VIRTUE
VIRTUE av Joel Forsmoo och Daniel Ãstberg
VIRTUE av Joel Forsmoo och Daniel Ãstberg
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>VIRTUE</strong><br />
Projektarbete<br />
En jämförelse med virtue-metoden mellan<br />
sjöarna Bottensjön, Vättern, Örlen<br />
och i havet på västkusten<br />
Utförd av:<br />
Joel Forsmoo &<br />
Daniel Östberg NV3<br />
Fågelviksskolan 2007-2008
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
1. Innehållsförteckning<br />
1. Innehållsförteckning ...........................................................................................................1<br />
2. Förord.................................................................................................................................2<br />
3. Sammanfattning ..................................................................................................................3<br />
4. Introduktion ........................................................................................................................4<br />
4.1 Bakgrund ......................................................................................................................4<br />
4.2 Syfte .............................................................................................................................4<br />
4.3 Frågeställningar ............................................................................................................4<br />
4.4 Litteraturanknytning .....................................................................................................4<br />
5. Geografisk områdesbeskrivning ..........................................................................................5<br />
6. Metoder ............................................................................................................................ 10<br />
6.1 Rackkonstruktioner ..................................................................................................... 10<br />
6.2 Vattenanalys ............................................................................................................... 11<br />
6.3 Skivanalys .................................................................................................................. 13<br />
7. Resultat ............................................................................................................................ 14<br />
7.1 Vattenanalys ............................................................................................................... 14<br />
7.2 Skivanalys .................................................................................................................. 15<br />
7.2.1 Biomassa.............................................................................................................. 15<br />
7.2.2 Organismer på plattorna ....................................................................................... 19<br />
7.3 Jämförelse med tidigare grupper ................................................................................. 21<br />
8. Diskussion och slutsats ..................................................................................................... 23<br />
9. Referenser ........................................................................................................................ 24<br />
9.1 Litteratur ..................................................................................................................... 24<br />
9.2 Internet ....................................................................................................................... 24<br />
10. Ordförklaring .................................................................................................................. 24<br />
11. Bilagor, metoder tillvattenanalyser .................................................................................. 25<br />
1
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
2. Förord<br />
Vi vill tacka alla som har hjälpt och stöttat oss med vårt projekt. Vi vill speciellt tacka<br />
Staffan Nilsson vår handledare, han har hjälpt mycket i början med att komma igång, och<br />
även med artbestämningen. Han har även fått stå ut med oss en hel bilfärd till Dragsmark. Vi<br />
vill även tacka Robert Axelsson som har hjälpt oss med en del och varit ett tryggt stöd.<br />
Tack till Roger Lindblom som kom hit för att reda ut vissa oklarheter.<br />
Några fler som vi vill tacka är de som har låtit våra rack ligga vid deras bryggor och<br />
personalen i Colorama i Tibro som sponsrade oss med bottenfärg.<br />
2
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
3. Sammanfattning<br />
Virtue, som betyder virtual university education, är ett internationellt projekt som skolor<br />
över hela världen jobbar med. Det är både grundskolor och gymnasieskolor som arbetar med<br />
virtue. Det går ut på att man sänker ner CD-skivor, som är monterade på rack, i sjöar och hav.<br />
När de legat i vattnet ett tag tar man upp dem och studerar påväxten.<br />
Vi har nu varit med och jobbat med det här stora internationella arbetet. Vi har lagt i<br />
våra rack i både sjöarna Bottensjön, Vättern, Örlen och i havet på västkusten. Vi hade två rack<br />
i sjöarna och tre i havet. På grund av tidsbrist hann vi bara ta upp ett av racken från sjöarna.<br />
Vi hade även ett annat bakslag, bägge racken i Örlen blev saboterade. Därför har vi inga<br />
resultat därifrån. Då man undersöker använder man sig av stereoluppar och mikroskop för att<br />
se vad som satt sig på CD-skivorna. Det man ser ska man sedan artbestämma, vilket vi tyckte<br />
var väldigt svårt men vi har gjort så gott vi kunnat. Vi har vägt biomassan på skivorna för att<br />
se hur mycket som satt sig på skivorna. Vi har även analyserat vattnet från sjöarna där vi har<br />
lagt i CD-racken.<br />
Under projektets gång har vi stött på ett antal små problem, som vi lyckats lösa. Vi har<br />
haft väldigt mycket att göra på lite tid och har ofta varit tvungna att jobba mycket snabbare än<br />
vad vi egentligen velat.<br />
Daniel lägger i ett rack i Bottensjön<br />
3
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
4. Introduktion<br />
4.1 Bakgrund<br />
Vi valde att jobba med virtue därför att vi ville ha ett projektarbete där det både var<br />
praktiskt arbete och teoretiskt. Vi ville jämföra de olika sjöarna i närområdet och se om<br />
människans påverkan på miljön har ändrat det lokala djur- och växtlivet i sjöarna. Vi ville<br />
även jämföra djur- och växtliv i sjö och hav.<br />
4.2 Syfte<br />
Vi har valt att placera våra rack i sjöarna Bottensjön, Vättern och Örlen. Där har tidigare<br />
grupper placerat sina och vi kan då jämföra våra resultat med deras. Vi ville undersöka växtoch<br />
djurfaunan (växt- och djurlivet) i hav och sjö, och vad som kan växa och leva på skivorna.<br />
Vi har även haft CD-rack i havet, i Dragsmark. Vi ska jämföra resultaten från sjöarna<br />
med resultaten från havet.<br />
4.3 Frågeställningar<br />
Vi har valt dessa frågor som vår utgångspunkt, dessa frågor har även tidigare grupper<br />
haft. Vi tyckte det var bra att vi tog samma eftersom vi då kan jämföra våra resultat med<br />
deras.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Hur skiljer påväxten mellan de olika sjöarna?<br />
Vad är sjöarnas nuvarande kemiska parametrar?<br />
Vilka organismer finns på plattorna?<br />
Hur påverkas påväxten av färg och bottenfärg?<br />
Vi har även lagt till en fråga eftersom vi även jobbat med havet:<br />
<br />
Hur skiljer sig växt och djurlivet mellan sjö och hav?<br />
4.4 Litteraturanknytning<br />
Vi har haft hjälp av rapporter från tidigare grupper som arbetat med Virtue. Vi har använt<br />
oss av dem för att kunna jämföra våra resultat med deras. Vi har sett hur vi ska göra när vi ska<br />
mäta biomassan. Vi har även använt oss av de tidigare rapporterna för att se hur vi ska skriva<br />
vår rapport.<br />
4
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
5. Geografisk områdesbeskrivning<br />
Bottensjön<br />
Bottensjön är en grund och mesotrof sjö belägen mellan sjön Viken och Vättern strax utanför<br />
Karlsborg.<br />
Några av de vanligaste fiskarterna i Bottensjön är Gädda, abborre, gös, lake, ål och<br />
mört.<br />
Bottensjön har en yta på 13 km 2 och ett maxdjup på 13 meter.<br />
Vi placerade bägge racken i Svanviken, norr om Karlsborg.<br />
5
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
Vättern<br />
Namnet Vättern betyder vattnet. Vättern är Sveriges näst största sjö, och Europas femte<br />
största. Vättern har en yta på 1893 kvadratkilometer, och en volym på hela 77.6<br />
kubikkilometer, det vill säga 388 000 000 badkar. Det största djupet på 128 m ligger söder om<br />
Visingsö, Vättern har annars ett medeldjup på 40 m. Vättern är en oligotrof sjö, eller nära en<br />
oligotrof sjö.<br />
Vättern är en avlång sjö och dess maximala längd är 135 km och dess maximala bredd<br />
är 31 km.<br />
Vattenomsättningstiden i Vättern är lång, den är uppemot 60 år. Tillrinningsområdet i<br />
Vättern är 4448 kvadratkilometer, och det bidrar de 150 åar och bäckar som rinner ut i Vättern<br />
till.<br />
Några av de vanligaste fiskarterna i Vättern är Storröding, lax, öring, harr, sik, gädda,<br />
abborre, gös, lake, ål och signalkräfta.<br />
Vi lade ut två rack i Vättern, ett i Björkenäs, norr om Hjo och ett i Ekhammar, även det<br />
norr om Hjo. Racken i Björkenäs ligger i ett skyddat område med vågbrytare, d.v.s. det är<br />
inga vågor där.<br />
6
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
Örlen<br />
Sjön Örlen är placerad 1 mil från Tibro. Den har en area på 15 km 2 , med ett största djup på 25<br />
meter. Växtligheten i Örlen består först och främst av sjögräs och vass.<br />
Vi har valt att placera ut våra rack på campingen, med deras tillåtande, men olyckligtvis<br />
så har ett av racken förstörts. Som tur var låg det andra racket lite med i skymundan så det<br />
klarade sig.<br />
7
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
Havet<br />
Västerhavet<br />
Skagerrak<br />
Kattegatt<br />
Områden som ingår<br />
Skagerrak och Kattegatt.<br />
Skagerrak<br />
Kattegatt<br />
Yta i km 2 Volym i km 3<br />
Västerhavet 53 620 . 61 000 6 000 . 6 700<br />
Skagerrak 31 530 . 31 700 5 490 . 6 080<br />
Kattegatt 22 090 . 29 300 510 . 620<br />
I Skagerrak finns inga direkta hinder för strömmar och vattenomsättning. Vattnet har i<br />
medeltal, men med stora variationer, en salthalt på 20-30 psu i ytskiktet och minst 32 psu vid<br />
bottnen . Vattenomsättningen är snabb i Skagerrak. Vattnet byts ut på bara några månader.<br />
Och det är en ganska snabb tid om man jämför med till ex. Östersjön där omsättningstiden är<br />
20-30 år.<br />
Skagerrak är att betrakta som en stor vik av Nordsjön och därmed av Nordostatlanten.<br />
Medeldjupet är 174 meter, vilket bidrar till att Skagerrak är det djupaste havsområdet i<br />
Sverige. Skagerrak har ett maxdjup på 700 meter.<br />
Kattegatt anses ibland vara ett stort estuarium, ett flodmynningsområde, som tar emot det<br />
utsötade vatten via de Danska sunden. Det utsötade vattnet flödar sedan ut till Östersjön och<br />
går norrut längs den svenska västkusten. Men Kattegatt präglas också av sin kontakt med<br />
Skagerrak. Kattegatt påverkas på så vis av Nordsjön och Nordostatlanten genom att ingen<br />
bottentröskel hindrar ett fritt utbyte av vatten mellan Skagerrak och Kattegatt.<br />
Kattegatt är därför ett typiskt gränsområde mellan bräckvattenhavet Östersjön och det<br />
oceaniska Skagerrak. Ytvattnet i Kattegatt är uppblandat med sötvatten och därför inte lika<br />
salt som i Skagerrak, men bottenvattnet är till största del Skagerrakvatten. Skillnaden mellan<br />
ytvattnets 15-20 psu och bottenvattnets dryga 32 psu gör så att det bildas ett<br />
salthaltssprångskikt, som ligger på en 15 meters djup. Vattenomsättningen är snabb även i<br />
Kattegatt, men på grund av språngskiktet är omblandningen av yt- och bottenvatten inte lika<br />
bra som i Skagerrak.<br />
Förutom det maximala djupet på 124 meter, är Kattegatt ett grunt hav med ett medeldjup på<br />
23 meter.<br />
Att Kattegatt är ett grunt havsområde förstår man också av en enkel jämförelse med<br />
grannområdet Skagerrak, som bara är en halv gång större till ytan men har tio gånger så<br />
mycket vatten.<br />
8
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
Bild från vår resa till havet<br />
9
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
6. Metoder<br />
Utplaceringen av racken gick till på följande sätt Vi valde ut en lämplig plats i vardera<br />
sjö och i havet och där placerade vi ut dem. Vi lät dem sjunka med hjälp av tyngden i ena<br />
änden, och sedan knöt vi fast dem med en stadig knut. När vi hämtade proverna flyttade vi<br />
över skivorna på ett mindre rack och lade dem i en hink med provvatten från sjön/havet.<br />
6.1 Rackkonstruktioner<br />
Det fanns redan ett rack i skolan som vi använde som mall. Racken var gjorda av PVCrör<br />
med olika diametrar och genomskinliga Cd-skivor. Vi delade det tjockaste PVC-röret i<br />
bitar som var ca. 5 cm långa. Dem trädde vi sedan över det mindre PVC-röret och satte två<br />
Cd-skivor mellan varje bit. Vi knöt sedan ett snöre i bägge ändarna och satte fast en tyngd i<br />
den ena änden. Tyngden var en flaska som var fylld med sand. Det var 20 skivor på varje<br />
rack, alltså 10 par. Vi gjorde även små rack som vi använde för att lättare kunna transportera<br />
skivorna från sjön/havet till skolan. De tjocka PVC-rörsbitarna var där istället 1 cm långa.<br />
Bilder från när vi satte ihop racken<br />
10
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
6.2 Vattenanalys<br />
Vi hämtade vattenprover från Bottensjön, Vättern och Örlen, en gång på hösten och en<br />
gång på våren. Vi analyserade proverna så snabbt som möjligt för att få bästa möjliga resultat.<br />
De prover vi gjorde var följande:<br />
Joel gör nitratprov på vatten från Örlen<br />
Alkalinitet<br />
Alkalinitet är ett mått på hur bra eller dåligt vattnet tål tillskott av hydroniumjoner,<br />
alltså hur bra den kan motstå en pH-sänkning. Men bara för att en sjö eller vattendrag har bra<br />
alkaliskt värde betyder inte att den är säker för pH-sänkningar, stora som små. Speciellt våren<br />
är en kritisk period för sjöarna och vattendragen då snön smälter, då kommer det en så kallad<br />
”surstöt” med all den smälta snön som åker ner till vattnet.<br />
Fosfat<br />
Fosfat är vanligtvis det växtlighetsbegränsande ämnet i sjöar och vattendrag. Med hjälp<br />
av olika mätmetoder kan man få fram fosfatkoncentrationen i vattnet, och med den siffran<br />
man sen får ut kan man se hur mycket tillgänglig fosfat det finns. Ett högt värde på<br />
fosfatkoncentrationen tyder på en eutrofiering, men även en eutrof sjö kan ha låga halter av<br />
löst fosfat i vattnet. Det beror på att växterna använder det lösta fosfatet. För mycket fosfat i<br />
vattnet kan få till följd att bottenlivet dör, ytan blir så täckt med växtlighet och vattnet blir så<br />
grumligt av olika plankton så solens strålar inte når ner till bottnen och det medför då<br />
bottendöd. Men när de döda växterna och djuren bryts ned frigörs fosfatet igen, vilket medför<br />
att bottenvattnet och sedimentet får en hög halt av fosfor.<br />
11
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
Färgtal<br />
Orsaken till att olika vatten har olika färg är att de har en viss halt av humusämnen samt järn<br />
och manganföreningar. Färgvärdet uttrycks som mg platina per liter. Gränsen för att<br />
drickvattnet ska vara tjänligt är 15 mg Pt/l.<br />
Nitrat<br />
Primärproducenterna använder nitrat som är en oorganisk kväveform som kvävekälla. En hög<br />
nitrathalt kan ge kraftig algtillväxt, detta beror på att alger kan bilda sitt egna fosfat, så deras<br />
tillväxtbegränsande ämne är istället kväve. En för hög nitrathalt i drickvattnet kan leda till<br />
sjukdomar, främst hos barn, sjukdomen heter methemoglobenemi och innebär att blodets<br />
syrgastransport försämras.<br />
pH<br />
pH är ett mått på hur mycket hydroniumjoner H 3 O + det finns i lösningen, men man säger<br />
oftast vätejoner H + . Ju lägre pH det är desto surare är vattnet i fråga och desto högre pH ju<br />
mer basiskt är vattnet. pH i vattnet påverkas av flera olika faktorer, bland annat hur mycket<br />
koldioxid CO 2 det är löst i vattnet. Det medför att det är högre pH under dagen och lägre på<br />
natten, detta beror på växternas assimilation. På dagen förbrukar de koldioxiden i vattnet och<br />
under natten så avger växterna koldioxid tillbaka till vattnet vilket i sin tur leder till lägre pH.<br />
Man kan få ut pH på följande sätt, pH = -log [H + ]<br />
Se bilaga för att se hur man utför de här vattenanalyserna<br />
12
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
6.3 Skivanalys<br />
Det första vi gjorde när vi tagit upp skivorna ur vattnet var att ta reda på vad som fanns<br />
på skivorna. Vi lade skivorna i petriskålar med vatten från den specifika plats som vi tagit upp<br />
skivorna ifrån. Petriskålarna hade en diameter som var något större än skivornas diameter.<br />
När vi analyserade skivorna tittade vi först på dem i stereolupp, och sedan med mikroskåp. Vi<br />
fick använda extraljus. Vi använde böcker för att artbestämma växterna och djuren, se 4.4<br />
litteraturanknytning (vi fick även hjälp av Staffan när litteraturen svek oss).<br />
När vi analyserat alla skivor vägde vi de först när dem var våta och sedan lade vi dem<br />
på tork och vägde deras torrvikt. Sedan gjorde vi rent skivorna för att se vad de vägde utan<br />
någonting på.<br />
Joel tittar i en stereolupp på en skiva från Bottensjön<br />
Skivorna<br />
från<br />
Bottensjön<br />
13
Bottensjön<br />
Vättern<br />
Örlen<br />
Bottensjön<br />
Vättern<br />
Örlen<br />
Bottensjön<br />
Vättern<br />
Örlen<br />
Bottensjön<br />
Örlen<br />
Vättern<br />
Bottensjön<br />
Vättern<br />
Örlen<br />
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
7. Resultat<br />
7.1 Vattenanalys<br />
De här resultaten fick vi när vi analyserade vattnet vecka 40 (Bottensjön och Vättern)<br />
och vecka 41 (Örlen).<br />
Bottensjön Vättern Örlen<br />
Alkalinitet 0,245 mmol/l 0,543 mmol/l 0,404 mmol/l<br />
Fosfat<br />
3-<br />
0,03mg/l PH 4<br />
3-<br />
0,00 mg/l PH 4<br />
3-<br />
0,16 mg/l PH 4<br />
Färgtal 68 mg Pt/l 20 mg Pt/l 30 mg Pt/l<br />
Nitrat<br />
-<br />
0,11 mg/l NO 3<br />
-<br />
0,37 mg/l NO 3<br />
-<br />
0,04 mg/l NO 3<br />
pH 5,99 6,40 5,92<br />
0,5<br />
0,45<br />
0,4<br />
0,35<br />
0,3<br />
0,25<br />
0,2<br />
0,15<br />
0,1<br />
0,05<br />
0<br />
0,16<br />
0,14<br />
0,12<br />
0,1<br />
0,08<br />
0,06<br />
0,04<br />
0,02<br />
0<br />
Fosfat<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Färgtal<br />
0,4<br />
0,35<br />
0,3<br />
0,25<br />
0,2<br />
0,15<br />
0,1<br />
0,05<br />
0<br />
Nitrat<br />
6,4<br />
6,3<br />
6,2<br />
6,1<br />
6<br />
5,9<br />
5,8<br />
5,7<br />
5,6<br />
pH<br />
14
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
7.2 Skivanalys<br />
7.2.1 Biomassa<br />
Bottensjön:<br />
Vi lade i två rack i Bottensjön, dem lade vi i den 17 september. Den första tog vi upp den 22<br />
november.<br />
Våta (g) Torkade (g) Tvättade (g) Våt biomassa (g) Torr biomassa (g)<br />
1ö 10,0411 8,1663 8,1030 1,9381 0,0633<br />
1u 16,4170 15,2988 15,2595 1,1575 0,0393<br />
2ö 17,4905 16,2383 16,2004 1,2901 0,0379<br />
2u 8,8039 8,1387 8,1277 0,6762 0,0110<br />
3ö 9,7069 8,2460 8,2034 1,5035 0,0426<br />
3u 9,4486 8,1877 8,1618 1,2868 0,0199<br />
4ö 9,7070 8,2975 8,2521 1,4549 0,0454<br />
4u 17,4651 15,9440 15,9202 1,5449 0,0238<br />
5ö 16,6912 15,4036 15,3487 1,3425 0,0549<br />
5u 16,8275 15,5090 15,4919 1,3356 0,0171<br />
6ö 17,1745 15,4452 X X X<br />
6u 9,2576 8,1403 8,1185 1,1391 0,0218<br />
7ö 9,7539 8,1637 8,1018 1,1637 0,0619<br />
7u 9,2258 8,0301 8,0159 1,2099 0,0142<br />
8ö 17,4131 15,5272 X X X<br />
8u - - - - -<br />
9ö 11,0344 8,1997 8,1027 2,9317 0,0970<br />
9u 9,2190 8,1316 8,1295 1,0895 0,0021<br />
10ö 10,2660 8,3034 8,1562 2,1098 0,1472<br />
10u 9,0457 8,1315 8,1275 0,9182 0,0040<br />
X: Vi hann inte väga dessa skivor för att vi var tvungna att sätta dem på ett annat rack. De var<br />
målade med bottenfärg och vi hade inga fler därför var vi tvungna att använda just dem.<br />
-: När vi satte ihop racket råkade det bli så att vi bara satte en enkelskiva på plats 8. Därför har<br />
vi bara ett värde från plats 8.<br />
15
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
2,5<br />
2<br />
1,5<br />
1<br />
0,5<br />
0<br />
Våt biomassa<br />
Bottensjön<br />
Vättern<br />
3,5<br />
3<br />
2,5<br />
2<br />
1,5<br />
1<br />
0,5<br />
0<br />
Våt biomassa<br />
Bottensjön<br />
Vättern<br />
1ö<br />
2ö<br />
3ö<br />
4ö<br />
5ö<br />
6ö<br />
7ö<br />
8ö<br />
9ö<br />
10ö<br />
Bottensjöns och Vätterns våta biomassa.<br />
0,7<br />
0,6<br />
0,5<br />
0,4<br />
0,3<br />
0,2<br />
0,1<br />
0<br />
-0,1<br />
1ö<br />
2ö<br />
3ö<br />
4ö<br />
5ö<br />
Torr biomassa<br />
Bottensjön<br />
Vättern<br />
0,16<br />
0,14<br />
0,12<br />
0,1<br />
0,08<br />
0,06<br />
0,04<br />
0,02<br />
0<br />
6ö<br />
7ö<br />
8ö<br />
9ö<br />
10ö<br />
Torr biomassa<br />
Bottensjön<br />
Vättern<br />
Bottensjöns och Vätterns torra biomassa.<br />
Ett rack som är redo att läggas i Bottensjön<br />
16
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
Vättern:<br />
Vi lade i racket i Vättern den 16 september och tog upp det den 9 december.<br />
Våt (g) Torr (g) Tvättad (g) Våt biomassa (g) Torr biomassa (g)<br />
1ö 9.2732 8.0369 8.0003 1.2729 0.0366<br />
1u 9.4662 8.0126 8.0704 1.3958 -0,0578<br />
2ö 9.4366 8.4447 8.3828 1.0538 0.0614<br />
2u 9.2358 8.6877 8.0811 1.1547 0.6066<br />
3ö 8.9067 7.9142 7.8938 1.0129 0.0204<br />
3u 9.1818 8.1519 8.1917 0.9901 -0,0398<br />
4ö 10.1670 8.1633 8.1700 1.9970 -0,0067<br />
4u 9.9129 8.2298 8.2227 1.6902 0.0071<br />
5ö 8.9522 7.7460 7.7328 1.2194 0.0132<br />
5u 8.8010 8.1639 8.1591 0.6416 0.0048<br />
6ö 18.1560 15.8752 15.8480 2.3020 0.0272<br />
6u 8.9231 7.9345 7.9055 1.0176 0.0290<br />
7ö 8.9223 7.9000 7.8715 1.0223 0.0285<br />
7u 9.2054 7.9452 7.9050 1.3004 0.0402<br />
8ö 17.9415 15.7414 15.6838 2.2577 0.0576<br />
8u 9.3988 7.7395 7.7319 1.6493 0.0176<br />
9ö 16.6095 15.8645 15.5477 1.0618 0.3768<br />
9u 9.2775 7.8362 7.8116 1.4659 0.0246<br />
10ö 8.9388 7.8058 7.7887 1.1501 0.0171<br />
10u 9.4031 7.6980 7.6806 1.7225 0.0174<br />
Anmärkning: Vi har fått några negativa värden på den torra biomassan från Vättern. Vi<br />
vet inte hur vi lyckats få det men skriver med värdena i alla fall. Den torra biomassan på platta<br />
2u från Vättern har ett väldigt högt värde som vi inte kan förklara. Det väger mer än 0,5 gram<br />
mer än vad biomassan från alla andra skivor, därför antar vi att det har blivit något fel<br />
någonstans.<br />
17
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
Havet 2:<br />
Det här racket lade vi ut lördagen den 1 september och tog upp den söndagen den 14 oktober.<br />
Våta (g) Torkade (g) Tvättade (g) Våt biomassa (g) Torr biomassa (g)<br />
1ö 25,9384 16,8265 16,3208 9,6176 0,5057<br />
1u 24,1624 8,4614 8,1358 16.0266 0,3256<br />
2ö 27,8130 16,4318 15,9238 11,8892 0,508<br />
2u 41,9710 8,2216 7,7070 34,2640 0,5146<br />
3ö 21,1313 8,7039 8,1762 12,9551 0,5277<br />
3u 49,1417 16,5830 15,9995 33,1422 0,5835<br />
4ö 28,8080 16,5771 15,9738 12,8283 0,6033<br />
4u 48,8604 16,7603 15,9797 33,8807 0,7806<br />
5ö 30,7373 17,0515 16,4438 14,2935 0,6077<br />
5u 41,3703 16,6005 16,1978 25,1725 0,4027<br />
6ö 30,6655 16,4656 16,0467 14,6188 0,4189<br />
6u 43,4137 16,5757 16,0348 27,3789 0,5409<br />
7ö 24,6553 16,0736 15,4585 9,1968 0,6151<br />
7u 36,6446 16,2429 15,9555 20,6891 0,2874<br />
8ö 18,2130 9,3198 8,3165 9,2465 0,3533<br />
8u 44,1710 16,4195 15,8877 28,2833 0,5318<br />
9ö 20,5309 8,4156 7,9267 12,6034 0,4919<br />
9u 23,1368 15,6560 15,5130 7,6238 0,1430<br />
10ö 29,8007 16,4055 15,5906 14,2101 0,8149<br />
10u 20,8864 15,6809 15,5459 5,3405 0,1350<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Våt biomassa<br />
1ö 1u 2ö 2u 3ö 3u 4ö 4u 5ö 5u<br />
1,2<br />
1<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
0<br />
6ö 6u 7ö 7u 8ö 8u 9ö 9u 10ö 10u<br />
0,9<br />
0,8<br />
0,7<br />
0,6<br />
0,5<br />
0,4<br />
0,3<br />
0,2<br />
0,1<br />
0<br />
Torr biomassa<br />
1ö 1u 2ö 2u 3ö 3u 4ö 4u 5ö 5u<br />
0,9<br />
0,8<br />
0,7<br />
0,6<br />
0,5<br />
0,4<br />
0,3<br />
0,2<br />
0,1<br />
0<br />
Torr biomassa<br />
6ö 6u 7ö 7u 8ö 8u 9ö 9u 10ö 10u<br />
Anmärkning: Första racket vi tog upp ur havet visste vi inte om att vi skulle väga och<br />
tredje racket hann vi inte väga, därför har vi bara väga biomassan en gång från havet.<br />
18
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
7.2.2 Organismer på plattorna<br />
Sjöarna<br />
Skivorna i Bottensjön låg ifrån den 17 september till den 22 november.<br />
Skivorna i Vättern låg i från den 16 september till 23 januari. Det var väldigt lite på de<br />
här skivorna. Det kan vara för att racket hade lossnat och låg på bottnen när vi hämtade det.<br />
Blågröna bakterier Anabaena lemermannii V<br />
Oscilaatoria<br />
BV<br />
Ciliater Vorticella similis (klockdjur) V<br />
Stentor coeruleus (trumpetdjur) V<br />
Ciliat colpidium campylum<br />
BV<br />
Ciliat paramecium caudatum BV<br />
Ciliat spirostomum ambiguum V<br />
Ringmask Den Tungade Naididen B<br />
Guldalger Dinobryon divergens BV<br />
D. sociale V<br />
Grönalger Planktonema lauterbornii V<br />
Scenedesmus quadricauda<br />
BV<br />
Pediastrum boryanum<br />
BV<br />
Netrium<br />
B<br />
Cosmarium<br />
BV<br />
Hinnkräftor Ceriodaphnia quadrangula B<br />
Daphnia pulex<br />
BV<br />
Bosmina coregoni<br />
V<br />
Hjuldjur Rhinoglena frontalis BV<br />
Euchlanis lyra<br />
BV<br />
Gastropus hyptopus<br />
B<br />
Hoppkräftor Mesocyclops leuckarti BV<br />
Iglar Broskigel V<br />
Kiselalger Asterionella formosa BV<br />
Tabellaria flocculos<br />
B<br />
Nematod (vet inte vilken) B<br />
Snäckor Schackmönstrad snäcka V<br />
19
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
Havet<br />
Vi hämtade tre omgångar från havet. Påväxten skiljde sig väldigt mycket från gång till<br />
gång. Vi lade i två rack den 1 september och ett den 14 oktober. Första racket hämtade vi den<br />
14 oktober, det andra hämtade vi den 9 december och det tredje den 17 februari.<br />
Blötdjur Polupgeneration till manet 2<br />
Guldalg Uroglena 1<br />
Hinnkräftor Eurycercus brachyurum 1,2,3<br />
Hoppkräftor Paracalanus 1,2,3<br />
Euterpina acutifrons 1,3<br />
Kräftdjur Semibalanus balanoides (Havstulpan) 2<br />
Nematod Arachnactis larv 3<br />
Magelona alleni 1,2,3<br />
Tomopteris helgolandica 1,2<br />
Nässeldjur Macrorhynchia philippina (Hydroid) 2<br />
Bougainvillia multitentaculata (Kammanet)1<br />
Ringmask Tubificoides 2<br />
Ryggsträngsdjur Ascidia mentula (Sjöpung) 2<br />
Ciona intestinalis (Sjöpung) 2<br />
Rödalger (vet inte vilka) 2<br />
Ögonflagelat Trachelomonas 1,3<br />
Euglena ehrenbergi 1<br />
Euglena acus 1,3<br />
20
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
7.3 Jämförelse med tidigare grupper<br />
Art 2007-2008 2004-2005 2005-2006<br />
Snäckor<br />
Schackmönstrad snäcka<br />
Iglar<br />
V<br />
Broskigel<br />
Ciliater<br />
V<br />
Vorticella similis (klockdjur)<br />
Stentor coeruleus (trumpetdjur)<br />
Ciliat colpidum campylum<br />
Ciliat paramecium caudatum<br />
Ciliat spirostomum ambiguum<br />
Grönalger<br />
V<br />
V<br />
BV<br />
BV<br />
V<br />
V<br />
BV<br />
BV<br />
BV<br />
Planktonema lauterbornii<br />
Scendesmus quadricauda<br />
Pediastrum boryanum<br />
Netrium<br />
Cosmarium<br />
Chrloprophyta sp.<br />
Closterium<br />
Chlorophyta micrasterias<br />
Pleurotaeniue<br />
Pleurotaneium<br />
Coleochaete orbicularis<br />
Kiselalger<br />
V<br />
BV<br />
BV<br />
B<br />
BV<br />
V<br />
V<br />
BV<br />
V<br />
V<br />
V<br />
V<br />
Asterionella Formosa<br />
Tabellari flocculos<br />
Diatomaphycea sp.<br />
Fragilaria crotenensis<br />
Cymbella<br />
Tabellaria fenestrata<br />
Guldalger<br />
BV<br />
B<br />
V<br />
V<br />
V<br />
V<br />
V<br />
V<br />
Chrysophyceae<br />
D. sociale<br />
Dinobryon divergens<br />
Nässeldjur<br />
V<br />
BV<br />
V<br />
Vanlig hydra<br />
Plattmask<br />
V<br />
21
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
Art 2007-2008 2004-2005 2005-2006<br />
Kedjevirvelmask<br />
V<br />
Ringmask<br />
Slamglattmask<br />
Den Tungade Naididen<br />
Fiskigel<br />
Hjuldjur<br />
B<br />
V<br />
V<br />
V<br />
Rhinoglena frontalis<br />
Rotatoria sp.<br />
Hjuldjur<br />
Euchlanis lyra<br />
Gastropus hyptopus<br />
Tulpanhjuldjur<br />
Igellikt hjuldjur<br />
Rundmaskar<br />
BV<br />
BV<br />
B<br />
V<br />
BV<br />
BV<br />
V<br />
V<br />
Nematoda sp. V V BV<br />
Spindeldjur<br />
Parasitkvalster<br />
Hinnkräftor<br />
BV<br />
BV<br />
BV<br />
Ceriodaphnia quadrangula<br />
Daphnia pulex<br />
Bosmina coregoni<br />
Hoppkräftor<br />
B<br />
BV<br />
V<br />
BV<br />
BV<br />
Mesocyclops leukarti<br />
BV<br />
22
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
8. Diskussion och slutsats<br />
Vi ska nu svara på de frågor som vi ställde i början på projektet.<br />
Hur skiljer sig påväxten mellan sjöarna?<br />
Det växte mest i på skivorna i Bottensjön, betydligt mer än i Vättern. Det kan bero på<br />
flera olika saker bland annat att Bottensjön är en mesotrof sjö medan Vättern är en näst intill<br />
oligotrof sjö. Dessutom så lade vi skivorna i Vättern i ett område med vågbrytare så det är<br />
ingen vågrörlse som rör om i vattnet, vilket leder till att det blir ännu mindre syre i vattnet där<br />
och ännu mindre näringsämnen som bland annat rörs upp från bottnen när det är vågrörelser i<br />
vattnet. Racket hade även lossnat från bryggan som vi knöt fast den i, vilket kan ha lett till att<br />
det blev mindre påväxt på skivorna i Vättern.<br />
Vad är sjöarnas nuvarande kemiska parametrar?<br />
Alkaliniten i sjöarna är ganska bra. Det är mellan 0,2 mmol/l och 0,6 mmol/liter. Detta<br />
medför att sjöarna har bra pH-värde, runt 6 till 7. Ett alkalinitetsvärde på 0,2-0,6 är väldigt<br />
bra, det är så bra så att det ligger i klass 1 och det betyder att sjöarna har god buffertkapacitet.<br />
Konstigt nog stämmer inte alkalinitetsvärdet överens med pH-värdena, men detta kan bero på<br />
en mängd olika saker, till exempel vilken tid på dygnet man tog proverna (assimilation).<br />
Färgtalen i sjöarna skiljer sig mycket. Bottensjön har högst färgtal, medan Vättern har<br />
lägst. Det tyder på att Bottensjön och Örlen är mesotrofa sjöar och Vättern oligotrof.<br />
Vättern har haft högst nitrathalt, som kan bero på utsläpp från jordbruksmarker runt<br />
Vättern.<br />
Vilka organismer finns på plattorna?<br />
Det som vi sett mest av är olika hinnkräftor och hoppkräftor. Vi lyckades inte<br />
artbestämma alla p.g.a. att de aldrig är stilla. Vi fann många olika alger, många grönalger,<br />
guldalger och kiselalger. Vi har även hittat en massa ciliater. I Vättern hittade vi många olika,<br />
men i Bottensjön hittade vi bara två.<br />
Hur påverkas påväxten av färg och bottenfärg?<br />
Vi målade en del skivor med vit och röd färg för att se om det blev någon skillnad. Vi<br />
kunde inte se om färgen påverkade påväxten. Vi målade några andra skivor med bottenfärg,<br />
en svart som var ganska ofarlig, och en röd, som inte är helt ofarlig och som är förbjuden att<br />
sälja idag. På den svarta bottenfärgen kunde vi inte se någon större skillnad men på den röda<br />
var det faktiskt lite mindre påväxt.<br />
Hur skiljer sig växt- och djurlivet mellan sjö och hav?<br />
Vi har haft lite svårt med att artbestämma organismerna från havet p.g.a. att vi inte har<br />
haft så bra böcker till det. Därför har vi inte kunnat artbestämma allt. Men vi har med Staffans<br />
hjälp klarat av att artbestämma lite.<br />
Vi har funnit hinnkräftor och hoppkräftor i både havet och sjöarna men det har inte varit<br />
samma arter. I havet fann vi blötdjur, vilket vi inte sett i sjöarna. I sjöarna har vi istället hittat<br />
en massa ciliater. Vi hade ciliater på en skiva från havet, men ciliater ska inte finnas där så vi<br />
misstänker att provet blivit infekterat på något sätt. Vi har hittat en mängd olika alger från<br />
sjöarna och havet.<br />
Det var mycket större biomassa från havet. Vi vägde bara biomassan från havet den<br />
gången då det var som mest, men vi tror att biomassan var större i havet varje gång.<br />
23
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
9. Referenser<br />
9.1 Litteratur<br />
Mandahl-Barth, George, Vad jag finner i sjö och å, Förlag, ort, 1970<br />
Marint växt och djurplankton, Fortbildninsavdelningen Göteborg 1978<br />
Limniskt växt och djurplankton, Fortbildninsavdelningen Göteborg 1977-1978<br />
Tusen sjöar, Växtplanktons miljökrav, Göran Rosén 1971<br />
Växtplanktonflora, Toini Tikkanen, Torbjörn Willén 1992<br />
Mikrobilder-liv i damm och sjö, Åke Sandahl, Hans Berggren 1981<br />
9.2 Internet<br />
Vi har använt oss av tre sidor på Internet, två för att leta efter fakta och en för att få kartbilder<br />
till de områden där vi lagt ut våra rack:<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida<br />
http://www.vattenportalen.se/fov_sve_djup_salt_vasterhavet.htm<br />
http://eniro.se/<br />
10. Ordförklaring<br />
Obligotrof: Näringsfattig<br />
Eutrof: Näringsrik<br />
Mesotrof: Varken näringsrik eller näringsfattig<br />
Reagenskudde: Innehåller kemikalier som används vid analyser<br />
24
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3<br />
11. Bilagor, metoder tillvattenanalyser<br />
Alkalinitet<br />
När man kollar alkaliniteten på vattnet gör man först ett blindtest med avjonat vatten.<br />
När man analyserar gör man en titrering med saltsyra. I provvattnet och i blindtestet tillsätter<br />
man tre droppar blandindikator. Sedan titrerar man tills provet för en grå färg med svag ton av<br />
rött. När man fått den färgen beräknar man alkaliniteten med formeln:<br />
A=C(a-b) där<br />
V<br />
A = provets alkalinitet,<br />
C = saltsyrans koncentration<br />
a = förbrukad volym saltsyra vid titrering av provet<br />
b = förbrukad volym saltsyra vid titrering av blindprovet<br />
V = provlösningens volym i ml<br />
Fosfat<br />
När man ska mäter vattnets fosfathalt använder man sig av en hackmaskin. Man ställer<br />
in den för fosfatmätning. Man fyller sedan en blandcylinder med 25ml av provvattnet och i<br />
den tillsätter man även innehållet från en reagenskudde PHOSER 3. Efter ett tag när<br />
innehållet i reagenskudden reagerat färdigt med provvattnet (som färgat vattnet blått) mäter<br />
man fosfathalten i hackmaskinen.<br />
Färgtal<br />
Maskinen man använder för att mäta färgtalet kallas komparometer. I den placerar man<br />
två rör med vatten. Den ena innehåller avjonat vatten och den andra provvattnet. Över det<br />
avjonade vattnet lägger man sedan en färgskiva. Man ska vrida på färgskivan för att få vattnet<br />
se så lika ut som möjligt. Då kan man avläsa färgtalet.<br />
Nitrat<br />
Även när man mäter nitrathalten använder man sig av hackmaskin. Men man använder<br />
sig av andra reagenskuddar och vattnet färgas då rosa. Annars gör man precis som när man<br />
mäter fosfathalten.<br />
pH<br />
pH mätte vi med en pH-meter. Vi var tvungna att kalibrera pH-mätaren, men det<br />
krånglade lite i början men efter mycket möda och stort besvär så fick vi den att funka. När<br />
man mäter pH sänker man ned mätelektroden i provvatten. Efter ett tag när det stabiliserats<br />
sig så läser man av pH värdet.<br />
25