Untitled - Zels
Untitled - Zels
Untitled - Zels
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Po~ituvani,<br />
Na 19 noewvi, pakovodstvoto na ZELS odp`a spedba so Awbasadopot<br />
na SAD, vo Republika Makedonija N.E Filip Rikep.<br />
Na spedbata na koja u~estvuvaa ppetsedatelot na ZELS<br />
Koce Tpajanovski, kako i potppetsedatelite Nevzat Bejta<br />
i Qubowip Janev, be{e potencipano deka ppocesot na decentpalizacija<br />
nappeduvai pokpaj ppoblewite so koi pealno<br />
se soo~uva, we|u dpugoto i kako pezultat na podp{kata {to<br />
ZELS ja dobiva od Ppogpawata za pazvoj na Awepikanskata<br />
Vlada (YSAID). Vo wowentov ZELS pealizipa eden wnogu va`en<br />
ppoekt za op{tinite zaedno so YSAID-,,Baza na podatoci<br />
za kpeipawe na adekvatni i tewelni finansiski analizi,,<br />
so {to }e se dobie jasna slika za postoe~kiot sistew za finansipawe<br />
na op{tinite. Awbasadopot Rikep od svoja<br />
stpana izpazi zadovolstvo od faktot deka ZELS e<br />
isklu~itelen ppiwep kade vladee edinstvo nad paptiskite<br />
intepesi. Edinstvoto tpeeba da se istakne i pped gpa|anite<br />
so cel tie da vidat deka ne se paboti za politi~ki poeni,<br />
tuku vo centapot na vniwanieto e gpa|aninot i neegovite intepesi.<br />
Isto taka, na 14 noewvpi vo poseta na ZELS be{e i ppetsedatelot na Sobpanieto<br />
na RM, Tpajko Veqanovski. Spedbata na koja u~estvuva{e i<br />
pakovodstvoto na ZELS iwa{e za cel ppodlabo~uvawe na sopabotkata we|u<br />
ovie dve institucii, osobeno otkako ZELS pokpena inicijativa do Sobpanieto<br />
da se fopwipa posebna Kowisija za lokalna sawouppava. Vedna{ po spedbata<br />
so ppetsedatelot Veqanovski, so Odluka objavena vo Slu`ben vesnik na<br />
RM,Kowisija e ve}e fopwipana, a }e iwa nadle`nost da pazgleduva Zakoni<br />
koi dipektno se odnesuvaat na lokalnata sawouppava vo Republikata za {to<br />
bi iwala kapaktep na wati~na Kowisija, dodeka vo site ostanati slu~ai, koga<br />
ostanatite Sobpaniski kowisii bi pazgleduvale ppopisi koi indipektno<br />
se odnesuvaat na ppa{awa povpzani so lokalnata sawouppava, kowisijata bi<br />
iwala kapaktep na zaintepesipana kowisija. Vo vtopiot slu~aj (koga ovaa kowisija<br />
}e se javi kako “zaintepesipana”), }e wo`e da donesuva zaklu~oci koi potoa<br />
}e bidat pazgleduvani vo Sobpaniska pasppava i ppatenicite }e se zapoznaat<br />
so wisleweto po soodvetnoto ppa{awe i od wati~nata no i od zaintepesipanata<br />
kowisija.<br />
ZELS ovoj wesec zapo~na i edna nova kawpawa ,, Akcija za bpi{ewe na gpafiti,,<br />
vo op{tinite niz Republikata, koja iwa za cel dosledno sppoveduvawe<br />
na Zakonot za `ivotna spedina i javna ~istota. Op{tinite se obvpzaa da postavat<br />
betonski panoa kade lepeweto plakati i cptaweto gpafiti }e bide dozvoleno.<br />
Na 20 noewvpi, 2008 godina, ZELS, vo sopabotka so ppoektot “Bopba<br />
ppotiv kopupcijata za podobpo uppavuvawe” na Ppogpawata za pazvoj na<br />
Obedinetite nacii - YNDP, ja zapo~naa kawpawata za ppowocija na Eti~kiot<br />
kodeks na lokalnite funkcionepi i po{ipoko infopwipawe na javnosta za<br />
postoeweto na eti~kite standapdi. Eti~kiot kodeks e usvoen od stpana na<br />
70 op{tinski soveti,so {to lokalnite vlasti poka`uvaat deka sakaat da<br />
vospostavat ppincipi na eti~ko i ppofesionalno pabotewe.<br />
Na 23 i 24 oktowvpi, vo Tipana, Albanija, se odp`a ~etvptoto Lenepalno sobpanie<br />
na NALAS. Celiot nastan se sostoe{e od nekolku sesii, intepesni<br />
i fokusipani na potpebite na lokalnite vlasti vo pegionot. Ppvata be{e<br />
posvetena na globalnata finansiska kpiza i nejzinoto wo`no vlijanie na<br />
lokalnite sawouppavi vo pegionot, ppi {to be{e dadena ppepopaka do<br />
lokalnite vlasti da vniwavat ppi ppoektipawe na op{tinskite buxeti.<br />
Bea poso~eni i nekolku uspe{ni wodeli na sopabotka so donatopite, kako<br />
taa {to ja iwa SDC so ZELS i NALAS.<br />
Vo ova izdanie na vesnikot }e se zapoznaete i so finalizipaweto na uspe{no<br />
sppovedeniot ppoekt ,,Lidepski standapdi i najdobpi ppaktiki,, a na 17 dekewvi<br />
e najavena i zavp{nata konfepencija posvetena na Ppogpawite -,,Etika na<br />
lokalno nivo i Lidepski standapdi.<br />
Ovie i u{te wnogu dpugi infopwacii za aktivnostite na ZELS i op{tinite<br />
}e wo`ete da ppo~itate vo noewvpiskiot bpoj na Va{eto Llasilo<br />
So po~it<br />
Du{ica Peri{i}<br />
Izvr{en direktor<br />
Të nderuar,<br />
Më 19 nëntor, kryesia e BNJVL mbajti takim me Ambasadorin<br />
e SHBA në Republikën e Maqedonisë, E. I.<br />
Filip Riker. Në takim në të cilin morrën pjesë kryetari<br />
i BNJVL Koce Trajanovski, si dhe nlnkryetarët Nevzat<br />
Bejta dhe Ljubomir Janev, ishte potencuar që procesi<br />
i decentralizimit përparon edhe krahas propblemeve<br />
me te cilat ballafaqohet realisht, mes tjerash edhe si<br />
rezultat i përkrahjes të cilën BNJVL e fiton nga Programi<br />
për zhvillim të Qeverisë Amerikane (USAID). Për<br />
momentin BNJVL realizon një projekt me rëndërsi të<br />
madhe për komunat së bashku me USAID ,,Baza e të<br />
dhënave për krijimin të analizave fianciare adekuate<br />
dhe themelore”, me çka do të fitohet fotografi e qartë<br />
për sistemin egzistues për financim të komunave. Ambasadori<br />
Riker nga ana e tij shprehi kënaqësi nga fakti<br />
që BNJVL është shembull i veçantë ku mbretëron<br />
uniteti mbi interesat partiake. Uniteti duhet të thekoshet<br />
edhe para qytetarëve me qëllim që ata të shohin se nuk punohet për poenë<br />
politik, por në qendër të vëmendjes është qytetari dhe interesat e tij.<br />
Gjithashtu, më 14 nëntor në vizitë në BNJVL ishte kryetari i Kuvendit të RM,<br />
Trajko Veljanovski. Takimi në të cilën morri pjesë edhe kryesia e BNJVL kishte<br />
qëllimn që t’a thellësojë bashkëpunimin mes këtyre dy institucioneve, veçanërisht<br />
pasi BNJVL ngriti iniciativë deri te Kuvendi të formohohet Komision i<br />
posaçëm për qeverisjen lokale. Menjëherë pas takimit me kryetarin Veljanovski,<br />
me Vendimin e paraqitur në Gazetën zyrtare të rm, Komisioni veç më u formua,<br />
e do të ketë komptenca të shqyrtojë Ligje të cilat në mënyrë direkte<br />
kanë të bëjnë me vetëqeverisjen lokale në Republikë me çka do të kishte<br />
karakter në Komisionin amë, derisa në të gjitha ndodhitë tjera, kur Komisionet<br />
tjera të Kuvendit do të shqyrtonin shkresa të cilat në mënyrë indirekte<br />
kanë të bëjnë me çështje lidhur me vetëqeverisjen lokale. Në rastin<br />
e dytë (kur ky komision do të paraqitet si i ,,interesuar”), do të mund të marrë<br />
vendime të cilat pastaj do të shqyrtohen në diskutimin kuvendor dhe deputetët<br />
do të njihen me mendimin pas çështjes përkatëse dhe nga komisioni<br />
amë por edhe nga ai i interesuar.<br />
BNJVL këtë muaj rifilloi edhe një kampanjë të re ,,Akcioni për fshirjen<br />
e grafiteve” në komunat rreth Republikës, i cili ka për qëllim zbatim<br />
konsekuent i Ligjit për mjedis jetësor dhe pastrim publik. Komunat<br />
u obliguan të vendosin pano betonike ku ngjitja dhe e pllakateve<br />
dhe vizatimi i grafiteve do të jetë i lejuar. Më 20 nëntor, viti 2008, BN-<br />
JVL në bashkëpunim me projektin ,,Luftë kundër korpocionit për menaxhim<br />
më të mirë” të Programit për zhvillim të Kombeve të Bashkuara<br />
– UNDP, e filluna kampanjën për promovim të Kodit etik të funkcionarëve<br />
lokal dhe më gjërë informim i publikut për egzisitimin e standardeve<br />
etike, kodi etik është miratuar nga ana e 70 këshillave komunale, me<br />
çka qeverisjet lokale tregojnë se dëshirëjnë të vëndojnë principe në<br />
punën etike dhe profesionale.<br />
Më 23 dhe 24 tetor, në Tiranë, Shqipëri, u mbajt Kuvendi i katërt gjeneral<br />
i NALAS. E tërë ngjarja ishte e përbëre nga disa sesione, interesante<br />
dhe të fokusuara në nevojat e qeverisjave lokale në rajon. E para i ishte<br />
kushtuar krizës fianciare globale dhe mundlsia e saj për të ndikuar në<br />
vetëqeverisjet lokale të rajonit, me çka ishte dhënë rekomandim deri te<br />
qeverisjet loakle të kenë kujdesë gjatë projektimit të buxheteve komunale.<br />
Ishin dhënë edhe disa modele të suksesshme në bashkëpunim me<br />
donatorët si atë që ka SDC me BNJVL dhe NALAS.<br />
Në këtë numër të gazetës do të njiheni edhe me fiancimin e projektit të<br />
zbatuar në mënyrë të suskesshme ,,Standarde lidere dhe praktika më të<br />
mira” e më 17 dhjetor është paraqitur edhe konferenca përfundimtare<br />
dedikuar Programit ,,Etika në nivel lokal dhe standardet lidere”.<br />
Këto dhe shumë informacione tjera për aktivitetet e BNJVL dhe komunave<br />
do të mund t’i lexoni në numrin e nëtorit të Gazetës Suaj.<br />
Me respekt,<br />
Dushica Persishiq<br />
Drejtor ekzekutiv<br />
Izvp{en dipektop na ZELS;<br />
Du{ica Peri{i}<br />
Zawenik izvp{en dipektop<br />
Ardita Dema<br />
Ypedni~ki kolegiuw;<br />
Du{ica Peri{i}, Vesna Arsovska, Nata{a Vrteska, Viktor Arnaudoski<br />
Dizajn i podgotovka za pe~at:<br />
Bpigada dizajn, www.brigada.com.mk<br />
Pe~ati: Ppopoint - Skopje<br />
2 Nëntor, 2008<br />
Drejtor ekzekutiv i BNJVL-së<br />
Dushica Perishiq<br />
Zevendes drejtor ekzekutiv<br />
Ardita Dema<br />
Bordi redaktues<br />
Dushica Perishiq, Vesna Arsovska, Natasha Vrteska, Viktor Arnaudovski<br />
Pergatitje per shtyp:<br />
Brigada DSGN, www.brigada.com.mk<br />
Shtyp: Propoint - Skopje<br />
GAZETË
GLASILO<br />
noemvri,2008<br />
3<br />
ZELS i GTZ-RED<br />
Organizirana<br />
sredba na<br />
pretsedatelite<br />
na planskorazvojnite<br />
regioni<br />
Za prv pat vo organizacija na ZELS, vo oktomvri, vo<br />
Mavrovo, be{e organizirana dvodnevna sredba na<br />
rakovodstvoto na ZELS i na osumte pretsedatelite<br />
na plansko- razvojnite regioni od Makedonija.<br />
Sredbata be{e poddr`ana od GTZ-RED, a celta na ovoj<br />
sostanok be{e da se razmenat dosega{nite iskustvata<br />
i da se izgradat stavovi i strategii za ponatamo{no<br />
zaedni~ko dejstvuvawe i sproveduvawe na Zakonot za<br />
ramnomeren regionalen razvoj.<br />
Vo strukturiraweto na planskite regioni se vklu~eni<br />
golem broj donatori, koi im pomagaat na regionite vo<br />
nivnoto koncipirawe kako vo odnos na administracijata<br />
taka i vo odnos na izgotvuvaweto na potrebnite<br />
dokumenti i strategii za dejstvuvawe. Jugoisto~niot<br />
i isto~niot region zapo~naa so aktivnosti na ova pole<br />
u{te vo 2005 godina so poddr{ka i pomo{ od GTZ, {to<br />
e edna od pri~inite {to ovie regioni imaat golema<br />
prednost vo odnos na ostanatite. Iskustvata {to GTZ<br />
gi ima{e vo ovie dva regiona, ovaa godina zapo~na da<br />
gi prenesuva i vo Polo{kiot i Jugozapadniot region.<br />
Pelagoniskiot region go podr`uva PREDA, doma{na<br />
organizacija, finansirana od SDC, a Vardarskiot<br />
region dobiva pomo{ od UNDP. ZELS e vo postojani<br />
komunikacija so donatorite, obiduvaj}i se da iznajde<br />
podr{ka i za Skopskiot i Severoisto~niot region.<br />
Pretsedatelite na plansko razvojnite regioni<br />
vo Republika Makedonija na sredbata uka`aa deka<br />
zadol`itelno treba dosledno da se sproveduvaaat<br />
zakonskite odredbi, pri {to donesoa pove}e<br />
zaklu~oci. Itno da se donesat strate{kite dokumenti<br />
i podzakonskite akti za sproveduvawe na Zakonot za<br />
ramnomeren regionalen razvoj (RRR). [to poskoro da<br />
ZELS and GTZ-RED<br />
Meeting<br />
Organized<br />
for Presidents of<br />
the Planning and<br />
Development Regions<br />
In October this year, ZELS management and the<br />
presidents of the eight planning and development<br />
regions in Macedonia held a two-day meeting in<br />
Mavrovo, which was organized by ZELS for the first time.<br />
The meeting was supported by GTZ-RED, and was aimed<br />
at sharing previous experiences and building viewpoints<br />
and strategies for further joint action and implementation<br />
of the Law on Balanced Regional Development.<br />
The structuring of the planning regions involves a large<br />
number of donors, who are helping the regions in their<br />
conceptualization, both with regard to administration<br />
and in preparing the required documents and strategies<br />
for action. The South-East and East Regions started<br />
activities in this sphere as early as 2005, with the support<br />
and assistance from GTZ, which is one of the reasons<br />
why these regions have great advantage compared to<br />
the remaining ones. This year, GTZ started passing the<br />
experiences it had obtained in these two regions on to<br />
the Polog and South-East Regions. Pelagonia Region is<br />
supported by PREDA, a home organization financed by<br />
SDC, while the Vardar Region receives assistance from<br />
UNDP. ZELS communicates with the donors on a regular<br />
basis in an attempt to provide support for Skopje and<br />
North-East Regions as well.<br />
At the meeting, the presidents of the planning and<br />
development regions in the Republic of Macedonia<br />
pointed out that legal regulations should be implemented<br />
consistently and adopted a number of conclusions,<br />
including the following: strategic documents and bylaws on<br />
implementing the Law on Balanced Regional Development
se svika sostanok na Sovetot za regionalen razvoj na<br />
RM i takvi sostanoci da se inicira nivno po~esto<br />
organizirawe . Da se sostavi Lista na aktivnosti<br />
{to treba da se sprovedat soglasno so Zakonot za<br />
ramnomeren regionalen razvoj, so navedeni odgovorni<br />
institucii i strogo utvrdeni rokovi. Ponatamu be{e<br />
dogovoreno neiskoristenite sredstva izdvoeni za<br />
regionalen razvoj za 2008 godina (vo MLS i Biroto<br />
za regionalen razvoj) da se iskoristat i prenamenat<br />
za Centrite za razvoj na plansko razvojnite regioni.<br />
Raspredelbata da bide usoglasena so kriteriumite<br />
na ZELS. Centrite direktno da gi rasporeduvaat<br />
sredstvata spored nivoto na razvienost, namesto<br />
preku Biroto kako preodno re{enie za 2008 godina.<br />
Be{e potencirano deka treba da se napravi promena na<br />
predvideniot soodnos na<br />
sredstvata nameneti za<br />
Centrite od buxetot<br />
na MLS vo 2008 godina<br />
(900.000 MKD namenet<br />
za plati i 300.000 MKD<br />
namenet za materijalni<br />
sre- dstva) vo obraten<br />
soodnos. Treba da se<br />
naglasi, vo 2009<br />
godina, celosno da se<br />
po~ituva Zakonot za<br />
RRR i vo Buxetot na<br />
RM da se predvidat<br />
site sredstva sogla- sno Zakonot (min. 1% od BDP).<br />
Komunikacijata pome|u MLS - Sektor za regionalen<br />
razvoj i Sovetite za razvoj na plansko razvojnite<br />
regioni da bide direktna, a ne posredna preku<br />
drugi organizacii i da se podobri vertikalnata<br />
koordinacija vo oblasta na regionalniot razvoj (MLS<br />
– Soveti za regionalen razvoj – ELS). Vo Komisijata za<br />
izbor na proekti da ima ~len na pretstavnik od ZELS.<br />
Be{e konstatirano deka postoi generalno nedostatok<br />
od kapaciteti za regionalen razvoj, od {to proizleguva<br />
potrebata za gradewe na soodvetni kapaciteti i<br />
institucionalizacija na obukite za regionalen razvoj.<br />
ZELS ponudi institucionalizacijata na obukite za<br />
regionalen razvoj da bide vo ramkite na ZELS.<br />
(BRD) should be adopted<br />
urge- ntly; a meeting of<br />
the Council on Regional<br />
Development of RM<br />
should be summoned<br />
as soon as possible and<br />
such meetings should<br />
be organized on a more<br />
frequent basis; a list<br />
should be composed<br />
of activities that are<br />
to be conducted in line<br />
with the Law on Balanced<br />
Regional Development, stating the competent institutions<br />
and the strictly defined deadlines. It was also agreed that<br />
the unused funds allocated for regional development in<br />
2008 (by the Ministry of Local Self-Government and<br />
the Regional Development Bureau) should be used and<br />
re-allocated to the Centres for Development of the<br />
Planning and Development Regions. Their re-allocation<br />
should be in line with the ZELS criteria. The Centres<br />
will have the funds at their direct disposal based on the<br />
level of development, instead of having to go through<br />
the Bureau as an interim solution applied in 2008. It was<br />
stressed that the envisaged ratio of funds allocated to the<br />
Centres from the 2008 Budget of the Ministry of Local<br />
Self-Government (900,000 MKD allocated for salaries<br />
and 300,000 MKD allocated for material assets) should<br />
be changed and should be inverse. It should be stressed<br />
that, in 2009, the Law on Balanced Regional Development<br />
should be abided by in full and the Budget of RM should<br />
envisage all funds in line with the Law (minimum 1 % of<br />
the GDP). Communication between the Local Government<br />
Ministry’s Regional Development Sector and the Councils<br />
for Development of the Planning and Development<br />
Regions should be direct, and not with the mediation of<br />
other organizations. Vertical coordination in the sphere<br />
of regional development should improve (Ministry of<br />
Local Self-Government – Regional Development Councils<br />
– Local Governance Units). The Committee in charge of<br />
project selection should include a ZELS representative<br />
as its member. It was also concluded that there was a<br />
general lack of capacities for regional development, which<br />
created the need for building appropriate capacities<br />
and institutionalizing regional development trainings.<br />
ZELS offered that the institutionalization of regional<br />
development trainings be within its frameworks.<br />
4<br />
November,2008<br />
NEWSLETTER
GLASILO<br />
ZELS formira Komisija<br />
ZA RAMNOMEREN<br />
REGIONALEN RAZVOJ<br />
Na sredbata be{e potencirano deka ZELS }e ima zna~ajna<br />
uloga vo procesot na instituicionaliziraweto na<br />
site aspekti na vospostavuvaweto na ramnomeren<br />
regionalen razvoj vo zemjava. Be{e predlo`eno vo<br />
ramkite na ZELS da se formira posebna Komisija za<br />
regionalen razvoj, {to be{e sprovedeno na 13 sednica<br />
na Upravniot odbor na ZELS, so {to vo ramkite na<br />
ZELS sega postojat vkupno 12 Komisii. Ovaa Komisija<br />
ja so~inuvaat pretsedatelite na plansko- razvojnite<br />
regioni od Makedonija i ~lenovi na rakovodstvoto na<br />
ZELS. Na sredbata be{e pobarana podr{ka od GTZ RED<br />
za raboteweto na ovaa Komisija. Bidej}i be{e utvrdena<br />
potrebata od institucionalizacija na obukite za<br />
regionalen razvoj, pretstavnicite od ZELS predlo`ija<br />
deka e najadekvatno toa da se sproveduva vo ramkite<br />
na ZELS i ponudija podr{ka vo izrabotkata na plan za<br />
obuki. ZELS vo sledniot period }e ima va`na uloga i<br />
vo podobruvawe na horizonatalnata koordinacija na<br />
lokalno i regionalno nivo vo funkcija na regionalen<br />
ekonomski razvoj.<br />
ZELS forms Committee<br />
on Balanced<br />
Regional Development<br />
At the meeting, it was stressed that ZELS would<br />
play a significant role in the process of institutionalizing<br />
all aspects of establishing balanced<br />
regional development in the country. It was proposed<br />
to form a special Committee on Regional Development<br />
within the frameworks of ZELS, which was implemented<br />
on the session of the ZELS Managing Board. Thus, there<br />
are now a total of 12 ZELS Committees. This Committee<br />
is composed of the presidents of the planning and development<br />
regions of Macedonia and members of the<br />
ZELS management. At the meeting, GTZ RED support<br />
was requested for this Committee’s activities. Since<br />
a need was established for institutionalization of the<br />
regional development training, ZELS representatives<br />
proposed as most adequate that the trainings be implemented<br />
within the frameworks of ZELS, and offered<br />
support in the preparation of the trainings plan. In the<br />
forthcoming period, ZELS will play an important role in<br />
the improvement of horizontal coordination at the local<br />
and regional levels as well, to the benefit of regional<br />
economic development.<br />
noemvri,2008<br />
Op{tina Prilep podnese<br />
Proekt do IPA fondovite<br />
Proektot „Pro~istitelna stanica za otpadni<br />
vodi” e prv proekt so koj Op{tina Prilep konkurira<br />
pred Evropskata Komisija za sredstva od IPA<br />
fondovite. Proektot na po~etokot na mesec noemvri<br />
e podnesen vo Brisel od kade op{tinata ve}<br />
e dobila odgovor deka gi ispolnuva uslovite i e<br />
prifaten za natamo{no razgleduvawe.<br />
Stanuva zbor za proekt vreden okolu 20 milioni<br />
evra, od koi 17,5 milioni evra se predvideni za<br />
realizacija na prvata faza, a 2,5 milioni evra<br />
za vtorata faza. Proektot e rezultat na tripartiten<br />
dogovor me|u Op{tina Prilep, Ministerstvoto<br />
za `ivotna sredina i prostorno planirawe<br />
i JP „Vodovod i kanalizacija”. Od ovoj Proekt<br />
okolu 7 milioni evra se o~ekuvaat kako sredstva<br />
od EU fondovite, a ostanatite sredstva za realizacija<br />
na proektot }e bidat od Buxetot na Vladata<br />
na R.Makedonija.<br />
Vo ramkite na ovoj proekt }e bide izgradena<br />
pro~istitelna stanica so koja }e bidat tretirani<br />
otpadnite vodi pred nivnoto ispu{tawe , a<br />
isto taka proektot opfa}a i izgradba na kanalizaciona<br />
mre`a, tretirawe na re~noto korito na<br />
gradskata reka. Se o~ekuva namaluvawe na zagadenosta,<br />
kako i podobruvawe i za{tita na `ivotnata<br />
sredina vo Op{tina Prilep i po{iroko. Po realizacijata<br />
na proektot „Pro~istitelna stanica”<br />
prilepskite zemjodelci }e gi ispolnat uslovite<br />
za proizvodstvo na zemjodelski kulturi spored<br />
ekolo{kite standardi so {to }e se otvori patot<br />
za plasman na pazarite vo zemjite ~lenki na EU.<br />
Prilep Municipality<br />
Project Applies for IPA Funds<br />
“Wastewater Filtering Station” is the first project that<br />
Prilep Municipality has submitted to the European<br />
Commission, applying for the IPA Funds. The Project<br />
was submitted in early November in Brussels, which<br />
has already sent a reply to the municipality confirming<br />
that the Project meets the conditions and has<br />
been accepted for further consideration.<br />
The Project is worth about Euro 20 million, of which<br />
Euro 17.5 million are envisaged for the realization of<br />
the first phase, and the remaining Euro 2.5 million will<br />
be used for the second phase. The Project is a result<br />
of a tri-partite agreement among Prilep Municipality,<br />
the Ministry of Environment and Spatial Planning and<br />
the Public Enterprise for Water Supply and Sewerage.<br />
About Euro 7 million of the funds required by this<br />
Project are expected from the EU Funds, while the<br />
remaining amount for the project’s realization will<br />
come from the Budget of the Republic of Macedonia.<br />
The Project will build a filtering station to treat the<br />
wastewater before its release, and it also includes<br />
construction of a sewerage network, and treatment<br />
of the city riverbed. This is expected to reduce pollution<br />
and improve environmental protection in Prilep<br />
Municipality and beyond.<br />
After the realization of the “Filtering Station” Project,<br />
Prilep farmers will be able to meet the conditions<br />
for production of agricultural crops in line with the<br />
ecological standards, thus opening the path to their<br />
sale on the markets of the EU member states.<br />
5
Ekspo real, 06-08 oktomvri, 2008, Germanija<br />
Makedonskite op{tini i<br />
godinava na „Ekspo real” vo Germanija<br />
Od {esti do osmi oktomvri, 2008<br />
godina, tri makedonski op{tini<br />
–Centar, Gostivar i Bitola i<br />
ski –centarot „Ko`uv” u~estvuvaa na<br />
saemot „Ekspo–real” {to se odr`uva<br />
vo Minhen, Germanija. Na ovoj internacionalen<br />
komercijalena saem za<br />
nedvi`nosti doa|aat golem broj potencijalni<br />
investitori od celiot svet koi<br />
godinava i pokraj globalnata svetska<br />
kriza povtorno bea zainteresirani da<br />
„otkrijat” interesni proekti i povolni<br />
uslovi za investirawe. Posetata na<br />
Saemot, be{e organiziran od GTZ (Germanska<br />
agencija za sorabotka i razvoj)<br />
i Agencijata za stranski investicii –<br />
Invest Makedonija.<br />
Op{tini Botola se pretstavi so<br />
proektot na industriskata zona „@<br />
abeni” i hotel, op{tina Centar so<br />
Proektot za „@i~ara do Mileniumski<br />
krst”, a Op{tina Gostivar so<br />
Proektot „Biznis Centar i sportski<br />
kompleks”. Na Saemot bea pretstaveni<br />
proekti od vkupno 12 op{tini od<br />
Makedonija, me|u koi Op{tina Aerodrom<br />
ima{e isprateno sedum proekti:<br />
„Ubavi hoteli”, „Biznis i stamben<br />
kompleks”, „Prv oblakoder vo Makedonija”,<br />
„Trgovski Centar”, „Sportska,<br />
rekreativna i zabavna oblast”,<br />
„Unirvezite za Informati~ka tehnologija”<br />
i „Internacionalen trening<br />
i istr`uva~ki centar”. Potoa<br />
Op{tina Radovi{ isprati proekt<br />
„Trgovski Centar – Pokrien pazar”,<br />
Op{tina Vlandovo „Stamben i biznis<br />
kompleks”. Op{tina Ko~ani „Industriska<br />
zona Lesna industrija” i<br />
„Termalen Akva park”, Op{tina [tip<br />
u~estvuva{e so proektot „Termalen spa<br />
kompleks Ke`ovica”, Op{tina Kru{evo<br />
so proektot „Ski<br />
centar Mu{ica”, a<br />
Op{tina Ohrid so<br />
preoktot „Bavarsko<br />
selo”. Op{tina<br />
Sveti Nikole gi<br />
Proekt na zels<br />
,, B-integrirani ekolo{ki dozvoli”<br />
Me|uop{tinskata<br />
sorabotka – nu`nost vo<br />
izdavaweto na B-ISKZ<br />
ZELS vo pravata faza od realizacijata na Proektot<br />
,,B-integrirani ekolo{ki dozvoli” sprovede osum<br />
obuki za postapkata na izdavawe i izgotvuvawe B-dozvoli,<br />
nadle`nost na op{tinite. Poradi konstatacijata<br />
deka odredeni op{tini nemaat utvrdeni kapacitet da ja<br />
sprovedat ovaa postapka, se realizira{e posebna sesija vo<br />
koja bea izneseni mo`nite na~ini za postavuvawe mehanizam<br />
na me|uop{tinska sorabotka na ova pole.Ekspertskiot<br />
tim koj rabote{e so pretstavnicite na op{tinskite administracii,<br />
po realizacijata na obukite zaklu~i deka<br />
okolu 50 procenti od vkupniot broj na B-ISKZ instalacii<br />
se rasporedeni vo nekolku op{tini: Veles, Bitola,<br />
Prilep, Ki~evo, Kumanovo i vo Grad Skopje. Soglasno zakonskite<br />
odredbi vo delot na ~ove~ki resursi, na nacionalno<br />
nivo, za izdavawe na B-dozvoli e potrebno vrabotuvawe /<br />
opredeluvawe na minimum 85 lica vo lokalnite administracii<br />
(84 op{tini i Gradot Skopje). Vo dene{ni uslovi,<br />
ova barawe pretstavuva seriozno optovaruvawe za pove}<br />
eto op{tinski administracii. Voedno, ~est e i slu~ajot<br />
koga vraboteno lice nadle`no za ISKZ vr{i i raznoviden<br />
obem na rabotni obvrski koi ne se vo direktna relacija<br />
so ISKZ. Ovoj problem rezultira so nesoodveten administrativen<br />
tretman na pra{awata povrzani so B-dozvolite.<br />
Od aspekt na nesoodvetna alokacij na ~ove~ki resursi, osobeno<br />
vo op{tini so mal i sreden broj instalacii (dve do<br />
pet) nema nazna~eno lice za ISKZ ili liceto e opredeleno<br />
no e optovareno i so drugi rabotni obvrski. Ovaa kategorija<br />
na op{tini imaat urgetna potreba od vospostavuvawe<br />
sorabotka so op{tini koi se vo ponapredna faza na<br />
sproveduvawe na re`imot na ISKZ.<br />
pretstavi proektite „\avolski Yid”<br />
i „Spa turisti~ki centar” a Op{tina<br />
Rosoman „Centar za rehalibitacija”.<br />
Pretstavnik od ZELS gi prezentira{e<br />
proektite na site op{tini, osoebeno<br />
na onie koi nemaa svoj pretstavnik, a<br />
isto taka na ovoj Saem be{e prezentirana<br />
Makedonija vo celost, kako<br />
pozitivno mesto za investirawe. Organizatorite<br />
na samot i posakaat<br />
oficijalno dobredojde na Makedonskata<br />
delegacija Na osmi oktomvri<br />
pokraj uspe{nite proekti so koi se<br />
prezentira{e Makedonija, be{e organiziran<br />
i koktel kade mo`e{e da se<br />
vkusi i makedonskoto vino. Koktelot go<br />
otvori zamenik ministerot za Lokalna<br />
samouprava Faruk Feratoski.<br />
Nasproti planot na vladata<br />
ELS so dvojno pogolema<br />
potreba od sadovi za smet<br />
Soglasno Zakonot za javna ~istota, koj stapi na sila na 22 septemvri,<br />
2008 godina, Vladata na Republika Makedonija objavi<br />
tender za nabavka na okolu 22 iljadi sadovi za otpad, so postapka<br />
koja zavr{uva vo januari slednata godina.<br />
Za taa cel, ZELS gi sobra i gi sistematizira vo brojki<br />
potrebite od sadovi za otpad na edinicite na lokalnata<br />
samouprava vo zemjava. Na op{tinite vo Makedonija, vo momentov<br />
im se potrebni okolu pet iljadi plasti~ni i metalni kontejneri<br />
so zafatnina od 1100 do 5000 litri. Za potrebite na<br />
doma}instvata vo zemjava se potrebni okolu 34 iljadi kanti<br />
za otpad so volumen od 80 do 600 litri, a na gradovite im se<br />
potrebni okolu 12 iljadi urbani kanti so obem do 80 litri.<br />
Na ELS vo Makedonija zasega im se potrebni vkupno okolu<br />
50 iljadi sadovi za smet {to e pove}e od dvojno od planiranata<br />
brojka na Vladata za pomo{ na op{tinite. Ostatokot<br />
op{tinite }e treba da nabavat od svojot buxet.<br />
Poradi administrativnata postavenost koja vklu~uva<br />
deset “gradski” ELS, Gradot Skopje e specifi~en primer<br />
na me|uop{tinska sorabotka. Nadle`nostite vo vrska so<br />
re`imot na ISKZ se locirani vo gradskata administracija.<br />
Ovde, pak, e potrebno intenzivirawe na sorabotkata so<br />
gradskiot inspektorat vo procesot na analizirawe /procesirawe<br />
na barawata za B-dozvolite, osobeno pri kontrola<br />
na podatocite vklu~eni vo barawata. Ekspertite<br />
prepora~aa, vo slu~ajot na Grad Skopje, da se vospostavi<br />
regularna, institucionalno utvrdena sorabotka pome|u<br />
edinicata za ISKZ pri Gradot Skopje i edinicite za<br />
`ivotna sredina pri op{tinite vo Gradot Skopje.<br />
Golema e va`nosta na procesot podnesuvawe barawe od instalaciite<br />
i izdavawe B-dozvola od strana na op{tinite.<br />
Za ilustracija, instalaciite od sektorite klanica,<br />
farma, mesara nema da mo`at da apliciraat vo svojot del<br />
od IPARD fondot dokolku ne poseduvaat B-dozvola. A, najgolemiot<br />
broj na postojni B-ISKZ instalacii pripa|aat<br />
vo sektorite : industrija na minerali, proizvodstvo na<br />
hrana i farmi za intezivno `ivinarstvo i sviwarstvo.<br />
6 NEWSLETTER<br />
November, 2008
GLASILO<br />
noemvri,2008<br />
7<br />
EXPO REAL, 6-8 October 2008, Germany<br />
Macedonian municipalities take part in<br />
“Expo Real” in Germany again this year<br />
T<br />
hree Macedonian municipalities – Centar,<br />
Gostivar and Bitola – and the “Kozhuv”<br />
ski resort participated in the<br />
EXPO REAL Fair in Munich, Germany, in the<br />
period from 6 to 8 October 2008. This International<br />
Commercial Property Exhibition is<br />
attended by a large number of potential investors<br />
from all over the world, and this year,<br />
too, they were interested in “discovering”<br />
attractive projects and favourable investment<br />
conditions despite the ongoing global<br />
economic crisis. The presentation at the Fair<br />
was organized by GTZ (German Association<br />
for Technical Support) and the Foreign Investments<br />
Agency, Invest Macedonia.<br />
The Municipality of Bitola presented its project<br />
on the “Zabeni” industrial zone and a<br />
hotel; Centar Municipality took part with its<br />
project on “Cable Railway to the Millennium<br />
Cross,” and Gostivar Municipality – with the<br />
project “Business Centre and Sports Complex”.<br />
Presented at the Fair were projects of<br />
a total of 12 municipalities from Macedonia,<br />
including Aerodrom Municipality, which had<br />
sent seven projects: “Nice Hotels,” “Business<br />
and Residential Centre,” “First Skyscraper<br />
in Macedonia,” “Shopping Mall,” “Sports,<br />
Recreational and Entertainment Area,” “IT<br />
University” and “International Training and<br />
Research Centre”. Radovis Municipality sent<br />
its project “Trade Mall – Closed Market”; Valandovo<br />
Municipality – the project for “Housing<br />
and Business Complex”, Kocani Municipality<br />
– the projects for “Industrial Zone,<br />
Light Industry” and “Thermal Aqua Park”.<br />
Stip Municipality took part with the project<br />
“Kezovica Thermal Spa Complex”; Krusevo<br />
Municipality – with the project “Musica Ski<br />
Resort,” and Ohrid Municipality – with the<br />
project titled “Bavarian village”. The Municipality<br />
of Sveti Nikole presented its projects<br />
titled “Devil’s Wall” and “Spa Tourist Resort,”<br />
and Rosoman Municipality presented its<br />
project titled “Rehabilitation Centre”.<br />
A ZELS representative presented the projects<br />
of all the municipalities, particularly<br />
those that did not have their own representatives<br />
attending. Also presented at this Fair<br />
was Macedonia as a whole, as the positive<br />
place for investment. The Fair’s organizers<br />
welcomed the Macedonian delegation officially.<br />
On 8 October, in addition to the successful<br />
projects that presented Macedonia,<br />
a cocktail was organized as well, where the<br />
guests could taste the Macedonian wine.<br />
The cocktail was opened by the Deputy<br />
Minister of Local Self-Government, Faruk<br />
Feratoski.<br />
ZELS<br />
Project “B-Integrated Ecological Permits”<br />
Inter-municipal Cooperation<br />
– Necessity in Issuing<br />
B-Integrated Pollution and<br />
Preventive Control Permits<br />
In the first stage of realization of the “B-Integrated Ecological<br />
Permits” Project, ZELS implemented eight trainings<br />
on the procedure of issuing and preparing B-Integrated<br />
Permits, which is under the municipalities’ competence. Due<br />
to the conclusion that certain municipalities do not have defined<br />
capacities to implement this procedure, a special session<br />
was held at which the possible manners of establishing<br />
a mechanism of inter-municipal cooperation in this field was<br />
presented. The team of experts that worked with the representatives<br />
of the municipal administrations, concluded after<br />
the realization of the trainings that about 50 per cent of the<br />
total number of B-Integrated Pollution and Preventive Control<br />
(IPPC) installations are deployed in several municipalities:<br />
Veles, Bitola, Prilep, Kicevo, Kumanovo and the City of<br />
Skopje. In line with the legal regulations referring to human<br />
resources at the national level, the issuance of B-permits<br />
requires employment/appointment of a minimum of 85 persons<br />
in the local administrations (84 municipalities and the<br />
City of Skopje). Under the current conditions, this requirement<br />
poses a serious burden on most of the municipal administrations.<br />
At the same time, it is frequently the case that<br />
an employed person in charge of IPPC also performs various<br />
other tasks that are not in direct relation to the IPPC. This<br />
problem results in an inappropriate administrative treatment<br />
of the issues related to B- Integrated Permits. From the aspect<br />
of inappropriate human resources appointment, particularly<br />
in the municipalities with a small or medium number of<br />
installations (two to five), there is no IPPC-designated official<br />
or an officer is designated but is also burdened with other<br />
tasks. This category of municipalities has an urgent need to<br />
establish cooperation with the municipalities that are in a<br />
Contrary to Government’s<br />
Local Governance Units<br />
Have Twice Bigger Needs<br />
for Waste Containers<br />
In accordance with the Law on Public Hygiene, which came into<br />
force on 22 September 2008, the Government of the Republic<br />
of Macedonia has announced a bid for the procurement of about<br />
22,000 garbage containers, through a procedure that is to be completed<br />
in January next year.<br />
For this purpose, ZELS has estimated gathered and systematized, in<br />
figures, the needs of the local governance units in the country for<br />
garbage containers. At the moment, the municipalities in Macedonia<br />
need about 5,000 plastic and metal containers, the size of 1,100<br />
to 5000 liters. The households in the country need about 34,000<br />
waste bins the size of 80 to 600 liters, and the cities need about<br />
12,000 urban waste bins the size of 80 liters.<br />
For the time being, the local governance units in Macedonia need about<br />
50,000 garbage containers, which is twice more than the figure planned<br />
by the Government to assist the municipalities. The municipalities will<br />
have to purchase the remaining quantities from their own budgets.<br />
more advanced phase of implementing the IPPC regime.<br />
Due to the administrative set-up that includes ten ‘urban’ local<br />
governance units, the City of Skopje is a specific example<br />
of inter-municipal cooperation. The competences regarding<br />
the IPPC regime are located in the city administration. This,<br />
in turn, requires intensification of cooperation with the city<br />
inspectorate in the process of analyzing/processing the B-<br />
permit applications, particularly with regard to control of the<br />
application data. The experts recommended, in the case of<br />
Skopje City, to establish regular, institutionally established, cooperation<br />
between the IPPC unit of the City of Skopje and the<br />
environment units in the municipalities of the City of Skopje.<br />
The process of filing applications with the installations and<br />
the issuance of B-Permits on the part of the municipalities is<br />
of great importance. To illustrate, the installations concerning<br />
the sectors of slaughterhouse, farm and butchery will not be<br />
able to apply for the relevant parts of the IPARD Fund unless<br />
they have a B-Permit. And most of the existing B-IPPC installations<br />
belong to the following sectors: mineral industry, food<br />
processing and intense poultry and ham production farms.
Organizirani tematski seminari za novinarite<br />
Najneposredno zapoznavawe na mediumite<br />
so problemite i stavovite na ZELS<br />
Zaednicata na edinicite<br />
na lokalnata samouprava<br />
na Republika Makedonija<br />
– ZELS, vo ramkite na<br />
Proektot „Samostojnost na ZELS<br />
i uslugi (faza 2)” vo komponentata<br />
: Me|uop{tinska sorabotka-<br />
(komunikacii), na 21 i 22 noemvri,<br />
vo hotel „Molika” - Bitola, organizira<br />
seminar za novinari koi vo<br />
ramkite na svojot medium go sledat<br />
raboteweto na lokalnata samouprava<br />
ili pokonkretno, oblasta na<br />
urbanizmot.<br />
Vo ramkite na ovoj Proekt bea<br />
predvideni ~etiri seminari za<br />
novinarite od nacionalnite i<br />
lokalnite mediumi. Dosega se organizirani<br />
seminarite za obrazovanie<br />
(vo maj godinava), seminar za<br />
finansii (vo mesec oktomvri) i vo<br />
noemvri, be{e seminarot na tema<br />
„Urbanizmot - prepreki i predizvici<br />
za lokalnite vlasti”. Posledniot<br />
vo ovaa godina }e se odr`i vo<br />
vtorata polovina na mesec dekemvri<br />
i }e bide od oblasta na ruralniot i<br />
Thematic seminars organized for the reporters<br />
Media receive first-hand information<br />
on ZELS’ problems and viewpoints<br />
On 21 and 22 November<br />
2008, in “Molika” Hotel<br />
in Bitola, the Association<br />
of the Units of Local<br />
Self-Government of the<br />
Republic of Macedonia (ZELS) organized<br />
a seminar for the reporters who<br />
follow, on their media’s behalf, the<br />
work of local self-government in the<br />
concrete area of urbanism. The Seminar<br />
was part of the Project “ZELS’ Independence<br />
and Services (Phase 2)”,<br />
the component of “Inter-municipal<br />
Cooperation (Communications)”.<br />
Four seminars for the reporters from<br />
the national and local media had been<br />
envisaged within the frameworks of<br />
this Project. So far, ZELS has organized<br />
the seminars on education (in<br />
May this year), finance (in October),<br />
and the seminar on “Urbanism – Obstacles<br />
and Challenges for the Local<br />
Authorities”, in November 2008. The<br />
last seminar this year will be held in<br />
the second half of December, and will<br />
be devoted to rural and local economic<br />
development. The seminars are<br />
organized by the ZELS Committees,<br />
which present to the reporters their<br />
previous activities, the problems that<br />
the municipalities encounter in the<br />
relevant areas, the results achieved<br />
and the future courses of action.<br />
Actually, the goal of these seminars<br />
is to provide the reporters with firsthand<br />
information on ZELS’ work and<br />
activities, particularly in the spheres of<br />
great importance for the decentralization<br />
process in the entire country. In<br />
this way, the reporters will be able to<br />
inform the public in a better and more<br />
objective manner about the efforts and<br />
goals of the local governance units in<br />
these areas.<br />
In the area of finances, the representatives<br />
of the ZELS Finance Committee,<br />
i.e. the Mayor of Kisela Voda Municipality,<br />
Gjorgje Arsov, presented the Committee’s<br />
work, the municipalities’ sources<br />
of finance and the ZELS’ viewpoints<br />
aimed at achieving greater financial<br />
independence for the municipalities. It<br />
was pointed out that ZELS was lobbying<br />
before the central government in favour<br />
of an increase of the VAT percentage<br />
share – which now reaches 3 % – to<br />
6 %, and of the personal tax portion to<br />
a minimum of 30 %. On this occasion,<br />
a financial analysis of the municipalities<br />
in the countries of South-Eastern<br />
Europe was presented as well, showing<br />
that the Macedonian municipalities indeed<br />
have minimal funds at their dis-<br />
8 NEWSLETTER<br />
November,2008
GLASILO<br />
noemvri,2008<br />
9<br />
lokalniot ekonomski razvoj. Seminarite<br />
gi organiziraat Komisiite<br />
na ZELS, koi pred novinarite gi<br />
iznesuvaat dosega{nite aktivnosti<br />
na svojata Komisija, problemite<br />
so koi op{tinite se soo~uvale vo<br />
taa oblast, postignatite rezultati<br />
i idnite pravci na dejstvuvawe.<br />
Vsu{nost celta na organiziraweto<br />
na ovie seminari e tokmu neposredno<br />
zapoznavawe na novinarite so<br />
raboteweto i aktivnostite na<br />
ZELS, osobeno vo oblastite koi se<br />
osobeno va`ni vo procesot na decentralizacijata<br />
vo celata zemja.<br />
Na toj na~in novinarite }e mo`at<br />
podobro i objektivno da ja informiraat<br />
javnosta za zalo`bite i<br />
celite na edinicite na lokalnata<br />
samouprava vo ovie oblasti.<br />
Vo oblasta na finansiite, pretstavnicite<br />
od Komisijata za finansirawe,<br />
poto~no pretsedatelot<br />
na Komisijata, gradona~alnikot<br />
na op{tina Kisela Voda, \or|e Arsov<br />
go prezentira{e raboteweto<br />
na Komisijata, izvorite za finansirawe<br />
na op{tinite i stavovite<br />
na ZELS, so cel postignuvawe na<br />
pogolema finansiska nezavisnost<br />
na op{tinite. Be{e poso~eno deka<br />
ZELS, pred centralnta vlast lobira<br />
za zgolemuvawe na procentualnoto<br />
zafa}awe od DDV, koe<br />
sega iznesuva 3%, da bide 6%, a<br />
od personalniot danok najmaloto<br />
zafa}awe da iznesuva 30%. Pri toa<br />
be{e prezentirana i finansikata<br />
analiza na op{tinite od zemjite<br />
od Jugoisto~na Evropa, koja poka`a<br />
deka makedonskite op{tini navistina<br />
raspolagaat so minimalni<br />
sredstva za ostvaruvawe na svoite<br />
nadle`nosti.<br />
Seminarot za urbanizam, na tema<br />
„Urbanizmot - prepreki i predizvici<br />
za lokalnite vlasti” predizvika<br />
isto taka golem interes kaj<br />
mediumskite ku}i, koi ispratija<br />
svoi pretstavnici. Pretsedatelot<br />
na Komisijata za urbanizam pri<br />
ZELS, gradona~alnikot na op{tina<br />
Vasilevo, Slave Hristov, govore{e<br />
za aktivnostite na Komisijata. Bea<br />
prezentirani Zakonot za gradewe,<br />
Zakonot za grade`no zemji{te, i<br />
za poslednite zakonski izmeni so<br />
koi op{tinite dobivaat 80% od<br />
proda`bata na grade`noto zemji{te<br />
na nivnata teritorija. Sepak na<br />
seminarot be{e potencirano<br />
deka ZELS i ponatamu }e se zalaga<br />
grade`noto zemji{te, centralna<br />
vlast da go prefrli vo sopstvenost<br />
na op{tinite. Be{e prezentirana<br />
podgotvenata analiza „Politiki<br />
na ZELS za zemji{teto”, usvoena<br />
na posledniot Upraven Odbor na<br />
ZELS. Osoben interes kaj prisutnite<br />
predizvika Predlogot na ZELS<br />
za donesuvawe na zakon za bespravno<br />
izgradeni gradbi i neformalni<br />
naselbi, so {to, me|u drugoto se<br />
predlaga dosega izgradenite nelegalni<br />
objekti, dokolku e toa vo<br />
soglasnost so donesenite Detalni<br />
urbanisti~ki planovi da se legaliziraat<br />
vo celata zemja.<br />
Na dosega{nite seminari prisustvuva<br />
pretstavnici od pove}e nacionalnite<br />
i lokalnite mediumi,<br />
elektronski i pi{ani, me|u koi<br />
od „Utrinski vesnik”, „Dnevnik”,<br />
„Nova Makedonija”, „Ve~er”, Makedonskata<br />
informativna agencija,<br />
nedelnikot „Forum”, MTV, „Makedonsko<br />
radio”, Radio „Kanal 77”,<br />
„Radio Ohrid”, „A1”, „Kanal 5”,<br />
„Sitel”, „MTM” , „TV Kis”, TV „Orbis”,<br />
TV „Tera”.<br />
posal for the implementation of their<br />
competences.<br />
The Seminar on Urbanism, titled “Urbanism<br />
– Obstacles and Challenges<br />
for the Local Authorities” also provoked<br />
great interest among the media<br />
houses, which sent their representatives<br />
to attend. The President of the<br />
ZELS Committee on Urbanism, Mayor<br />
of Vasilevo Municipality Slave Hristov,<br />
spoke about the activities of his<br />
Committee. Presentations were held<br />
about the Law on Construction, Law<br />
on Construction Land, and the latest<br />
legal amendments that allocate to the<br />
municipalities 80 % of the amount<br />
obtained through sale of construction<br />
land on their territories. Yet, it was<br />
stressed at the Seminar that ZELS<br />
would continue to press the central<br />
government to transfer construction<br />
land into municipal ownership. Also<br />
presented was the prepared analysis<br />
“ZELS Land Policies,” adopted at the<br />
latest ZELS Managing Board. ZELS’<br />
proposal on adopting a law on the illegally<br />
built constructions and informal<br />
settlements provoked particular<br />
interest among the present, especially<br />
with the suggestion that the<br />
illegal facilities built to date be legalized<br />
throughout the entire country, in<br />
case they are in line with the adopted<br />
Detailed Urban Plans.<br />
Attending the seminars held so far<br />
were representatives from a number<br />
of national and local, both electronic<br />
and print, media including, “Utrinski<br />
Vesnik”, “Nova Makedonija,” and “Vecer”<br />
dailies, Macedonian Information<br />
Agency, “Forum” weekly, Macedonian<br />
National Television, Macedonian Radio,<br />
“Kanal 77” Radio, Radio Ohrid, A1<br />
TV, Kanal 5 TV, Sitel TV, MTM TV, Kis<br />
TV, Orbis TV, Tera TV, etc.
ZELS i UNDP<br />
Zapo^na Kampawa za<br />
informirawe na javnosta za<br />
standardite na Eti^kiot kodeks<br />
Na 20 noemvri, 2008 godina, Zaednicata na edinicite<br />
na lokalnata samouprava – ZELS, vo sorabotka so proektot<br />
“Borba protiv korupcijata za podobro upravuvawe”<br />
na Programata za razvoj na Obedinetite nacii - UNDP,<br />
ja zapo~naa kampawata za promocija na Eti~kiot kodeks<br />
na lokalnite funkcioneri i po{iroko informirawe<br />
na javnosta za postoeweto na eti~kite standardi.<br />
Preku TV spot, radio reklama, posteri, bro{uri i gostuvawa vo<br />
TV emisii, }e se informira celokupnata javnost za standardite<br />
na eti~koto odnesuvawe koi se propi{ani so Kodeksot.<br />
-,,Pove}e od 70 op{tinski soveti go usvoija Eti~kiot kodeks.<br />
Toa poka`uva deka lokalnite vlasti iskreno sakaat da<br />
vospostavat principi na profesionalno i ot~etno rabotewe.<br />
Smetame deka toa e patot kon steknuvawe na vistinska<br />
doverba kaj gra|anite, bidej}i celta na decentralizacijata e<br />
vlasta da se dobli`i do gra|anite i da se realiziraat podobri<br />
uslovi za `ivot na site”, istakna KoceTrajanovski, Prestedatel<br />
na ZELS, na pres konferencijata organizirana po<br />
povod zapo~nuvaweto na kampawata. Toj gi povika gra|anite<br />
vo sledniot period da bidat budni kontrolori na raboteweto<br />
na op{tinite i javno da ka`at kolku sekoj gradona~alnik,<br />
sekoja op{tina e transparentna, tolerantna, ima profesionalna<br />
administracija , ne e koruptivna, kolku e ot~etna<br />
pred gra|anite i kolku sorabotuva so niv .<br />
„O~ekuvame deka ovaa kampawa }e go pribli`i konceptot<br />
na Eti~kiot kodeks poblisku do gra|anite. Se nadevame<br />
deka do pretstojnite lokalni izbori }e se generira {iroka<br />
diskusija za va`nosta na integritetot na funkcionerite,<br />
no i za mo}ta na gra|anite da go nagradat eti~koto<br />
odnesuvawe so nivnite glasovi. UNDP }e se gordee dokolku<br />
Eti~kiot kodeks za lokalnite funkcioneri bide uspe{no<br />
i efektivno implementiran vo praktika, za{to toa }e bide<br />
znak na dobro upravuvawe i razvoj na lokalnite zaednici”,<br />
poso~i Maria Luiza Silva Mehijas, Postojan koordinatorna<br />
OON i Postojan pretstavnik na UNDP vo zemjava.<br />
Eti~kiot kodeks na lokalnite funkcioneri gi propi{uva<br />
zadol`itelnite standardi na odnesuvawe na lokalnite funkcioneri,<br />
kako {to se: transparentnosta, profesionalnosta,<br />
tolerantnosta, nekoruptivnosta, ot~etnosta i ovozmo`uvawe<br />
u~estvo na gra|anite. Funkcionerite imaat obvrska da go<br />
po~ituvaat kodeksot, a kampawata ima za cel da gi informira<br />
gra|anite, mediumite, delovnata zaednica, gra|anskiot sektor,<br />
kako i site drugi relevantni op{testveni faktori<br />
koi treba aktivno da vlijaat vrz doslednosta na lokalnite<br />
funkcioneri kon utvrdenite eti~ki standardi.<br />
ZELS and UNDP<br />
Public Information<br />
Campaign on Ethical<br />
Code Standards Begins<br />
On 20 November 2008, the Association of the Units of Local<br />
Self-Government (ZELS) and the United Nations Development<br />
Programme’s Project “Fighting Corruption to Improve<br />
Governance” launched a campaign for promoting the Ethical<br />
Code of Conduct for Local Government Officials and for<br />
broader information of the public about the existence of<br />
ethical standards. By way of TV spots, radio ads, posters,<br />
brochures and TV appearances, the entire public will be informed<br />
about the standards of ethical conduct prescribed by<br />
the Code. “More than 70 municipal councils have embraced<br />
the Ethical Code of Conduct. This shows that the local authorities<br />
sincerely want to establish principles of professional<br />
and responsible governance. We consider that this is<br />
the way to gaining citizens’ real confidence, because the goal<br />
of decentralization is bringing governance closer to the citizens<br />
and implementing better living conditions for all,” ZELS<br />
President Koce Trajanovski underlined at the press conference<br />
organized on the occasion of the campaign’s launch.<br />
He called on the citizens to be watchful controllers of the<br />
municipalities’ work in the forthcoming period and state in<br />
public how much each of the mayors and each of the municipalities<br />
are transparent, tolerant, have professional administration<br />
and are not corruptive, and how accountable and<br />
cooperative they are towards the citizens.<br />
“We expect this campaign to bring the concept of Ethical<br />
Code of Conduct closer to the citizens. We hope that, at the<br />
forthcoming local elections, a broad-based discussion will<br />
be generated on the importance of the officials’ integrity,<br />
as well as on the citizens’ power to award ethical conduct<br />
with their votes. UNDP will be proud if the Ethical Code of<br />
Conduct for Local Government Officials is successfully and<br />
effectively implemented in practice, because this will be<br />
a sign of good governance and development of the local<br />
communities,” pointed out Ms. Maria Luisa Silva Mejias, UN<br />
Resident Coordinator and UNDP Resident Representative<br />
in the country. The Ethical Code of Conduct for Local Government<br />
Officials prescribes the compulsory standards of<br />
conduct for the local government officials, such as: transparency,<br />
professionalism, tolerance, honesty, accountability<br />
and enabling citizen participation. The officials are obliged<br />
to respect the Code, and the campaign is aimed at informing<br />
the citizens, the media, the business community, the<br />
civil sector, as well as all other relevant social factors that<br />
are to influence actively the local government officials’ consistence<br />
with regard to the established ethical standards.<br />
10 NEWSLETTER<br />
November, 2008
LLASILO noewvpi, 2008 11<br />
Sredba na rakovodstvoto na ZELS so Ambasadorot Riker<br />
Na 19 noewvpi, Awbasadopot na SAD,<br />
vo Republika Makedonija, N.E Filip<br />
Rikep se spetna so pakovodstvoto na<br />
ZELS, so ppetsedatelot Koce Tpajanovski<br />
i potppetsedatelite Nevzat<br />
Bejta i Qubowip Janev, vo „Ku}ata na<br />
op{tinite” - adwinistpativnata zgpada<br />
na asocijacijata.<br />
Më 19 nëntor, Ambasadori i SHBA-ve,<br />
në Republikën e Maqedonisë, E.T Filip Riker<br />
u takua me udhëheqësinë e BNJVL-së,<br />
me kryetarin Koce Trajanovski dhe<br />
nënkryetarët Nevzat Bejta dhe Lubomir<br />
Janev, në ,,Shtëpinë e komunave” –<br />
ndërtesa administrative e asociacionit.<br />
Në takim përfaqësuesit e BNJVL-së<br />
theksuan se edhe përskaj problemeve dhe<br />
Takim i udhëheqësisë së BNJVL-së me Ambasadorin Riker<br />
Ulogata na ZELS e od isklu~itelno zna~ewe za<br />
razvojot na decentralizacijata vo Makedonija<br />
Na spedba ppetstavnicite od ZELS<br />
istaknaa deka i pokpaj ppoblewite i<br />
ppedizvicite so koi se soo~uvaat<br />
op{tinite vo izwinatite tpi i pol godini,<br />
ppocesot na decentpalizacija<br />
nappeduva. Be{e potencipano deka na<br />
po~etokot op{tinite se soo~ija so<br />
nasledeni dolgovi, so adwinistpacija<br />
na koja i bea potpebni obuki za<br />
sppoveduvawe na novite nadle`nosti,<br />
no toa postepeno se nadwinuva, we|u<br />
dpugoto i kako pezultat na podp{kata<br />
{to ZELS ja dobiva od Ppogpawata za<br />
pazvoj na Awepikanskata Vlada (YSAID)<br />
i od dpugi donatopi ppisutni vo<br />
na{ata zewja. Be{e izneseno deka<br />
Roli i BNJVL-së është me rëndësi të jashtëzakonshme<br />
për zhvillimin e decentralizimit në Maqedoni<br />
sfidave me të cilat ballafaqohen komunat<br />
në tre vite e gjysëm, procesi i decentralizimit<br />
avancohet. Ishte potencuar se në fillim<br />
komunat u ballafaquan me borxhe të<br />
trashëguara, me administratë të cilës i<br />
nevoiteshin trajnime për implementimin<br />
e kompetencave të reja, por ajo gradualisht<br />
tejkalohet, ndër të tjera edhe si rezultat<br />
i përkrahjes që BNJVL e merr nga Programi<br />
për zhvillim i Qeverisë Amerikane<br />
(USAID) dhe nga donatorë tjerë të pranishëm<br />
në vendin tonë. Ishte përmendur<br />
se BNJVL deri më tani arriti të ndikon që<br />
më shumë ndryshime ligjore, në dobi të<br />
implementimit më adekuat dhe zhvillimit<br />
të procesit të decentralizimit. Paraprakisht<br />
ishte potencuar se në rrjdhë është<br />
lobimi për ndryshime shtesë nga lëmia e<br />
▼<br />
▼
▼<br />
ZELS dosega uspea da izdejstvuva<br />
pove}e zakonski izweni, vo polza na<br />
poadekvatno sppoveduvawe i odvivawe<br />
na ppocesot na decentpalizacijata.<br />
Ppi toa be{e potencipano<br />
deka vo tek e lobipaweto za dopolnitelni<br />
izweni od oblasta na finansipaweto<br />
na edinicite na lokalnata<br />
sawouppava so cel obezbeduvawe na<br />
pogolewa finansiska stabilnost na<br />
op{tinite. Vo tekot na pazgovopot,<br />
ppetsedatelot na ZELS upati blagodapnost<br />
do awbasadopot Rikep za poddp{kata<br />
{to SAD (Soedinetite<br />
Awepikanski Dp`avi), ppeku YSAID ja<br />
davaat na pove}e poliwa, we|u koi za<br />
peafipwacijata na aktivnostite na<br />
ZELS, u{te vo 2001 godina, za golewiot<br />
stepen na edukacija na lokalnata adwinistpacija<br />
za uspe{no sppoveduvawe<br />
na ppocesot na decentpalizacijata,<br />
powo{ta vo penovipaweto na<br />
golew bpoj u~ili{ta, obezbeduvaweto<br />
na kpeditniot Fond za zadol`uvawe na<br />
op{tinite za ppoekti od oblasta<br />
na enepgetska efikasnost, podgotovkata<br />
i pe~ateweto na golew<br />
bpoj ppipa~nici, bpo{upi, knigi od<br />
polza za lokalnite vlasti. Be{e naglaseno<br />
deka vo wowentov ZELS pealizipa<br />
eden wnogu va`en ppoekt za<br />
op{tinite zaedno so Ppogpawata za<br />
lokalna sawouppava na YSAID. Toa<br />
e ,,Baza na podatoci za kpeipawe na<br />
adekvatni i tewelni finansiski analizi,,<br />
koi }e poslu`at za kpeipawe na<br />
alatki so ~ija powo{ ZELS }e dobie<br />
dokuwentipana i jasna slika za postoe~kiot<br />
sistew na finansipawe na<br />
op{tinite i }e wo`e da ppedlaga i testipa<br />
ppedlozi i pe{enija za negovo<br />
podobpuvawe.<br />
Be{e potencipano deka edinstvoto<br />
koe vladee vo ZELS e isklu~itelen<br />
ppiwep vo na{ata zewja, kade nadvladuvaat<br />
intepesite na op{tinite,<br />
odnosno na gpa|anite, koi se stavaat<br />
nad paptiskite intepesi. Awbasadopot<br />
Filip Rikep izpazi zadovolstvo od pealizipaweto<br />
na ovaa spedba na koja<br />
nepospedno gi slu{na stavovite na<br />
ppetstavnicite na edinstvenata nacionalna<br />
asocijacija na edinicite<br />
na lokalnata sawouppava i kade izvopno<br />
se infopwipa{e za nejzinite dosega{ni<br />
aktivnosti, izgpadenite stavovi i idnite<br />
zalo`bi na lokalnite vlasti .<br />
- „ZELS iwa navistina wnogu va`na<br />
uloga vo va{ata zewja, vo celokupniot<br />
ppoces na decentpalizacijata, zatoa<br />
edinstvoto koe postoi tuka i koe e<br />
o~igledno bidej}i iwawe pped sebe<br />
ppetstavnici na tpi golewi paptii vo<br />
zewjava, navistina wi ppi~inuva zadovolstvo.<br />
Toa edinstvo tpeba da<br />
ppodol`i i da se potencipa pped<br />
gpa|anite, a osobeno e va`no da se istakne<br />
i pped lokalnite izbopi so cel<br />
gpa|anite da vidat deka ne se paboti<br />
za politi~ki poeni tuku vo centapot<br />
na vniwanieto e staven tokwu<br />
gpa|aninot”, istakna awbasadopot<br />
Rikep. Toj ponatawu se intepesipa{e<br />
i za sopabotkata na ZELS so Vladata,<br />
a ppisutnite gi infopwipa{e i za negovite<br />
posetite, {to dosega gi nappavil<br />
vo pove}e op{tini od zewjava.<br />
Na kpajot od spedbata, ppetsedatelot<br />
Tpajanovski ja iskopisti wo`nosta i go<br />
pokani Awbasadopot Rikep da ppisustvuva<br />
na ppetstojnoto Lenepalno Sobpanie<br />
na ZELS i na sve~eniot nastan na<br />
odbele`uvawe na pezultatite<br />
od<br />
tpigodi{noto sppoveduvawe<br />
na decentpalizacijata<br />
vo zewjava.<br />
▼<br />
financimit të njësive të vetëqeverisjes<br />
lokale me qëllim sigurimin e stabilitetit<br />
më të madh financiar të komunave.<br />
Në rrjedhat e bisedimeve,<br />
kryetari i BNJVL-së dërgoi falenderim<br />
deri te Ambasadori Riker për<br />
përkrahjen që SHBA-të (Shtetet e<br />
Bashkuara të Amerikës), nëpërmjet<br />
USAID e japin në më shumë fusha,<br />
ndër të cilat për riafirmimin e aktiviteteve<br />
që BNJVL, që nga viti 2001,<br />
për shkallën e lartë te edukimit të administratës<br />
lokale për implementim të<br />
suksesshëm të procesit të decentralizimit,<br />
ndihmën në renovimin e shumë<br />
shkollave, sigurimin e fondit kreditor<br />
për detyrimin e komunave për projekte<br />
nga lëmia e efikasitetit energjetik, përgatitja<br />
dhe shtypja e shumë doracakëve,<br />
broshurave, librave në dobi për<br />
pushtetet lokale. Ishte përmendur se për<br />
momentin BNJVL realizon një project<br />
shumë të rëndësishëm për komunat<br />
sëbashku me Programin për vetëqeverisje<br />
lokale të USAID. Ajo është ,,Baza e të dhënave<br />
për krijimin e analizave financiare<br />
adekuate dhe bazore,, të cilat do të shërbejnë<br />
për krijimin e veglave me ndihmën<br />
e së cilës BNJVL do të fiton fotografi të<br />
dokumentuar dhe të qartë për sistemin<br />
ekzistues të financimit të komunave dhe<br />
do të mundet të propozon dhe teston<br />
propozime dhe zgjidhje për përmirësimin<br />
e saj.<br />
Ishte potencuar se uniteti që udhëheq<br />
në BNJVL është shembull ekskluziv në<br />
vendin tonë, ku mbizotërojnë intereset e<br />
komunave, respektivisht të qytetarëve, të<br />
cilat vendosen nën intereset partiake. Ambasadori<br />
Filip Riker shprehu kënaqësi nga<br />
realizimi i këtij takimi i cili drejtpërdrejtë<br />
i dëgjoi qëndrimet e përfaqësuesve të asociacionit<br />
të vetëm kombëtarë të njësive<br />
të vetëqeverisjes lokale dhe ku burimisht<br />
u informua për aktivitetet e veta të deritanishme,<br />
qëndrimet e ndërtuara dhe përpjekjet<br />
e ardhshme të pushteteve lokale.<br />
-,, BNJVL me të vërtetë ka rol të<br />
rëndësishëm në vendin tonë, në procesin<br />
gjithpërfshirës të<br />
decentralizimit, për këtë<br />
uniteti që ekziston këtu<br />
dhe që është i dukshëm<br />
sepse para nesh kemi<br />
përfaqësues të tre<br />
partive politike të mëdha<br />
në vend, me të<br />
vërtetë më paraqet kënaqësi.<br />
Ky unitet duhet<br />
të vazhdon dhe të potencohet<br />
para qytetarëve,<br />
dhe veçanërisht<br />
është i rëndësishëm të<br />
theksohet edhe para zgjedhjeve<br />
lokale me qëllim<br />
që qytetarët të shikojnë<br />
se nuk bëhet fjalë<br />
për poena politikë por<br />
në qendrën e kujdesit është vendosur<br />
qytetari”, theksoi ambasadori Riker. Ai më<br />
tutje u interesua edhe për bashkëpunimin<br />
e BNJVL-së me Qeverinë, ndërsa të pranishmit<br />
i informoi edhe për vizitat e tij, që<br />
deri më tani i ka bërë në më shumë komuna<br />
nga vendi.<br />
Në fund të takimit, kryetari Trajanovski<br />
e shfrytëzoi mundësinë dhe e ftoi Ambasadorin<br />
Riker të merr pjesë në Kuvendin<br />
Gjeneral të BNJVL-së dhe në ngjarjen<br />
solemne të shënimit të rezultateve nga implementimi<br />
tre vjeqar i decentralizimit në<br />
vend.<br />
12 Nëntor, 2008<br />
GAZETË
LLASILO noewvpi, 2008 13<br />
Prodlabo~uvawe na sorabotkata na ZELS so Sobranieto na Republika Makedonija<br />
Pretsedatelot Trajko Veljanovski<br />
go poseti ZELS<br />
Ppetsedatelot na ZELS, Koce<br />
Tpajanovski i potppetsedatelot<br />
Nevzat Bejta na 14<br />
noewvpi, 2008 godina, vo<br />
ppostopiite na ZELS se<br />
sostanaa so Ppetsedatelot na Sobpanieto<br />
na Republika Makedonija,Tpajko<br />
Veqanoski.<br />
Spedbata be{e odp`ana so cel ppodlabo~uvawe<br />
na sopabotkata powe|u Sobpanieto<br />
na Republika Makedonija i<br />
ZELS, a osobeno popadi ogpowniot intepes<br />
na ZELS za ovozwo`uvawe na aktivna<br />
vklu~enost vo ppocesite na donesuvawe<br />
na zakonite od zna~ewe za pazvojot na sistewot<br />
na lokalnata sawouppava vo R.M.<br />
Vsu{nost vo taa nasoka neodawna ZELS<br />
pokpena inicijativa do Sobpanieto, vo negovite<br />
pawki da se fopwipa posebna<br />
Kowisija za lokalna sawouppava.<br />
Na spedbata, ppetsedatelot na ZELS,<br />
Koce Tpakanovski ja obpazlo`i inicijativata<br />
na ZELS za fopwipaweto na<br />
vakva kowisija, koja pe~e deka tpeba da<br />
ppetstavuva institucionalizipawe na<br />
dosega{nata uspe{na sopabotka na<br />
ZELS i Sobpanieto na RM.<br />
-,,Na{ata ideja e taa da bide wati~na<br />
kowisija na lokalnata sawouppava, vo<br />
koja ppetstavnicite od lokalnata vlas<br />
}e iwaat wo`nost da se ppoiznesat za<br />
zakonite koi se od va`nost za decentpalizacijata<br />
na vlasta vo zewjava. So<br />
toa }e se obezbedi povisok stepen na<br />
sopabotka we|u lokalnata vlast i zakonodavniot<br />
dow, {to }e bide vo nasoka<br />
na donesuvawe na kvalitetni i ppak-<br />
▼<br />
Thellim të bashkëpunimit të BNJVL-së me Kuvendin e Republikës së Maqedonisë<br />
Kryetari Veljanovski vizitoi BNJVL-në<br />
Kryetari i BNJVL-së, Koce Trajanovski<br />
dhe nënkryetari Nevzat Bejta më 14 nëntor,<br />
2008, në hapësirat e BNJVL-së u<br />
takuan me Kryetarin e Kuvendit të Republikës<br />
së Maqedonisë Trajkvo Velanovski.<br />
Takimi u mbajt me qëllim thellimin e<br />
bashkëpunimit ndërmjet Kuvendit të Republikës<br />
së Maqedonisë, dhe BNJVL-së, dhe<br />
veçanërisht për shkak të interesit të madh<br />
të BNJVL-së për mundësimin e kyqjes aktive<br />
në proceset e sjelljes së ligjeve me<br />
rëndësi për zhvillimin e sistemit të vetëqeverisjes<br />
lokale në R.M. Në të vërtetë në atë<br />
drejtim BNJVL para pak kohësh ngriti iniciativë<br />
deri te Kuvendi, në suazat e tij të formohet<br />
Komision i veçantë për vetëqeverisje<br />
lokale.<br />
Në takim, kryetari i BNJVL-së, Koce Trajanovski<br />
e propozoi iniciativën e BNJVL-së<br />
për formimin e këtij komisioni, i cila tha<br />
duhet të paraqet institucionalizim të<br />
bashkëpunimit të suksesshëm të deritanishëm<br />
të BNJVL-së dhe Kuvendit të R.M-së.<br />
-,,Ideja jonë është që ai të jetë komision<br />
amë i vetëqeverisjes lokale, ku përfaqësuesit<br />
e pushtetit lokal do të kenë mundësi të shprehen<br />
për ligjet që janë me rëndësi për decentralizimin<br />
e pushtetit në vend. Me atë<br />
do të sigurohet shkallë më e lartë<br />
bashkëpunimi ndërmjet pushtetit lokal<br />
dhe legjislativ, që do të jetë në drejtim të<br />
sjelljes së ligjeve të zbatueshme më kualitative<br />
dhe praktike”, theksoi Trajanovski dhe<br />
shtoi se duke ju falenderuar bashkëpunimit<br />
të suksesshëm me Qeverinë e R.M-së deri<br />
më tash janë sjellur më shumë ligje me dobi<br />
të madhe për implementimin e procesit të<br />
decentralizimit të pushtetit në vend. Ai i përmendi<br />
ndryshimet e Ligjit për taksa komunale,<br />
Ligjit për përbërësit mineral, ndërsa<br />
potencoi edhe sjelljen e Ligjit për tokë<br />
ndërtimore, të gjitha në dobi të sigurimit<br />
të stabilitetit më të madh financiar të komunave.<br />
Kryetari i Kuvendit të R.M-së, informoi<br />
për procesin e implementimit të Rregullores<br />
së re të Kuvendit të R.M-së, dhe veçanërisht<br />
për punën e trupeve të caktuara kuvendore.<br />
Veçanërisht u bisedua për modelin<br />
e funksionimit të ardhshëm të Komisionit<br />
për vetëqeverisje lokale si trup<br />
ekzistues kuvendor. Ky komision do të<br />
kishte komptencë të shqyrton Ligje të<br />
cilat drejpërdrejt kanë të bëjnë me vetëqeverisjen<br />
lokale në Republikë me çka do të<br />
kishin karatkter të Komisionit amë, derisa<br />
në të gjitha rastet tjera, kur Komisonet e<br />
tjera kuvendore do të shqyrtonin rregulla<br />
të cilat në mënyrë indirekte kanë të bëjnë<br />
me çështje të lidhura me vetëqeverisjen<br />
lokale, komisioni do të kishte karakter të<br />
komisionit të interesuar. Në rastin e dytë<br />
(kur ky komision do të paraqitet si “interesues”),<br />
do të mundet të sjell konkludime<br />
të cilat më pas do të jenë të<br />
shqyrtuara në diskutim Kuvendor dhe deputetët<br />
do të njoftohen me mendimin<br />
sipas çëshjtes përkatëse edhe nga ai amë<br />
por edhe nga komisioni i interesuar.<br />
-,,Iniciativa e BNJVL-së për formimin e<br />
Komisionit për vetëqeverisje lokale në<br />
suazat e pushtetit ligjdhënës shkaktoi simpati<br />
dhe përmirësim tek të gjitha subjektet<br />
politike. Shpresoj se deri në fund të këtij<br />
viti Kuvendi do të sjell vendim për ndryshim<br />
dhe plotësim të vendimit për organizimin<br />
e fushëveprimit të trupeve të Kuvendit dhe<br />
do ta formojmë këtë Komision për vetëqev-<br />
▼
Formirana sobraniska Komisija za lokalna samouprava<br />
Nepospedno po spedbata, vo Slu`ben<br />
vesnik na RM, bp. 144 od 18 noewvpi, 2008<br />
godina be{e objavena sobpaniskata Odluka<br />
za izwenuvawe i dopolnuvawe na Odlukata<br />
za osnovawe na postojani pabotni<br />
tela na Sobpanieto na RM, so koja se<br />
fopwipa nova kowisija- Kowisija za<br />
lokalna sawouppava.<br />
Ytvpdeno e deka Kowisijata }e iwa<br />
ppetsedatel i 12 ~lena i nivni zawenici,<br />
a }e gi pazgleduva ppa{awata<br />
{to se odnesuvaat na:<br />
lokalnata sawouppava;<br />
tepitopijalnata opganizacija na<br />
lokalnata sawouppava na RM;<br />
sledeweto na pazvojot i wepkite na<br />
unappeduvawe na lok. sawouppava;<br />
sledeweto na sostojbite na tepitopijalnata<br />
opganizacija i na standapdite<br />
za golewinata;<br />
naselenieto i potpebite na lo kal -<br />
na ta sawouppava;<br />
sledeweto na sitewot, politikata,<br />
wepkite i instpuwentite za ostvapuvawe<br />
na popawnowepen pegionalen<br />
pazvoj i sledeweto na<br />
ostvapuvaweto i kopisteweto na<br />
spedsvata naweneti za pawnowepen<br />
pegionalen pazvoj.<br />
ti~no ppiwenlivi zakoni”, istakna Tpajanovski i dodade deka<br />
blagodapenie na uspe{nata sopabotka so Vladata na RM i<br />
so Sobpanieto na RM dosega se doneseni pove}e zakoni od<br />
ogpowna polza za sppoveduvawe na ppocesot na decentpalizacijata<br />
na vlasta vo zewjava. Toj gi navede izwenite na Zakonot<br />
za danoci na iwot, potoa izwenite na Zakonot za kowunalni<br />
taksi, Zakonot za winepalni supovini, a go potencipa<br />
i neodawne{noto donesuvawe na Zakonot za<br />
gpade`no zewji{te, site vo polza na obezbeduvaweto na<br />
pogolewa finansiska stabilnost na op{tinite.<br />
Ppetsedatelot na Sobpanieto na RM, infopwipa{e za ppocesot<br />
na iwplewentacija na noviot Delovnik na Sobbpanieto<br />
na RM, a osobeno za pabotata na utvpdenite sobpaniski tela.<br />
Osobeno se govope{e za wodelot na idnoto funkcionipawe<br />
na Kowisijata za lokalna sawouppava kako postojano Sobpanisko<br />
telo. Ovaa Kowisija bi iwala nadle`nost da pazgleduva<br />
Zakoni koi dipektno se odnesuvaat na lokalnata sawouppava<br />
vo Republikata za {to bi iwala kapaktep na wati~na Kowisija,<br />
dodeka vo site ostanati slu~ai, koga ostanatite Sobpaniski<br />
kowisii bi pazgleduvale ppopisi koi indipektno se<br />
odnesuvaat na ppa{awa povpzani so lokalnata sawouppava,<br />
kowisijata bi iwala kapaktep na zaintepesipana kowisija. Vo<br />
vtopiot slu~aj (koga ovaa<br />
kowisija }e se javi kako “zaintepesipana”),<br />
}e wo`e da donesuva<br />
zaklu~oci koi potoa }e<br />
bidat pazgleduvani vo Sobpaniska<br />
pasppava i ppa te ni ci -<br />
te }e se zapoznaat so wisleweto<br />
po soodvetnoto ppa{awe i od<br />
wati~nata no i od zaintepesipanata kowisija.<br />
-,,Inicijativata na ZELS za fopwipawe na Kowisija za<br />
lokalna sawouppava vo pawkite na zakonodavniot dow ppedizvika<br />
siwpatii i odobpuvawe kaj site politi~ki subjekti vo<br />
nego. Se nadevaw deka do kpajot na ovaa godina Sobpanieto }e<br />
donese odluka za izwenuvawe i dopolnuvawe na odlukata za<br />
opganizacijata i delokpugot na telata na Sobpanieto i }e<br />
ja fopwipawe ovaaa Kowisija za lokalna sawouppava, so {to<br />
bi ppidonele za natawo{no uspe{no pazvivawe na decentpalizacioniot<br />
ppoces i za pazvoj na dewokpatskoto op{testvo,<br />
istakna ppetsedatelot na Sobpanieto, Tpajko Veqanoski.<br />
Toj potencipa{e deka dosega{nata sopabotka so ZELS bila<br />
osobeno uspe{na ppi {to izpazi blagodapnost za podp{kata<br />
i powo{ta {to ZELS wu ja ppu`i na Sobpanieto ppi fopwipaweto<br />
na Kancelapiite za kowunikacija so gpa|anite, kade<br />
gpa|anite iwaat wo`nost da upatuvaat ppa{awa i da kowunicipaat<br />
so ppatenicite od nivniot pegion.<br />
Po spedbata, ppetsedatelite odgovapaa na bpojni<br />
ppa{awa od novinapite koi se odnesuvaa na sppoveduvaweto<br />
na natawo{niot ppoces na decentpalizacijata na vlasta vo<br />
zewjata, na ppoblewite i ppedizvicite so koi se soo~uvaat<br />
op{tinite i na~inite za nivno pazpe{uvawe.<br />
erisje lokale, me çka do të kontribojmë<br />
për zhvillimin e mëtejmë<br />
të suksesshëm të procesit të decentralizimit<br />
dhe për zhvillim të<br />
shoqërisë demokratike, theksoi<br />
kryetari i Kuvendit, Trajko Veljanoski.<br />
Ai potencoi se<br />
bashkëpunimi i deritanishëm me<br />
BNJVL-në ishte veçanërisht i<br />
suksesshëm me çka shprehu falenderim<br />
për përkrahjen dhe<br />
ndihmesën që BNJVL ja ofroi Kuvendit<br />
gjatë formimit të Zyrave<br />
për komunikim me qytetarët, ku<br />
qytetarët kanë mundësi të parashtrojnë pyetje dhe të komunikojnë<br />
me deputetët nga regjioni i tyre. Pas takimit, kryetarët u<br />
përgjigjën në shumë pyetje të gazetarëve të cilat bënin fjalë për<br />
implementimin e mëtejmë të decentarlizimit të pushtetit në vend,<br />
për problemet dhe sfidat me të cilat ballafaqohen komunat dhe<br />
mënyrat për zgjidhjen e tyre.<br />
U formua Komisioni kuvendor për vetëqeverisje lokale<br />
Menjëherë pas takimit, në Gazetën<br />
zyrtare të R.M-së, nr. 144 nga 18 nëntori,<br />
2008 ishte shpallur Vendim kuvendor për<br />
ndryshim dhe plotësim të Vendimit për<br />
themelimin e trupeve punuese të përhershme<br />
të Kuvendit të R.M-së, me çka formohet<br />
komision i ri –Komision për vetëqeverisje<br />
lokale.<br />
14 Nëntor, 2008<br />
Është përcaktuar se Komisioni do të ketë<br />
kryetar dhe 12 anëtarë dhe zëvendës të tyre,<br />
dhe do t’i shqyrton çështjet që kanë të bëjnë<br />
me:<br />
-vetëqeverisjen lokale, -organizimin<br />
territorial të vetëqeverisjes lokale të R.Msë,<br />
-përcjelljen e zhvillimit dhe masat e<br />
avancimit të vetëqeverisjes lokale, - përcjellja<br />
e gjendjeve të organizimit territorial<br />
dhe të standardeve për madhësinë, - popullatën<br />
dhe nevojat e vetëqeverisjes lokale,<br />
- përcjellje të sistemit, politika, masat dhe<br />
instrumentet për realizimin e zhvillimit të<br />
barabartë regjional dhe përcjellja e realizimit<br />
dhe shfrytëzimi i mjeteve të dedikuara për<br />
zhvillim të barabartë regjional.<br />
GAZETË
GLASILO<br />
Na 19 noemvri, vo pove}e od triesetina<br />
op{tini uspe{no be{e<br />
sprovedena „Akcija za bri{ewe<br />
na grafiti”. Inicijativa za akcijata<br />
dade pretsedatelstvoto na<br />
ZELS, kako rezultat na ~estite<br />
zabele{ki od op{tinite deka vo<br />
nivnite sredini ima pogolem broj<br />
na vulgarni i politi~ki grafiti<br />
koi ostavaat grd vpe~atok za okolinata.<br />
Akcijata be{e vo ramkite<br />
na doslednoto sproveduvawe na Zakonot<br />
za `ivotna sredina i Zakonot<br />
za javna ~istota. Za realizacijata i<br />
sledeweto na akcijata se formira<br />
koordinativno telo, sostaveno od<br />
pretstavnici od op{tinite i od<br />
ZELS. Akcijata }e prodol`i i ponatamu,<br />
do re~isi celosno bri{ewe<br />
na nedoli~ni poraki od javnite objekti<br />
niz site op{inite.<br />
- „Akcijata ne e naso~ena kon<br />
bri{ewe na grafitite koi pretstavuvaat<br />
svoevidno umetni~ko<br />
izrazuvawe, tuku kon „bri{ewe” na<br />
grdata slika vo na{ite op{tini”<br />
izjavi pretsedatelot na ZELS i<br />
gradona~alnik na Op{tina Gazi<br />
Baba, Koce Trajanovski, na denot<br />
na sproveduvaweto na akcijata, koj<br />
zaedno so golemiot broj gra|ani,<br />
pretstavnici od nevladiniot sektor,<br />
vrabotenite od u~ili{tata i<br />
gradinkite zema aktivno u~estvo vo<br />
akcijata.<br />
Akcijata opfa}a tri glavni poenti:<br />
- ~istewe na grdata slika prisutna<br />
vo na{ite sredini, - podignuvawe na<br />
noemvri, 2008<br />
Otstranuvawe na nedoli~nite<br />
natpisi preku akcijata<br />
„Bri[ewe na grafiti”<br />
svesta kaj naselenieto za zdrava i<br />
~ista okolina i treto nadle`nite<br />
vo sekoja op{tina }e poso~at i<br />
odredat lokacii na koi }e se postavat<br />
betonski panoa so odredeni<br />
dimenzii kade qubitelite na yidnata<br />
umetnost }e mo`at slobodno<br />
da gi poka`at svoite umetni~ki<br />
afiniteti. Istite panoa za vreme<br />
na politi~ki i drugi kampawi }<br />
e se koristat za postavuvawe na<br />
plakati. Vakov primer ve}e ima vo<br />
Op{tinata Gazi Baba.<br />
Po akcijata , soglasno Zakonot za<br />
javna ~istota, sekoj prekr{itel<br />
vo odnos na crtaweto nadvor od<br />
odredenite povr{ini }e bide sankcioniran<br />
od strana na komunalnite<br />
inspektori.<br />
15<br />
“Graffiti Erasing”<br />
Campaign for Removing<br />
Indecent Writings Begins<br />
“Graffiti Erasing” Campaign was conducted<br />
successfully in some thirty municipalities<br />
on 19 November 2008. The<br />
initiative for this campaign came from<br />
the ZELS presidency as a result of the<br />
frequent remarks of the municipalities<br />
that there was a large number of vulgar<br />
and politically motivated graffiti in<br />
their environments, which created bad<br />
impression about their surroundings.<br />
The campaign was conducted as part<br />
of the consistent implementation of<br />
the Law on Environment and the Law<br />
on Public Hygiene. A coordinative body<br />
was formed out of municipal and ZELS<br />
representative for monitoring the realization<br />
of the campaign, which will continue<br />
in the future until the all indecent<br />
messages are erased from the walls of<br />
the public facilities in all municipalities.<br />
“The campaign is not aimed at erasing<br />
graffiti that represent some kind of<br />
artistic expression, but at ‘erasing’ the<br />
ugly picture in our municipalities,” stated<br />
ZELS President and Mayor of Gazi<br />
Baba Municipality Koce Trajanovski on<br />
the day of the campaign, which took active<br />
part in this action side by side with<br />
the large number of citizens, NGO representatives,<br />
school and kindergarten<br />
employees.<br />
The campaign includes three key points:<br />
cleaning the ugly picture existing in our<br />
environments; raising public awareness<br />
about healthy and clean environment<br />
and, third, indicating locations on<br />
the part of the competent authorities<br />
in each municipality where concrete<br />
walls of certain dimensions will be installed<br />
for the wall-art lovers, so that<br />
they could freely show their artistic affinities.<br />
These same walls will be used<br />
for placing posters during political and<br />
other campaigns. An example of this already<br />
exists in Gazi Baba Municipality.<br />
After the campaign, in line with the<br />
Law on Public Hygiene, the communal<br />
inspectors will sanction every offender<br />
who will be caught drawing outside the<br />
designated areas.
Odr`ano ~etvrtoto generalno Sobarnie na NALAS<br />
Na 23 i 24 oktomvri, 2008 godina vo Tirana, Albanija,<br />
se odr`a ~etvrtoto Generalno sobranie na NALAS.<br />
Celiot nastan se sostoe{e od nekolku sesii, interesni<br />
i fokusirani na potrebite na lokalnite vlasti vo<br />
regionot. Prvata be{e posvetena na globalnata finansiska<br />
kriza i nejzinoto mo`no vlijanie na lokalnite samoupravi<br />
vo regionot, pri {to be{e dadena preporaka do lokalnite<br />
vlasti da vnimavat pri proektirawe na op{tinskite buxeti,<br />
odnosno tie da bidat konsolidirani i umereni i be{e<br />
dadena preporaka pretpazlivo da se pristapi kon pobaruvawe<br />
na krediti i revidirawe na ve}e zemenite krediti.<br />
Vtorata sesija be{e posvetena na diskusija so donatorite.<br />
Imeno, pretstavnicite na asocijaciite imaa mo`nost da<br />
gi spodelat svoite razmisluvawa<br />
so donatorite naj~esto<br />
prisutni vo regionot. Pri<br />
toa se poso~ija nekolku<br />
uspe{ni modeli na sorabotka<br />
so donatorite, kako taa {to<br />
ja ima SDC so ZELS i NALAS.<br />
Poslednata sesija se sostoe{e<br />
od samoto Generalno sobranije,<br />
kade se prezentiraa rezultatite<br />
od 2008 godina, kako i<br />
usvojuvawe na buxetot za 2009<br />
godina.<br />
NALAS holds its fourth general assembly<br />
NALAS held its fourth General Assembly<br />
in Tirana, Albania, on 23<br />
and 24 October 2008. The entire<br />
event consisted of several sessions, interesting<br />
and focused on the needs of the<br />
local authorities in the region. The first<br />
session was devoted to the global financial<br />
crisis and its possible influence on the<br />
local self-governments in the region, and<br />
a recommendation was sent to the local<br />
authorities to be careful when projecting<br />
their municipal budgets, which should be<br />
consolidated and moderate. It was also recommended to approach<br />
with caution the application for new loans and the review of the<br />
loans that had already been taken.<br />
The second session was dedicated to discussion with the donors.<br />
The representatives of the associations had an opportunity to share<br />
their thoughts with the donors that are most present in the region.<br />
In this, several successful models of cooperation with the donors<br />
were indicated, such as the one SDC has with ZELS and NALAS.<br />
The last session consisted of the General Assembly alone, at<br />
which the results achieved in 2008 were presented and the Budget<br />
was adopted for 2009.<br />
FISKALNA DECENTRALIZACIJA<br />
URBANO URBANO PLANIRAWE PLANIRAWE<br />
Vodena od od Nacionalna asocijacija na Op{tini od Republika Bugarija Vodena Vodena Asocijacija od Asocijacija na op{tini na op{tini i gradovi i gradovi od Slovenija od Slovenija<br />
Pilot procenka na na tro{oci na op{tinski uslugi<br />
Pregovori za za buxet pome|u asocijacija na lokalni samoupravi i centralnata<br />
vlast Preporaki Preporaki za model za model na procesi na procesi za odr`livo za odr`livo urbano urbano planirawe planirawe<br />
vlast Zadol`uvawe na lokalni samoupravi<br />
Podobruvawe Podobruvawe na procesite na procesite za urbano za urbano planirawe planirawe<br />
Zadol`uvawe Op[tinska finansiska lokalni baza samoupravi na podatoci<br />
Urbana Urbana ekonomija ekonomija I metodologii I metodologii za planirawe za planirawe<br />
Op[tinska Podobruvawe finansiska administracijata baza na podatoci na lokalnite danoci<br />
Urbana Urbana integracija integracija na neformalni na neformalni naselbi naselbi<br />
Podobruvawe na administracijata na lokalnite danoci<br />
ENERGETSKA EFIKASNOST<br />
UPRAVUVAWE NA CVRST OTPAD<br />
ENERGETSKA Vodena od asocijacija EFIKASNOST na op{tini na Kosovo<br />
UPRAVUVAWE Vodena od NA Stalna CVRST konferencija OTPAD na gradovi i op{tini - Srbija<br />
Vodena od asocijacija na op{tini na Kosovo<br />
Vodena od Stalna konferencija na gradovi i op{tini - Srbija<br />
Zgolemuvawe na javnata svest za energetska efikasnost<br />
Potencijal za reciklirawe vo JEE<br />
Zgolemuvawe Standardi i nagradi javnata za svest energetskata za energetska efikasnost efikasnost<br />
Potencijal Upravuvawe za reciklirawe i lokacija vo na JEE deponii<br />
Standardi Razvoj na op[tinski i nagradi za planovi energetskata za energetska efikasnost efikasnost<br />
Upravuvawe Procenka i lokacija na tro{ocite na deponii za uslugi za menaxirawe na cvrst otpad<br />
Razvoj Studii na na op[tinski konkretni planovi primeri za za energetska efikasnost<br />
Procenka Bazi na tro{ocite podatoci za za op{tinsko uslugi za upravuvawe menaxirawe na na cvrst otpad<br />
Studii na konkretni primeri za energetska efikasnost<br />
Bazi na podatoci za op{tinsko upravuvawe na cvrst otpad<br />
RAZVOJ NA ASOCIJACII<br />
RAZVOJ Vodena NA od zaednici ASOCIJACII na edinicite na lokalna samouprava na Republika Makedonija<br />
Vodena Uslugi od za zaednici itna reakcija na edinicite na lokalna samouprava na Republika<br />
Makedonija Uslugi za vzaemna obuka<br />
Uslugi Evro integracija za itna reakcija<br />
Uslugi Vzaemno vzaemna pregleduvawe obuka<br />
Evro integracija<br />
Vzaemno pregleduvawe<br />
FISCAL DECENTRALIZATION<br />
Run by the National Association of Municipalities of the Republic of Bulgaria<br />
Pilot assessment of expenditures for municipal services<br />
Negotiations on the budget between the association of local governments and<br />
the central government<br />
Incurring debts on the part of local governments<br />
Municipal finance database<br />
Improving local taxes administration<br />
ENERGY EFFICIENCY<br />
Run by the Association of Municipalities of Kosovo<br />
Promoting public awareness about energy efficiency<br />
Standards and awards for energy efficiency<br />
Development of municipal plans for energy efficiency<br />
Studies of concrete examples of energy efficiency<br />
ASSOCIATIONS’ DEVELOPMENT<br />
Run by the Association of the Units of Local Self-Government of the Republic of<br />
Macedonia<br />
Urgent reaction services<br />
Mutual training services<br />
Euro-integration<br />
Mutual audit<br />
URBAN PLANING<br />
Run by the Association of Municipalities and Towns of Slovenia<br />
Recommendations for a model of sustainable urban planning processes<br />
Improving the urban planning processes<br />
Urban economy and planning methodologies Urban integration of<br />
informal settlements<br />
SOLID WASTE MANAGEMENT<br />
Run by the Standing Conference of Towns and Municipalities of Serbia<br />
Recycling potential in SEE<br />
Location and management of dumpsites<br />
Assessment of the expenditures for solid waste management services<br />
Databases on municipal solid waste management<br />
16 NEWSLETTER<br />
November, 2008
GLASILO noemvri, 2008<br />
NALAS - Mre`a na asocijacii na lokalni vlasti od Jugoisto~na Evropa<br />
Fiskalnata decentralizacija, ekonomskiot i<br />
urban razvoj - aktuelni zaedni~ki aktivnosti na<br />
asocijaciite na lokalni vlasti od regionot<br />
ZELS e ~lenka na NALAS-Mre`a na Asocijacii na<br />
lokalni vlasti od Jugoisto~na Evropa, od samoto nejzino<br />
osnovawe. Mre`ata ja so~inuvaat 13 ~lenki - nacionalni<br />
asocijacii koi pokrivaat pove}e od 4000 edinici na<br />
lokalna vlast ili pove}e od 80 milioni gra|ani.<br />
Idejata za vospostavuvawe na vakva Mre`a be{e iznesena<br />
na prviot Forum na gradovi i regioni na Jugoisto~na<br />
Evropa odr`an vo Skopje vo noemvri, 2000 godina. Ova<br />
be{e prosledeno so Rezolucija usvoena od Kongresot<br />
na lokalni i regionalni vlasti na Evropa za vreme na<br />
Plenarnata sesija vo Strazburg, vo 2001 godina, kade<br />
be{e promovirana idejata deka asocijaciite na lokalni<br />
vlasti }e ja jaknat lokalnata demokratija vo<br />
Jugoisto~na Evropa. Poddr{kata i vrskata<br />
me|u Kongresot i NALAS se oddr`uva do<br />
denes, koga ve}e NALAS zastanuva na sopstveni<br />
noze so formiraweto na Sekretarijat na<br />
NALS, ~ij izvr{en direktor e g-din Kelmend<br />
Zajazi, koj zaedno so nekolkute mladi profesionalci<br />
vo Sekretarijatot se na postojana<br />
usluga na barawata na ~lenkite na NALAS.<br />
Sedi{teto na Sekretarijatot e smesteno vo<br />
Skopje, tokmu vo prostoriite na ZELS vo<br />
,,Ku}ata na op{tinite”.<br />
Mre`ata na asocijaciite e podr`ana od<br />
[vajcarskata agencija za razvoj i sorabotka<br />
(SDC), od Germanskata agencija za tehni~ka<br />
sorabotka (GTZ) i Inicijativata za lokalna<br />
demokratija na Institutot otvoreno op{testvo (LGI).<br />
NALAS odneodamna mnogu blisku sorabotuva i so razni<br />
va`ni ~initeli involvirani vo lokalnata demokratija<br />
na Jugoisto~na Evropa, kako {to e Sovetot na Evropski<br />
op{tini i regioni (CEMER), Asocijacijata na agencii za<br />
lokalna demokratija (ALDA), Centarot za ekspertizi za<br />
lokalni reformi pri Sovetot na Evropa i Asocijacijata<br />
na metropoli i gradovi na Avstrija.<br />
Uspe{noto funkcionirawe na Mre`ata, me|u drugoto e<br />
i rezultat na sli~nite problemi so koi se soo~uvaat<br />
nejzinite ~lenki vo gradeweto na sistemot na lokalna<br />
vlast, vo ramkite na sekoja dr`ava poedine~no.<br />
^lenki na NALAS<br />
Asocijacija na op{tini na Albanija; Asocijacija na gradona~alnici<br />
i lokalni zaednici od Moldavija; Asocijacija na gradovi<br />
i op{tini na Republika Srpska; Asocijacija na op{tini<br />
i gradovi na Federacijata Bosna i Hercegovina; Asocijacija<br />
na op{tini i gradovi od Slovenija; Asocijacija na op{tini od<br />
Kosovo; Nacionalna asocijacija na op{tinite od Republika Bugarija;<br />
Nacionalna liga na asocijaciii na gradona~alnici od<br />
Moldavija;Romanska federacija na lokalni avtoriteti; Stalna<br />
konferencija na gradovi i op{tini na Srbija; Unija na op{tini<br />
od regionot Marmara-Turcija; Unija na Op{tini od Crna Gora i<br />
zaednicata na edinicite na lokalna samouprava na Republika<br />
Makedonija. Vo mre`ata ~lenuvaat i nekolku pridru`ni ~lenki.<br />
17<br />
NALAS - Network of National Associations of the Local Authorities in Southeast Europe<br />
Fiscal Decentralization, Economic and Urban<br />
Development – Current Common Activities of the<br />
Associations of Local Authorities in the Region<br />
ZELS is a member of NALAS, the Network of National<br />
Associations of the Local Authorities in Southeast Europe,<br />
ever since its foundation. The Network has 13 members – national<br />
associations – that cover more than 4000 local governance<br />
units or more than 80 million citizens.<br />
The idea to establish such a Network was presented at the<br />
first Forum of Towns and Regions of Southeast Europe which<br />
was held in Skopje in November 2000. This was followed by<br />
a Resolution that was adopted at the Congress of Local and<br />
Regional Authorities of Europe during the Plenary Session in<br />
Strasbourg in 2001, where the idea was promoted that the associations<br />
of local authorities would promote local democracy<br />
in Southeast Europe. The support and connection between the<br />
Congress and NALAS is maintained to date, when NALAS is already<br />
standing on its own feet, with the formation<br />
of the NALAS Secretariat, with Mr. Kelmend Zajazi<br />
as its Executive Director, who, together with<br />
several young professionals in the Secretariat, is<br />
at the service of the NALAS Members all the time,<br />
to answer their requests. The Secretariat’s Headquarters<br />
is located in Skopje, in the ZELS Premises<br />
– the House of Municipalities.<br />
The Associations’ Network is supported by the<br />
Swiss Agency for Development and Cooperation<br />
(SDC), the German Agency for Technical Cooperation<br />
(GTZ) and the Initiative for Local Democracy<br />
of the Open Society Institute (LGI). As of recently,<br />
NALAS has also started cooperating very<br />
closely with various important factors involved in<br />
the local democracy of Southeast Europe, such as the Council<br />
of European Municipalities and Regions (CEMER), the Association<br />
of Local Democracy Agencies (ALDA), the Centre for<br />
Expertise on Local Reforms at the Council of Europe, and the<br />
Association of Cities and Towns of Austria.<br />
The Network’s successful functioning is also a result of the<br />
similar problems that its members encounter in building the<br />
local governance systems within each state in particular:<br />
similarities in their systems of public administration inherited<br />
from the socialist period; the started process of decentralization<br />
of competences from the central to the local levels, virtually<br />
at the same time in each of them, supplemented with<br />
the process of transition of the political system, as well as the<br />
process of EU integration of each of these countries.<br />
NALAS Members<br />
Association of the Municipalities of Albania; Association of the Mayors<br />
and Local Communities of Moldavia; Association of Towns and<br />
Municipalities of Republika Srpska; Association of Municipalities and<br />
Towns of the Federation of Bosnia and Herzegovina; Association of<br />
Municipalities and Towns of Slovenia; Association of the Municipalities<br />
of Kosovo; National Association of the Municipalities of the Republic<br />
of Bulgaria; National League of the Associations of Mayors of<br />
Moldavia; Romanian Federation of Local Authorities; Standing Conference<br />
of Towns and Municipalities of Serbia; Union of Municipalities<br />
of Marmara Region, Turkey; Union of Municipalities of Montenegro<br />
and Association of the Units of Local Self-Government of the Republic<br />
of Macedonia. The Network also has several associate members.
Sli~nosti vo nasledeniot sistem na javna administracija<br />
od socijalisti~kiot period; potoa zapo~nat proces<br />
na decentralizacija na nadle`nostite od centralno<br />
na lokalno nivo, vo sekoja od niv vo re~isi ist period,<br />
nadopolnet so procesot na tranzicija na politi~kiot<br />
sistem kako i procesot na Evro-integracii na sekoja od<br />
ovie zemji .Sli~nostite na ~lenkite na NALAS se zasnovaat<br />
i na golemata podr{ka {to site ja dobivaat od<br />
me|unarodnata zaednica za unapreduvawe na poedini<br />
oblasti na sistemot na lokalna samouprava. Toa dovede<br />
do vospostavuvawe na dobri modeli na funkcionirawe<br />
vo poedini oblasti koi mo`e da se najdat nasekade vo<br />
regionot. Na primer, nekoi zemji naprednale vo administrirawe<br />
na danokot na imot, nekoi drugi vo izrabotka<br />
na formuli za transferi na namenski dotacii i drugo.<br />
Toa sozdava odli~na osnova za razmena na iskustva<br />
pome|u ~lenkite na NALAS. Sekoja ~lenka mo`e da nau~i<br />
od drugite iskustva nezavisno od toa kolku taa zemja ima<br />
unapreden sistem na lokalna vlast vo celina. Postoi<br />
golema verojatnost deka, poradi gorenavedeniot kontekst,<br />
dobar model koj doa|a od edna ~lenka na NALAS<br />
mo`e lesno da se replicira vo druga zemja na NALAS.<br />
Tokmu zatoa NALAS e vo faza na razvoj na mre`a na eksperti<br />
vo razni oblasti povrzani so lokalnata vlast.<br />
Formirani se 5 rabotni grupi koi gi pokrivaat slednite<br />
oblasti: Fiskalna Decentralizacija, Urbano<br />
planirawe, Upravuvawe so cvrst otpad, Energetska<br />
efikasnost i Razvoj na asocijacii. Sekoja rabotna grupa<br />
e vodena od ~lenka na NALAS. ZELS ja vodi rabotnata<br />
grupa za razvoj na asocijacii. Katica Dimovska- Talevska,<br />
Krste Andonovski, @ika Stojanovski, Viktor Arnaudov<br />
i Vene Tasev se nekolku od ekspertite od Makedonija<br />
koi se vklu~eni vo rabotnite grupi.<br />
Vo fokusot na aktivnostite na NALAS e fiskalnata decentralizacija.<br />
Toa e prioritet na skoro site ~lenki<br />
na NALAS, kade e prisuten golemiot raspon me|u obemot<br />
na nadle`nosti koi se dodeleni i finansiskite sredstva<br />
koi se dadeni na raspolagawe na lokalnata vlast.<br />
Zatoa edna od prvite aktivnosti koja e vo zavr{na faza<br />
na realizacija e razmena na iskustvata pome|u ~lenkite<br />
vo gradeweto na fiskalnata politika, a posebno vo<br />
ulogata na Asocijacijata na lokalnite vlasti vo pregovori<br />
so Ministerstvoto za finansii. Asocijacijata<br />
na op{tini od Republika Bugarija (NAMRB) go predvodi<br />
ovoj prv proekt na NALAS.<br />
Vtor prioritet na Mre`ata se ekonomskiot i urban<br />
razvoj na zaednicite vo regionot. Procesot na urbano<br />
planirawe se odviva pozabeveno vo odnos na potrebata<br />
i potencijalot za razvoj. Pra{awata okolu imotnopravnite<br />
odnosi na zemji{teto se ne re{eni ili ektstremno<br />
centralizirani. Lokalnata vlast ne e vo<br />
mo`nost da go vodi procesot na urbanisti~kiot razvoj.<br />
Zatoa rezvojot e nekontroliran, spontan i neodr`liv.<br />
NALAS zapo~na so aktivnosti vo ova nasoka. Najprvin se<br />
raboti na procesot na integrirawe na neformalnite<br />
naselbi, vo soglasnost so preporakite na Vienskata deklaracija.<br />
Zapo~nat e pilot proekti vo Albanija i Republika<br />
Srpska. Slovene~kata Asocijacija (SOS) obezbeduva<br />
vrvni eksperti od sverata na urbanizmot, kako<br />
{to e Zoran Vitorovi}, Rakovoditel na Sektor na Urbanizm<br />
vo Dom`ale. Slednite ~ekori }e ja opfatat prevencijata<br />
na neformalnite gradbi i spontaniot razvoj. ]e<br />
se raboti na gradewe na efikasen proces na planirawe.<br />
Na koristewe na ekonomski i statisti~ki pokazateli,<br />
kako i javno u~estvo vo procesot na planirawe.<br />
Preku ovie i mnogu drugi tekovni i idni proekti, NALAS<br />
sistematski }e ja dokumentira sostojbata vo Jugoisto~na<br />
Evropa, }e prepoznava dobri modeli i re{enija na problemite,<br />
}e nudi preporaki i instrukcii za asocijaciite<br />
na lokalni samoupravi i za lokalnite avtoriteti,<br />
}e razviva stavovi i argument za zakonodavstvoto i }e<br />
razviva drugi produkti koi zaedno }e ja so~inuvaat Bazata<br />
na znaewa na NALAS, dostapna na veb stranata:<br />
www.nalas.eu<br />
Similarities among the NALAS members are also based<br />
on the great support that they all receive from the international<br />
community in promoting certain areas of the local<br />
governance system. This has led to establishing good<br />
operational models in certain areas that can be found<br />
all around the region. For instance, some countries have<br />
advanced in the administration of the property tax, others<br />
– in the preparation of earmarked subsidies transfer<br />
forms, etc. This creates an excellent basis for exchanging<br />
experiences among the NALAS members. Each member<br />
can learn from the experiences of the others regardless of<br />
how much the system of local governance of that country<br />
is advanced as a whole. There is a great possibility that, in<br />
the above context, a good model that comes from one NA-<br />
LAS member may easily be replicated in another NALAS<br />
member country.<br />
That is precisely why NALAS is in a phase of developing<br />
a network of experts in various spheres related to local<br />
governance. Five working groups have been formed, covering<br />
the following spheres: fiscal decentralization, urban<br />
planning, solid waste management, energy efficiency and<br />
associations’ development. Each working group is led by a<br />
NALAS member. ZELS runs the working group for development<br />
of associations. Katica Dimovska-Talevska, Krste<br />
Andonovski, Zika Stojanovski, Viktor Arnaudov and Vene<br />
Tasev are a few of the experts from Macedonia who are<br />
included in the working groups.<br />
In the focus of NALAS’ activities is fiscal decentralization.<br />
This is a priority for virtually all NALAS members, which<br />
manifest a significant gap between the scope of competences<br />
assigned to local governance and the finances at<br />
the local government’s disposal. Therefore, one of the first<br />
activities that are in the final phase of realization is the exchange<br />
of experiences among the members with regard to<br />
building fiscal policy, and particularly the role of the local<br />
authorities’ association in the negotiations with the Ministry<br />
of Finance. The Association of the Municipalities of the<br />
Republic of Bulgaria (NAMRB) is running this first NALAS<br />
Project.<br />
The second priority of the Network is economic and urban<br />
development of the communities in the region. The process<br />
of urban planning progresses slower compared to<br />
the need and potential for development. The property and<br />
legal status of the land is either unresolved or extremely<br />
centralized. Local governance is not in a position to run<br />
the process of urban development. Therefore, this development<br />
is uncontrolled, spontaneous and non-sustainable.<br />
NALAS has started activities in this sphere as well. First, it<br />
is working on the process of integrating the informal settlements,<br />
in line with the recommendations of the Vienna<br />
Declaration. Pilot projects have commenced in Albania and<br />
Republika Srpska. The Slovenian Association, SOS, provides<br />
top experts in the sphere of urbanism, one of them<br />
being Zoran Vitorovic, Head of the Sector for Urbanism in<br />
Domzale. The next steps will include prevention of informal<br />
constructions and spontaneous development. Efforts will<br />
also be devoted to building an efficient planning process,<br />
using economic and statistical indicators and pubic participation<br />
in the planning process.<br />
Through these and many other current and future projects,<br />
NALAS will be systematically documenting the situation<br />
in Southeast Europe, recognizing good models and<br />
solutions to the problems, offering recommendations and<br />
instructions to the local governance associations and local<br />
authorities, developing standpoints and arguments for the<br />
legislature, and developing other products that will create<br />
together the NALAS Base of Knowledge, available on the<br />
following web site: www.nalas.eu .<br />
18 NEWSLETTER<br />
November, 2008
GLASILO noemvri, 2008<br />
Vo organizacija na ZELS, Rabotilnica za PR na op{tinite<br />
Pozitivno spravuvawe so krizata<br />
-poen za op{tinata<br />
„Krizno komunicirawe, strategija i dejstvuvawe” be{e<br />
nose~kata tema na rabotilnicata na ~lenovite na<br />
Mre`ata na lica za odnosi so javnost na op{tinite, {to<br />
ZELS ja organizira{e vo Mavrovo i koja e treta po red,<br />
od predvidenite ~etiri rabotilnici vo oblasta na komunikaciite,<br />
vo ramkite na Proektot „Samostojnost na<br />
ZELS i uslugi (faza 2)” podr`an od [vajcarskata agencija<br />
za razvoj (SDC).<br />
Ovaa tema predizvika golem inters kaj ~lenovite na<br />
Mre`ata na PR licata, istaknuvaj}i deka }e im bide od<br />
golema polza vo uslovi koga mediumite bespo{tedno baraat<br />
informacii i „napa|aat” golem broj na op{tini, osobeno<br />
vo domenot na nivnoto finansiko i transparentno<br />
rabotewe. Be{e uka`ano deka sekoja op{tina bi trebalo<br />
da ima lice za odnosi so javnost, predvideno i so odredbite<br />
za sistematizacijata na vrabotenite vo op{tinite,<br />
utvrdeno od Agencijata za dr`avni slu`benici. Vo uslovi<br />
na kriza, op{tina bi trebalo da ima prethodno razraboteno<br />
pove}e planovi za dejstvuvawe vo kriza, odnosno<br />
bi bilo polezno prethodno da gi predvidi i proektira<br />
oblastite vo koi op{tinata bi bila najranliva i lesna<br />
meta za mediumski napad. Be{e potencirano deka od<br />
posebno zna~ewe e navremenoto formirawe na krizen<br />
{tab, so imenuvani ~lenovi, koi }e gi imaat informaciite,<br />
}e ja podgotvuvaat strategijata za dejstvuvawe i }e<br />
upravuvaat so krizata. Anga`iraniot media –ekspertot<br />
osobeno potencira deka sekoja kriza treba da bide iskoristena<br />
vo sopstvena polza, odnosno pozitivnoto spravuvawe<br />
so krizata mo`e samo da dade pozitivni poeni za<br />
op{tinata, a ne da se do`ivee fijasko i da ima negativni<br />
posledici za op{tinata. Pri toa bea izneseni i odredeni<br />
prakti~ni primeri kade prisutnite rabotea na poleto<br />
na sovladuvawe na nametnati primeri na kriza.<br />
Na rabotilnicata, ~lenovite na Mre`ata na lica za<br />
odnosi so javnost na op{tinite, formirana pri ZELS,<br />
isto taka, razmenija i informacii za aktivnosti vo<br />
svoite op{tini, za problemite so koi se soo~uvaat vo<br />
raboteweto, pobaraa soveti od svoite kolegi za nadminuvawe<br />
na odredeni sostojbi. Bea izneseni i idei za<br />
ponatamo{nata rabota na Mre`ata i za neophodnosta<br />
od nadograduvawe na licata za odnosi so javnost koi<br />
rabotat vo op{tinite. Tie istaknaa deka tokmu PR-ite,<br />
koi treba da pretstavuvaat ogledalo na op{tinata pred<br />
mediumite, odnosno pred javnosta, ne posetuvaat re~isi<br />
nikakvi obuki. Pri toa izrazija golemo zadovolstvo od<br />
aktivnostite {to ZELS gi prezema na ova pole. Od diskusiite<br />
proizleze i zaklu~okot deka mal broj op{tini<br />
posvetuvaat vnimanie na nadograduvawe i obu~uvawe na<br />
svoite PR lica.Materijata za odnosi so javnost e navistina<br />
kompleksna, postojano promenliva i bara licata<br />
za odnosi so javnost postojano da gi sledat promenite i<br />
sovremenite dostignuvawa na ova pole. Za toa e potrebno<br />
prezemawe na kontinuirano nadograduvawe na sposobnostite<br />
i ve{tinite za odnosi so javnost, kako i razmena<br />
na iskustva od kolegite od op{tini kako od na{ata zemja<br />
taka i od op{tinite od zemjite vo Evropa i regionot.<br />
19<br />
ZELS organizes Workshop on Municipal PR<br />
Positive Crisis Management<br />
– a Score for the Municipality<br />
“Crisis communication, strategy and action” was the main<br />
topic of the Workshop held for the members of the Municipal<br />
Public Relations Officers’ Network, which ZELS organized in<br />
Mavrovo. This was the third of the four workshops envisaged<br />
in the sphere of communications as part of the “ZELS’<br />
Independence and Services (Phase 2)” Project, which is supported<br />
by the Swiss Agency for Development (SDC).<br />
The topic caused great interest among the PR Network’s<br />
members, who underlined that it would be of great benefit<br />
to them in conditions where the media ruthlessly sought<br />
information and “attacked” a large number of municipalities,<br />
particularly with regard to their financial operations<br />
and transparency. It was pointed out that each municipality<br />
should have a PR officer, as envisaged by the regulations<br />
concerning municipalities’ staffing system and established<br />
by the Agency for Public Servants. In crisis conditions, the<br />
municipalities should have previously elaborated plans for<br />
action in a situation of crisis, i.e. it would be useful to predict<br />
in advance the spheres in which they would be most vulnerable<br />
and easy targets for media attacks. It was stressed that<br />
timely formation of crisis headquarters was of particular importance,<br />
with appointed members who will have the information,<br />
prepare the strategy for action and manage the crisis.<br />
The media expert engaged at the Workshop underlined<br />
that the municipalities should use each crisis to their own<br />
benefit, i.e. the positive crisis management may only bring<br />
positive scores to the municipalities and save them from a<br />
fiasco or negative consequences. Also presented on this occasion<br />
were some practical examples, which the participants<br />
used to exercise dealing with imposed crisis cases.<br />
At the Workshop, the members of the Municipal Public Relations<br />
Officers’ Network, formed at ZELS, also exchanged<br />
information on the activities in their municipalities and the<br />
problems they encountered in their work, and sought advice<br />
from their colleagues on overcoming certain situations. Also<br />
presented were some ideas for the Network’s further action<br />
and the need for building the skills of the PR officers working<br />
in the municipalities. The participants stressed that the PR<br />
officers, who actually represented the municipalities before<br />
the media, i.e. the public, were virtually not attending any<br />
training. In this, they expressed great pleasure with the activities<br />
that ZELS was taking up in this regard. The discussions<br />
resulted in the conclusion that a small number of municipalities<br />
devote attention to upgrading and training of their PR officers.<br />
The PR work is really complex, keeps changing all the<br />
time, and seeks from the PR officers to constantly follow the<br />
changes and advanced accomplishments in this domain. This<br />
requires continuous upgrading of the skills and knowledge<br />
related to public relations, as well as exchange of experiences<br />
among the counterparts, both from the municipalities in<br />
the country and those of the municipalities in the counties of<br />
Europe and the region.
Vo organizacija na ZELS<br />
Rabotilnici za vrabotenite vo IT<br />
odelenijata na op{tinite<br />
ZELS, vo ramkite na proektot<br />
„Samostojnost na ZELS i uslugi<br />
(2 faza), na 27-29 noemvri,<br />
vo Bitola ja organizira{e<br />
prva rabotilnica od sferata na<br />
IT tehnologijata i nejzinoto primenuvawe<br />
vo op{tinite. Poto~no<br />
naslovot na ovaa rabotilnica<br />
be{e „Sogleduvawe na potrebite<br />
na op{tinite vo oblasta na IKT”<br />
na koja u~estvuvaa pretstavnici<br />
od IT oddelenijata na okolu desetina<br />
op{tini i pretstavnici<br />
od ministerstvata za transport<br />
i vrski i informati~ko<br />
op{testvo. Rabotilnica ja otvori<br />
gradona~alnik na Op{tina<br />
Probi{tip, Du{ko Jovanovski,<br />
~len na komisijata za E-Op{tini<br />
pri ZELS.<br />
Na po~etokot na mesec noemvri }<br />
e bide organizirana i vtorata<br />
rabotilnica na tema „Definirawe<br />
na IKT proekti i prezentirawe na<br />
mo`ni idei i re{enija”. ]e se govori<br />
za potrebata od kreirawe na lokalni<br />
IKT strategii i podgotovka na<br />
proekt za zdru`uvawe na op{tinite<br />
za zaedni~ko nudewe na E-uslugi i<br />
sorabotka kako i za strategijata za<br />
razvoj na {irokopojasen internet na<br />
nivo na celata zemja.<br />
Od prvata rabotilnica proizlego<br />
pove}e predlozi na koi }<br />
e bidat dodadeni i predlozite<br />
{to }e proizlezat od vtorata<br />
rabotilnica. Potoa site zaedno<br />
}e bidat prezentirani na komisijata<br />
za E-Op{tini. Se o~ekuva da se<br />
definiraat realni zaklu~oci, vrz<br />
osnova na koi ZELS }e go naso~i<br />
i intenzivira deluvaweto vo IKT<br />
oblasta, za 2009.<br />
ZELS organizes<br />
Workshops for IT Municipal Employees<br />
On 27-29 November 2008, in Bitola,<br />
ZELS organized, as part<br />
of the Project for “ZELS’ Independence<br />
and Services (Phase 2),”<br />
the first Workshop in the sphere of Information<br />
Technology and its implementation<br />
in the municipalities. The<br />
Workshop was titled “Perceiving the<br />
Municipal ITC-Related Needs,” and<br />
was attended by representatives from<br />
the IT departments of about a dozen<br />
municipalities, as well as representatives<br />
of the Ministries of Transport<br />
and Communications and Information<br />
Society. The Workshop was opened<br />
by the Mayor of Probistip Municipality,<br />
Dusko Jovanovski, Member of the<br />
ZELS Committee on e-Municipalities.<br />
A second workshop will be organized in<br />
early December on the topic “Defining<br />
ICT Projects and Presentation of Possible<br />
Ideas and Solutions”. The participants<br />
will be discussing the need for<br />
creating local ITC strategies and preparation<br />
of a project on municipal association<br />
for joint offer of e-services and<br />
cooperation, as well as the strategy for<br />
development of broadband Internet at<br />
the level of the entire country.<br />
The first Workshop produced a number<br />
of proposals, to which the proposals<br />
resulting from the second Workshop<br />
will be added. Then, they will all be<br />
presented to the ZELS Committee on<br />
e-Municipalities. It is expected to define<br />
realistic conclusions, on the basis<br />
of which ZELS will focus and intensify<br />
its action in the ICT sphere in 2009.<br />
20 NEWSLETTER<br />
November, 2008
GLASILO noemvri, 2008<br />
21<br />
Studiska<br />
poseta vo<br />
Slovenija na<br />
~lenovi na<br />
Komisijata za<br />
ruralen razvoj<br />
Od 19 do 22 noemvri, 2008 godina,<br />
~etvorica gradona~alnici, ~lenovi<br />
na Komisijata za ruralen razvoj;<br />
Stojan Lazarev-pretsedatel<br />
na Komisijata i gradona~alnik<br />
na Op{tina Kon~e; Boris Gavrilov,<br />
gradona~alnik na Op{tina<br />
Karbinci; Vasil Radinovski,<br />
gradona~alnikot na op{tina Vev~ani;<br />
Vlaste Dimkovi}, gradona-<br />
~alnikot na Op{tina Staro Negori-<br />
~ane imaa studiska poseta<br />
vo Slovenija. Celta na posetata<br />
be{e neposredno zapoznavawe so<br />
politi~kata i institucionalnata<br />
ramka na upravuvawe so ruralniot<br />
razvoj na zemjite od regionot, vo<br />
slu~ajov, zemja ~lenka na EU, kade<br />
akcentot be{e staven na procesite<br />
za zajaknuvawe na lokalnite<br />
kapaciteti na ruralnite edinici.<br />
^lenovite na Komisijata dobija<br />
informacii za upravuvawe so ruralniot<br />
razvoj vo Slovenija, soznanija<br />
za toa kako Slovene~kite<br />
ruralni op{tini gi koristat Evropskite<br />
i drugite fondovi. Bea<br />
poseteni dve ruralni op{tini<br />
Kungota i Benedikt koi naedno bea<br />
i doma}ini na makedonskite pretstavnici.<br />
Toa se ruralni op{tini<br />
vo neposredna blizina na Maribor,<br />
vo [taerska oblast, koja se<br />
grani~i so Avstrija. ^lenovite od<br />
Komisijata za ruralen razvoj se zdobija<br />
so iskustva okolu iskoristuvaweto<br />
na Evropskite fondovi od<br />
strana na Slovene~kite op{tini<br />
kako poedine~no taka i kako regioni,<br />
na~inite na aplicirawe<br />
na proekti koi naj~esto bile od<br />
oblasta na proizvodstvo na vino,<br />
turizam, sto~arstvo i infrastrukturni<br />
proekti, {to pak samoto<br />
so sebe pridonesuva za zgolemuvawe<br />
na brojot na `iteli vo pomalite<br />
slovene~ki op{tini. Naedno<br />
gradona~alnicite – doma}ini<br />
uka`aa deka slovene~ki trend ili<br />
interes e {to lu|eto od gradskite<br />
sredini se pove}e se odlu~uvaat<br />
da `iveat vo pomalite ruralni<br />
sredini. Upatenata pokana za vozvratna<br />
poseta vo Makedonija, be{e<br />
so zadovolstvo be{e prifatena<br />
od strana na dvajcata slovene~ki<br />
gradona~alnici.<br />
Patuvaweto go organizira{e ZELS,<br />
so finansiska podr{ka na MCMS, a vo<br />
koordinacija so Asocijata na op{tini<br />
na Republika Slovenija (SOS).<br />
Members of Rural<br />
Development Committee<br />
Pay Study Visit to Slovenia<br />
In the period from 19 to 22 November<br />
2008, four mayors, members of the<br />
ZELS Committee on Rural Development<br />
– Stojan Lazarev, Chairman of<br />
the Committee and Mayor of Konce<br />
Municipality; Boris Gavrilov, Mayor of<br />
Karbinci Municipality; Vasil Radinovski,<br />
Mayor of Vevcani Municipality, and<br />
Vlaste Dimkovic, Mayor of Staro Nagoricane<br />
Municipality – paid a study visit<br />
to Slovenia. The goal of the visit was<br />
to obtain first-hand information about<br />
the political and institutional frameworks<br />
of rural development management<br />
in the countries of the region<br />
– in this case an EU member country<br />
– with an accent on the processes of<br />
strengthening the local capacities of<br />
the rural units. The members of the<br />
Committee obtained information on<br />
rural development management in<br />
Slovenia, as well as knowledge on how<br />
the Slovenian rural municipalities use<br />
the EU and other funds. They visited<br />
two rural municipalities, Kungota and<br />
Benedikt, which were also their hosts.<br />
These are rural municipalities in the<br />
vicinity of Maribor, Staerska region,<br />
which borders Austria.<br />
The members of the Committee on Rural<br />
Development learned about the experiences<br />
of using the EU funds on the<br />
part of the Slovenian municipalities,<br />
both individually and as regions and<br />
the manners of applying for projects<br />
that were most often in the sphere of<br />
wine production, tourism, stock-breeding<br />
and infrastructure, which in itself<br />
contributes to increasing the number<br />
of residents in the smaller Slovenian<br />
municipalities. At the same time, the<br />
host mayors pointed out the current<br />
trend or interest in Slovenia of the<br />
people from the urban environments<br />
who more and more often decide to<br />
live in the smaller rural areas. The two<br />
Slovenian mayors accepted with pleasure<br />
the invitation for a return visit to<br />
Macedonia.<br />
The trip was organized by ZELS, with<br />
the financial support from the Macedonian<br />
Centre for International Cooperation<br />
(MCIC), in coordination with<br />
the Association of Municipalities of<br />
the Republic of Slovenia (SOS).
So „otvoreni vrati“<br />
nagradenite op{tini<br />
gi spodelija svoite<br />
najdobri iskustva<br />
[este nagpadeni op{tini od Ppogpawata “Lidepski<br />
standapdi i najdobpi ppaktiki “ -Dolneni, Oxpid, Stpuwica,<br />
Veles, Vev~ani i Bosilevo, Vasilevo i Novo Selo,<br />
vo tekot na oktowvpi i noewvpi uspe{no ja pealizipaa<br />
i sppovedoa ppedvidenata aktivnost na ,,otvopeni denovi”.<br />
Sekoja op{tina dobitnik na nagpadata, vo ppetxodno<br />
utvpdeni denovi gi pokani kaj sebe site zaintepesipani<br />
op{tini od zewjava i iw ja ppezentipa{e poleznata<br />
ppaktika sppovedena vo op{tinata, za koja dobi<br />
nagpada od ovaa ppogpawa. Ppisutnite gosti, gpadona~alnici,<br />
ppetstavnici na op{tinska adwinistpacija wo`ea<br />
na delo da se zapoznaat so na~inite na funkcionipawe<br />
na najdobpite ppiwepi, nivnata ppakti~na ppiwena, no<br />
i da nau~at kako dobpata ppaktika uspe{no da se iwplewentipa<br />
i vo nivnite spedini. Istovpeweno site {est<br />
op{tini na gostite iw delea flaepi i cd-a, so objasnuvawa<br />
kako nastanala ppaktikata i koi bile na~inite<br />
i postapkite ppi nivna pealizacija. Na spedbite bea potencipani<br />
i ppoblewite so koi nagpadenite op{tini se<br />
soo~ile ppi nejzinoto sozdavawe.<br />
So zavp{uvaweto na otvopenite denovi, se finalizipa<br />
Ppogpawata za najdobpi ppaktiki. So ogled na golewiot intepes<br />
na op{tinite za ovaa Ppogpawa i kvalitetot na site<br />
43 ppedlo`eni ppaktiki od 18 op{tini vo zewjava, kancelapijata<br />
na ZELS se anga`ipa za nejzino ppodol`uvawe i<br />
vo napednite godini, so cel obezbeduvawe na kvalitetna<br />
pazwena na pozitivni iskustva na op{tinite.<br />
Me ,,dyer të hapura” komunat<br />
e shpërblyera i këmbyen<br />
praktikat e tyre më të mira<br />
Gjashtë komunat e shpërblyera nga Programi “Standarde<br />
lidere dhe praktika më të mira” –Dollnenë, Ohër, Strumicë,<br />
Veles, Vevçanë dhe Bosillovë, Vasilevë dhe Novo Sellë, në<br />
rrjedhat e tetorit dhe nëntorit me sukses realizuan dhe implementuan<br />
aktivitetin e parashikuar të ,,ditëve të hapura”.<br />
Secila komunë fituese e çmimit, në ditët e caktuara paraprake<br />
ftoi tek ata të gjitha komunat e interesuara nga vendi<br />
dhe u’a prezantuan praktikat e implementuara në komunë,<br />
për të cilat u shpërblyen nga ky programë. Mysafirët pjesëmarrës,<br />
kryetarët e komunave, përfaqësues nga administrata<br />
komunale patën mundësi të njoftohen me mënyrat dhe funksionimin<br />
e shembujve më të mire, zbatimin e tyre praktik,<br />
por edhe të mësojnë se si praktika e mirë me sukses të implementohet<br />
edhe në rrethet e tyre. Njëkohësisht të gjitha<br />
gjashtë komunat të pranishmëve ju shpërndanë fletushka<br />
dhe cd, me shpjegim se si u paraqit praktika dhe cilat kanë<br />
qenë mënyrat dhe procedurat gjatë realizimit të tyre. Në takim<br />
ishin potencuar edhe problemet me të cilat komunat e shpërblyera<br />
u ballafaquan gjatë implementimit të tyre.<br />
Me përfundimin e ditëve të hapura, finalizohet Programi<br />
për praktika më të mira. Duke pasur parasysh interesin<br />
e madh të komunave për këtë Program dhe kualitetin e 43<br />
praktikave të propozuara nga 18 komuna në vend, zyra e BN-<br />
JVL-së u angazhua për vazhdimin e saj edhe në vitet vijuese,<br />
me qëllim sigurimin e këmbimit kualitativ të përvojave pozitive<br />
të komunave.<br />
22 Nëntor, 2008<br />
Podobra informiranost<br />
- pogolem uspeh<br />
Kopisnici na LOLIN bazata na podatoci se edinicite na lokalnata<br />
sawouppava vo Republika Makedonija, ZELS, vladinite<br />
institucii, donatopskite opganizacii, nevladinite opganizacii<br />
i dpugi asocijacii i zdpu`enija na gpa|ani , ppetppijatija koi<br />
pabotat ili sopabotuvaat so op{tinite. Istite subjekti se i<br />
izvop na infopwacii i dokuwenti.<br />
Spoped wodelot na povpatna sppega – kopisnik e i izvop, LO-<br />
LIN bazata dnevno se nadopolnuva so dokuwenti od intepes na<br />
op{tinite. Kopisnicite na infopwaciite od LOLIN bazata se<br />
i glavni izvopi na novi i upotpeblivi podatoci. Toa podpazbipa<br />
deka vo golew del uspe{nosta i oppavdanosta na LOLIN bazata<br />
zavisi od aktivnostite na edinicite na lokalnata sawouppava<br />
kako kopisnici na istata.<br />
Sekoja op{tina oddelno iwa wo`nost za aktivna intepakcija<br />
so dpuga od zewjava ili pegionot ppeku LOLIN izbopnikot so dostavuvawe<br />
infopwacii za svoite aktivnosti, potpebi, nastani,<br />
ppavni akti so koi bi se nadopolnuvala LOLIN bazata.<br />
Kakva e slikata za op{tinite i koi obvpski dobivaat vo idnina<br />
vo golew del wo`e da se najdat vo dokuwentite postaveni<br />
vo kategopijata Biblioteka od LOLIN wenito postaveno na intepnet<br />
stpanicata na ZELS: www.zels.org.mk.<br />
A, site aktuelni i `e{ki tewi wo`at da bidat povod za otvopawe<br />
posebni tewatski kategopii vo oddelot FORYM koj nudi<br />
wo`nost za otvopena, javna i anoniwna diskusija vo izpazuvaweto<br />
na sopstveno wislewe i stav. Kategopijata FORYM wo`e da se<br />
otvopi so klikawe na istata koja e swestena na dnoto od LOLIN<br />
wenito na intepnet stpanicata na ZELS.<br />
Informim më i mirë<br />
– sukses më i madh<br />
Shfrytëzuesit e LOGIN bazës të të dhënave janë njësitë e<br />
vetëqeverisjes lokale në Republikën e Maqedonisë, BNJVL, institucionet<br />
qeveritare, organizatat donatore, organizatat joqeveritare dhe<br />
asociacione tjera dhe shoqata të qytetarëve, ndërmarrje që punojnë<br />
ose bashkëpunojnë me komunat. Subjektet e njëjta janë burim<br />
i informacioneve dhe dokumenteve.<br />
Sipas modelit të zgjedhjes së ndërsjelltë – shfrytëzues është burim,<br />
LOGIN baza në ditë plotësohet me dokumente me interes për komunat.<br />
Shfrytëzuesit e informacioneve nga LOGIN baza janë edhe nurime<br />
kryesore të të dhënave shfrytëzuese. Ajo nënkupton se në pjesë të<br />
madhe suksesi i LOGIN bazës varet nga aktivitetet e njësive të vetëqeverisjes<br />
lokale sikur shfrytëzues të së njëjtës.<br />
Secila komunë ndaras ka mundësi për interaksion aktiv me tjetër<br />
nga vendi ose regjioni nëpërmjet LOGIN zgjedhësit me dorëzimin e<br />
informacioneve për aktivitetet e veta, nevoja, akte juridike me të cilat<br />
do të plotësohej LOGIN baza.<br />
Çfarë është fotografia për komunat dhe cilat detyrime marrin në<br />
të ardhmen në pjesë më të madhe munden të gjinden në dokumentet<br />
të vendosura në faqen e internetit të BNJVL-së: www.zels.org.mk.<br />
Të gjitha temat e nxehta dhe aktuale munden të jenë shkak për<br />
hapjen e kategorive të veçanta tematike në pjesën FORUM që ofron<br />
mundësi për diskutim të hapur, publik dhe anonim në shprehjen e<br />
mendimit dhe qëndrimit personal. Kategoria FORUM mundet të hapet<br />
me klikimin e së njëjtës e cila është vendosur në fund të LOGIN menysë<br />
në internet faqen e BNJVL-së.<br />
GAZETË
CENOVNIK za reklamen prostor<br />
1/1 vtopa i posledna kolop stpanica 450 evpa<br />
1/1 ppetposledna kolop stpanica 400 evpa<br />
1/2 vnatpe{na kolop stpanica 220 evpa<br />
1/4 vnatpe{na kolop stpanica 120 evpa<br />
1 cw 2 1,5 evpa<br />
1/1 vnatpe{na cpno-bela stpanica 300 evpa<br />
1/2 vnatpe{na cpno-bela stpanica 160 evpa<br />
1/4 vnatpe{na cpno bela stpanica 90 evpa<br />
1/1 kolop spedna stpanica 400 evpa<br />
2 kolop spedni stpanici 700 evpa<br />
Logo na naslovna stpanica<br />
vo viso~ina od 5 santiwetpi najdolu<br />
ili najgope na naslovnata stpanica<br />
300 evpa<br />
Popusti:<br />
Za dogovop od 3 weseci - 10%<br />
Za dogovop od 6 weseci - eden wesec gpatis<br />
objava na peklawa<br />
Za dogovop od 12 weseci - dva weseci gpatis<br />
i<br />
5% dopolnitelen<br />
popust na suwata<br />
Za pla}awe vo gotovo<br />
dopolnitelni 5% popust