03.11.2015 Views

1-asas-kawalan-motor-140517054140-phpapp02

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

TUJNJANG 4 :<br />

LAKUAN MOTOR DAN<br />

BIOMEKANIK<br />

UNIT 1:<br />

ASAS KAWALAN MOTOR


4.1.1 DEFINISI KAWALAN MOTOR<br />

Bidang pengajaran pergerakan manusia<br />

tentang mekanisme sistem biologi<br />

menghasilkan lakuan <strong>motor</strong>.<br />

Bidang <strong>kawalan</strong> <strong>motor</strong> mengkaji postur<br />

dan pergerakan manusia serta mekanisme<br />

yang mengawal kedua-duanya.


4.1.1 DEFINISI KAWALAN MOTOR<br />

Bidang ini menjelaskan bagaimana<br />

berlakunya organisasi semua proses yang<br />

terlibat dalam mekanisme mengawal<br />

pergerakan.<br />

Kawalan pergerakan dicapai menerusi<br />

interaksi semua jenis lakuan <strong>motor</strong> yang<br />

mampu dihasilkan oleh sistem biologi.


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

JENIS-JENIS LAKUAN MOTOR<br />

YANG MAMPU DIHASILKAN OLEH<br />

SISTEM BIOLOGI ADALAH:<br />

‣ Lakuan Motor Tanpa Kemahiran<br />

(Involuntari)<br />

‣ Lakuan Motor Berkemahiran (Voluntari)


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

LAKUAN MOTOR TANPA<br />

KEMAHIRAN (INVOLUNTARI)<br />

‣Merujuk kepada semua lakuan <strong>motor</strong><br />

yang dihasilkan secara luar <strong>kawalan</strong>.<br />

Pelaku tidak mampu memilih atau<br />

memodifikasikan lakuan yang terhasil.<br />

‣Pergerakan involuntari terhasil apabila<br />

situasi memerlukan pergerakan tersebut.


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

LAKUAN MOTOR TANPA<br />

KEMAHIRAN (INVOLUNTARI)<br />

‣Contohnya:<br />

‣Pantulan lutut<br />

‣Tarik tangan atau kaki bila terkena<br />

benda panas


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

MEKANISME PERGERAKAN<br />

INVOLUNTARI<br />

1) Rangsangan di peringkat periferi diterima oleh sistem reseptor.<br />

2) Neuron sensori pada reseptor menerima rangsangan dan<br />

menukar rangsangan kepada impuls sensori.<br />

3) Impuls sensori dihantar ke sistem saraf pusat peringkat rendah<br />

iaitu saraf tunjang.<br />

4) Di saraf tunjang impuls sensori bersinaps dengan neuron<br />

<strong>motor</strong>.<br />

5) Apabila sinaps ini berlaku impuls sensori bertukar menjadi<br />

impuls <strong>motor</strong>.<br />

6) Impuls <strong>motor</strong> kemudiannya dihantar ke sistem efektor.<br />

7) Apabila sistem efektor menerima maklumat impuls <strong>motor</strong>,<br />

pergerakan involuntari terhasil.


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

MEKANISME PERGERAKAN<br />

INVOLUNTARI


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

MEKANISME PERGERAKAN<br />

INVOLUNTARI


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

LAKUAN MOTOR BERKEMAHIRAN<br />

(VOLUNTARI)<br />

‣ Merujuk kepada semua lakuan <strong>motor</strong> yang<br />

dihasilkan secara sedar atau dalam <strong>kawalan</strong>.<br />

Pelaku memilih dan menentukan untuk<br />

melakukan sesuatu pergerakan.<br />

‣Mutu lakuan yang terhasil dipengaruhi oleh<br />

interaksi pelaku dengan persekitaran


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

LAKUAN MOTOR BERKEMAHIRAN<br />

(VOLUNTARI)<br />

‣ Interaksi pelaku dengan persekitaran<br />

dipengaruhi oleh beberapa aspek seperti<br />

tahap kemahiran dan pengalaman.


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

LAKUAN MOTOR BERKEMAHIRAN<br />

(VOLUNTARI)<br />

‣ Contoh pergerakan voluntari:<br />

‣ Apabila mendapat hantaran tinggi ke<br />

belakang gelanggang dalam sukan<br />

badminton, pemain berkemahiran tinggi<br />

mungkin membuat smesy, manakala pemain<br />

yang berkemahiran rendah mungkin<br />

membalas dengan hantaran lob.


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

LAKUAN MOTOR BERKEMAHIRAN<br />

(VOLUNTARI)<br />

‣ Contoh pergerakan voluntari:<br />

‣ Ketika menerima servis dalam sukan bola<br />

tampar, pemain pasukan yang kurang<br />

berkemahiran akan menghantar semula bola ke<br />

gelanggang lawan, manakala pasukan yang<br />

berkemahiran akan membuat strategi menyangga,<br />

mengumpan dan merejam.


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

MEKANISME PERGERAKAN VOLUNTARI<br />

1) Rangsangan fizikal di peringkat periferi diterima oleh<br />

sistem reseptor.<br />

2) Neuron sensori terima rangsangan fizikal dan<br />

menukarkannya kepada impuls sensori.<br />

3) Impuls sensori dihantar ke sistem saraf pusat peringkat<br />

rendah. Bahagian-bahagian sistem saraf pusat peringkat<br />

rendah yang terlibat ialah:<br />

Saraf tunjang (spinal cord), Tunjang otak (brain stem)<br />

dan Otak tengah (mid brain)<br />

4) Impuls sensori yang diterima berhimpun di talamus.


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

MEKANISME PERGERAKAN VOLUNTARI<br />

5) Talamus akan mengedarkan impuls sensori ke sistem saraf<br />

pusat peringkat tinggi di korteks sensori.<br />

6) Setelah maklumat impuls sensori berada di korteks<br />

sensori, impuls sensori bersinaps dengan neuron sensori<br />

<strong>motor</strong> yang terdapat di korteks <strong>motor</strong>.<br />

7) Selepas berlaku sinaps ini, impuls sensori bertukar<br />

menjadi impuls <strong>motor</strong>. Beberapa pemprosesan integrasi<br />

sensori <strong>motor</strong> akan berlaku di korteks serebral.<br />

8) Selepas proses integrasi tersebut, impuls <strong>motor</strong> dihantar<br />

semula ke saraf tunjang dan seterusnya ke sistem efektor.<br />

9) Apabila sistem efektor menerima maklumat <strong>motor</strong> ini<br />

pergerakan voluntari terhasil.


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

MEKANISME PERGERAKAN<br />

VOLUNTARI


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

JENIS PERGERAKAN<br />

BERKEMAHIRAN (VOLUNTARI)<br />

TERBAHAGI KEPADA DUA IAITU;<br />

‣ Kemahiran generik<br />

‣ Kemahiran berobjektif


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

JENIS PERGERAKAN<br />

BERKEMAHIRAN (VOLUNTARI) ;<br />

‣ KEMAHIRAN GENERIK<br />

‣ Kemahiran pergerakan yang diwarisi<br />

manusia. Manusia dilahirkan dengan<br />

potensi untuk melakukan pergerakan<br />

<strong>asas</strong> seperti berjalan.


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

JENIS PERGERAKAN<br />

BERKEMAHIRAN (VOLUNTARI) ;<br />

‣ KEMAHIRAN GENERIK<br />

‣ Kemahiran generik berkembang<br />

melalui proses semula jadi seperti<br />

tumbesaran, kematangan dan penuaan.


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

JENIS PERGERAKAN BERKEMAHIRAN<br />

(VOLUNTARI) ;<br />

‣ KEMAHIRAN BEROBJEKTIF<br />

‣ Kemahiran yang dipelajari dan<br />

mempunyai objektif khusus.<br />

Contohnya, modifikasi teknik berjalan<br />

untuk memperolehi kelajuan di tahap<br />

optimum.


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

JENIS PERGERAKAN<br />

BERKEMAHIRAN (VOLUNTARI) ;<br />

‣ KEMAHIRAN BEROBJEKTIF<br />

‣ Kemahiran berobjektif berkembang<br />

melalui proses fizikal seperti praktis<br />

(pembolehubah pembelajaran) dan<br />

latihan (pembolehubah prestasi).


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

JENIS PERGERAKAN<br />

BERKEMAHIRAN (VOLUNTARI) ;<br />

‣ Kemahiran generik dan berobjektif terdiri<br />

daripada dua iaitu;<br />

‣ Pergerakan loko<strong>motor</strong><br />

‣ Pergerakan bukan loko<strong>motor</strong>


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

JENIS PERGERAKAN<br />

BERKEMAHIRAN (VOLUNTARI) ;<br />

‣ PERGERAKAN LOKOMOTOR<br />

‣ Pergerakan yang membolehkan<br />

sesaran jasad secara mendatar seperti<br />

berjalan, berenang dan berbasikal.


4.1.2 JENIS LAKUAN MOTOR<br />

JENIS PERGERAKAN BERKEMAHIRAN<br />

(VOLUNTARI) ;<br />

‣ PERGERAKAN BUKAN LOKOMOTOR<br />

‣ Pergerakan yang tidak menghasilkan<br />

sesaran jasad secara mendatar seperti<br />

menangkap bola dan lompat setempat.


4.1.3 PENGELASAN KEMAHIRAN<br />

MOTOR<br />

TERDAPAT TIGA JENIS<br />

KLASIFIKASI KEMAHIRAN MOTOR<br />

YANG ASAS BERDASARKAN<br />

KRITERIA YANG BERBEZA IAITU;<br />

‣ Kriteria ketepatan lakuan<br />

‣ Kriteria ciri pergerakan<br />

‣ Kriteria stabiliti persekitaran


4.1.3 PENGELASAN KEMAHIRAN<br />

MOTOR<br />

KRITERIA KETEPATAN LAKUAN<br />

‣ Klasifikasi kemahiran mengikut kriteria ini<br />

adalah berdasarkan ketepatan lakuan.<br />

Pengkelasan ini berpandukan kepada jenis atau<br />

saiz otot-otot utama yang terlibat dalam<br />

menghasilkan kemahiran. Kelas-kelas<br />

kemahiran berdasarkan kriteria ini dibahagikan<br />

kepada;<br />

‣ Kemahiran <strong>motor</strong> kasar<br />

‣ Kemahiran <strong>motor</strong> halus


4.1.3 PENGELASAN KEMAHIRAN<br />

MOTOR<br />

KRITERIA KETEPATAN LAKUAN<br />

‣ KEMAHIRAN MOTOR KASAR<br />

‣ Melibatkan penggunaan otot-otot<br />

besar sebagai otot utama seperti<br />

menendang bola, berlari dan angkat<br />

berat.


4.1.3 PENGELASAN KEMAHIRAN<br />

MOTOR<br />

KRITERIA KETEPATAN LAKUAN<br />

‣ KEMAHIRAN MOTOR HALUS<br />

‣ Melibatkan penggunaan otot-otot<br />

kecil sebagai otot utama seperti dart,<br />

memanah, boling padang dan<br />

menembak.


4.1.3 PENGELASAN KEMAHIRAN<br />

MOTOR<br />

KRITERIA CIRI PERGERAKAN<br />

‣ Berpandukan kepada cara sesuatu<br />

kemahiran itu dimulakan dan diakhirkan.<br />

Permulaan dan pengakhiran kemahiran<br />

dikawal oleh pelaku atau di luar <strong>kawalan</strong><br />

pelaku. Kelas-kelas kemahiran berdasarkan<br />

kriteria ini adalah seperti berikut:<br />

‣Kemahiran diskrit<br />

‣Kemahiran berterusan<br />

‣Kemahiran siri


4.1.3 PENGELASAN KEMAHIRAN<br />

MOTOR<br />

KRITERIA CIRI PERGERAKAN<br />

‣KEMAHIRAN DISKRIT<br />

‣ Kemahiran yang permulaan dan<br />

pengakhiran lakuan ditentukan oleh<br />

kemahiran yang terlibat, seperti<br />

menangkap bola, menendang dan<br />

memanah.<br />

‣Bagi kemahiran diskrit, permulaan dan<br />

pengakhiran lakuan adalah nyata.


4.1.3 PENGELASAN KEMAHIRAN<br />

MOTOR<br />

KRITERIA CIRI PERGERAKAN<br />

‣KEMAHIRAN BERTERUSAN<br />

‣Kemahiran yang permulaan dan akhiran<br />

lakuan ditentukan oleh pelaku seperti<br />

berlari dan berenang.<br />

‣ Bagi kemahiran berterusan, permulaan<br />

dan akhir lakuan adalah tidak nyata.


4.1.3 PENGELASAN KEMAHIRAN<br />

MOTOR<br />

KRITERIA CIRI PERGERAKAN<br />

‣ KEMAHIRAN SIRI<br />

‣Gabungan beberapa kemahiran<br />

diskrit yang menjadi satu kemahiran<br />

tersendiri seperti gimnastik dan<br />

kemahiran lompat tinggi.


4.1.3 PENGELASAN KEMAHIRAN<br />

MOTOR<br />

KRITERIA STABILITI<br />

PERSEKITARAN<br />

‣ Berdasarkan keadaan persekitaran<br />

kemahirannya dihasilkan dalam suasana<br />

yang dinamik (berubah-ubah) atau stabil<br />

(tidak berubah- ubah). Kelas kemahiran<br />

berdasarkan kriteria ini terdiri daripada:<br />

‣ Kemahiran luar kawal (open skill)<br />

‣ Kemahiran terkawal (close skill)


4.1.3 PENGELASAN KEMAHIRAN<br />

MOTOR<br />

KRITERIA STABILITI<br />

PERSEKITARAN<br />

‣ KEMAHIRAN LUAR KAWAL<br />

(OPEN SKILL)<br />

‣ Kemahiran yang dihasilkan<br />

dalam suasana yang berubah-ubah<br />

dan dipengaruhi oleh faktor luaran<br />

(persekitaran) seperti bermain<br />

badminton, berlayar dan menjaga gol.


4.1.3 PENGELASAN KEMAHIRAN<br />

MOTOR<br />

KRITERIA STABILITI<br />

PERSEKITARAN<br />

‣ KEMAHIRAN TERKAWAL (CLOSE<br />

SKILL)<br />

‣ Kemahiran yang dihasilkan<br />

dalam suasana stabil dan<br />

dipengaruhi oleh faktor dalaman<br />

(faktor pelaku) seperti bermain<br />

bowling dan melontar peluru.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!