot za<br />

ramnomeren regionalen razvoj.<br />

Vo strukturiraweto na planskite regioni se vklu~eni<br />

golem broj donatori, koi im pomagaat na regionite vo<br />

nivnoto koncipirawe kako vo odnos na administracijata<br />

taka i vo odnos na izgotvuvaweto na potrebnite<br />

dokumenti i strategii za dejstvuvawe. Jugoisto~niot<br />

i isto~niot region zapo~naa so aktivnosti na ova pole<br />

u{te vo 2005 godina so poddr{ka i pomo{ od GTZ, {to<br />

e edna od pri~inite {to ovie regioni imaat golema<br />

prednost vo odnos na ostanatite. Iskustvata {to GTZ<br />

gi ima{e vo ovie dva regiona, ovaa godina zapo~na da<br />

gi prenesuva i vo Polo{kiot i Jugozapadniot region.<br />

Pelagoniskiot region go podr`uva PREDA, doma{na<br />

organizacija, finansirana od SDC, a Vardarskiot<br />

region dobiva pomo{ od UNDP. ZELS e vo postojani<br />

komunikacija so donatorite, obiduvaj}i se da iznajde<br />

podr{ka i za Skopskiot i Severoisto~niot region.<br />

Pretsedatelite na plansko razvojnite regioni<br />

vo Republika Makedonija na sredbata uka`aa deka<br />

zadol`itelno treba dosledno da se sproveduvaaat<br />

zakonskite odredbi, pri {to donesoa pove}e<br />

zaklu~oci. Itno da se donesat strate{kite dokumenti<br />

i podzakonskite akti za sproveduvawe na Zakonot za<br />

ramnomeren regionalen razvoj (RRR). [to poskoro da<br />

ZELS and GTZ-RED<br />

Meeting<br />

Organized<br />

for Presidents of<br />

the Planning and<br />

Development Regions<br />

In October this year, ZELS management and the<br />

presidents of the eight planning and development<br />

regions in Macedonia held a two-day meeting in<br />

Mavrovo, which was organized by ZELS for the first time.<br />

The meeting was supported by GTZ-RED, and was aimed<br />

at sharing previous experiences and building viewpoints<br />

and strategies for further joint action and implementation<br />

of the Law on Balanced Regional Development.<br />

The structuring of the planning regions involves a large<br />

number of donors, who are helping the regions in their<br />

conceptualization, both with regard to administration<br />

and in preparing the required documents and strategies<br />

for action. The South-East and East Regions started<br />

activities in this sphere as early as 2005, with the support<br />

and assistance from GTZ, which is one of the reasons<br />

why these regions have great advantage compared to<br />

the remaining ones. This year, GTZ started passing the<br />

experiences it had obtained in these two regions on to<br />

the Polog and South-East Regions. Pelagonia Region is<br />

supported by PREDA, a home organization financed by<br />

SDC, while the Vardar Region receives assistance from<br />

UNDP. ZELS communicates with the donors on a regular<br />

basis in an attempt to provide support for Skopje and<br />

North-East Regions as well.<br />

At the meeting, the presidents of the planning and<br />

development regions in the Republic of Macedonia<br />

pointed out that legal regulations should be implemented<br />

consistently and adopted a number of conclusions,<br />

including the following: strategic documents and bylaws on<br />

implementing the Law on Balanced Regional Development


se svika sostanok na Sovetot za regionalen razvoj na<br />

RM i takvi sostanoci da se inicira nivno po~esto<br />

organizirawe . Da se sostavi Lista na aktivnosti<br />

{to treba da se sprovedat soglasno so Zakonot za<br />

ramnomeren regionalen razvoj, so navedeni odgovorni<br />

institucii i strogo utvrdeni rokovi. Ponatamu be{e<br />

dogovoreno neiskoristenite sredstva izdvoeni za<br />

regionalen razvoj za 2008 godina (vo MLS i Biroto<br />

za regionalen razvoj) da se iskoristat i prenamenat<br />

za Centrite za razvoj na plansko razvojnite regioni.<br />

Raspredelbata da bide usoglasena so kriteriumite<br />

na ZELS. Centrite direktno da gi rasporeduvaat<br />

sredstvata spored nivoto na razvienost, namesto<br />

preku Biroto kako preodno re{enie za 2008 godina.<br />

Be{e potencirano deka treba da se napravi promena na<br />

predvideniot soodnos na<br />

sredstvata nameneti za<br />

Centrite od buxetot<br />

na MLS vo 2008 godina<br />

(900.000 MKD namenet<br />

za plati i 300.000 MKD<br />

namenet za materijalni<br />

sre- dstva) vo obraten<br />

soodnos. Treba da se<br />

naglasi, vo 2009<br />

godina, celosno da se<br />

po~ituva Zakonot za<br />

RRR i vo Buxetot na<br />

RM da se predvidat<br />

site sredstva sogla- sno Zakonot (min. 1% od BDP).<br />

Komunikacijata pome|u MLS - Sektor za regionalen<br />

razvoj i Sovetite za razvoj na plansko razvojnite<br />

regioni da bide direktna, a ne posredna preku<br />

drugi organizacii i da se podobri vertikalnata<br />

koordinacija vo oblasta na regionalniot razvoj (MLS<br />

– Soveti za regionalen razvoj – ELS). Vo Komisijata za<br />

izbor na proekti da ima ~len na pretstavnik od ZELS.<br />

Be{e konstatirano deka postoi generalno nedostatok<br />

od kapaciteti za regionalen razvoj, od {to proizleguva<br />

potrebata za gradewe na soodvetni kapaciteti i<br />

institucionalizacija na obukite za regionalen razvoj.<br />

ZELS ponudi institucionalizacijata na obukite za<br />

regionalen razvoj da bide vo ramkite na ZELS.<br />

(BRD) should be adopted<br />

urge- ntly; a meeting of<br />

the Council on Regional<br />

Development of RM<br />

should be summoned<br />

as soon as possible and<br />

such meetings should<br />

be organized on a more<br />

frequent basis; a list<br />

should be composed<br />

of activities that are<br />

to be conducted in line<br />

with the Law on Balanced<br />

Regional Development, stating the competent institutions<br />

and the strictly defined deadlines. It was also agreed that<br />

the unused funds allocated for regional development in<br />

2008 (by the Ministry of Local Self-Government and<br />

the Regional Development Bureau) should be used and<br />

re-allocated to the Centres for Development of the<br />

Planning and Development Regions. Their re-allocation<br />

should be in line with the ZELS criteria. The Centres<br />

will have the funds at their direct disposal based on the<br />

level of development, instead of having to go through<br />

the Bureau as an interim solution applied in 2008. It was<br />

stressed that the envisaged ratio of funds allocated to the<br />

Centres from the 2008 Budget of the Ministry of Local<br />

Self-Government (900,000 MKD allocated for salaries<br />

and 300,000 MKD allocated for material assets) should<br />

be changed and should be inverse. It should be stressed<br />

that, in 2009, the Law on Balanced Regional Development<br />

should be abided by in full and the Budget of RM should<br />

envisage all funds in line with the Law (minimum 1 % of<br />

the GDP). Communication between the Local Government<br />

Ministry’s Regional Development Sector and the Councils<br />

for Development of the Planning and Development<br />

Regions should be direct, and not with the mediation of<br />

other organizations. Vertical coordination in the sphere<br />

of regional development should improve (Ministry of<br />

Local Self-Government – Regional Development Councils<br />

– Local Governance Units). The Committee in charge of<br />

project selection should include a ZELS representative<br />

as its member. It was also concluded that there was a<br />

general lack of capacities for regional development, which<br />

created the need for building appropriate capacities<br />

and institutionalizing regional development trainings.<br />

ZELS offered that the institutionalization of regional<br />

development trainings be within its frameworks.<br />

4<br />

November,2008<br />

NEWSLETTER


GLASILO<br />

ZELS formira Komisija<br />

ZA RAMNOMEREN<br />

REGIONALEN RAZVOJ<br />

Na sredbata be{e potencirano deka ZELS }e ima zna~ajna<br />

uloga vo procesot na instituicionaliziraweto na<br />

site aspekti na vospostavuvaweto na ramnomeren<br />

regionalen razvoj vo zemjava. Be{e predlo`eno vo<br />

ramkite na ZELS da se formira posebna Komisija za<br />

regionalen razvoj, {to be{e sprovedeno na 13 sednica<br />

na Upravniot odbor na ZELS, so {to vo ramkite na<br />

ZELS sega postojat vkupno 12 Komisii. Ovaa Komisija<br />

ja so~inuvaat pretsedatelite na plansko- razvojnite<br />

regioni od Makedonija i ~lenovi na rakovodstvoto na<br />

ZELS. Na sredbata be{e pobarana podr{ka od GTZ RED<br />

za raboteweto na ovaa Komisija. Bidej}i be{e utvrdena<br />

potrebata od institucionalizacija na obukite za<br />

regionalen razvoj, pretstavnicite od ZELS predlo`ija<br />

deka e najadekvatno toa da se sproveduva vo ramkite<br />

na ZELS i ponudija podr{ka vo izrabotkata na plan za<br />

obuki. ZELS vo sledniot period }e ima va`na uloga i<br />

vo podobruvawe na horizonatalnata koordinacija na<br />

lokalno i regionalno nivo vo funkcija na regionalen<br />

ekonomski razvoj.<br />

ZELS forms Committee<br />

on Balanced<br />

Regional Development<br />

At the meeting, it was stressed that ZELS would<br />

play a significant role in the process of institutionalizing<br />

all aspects of establishing balanced<br />

regional development in the country. It was proposed<br />

to form a special Committee on Regional Development<br />

within the frameworks of ZELS, which was implemented<br />

on the session of the ZELS Managing Board. Thus, there<br />

are now a total of 12 ZELS Committees. This Committee<br />

is composed of the presidents of the planning and development<br />

regions of Macedonia and members of the<br />

ZELS management. At the meeting, GTZ RED support<br />

was requested for this Committee’s activities. Since<br />

a need was established for institutionalization of the<br />

regional development training, ZELS representatives<br />

proposed as most adequate that the trainings be implemented<br />

within the frameworks of ZELS, and offered<br />

support in the preparation of the trainings plan. In the<br />

forthcoming period, ZELS will play an important role in<br />

the improvement of horizontal coordination at the local<br />

and regional levels as well, to the benefit of regional<br />

economic development.<br />

noemvri,2008<br />

Op{tina Prilep podnese<br />

Proekt do IPA fondovite<br />

Proektot „Pro~istitelna stanica za otpadni<br />

vodi” e prv proekt so koj Op{tina Prilep konkurira<br />

pred Evropskata Komisija za sredstva od IPA<br />

fondovite. Proektot na po~etokot na mesec noemvri<br />

e podnesen vo Brisel od kade op{tinata ve}<br />

e dobila odgovor deka gi ispolnuva uslovite i e<br />

prifaten za natamo{no razgleduvawe.<br />

Stanuva zbor za proekt vreden okolu 20 milioni<br />

evra, od koi 17,5 milioni evra se predvideni za<br />

realizacija na prvata faza, a 2,5 milioni evra<br />

za vtorata faza. Proektot e rezultat na tripartiten<br />

dogovor me|u Op{tina Prilep, Ministerstvoto<br />

za `ivotna sredina i prostorno planirawe<br />

i JP „Vodovod i kanalizacija”. Od ovoj Proekt<br />

okolu 7 milioni evra se o~ekuvaat kako sredstva<br />

od EU fondovite, a ostanatite sredstva za realizacija<br />

na proektot }e bidat od Buxetot na Vladata<br />

na R.Makedonija.<br />

Vo ramkite na ovoj proekt }e bide izgradena<br />

pro~istitelna stanica so koja }e bidat tretirani<br />

otpadnite vodi pred nivnoto ispu{tawe , a<br />

isto taka proektot opfa}a i izgradba na kanalizaciona<br />

mre`a, tretirawe na re~noto korito na<br />

gradskata reka. Se o~ekuva namaluvawe na zagadenosta,<br />

kako i podobruvawe i za{tita na `ivotnata<br />

sredina vo Op{tina Prilep i po{iroko. Po realizacijata<br />

na proektot „Pro~istitelna stanica”<br />

prilepskite zemjodelci }e gi ispolnat uslovite<br />

za proizvodstvo na zemjodelski kulturi spored<br />

ekolo{kite standardi so {to }e se otvori patot<br />

za plasman na pazarite vo zemjite ~lenki na EU.<br />

Prilep Municipality<br />

Project Applies for IPA Funds<br />

“Wastewater Filtering Station” is the first project that<br />

Prilep Municipality has submitted to the European<br />

Commission, applying for the IPA Funds. The Project<br />

was submitted in early November in Brussels, which<br />

has already sent a reply to the municipality confirming<br />

that the Project meets the conditions and has<br />

been accepted for further consideration.<br />

The Project is worth about Euro 20 million, of which<br />

Euro 17.5 million are envisaged for the realization of<br />

the first phase, and the remaining Euro 2.5 million will<br />

be used for the second phase. The Project is a result<br />

of a tri-partite agreement among Prilep Municipality,<br />

the Ministry of Environment and Spatial Planning and<br />

the Public Enterprise for Water Supply and Sewerage.<br />

About Euro 7 million of the funds required by this<br />

Project are expected from the EU Funds, while the<br />

remaining amount for the project’s realization will<br />

come from the Budget of the Republic of Macedonia.<br />

The Project will build a filtering station to treat the<br />

wastewater before its release, and it also includes<br />

construction of a sewerage network, and treatment<br />

of the city riverbed. This is expected to reduce pollution<br />

and improve environmental protection in Prilep<br />

Municipality and beyond.<br />

After the realization of the “Filtering Station” Project,<br />

Prilep farmers will be able to meet the conditions<br />

for production of agricultural crops in line with the<br />

ecological standards, thus opening the path to their<br />

sale on the markets of the EU member states.<br />

5


Ekspo real, 06-08 oktomvri, 2008, Germanija<br />

Makedonskite op{tini i<br />

godinava na „Ekspo real” vo Germanija<br />

Od {esti do osmi oktomvri, 2008<br />

godina, tri makedonski op{tini<br />

–Centar, Gostivar i Bitola i<br />

ski –centarot „Ko`uv” u~estvuvaa na<br />

saemot „Ekspo–real” {to se odr`uva<br />

vo Minhen, Germanija. Na ovoj internacionalen<br />

komercijalena saem za<br />

nedvi`nosti doa|aat golem broj potencijalni<br />

investitori od celiot svet koi<br />

godinava i pokraj globalnata svetska<br />

kriza povtorno bea zainteresirani da<br />

„otkrijat” interesni proekti i povolni<br />

uslovi za investirawe. Posetata na<br />

Saemot, be{e organiziran od GTZ (Germanska<br />

agencija za sorabotka i razvoj)<br />

i Agencijata za stranski investicii –<br />

Invest Makedonija.<br />

Op{tini Botola se pretstavi so<br />

proektot na industriskata zona „@<br />

abeni” i hotel, op{tina Centar so<br />

Proektot za „@i~ara do Mileniumski<br />

krst”, a Op{tina Gostivar so<br />

Proektot „Biznis Centar i sportski<br />

kompleks”. Na Saemot bea pretstaveni<br />

proekti od vkupno 12 op{tini od<br />

Makedonija, me|u koi Op{tina Aerodrom<br />

ima{e isprateno sedum proekti:<br />

„Ubavi hoteli”, „Biznis i stamben<br />

kompleks”, „Prv oblakoder vo Makedonija”,<br />

„Trgovski Centar”, „Sportska,<br />

rekreativna i zabavna oblast”,<br />

„Unirvezite za Informati~ka tehnologija”<br />

i „Internacionalen trening<br />

i istr`uva~ki centar”. Potoa<br />

Op{tina Radovi{ isprati proekt<br />

„Trgovski Centar – Pokrien pazar”,<br />

Op{tina Vlandovo „Stamben i biznis<br />

kompleks”. Op{tina Ko~ani „Industriska<br />

zona Lesna industrija” i<br />

„Termalen Akva park”, Op{tina [tip<br />

u~estvuva{e so proektot „Termalen spa<br />

kompleks Ke`ovica”, Op{tina Kru{evo<br />

so proektot „Ski<br />

centar Mu{ica”, a<br />

Op{tina Ohrid so<br />

preoktot „Bavarsko<br />

selo”. Op{tina<br />

Sveti Nikole gi<br />

Proekt na zels<br />

,, B-integrirani ekolo{ki dozvoli”<br />

Me|uop{tinskata<br />

sorabotka – nu`nost vo<br />

izdavaweto na B-ISKZ<br />

ZELS vo pravata faza od realizacijata na Proektot<br />

,,B-integrirani ekolo{ki dozvoli” sprovede osum<br />

obuki za postapkata na izdavawe i izgotvuvawe B-dozvoli,<br />

nadle`nost na op{tinite. Poradi konstatacijata<br />

deka odredeni op{tini nemaat utvrdeni kapacitet da ja<br />

sprovedat ovaa postapka, se realizira{e posebna sesija vo<br />

koja bea izneseni mo`nite na~ini za postavuvawe mehanizam<br />

na me|uop{tinska sorabotka na ova pole.Ekspertskiot<br />

tim koj rabote{e so pretstavnicite na op{tinskite administracii,<br />

po realizacijata na obukite zaklu~i deka<br />

okolu 50 procenti od vkupniot broj na B-ISKZ instalacii<br />

se rasporedeni vo nekolku op{tini: Veles, Bitola,<br />

Prilep, Ki~evo, Kumanovo i vo Grad Skopje. Soglasno zakonskite<br />

odredbi vo delot na ~ove~ki resursi, na nacionalno<br />

nivo, za izdavawe na B-dozvoli e potrebno vrabotuvawe /<br />

opredeluvawe na minimum 85 lica vo lokalnite administracii<br />

(84 op{tini i Gradot Skopje). Vo dene{ni uslovi,<br />

ova barawe pretstavuva seriozno optovaruvawe za pove}<br />

eto op{tinski administracii. Voedno, ~est e i slu~ajot<br />

koga vraboteno lice nadle`no za ISKZ vr{i i raznoviden<br />

obem na rabotni obvrski koi ne se vo direktna relacija<br />

so ISKZ. Ovoj problem rezultira so nesoodveten administrativen<br />

tretman na pra{awata povrzani so B-dozvolite.<br />

Od aspekt na nesoodvetna alokacij na ~ove~ki resursi, osobeno<br />

vo op{tini so mal i sreden broj instalacii (dve do<br />

pet) nema nazna~eno lice za ISKZ ili liceto e opredeleno<br />

no e optovareno i so drugi rabotni obvrski. Ovaa kategorija<br />

na op{tini imaat urgetna potreba od vospostavuvawe<br />

sorabotka so op{tini koi se vo ponapredna faza na<br />

sproveduvawe na re`imot na ISKZ.<br />

pretstavi proektite „\avolski Yid”<br />

i „Spa turisti~ki centar” a Op{tina<br />

Rosoman „Centar za rehalibitacija”.<br />

Pretstavnik od ZELS gi prezentira{e<br />

proektite na site op{tini, osoebeno<br />

na onie koi nemaa svoj pretstavnik, a<br />

isto taka na ovoj Saem be{e prezentirana<br />

Makedonija vo celost, kako<br />

pozitivno mesto za investirawe. Organizatorite<br />

na samot i posakaat<br />

oficijalno dobredojde na Makedonskata<br />

delegacija Na osmi oktomvri<br />

pokraj uspe{nite proekti so koi se<br />

prezentira{e Makedonija, be{e organiziran<br />

i koktel kade mo`e{e da se<br />

vkusi i makedonskoto vino. Koktelot go<br />

otvori zamenik ministerot za Lokalna<br />

samouprava Faruk Feratoski.<br />

Nasproti planot na vladata<br />

ELS so dvojno pogolema<br />

potreba od sadovi za smet<br />

Soglasno Zakonot za javna ~istota, koj stapi na sila na 22 septemvri,<br />

2008 godina, Vladata na Republika Makedonija objavi<br />

tender za nabavka na okolu 22 iljadi sadovi za otpad, so postapka<br />

koja zavr{uva vo januari slednata godina.<br />

Za taa cel, ZELS gi sobra i gi sistematizira vo brojki<br />

potrebite od sadovi za otpad na edinicite na lokalnata<br />

samouprava vo zemjava. Na op{tinite vo Makedonija, vo momentov<br />

im se potrebni okolu pet iljadi plasti~ni i metalni kontejneri<br />

so zafatnina od 1100 do 5000 litri. Za potrebite na<br />

doma}instvata vo zemjava se potrebni okolu 34 iljadi kanti<br />

za otpad so volumen od 80 do 600 litri, a na gradovite im se<br />

potrebni okolu 12 iljadi urbani kanti so obem do 80 litri.<br />

Na ELS vo Makedonija zasega im se potrebni vkupno okolu<br />

50 iljadi sadovi za smet {to e pove}e od dvojno od planiranata<br />

brojka na Vladata za pomo{ na op{tinite. Ostatokot<br />

op{tinite }e treba da nabavat od svojot buxet.<br />

Poradi administrativnata postavenost koja vklu~uva<br />

deset “gradski” ELS, Gradot Skopje e specifi~en primer<br />

na me|uop{tinska sorabotka. Nadle`nostite vo vrska so<br />

re`imot na ISKZ se locirani vo gradskata administracija.<br />

Ovde, pak, e potrebno intenzivirawe na sorabotkata so<br />

gradskiot inspektorat vo procesot na analizirawe /procesirawe<br />

na barawata za B-dozvolite, osobeno pri kontrola<br />

na podatocite vklu~eni vo barawata. Ekspertite<br />

prepora~aa, vo slu~ajot na Grad Skopje, da se vospostavi<br />

regularna, institucionalno utvrdena sorabotka pome|u<br />

edinicata za ISKZ pri Gradot Skopje i edinicite za<br />

`ivotna sredina pri op{tinite vo Gradot Skopje.<br />

Golema e va`nosta na procesot podnesuvawe barawe od instalaciite<br />

i izdavawe B-dozvola od strana na op{tinite.<br />

Za ilustracija, instalaciite od sektorite klanica,<br />

farma, mesara nema da mo`at da apliciraat vo svojot del<br />

od IPARD fondot dokolku ne poseduvaat B-dozvola. A, najgolemiot<br />

broj na postojni B-ISKZ instalacii pripa|aat<br />

vo sektorite : industrija na minerali, proizvodstvo na<br />

hrana i farmi za intezivno `ivinarstvo i sviwarstvo.<br />

6 NEWSLETTER<br />

November, 2008


GLASILO<br />

noemvri,2008<br />

7<br />

EXPO REAL, 6-8 October 2008, Germany<br />

Macedonian municipalities take part in<br />

“Expo Real” in Germany again this year<br />

T<br />

hree Macedonian municipalities – Centar,<br />

Gostivar and Bitola – and the “Kozhuv”<br />

ski resort participated in the<br />

EXPO REAL Fair in Munich, Germany, in the<br />

period from 6 to 8 October 2008. This International<br />

Commercial Property Exhibition is<br />

attended by a large number of potential investors<br />

from all over the world, and this year,<br />

too, they were interested in “discovering”<br />

attractive projects and favourable investment<br />

conditions despite the ongoing global<br />

economic crisis. The presentation at the Fair<br />

was organized by GTZ (German Association<br />

for Technical Support) and the Foreign Investments<br />

Agency, Invest Macedonia.<br />

The Municipality of Bitola presented its project<br />

on the “Zabeni” industrial zone and a<br />

hotel; Centar Municipality took part with its<br />

project on “Cable Railway to the Millennium<br />

Cross,” and Gostivar Municipality – with the<br />

project “Business Centre and Sports Complex”.<br />

Presented at the Fair were projects of<br />

a total of 12 municipalities from Macedonia,<br />

including Aerodrom Municipality, which had<br />

sent seven projects: “Nice Hotels,” “Business<br />

and Residential Centre,” “First Skyscraper<br />

in Macedonia,” “Shopping Mall,” “Sports,<br />

Recreational and Entertainment Area,” “IT<br />

University” and “International Training and<br />

Research Centre”. Radovis Municipality sent<br />

its project “Trade Mall – Closed Market”; Valandovo<br />

Municipality – the project for “Housing<br />

and Business Complex”, Kocani Municipality<br />

– the projects for “Industrial Zone,<br />

Light Industry” and “Thermal Aqua Park”.<br />

Stip Municipality took part with the project<br />

“Kezovica Thermal Spa Complex”; Krusevo<br />

Municipality – with the project “Musica Ski<br />

Resort,” and Ohrid Municipality – with the<br />

project titled “Bavarian village”. The Municipality<br />

of Sveti Nikole presented its projects<br />

titled “Devil’s Wall” and “Spa Tourist Resort,”<br />

and Rosoman Municipality presented its<br />

project titled “Rehabilitation Centre”.<br />

A ZELS representative presented the projects<br />

of all the municipalities, particularly<br />

those that did not have their own representatives<br />

attending. Also presented at this Fair<br />

was Macedonia as a whole, as the positive<br />

place for investment. The Fair’s organizers<br />

welcomed the Macedonian delegation officially.<br />

On 8 October, in addition to the successful<br />

projects that presented Macedonia,<br />

a cocktail was organized as well, where the<br />

guests could taste the Macedonian wine.<br />

The cocktail was opened by the Deputy<br />

Minister of Local Self-Government, Faruk<br />

Feratoski.<br />

ZELS<br />

Project “B-Integrated Ecological Permits”<br />

Inter-municipal Cooperation<br />

– Necessity in Issuing<br />

B-Integrated Pollution and<br />

Preventive Control Permits<br />

In the first stage of realization of the “B-Integrated Ecological<br />

Permits” Project, ZELS implemented eight trainings<br />

on the procedure of issuing and preparing B-Integrated<br />

Permits, which is under the municipalities’ competence. Due<br />

to the conclusion that certain municipalities do not have defined<br />

capacities to implement this procedure, a special session<br />

was held at which the possible manners of establishing<br />

a mechanism of inter-municipal cooperation in this field was<br />

presented. The team of experts that worked with the representatives<br />

of the municipal administrations, concluded after<br />

the realization of the trainings that about 50 per cent of the<br />

total number of B-Integrated Pollution and Preventive Control<br />

(IPPC) installations are deployed in several municipalities:<br />

Veles, Bitola, Prilep, Kicevo, Kumanovo and the City of<br />

Skopje. In line with the legal regulations referring to human<br />

resources at the national level, the issuance of B-permits<br />

requires employment/appointment of a minimum of 85 persons<br />

in the local administrations (84 municipalities and the<br />

City of Skopje). Under the current conditions, this requirement<br />

poses a serious burden on most of the municipal administrations.<br />

At the same time, it is frequently the case that<br />

an employed person in charge of IPPC also performs various<br />

other tasks that are not in direct relation to the IPPC. This<br />

problem results in an inappropriate administrative treatment<br />

of the issues related to B- Integrated Permits. From the aspect<br />

of inappropriate human resources appointment, particularly<br />

in the municipalities with a small or medium number of<br />

installations (two to five), there is no IPPC-designated official<br />

or an officer is designated but is also burdened with other<br />

tasks. This category of municipalities has an urgent need to<br />

establish cooperation with the municipalities that are in a<br />

Contrary to Government’s<br />

Local Governance Units<br />

Have Twice Bigger Needs<br />

for Waste Containers<br />

In accordance with the Law on Public Hygiene, which came into<br />

force on 22 September 2008, the Government of the Republic<br />

of Macedonia has announced a bid for the procurement of about<br />

22,000 garbage containers, through a procedure that is to be completed<br />

in January next year.<br />

For this purpose, ZELS has estimated gathered and systematized, in<br />

figures, the needs of the local governance units in the country for<br />

garbage containers. At the moment, the municipalities in Macedonia<br />

need about 5,000 plastic and metal containers, the size of 1,100<br />

to 5000 liters. The households in the country need about 34,000<br />

waste bins the size of 80 to 600 liters, and the cities need about<br />

12,000 urban waste bins the size of 80 liters.<br />

For the time being, the local governance units in Macedonia need about<br />

50,000 garbage containers, which is twice more than the figure planned<br />

by the Government to assist the municipalities. The municipalities will<br />

have to purchase the remaining quantities from their own budgets.<br />

more advanced phase of implementing the IPPC regime.<br />

Due to the administrative set-up that includes ten ‘urban’ local<br />

governance units, the City of Skopje is a specific example<br />

of inter-municipal cooperation. The competences regarding<br />

the IPPC regime are located in the city administration. This,<br />

in turn, requires intensification of cooperation with the city<br />

inspectorate in the process of analyzing/processing the B-<br />

permit applications, particularly with regard to control of the<br />

application data. The experts recommended, in the case of<br />

Skopje City, to establish regular, institutionally established, cooperation<br />

between the IPPC unit of the City of Skopje and the<br />

environment units in the municipalities of the City of Skopje.<br />

The process of filing applications with the installations and<br />

the issuance of B-Permits on the part of the municipalities is<br />

of great importance. To illustrate, the installations concerning<br />

the sectors of slaughterhouse, farm and butchery will not be<br />

able to apply for the relevant parts of the IPARD Fund unless<br />

they have a B-Permit. And most of the existing B-IPPC installations<br />

belong to the following sectors: mineral industry, food<br />

processing and intense poultry and ham production farms.


Organizirani tematski seminari za novinarite<br />

Najneposredno zapoznavawe na mediumite<br />

so problemite i stavovite na ZELS<br />

Zaednicata na edinicite<br />

na lokalnata samouprava<br />

na Republika Makedonija<br />

– ZELS, vo ramkite na<br />

Proektot „Samostojnost na ZELS<br />

i uslugi (faza 2)” vo komponentata<br />

: Me|uop{tinska sorabotka-<br />

(komunikacii), na 21 i 22 noemvri,<br />

vo hotel „Molika” - Bitola, organizira<br />

seminar za novinari koi vo<br />

ramkite na svojot medium go sledat<br />

raboteweto na lokalnata samouprava<br />

ili pokonkretno, oblasta na<br />

urbanizmot.<br />

Vo ramkite na ovoj Proekt bea<br />

predvideni ~etiri seminari za<br />

novinarite od nacionalnite i<br />

lokalnite mediumi. Dosega se organizirani<br />

seminarite za obrazovanie<br />

(vo maj godinava), seminar za<br />

finansii (vo mesec oktomvri) i vo<br />

noemvri, be{e seminarot na tema<br />

„Urbanizmot - prepreki i predizvici<br />

za lokalnite vlasti”. Posledniot<br />

vo ovaa godina }e se odr`i vo<br />

vtorata polovina na mesec dekemvri<br />

i }e bide od oblasta na ruralniot i<br />

Thematic seminars organized for the reporters<br />

Media receive first-hand information<br />

on ZELS’ problems and viewpoints<br />

On 21 and 22 November<br />

2008, in “Molika” Hotel<br />

in Bitola, the Association<br />

of the Units of Local<br />

Self-Government of the<br />

Republic of Macedonia (ZELS) organized<br />

a seminar for the reporters who<br />

follow, on their media’s behalf, the<br />

work of local self-government in the<br />

concrete area of urbanism. The Seminar<br />

was part of the Project “ZELS’ Independence<br />

and Services (Phase 2)”,<br />

the component of “Inter-municipal<br />

Cooperation (Communications)”.<br />

Four seminars for the reporters from<br />

the national and local media had been<br />

envisaged within the frameworks of<br />

this Project. So far, ZELS has organized<br />

the seminars on education (in<br />

May this year), finance (in October),<br />

and the seminar on “Urbanism – Obstacles<br />

and Challenges for the Local<br />

Authorities”, in November 2008. The<br />

last seminar this year will be held in<br />

the second half of December, and will<br />

be devoted to rural and local economic<br />

development. The seminars are<br />

organized by the ZELS Committees,<br />

which present to the reporters their<br />

previous activities, the problems that<br />

the municipalities encounter in the<br />

relevant areas, the results achieved<br />

and the future courses of action.<br />

Actually, the goal of these seminars<br />

is to provide the reporters with firsthand<br />

information on ZELS’ work and<br />

activities, particularly in the spheres of<br />

great importance for the decentralization<br />

process in the entire country. In<br />

this way, the reporters will be able to<br />

inform the public in a better and more<br />

objective manner about the efforts and<br />

goals of the local governance units in<br />

these areas.<br />

In the area of finances, the representatives<br />

of the ZELS Finance Committee,<br />

i.e. the Mayor of Kisela Voda Municipality,<br />

Gjorgje Arsov, presented the Committee’s<br />

work, the municipalities’ sources<br />

of finance and the ZELS’ viewpoints<br />

aimed at achieving greater financial<br />

independence for the municipalities. It<br />

was pointed out that ZELS was lobbying<br />

before the central government in favour<br />

of an increase of the VAT percentage<br />

share – which now reaches 3 % – to<br />

6 %, and of the personal tax portion to<br />

a minimum of 30 %. On this occasion,<br />

a financial analysis of the municipalities<br />

in the countries of South-Eastern<br />

Europe was presented as well, showing<br />

that the Macedonian municipalities indeed<br />

have minimal funds at their dis-<br />

8 NEWSLETTER<br />

November,2008


GLASILO<br />

noemvri,2008<br />

9<br />

lokalniot ekonomski razvoj. Seminarite<br />

gi organiziraat Komisiite<br />

na ZELS, koi pred novinarite gi<br />

iznesuvaat dosega{nite aktivnosti<br />

na svojata Komisija, problemite<br />

so koi op{tinite se soo~uvale vo<br />

taa oblast, postignatite rezultati<br />

i idnite pravci na dejstvuvawe.<br />

Vsu{nost celta na organiziraweto<br />

na ovie seminari e tokmu neposredno<br />

zapoznavawe na novinarite so<br />

raboteweto i aktivnostite na<br />

ZELS, osobeno vo oblastite koi se<br />

osobeno va`ni vo procesot na decentralizacijata<br />

vo celata zemja.<br />

Na toj na~in novinarite }e mo`at<br />

podobro i objektivno da ja informiraat<br />

javnosta za zalo`bite i<br />

celite na edinicite na lokalnata<br />

samouprava vo ovie oblasti.<br />

Vo oblasta na finansiite, pretstavnicite<br />

od Komisijata za finansirawe,<br />

poto~no pretsedatelot<br />

na Komisijata, gradona~alnikot<br />

na op{tina Kisela Voda, \or|e Arsov<br />

go prezentira{e raboteweto<br />

na Komisijata, izvorite za finansirawe<br />

na op{tinite i stavovite<br />

na ZELS, so cel postignuvawe na<br />

pogolema finansiska nezavisnost<br />

na op{tinite. Be{e poso~eno deka<br />

ZELS, pred centralnta vlast lobira<br />

za zgolemuvawe na procentualnoto<br />

zafa}awe od DDV, koe<br />

sega iznesuva 3%, da bide 6%, a<br />

od personalniot danok najmaloto<br />

zafa}awe da iznesuva 30%. Pri toa<br />

be{e prezentirana i finansikata<br />

analiza na op{tinite od zemjite<br />

od Jugoisto~na Evropa, koja poka`a<br />

deka makedonskite op{tini navistina<br />

raspolagaat so minimalni<br />

sredstva za ostvaruvawe na svoite<br />

nadle`nosti.<br />

Seminarot za urbanizam, na tema<br />

„Urbanizmot - prepreki i predizvici<br />

za lokalnite vlasti” predizvika<br />

isto taka golem interes kaj<br />

mediumskite ku}i, koi ispratija<br />

svoi pretstavnici. Pretsedatelot<br />

na Komisijata za urbanizam pri<br />

ZELS, gradona~alnikot na op{tina<br />

Vasilevo, Slave Hristov, govore{e<br />

za aktivnostite na Komisijata. Bea<br />

prezentirani Zakonot za gradewe,<br />

Zakonot za grade`no zemji{te, i<br />

za poslednite zakonski izmeni so<br />

koi op{tinite dobivaat 80% od<br />

proda`bata na grade`noto zemji{te<br />

na nivnata teritorija. Sepak na<br />

seminarot be{e potencirano<br />

deka ZELS i ponatamu }e se zalaga<br />

grade`noto zemji{te, centralna<br />

vlast da go prefrli vo sopstvenost<br />

na op{tinite. Be{e prezentirana<br />

podgotvenata analiza „Politiki<br />

na ZELS za zemji{teto”, usvoena<br />

na posledniot Upraven Odbor na<br />

ZELS. Osoben interes kaj prisutnite<br />

predizvika Predlogot na ZELS<br />

za donesuvawe na zakon za bespravno<br />

izgradeni gradbi i neformalni<br />

naselbi, so {to, me|u drugoto se<br />

predlaga dosega izgradenite nelegalni<br />

objekti, dokolku e toa vo<br />

soglasnost so donesenite Detalni<br />

urbanisti~ki planovi da se legaliziraat<br />

vo celata zemja.<br />

Na dosega{nite seminari prisustvuva<br />

pretstavnici od pove}e nacionalnite<br />

i lokalnite mediumi,<br />

elektronski i pi{ani, me|u koi<br />

od „Utrinski vesnik”, „Dnevnik”,<br />

„Nova Makedonija”, „Ve~er”, Makedonskata<br />

informativna agencija,<br />

nedelnikot „Forum”, MTV, „Makedonsko<br />

radio”, Radio „Kanal 77”,<br />

„Radio Ohrid”, „A1”, „Kanal 5”,<br />

„Sitel”, „MTM” , „TV Kis”, TV „Orbis”,<br />

TV „Tera”.<br />

posal for the implementation of their<br />

competences.<br />

The Seminar on Urbanism, titled “Urbanism<br />

– Obstacles and Challenges<br />

for the Local Authorities” also provoked<br />

great interest among the media<br />

houses, which sent their representatives<br />

to attend. The President of the<br />

ZELS Committee on Urbanism, Mayor<br />

of Vasilevo Municipality Slave Hristov,<br />

spoke about the activities of his<br />

Committee. Presentations were held<br />

about the Law on Construction, Law<br />

on Construction Land, and the latest<br />

legal amendments that allocate to the<br />

municipalities 80 % of the amount<br />

obtained through sale of construction<br />

land on their territories. Yet, it was<br />

stressed at the Seminar that ZELS<br />

would continue to press the central<br />

government to transfer construction<br />

land into municipal ownership. Also<br />

presented was the prepared analysis<br />

“ZELS Land Policies,” adopted at the<br />

latest ZELS Managing Board. ZELS’<br />

proposal on adopting a law on the illegally<br />

built constructions and informal<br />

settlements provoked particular<br />

interest among the present, especially<br />

with the suggestion that the<br />

illegal facilities built to date be legalized<br />

throughout the entire country, in<br />

case they are in line with the adopted<br />

Detailed Urban Plans.<br />

Attending the seminars held so far<br />

were representatives from a number<br />

of national and local, both electronic<br />

and print, media including, “Utrinski<br />

Vesnik”, “Nova Makedonija,” and “Vecer”<br />

dailies, Macedonian Information<br />

Agency, “Forum” weekly, Macedonian<br />

National Television, Macedonian Radio,<br />

“Kanal 77” Radio, Radio Ohrid, A1<br />

TV, Kanal 5 TV, Sitel TV, MTM TV, Kis<br />

TV, Orbis TV, Tera TV, etc.


ZELS i UNDP<br />

Zapo^na Kampawa za<br />

informirawe na javnosta za<br />

standardite na Eti^kiot kodeks<br />

Na 20 noemvri, 2008 godina, Zaednicata na edinicite<br />

na lokalnata samouprava – ZELS, vo sorabotka so proektot<br />

“Borba protiv korupcijata za podobro upravuvawe”<br />

na Programata za razvoj na Obedinetite nacii - UNDP,<br />

ja zapo~naa kampawata za promocija na Eti~kiot kodeks<br />

na lokalnite funkcioneri i po{iroko informirawe<br />

na javnosta za postoeweto na eti~kite standardi.<br />

Preku TV spot, radio reklama, posteri, bro{uri i gostuvawa vo<br />

TV emisii, }e se informira celokupnata javnost za standardite<br />

na eti~koto odnesuvawe koi se propi{ani so Kodeksot.<br />

-,,Pove}e od 70 op{tinski soveti go usvoija Eti~kiot kodeks.<br />

Toa poka`uva deka lokalnite vlasti iskreno sakaat da<br />

vospostavat principi na profesionalno i ot~etno rabotewe.<br />

Smetame deka toa e patot kon steknuvawe na vistinska<br />

doverba kaj gra|anite, bidej}i celta na decentralizacijata e<br />

vlasta da se dobli`i do gra|anite i da se realiziraat podobri<br />

uslovi za `ivot na site”, istakna KoceTrajanovski, Prestedatel<br />

na ZELS, na pres konferencijata organizirana po<br />

povod zapo~nuvaweto na kampawata. Toj gi povika gra|anite<br />

vo sledniot period da bidat budni kontrolori na raboteweto<br />

na op{tinite i javno da ka`at kolku sekoj gradona~alnik,<br />

sekoja op{tina e transparentna, tolerantna, ima profesionalna<br />

administracija , ne e koruptivna, kolku e ot~etna<br />

pred gra|anite i kolku sorabotuva so niv .<br />

„O~ekuvame deka ovaa kampawa }e go pribli`i konceptot<br />

na Eti~kiot kodeks poblisku do gra|anite. Se nadevame<br />

deka do pretstojnite lokalni izbori }e se generira {iroka<br />

diskusija za va`nosta na integritetot na funkcionerite,<br />

no i za mo}ta na gra|anite da go nagradat eti~koto<br />

odnesuvawe so nivnite glasovi. UNDP }e se gordee dokolku<br />

Eti~kiot kodeks za lokalnite funkcioneri bide uspe{no<br />

i efektivno implementiran vo praktika, za{to toa }e bide<br />

znak na dobro upravuvawe i razvoj na lokalnite zaednici”,<br />

poso~i Maria Luiza Silva Mehijas, Postojan koordinatorna<br />

OON i Postojan pretstavnik na UNDP vo zemjava.<br />

Eti~kiot kodeks na lokalnite funkcioneri gi propi{uva<br />

zadol`itelnite standardi na odnesuvawe na lokalnite funkcioneri,<br />

kako {to se: transparentnosta, profesionalnosta,<br />

tolerantnosta, nekoruptivnosta, ot~etnosta i ovozmo`uvawe<br />

u~estvo na gra|anite. Funkcionerite imaat obvrska da go<br />

po~ituvaat kodeksot, a kampawata ima za cel da gi informira<br />

gra|anite, mediumite, delovnata zaednica, gra|anskiot sektor,<br />

kako i site drugi relevantni op{testveni faktori<br />

koi treba aktivno da vlijaat vrz doslednosta na lokalnite<br />

funkcioneri kon utvrdenite eti~ki standardi.<br />

ZELS and UNDP<br />

Public Information<br />

Campaign on Ethical<br />

Code Standards Begins<br />

On 20 November 2008, the Association of the Units of Local<br />

Self-Government (ZELS) and the United Nations Development<br />

Programme’s Project “Fighting Corruption to Improve<br />

Governance” launched a campaign for promoting the Ethical<br />

Code of Conduct for Local Government Officials and for<br />

broader information of the public about the existence of<br />

ethical standards. By way of TV spots, radio ads, posters,<br />

brochures and TV appearances, the entire public will be informed<br />

about the standards of ethical conduct prescribed by<br />

the Code. “More than 70 municipal councils have embraced<br />

the Ethical Code of Conduct. This shows that the local authorities<br />

sincerely want to establish principles of professional<br />

and responsible governance. We consider that this is<br />

the way to gaining citizens’ real confidence, because the goal<br />

of decentralization is bringing governance closer to the citizens<br />

and implementing better living conditions for all,” ZELS<br />

President Koce Trajanovski underlined at the press conference<br />

organized on the occasion of the campaign’s launch.<br />

He called on the citizens to be watchful controllers of the<br />

municipalities’ work in the forthcoming period and state in<br />

public how much each of the mayors and each of the municipalities<br />

are transparent, tolerant, have professional administration<br />

and are not corruptive, and how accountable and<br />

cooperative they are towards the citizens.<br />

“We expect this campaign to bring the concept of Ethical<br />

Code of Conduct closer to the citizens. We hope that, at the<br />

forthcoming local elections, a broad-based discussion will<br />

be generated on the importance of the officials’ integrity,<br />

as well as on the citizens’ power to award ethical conduct<br />

with their votes. UNDP will be proud if the Ethical Code of<br />

Conduct for Local Government Officials is successfully and<br />

effectively implemented in practice, because this will be<br />

a sign of good governance and development of the local<br />

communities,” pointed out Ms. Maria Luisa Silva Mejias, UN<br />

Resident Coordinator and UNDP Resident Representative<br />

in the country. The Ethical Code of Conduct for Local Government<br />

Officials prescribes the compulsory standards of<br />

conduct for the local government officials, such as: transparency,<br />

professionalism, tolerance, honesty, accountability<br />

and enabling citizen participation. The officials are obliged<br />

to respect the Code, and the campaign is aimed at informing<br />

the citizens, the media, the business community, the<br />

civil sector, as well as all other relevant social factors that<br />

are to influence actively the local government officials’ consistence<br />

with regard to the established ethical standards.<br />

10 NEWSLETTER<br />

November, 2008


LLASILO noewvpi, 2008 11<br />

Sredba na rakovodstvoto na ZELS so Ambasadorot Riker<br />

Na 19 noewvpi, Awbasadopot na SAD,<br />

vo Republika Makedonija, N.E Filip<br />

Rikep se spetna so pakovodstvoto na<br />

ZELS, so ppetsedatelot Koce Tpajanovski<br />

i potppetsedatelite Nevzat<br />

Bejta i Qubowip Janev, vo „Ku}ata na<br />

op{tinite” - adwinistpativnata zgpada<br />

na asocijacijata.<br />

Më 19 nëntor, Ambasadori i SHBA-ve,<br />

në Republikën e Maqedonisë, E.T Filip Riker<br />

u takua me udhëheqësinë e BNJVL-së,<br />

me kryetarin Koce Trajanovski dhe<br />

nënkryetarët Nevzat Bejta dhe Lubomir<br />

Janev, në ,,Shtëpinë e komunave” –<br />

ndërtesa administrative e asociacionit.<br />

Në takim përfaqësuesit e BNJVL-së<br />

theksuan se edhe përskaj problemeve dhe<br />

Takim i udhëheqësisë së BNJVL-së me Ambasadorin Riker<br />

Ulogata na ZELS e od isklu~itelno zna~ewe za<br />

razvojot na decentralizacijata vo Makedonija<br />

Na spedba ppetstavnicite od ZELS<br />

istaknaa deka i pokpaj ppoblewite i<br />

ppedizvicite so koi se soo~uvaat<br />

op{tinite vo izwinatite tpi i pol godini,<br />

ppocesot na decentpalizacija<br />

nappeduva. Be{e potencipano deka na<br />

po~etokot op{tinite se soo~ija so<br />

nasledeni dolgovi, so adwinistpacija<br />

na koja i bea potpebni obuki za<br />

sppoveduvawe na novite nadle`nosti,<br />

no toa postepeno se nadwinuva, we|u<br />

dpugoto i kako pezultat na podp{kata<br />

{to ZELS ja dobiva od Ppogpawata za<br />

pazvoj na Awepikanskata Vlada (YSAID)<br />

i od dpugi donatopi ppisutni vo<br />

na{ata zewja. Be{e izneseno deka<br />

Roli i BNJVL-së është me rëndësi të jashtëzakonshme<br />

për zhvillimin e decentralizimit në Maqedoni<br />

sfidave me të cilat ballafaqohen komunat<br />

në tre vite e gjysëm, procesi i decentralizimit<br />

avancohet. Ishte potencuar se në fillim<br />

komunat u ballafaquan me borxhe të<br />

trashëguara, me administratë të cilës i<br />

nevoiteshin trajnime për implementimin<br />

e kompetencave të reja, por ajo gradualisht<br />

tejkalohet, ndër të tjera edhe si rezultat<br />

i përkrahjes që BNJVL e merr nga Programi<br />

për zhvillim i Qeverisë Amerikane<br />

(USAID) dhe nga donatorë tjerë të pranishëm<br />

në vendin tonë. Ishte përmendur<br />

se BNJVL deri më tani arriti të ndikon që<br />

më shumë ndryshime ligjore, në dobi të<br />

implementimit më adekuat dhe zhvillimit<br />

të procesit të decentralizimit. Paraprakisht<br />

ishte potencuar se në rrjdhë është<br />

lobimi për ndryshime shtesë nga lëmia e<br />

▼<br />


▼<br />

ZELS dosega uspea da izdejstvuva<br />

pove}e zakonski izweni, vo polza na<br />

poadekvatno sppoveduvawe i odvivawe<br />

na ppocesot na decentpalizacijata.<br />

Ppi toa be{e potencipano<br />

deka vo tek e lobipaweto za dopolnitelni<br />

izweni od oblasta na finansipaweto<br />

na edinicite na lokalnata<br />

sawouppava so cel obezbeduvawe na<br />

pogolewa finansiska stabilnost na<br />

op{tinite. Vo tekot na pazgovopot,<br />

ppetsedatelot na ZELS upati blagodapnost<br />

do awbasadopot Rikep za poddp{kata<br />

{to SAD (Soedinetite<br />

Awepikanski Dp`avi), ppeku YSAID ja<br />

davaat na pove}e poliwa, we|u koi za<br />

peafipwacijata na aktivnostite na<br />

ZELS, u{te vo 2001 godina, za golewiot<br />

stepen na edukacija na lokalnata adwinistpacija<br />

za uspe{no sppoveduvawe<br />

na ppocesot na decentpalizacijata,<br />

powo{ta vo penovipaweto na<br />

golew bpoj u~ili{ta, obezbeduvaweto<br />

na kpeditniot Fond za zadol`uvawe na<br />

op{tinite za ppoekti od oblasta<br />

na enepgetska efikasnost, podgotovkata<br />

i pe~ateweto na golew<br />

bpoj ppipa~nici, bpo{upi, knigi od<br />

polza za lokalnite vlasti. Be{e naglaseno<br />

deka vo wowentov ZELS pealizipa<br />

eden wnogu va`en ppoekt za<br />

op{tinite zaedno so Ppogpawata za<br />

lokalna sawouppava na YSAID. Toa<br />

e ,,Baza na podatoci za kpeipawe na<br />

adekvatni i tewelni finansiski analizi,,<br />

koi }e poslu`at za kpeipawe na<br />

alatki so ~ija powo{ ZELS }e dobie<br />

dokuwentipana i jasna slika za postoe~kiot<br />

sistew na finansipawe na<br />

op{tinite i }e wo`e da ppedlaga i testipa<br />

ppedlozi i pe{enija za negovo<br />

podobpuvawe.<br />

Be{e potencipano deka edinstvoto<br />

koe vladee vo ZELS e isklu~itelen<br />

ppiwep vo na{ata zewja, kade nadvladuvaat<br />

intepesite na op{tinite,<br />

odnosno na gpa|anite, koi se stavaat<br />

nad paptiskite intepesi. Awbasadopot<br />

Filip Rikep izpazi zadovolstvo od pealizipaweto<br />

na ovaa spedba na koja<br />

nepospedno gi slu{na stavovite na<br />

ppetstavnicite na edinstvenata nacionalna<br />

asocijacija na edinicite<br />

na lokalnata sawouppava i kade izvopno<br />

se infopwipa{e za nejzinite dosega{ni<br />

aktivnosti, izgpadenite stavovi i idnite<br />

zalo`bi na lokalnite vlasti .<br />

- „ZELS iwa navistina wnogu va`na<br />

uloga vo va{ata zewja, vo celokupniot<br />

ppoces na decentpalizacijata, zatoa<br />

edinstvoto koe postoi tuka i koe e<br />

o~igledno bidej}i iwawe pped sebe<br />

ppetstavnici na tpi golewi paptii vo<br />

zewjava, navistina wi ppi~inuva zadovolstvo.<br />

Toa edinstvo tpeba da<br />

ppodol`i i da se potencipa pped<br />

gpa|anite, a osobeno e va`no da se istakne<br />

i pped lokalnite izbopi so cel<br />

gpa|anite da vidat deka ne se paboti<br />

za politi~ki poeni tuku vo centapot<br />

na vniwanieto e staven tokwu<br />

gpa|aninot”, istakna awbasadopot<br />

Rikep. Toj ponatawu se intepesipa{e<br />

i za sopabotkata na ZELS so Vladata,<br />

a ppisutnite gi infopwipa{e i za negovite<br />

posetite, {to dosega gi nappavil<br />

vo pove}e op{tini od zewjava.<br />

Na kpajot od spedbata, ppetsedatelot<br />

Tpajanovski ja iskopisti wo`nosta i go<br />

pokani Awbasadopot Rikep da ppisustvuva<br />

na ppetstojnoto Lenepalno Sobpanie<br />

na ZELS i na sve~eniot nastan na<br />

odbele`uvawe na pezultatite<br />

od<br />

tpigodi{noto sppoveduvawe<br />

na decentpalizacijata<br />

vo zewjava.<br />

▼<br />

financimit të njësive të vetëqeverisjes<br />

lokale me qëllim sigurimin e stabilitetit<br />

më të madh financiar të komunave.<br />

Në rrjedhat e bisedimeve,<br />

kryetari i BNJVL-së dërgoi falenderim<br />

deri te Ambasadori Riker për<br />

përkrahjen që SHBA-të (Shtetet e<br />

Bashkuara të Amerikës), nëpërmjet<br />

USAID e japin në më shumë fusha,<br />

ndër të cilat për riafirmimin e aktiviteteve<br />

që BNJVL, që nga viti 2001,<br />

për shkallën e lartë te edukimit të administratës<br />

lokale për implementim të<br />

suksesshëm të procesit të decentralizimit,<br />

ndihmën në renovimin e shumë<br />

shkollave, sigurimin e fondit kreditor<br />

për detyrimin e komunave për projekte<br />

nga lëmia e efikasitetit energjetik, përgatitja<br />

dhe shtypja e shumë doracakëve,<br />

broshurave, librave në dobi për<br />

pushtetet lokale. Ishte përmendur se për<br />

momentin BNJVL realizon një project<br />

shumë të rëndësishëm për komunat<br />

sëbashku me Programin për vetëqeverisje<br />

lokale të USAID. Ajo është ,,Baza e të dhënave<br />

për krijimin e analizave financiare<br />

adekuate dhe bazore,, të cilat do të shërbejnë<br />

për krijimin e veglave me ndihmën<br />

e së cilës BNJVL do të fiton fotografi të<br />

dokumentuar dhe të qartë për sistemin<br />

ekzistues të financimit të komunave dhe<br />

do të mundet të propozon dhe teston<br />

propozime dhe zgjidhje për përmirësimin<br />

e saj.<br />

Ishte potencuar se uniteti që udhëheq<br />

në BNJVL është shembull ekskluziv në<br />

vendin tonë, ku mbizotërojnë intereset e<br />

komunave, respektivisht të qytetarëve, të<br />

cilat vendosen nën intereset partiake. Ambasadori<br />

Filip Riker shprehu kënaqësi nga<br />

realizimi i këtij takimi i cili drejtpërdrejtë<br />

i dëgjoi qëndrimet e përfaqësuesve të asociacionit<br />

të vetëm kombëtarë të njësive<br />

të vetëqeverisjes lokale dhe ku burimisht<br />

u informua për aktivitetet e veta të deritanishme,<br />

qëndrimet e ndërtuara dhe përpjekjet<br />

e ardhshme të pushteteve lokale.<br />

-,, BNJVL me të vërtetë ka rol të<br />

rëndësishëm në vendin tonë, në procesin<br />

gjithpërfshirës të<br />

decentralizimit, për këtë<br />

uniteti që ekziston këtu<br />

dhe që është i dukshëm<br />

sepse para nesh kemi<br />

përfaqësues të tre<br />

partive politike të mëdha<br />

në vend, me të<br />

vërtetë më paraqet kënaqësi.<br />

Ky unitet duhet<br />

të vazhdon dhe të potencohet<br />

para qytetarëve,<br />

dhe veçanërisht<br />

është i rëndësishëm të<br />

theksohet edhe para zgjedhjeve<br />

lokale me qëllim<br />

që qytetarët të shikojnë<br />

se nuk bëhet fjalë<br />

për poena politikë por<br />

në qendrën e kujdesit është vendosur<br />

qytetari”, theksoi ambasadori Riker. Ai më<br />

tutje u interesua edhe për bashkëpunimin<br />

e BNJVL-së me Qeverinë, ndërsa të pranishmit<br />

i informoi edhe për vizitat e tij, që<br />

deri më tani i ka bërë në më shumë komuna<br />

nga vendi.<br />

Në fund të takimit, kryetari Trajanovski<br />

e shfrytëzoi mundësinë dhe e ftoi Ambasadorin<br />

Riker të merr pjesë në Kuvendin<br />

Gjeneral të BNJVL-së dhe në ngjarjen<br />

solemne të shënimit të rezultateve nga implementimi<br />

tre vjeqar i decentralizimit në<br />

vend.<br />

12 Nëntor, 2008<br />

GAZETË


LLASILO noewvpi, 2008 13<br />

Prodlabo~uvawe na sorabotkata na ZELS so Sobranieto na Republika Makedonija<br />

Pretsedatelot Trajko Veljanovski<br />

go poseti ZELS<br />

Ppetsedatelot na ZELS, Koce<br />

Tpajanovski i potppetsedatelot<br />

Nevzat Bejta na 14<br />

noewvpi, 2008 godina, vo<br />

ppostopiite na ZELS se<br />

sostanaa so Ppetsedatelot na Sobpanieto<br />

na Republika Makedonija,Tpajko<br />

Veqanoski.<br />

Spedbata be{e odp`ana so cel ppodlabo~uvawe<br />

na sopabotkata powe|u Sobpanieto<br />

na Republika Makedonija i<br />

ZELS, a osobeno popadi ogpowniot intepes<br />

na ZELS za ovozwo`uvawe na aktivna<br />

vklu~enost vo ppocesite na donesuvawe<br />

na zakonite od zna~ewe za pazvojot na sistewot<br />

na lokalnata sawouppava vo R.M.<br />

Vsu{nost vo taa nasoka neodawna ZELS<br />

pokpena inicijativa do Sobpanieto, vo negovite<br />

pawki da se fopwipa posebna<br />

Kowisija za lokalna sawouppava.<br />

Na spedbata, ppetsedatelot na ZELS,<br />

Koce Tpakanovski ja obpazlo`i inicijativata<br />

na ZELS za fopwipaweto na<br />

vakva kowisija, koja pe~e deka tpeba da<br />

ppetstavuva institucionalizipawe na<br />

dosega{nata uspe{na sopabotka na<br />

ZELS i Sobpanieto na RM.<br />

-,,Na{ata ideja e taa da bide wati~na<br />

kowisija na lokalnata sawouppava, vo<br />

koja ppetstavnicite od lokalnata vlas<br />

}e iwaat wo`nost da se ppoiznesat za<br />

zakonite koi se od va`nost za decentpalizacijata<br />

na vlasta vo zewjava. So<br />

toa }e se obezbedi povisok stepen na<br />

sopabotka we|u lokalnata vlast i zakonodavniot<br />

dow, {to }e bide vo nasoka<br />

na donesuvawe na kvalitetni i ppak-<br />

▼<br />

Thellim të bashkëpunimit të BNJVL-së me Kuvendin e Republikës së Maqedonisë<br />

Kryetari Veljanovski vizitoi BNJVL-në<br />

Kryetari i BNJVL-së, Koce Trajanovski<br />

dhe nënkryetari Nevzat Bejta më 14 nëntor,<br />

2008, në hapësirat e BNJVL-së u<br />

takuan me Kryetarin e Kuvendit të Republikës<br />

së Maqedonisë Trajkvo Velanovski.<br />

Takimi u mbajt me qëllim thellimin e<br />

bashkëpunimit ndërmjet Kuvendit të Republikës<br />

së Maqedonisë, dhe BNJVL-së, dhe<br />

veçanërisht për shkak të interesit të madh<br />

të BNJVL-së për mundësimin e kyqjes aktive<br />

në proceset e sjelljes së ligjeve me<br />

rëndësi për zhvillimin e sistemit të vetëqeverisjes<br />

lokale në R.M. Në të vërtetë në atë<br />

drejtim BNJVL para pak kohësh ngriti iniciativë<br />

deri te Kuvendi, në suazat e tij të formohet<br />

Komision i veçantë për vetëqeverisje<br />

lokale.<br />

Në takim, kryetari i BNJVL-së, Koce Trajanovski<br />

e propozoi iniciativën e BNJVL-së<br />

për formimin e këtij komisioni, i cila tha<br />

duhet të paraqet institucionalizim të<br />

bashkëpunimit të suksesshëm të deritanishëm<br />

të BNJVL-së dhe Kuvendit të R.M-së.<br />

-,,Ideja jonë është që ai të jetë komision<br />

amë i vetëqeverisjes lokale, ku përfaqësuesit<br />

e pushtetit lokal do të kenë mundësi të shprehen<br />

për ligjet që janë me rëndësi për decentralizimin<br />

e pushtetit në vend. Me atë<br />

do të sigurohet shkallë më e lartë<br />

bashkëpunimi ndërmjet pushtetit lokal<br />

dhe legjislativ, që do të jetë në drejtim të<br />

sjelljes së ligjeve të zbatueshme më kualitative<br />

dhe praktike”, theksoi Trajanovski dhe<br />

shtoi se duke ju falenderuar bashkëpunimit<br />

të suksesshëm me Qeverinë e R.M-së deri<br />

më tash janë sjellur më shumë ligje me dobi<br />

të madhe për implementimin e procesit të<br />

decentralizimit të pushtetit në vend. Ai i përmendi<br />

ndryshimet e Ligjit për taksa komunale,<br />

Ligjit për përbërësit mineral, ndërsa<br />

potencoi edhe sjelljen e Ligjit për tokë<br />

ndërtimore, të gjitha në dobi të sigurimit<br />

të stabilitetit më të madh financiar të komunave.<br />

Kryetari i Kuvendit të R.M-së, informoi<br />

për procesin e implementimit të Rregullores<br />

së re të Kuvendit të R.M-së, dhe veçanërisht<br />

për punën e trupeve të caktuara kuvendore.<br />

Veçanërisht u bisedua për modelin<br />

e funksionimit të ardhshëm të Komisionit<br />

për vetëqeverisje lokale si trup<br />

ekzistues kuvendor. Ky komision do të<br />

kishte komptencë të shqyrton Ligje të<br />

cilat drejpërdrejt kanë të bëjnë me vetëqeverisjen<br />

lokale në Republikë me çka do të<br />

kishin karatkter të Komisionit amë, derisa<br />

në të gjitha rastet tjera, kur Komisonet e<br />

tjera kuvendore do të shqyrtonin rregulla<br />

të cilat në mënyrë indirekte kanë të bëjnë<br />

me çështje të lidhura me vetëqeverisjen<br />

lokale, komisioni do të kishte karakter të<br />

komisionit të interesuar. Në rastin e dytë<br />

(kur ky komision do të paraqitet si “interesues”),<br />

do të mundet të sjell konkludime<br />

të cilat më pas do të jenë të<br />

shqyrtuara në diskutim Kuvendor dhe deputetët<br />

do të njoftohen me mendimin<br />

sipas çëshjtes përkatëse edhe nga ai amë<br />

por edhe nga komisioni i interesuar.<br />

-,,Iniciativa e BNJVL-së për formimin e<br />

Komisionit për vetëqeverisje lokale në<br />

suazat e pushtetit ligjdhënës shkaktoi simpati<br />

dhe përmirësim tek të gjitha subjektet<br />

politike. Shpresoj se deri në fund të këtij<br />

viti Kuvendi do të sjell vendim për ndryshim<br />

dhe plotësim të vendimit për organizimin<br />

e fushëveprimit të trupeve të Kuvendit dhe<br />

do ta formojmë këtë Komision për vetëqev-<br />


Formirana sobraniska Komisija za lokalna samouprava<br />

Nepospedno po spedbata, vo Slu`ben<br />

vesnik na RM, bp. 144 od 18 noewvpi, 2008<br />

godina be{e objavena sobpaniskata Odluka<br />

za izwenuvawe i dopolnuvawe na Odlukata<br />

za osnovawe na postojani pabotni<br />

tela na Sobpanieto na RM, so koja se<br />

fopwipa nova kowisija- Kowisija za<br />

lokalna sawouppava.<br />

Ytvpdeno e deka Kowisijata }e iwa<br />

ppetsedatel i 12 ~lena i nivni zawenici,<br />

a }e gi pazgleduva ppa{awata<br />

{to se odnesuvaat na:<br />

lokalnata sawouppava;<br />

tepitopijalnata opganizacija na<br />

lokalnata sawouppava na RM;<br />

sledeweto na pazvojot i wepkite na<br />

unappeduvawe na lok. sawouppava;<br />

sledeweto na sostojbite na tepitopijalnata<br />

opganizacija i na standapdite<br />

za golewinata;<br />

naselenieto i potpebite na lo kal -<br />

na ta sawouppava;<br />

sledeweto na sitewot, politikata,<br />

wepkite i instpuwentite za ostvapuvawe<br />

na popawnowepen pegionalen<br />

pazvoj i sledeweto na<br />

ostvapuvaweto i kopisteweto na<br />

spedsvata naweneti za pawnowepen<br />

pegionalen pazvoj.<br />

ti~no ppiwenlivi zakoni”, istakna Tpajanovski i dodade deka<br />

blagodapenie na uspe{nata sopabotka so Vladata na RM i<br />

so Sobpanieto na RM dosega se doneseni pove}e zakoni od<br />

ogpowna polza za sppoveduvawe na ppocesot na decentpalizacijata<br />

na vlasta vo zewjava. Toj gi navede izwenite na Zakonot<br />

za danoci na iwot, potoa izwenite na Zakonot za kowunalni<br />

taksi, Zakonot za winepalni supovini, a go potencipa<br />

i neodawne{noto donesuvawe na Zakonot za<br />

gpade`no zewji{te, site vo polza na obezbeduvaweto na<br />

pogolewa finansiska stabilnost na op{tinite.<br />

Ppetsedatelot na Sobpanieto na RM, infopwipa{e za ppocesot<br />

na iwplewentacija na noviot Delovnik na Sobbpanieto<br />

na RM, a osobeno za pabotata na utvpdenite sobpaniski tela.<br />

Osobeno se govope{e za wodelot na idnoto funkcionipawe<br />

na Kowisijata za lokalna sawouppava kako postojano Sobpanisko<br />

telo. Ovaa Kowisija bi iwala nadle`nost da pazgleduva<br />

Zakoni koi dipektno se odnesuvaat na lokalnata sawouppava<br />

vo Republikata za {to bi iwala kapaktep na wati~na Kowisija,<br />

dodeka vo site ostanati slu~ai, koga ostanatite Sobpaniski<br />

kowisii bi pazgleduvale ppopisi koi indipektno se<br />

odnesuvaat na ppa{awa povpzani so lokalnata sawouppava,<br />

kowisijata bi iwala kapaktep na zaintepesipana kowisija. Vo<br />

vtopiot slu~aj (koga ovaa<br />

kowisija }e se javi kako “zaintepesipana”),<br />

}e wo`e da donesuva<br />

zaklu~oci koi potoa }e<br />

bidat pazgleduvani vo Sobpaniska<br />

pasppava i ppa te ni ci -<br />

te }e se zapoznaat so wisleweto<br />

po soodvetnoto ppa{awe i od<br />

wati~nata no i od zaintepesipanata kowisija.<br />

-,,Inicijativata na ZELS za fopwipawe na Kowisija za<br />

lokalna sawouppava vo pawkite na zakonodavniot dow ppedizvika<br />

siwpatii i odobpuvawe kaj site politi~ki subjekti vo<br />

nego. Se nadevaw deka do kpajot na ovaa godina Sobpanieto }e<br />

donese odluka za izwenuvawe i dopolnuvawe na odlukata za<br />

opganizacijata i delokpugot na telata na Sobpanieto i }e<br />

ja fopwipawe ovaaa Kowisija za lokalna sawouppava, so {to<br />

bi ppidonele za natawo{no uspe{no pazvivawe na decentpalizacioniot<br />

ppoces i za pazvoj na dewokpatskoto op{testvo,<br />

istakna ppetsedatelot na Sobpanieto, Tpajko Veqanoski.<br />

Toj potencipa{e deka dosega{nata sopabotka so ZELS bila<br />

osobeno uspe{na ppi {to izpazi blagodapnost za podp{kata<br />

i powo{ta {to ZELS wu ja ppu`i na Sobpanieto ppi fopwipaweto<br />

na Kancelapiite za kowunikacija so gpa|anite, kade<br />

gpa|anite iwaat wo`nost da upatuvaat ppa{awa i da kowunicipaat<br />

so ppatenicite od nivniot pegion.<br />

Po spedbata, ppetsedatelite odgovapaa na bpojni<br />

ppa{awa od novinapite koi se odnesuvaa na sppoveduvaweto<br />

na natawo{niot ppoces na decentpalizacijata na vlasta vo<br />

zewjata, na ppoblewite i ppedizvicite so koi se soo~uvaat<br />

op{tinite i na~inite za nivno pazpe{uvawe.<br />

erisje lokale, me çka do të kontribojmë<br />

për zhvillimin e mëtejmë<br />

të suksesshëm të procesit të decentralizimit<br />

dhe për zhvillim të<br />

shoqërisë demokratike, theksoi<br />

kryetari i Kuvendit, Trajko Veljanoski.<br />

Ai potencoi se<br />

bashkëpunimi i deritanishëm me<br />

BNJVL-në ishte veçanërisht i<br />

suksesshëm me çka shprehu falenderim<br />

për përkrahjen dhe<br />

ndihmesën që BNJVL ja ofroi Kuvendit<br />

gjatë formimit të Zyrave<br />

për komunikim me qytetarët, ku<br />

qytetarët kanë mundësi të parashtrojnë pyetje dhe të komunikojnë<br />

me deputetët nga regjioni i tyre. Pas takimit, kryetarët u<br />

përgjigjën në shumë pyetje të gazetarëve të cilat bënin fjalë për<br />

implementimin e mëtejmë të decentarlizimit të pushtetit në vend,<br />

për problemet dhe sfidat me të cilat ballafaqohen komunat dhe<br />

mënyrat për zgjidhjen e tyre.<br />

U formua Komisioni kuvendor për vetëqeverisje lokale<br />

Menjëherë pas takimit, në Gazetën<br />

zyrtare të R.M-së, nr. 144 nga 18 nëntori,<br />

2008 ishte shpallur Vendim kuvendor për<br />

ndryshim dhe plotësim të Vendimit për<br />

themelimin e trupeve punuese të përhershme<br />

të Kuvendit të R.M-së, me çka formohet<br />

komision i ri –Komision për vetëqeverisje<br />

lokale.<br />

14 Nëntor, 2008<br />

Është përcaktuar se Komisioni do të ketë<br />

kryetar dhe 12 anëtarë dhe zëvendës të tyre,<br />

dhe do t’i shqyrton çështjet që kanë të bëjnë<br />

me:<br />

-vetëqeverisjen lokale, -organizimin<br />

territorial të vetëqeverisjes lokale të R.Msë,<br />

-përcjelljen e zhvillimit dhe masat e<br />

avancimit të vetëqeverisjes lokale, - përcjellja<br />

e gjendjeve të organizimit territorial<br />

dhe të standardeve për madhësinë, - popullatën<br />

dhe nevojat e vetëqeverisjes lokale,<br />

- përcjellje të sistemit, politika, masat dhe<br />

instrumentet për realizimin e zhvillimit të<br />

barabartë regjional dhe përcjellja e realizimit<br />

dhe shfrytëzimi i mjeteve të dedikuara për<br />

zhvillim të barabartë regjional.<br />

GAZETË


GLASILO<br />

Na 19 noemvri, vo pove}e od triesetina<br />

op{tini uspe{no be{e<br />

sprovedena „Akcija za bri{ewe<br />

na grafiti”. Inicijativa za akcijata<br />

dade pretsedatelstvoto na<br />

ZELS, kako rezultat na ~estite<br />

zabele{ki od op{tinite deka vo<br />

nivnite sredini ima pogolem broj<br />

na vulgarni i politi~ki grafiti<br />

koi ostavaat grd vpe~atok za okolinata.<br />

Akcijata be{e vo ramkite<br />

na doslednoto sproveduvawe na Zakonot<br />

za `ivotna sredina i Zakonot<br />

za javna ~istota. Za realizacijata i<br />

sledeweto na akcijata se formira<br />

koordinativno telo, sostaveno od<br />

pretstavnici od op{tinite i od<br />

ZELS. Akcijata }e prodol`i i ponatamu,<br />

do re~isi celosno bri{ewe<br />

na nedoli~ni poraki od javnite objekti<br />

niz site op{inite.<br />

- „Akcijata ne e naso~ena kon<br />

bri{ewe na grafitite koi pretstavuvaat<br />

svoevidno umetni~ko<br />

izrazuvawe, tuku kon „bri{ewe” na<br />

grdata slika vo na{ite op{tini”<br />

izjavi pretsedatelot na ZELS i<br />

gradona~alnik na Op{tina Gazi<br />

Baba, Koce Trajanovski, na denot<br />

na sproveduvaweto na akcijata, koj<br />

zaedno so golemiot broj gra|ani,<br />

pretstavnici od nevladiniot sektor,<br />

vrabotenite od u~ili{tata i<br />

gradinkite zema aktivno u~estvo vo<br />

akcijata.<br />

Akcijata opfa}a tri glavni poenti:<br />

- ~istewe na grdata slika prisutna<br />

vo na{ite sredini, - podignuvawe na<br />

noemvri, 2008<br />

Otstranuvawe na nedoli~nite<br />

natpisi preku akcijata<br />

„Bri[ewe na grafiti”<br />

svesta kaj naselenieto za zdrava i<br />

~ista okolina i treto nadle`nite<br />

vo sekoja op{tina }e poso~at i<br />

odredat lokacii na koi }e se postavat<br />

betonski panoa so odredeni<br />

dimenzii kade qubitelite na yidnata<br />

umetnost }e mo`at slobodno<br />

da gi poka`at svoite umetni~ki<br />

afiniteti. Istite panoa za vreme<br />

na politi~ki i drugi kampawi }<br />

e se koristat za postavuvawe na<br />

plakati. Vakov primer ve}e ima vo<br />

Op{tinata Gazi Baba.<br />

Po akcijata , soglasno Zakonot za<br />

javna ~istota, sekoj prekr{itel<br />

vo odnos na crtaweto nadvor od<br />

odredenite povr{ini }e bide sankcioniran<br />

od strana na komunalnite<br />

inspektori.<br />

15<br />

“Graffiti Erasing”<br />

Campaign for Removing<br />

Indecent Writings Begins<br />

“Graffiti Erasing” Campaign was conducted<br />

successfully in some thirty municipalities<br />

on 19 November 2008. The<br />

initiative for this campaign came from<br />

the ZELS presidency as a result of the<br />

frequent remarks of the municipalities<br />

that there was a large number of vulgar<br />

and politically motivated graffiti in<br />

their environments, which created bad<br />

impression about their surroundings.<br />

The campaign was conducted as part<br />

of the consistent implementation of<br />

the Law on Environment and the Law<br />

on Public Hygiene. A coordinative body<br />

was formed out of municipal and ZELS<br />

representative for monitoring the realization<br />

of the campaign, which will continue<br />

in the future until the all indecent<br />

messages are erased from the walls of<br />

the public facilities in all municipalities.<br />

“The campaign is not aimed at erasing<br />

graffiti that represent some kind of<br />

artistic expression, but at ‘erasing’ the<br />

ugly picture in our municipalities,” stated<br />

ZELS President and Mayor of Gazi<br />

Baba Municipality Koce Trajanovski on<br />

the day of the campaign, which took active<br />

part in this action side by side with<br />

the large number of citizens, NGO representatives,<br />

school and kindergarten<br />

employees.<br />

The campaign includes three key points:<br />

cleaning the ugly picture existing in our<br />

environments; raising public awareness<br />

about healthy and clean environment<br />

and, third, indicating locations on<br />

the part of the competent authorities<br />

in each municipality where concrete<br />

walls of certain dimensions will be installed<br />

for the wall-art lovers, so that<br />

they could freely show their artistic affinities.<br />

These same walls will be used<br />

for placing posters during political and<br />

other campaigns. An example of this already<br />

exists in Gazi Baba Municipality.<br />

After the campaign, in line with the<br />

Law on Public Hygiene, the communal<br />

inspectors will sanction every offender<br />

who will be caught drawing outside the<br />

designated areas.


Odr`ano ~etvrtoto generalno Sobarnie na NALAS<br />

Na 23 i 24 oktomvri, 2008 godina vo Tirana, Albanija,<br />

se odr`a ~etvrtoto Generalno sobranie na NALAS.<br />

Celiot nastan se sostoe{e od nekolku sesii, interesni<br />

i fokusirani na potrebite na lokalnite vlasti vo<br />

regionot. Prvata be{e posvetena na globalnata finansiska<br />

kriza i nejzinoto mo`no vlijanie na lokalnite samoupravi<br />

vo regionot, pri {to be{e dadena preporaka do lokalnite<br />

vlasti da vnimavat pri proektirawe na op{tinskite buxeti,<br />

odnosno tie da bidat konsolidirani i umereni i be{e<br />

dadena preporaka pretpazlivo da se pristapi kon pobaruvawe<br />

na krediti i revidirawe na ve}e zemenite krediti.<br />

Vtorata sesija be{e posvetena na diskusija so donatorite.<br />

Imeno, pretstavnicite na asocijaciite imaa mo`nost da<br />

gi spodelat svoite razmisluvawa<br />

so donatorite naj~esto<br />

prisutni vo regionot. Pri<br />

toa se poso~ija nekolku<br />

uspe{ni modeli na sorabotka<br />

so donatorite, kako taa {to<br />

ja ima SDC so ZELS i NALAS.<br />

Poslednata sesija se sostoe{e<br />

od samoto Generalno sobranije,<br />

kade se prezentiraa rezultatite<br />

od 2008 godina, kako i<br />

usvojuvawe na buxetot za 2009<br />

godina.<br />

NALAS holds its fourth general assembly<br />

NALAS held its fourth General Assembly<br />

in Tirana, Albania, on 23<br />

and 24 October 2008. The entire<br />

event consisted of several sessions, interesting<br />

and focused on the needs of the<br />

local authorities in the region. The first<br />

session was devoted to the global financial<br />

crisis and its possible influence on the<br />

local self-governments in the region, and<br />

a recommendation was sent to the local<br />

authorities to be careful when projecting<br />

their municipal budgets, which should be<br />

consolidated and moderate. It was also recommended to approach<br />

with caution the application for new loans and the review of the<br />

loans that had already been taken.<br />

The second session was dedicated to discussion with the donors.<br />

The representatives of the associations had an opportunity to share<br />

their thoughts with the donors that are most present in the region.<br />

In this, several successful models of cooperation with the donors<br />

were indicated, such as the one SDC has with ZELS and NALAS.<br />

The last session consisted of the General Assembly alone, at<br />

which the results achieved in 2008 were presented and the Budget<br />

was adopted for 2009.<br />

FISKALNA DECENTRALIZACIJA<br />

URBANO URBANO PLANIRAWE PLANIRAWE<br />

Vodena od od Nacionalna asocijacija na Op{tini od Republika Bugarija Vodena Vodena Asocijacija od Asocijacija na op{tini na op{tini i gradovi i gradovi od Slovenija od Slovenija<br />

Pilot procenka na na tro{oci na op{tinski uslugi<br />

Pregovori za za buxet pome|u asocijacija na lokalni samoupravi i centralnata<br />

vlast Preporaki Preporaki za model za model na procesi na procesi za odr`livo za odr`livo urbano urbano planirawe planirawe<br />

vlast Zadol`uvawe na lokalni samoupravi<br />

Podobruvawe Podobruvawe na procesite na procesite za urbano za urbano planirawe planirawe<br />

Zadol`uvawe Op[tinska finansiska lokalni baza samoupravi na podatoci<br />

Urbana Urbana ekonomija ekonomija I metodologii I metodologii za planirawe za planirawe<br />

Op[tinska Podobruvawe finansiska administracijata baza na podatoci na lokalnite danoci<br />

Urbana Urbana integracija integracija na neformalni na neformalni naselbi naselbi<br />

Podobruvawe na administracijata na lokalnite danoci<br />

ENERGETSKA EFIKASNOST<br />

UPRAVUVAWE NA CVRST OTPAD<br />

ENERGETSKA Vodena od asocijacija EFIKASNOST na op{tini na Kosovo<br />

UPRAVUVAWE Vodena od NA Stalna CVRST konferencija OTPAD na gradovi i op{tini - Srbija<br />

Vodena od asocijacija na op{tini na Kosovo<br />

Vodena od Stalna konferencija na gradovi i op{tini - Srbija<br />

Zgolemuvawe na javnata svest za energetska efikasnost<br />

Potencijal za reciklirawe vo JEE<br />

Zgolemuvawe Standardi i nagradi javnata za svest energetskata za energetska efikasnost efikasnost<br />

Potencijal Upravuvawe za reciklirawe i lokacija vo na JEE deponii<br />

Standardi Razvoj na op[tinski i nagradi za planovi energetskata za energetska efikasnost efikasnost<br />

Upravuvawe Procenka i lokacija na tro{ocite na deponii za uslugi za menaxirawe na cvrst otpad<br />

Razvoj Studii na na op[tinski konkretni planovi primeri za za energetska efikasnost<br />

Procenka Bazi na tro{ocite podatoci za za op{tinsko uslugi za upravuvawe menaxirawe na na cvrst otpad<br />

Studii na konkretni primeri za energetska efikasnost<br />

Bazi na podatoci za op{tinsko upravuvawe na cvrst otpad<br />

RAZVOJ NA ASOCIJACII<br />

RAZVOJ Vodena NA od zaednici ASOCIJACII na edinicite na lokalna samouprava na Republika Makedonija<br />

Vodena Uslugi od za zaednici itna reakcija na edinicite na lokalna samouprava na Republika<br />

Makedonija Uslugi za vzaemna obuka<br />

Uslugi Evro integracija za itna reakcija<br />

Uslugi Vzaemno vzaemna pregleduvawe obuka<br />

Evro integracija<br />

Vzaemno pregleduvawe<br />

FISCAL DECENTRALIZATION<br />

Run by the National Association of Municipalities of the Republic of Bulgaria<br />

Pilot assessment of expenditures for municipal services<br />

Negotiations on the budget between the association of local governments and<br />

the central government<br />

Incurring debts on the part of local governments<br />

Municipal finance database<br />

Improving local taxes administration<br />

ENERGY EFFICIENCY<br />

Run by the Association of Municipalities of Kosovo<br />

Promoting public awareness about energy efficiency<br />

Standards and awards for energy efficiency<br />

Development of municipal plans for energy efficiency<br />

Studies of concrete examples of energy efficiency<br />

ASSOCIATIONS’ DEVELOPMENT<br />

Run by the Association of the Units of Local Self-Government of the Republic of<br />

Macedonia<br />

Urgent reaction services<br />

Mutual training services<br />

Euro-integration<br />

Mutual audit<br />

URBAN PLANING<br />

Run by the Association of Municipalities and Towns of Slovenia<br />

Recommendations for a model of sustainable urban planning processes<br />

Improving the urban planning processes<br />

Urban economy and planning methodologies Urban integration of<br />

informal settlements<br />

SOLID WASTE MANAGEMENT<br />

Run by the Standing Conference of Towns and Municipalities of Serbia<br />

Recycling potential in SEE<br />

Location and management of dumpsites<br />

Assessment of the expenditures for solid waste management services<br />

Databases on municipal solid waste management<br />

16 NEWSLETTER<br />

November, 2008


GLASILO noemvri, 2008<br />

NALAS - Mre`a na asocijacii na lokalni vlasti od Jugoisto~na Evropa<br />

Fiskalnata decentralizacija, ekonomskiot i<br />

urban razvoj - aktuelni zaedni~ki aktivnosti na<br />

asocijaciite na lokalni vlasti od regionot<br />

ZELS e ~lenka na NALAS-Mre`a na Asocijacii na<br />

lokalni vlasti od Jugoisto~na Evropa, od samoto nejzino<br />

osnovawe. Mre`ata ja so~inuvaat 13 ~lenki - nacionalni<br />

asocijacii koi pokrivaat pove}e od 4000 edinici na<br />

lokalna vlast ili pove}e od 80 milioni gra|ani.<br />

Idejata za vospostavuvawe na vakva Mre`a be{e iznesena<br />

na prviot Forum na gradovi i regioni na Jugoisto~na<br />

Evropa odr`an vo Skopje vo noemvri, 2000 godina. Ova<br />

be{e prosledeno so Rezolucija usvoena od Kongresot<br />

na lokalni i regionalni vlasti na Evropa za vreme na<br />

Plenarnata sesija vo Strazburg, vo 2001 godina, kade<br />

be{e promovirana idejata deka asocijaciite na lokalni<br />

vlasti }e ja jaknat lokalnata demokratija vo<br />

Jugoisto~na Evropa. Poddr{kata i vrskata<br />

me|u Kongresot i NALAS se oddr`uva do<br />

denes, koga ve}e NALAS zastanuva na sopstveni<br />

noze so formiraweto na Sekretarijat na<br />

NALS, ~ij izvr{en direktor e g-din Kelmend<br />

Zajazi, koj zaedno so nekolkute mladi profesionalci<br />

vo Sekretarijatot se na postojana<br />

usluga na barawata na ~lenkite na NALAS.<br />

Sedi{teto na Sekretarijatot e smesteno vo<br />

Skopje, tokmu vo prostoriite na ZELS vo<br />

,,Ku}ata na op{tinite”.<br />

Mre`ata na asocijaciite e podr`ana od<br />

[vajcarskata agencija za razvoj i sorabotka<br />

(SDC), od Germanskata agencija za tehni~ka<br />

sorabotka (GTZ) i Inicijativata za lokalna<br />

demokratija na Institutot otvoreno op{testvo (LGI).<br />

NALAS odneodamna mnogu blisku sorabotuva i so razni<br />

va`ni ~initeli involvirani vo lokalnata demokratija<br />

na Jugoisto~na Evropa, kako {to e Sovetot na Evropski<br />

op{tini i regioni (CEMER), Asocijacijata na agencii za<br />

lokalna demokratija (ALDA), Centarot za ekspertizi za<br />

lokalni reformi pri Sovetot na Evropa i Asocijacijata<br />

na metropoli i gradovi na Avstrija.<br />

Uspe{noto funkcionirawe na Mre`ata, me|u drugoto e<br />

i rezultat na sli~nite problemi so koi se soo~uvaat<br />

nejzinite ~lenki vo gradeweto na sistemot na lokalna<br />

vlast, vo ramkite na sekoja dr`ava poedine~no.<br />

^lenki na NALAS<br />

Asocijacija na op{tini na Albanija; Asocijacija na gradona~alnici<br />

i lokalni zaednici od Moldavija; Asocijacija na gradovi<br />

i op{tini na Republika Srpska; Asocijacija na op{tini<br />

i gradovi na Federacijata Bosna i Hercegovina; Asocijacija<br />

na op{tini i gradovi od Slovenija; Asocijacija na op{tini od<br />

Kosovo; Nacionalna asocijacija na op{tinite od Republika Bugarija;<br />

Nacionalna liga na asocijaciii na gradona~alnici od<br />

Moldavija;Romanska federacija na lokalni avtoriteti; Stalna<br />

konferencija na gradovi i op{tini na Srbija; Unija na op{tini<br />

od regionot Marmara-Turcija; Unija na Op{tini od Crna Gora i<br />

zaednicata na edinicite na lokalna samouprava na Republika<br />

Makedonija. Vo mre`ata ~lenuvaat i nekolku pridru`ni ~lenki.<br />

17<br />

NALAS - Network of National Associations of the Local Authorities in Southeast Europe<br />

Fiscal Decentralization, Economic and Urban<br />

Development – Current Common Activities of the<br />

Associations of Local Authorities in the Region<br />

ZELS is a member of NALAS, the Network of National<br />

Associations of the Local Authorities in Southeast Europe,<br />

ever since its foundation. The Network has 13 members – national<br />

associations – that cover more than 4000 local governance<br />

units or more than 80 million citizens.<br />

The idea to establish such a Network was presented at the<br />

first Forum of Towns and Regions of Southeast Europe which<br />

was held in Skopje in November 2000. This was followed by<br />

a Resolution that was adopted at the Congress of Local and<br />

Regional Authorities of Europe during the Plenary Session in<br />

Strasbourg in 2001, where the idea was promoted that the associations<br />

of local authorities would promote local democracy<br />

in Southeast Europe. The support and connection between the<br />

Congress and NALAS is maintained to date, when NALAS is already<br />

standing on its own feet, with the formation<br />

of the NALAS Secretariat, with Mr. Kelmend Zajazi<br />

as its Executive Director, who, together with<br />

several young professionals in the Secretariat, is<br />

at the service of the NALAS Members all the time,<br />

to answer their requests. The Secretariat’s Headquarters<br />

is located in Skopje, in the ZELS Premises<br />

– the House of Municipalities.<br />

The Associations’ Network is supported by the<br />

Swiss Agency for Development and Cooperation<br />

(SDC), the German Agency for Technical Cooperation<br />

(GTZ) and the Initiative for Local Democracy<br />

of the Open Society Institute (LGI). As of recently,<br />

NALAS has also started cooperating very<br />

closely with various important factors involved in<br />

the local democracy of Southeast Europe, such as the Council<br />

of European Municipalities and Regions (CEMER), the Association<br />

of Local Democracy Agencies (ALDA), the Centre for<br />

Expertise on Local Reforms at the Council of Europe, and the<br />

Association of Cities and Towns of Austria.<br />

The Network’s successful functioning is also a result of the<br />

similar problems that its members encounter in building the<br />

local governance systems within each state in particular:<br />

similarities in their systems of public administration inherited<br />

from the socialist period; the started process of decentralization<br />

of competences from the central to the local levels, virtually<br />

at the same time in each of them, supplemented with<br />

the process of transition of the political system, as well as the<br />

process of EU integration of each of these countries.<br />

NALAS Members<br />

Association of the Municipalities of Albania; Association of the Mayors<br />

and Local Communities of Moldavia; Association of Towns and<br />

Municipalities of Republika Srpska; Association of Municipalities and<br />

Towns of the Federation of Bosnia and Herzegovina; Association of<br />

Municipalities and Towns of Slovenia; Association of the Municipalities<br />

of Kosovo; National Association of the Municipalities of the Republic<br />

of Bulgaria; National League of the Associations of Mayors of<br />

Moldavia; Romanian Federation of Local Authorities; Standing Conference<br />

of Towns and Municipalities of Serbia; Union of Municipalities<br />

of Marmara Region, Turkey; Union of Municipalities of Montenegro<br />

and Association of the Units of Local Self-Government of the Republic<br />

of Macedonia. The Network also has several associate members.


Sli~nosti vo nasledeniot sistem na javna administracija<br />

od socijalisti~kiot period; potoa zapo~nat proces<br />

na decentralizacija na nadle`nostite od centralno<br />

na lokalno nivo, vo sekoja od niv vo re~isi ist period,<br />

nadopolnet so procesot na tranzicija na politi~kiot<br />

sistem kako i procesot na Evro-integracii na sekoja od<br />

ovie zemji .Sli~nostite na ~lenkite na NALAS se zasnovaat<br />

i na golemata podr{ka {to site ja dobivaat od<br />

me|unarodnata zaednica za unapreduvawe na poedini<br />

oblasti na sistemot na lokalna samouprava. Toa dovede<br />

do vospostavuvawe na dobri modeli na funkcionirawe<br />

vo poedini oblasti koi mo`e da se najdat nasekade vo<br />

regionot. Na primer, nekoi zemji naprednale vo administrirawe<br />

na danokot na imot, nekoi drugi vo izrabotka<br />

na formuli za transferi na namenski dotacii i drugo.<br />

Toa sozdava odli~na osnova za razmena na iskustva<br />

pome|u ~lenkite na NALAS. Sekoja ~lenka mo`e da nau~i<br />

od drugite iskustva nezavisno od toa kolku taa zemja ima<br />

unapreden sistem na lokalna vlast vo celina. Postoi<br />

golema verojatnost deka, poradi gorenavedeniot kontekst,<br />

dobar model koj doa|a od edna ~lenka na NALAS<br />

mo`e lesno da se replicira vo druga zemja na NALAS.<br />

Tokmu zatoa NALAS e vo faza na razvoj na mre`a na eksperti<br />

vo razni oblasti povrzani so lokalnata vlast.<br />

Formirani se 5 rabotni grupi koi gi pokrivaat slednite<br />

oblasti: Fiskalna Decentralizacija, Urbano<br />

planirawe, Upravuvawe so cvrst otpad, Energetska<br />

efikasnost i Razvoj na asocijacii. Sekoja rabotna grupa<br />

e vodena od ~lenka na NALAS. ZELS ja vodi rabotnata<br />

grupa za razvoj na asocijacii. Katica Dimovska- Talevska,<br />

Krste Andonovski, @ika Stojanovski, Viktor Arnaudov<br />

i Vene Tasev se nekolku od ekspertite od Makedonija<br />

koi se vklu~eni vo rabotnite grupi.<br />

Vo fokusot na aktivnostite na NALAS e fiskalnata decentralizacija.<br />

Toa e prioritet na skoro site ~lenki<br />

na NALAS, kade e prisuten golemiot raspon me|u obemot<br />

na nadle`nosti koi se dodeleni i finansiskite sredstva<br />

koi se dadeni na raspolagawe na lokalnata vlast.<br />

Zatoa edna od prvite aktivnosti koja e vo zavr{na faza<br />

na realizacija e razmena na iskustvata pome|u ~lenkite<br />

vo gradeweto na fiskalnata politika, a posebno vo<br />

ulogata na Asocijacijata na lokalnite vlasti vo pregovori<br />

so Ministerstvoto za finansii. Asocijacijata<br />

na op{tini od Republika Bugarija (NAMRB) go predvodi<br />

ovoj prv proekt na NALAS.<br />

Vtor prioritet na Mre`ata se ekonomskiot i urban<br />

razvoj na zaednicite vo regionot. Procesot na urbano<br />

planirawe se odviva pozabeveno vo odnos na potrebata<br />

i potencijalot za razvoj. Pra{awata okolu imotnopravnite<br />

odnosi na zemji{teto se ne re{eni ili ektstremno<br />

centralizirani. Lokalnata vlast ne e vo<br />

mo`nost da go vodi procesot na urbanisti~kiot razvoj.<br />

Zatoa rezvojot e nekontroliran, spontan i neodr`liv.<br />

NALAS zapo~na so aktivnosti vo ova nasoka. Najprvin se<br />

raboti na procesot na integrirawe na neformalnite<br />

naselbi, vo soglasnost so preporakite na Vienskata deklaracija.<br />

Zapo~nat e pilot proekti vo Albanija i Republika<br />

Srpska. Slovene~kata Asocijacija (SOS) obezbeduva<br />

vrvni eksperti od sverata na urbanizmot, kako<br />

{to e Zoran Vitorovi}, Rakovoditel na Sektor na Urbanizm<br />

vo Dom`ale. Slednite ~ekori }e ja opfatat prevencijata<br />

na neformalnite gradbi i spontaniot razvoj. ]e<br />

se raboti na gradewe na efikasen proces na planirawe.<br />

Na koristewe na ekonomski i statisti~ki pokazateli,<br />

kako i javno u~estvo vo procesot na planirawe.<br />

Preku ovie i mnogu drugi tekovni i idni proekti, NALAS<br />

sistematski }e ja dokumentira sostojbata vo Jugoisto~na<br />

Evropa, }e prepoznava dobri modeli i re{enija na problemite,<br />

}e nudi preporaki i instrukcii za asocijaciite<br />

na lokalni samoupravi i za lokalnite avtoriteti,<br />

}e razviva stavovi i argument za zakonodavstvoto i }e<br />

razviva drugi produkti koi zaedno }e ja so~inuvaat Bazata<br />

na znaewa na NALAS, dostapna na veb stranata:<br />

www.nalas.eu<br />

Similarities among the NALAS members are also based<br />

on the great support that they all receive from the international<br />

community in promoting certain areas of the local<br />

governance system. This has led to establishing good<br />

operational models in certain areas that can be found<br />

all around the region. For instance, some countries have<br />

advanced in the administration of the property tax, others<br />

– in the preparation of earmarked subsidies transfer<br />

forms, etc. This creates an excellent basis for exchanging<br />

experiences among the NALAS members. Each member<br />

can learn from the experiences of the others regardless of<br />

how much the system of local governance of that country<br />

is advanced as a whole. There is a great possibility that, in<br />

the above context, a good model that comes from one NA-<br />

LAS member may easily be replicated in another NALAS<br />

member country.<br />

That is precisely why NALAS is in a phase of developing<br />

a network of experts in various spheres related to local<br />

governance. Five working groups have been formed, covering<br />

the following spheres: fiscal decentralization, urban<br />

planning, solid waste management, energy efficiency and<br />

associations’ development. Each working group is led by a<br />

NALAS member. ZELS runs the working group for development<br />

of associations. Katica Dimovska-Talevska, Krste<br />

Andonovski, Zika Stojanovski, Viktor Arnaudov and Vene<br />

Tasev are a few of the experts from Macedonia who are<br />

included in the working groups.<br />

In the focus of NALAS’ activities is fiscal decentralization.<br />

This is a priority for virtually all NALAS members, which<br />

manifest a significant gap between the scope of competences<br />

assigned to local governance and the finances at<br />

the local government’s disposal. Therefore, one of the first<br />

activities that are in the final phase of realization is the exchange<br />

of experiences among the members with regard to<br />

building fiscal policy, and particularly the role of the local<br />

authorities’ association in the negotiations with the Ministry<br />

of Finance. The Association of the Municipalities of the<br />

Republic of Bulgaria (NAMRB) is running this first NALAS<br />

Project.<br />

The second priority of the Network is economic and urban<br />

development of the communities in the region. The process<br />

of urban planning progresses slower compared to<br />

the need and potential for development. The property and<br />

legal status of the land is either unresolved or extremely<br />

centralized. Local governance is not in a position to run<br />

the process of urban development. Therefore, this development<br />

is uncontrolled, spontaneous and non-sustainable.<br />

NALAS has started activities in this sphere as well. First, it<br />

is working on the process of integrating the informal settlements,<br />

in line with the recommendations of the Vienna<br />

Declaration. Pilot projects have commenced in Albania and<br />

Republika Srpska. The Slovenian Association, SOS, provides<br />

top experts in the sphere of urbanism, one of them<br />

being Zoran Vitorovic, Head of the Sector for Urbanism in<br />

Domzale. The next steps will include prevention of informal<br />

constructions and spontaneous development. Efforts will<br />

also be devoted to building an efficient planning process,<br />

using economic and statistical indicators and pubic participation<br />

in the planning process.<br />

Through these and many other current and future projects,<br />

NALAS will be systematically documenting the situation<br />

in Southeast Europe, recognizing good models and<br />

solutions to the problems, offering recommendations and<br />

instructions to the local governance associations and local<br />

authorities, developing standpoints and arguments for the<br />

legislature, and developing other products that will create<br />

together the NALAS Base of Knowledge, available on the<br />

following web site: www.nalas.eu .<br />

18 NEWSLETTER<br />

November, 2008


GLASILO noemvri, 2008<br />

Vo organizacija na ZELS, Rabotilnica za PR na op{tinite<br />

Pozitivno spravuvawe so krizata<br />

-poen za op{tinata<br />

„Krizno komunicirawe, strategija i dejstvuvawe” be{e<br />

nose~kata tema na rabotilnicata na ~lenovite na<br />

Mre`ata na lica za odnosi so javnost na op{tinite, {to<br />

ZELS ja organizira{e vo Mavrovo i koja e treta po red,<br />

od predvidenite ~etiri rabotilnici vo oblasta na komunikaciite,<br />

vo ramkite na Proektot „Samostojnost na<br />

ZELS i uslugi (faza 2)” podr`an od [vajcarskata agencija<br />

za razvoj (SDC).<br />

Ovaa tema predizvika golem inters kaj ~lenovite na<br />

Mre`ata na PR licata, istaknuvaj}i deka }e im bide od<br />

golema polza vo uslovi koga mediumite bespo{tedno baraat<br />

informacii i „napa|aat” golem broj na op{tini, osobeno<br />

vo domenot na nivnoto finansiko i transparentno<br />

rabotewe. Be{e uka`ano deka sekoja op{tina bi trebalo<br />

da ima lice za odnosi so javnost, predvideno i so odredbite<br />

za sistematizacijata na vrabotenite vo op{tinite,<br />

utvrdeno od Agencijata za dr`avni slu`benici. Vo uslovi<br />

na kriza, op{tina bi trebalo da ima prethodno razraboteno<br />

pove}e planovi za dejstvuvawe vo kriza, odnosno<br />

bi bilo polezno prethodno da gi predvidi i proektira<br />

oblastite vo koi op{tinata bi bila najranliva i lesna<br />

meta za mediumski napad. Be{e potencirano deka od<br />

posebno zna~ewe e navremenoto formirawe na krizen<br />

{tab, so imenuvani ~lenovi, koi }e gi imaat informaciite,<br />

}e ja podgotvuvaat strategijata za dejstvuvawe i }e<br />

upravuvaat so krizata. Anga`iraniot media –ekspertot<br />

osobeno potencira deka sekoja kriza treba da bide iskoristena<br />

vo sopstvena polza, odnosno pozitivnoto spravuvawe<br />

so krizata mo`e samo da dade pozitivni poeni za<br />

op{tinata, a ne da se do`ivee fijasko i da ima negativni<br />

posledici za op{tinata. Pri toa bea izneseni i odredeni<br />

prakti~ni primeri kade prisutnite rabotea na poleto<br />

na sovladuvawe na nametnati primeri na kriza.<br />

Na rabotilnicata, ~lenovite na Mre`ata na lica za<br />

odnosi so javnost na op{tinite, formirana pri ZELS,<br />

isto taka, razmenija i informacii za aktivnosti vo<br />

svoite op{tini, za problemite so koi se soo~uvaat vo<br />

raboteweto, pobaraa soveti od svoite kolegi za nadminuvawe<br />

na odredeni sostojbi. Bea izneseni i idei za<br />

ponatamo{nata rabota na Mre`ata i za neophodnosta<br />

od nadograduvawe na licata za odnosi so javnost koi<br />

rabotat vo op{tinite. Tie istaknaa deka tokmu PR-ite,<br />

koi treba da pretstavuvaat ogledalo na op{tinata pred<br />

mediumite, odnosno pred javnosta, ne posetuvaat re~isi<br />

nikakvi obuki. Pri toa izrazija golemo zadovolstvo od<br />

aktivnostite {to ZELS gi prezema na ova pole. Od diskusiite<br />

proizleze i zaklu~okot deka mal broj op{tini<br />

posvetuvaat vnimanie na nadograduvawe i obu~uvawe na<br />

svoite PR lica.Materijata za odnosi so javnost e navistina<br />

kompleksna, postojano promenliva i bara licata<br />

za odnosi so javnost postojano da gi sledat promenite i<br />

sovremenite dostignuvawa na ova pole. Za toa e potrebno<br />

prezemawe na kontinuirano nadograduvawe na sposobnostite<br />

i ve{tinite za odnosi so javnost, kako i razmena<br />

na iskustva od kolegite od op{tini kako od na{ata zemja<br />

taka i od op{tinite od zemjite vo Evropa i regionot.<br />

19<br />

ZELS organizes Workshop on Municipal PR<br />

Positive Crisis Management<br />

– a Score for the Municipality<br />

“Crisis communication, strategy and action” was the main<br />

topic of the Workshop held for the members of the Municipal<br />

Public Relations Officers’ Network, which ZELS organized in<br />

Mavrovo. This was the third of the four workshops envisaged<br />

in the sphere of communications as part of the “ZELS’<br />

Independence and Services (Phase 2)” Project, which is supported<br />

by the Swiss Agency for Development (SDC).<br />

The topic caused great interest among the PR Network’s<br />

members, who underlined that it would be of great benefit<br />

to them in conditions where the media ruthlessly sought<br />

information and “attacked” a large number of municipalities,<br />

particularly with regard to their financial operations<br />

and transparency. It was pointed out that each municipality<br />

should have a PR officer, as envisaged by the regulations<br />

concerning municipalities’ staffing system and established<br />

by the Agency for Public Servants. In crisis conditions, the<br />

municipalities should have previously elaborated plans for<br />

action in a situation of crisis, i.e. it would be useful to predict<br />

in advance the spheres in which they would be most vulnerable<br />

and easy targets for media attacks. It was stressed that<br />

timely formation of crisis headquarters was of particular importance,<br />

with appointed members who will have the information,<br />

prepare the strategy for action and manage the crisis.<br />

The media expert engaged at the Workshop underlined<br />

that the municipalities should use each crisis to their own<br />

benefit, i.e. the positive crisis management may only bring<br />

positive scores to the municipalities and save them from a<br />

fiasco or negative consequences. Also presented on this occasion<br />

were some practical examples, which the participants<br />

used to exercise dealing with imposed crisis cases.<br />

At the Workshop, the members of the Municipal Public Relations<br />

Officers’ Network, formed at ZELS, also exchanged<br />

information on the activities in their municipalities and the<br />

problems they encountered in their work, and sought advice<br />

from their colleagues on overcoming certain situations. Also<br />

presented were some ideas for the Network’s further action<br />

and the need for building the skills of the PR officers working<br />

in the municipalities. The participants stressed that the PR<br />

officers, who actually represented the municipalities before<br />

the media, i.e. the public, were virtually not attending any<br />

training. In this, they expressed great pleasure with the activities<br />

that ZELS was taking up in this regard. The discussions<br />

resulted in the conclusion that a small number of municipalities<br />

devote attention to upgrading and training of their PR officers.<br />

The PR work is really complex, keeps changing all the<br />

time, and seeks from the PR officers to constantly follow the<br />

changes and advanced accomplishments in this domain. This<br />

requires continuous upgrading of the skills and knowledge<br />

related to public relations, as well as exchange of experiences<br />

among the counterparts, both from the municipalities in<br />

the country and those of the municipalities in the counties of<br />

Europe and the region.


Vo organizacija na ZELS<br />

Rabotilnici za vrabotenite vo IT<br />

odelenijata na op{tinite<br />

ZELS, vo ramkite na proektot<br />

„Samostojnost na ZELS i uslugi<br />

(2 faza), na 27-29 noemvri,<br />

vo Bitola ja organizira{e<br />

prva rabotilnica od sferata na<br />

IT tehnologijata i nejzinoto primenuvawe<br />

vo op{tinite. Poto~no<br />

naslovot na ovaa rabotilnica<br />

be{e „Sogleduvawe na potrebite<br />

na op{tinite vo oblasta na IKT”<br />

na koja u~estvuvaa pretstavnici<br />

od IT oddelenijata na okolu desetina<br />

op{tini i pretstavnici<br />

od ministerstvata za transport<br />

i vrski i informati~ko<br />

op{testvo. Rabotilnica ja otvori<br />

gradona~alnik na Op{tina<br />

Probi{tip, Du{ko Jovanovski,<br />

~len na komisijata za E-Op{tini<br />

pri ZELS.<br />

Na po~etokot na mesec noemvri }<br />

e bide organizirana i vtorata<br />

rabotilnica na tema „Definirawe<br />

na IKT proekti i prezentirawe na<br />

mo`ni idei i re{enija”. ]e se govori<br />

za potrebata od kreirawe na lokalni<br />

IKT strategii i podgotovka na<br />

proekt za zdru`uvawe na op{tinite<br />

za zaedni~ko nudewe na E-uslugi i<br />

sorabotka kako i za strategijata za<br />

razvoj na {irokopojasen internet na<br />

nivo na celata zemja.<br />

Od prvata rabotilnica proizlego<br />

pove}e predlozi na koi }<br />

e bidat dodadeni i predlozite<br />

{to }e proizlezat od vtorata<br />

rabotilnica. Potoa site zaedno<br />

}e bidat prezentirani na komisijata<br />

za E-Op{tini. Se o~ekuva da se<br />

definiraat realni zaklu~oci, vrz<br />

osnova na koi ZELS }e go naso~i<br />

i intenzivira deluvaweto vo IKT<br />

oblasta, za 2009.<br />

ZELS organizes<br />

Workshops for IT Municipal Employees<br />

On 27-29 November 2008, in Bitola,<br />

ZELS organized, as part<br />

of the Project for “ZELS’ Independence<br />

and Services (Phase 2),”<br />

the first Workshop in the sphere of Information<br />

Technology and its implementation<br />

in the municipalities. The<br />

Workshop was titled “Perceiving the<br />

Municipal ITC-Related Needs,” and<br />

was attended by representatives from<br />

the IT departments of about a dozen<br />

municipalities, as well as representatives<br />

of the Ministries of Transport<br />

and Communications and Information<br />

Society. The Workshop was opened<br />

by the Mayor of Probistip Municipality,<br />

Dusko Jovanovski, Member of the<br />

ZELS Committee on e-Municipalities.<br />

A second workshop will be organized in<br />

early December on the topic “Defining<br />

ICT Projects and Presentation of Possible<br />

Ideas and Solutions”. The participants<br />

will be discussing the need for<br />

creating local ITC strategies and preparation<br />

of a project on municipal association<br />

for joint offer of e-services and<br />

cooperation, as well as the strategy for<br />

development of broadband Internet at<br />

the level of the entire country.<br />

The first Workshop produced a number<br />

of proposals, to which the proposals<br />

resulting from the second Workshop<br />

will be added. Then, they will all be<br />

presented to the ZELS Committee on<br />

e-Municipalities. It is expected to define<br />

realistic conclusions, on the basis<br />

of which ZELS will focus and intensify<br />

its action in the ICT sphere in 2009.<br />

20 NEWSLETTER<br />

November, 2008


GLASILO noemvri, 2008<br />

21<br />

Studiska<br />

poseta vo<br />

Slovenija na<br />

~lenovi na<br />

Komisijata za<br />

ruralen razvoj<br />

Od 19 do 22 noemvri, 2008 godina,<br />

~etvorica gradona~alnici, ~lenovi<br />

na Komisijata za ruralen razvoj;<br />

Stojan Lazarev-pretsedatel<br />

na Komisijata i gradona~alnik<br />

na Op{tina Kon~e; Boris Gavrilov,<br />

gradona~alnik na Op{tina<br />

Karbinci; Vasil Radinovski,<br />

gradona~alnikot na op{tina Vev~ani;<br />

Vlaste Dimkovi}, gradona-<br />

~alnikot na Op{tina Staro Negori-<br />

~ane imaa studiska poseta<br />

vo Slovenija. Celta na posetata<br />

be{e neposredno zapoznavawe so<br />

politi~kata i institucionalnata<br />

ramka na upravuvawe so ruralniot<br />

razvoj na zemjite od regionot, vo<br />

slu~ajov, zemja ~lenka na EU, kade<br />

akcentot be{e staven na procesite<br />

za zajaknuvawe na lokalnite<br />

kapaciteti na ruralnite edinici.<br />

^lenovite na Komisijata dobija<br />

informacii za upravuvawe so ruralniot<br />

razvoj vo Slovenija, soznanija<br />

za toa kako Slovene~kite<br />

ruralni op{tini gi koristat Evropskite<br />

i drugite fondovi. Bea<br />

poseteni dve ruralni op{tini<br />

Kungota i Benedikt koi naedno bea<br />

i doma}ini na makedonskite pretstavnici.<br />

Toa se ruralni op{tini<br />

vo neposredna blizina na Maribor,<br />

vo [taerska oblast, koja se<br />

grani~i so Avstrija. ^lenovite od<br />

Komisijata za ruralen razvoj se zdobija<br />

so iskustva okolu iskoristuvaweto<br />

na Evropskite fondovi od<br />

strana na Slovene~kite op{tini<br />

kako poedine~no taka i kako regioni,<br />

na~inite na aplicirawe<br />

na proekti koi naj~esto bile od<br />

oblasta na proizvodstvo na vino,<br />

turizam, sto~arstvo i infrastrukturni<br />

proekti, {to pak samoto<br />

so sebe pridonesuva za zgolemuvawe<br />

na brojot na `iteli vo pomalite<br />

slovene~ki op{tini. Naedno<br />

gradona~alnicite – doma}ini<br />

uka`aa deka slovene~ki trend ili<br />

interes e {to lu|eto od gradskite<br />

sredini se pove}e se odlu~uvaat<br />

da `iveat vo pomalite ruralni<br />

sredini. Upatenata pokana za vozvratna<br />

poseta vo Makedonija, be{e<br />

so zadovolstvo be{e prifatena<br />

od strana na dvajcata slovene~ki<br />

gradona~alnici.<br />

Patuvaweto go organizira{e ZELS,<br />

so finansiska podr{ka na MCMS, a vo<br />

koordinacija so Asocijata na op{tini<br />

na Republika Slovenija (SOS).<br />

Members of Rural<br />

Development Committee<br />

Pay Study Visit to Slovenia<br />

In the period from 19 to 22 November<br />

2008, four mayors, members of the<br />

ZELS Committee on Rural Development<br />

– Stojan Lazarev, Chairman of<br />

the Committee and Mayor of Konce<br />

Municipality; Boris Gavrilov, Mayor of<br />

Karbinci Municipality; Vasil Radinovski,<br />

Mayor of Vevcani Municipality, and<br />

Vlaste Dimkovic, Mayor of Staro Nagoricane<br />

Municipality – paid a study visit<br />

to Slovenia. The goal of the visit was<br />

to obtain first-hand information about<br />

the political and institutional frameworks<br />

of rural development management<br />

in the countries of the region<br />

– in this case an EU member country<br />

– with an accent on the processes of<br />

strengthening the local capacities of<br />

the rural units. The members of the<br />

Committee obtained information on<br />

rural development management in<br />

Slovenia, as well as knowledge on how<br />

the Slovenian rural municipalities use<br />

the EU and other funds. They visited<br />

two rural municipalities, Kungota and<br />

Benedikt, which were also their hosts.<br />

These are rural municipalities in the<br />

vicinity of Maribor, Staerska region,<br />

which borders Austria.<br />

The members of the Committee on Rural<br />

Development learned about the experiences<br />

of using the EU funds on the<br />

part of the Slovenian municipalities,<br />

both individually and as regions and<br />

the manners of applying for projects<br />

that were most often in the sphere of<br />

wine production, tourism, stock-breeding<br />

and infrastructure, which in itself<br />

contributes to increasing the number<br />

of residents in the smaller Slovenian<br />

municipalities. At the same time, the<br />

host mayors pointed out the current<br />

trend or interest in Slovenia of the<br />

people from the urban environments<br />

who more and more often decide to<br />

live in the smaller rural areas. The two<br />

Slovenian mayors accepted with pleasure<br />

the invitation for a return visit to<br />

Macedonia.<br />

The trip was organized by ZELS, with<br />

the financial support from the Macedonian<br />

Centre for International Cooperation<br />

(MCIC), in coordination with<br />

the Association of Municipalities of<br />

the Republic of Slovenia (SOS).


So „otvoreni vrati“<br />

nagradenite op{tini<br />

gi spodelija svoite<br />

najdobri iskustva<br />

[este nagpadeni op{tini od Ppogpawata “Lidepski<br />

standapdi i najdobpi ppaktiki “ -Dolneni, Oxpid, Stpuwica,<br />

Veles, Vev~ani i Bosilevo, Vasilevo i Novo Selo,<br />

vo tekot na oktowvpi i noewvpi uspe{no ja pealizipaa<br />

i sppovedoa ppedvidenata aktivnost na ,,otvopeni denovi”.<br />

Sekoja op{tina dobitnik na nagpadata, vo ppetxodno<br />

utvpdeni denovi gi pokani kaj sebe site zaintepesipani<br />

op{tini od zewjava i iw ja ppezentipa{e poleznata<br />

ppaktika sppovedena vo op{tinata, za koja dobi<br />

nagpada od ovaa ppogpawa. Ppisutnite gosti, gpadona~alnici,<br />

ppetstavnici na op{tinska adwinistpacija wo`ea<br />

na delo da se zapoznaat so na~inite na funkcionipawe<br />

na najdobpite ppiwepi, nivnata ppakti~na ppiwena, no<br />

i da nau~at kako dobpata ppaktika uspe{no da se iwplewentipa<br />

i vo nivnite spedini. Istovpeweno site {est<br />

op{tini na gostite iw delea flaepi i cd-a, so objasnuvawa<br />

kako nastanala ppaktikata i koi bile na~inite<br />

i postapkite ppi nivna pealizacija. Na spedbite bea potencipani<br />

i ppoblewite so koi nagpadenite op{tini se<br />

soo~ile ppi nejzinoto sozdavawe.<br />

So zavp{uvaweto na otvopenite denovi, se finalizipa<br />

Ppogpawata za najdobpi ppaktiki. So ogled na golewiot intepes<br />

na op{tinite za ovaa Ppogpawa i kvalitetot na site<br />

43 ppedlo`eni ppaktiki od 18 op{tini vo zewjava, kancelapijata<br />

na ZELS se anga`ipa za nejzino ppodol`uvawe i<br />

vo napednite godini, so cel obezbeduvawe na kvalitetna<br />

pazwena na pozitivni iskustva na op{tinite.<br />

Me ,,dyer të hapura” komunat<br />

e shpërblyera i këmbyen<br />

praktikat e tyre më të mira<br />

Gjashtë komunat e shpërblyera nga Programi “Standarde<br />

lidere dhe praktika më të mira” –Dollnenë, Ohër, Strumicë,<br />

Veles, Vevçanë dhe Bosillovë, Vasilevë dhe Novo Sellë, në<br />

rrjedhat e tetorit dhe nëntorit me sukses realizuan dhe implementuan<br />

aktivitetin e parashikuar të ,,ditëve të hapura”.<br />

Secila komunë fituese e çmimit, në ditët e caktuara paraprake<br />

ftoi tek ata të gjitha komunat e interesuara nga vendi<br />

dhe u’a prezantuan praktikat e implementuara në komunë,<br />

për të cilat u shpërblyen nga ky programë. Mysafirët pjesëmarrës,<br />

kryetarët e komunave, përfaqësues nga administrata<br />

komunale patën mundësi të njoftohen me mënyrat dhe funksionimin<br />

e shembujve më të mire, zbatimin e tyre praktik,<br />

por edhe të mësojnë se si praktika e mirë me sukses të implementohet<br />

edhe në rrethet e tyre. Njëkohësisht të gjitha<br />

gjashtë komunat të pranishmëve ju shpërndanë fletushka<br />

dhe cd, me shpjegim se si u paraqit praktika dhe cilat kanë<br />

qenë mënyrat dhe procedurat gjatë realizimit të tyre. Në takim<br />

ishin potencuar edhe problemet me të cilat komunat e shpërblyera<br />

u ballafaquan gjatë implementimit të tyre.<br />

Me përfundimin e ditëve të hapura, finalizohet Programi<br />

për praktika më të mira. Duke pasur parasysh interesin<br />

e madh të komunave për këtë Program dhe kualitetin e 43<br />

praktikave të propozuara nga 18 komuna në vend, zyra e BN-<br />

JVL-së u angazhua për vazhdimin e saj edhe në vitet vijuese,<br />

me qëllim sigurimin e këmbimit kualitativ të përvojave pozitive<br />

të komunave.<br />

22 Nëntor, 2008<br />

Podobra informiranost<br />

- pogolem uspeh<br />

Kopisnici na LOLIN bazata na podatoci se edinicite na lokalnata<br />

sawouppava vo Republika Makedonija, ZELS, vladinite<br />

institucii, donatopskite opganizacii, nevladinite opganizacii<br />

i dpugi asocijacii i zdpu`enija na gpa|ani , ppetppijatija koi<br />

pabotat ili sopabotuvaat so op{tinite. Istite subjekti se i<br />

izvop na infopwacii i dokuwenti.<br />

Spoped wodelot na povpatna sppega – kopisnik e i izvop, LO-<br />

LIN bazata dnevno se nadopolnuva so dokuwenti od intepes na<br />

op{tinite. Kopisnicite na infopwaciite od LOLIN bazata se<br />

i glavni izvopi na novi i upotpeblivi podatoci. Toa podpazbipa<br />

deka vo golew del uspe{nosta i oppavdanosta na LOLIN bazata<br />

zavisi od aktivnostite na edinicite na lokalnata sawouppava<br />

kako kopisnici na istata.<br />

Sekoja op{tina oddelno iwa wo`nost za aktivna intepakcija<br />

so dpuga od zewjava ili pegionot ppeku LOLIN izbopnikot so dostavuvawe<br />

infopwacii za svoite aktivnosti, potpebi, nastani,<br />

ppavni akti so koi bi se nadopolnuvala LOLIN bazata.<br />

Kakva e slikata za op{tinite i koi obvpski dobivaat vo idnina<br />

vo golew del wo`e da se najdat vo dokuwentite postaveni<br />

vo kategopijata Biblioteka od LOLIN wenito postaveno na intepnet<br />

stpanicata na ZELS: www.zels.org.mk.<br />

A, site aktuelni i `e{ki tewi wo`at da bidat povod za otvopawe<br />

posebni tewatski kategopii vo oddelot FORYM koj nudi<br />

wo`nost za otvopena, javna i anoniwna diskusija vo izpazuvaweto<br />

na sopstveno wislewe i stav. Kategopijata FORYM wo`e da se<br />

otvopi so klikawe na istata koja e swestena na dnoto od LOLIN<br />

wenito na intepnet stpanicata na ZELS.<br />

Informim më i mirë<br />

– sukses më i madh<br />

Shfrytëzuesit e LOGIN bazës të të dhënave janë njësitë e<br />

vetëqeverisjes lokale në Republikën e Maqedonisë, BNJVL, institucionet<br />

qeveritare, organizatat donatore, organizatat joqeveritare dhe<br />

asociacione tjera dhe shoqata të qytetarëve, ndërmarrje që punojnë<br />

ose bashkëpunojnë me komunat. Subjektet e njëjta janë burim<br />

i informacioneve dhe dokumenteve.<br />

Sipas modelit të zgjedhjes së ndërsjelltë – shfrytëzues është burim,<br />

LOGIN baza në ditë plotësohet me dokumente me interes për komunat.<br />

Shfrytëzuesit e informacioneve nga LOGIN baza janë edhe nurime<br />

kryesore të të dhënave shfrytëzuese. Ajo nënkupton se në pjesë të<br />

madhe suksesi i LOGIN bazës varet nga aktivitetet e njësive të vetëqeverisjes<br />

lokale sikur shfrytëzues të së njëjtës.<br />

Secila komunë ndaras ka mundësi për interaksion aktiv me tjetër<br />

nga vendi ose regjioni nëpërmjet LOGIN zgjedhësit me dorëzimin e<br />

informacioneve për aktivitetet e veta, nevoja, akte juridike me të cilat<br />

do të plotësohej LOGIN baza.<br />

Çfarë është fotografia për komunat dhe cilat detyrime marrin në<br />

të ardhmen në pjesë më të madhe munden të gjinden në dokumentet<br />

të vendosura në faqen e internetit të BNJVL-së: www.zels.org.mk.<br />

Të gjitha temat e nxehta dhe aktuale munden të jenë shkak për<br />

hapjen e kategorive të veçanta tematike në pjesën FORUM që ofron<br />

mundësi për diskutim të hapur, publik dhe anonim në shprehjen e<br />

mendimit dhe qëndrimit personal. Kategoria FORUM mundet të hapet<br />

me klikimin e së njëjtës e cila është vendosur në fund të LOGIN menysë<br />

në internet faqen e BNJVL-së.<br />

GAZETË


CENOVNIK za reklamen prostor<br />

1/1 vtopa i posledna kolop stpanica 450 evpa<br />

1/1 ppetposledna kolop stpanica 400 evpa<br />

1/2 vnatpe{na kolop stpanica 220 evpa<br />

1/4 vnatpe{na kolop stpanica 120 evpa<br />

1 cw 2 1,5 evpa<br />

1/1 vnatpe{na cpno-bela stpanica 300 evpa<br />

1/2 vnatpe{na cpno-bela stpanica 160 evpa<br />

1/4 vnatpe{na cpno bela stpanica 90 evpa<br />

1/1 kolop spedna stpanica 400 evpa<br />

2 kolop spedni stpanici 700 evpa<br />

Logo na naslovna stpanica<br />

vo viso~ina od 5 santiwetpi najdolu<br />

ili najgope na naslovnata stpanica<br />

300 evpa<br />

Popusti:<br />

Za dogovop od 3 weseci - 10%<br />

Za dogovop od 6 weseci - eden wesec gpatis<br />

objava na peklawa<br />

Za dogovop od 12 weseci - dva weseci gpatis<br />

i<br />

5% dopolnitelen<br />

popust na suwata<br />

Za pla}awe vo gotovo<br />

dopolnitelni 5% popust

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!