SOK

SOK
magasin
FRÅN SVERIGES OLYMPISKA KOMMITTÉ • NR 2/2005
Idrottsåret 2004

Ledaren
Ge talangerna tid!
”Vi är stort tack skyldig SOK.
Under mina fyra år som ledare
hade vi aldrig klarat att genomföra
ett sådant här OS utan det
stödet.”
Så summerar friidrottens
förbundskapten Ulf Karlsson OS
i Aten i en intervju och blickar
tillbaka på de tre fantastiska
guldmedaljerna – alla tagna av
aktiva som startade sin klättring
mot världstoppen via SOK:s
Talangprogram.
Och vi i SOK kan med varm
Foto: ULF LODIN
hand vidarebefordra det tacket
till Olympialaget, våra partners
i näringslivet, och regeringen som gjorde detta möjligt! Sedan
vi tillsammans startade talangsatsningen har 26 aktiva i sommaridrotterna
tagit klivet från att vara lovande till att erövra medalj
vid VM.
Det är ett fantastiskt resultat, som också givit stark genklang
internationellt. Det visar att det varit rätt att ge våra talanger de
möjligheter de behöver för att nå världstoppen med rena metoder.
Vi har år för år kunnat följa hur den blivande OS-truppens
konkurrenskraft ökat. Vi var på väg mot den nivå vi siktat på inför
Aten-OS, när vi drabbades av flera bakslag i form av skador och
sjukdomar under det sista halvåret före OS.
Aten bjöd på fantastiska spel och den svenska OS-truppen
bjöd på fenomenala medaljer, stor dramatik, jubel och besvikelser
– med svenskar långt framme i många olika idrotter.
Utvecklingstrenden för svensk idrott är så fantastisk, att även
om Aten blev ett bra OS, så kan vi inte vara helt nöjda med utfallet
på plats. Vi ska inte peka ut enskilda som inte lyckades. Vågar
man satsa så finns också risken att misslyckas. Vi måste hylla det
modet. I misslyckandet ligger också lärdomar, olika från fall till
fall, som kan göra oss ännu bättre.
Och truppen är ung! Många av våra talanger som fått sitt genombrott
de senaste åren, har ännu inte den stabilitet på toppnivå
som ofta krävs för att nå ända fram i OS. Det vittnar den långa
raden av fina prestationer, men retsamma fjärdeplatser, om.
Vi måste helt enkelt bli ännu bättre! Ge dem tid!
I sex år har vi fått chansen att satsa mer målmedvetet än någonsin.
Men det är med internationella mått fortfarande inte mycket,
vare sig i pengar eller i tid. Våra OS-medaljer är fortfarande till
”lågpris” i en internationell jämförelse. Och samtidigt – hur
stort är inte värdet av medaljerna som inspirationskälla för våra
ungdomar.
Vi kan också se av andra länders satsningar att det tar lång tid
att forma en ny vinnarkultur. Australien gör nu ett ännu bättre
OS än i Sydney, elva år efter starten på sin enorma nysatsning
inför hemmaspelen.
Vi är på väg! Nu går vi vidare tillsammans!
Olympialaget lever vidare, om än i delvis ny form. Företagen vill
fortsätta vara med och skapa framtidstro, till glädje både för idrotten,
näringslivet och den svenska självbilden. Regeringen vill gå
vidare, som hittills i ett samspel mellan stat och näringsliv, och är
beredd att fortsätta satsa lika mycket som näringslivet.
Både de som nu är framme vid, eller nära, sina gulddrömmar
och de som ännu har en bit kvar, förtjänar möjligheterna för sin
egen del. Men också för att kunna bli förebilder för andra, såväl
inom idrotten som på andra områden.
Sverige har låtit tala om sig internationellt för sin utvecklingskraft.
Nu ska vi också visa vår uthållighet!
Sofiatornet i december
Stefan Lindeberg
ordförande i Sveriges Olympiska Kommitté
Ett magasin från
Sveriges Olympiska Kommitté
www.sok.se
Ansvarig utgivare
Sveriges Olympiska Kommitté
Björn Folin, 08-402 68 05
bjorn.folin@sok.se
Adress
Olympiastadion, Sofiatornet
114 33 Stockholm
Tel 08-402 68 00. Fax 08-402 68 18
Redaktör
Sten Windén, 08-545 120 08
s.winden@tidningsmakarna.se
Grafisk produktion
Tidningsmakarna AB
Christer Lythell, 08-545 120 16
c.lythell@tidningsmakarna.se
Omslagsfoto
Pressens Bild
Repro & tryck
ABDanagårds Grafiska, Ödeshög
Foto
Pressens Bild om ej annat anges.
Tidningen ansvarar ej för inskickade men ej
beställda artiklar och bilder.
Copyright SOK magasin 2005. Årgång 7.
Citera oss gärna men ange källan.
2 sokmagasin #2/05

2/05
innehåll
SOK:s huvudsponsorer
Olympialaget
Partners och suppliers
IOK:sToppsponsorer
7
Gunilla i topp
När Gunilla Lindberg valdes till en av
IOK:s fyra vicepresidenter blev hon
samtidigt svensk idrotts största internationella
makthavare på mer än 50 år.
6
10
11
12
14
16
17
Listan på alla aktiva i Topp- och Talangprogrammet
under 2004.
Av de 197 aktiva som funnits i Talangprogrammet
har 83 haft någon form av idrottspsykologiskt
stöd. Nu har SOK utvärderat
verksamheten.
Rickard Nilsson, som ansvarar för fystesterna
inom SOK:s olika program, varnar för träningstrender
som kan göra mer skada än nytta.
Stödet till OS-förberedelserna från Toppoch
talangprogrammen..
OS–plocket. 2004 års upplaga av Olympiatravet
drog in 8306400 kronor. Det är det nästa
högsta beloppet i evenemangets 25-åriga
historia. 2004 blev starten för de aktivas
kommitté. Aftonbladets krönikör Lasse Sandlin
minns Mikael Ljungberg.
Knappt en av tio av de svenska deltagarna
på sin kapacitet när de reste till sommar-OS
i Aten. Men efter spelen var fyra av tio missnöjda
med den egna insatsen.
SOK:s ekonomi i korthet. Så fördelas stödet
till de olympiska specialbunden.
10
11 20 16
sokmagasin #2/05
3

4 sokmagasin #2/05

sokmagasin #2/05 5

Aktiva i Topprogrammet 1/1 2004
Bordtennis
Jan-Ove Waldner
Jörgen Persson
Peter Karlsson
Brottning
Ara Abrahamian
Martin Lidberg
Jimmy Samuelsson
Sara Eriksson
Ida Hellström
Ida-Therese Karlsson
Boxning
Majid Jelili
Bågskytte
Magnus Petersson
Herrlag
(Mattias Eriksson)
Jonas Andersson)
Curling
Lag Lindholm
(Peter Lindholm)
(Tomas Nordin)
(Magnus Swartling)
(Peter Narup)
Lag Norberg
(Anette Norberg)
(Eva Lund)
(Cathrine Norberg)
(Helena Lingham)
Cykel
Madeleine Lindberg
Susanne Ljungskog
Fotboll
Damlag
Friidrott
Kajsa Bergqvist
Stefan Holm
Staffan Strand
Christian Olsson
Carolina Klüft
Patrik Kristiansson
Fäktning
Peter Vanky
Värjlag, herrar
(Magnus Malmgren)
(Robert Dingl)
Maria Isaksson
Handboll
Herrlag
Ishockey
Herrlag
Damlag
Kanot
Markus Oscarsson
Henrik Nilsson
Modern femkamp
Erik Johansson
Ridsport
Linda Algotsson
Jan Brink
Hoppning, lag
(Malin Baryard)
(Peter Eriksson)
(Helena Lundbäck)
(Royne Zetterman)
Segling
Karl Sunesson
Fredrik Lööf
Anders Ekström
Johan Molund
Martin Andersson
Daniel Birgmark
Simning
Lars Frölander
Therese Alshammar
Emma Igelström
4x100 m fritt damer
(Josefin Lillhage)
(Johanna Sjöberg)
(Anna-Karin Kammerling)
Skidor
Alpint
Anja Pärson
Fredrik Nyberg
Anna Ottosson
Längd
Per Elofsson
Mathias Fredriksson
Jörgen Brink
Anders Södergren
Tobias Fredriksson
Stafett, herrar
Snowboard
Alpint
Richard Richardsson
Daniel Bivesson
Sara Fischer
Halfpipe
Fredrik Sterner
Magnus Sterner
Sportskytte
Pia Hansen
Conny Persson
Jonas Edman
Håkan Dahlby
Taekwondo
Roman Livaja
Tennis
Tomas Johansson
Aktiva i Talangprogrammet 1/1 2004
Badminton
Rasmus Wengberg
Fredrik Bergström
Marina Andrievskaia
Johanna Persson
Bordtennis
Fredrik Håkansson
Magnus Molin
Jens Lundquist
Boxning
Benjamin Kalinovic
Patrik Bogere
Andreas Gustafsson
Bashir Hassan
Modo Sallah
Naim Terbunia
Erik Root
Brottning
Mohammad Babulfath
Eddy Bengtsson
Jimmy Lidberg
Helena Allendi
Bågskytte
Petra Ericsson
Karin Larsson
Elin Kättström
Cykel
Jenny Algelid Bengtsson
Gustav Larsson
Thomas Lövqvist
Cykel (MTB)
Fredrik Kessiakoff
Friidrott
Susanna Kallur
Robert Kronberg
Kirsten Belin
Linus Thörnblad
Johan Wissman
Gymnastik
Veronica Wagner
Handboll
Markus Alm
Judo
Carolina Johansson
Maria Lindberg
Gabriel Bengtsson
Sanna Askelöf
Mikael Marffy
Kanot
Sofia Paldanius
Niklaes Persson
Anders Gustafsson
Kanotslalom
Mårten Hellberg
Konståkning
Kristoffer Berntsson
Lina Johansson
Modern femkamp
Michael Brandt
Anna Andersson
Ridsport
Sofia Andler
Sara Algotsson
Segling
Therese Torgersson
Vendela Zachrisson
Kristian Åderman
Simning
Martin Gustavsson
Ida Mattsson
Mattias Ohlin
Stefan Nystrand
Erik Lafleur
Jonas Tilly
Erik Andersson
Gabriella Fagundez
Simhopp
Anna Lindberg
Magnus Frick
Skidor
Alpint
Johan Brolenius
Susanne Ekman
Janette Hargin
Markus Larsson
Jessica Lindell-Vikarbyn
Therese Borsén
Backhoppning
Kristoffer Jåfs
Fresstyle
Sara Kjellin
Fredrik Fortkord
Daniel Kantermo
Olle Daunfeldt
Åsa Östberg
Emanuel Hedvall
Längd
Mats Larsson
Johan Olsson
Lina Andersson
Jenny Olsson
Anna Dahlberg
Björn Lind
Peter Larsson
Fredrik Östberg
Rickard Hägglund
Mikael Östberg
Snowboard
Alpint
Aprillia Hägglöf
Halfpipe
Markus Jonsson
Anna Olofsson
John Lönnqvist
Boardercross
Maria Danielsson
Jonas Aspman
Jonte Grundelius
Skidskytte
Björn Ferry
Carl Johan Bergman
Skridsko
Johan Röjler
Erik Zachrisson
Sportskytte
Roger Hansson
Emil Andersson
Niklas Bergström
Marcus Åkerholm
Anders Bonander
Sven Haglund
Taekwondo
Martin Lagerberg
Carolin Persson
Tennis
Sofia Arvidsson
Andreas Vinciguera
Hanna Nooni
Robin Söderling
Triathlon
Jonas Djurback
6 sokmagasin #2/05

GUNILLA
öppnar dörrar för Sveriges olympier
När Gunilla Lindberg valdes till en av IOK:s fyra vice presidenter i Aten OS-sommaren
2004 blev hon svensk idrotts största internationella makthavare på mer än 50 år.
Inte sedan åren 1942–1952, då Sigfrid Edström var IOK-ordförande har en svensk
haft en lika framträdande roll i den olympiska rörelsen.
Av STEN WINDÉN
>>
sokmagasin #2/05
7

Gunilla säger att hon vill använda sin position
för ett alldeles bestämt syfte.
– Jag och SOK vill placera de aktiva i
centrum. Och självklart vill vi att hela
idrottsvärlden ska tänka likadant.
Hon kan de aktiva, deras vardag och villkor.
Därför vet hon också, säger hon, vad
de behöver för att kunna prestera. Att i ett
tidigt skede av OS-organisationens uppbyggnad
få möjlighet att påverka beslut som
gäller bland annat de olympiska byarna är
viktigt.
– Jag har stor möjlighet till direktkontakter
med de högsta beslutsfattarna inom
organisationskommittéerna på en rad olika
områden, vilket naturligtvis gör det lättare
att också få bästa möjliga förutsättningar för
de svenska trupperna. Det är ingen tillfällighet
att Sverige fick den bästa placeringen i
OS-byn i Aten. Personliga nätverk är viktigt
inom alla organisationer.
”Jag gör inget extra för att
utnyttja min position.
Men naturligtvis ger min
ställning och inflytande
fördelar för SOK”
Gunilla har jobbat med organisatoriska frågor
ända sen hon började på SOK 1969.
Detta har renderat henne stort förtroende
inom IOK, den internationella olympiska
kommittén.
SOK:s generalsekreterare är på många
sett unik inom den olympiska rörelsen.
Inte minst för att hon är kvinna. Det är ett
sorgligt faktum att det finns så få kvinnor i
ledande positionen inom idrotten, konstaterar
hon under denna intervju, som råkar
infalla på den internationella kvinnodagen
den 8 mars.
– När det gäller de aktiva har utvecklingen
för kvinnorna varit fantastisk. Men
vad beträffar kvinnor i ledande positioner
är det bedrövligt.
IOK:s målsättning, som fastslogs i slutet av
90-talet, var att kvinnorna skulle utgöra 20
procent 2004. Men av de 120 ledamöterna
idag är endast tio kvinnor.
Problemet börjar redan på gräsrotsnivå.
För att kunna bli nominerad måste man ha
en roll i den nationella olympiska kommittén
eller de internationella specialförbunden.
Situationen har förbättrats något de senare
åren, men det är långt väg kvar.
Mansdominansen inom IOK är närmast
total. Men ytterligare en svensk kvinna har
tagit plats i kommittén, Pernilla Wiberg som
valdes in i IOK och de aktivas kommitté
2002. Pernilla sitter också i den etiska kommissionen,
nomineringskommissionen och
arbetar tillsammans med Gunilla i koordineringskommissionen
för Vancouver 2010.
Tredje svensk i IOK är Arne Ljungqvist
som leder IOK:s medicinska kommission.
Kvinnornas historia i IOK är kort. Det
var först med förre IOK-presidenten Juan
Antonio Samaranch som kvinnorna 1981
fick tillträde till den olympiska maktens
boningar.
Gunilla är den andra kvinnan som nått
positionen av vicepresident. Den första var
amerikanskan Anita de Franz som avslutade
sin mandatperiod i IOK:s styrelse 2001.
Posten har ytterligare befäst Gunillas redan
starka ställning inom IOK.
När ”sportintern”, idrottsvärldens kanske
mest inflytelserika nyhetsbrev, senast rankade
idrottsvärldens 100 mest inflytelserika
personer hamnade Gunilla på 21:a plats.
Och när samma nyhetsbrev lät sina läsare
ranka 2004 års idrottspersonlighet hamnade
Gunilla på tolfte plats och var ensam svensk
på denna lista.
Första steget mot maktens tinnar tog
Gunilla 1993 då hon valdes in i styrelsen
för EOC, Europas Olympiska Kommittéer.
Europa har historiskt varit duktiga på att ta
för sig inom den olympiska rörelsen.
– Men alla länder och världsdelar är precis
lika viktiga. Det är det som hela den
olympiska rörelsen bygger på.
Arbetet för IOK och SOK skickar Gunilla
kors och tvärs över jordklotet. Det brukar
bli ett hundratal resdagar under året. Nu är
hon precis hemkommen från Lausanne där
hon suttit med i en arbetsgrupp som granskar
kvalificeringsregler inför Peking och
utvärderar det olympiska programmet efter
OS i Aten.
– Jag tycker om att arbeta i sammanhang
där jag kan se konkreta resultat och där jag
med min bakgrund kan bidra till ett för den
olympiska idrotten bra resultat. IOK: s president
Jacques Rogge vet att detta är min
starka sida. Därför utser han mig ofta att
ingå i arbetsgrupper eller kommissioner
som är baserade på tekniskt kunnande.
För drygt ett år sedan blev hon erbjuden
posten som generalsekreterare i ANOC
som organiserar 202 nationella olympiska
kommittéer, och som arbetar med att föra
fram de nationella olympiska kommittéernas
rättigheter i den olympiska rörelsen.
Efter samråd med SOK:s styrelse, som såg
chansen att genom Gunilla förstärka de
olympiska kommittéernas roll i den internationella
idrotten, accepterade hon erbjudandet.
ANOC:s ordförande är från Mexico men
huvudkontoret finns i Paris. Gunillas uppgift
är rådgivande och innebär först och främst
att strukturera och förbättra förutsättningarna
för de olympiska kommittéerna och
för de olympiska trupperna.
– Jag driver samma frågor inom ANOC
som jag alltid gjort internationellt för SOK.
Därför är arbetsbördan inte så mycket större.
Men positionen gör att jag nu kan föra fram
frågorna direkt till IOK:s högsta ledning.
Gunillas första initiativ var att tillsätta en
teknisk arbetsgrupp med två representanter
från varje kontinent, för att möjliggöra att
organisationen talar med en röst. Detta initiativ
har visat sig vara mycket framgångsrikt.
– Vi kan redan se positiva förändringar
i till exempel ledarkvoter vid OS, kvalificeringsregler
och policy för försäljning av
inträdesbiljetter med mera.
I de 202 länderna finns det naturligtvis
skiftande förutsättningar för de olympiska
kommittéernas verksamhet. Det gäller att
lära sig att kunna se helheten och förstå
universalismen.
– Det är viktigt säger Gunilla. Min uppgift
är dock att se till att frågorna kommer
upp på bordet och att hitta en lösning som
är bra för de flesta.
– I Sverige har vi förmånen att ha ett gott
och nära samarbete med regeringen. Regeringen
stöttar idrotten ekonomiskt men går
inte in och styr i idrottens egna beslut. I en
del länder däremot har regeringarna stort
inflytande när det gäller tillsättande av ordförande
och andra ledare i idrottsorganisationerna.
Det är en farlig utveckling.
Idrottsorganisationer skall enligt de internationella
reglerna vara fria från politisk
styrning, menar Gunilla.
IOK håller fortfarande på med utvärderingen
av spelen i Aten som var mycket
lyckosamma. Vinter-OS i Turin äger rum
om ett år och Peking väntar runt hörnet.
Vinter-OS i Vancouver kommer 2010 och i
juli skall beslut fattas om värdstad för sommarspelen
2012. På hemmaplan har SOK
sagt ja till att titta på Östersunds förutsättningar
att arrangera vinter-OS 2014. Den
olympiska rörelsen är starkare än någonsin.
Och i främsta ledet går Gunilla Lindberg
från Sverige. ■
8 sokmagasin #2/05

Gunillas väg till de
olympiska höjderna
1969 börjar hon arbeta på SOK och
RF:s internationella avdelning.
1985 får SOK ett eget kansli och hon
blir biträdande generalsekreterare.
1989 blir hon utsedd till generalsekreterare
i SOK.
1996 får Gunilla sitt internationella
genombrott då dåvarande IOKledamoten
Gunnar Ericsson beslutar
sig för att lämna IOK och föreslår
Gunilla som sin efterträdare. ”Jag är
oerhört tacksam för det förtroendet”.
Vid sessionen i Atlanta väljs hon till
ledamot av Internationella Olympiska
Kommittén . ”Det var ofattbart stort
för mig. Tanken fanns inte ens i min
fantasi”.
2000 i Sydney tar hon nästa steg då
hon väljs in i IOC:s exekutivkommitté.
2003 i december utses hon till ny
generalsekreterare i ANOC, de 202
olympiska kommittéernas samarbetsorganisation.
2004 i Aten väljs hon till en av IOK:s
fyra vicepresidenter.
Foto: ULF LODIN
sokmagasin #2/05
9

Nya former
för mental rådgivning
Foto: Ulf Lodin
SOK har under de senaste dryga tio åren
upphandlat idrottspsykologiskt stöd för
landslag och enskilda aktiva. I början köptes
tjänsterna från Hjärnverket på Bosön och
från Olympiskt Support Center i Örebro.
Tanken var att knyta en liten konsultgrupp
till SOK, som kunde tillhandahålla mental
rådgivning för olika landslag och aktiva
runt om i landet.
I samband med utvärderingen av OS i
Sydney framkom att många aktiva föredrog
lokala lösningar. Med rådgivaren nära
den aktives hemstad och tillhands i hemmamiljön.
Under den senaste olympiaden
– 2000–2004 respektive 2002–2006 – har
ett sådant upplägg prövats. Drygt 20 mentala
rådgivare har anlitats, spridda över i stort
sett hela landet.
Av de 197 aktiva som funnits i talangprogrammet
fram till och med 2004, har 83
(42 %) haft någon form av idrottspsykologiskt
stöd. Nu har SOK utvärderat verksamheten,
vilket lett fram till nya riktlinjer för stödet, i första
hand fram till 2008/2010.
Av OLLE ANFELT
När nu programmet Olympisk Offensiv
1998–2004 avrundas, och SOK tar avstamp
mot ett nytt strategiskt program 2005–2012,
har den mentala rådgivningsverksamheten
genomlysts.
Denna är inte helt enkel att utvärdera.
Vad som är orsak och verkan är en klassisk
problematik inom beteendevetenskapen.
Den utvärdering som är gjord utgår från
det arbete som är gjort med talangaktiva
som önskat rådgivning.
Deras och coachernas upplevelser har legat
till grund för de slutsatser som dragits.
Och som innebär en delvis ny och tydligare
inriktning på arbetet under kommande
programperiod.
Två olika upplägg har som nämnt prövats
under 1998–2004, dels en centraliserad och
dels en decentraliserad rådgivningsverksamhet.
Slutsatsen blir att försöka ta med det
bästa av dessa båda modeller i det framtida
arbetet.
För det första:
Rådgivning är ett ord som flitigt förekommer.
Det är uppfordrande men skapar fel
förväntan. I fortsättningen kommer vi därför
inte att tala om rådgivning, utan snarare
om coaching.
En mental coach förväntas stimulera och
underlätta för inblandade att utforska egna
lösningar på hur man kan utveckla och förbättra
det mentala. Där givetvis den mentala
coachen bör användas som idégivare, utbildare,
bollplank, processledare med mera.
För det andra:
De insatser som görs inom det mentala området
i framtiden skall involvera såväl aktiv
som tränare, det vill säga det vi benämner
som idrottens kärnallians. Mental coaching
ska sålunda inrikta sig på både aktiv och
tränare. Sedan kan man självfallet komma
överens om en arbetsform där man träffas
såväl enskilt som tillsammans. Grundprincipen
är dock att detta är ett arbete som ska
involvera såväl aktiv som tränare.
För det tredje:
Alla insatser ska ha en koppling till landslagsverksamheten
och landslagledningen.
Den mentala coachens uppdragsgivare är
förbundskaptenen eller motsvarande. Det
kan sålunda inte pågå någon av SOK finansierad
mental coaching som inte är beställd
av landslagsledningen. Den mentala coachen
ska utifrån sitt uppdrag sålunda vara tydligt
inbjuden av landslagsledningen, och bör ses
som en person i landslaget eller tillhörande
landslagets resursteam. ■
10 sokmagasin #2/05

Rickard varnar för
träningstrender
Foto: Ulf Lodin
Det Rickard i första hand kollar och hjälper
till med är styrka, kondition, spänst,
snabbhet, explosivitet och rörlighet.
– Ibland stöter jag på aktiva som är för
dåligt grundtränade för att orka träna sin
egen idrott, säger Rickard lite tillspetsat.
Ett av Rickards viktigaste instrument i
jobbet är ”Fysprofilen”, vilken han också
är mannen bakom.
– ”Fysprofilen” var utvecklad när jag började
på SOK, men den har förfinats under
åren. Det är i första hand ett feedback
verktyg med vilket vi kan mäta den aktives
fysiska status – styrka, kondition, spänst,
snabbhet, explosivitet och rörlighet. Och
jämföra resultaten med de krav den egna
idrotten ställer på sin utövare.
– I en lagidrott tränar alla kondition lika
mycket. Men med ”Fysprofilen” kan vi se
att kanske bara en tredjedel behöver just
den mängden träning. Då kan andra i gruppen
istället träna det som de enligt ”Fysprofilen”
måste förbättra, förklarar Rickard.
Målet är att skapa en ”Fysprofil” för varje
idrott.
– Ännu är vi inte där, men vi är på gång,
försäkrar Rickard.
De flesta idrotter har stor nytta av ”Fysprofilen”.
– Framför allt lagidrotterna. Men också
brottning, tennis, badminton med flera. Frågan
vi alltid måste ställa oss är vilka krav
Rickard Nilsson var olympisk
tyngdlyftare 1988 och 1992.
Sedan 2001 ansvarar han för
de fysiska testerna av aktiva
inom SOK:s olika program.
– I början var det nästan bara
tester. Men det har blivit allt
mer träningsrådgivning, säger
Rickard.
Av BJÖRN FOLIN
Foto: ULF LODIN och SOK
som ställs i just din idrott, säger Rickard.
Rickard försöker att addera en helhet till
den aktives träning.
– Ja, i den del som ligger utanför det som
gäller deras egen idrott. Många idrotter är
trötta på att höra specialister. Jag försöker
komma med en helhet, säger Rickard.
Rickard har arbetat mycket med såväl
friidrottarna som simmarna.
– Hos friidrottarna har jag i första hand
tittat på deras lyftteknik och finjusterat
denna. Dom har märkt en förändring direkt.
Hos simmarna har jag lagt om landträningen,
konstaterar Rickard.
Det är förvisso inte alltid så enkelt för
Rickard att komma in i en idrott.
– Ibland är det väldigt tungrott att ändra
på den rådande kulturen. Jag försöker bland
annat få bort de aktiva från olika maskiner.
För att istället använda den egna kroppen
och fria vikter, säger Rickard. Och fortsätter.
– Samtidigt finns det knappas något land
som är så trendkänsligt för träningsmetoder
som Sverige. Träningstrender kan i många
fall förstöra mer än förbättra.
Rickard är lite orolig för vad som sker på
nivån under SOK:s elit.
– I en del lagidrotter skickar tränarna iväg
de aktiva på spinning för att konditionsträna.
Även om styrkan ökar spelar detta
ingen roll, eftersom man samtidigt måste
öka explosiviteten för att helheten ska bli
bra. En hockeyspelare kan inte bli bättre
skridskoåkare med enbart benstyrka. Han
måste få ut effekten genom att bli mer explosiv,
förklarar Rickard
Rickards budskap till alla aktiva är att
grundfysiken alltid bildar bas för mer grenspecialiserad
träning.
– Min roll ska aldrig bli att ta över från
hemmatränaren. Detta är alltid utgångspunkten.
Men det är inte alltid som hemmatränaren
kan dom här viktiga delarna
och då kan jag hjälpa till. Det har också
förekommit att det inte funnits någon tränare
överhuvudtaget. Då har jag fått ta ett
mer övergripande ansvar för fysdelen, säger
Rickard.
Rickard försöker nu bygga upp ett nätverk
som han kan få hjälp av.
– Ibland är det ett litet helsike att hålla
igång alla, säger Ricard.
Men redan nu är det klart att Agne Bergvall,
Carolina Klüfts tränare, kommer att
hjälpa de svenska seglartjejerna och bronsmedaljörerna
från Aten, Therese Torgersson
och Vendela Zachrisson. ■
Foto: SOK
Rickard Nilsson hjälper Karolina Klüft med
tekniken under ett styrkepass.
sokmagasin #2/05
11

Stöd till OS-förberedelser från Topp- och Talangprogrammen
inklusive stipendier till aktiva
Sommar-OSF
* Olympisk Olympisk Olympisk Olympisk
Support Support Support Support
2000/2001 2000/2001 2002 2002 2003 2003 2004 2004
(18 månader) (18 månader)
Badminton 1 021 000 1 131 000 1 656 000 1 256 000
Baseboll 25 000 100 000 400 000
Basket ** 290 000 60 000 0
Bordtennis 1 003 000 50 000 1 039 000 1 521 000 1 589 000 30 000
Boxning 437 000 498 000 962 000 1 162 000
Brottning 886 000 1 615 000 2 502 000 2 242 000
Bågskytte 788 500 1 011 000 1 251 000 888 924
Cykel 424 000 512 000 20 000
Cykel, landsväg 1 012 000 384 000
Cykel, MTB 123 000 365 000
Fotboll 705 000 45 000 775 000 1 100 000 30 000 1 080 000 40 000
Friidrott 1 846 996 170 000 1 540 000 320 000 2 167 000 275 000 2 599 000 365 000
Fäktning 1 038 000 1 363 000 1 853 000 1 041 000
Gymnastik 249 000 464 000 665 000 53 000
Gång 30 000
Handboll 1 569 000 1 777 000 1 498 000 0
Judo 495 000 1 441 000 2 335 000 1 048 000
Kanot 1 136 000 30 000 2 694 000 2 265 000 806 000
Kanotslalom 355 000 243 000
Modern Femkamp 546 000 567 000 18 000 1 093 000 1 063 000
Ridsport 825 000 1 358 000
Ridsport, dressyr 463 000 518 000
Ridsport, hopp 1 039 000 379 000
Ridsport, fälttävlan 573 000 702 000
Rodd 395 995 148 000 473 000 280 000
Segling 711 000 1 565 000 2 750 000 2 561 000
Simning 2 215 000 105 000 3 148 000
Simning, bana 4 426 000 4 016 000
Simhopp 605 000 390 000
Sportskytte 1 488 000 1 840 000 45 000 2 333 000
Sportskytte, pistol 357 000 60 000
Sportskytte, gevär 1 243 000 252 000
Sportskytte, lerduva 987 000 180 000
Sportskytte, running target 761 000 120 000
Sportskytte, gemensamt 11 000
Taekwondo 488 000 402 000 50 000 890 000 60 000 380 000
Tennis 313 000 328 000 455 000 320 000
Triathlon 211 000 163 000 314 000 0
Tyngdlyftning 120 000 76 000 168 000 60 000 159 000
Volleyboll/beach 205 000 250 000 481 000 438 000
Summa 18 996 491 545 000 25 705 000 453 000 38 744 000 485 000 29 337 924 435 000
* Olympisk Support = Projekt/utvecklingsverksamhet
** Avser 2003+2004
12 sokmagasin #2/05

Stöd till OS-förberedelser från Topp och Talangprogrammen
inklusive stipendier till aktiva
Vinter-OSF
* Olympisk Olympisk Olympisk Olympisk
Support Support Support Support
2000/2001 2000/2001 2002 2002 2003 2003 ** 2004 2004
Bob/rodel 435 000 45 000 105 000 0 0
Curling 3 659 000 130 000 921 000 1 114 000 665 000
Ishockey 810 000 450 000 1 640 000
Konståkning 1 225 000 65 000 571 000 650 000 45 000 110 000 15 000
Skidor 15 433 000 1 708 000 6 826 000 647 000
Skidor, alpint 1 416 000 210 000 580 000 60 000
Skidor, backe 341 000 24 000
Skidor, freestyle 1 833 000 451 000
Skidor, längd 2 323 000 1 811 000 770 000 280 000
Snowboard, alpint 1 084 000 500 000
Snowboard, cross 440 000 290 000
Snowboard, halfpipe 1 485 000 457 000
Skidskytte 836 000 150 000 425 000 715 000 35 000 406 000
Skridsko 1 306 000 14 000 572 000 25 000 810 000 25 000 332 000 12 000
Summa 23 704 000 2 112 000 9 870 000 672 000 12 211 000 2 126 000 6 225 000 367 000
Gemensamt org. Stöd 5 024 556 1 559 176 5 450 006 1 702 556 6 403 178 2 106 360 5 360 918 2 599 112
Summa totalt OSF 47 725 047 4 216 176 41 025 006 2 827 556 57 358 178 4 717 360 40 923 842 3 401 112
* Olympisk Support = Projekt/utvecklingsverksamhet
** Avser endast hösten 2004
sokmagasin #2/05
13

Plocket
Snudd på rekord
för Olympiatravet
Carolina Klüft fick fyr på den olympiska elden
i blåsten på Åby Travbana.
Foto: SOK
Olympiatravet avgjordes traditionsenligt
på Åby travbana strax utanför Göteborg i
mitten av april.
Travpubliken fick tillfälle att bekanta sig,
inte enbart med hästar i världsklass, utan
också med svenska olympier eller blivande
sådana.
En blivande var Carolina Klüft som till
publiken glädje fick äran att tända den
”olympiska elden”, för dagen placerad på
Åby.
– Det var en smula blåsigt så jag var lite
rädd att facklan skulle slockna, sa Carolina,
sen hon trots nervositeten fått fart på den
stora elden.
I vimlet av både gamla och nya olympier
syntes brottarna Martin Lidberg och
Jimmy Samuelsson, stavhopparen Patrik
Kristiansson, sportskytten Jonas Edman
och många, många fler.
Olympiatravet vanns för andra året i rad
av Gidde Palema körd av Åke Svanstedt, i
ett lopp som kanske fick en annan gestaltning
än vad många trott på förhand.
– Ja, det var många som vill ha ledningen
men sedan blev det nästan tvärstopp
efter den tuffa inledningen. Då bestämde
jag mig för att köra för ledningen, sade
den segrande kusken.
Med dryga varvet kvar var Åke
Svanstedt i ledning och in på upploppet
fanns det ingen som kunde utmana. Gidde
Palema utökade avståndet och vann till sist
med förkrossande sex längder.
Olympiatravet har sedan premiären 1979
gett SOK nära 120 miljoner i intäkter.
2004 gav Olympiatravet 8 306 400 kronor
till SOK, vilket är den högsta siffran för ett
”normalår” sedan starten.
Allra mest pengar blev det 1998 då intäkterna
blev 9 100 000 kronor, men då var
det också Jackpot på Olympiatravet.
Här är Olympiatravets historia i form av
SOK-intäkter från starten 1979:
SOK:s generalsekreterare Gunilla Lindberg och ordföranden Stefan Lindeberg tar emot checken
från ATG av Bengt Jönsson och Bo Dockered. Martin Lidberg, skymd bakom flaggan, Carolina
Klüft, Jimmy Samuelsson, Patrik Kristiansson och Jonas Edman ser till att checken hamnar i
rätta händer.
Foto: SOK
År SOK:s intäkt Totalt
1979 5 115 946:- 5 115 946:-
1980 5 421 265:- 10 537 211:-
1981 4 920 275:- 15 457 486:-
1982 4 920 275 18 332 486:-
1983 Inget Olympiatrav
1984 2 875 000:- 18 332 486:-
1985 5 939 177:- 24 271 663:-
1986 4 000 000:- 28 271 663:-
1987 4 074 000:- 32 345 663:-
1988 4 039 522:- 36 385 185:-
1989 2 000 000:- 38 385 185:-
1990 2 000 000:- 40 385 185:-
1991 2 200 000:- 42 585 185:-
1992 2 450 000:- 45 035 185:-
1993 3 315 000:- 48 350 185:-
1994 3 700 000:- 52 050 185:-
1995 4 700 000:- 56 750 185:-
1996 4 701 000:- 61 451 185:-
1997 5 427 373:- 66 878 558:-
1998 9 100 000:- 75 978 558:-
1999 6 428 820:- 82 407 378:-
2000 6 669 631:- 89 077 009:-
2001 7 028 593:- 96 105 602:-
2002 6 665 960:- 102 771 562:-
2003 7 815 896:- 110 587 458:-
2004 8 306 400:- 118 893 858:-
14 sokmagasin #2/05

De aktivas kommitté
De aktivas kommitté inom SOK har träffats ett antal gånger under året.
Kommittén tar in synpunkter från aktiva i en mängd frågor som till exempel
OS-förberedelser, SOK-programmens utformning, dopingfrågor, OS-utrustning
med mera.
Peja Lindholm, curling, är kommitténs ordförande. Övriga är på bilden från
vänster: Caroline Jönsson, fotboll, Johanna Sjöberg, simning, Jonas Edman,
sportskytte, Maria Rooth, ishockey, och Johan Eriksson, kanot. Saknas på
bilden gör Staffan Olsson, handboll.
Rekorddeltagande för OS i Din Skola
Kreativiteten var stor bland eleverna i alla skolor som deltog i ”OS i Din
Skola” under 2004. Det märktes inte minst i den konsttävling som arrangerades
med temat ”OS genom tiderna”.
En mängd bidrag skickades in i de tre åldersklasserna som man kunde
delta i.
I minst 600 skolor runt om i landet arrangerades olika olympiska aktiviteter
och hemsidan hade under perioden mer än 16 000 unika besök.
”OS i Din Skola” startade första gången i samband med sommarspelen i
Sydney 2000 och har stadigt vuxit sedan dess. Via hemsidan kan lärare och
elever inspireras att integrera ämnet OS i nästan alla ämnen som finns på
skolschemat.
Och sedan starten har tiotusentals elever låtit kreativiteten flöda över
ämnet Olympiska Spel.
Idrottsministern på SOK
Nytillträdde idrottsministern Bosse Ringholm besökte i december
SOK:s kansli där han träffade SOK:s generalsekreterare och IOK:s
vice ordförande Gunilla Lindberg och SOK:s ordförande Stefan
Lindeberg. Ringholm åtföljdes av Åsa Jakobsson, politisk sakkunnig
(t v) och Eva Rosengren, pressekreterare (fyra fr v).
Foto: SOK
Mikael Ljungberg var
starkast i världen.
Ändå inte stark nog att leva.
Ty även den starkaste kan
vara bräcklig, och det sägs ju att
det är dom bästa som försvinner
först.
Mikael Ljungberg var en av
dom bästa svensk idrott hade.
Han hade en mjukhet och
värdighet som gick utanpå det
mesta. Han var noggrann och
envis, hatade orättvisor och
gjorde alltid rätt för sig.
Som Mats Härd skrev i Göteborgs-Posten: ”Han var alltid den
gode vinnaren men aldrig den dålige förloraren.”
Han vann VM-guld (Stockholm 1993, Prag 1995 och Aten 1999),
EM-guld (Becançon 1995 och Sofia 1999) och till slut även ett OSguld
(Sydney 2000).
Jag minns hans snälla leende, jag minns en ödmjuk och genomsympatisk
arbetargrabb från Mölndal som aldrig sa nej till något
eller någon.
Det är så jag tänker på Mikael Ljungberg idag, det är så jag
kommer att minnas honom.
Han blev 35 år.
LASSE SANDLIN,
sportkrönikör, Aftonbladet
sokmagasin #2/05
15

Plocket
Den historiska fackelfesten
Ett av 2004 års större
evenemang var den
olympiska fackelstafetten.
Den olympiska elden kom
till Stockholm den första juli
på sin resa jorden runt, över
samtliga fem världsdelar,
med slutmålet Aten.
För första gången fick samtliga
städer som arrangerat
sommar-OS besök av elden,
plus ytterligare ett antal städer.
Till Stockholm kom elden
från Berlin. Stafetten in mot
slutmålet i Kungsträdgården,
startade vid maratonstenen i
Sollentuna, den sten som rests
som minnesmärke vid vändpunkten
för det olympiska
maratonloppet 1912.
Först ut i raden av kända
stafettlöpare var OS-guldmedaljören
Gunnar Larsson.
Elden fördes sedan in till
Stockholm via Ulriksdal och
Olympiastadion, över Riddarfjärden
i kanot, via Slottet till
Kungsträdgården.
Mycket folk hade samlats
kring banan för att bland annat
se Prins Carl-Philip springa
med OS-facklan, liksom Agneta
Andersson, Pia Hansen,
Ragnar Skanåker, Jonas Edman,
Tomas Gustafson, Ara Abrahamian,
Patrik Bogere, Erik
Prins Carl- Philip tllhörde de
fackellöpare som också var med
vid ceremonien i Kungsträdgården.
Foto: SOK
Kungsträdgården var packad med folk när den olympiska elden nådde slutmålet i Stockholm den första juli.
Publiken fick vara med om E-Types ”världspremiär” av OS-låten Olympia. E-Type fick hela Kungsträdgården
att gunga.
Johansson, Johanna Sjöberg
och många, många fler.
Den sista biten in till scenen
i Kungsträdgården sprangs av
Pernilla Wiberg som mottogs
med stort jubel av de 12 000
människorna som samlats i
Kungsträdgården. Förutom
att se elden, fick den stora
publiken höra E-Types OS-låt
Olympia. Och publikhavet
gungade med när den populäre
Martin Eriksson, alias E-Type,
för första gången sjöng låten
offentligt.
Kvällen avslutades med en
olympisk sommarfest i Stadshuset
för alla fackellöparna,
aktiva och samarbetspartners
till SOK.
Den svenska OS-kollektionen
visa des upp, designad av
Stadium, och fick ett entusiastiskt
mottagande. Och
det bjöds på underhållning
av bland annat Robert Wells,
artister från Wallmans Salonger
och E-Type drog OS-låten på
nytt. ■
Olympic Day Run löparfest för barnen
Olympic Day Run arrangerades på Sundbybergs IP lördagen den 28:e
augusti i samarbete med huvudsponsorn McDonalds.
2004 års upplaga av Olympic Day Run var för första gången ett samarrangemang
med Happy Mil, som är riktad mot barn som får chansen
att springa mellan 400 meter och 1 200 meter.
För de äldre fanns det möjlighet att springa en 3,5 kilometer lång
bana runt Lötsjön upp till tre varv.
Barnen dominerade 2004 års upplaga av Olympic Day Run på
Sundbybergs IP.
Foto: SOK
16 sokmagasin #2/05

Fyra av tio missnöjda
med sin OS-insats
Tjugo medaljer i Aten var ett
utmanande mål. Men fullt
realistiskt. Ja, så tyckte huvuddelen
av de aktiva som reste till
sommar-OS i Aten.
Knappt en av tio tvivlade på sin
kapacitet. Och bara en enda aktiv
ansåg att medaljmålet inverkade
på prestationen i Aten!
Sedan 1994 har SOK utvärderat varje
olympiskt spel genom en enkät som de
aktiva fått svara på. Sedan 2000 har även
ledarna en enkät att besvara.
Allt för att dra lärdomar av vad som varit
bra eller dåligt i genomförandet av själva
spelen, stödet inför OS med mera.
De aktiva och ledarna har fått besvara
cirka 100 frågor och drygt åtta av tio aktiva
har svarat. Medan nio av tio ledare har svarat
på enkäten.
Sveriges tog sju medaljer. I förhandssnacket
trodde internationella experter att
den svenska medaljskörden skulle bli mellan
tolv och 15.
Vad var orsakerna till att målsättningen
inte kunde uppfyllas?
– Vi har inte hittat några systematiska fel
som kan förklara det klena resultatet. Därför
går vi nu vidare och tittar på varje enskild
idrott och aktiv för att leta lärdomar
som vi kan ta med oss, säger Olle Anfelt,
som från SOK:s sida ansvarat för enkäten.
En sak kan man utifrån enkäten slå fast. Aktiva
och ledare är nöjda, eller rättare sagt
mycket nöjda, med SOK:s insatser, såväl
före som under OS.
– Ja, SOK fick mycket högt betyg för
förberedelser och genomförande, för hur
ledarskap och stöd fungerade, liksom hur
de aktiva upplevde sina möjligheter att tävla
på ett optimalt sätt. Stämningen i truppen
och i OS-byn var också på topp, konstaterar
Olle.
Tre av fyra aktiva var dagarna före tävlingsstart
övertygade, eller ganska säkra på,
att de skulle uppnå sina huvudmål. Knappt
en av tio var osäker på sin kapacitet.
Med facit i hand ansåg knappt fyra av tio
aktiva att de uppnådde sina mål. Lika många
anser att de lyckades pricka toppformen.
Fyra av tio var missnöjda med sin prestation.
Bara 14 procent av de aktiva ansåg att de
kunde vara helt nöjda med sin insats.
– Att så många var missnöjda är i och för
sig inte så anmärkningsvärt, eftersom många
åkte till OS med höga mål, säger Olle.
En av de lärdomar som SOK drog av enkäten
efter sommarspelen i Sydney 2000
var betydelsen av ledarna kring de aktiva.
Stora insatser i form av utbildning och samlingar
gjordes fram till Aten.
Men knappt tre av tio aktiva ansåg att
de hade helt rätt personer omkring sig i
slutförberedelserna.
– I och för sig ingen anmärkningsvärd
hög siffra. Men den sticker trots allt ut i förhållande
till allt annat i slutförberedelserna.
Det är möjligt att vi måste se till att stärka
relationen mellan den aktive och hans närmaste
tränare i slutfasen av förberedelserna,
säger Olle.
I stort sett är Aten-utvärderingen positiv.
Men går man ned på individnivå finns det
möjligheter till förbättringar.
– Utmaningen i framtiden blir att ligga så
nära varandra i uppföljnings- och stödarbetet
att personliga misstag, eller tveksamma
beslut i slutskedet, kan minimeras. Är arbetet
runt den aktive tillräckligt bra det sista
viktiga året före OS? Är hemmamiljön och
träningen i vardagen säkrad på högsta möjliga
nivå? Det är frågor som vi måste ställa
oss, säger Olle och fortsätter:
– Med facit från Aten i hand kan man
konstatera att vi överskattade truppens kapacitet.
Trots att många aktiva hade toppresultat
i ryggen när de kom till Aten.
Inget i utvärderingen pekar dock på att
SOK har valt fel väg.
– Nej, men det kommer att ta längre
tid att uppnå målet att ta 20 medaljer – ett
mål vi satte upp 1998 när våra nya program
startades. Vi behöver vara mer tålmodiga.
Det blir stentufft i framtiden att ta en OSmedalj.
Konkurrensen ökar hela tiden. Av
våra medaljörer från Sydney var det bara
kanotisterna som upprepade sin framgång.
Ska vi inför varje nytt OS ha utvecklat en
helt ny grupp av presumtiva medaljörer, ja
då blir utmaningen sannerligen inte mindre,
avslutar Olle Anfelt. ■
sokmagasin #2/05
17

SOK:s ekonomi i korthet
Licensintäkter
varumärket 39 %
SOK intäkter 2004 Totalt 85 584
Övrigt 3 %
Statsbidrag
administration 5 %
Licensintäkter talangsatsning 24 %
Statsbidrag
talangsatsning
25 %
Bidrag RF 1 %
Olympic Solidarity 3 %
SOK:s huvudsakliga inkomster
kommer via licensintäkter. Här ser
man tydligt SOK:s tre huvudintäkter.
Varumärket, som står för drygt en
tredjedel av totalintäkterna, samt
licensintäkterna för Talangprogrammet
som är ett samarbete mellan
SOK, näringslivet i form av Olympialaget
samt regeringen där regeringen
matchar krona för krona näringslivets
satsning upp till 15 miljoner kronor.
I detta diagram finns inte det statliga
bidraget för olympiskt deltagande
med.
Stöd till de olympiska sommarförbunden.
I vissa idrotter
är stödet även uppdelat grenvis
för större tydlighet.
TKR
4500
4000
3500
Stöd till OLYMPISKA SPECIALFÖRBUND
inklusive stipendier till aktiva år 2004
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
TKR
4500
4000
3500
Badminton
Baseboll
Basket
Bordtennis
Boxning
Brottning
Stöd till OLYMPISKA SPECIALFÖRBUND
inklusive stipendier till aktiva år 2004
Bågskytte
Cykel, landsväg
Cykel, MTB
Fotboll
Friidrott
Fäktning
Gymnastik
Handboll
Judo
Kanot
Kanotslalom
Modern Femkamp
Ridsport, dressyr
Ridsport, hopp
Ridsport, fälttävlan
Rodd
Segling
Simning, bana
Stöd till olympiska
vinterförbund. För
skidor är stödet
uppdelat grenvis för
större tydlighet.
Simhopp
Sportskytte
Sportskytte, pistol
Sportskytte, gevär
Sportskytte, lerduva
Sportskytte, running target
Taekwondo
Tennis
Triathlon
Tyngdlyftning
Volleyboll/beach
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
Curling
Ishockey
18 sokmagasin #2/05
Konståkning
Skidor, alpint
Skidor, backe
Skidor, freestyle
Skidor, längd
Snowboard, alpint
Snowboard, cross
Snowboard, halfpipe
Skidskytte
Skridsko

sokmagasin #2/05
19