Tre tidevarv i kraftverket I början av 60-talet byggdes en svavelfabrik och ett kraftverk för att anrika svavelkisen i Outokumpu Oy:s gruva Pyhäsalmi. Kraftverket raffinerade processångan som kom från kalcineringen av pyrit till elenergi som behövdes så väl. Dessa av Heikki Tanner, disponent för Outokumpu Oy:s fabriker i Karleby, yttrade ord i tidskriften Teknillinen aikakauslehti i maj 1963 sammanfattar orsaken till varför kraftverket som nu firar sitt 50-årsjubileum och numera ägs av Oy Kokkola Power Ab en gång i tiden byggdes i Karleby. Ångkraftverket hade till en början en elektrisk effekt på 60 megawatt. Senare har ångkraftverkets pann- och turbinanläggningar byggts ut och förnyats ett flertal gånger. Kraftverkets fem årtionden kan delas in i tre tidevarv utifrån dess ägare. Efter Outokumpu Oy:s tidevarv följde fr.o.m. 1991 en period i Imatran Voimas och senare Fortums ägo ända tills kraftverket överfördes till det av Karleby stad ägda Oy Kokkola Power Ab 2009. Enligt Oy Kokkola Power Ab:s utvecklingschef Esa Malkamäki är Bolidens fabrik i Karleby och OMG Kokkola Chemicals kraftverkets största användare av ånga och värme. I dag är kraftverket en del av helheten Karleby stads energiverksamhet tillsammans med Affärsverket Karleby Energi och nätbolaget Kenet Ab. För industrin är kraftverket viktigt som tillverkare av processenergi. Från kondenseringsturbiner till mottrycksturbin Kraftverkets första 60 megawatts kondenseringsturbin levererades av Siemens. Därutöver bestod helheten av en AT-överhettningspanna (värmeeffekt 21 MW) och två 44 megawatts oljepannor. På den tiden var det frågan om ett processkraftverk som hörde samman med svavelfabrikens process. Om den 140 meter höga skorstenen sade man att den var Finlands och troligen till och med Nordens högsta skorsten. Kraftverket byggdes ut första gången 1968, dvs. samtidigt som Outokumpus zinkfabrik höll på att starta upp sin verksamhet. I samband med utbyggnaden fick kraftverket en oljeeldad ångpanna med en effekt på 142 megawatt. Pannan producerade 220 ton 500-gradig ånga i timmen. Därutöver ingick en 60 megawatts AEG-kondenseringsturbin i utbyggnaden. En av de mest betydande milstolparna i kraftverkets historia är år 1978. Då togs en 52 megawatts mottrycksturbin, som levererades av ungerska Lang, i bruk och kraftverket blev därmed ett kraftvärmeverk. – Mottrycksturbinen möjliggjorde produktionen av fjärrvärme. De tidigare turbinerna var kondenseringsturbiner med vilka vi producerade el och en aning processånga, berättar Oy Kokkola Power Ab:s utvecklingschef Esa Malkamäki. Värmen från mottrycksturbinens sista lågtrycksånga tas tillvara i en fjärrvärmeväxlare. Då slipper man kondensera ångan med havsvatten så att värmen försvinner i havet, precis som man gjorde med kondenseringsturbinen. Det starka byggandet av fjärrvärme på 70- och 80-talet byggde uttryckligen på kraftverkets produktion med mottrycksturbinen. År 1994 byggdes en cirkulerande fluidiserad bäddpanna på 97 megawatt som använder torv och biobränsle som bränsle. Den nya investeringen som ersatte kalcineringsanläggningens gamla kolpannor hade betydande positiva effekter för miljön. Till exempel minskade svaveldioxidutsläppen med nästan 80 procent och partikelutsläppen med 99 procent. Pannan fungerar numera som kraftverkets huvudproduktionsenhet tillsammans med mottrycksturbinen. En stor 180 megawatts oljepanna tjänar fortfarande som reservpanna och därutöver har kraftverket två 12,5 megawatts processångpannor i bruk. – I den cirkulerande fluidiserade bäddpannan kan vi förutom producera egen ånga även överhetta mättad ånga från Bolidens zinkfabrik. Efter överhettningen är ångans temperatur tillräckligt hög för att vidarebefordras till turbinen och användas i elproduktionen, berättar Malkamäki. Ångrören var en välkommen lösning – De största användarna av ånga och värme bland kraftverkets kunder är Boliden Kokkola Oy och OMG Kokkola Chemicals Oy. Med Neste Oil har vi samarbetat länge och även KIP Service vattenverk är en av våra kunder. Dessutom har vi hand om vattenverkets manövrering, berättar Malkamäki som ansvarar för industrikunderna och utvecklingen av processer. Eftersom både Kokkola Powers och Kokkolan Voimas kraftverk är i bruk, kan körningen av enheterna optimeras enligt vilket kraftverk det är vettigast att köra i olika lägen. – Att bygga ångrör mellan kraftverken var en bra lösning. Nu kan vi till exempel producera ånga med fast bränsle i stället för med olja i Kokkolan Voimas kraftverk och överföra ångan till kunderna via rören. – Under årens lopp har vi utvecklat en förtroendefull relation till kunderna, vilket gör att samarbetet fungerar väl, säger Malkamäki. En gammal bild på övervakaren Paavo Niemi framför kraftverkets manöverpulpet för fjärrvärme. Start 1962 (AT, C1, C2, T1) Utbyggnad 1968 (C3, T2) Mottrycksturbin 1978 (T3) Oljepanna 1988 (C4) KRAFTVERKETS Torvpanna 1994 (C5) OLIKA SKEDEN Oljepannor 5 bar 2008 (C6, C7) Fortum blir ägare 1999 Oy Kokkola Power Ab blir ägare 2009 Outokumpu Oy Imatran Voima Oy Fortum Oyj Oy Kokkola Power Ab Zinkfabrik 1968 IVO blir ägare 1991 Koboltfabrik 1966 Outokumpu Oy:s kraftverk till Karleby 1960 AT (överhettningspanna, värmeeffekt 21 MW), C1 och C2 (oljepannor, bådas värmeeffekt 44 MW), T1 (kondenseringsturbin, elektrisk effekt 60 MW), C3 (oljepanna, värmeeffekt 142 MW), T2 (kondenseringsturbin, elektrisk effekt 60 MW), T3 (mottrycksturbin, nominell elektrisk effekt 52 MW, nominell fjärrvärmeeffekt vid användning i mottryck 75 MW) C4 (oljepanna, värmeeffekt 180 MW), C5 (cirkulerande fluidiserad bäddpanna, värmeeffekt 97 MW), C6 och C7 (oljepannor, bådas värmeeffekt 12,5 MW). 6 KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 • 2012 | www.kokkolanenergia.fi www.kokkolanenergia.fi | KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2 • 2012 7