20.01.2013 Views

rock art studies in northernmost europe, 2000 - Joakim Goldhahn

rock art studies in northernmost europe, 2000 - Joakim Goldhahn

rock art studies in northernmost europe, 2000 - Joakim Goldhahn

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

2. ROCK ART STUDIES IN NORTHERNMOST<br />

EUROPE, <strong>2000</strong>–2004<br />

Introduction<br />

This <strong>art</strong>icle tries to present the most important developments<br />

with<strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research <strong>in</strong> <strong>northernmost</strong> Europe dur<strong>in</strong>g the<br />

first five years of the new millennium. Dur<strong>in</strong>g this time<br />

span more than 500 <strong>art</strong>icles, reports, debates, monographs,<br />

anthologies and PhD dissertations have been published.<br />

I have published a more profound regional overview of<br />

this vast material elsewhere (<strong>Goldhahn</strong> 2006, see also<br />

Bradley et al. 2001; Sognnes 2003), and so I will not<br />

deal with this material here. Instead this brief outl<strong>in</strong>e will<br />

present some current themes and debates with<strong>in</strong> this field<br />

of knowledge.<br />

In an enquiry about the present field of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research,<br />

I asked several colleagues about work that had made some<br />

impact on their research. The answer I received was rather<br />

consistent and it was argued that Chris Tilley’s (1991) work<br />

on Nämforsen, Klavs Randsborg’s (1993) thesis on the<br />

Kivik cairn and Flemm<strong>in</strong>g Kaul’s (1998, 2004a) work on<br />

Bronze Age (BA) religion were the most important source<br />

of <strong>in</strong>spiration. All colleagues also mentioned archaeological<br />

excavations as an important and significant contribution to<br />

an understand<strong>in</strong>g of this field of study.<br />

The above-mentioned researchers represent different<br />

fields that have been explored dur<strong>in</strong>g the beg<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g of<br />

the new millennium. Tilley’s <strong>in</strong>fluential work has led to a<br />

theoretical <strong>in</strong>terest and awareness among Nordic <strong>rock</strong> <strong>art</strong><br />

scholars. Randsborg’s work on the Kivik cairn has led to an<br />

<strong>in</strong>sight that it is worthwhile to spend time <strong>in</strong> archives and to<br />

revisit various archaeological sites and f<strong>in</strong>ds with different<br />

theoretical perspectives. Randsborg’s <strong>in</strong>terpretation of the<br />

monument <strong>in</strong> Kivik as a commemoration of a “Nordic<br />

Odysseus”, has led to an awaken<strong>in</strong>g of <strong>in</strong>terest <strong>in</strong> longdistance<br />

contacts dur<strong>in</strong>g the BA, sometimes with rather<br />

exotic cultures. Kaul’s thought-provok<strong>in</strong>g research has led<br />

to an <strong>in</strong>terest <strong>in</strong> different eschatological and cosmological<br />

aspects of BA societies.<br />

<strong>Joakim</strong> <strong>Goldhahn</strong><br />

Thoughts on <strong>in</strong>terpretation<br />

When we deal with the mean<strong>in</strong>g and significance of <strong>rock</strong><br />

<strong>art</strong>, which have been discussed more thoroughly by several<br />

researchers (see Helskog 2001; <strong>Goldhahn</strong> 2002a, 2005a,<br />

2005f; Vogt 2002, 2006; Wahlgren 2002; Fredell 2003a;<br />

Kaleas 2004; Kaul 1998, 2004a; Nordenborg Myhre<br />

2004), no safe paths are to be found. Different theoretical<br />

perspectives provide different answers, and leave us with<br />

different k<strong>in</strong>ds of pictures of reality (e.g. Tilley 1991).<br />

From historical and anthropological case <strong>studies</strong>, we have<br />

now learned that both the <strong>rock</strong> <strong>art</strong> sites themselves as well<br />

as specific images can signify different k<strong>in</strong>ds of mean<strong>in</strong>gs<br />

to different people, genders and other social identities<br />

(e.g. Morphy 1991; Lewis-Williams 2001; Whitley <strong>2000</strong>;<br />

<strong>Goldhahn</strong> 2004). These circumstances leave us with both<br />

positive and negative prerequisites when we try to study<br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong> traditions that lack this k<strong>in</strong>d of <strong>in</strong>formed knowledge<br />

(e.g. Chipp<strong>in</strong>dale 2001; Bradley 2002).<br />

In Scand<strong>in</strong>avia there is a long tradition of gender critical<br />

<strong>studies</strong>, reach<strong>in</strong>g back to the 1970s (Sørensen <strong>2000</strong>). This<br />

has led to an awareness of contemporary societies’ <strong>in</strong>fluence<br />

and impact on our <strong>in</strong>terpretations, especially those aspects<br />

that concern the gender politics of the past and present<br />

(Engelstad 2001; Mandt 2001, 2002). This awareness also<br />

<strong>in</strong>cludes the delicate question about how research history<br />

affects our contemporary understand<strong>in</strong>g of the phenomenon<br />

we call <strong>rock</strong> <strong>art</strong> (<strong>Goldhahn</strong> 2005e).<br />

The <strong>in</strong>terpretation of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> has its epistemological<br />

problems, and possibilities, which also <strong>in</strong>clude the use<br />

of other researchers’ documentation. Still, it is far too<br />

common to f<strong>in</strong>d <strong>in</strong>terpretations based on century-old<br />

documents, despite the fact that there are more accurate<br />

and sound ones to consult. For <strong>in</strong>stance the famous cairn<br />

<strong>in</strong> Kivik is sometimes discussed and <strong>in</strong>terpreted through<br />

the use of a rather treacherous documentation made <strong>in</strong><br />

the later 19th century. Sometimes it is obvious that the


esearcher has never visited the sites and images she or<br />

he is “<strong>in</strong>vestigat<strong>in</strong>g”. This habit is very dubious, not least<br />

because most people tend to see different th<strong>in</strong>gs on the<br />

same panel (see Nordbladh 1981; Mandt 1991: 81; Sognnes<br />

2001b; Olofsson 2004 for strik<strong>in</strong>g examples).<br />

Another problem concern<strong>in</strong>g the <strong>in</strong>terpretation of <strong>rock</strong><br />

<strong>art</strong> is that it was made over a vast time span. The oldest<br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>in</strong> <strong>northernmost</strong> Europe dates to the Mesolithic,<br />

and the latest was made (Lund<strong>in</strong> 1999; Edgren <strong>2000</strong>;<br />

Innselset 2005; Vogt 2001) and used (Grundberg <strong>2000</strong>;<br />

Bengtsson 2004a: 78–84) <strong>in</strong> modern times. Dur<strong>in</strong>g this<br />

vast time span both the landscape and the societies that<br />

dwelt <strong>in</strong> them altered considerably, which means that the<br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong> was made and used <strong>in</strong> several different social and<br />

ideological contexts (e.g. Mandt 2005). Consequently, the<br />

understand<strong>in</strong>gs and mean<strong>in</strong>gs of the <strong>rock</strong> <strong>art</strong> ought to have<br />

altered <strong>in</strong> a similar way (see Helskog <strong>2000</strong>; Engelstad<br />

2001; Wahlgren 2002 for some rare attempts to exemplify<br />

this).<br />

To make this picture even more tantaliz<strong>in</strong>g, we f<strong>in</strong>d<br />

several well dist<strong>in</strong>guished regional traits with<strong>in</strong> one and the<br />

same <strong>rock</strong> <strong>art</strong> tradition; for <strong>in</strong>stance, the well discussed BA<br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>in</strong> Stjørdal and Østfold <strong>in</strong> Norway, and Bohuslän<br />

<strong>in</strong> Sweden, has a broader geographical distribution than<br />

the contemporary <strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>in</strong> Rogaland, Scania, Småland,<br />

Uppland, Södermanland and Östergötland, which is more<br />

concentrated <strong>in</strong> dist<strong>in</strong>ct core areas. How these very obvious<br />

regional differences could and/or should be understood has<br />

not been discussed s<strong>in</strong>ce Mats P Malmer’s “chorological<br />

study” of 1981 (but see Skoglund 2005 for a theoretical<br />

discussion).<br />

These considerations become even more challeng<strong>in</strong>g<br />

when we discover that it is often the same theoretical<br />

framework that is used to study all these diverse economic,<br />

social and ideological sett<strong>in</strong>gs, from the hunter-gatherer<br />

bands of the Mesolithic and Neolithic, through the<br />

chiefdoms of BA societies, to historical and even modern<br />

times. Is this wise? Why are we not more surprised that<br />

our <strong>in</strong>terpretations of the mean<strong>in</strong>g and significance of these<br />

rather different <strong>rock</strong> <strong>art</strong> traditions are so analogous and<br />

repetitive?<br />

After these short critical reflections I will now turn to<br />

describ<strong>in</strong>g some of the current trends and traditions with<strong>in</strong><br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong> research <strong>in</strong> <strong>northernmost</strong> Europe.<br />

Enigmatic images<br />

Most <strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>studies</strong> are still very focused on different<br />

images and their connotations <strong>in</strong> the everyday world. A<br />

ship is mostly <strong>in</strong>terpreted as – a ship. Even though several<br />

researchers have raised their voices to criticise this rather<br />

functionalistic and simplistic type of <strong>in</strong>terpretation (e.g.<br />

Walderhaug <strong>2000</strong>; Wahlgren 2002; <strong>Goldhahn</strong> 2005f), most<br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>studies</strong> are still very heavily dependent on the<br />

images and their referents, such as:<br />

2. Rock Art Studies <strong>in</strong> Northernmost Europe, <strong>2000</strong>–2004 17<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Adorants and voltigeurs (Fuglestvedt 1999; Bengtsson,<br />

N. 2001; W<strong>in</strong>ter 2005);<br />

Bears (Helskog 1999, 2004);<br />

Boats and/or ships (Kaul 1998, 2003a, 2004a, 2004b;<br />

2005; Thedéen 2003; Ballard et al. 2004; Østmo 2003,<br />

2005a; see also Skoglund 2005);<br />

Boats and/or ships and travels (Kvalø 2004; Kristiansen<br />

2002, 2004, 2005a, 2005b; Larsson 2002; L<strong>in</strong>g 2004,<br />

2005; Nordenborg Myhre 2004; Berntsson 2005;<br />

Ericsson 2005; Kristiansen and Larsson 2005; Østmo<br />

2005a);<br />

Bulls (Nistad 2005);<br />

Capes (<strong>Goldhahn</strong> 2005f: 65–126);<br />

Cup marks (Grundberg <strong>2000</strong>; Wahlgren 2002;<br />

Bengtsson 2004a; Innselset 2005);<br />

Elks (L<strong>in</strong>dgren 2001, 2002; Lofterud 2002; Sognnes<br />

2002b);<br />

Foot soles (Bradley 1999; Coles 1999; Wahlgren 2002;<br />

Tilley 2004; Nilsen 2005; Simonsen and Vogt 2005;<br />

Skoglund 2005, 2006);<br />

Hieros-Gamos (Fari 2003);<br />

Historic <strong>rock</strong> <strong>art</strong> and historical use of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> (Lund<strong>in</strong><br />

1999; Edgren <strong>2000</strong>; Grundberg <strong>2000</strong>; Bengtsson<br />

2004a);<br />

Horses (Kaul 1998, 2004a, 2004b; <strong>Goldhahn</strong> 1999a;<br />

<strong>2000</strong>);<br />

Human be<strong>in</strong>gs (Engelstad 2001; Mandt 2001, 2002;<br />

Mulk and Bayliss-Smith 2001, 2006; Andersson and<br />

Toreld 2003; Fredell 2003a, 2004b; Karlsson 2005;<br />

Skogstrand 2005; W<strong>in</strong>ter 2005);<br />

Killer whales (Helberg 2001);<br />

Ploughs and plough scenes (Bradley 2005: 81–88);<br />

Processions (Andersson 2001; Coles 2003a; Mandt<br />

and Lødøen 2005: 207–219);<br />

Shields (Coles 2001a);<br />

Snakes (Kaul 1998, 2004a, 2004b; Autio <strong>2000</strong>:<br />

188–200; Mandt <strong>2000</strong>; Huggert 2002);<br />

Sun motifs and sun-crosses (Kaul 1998, <strong>2000</strong>, 2002,<br />

2004a; 2004b; Forsberg and Walderhaug Sætersdal<br />

2004);<br />

Wagons (Coles 2002; Larsson 2004; Nilsson 2005;<br />

Wrigglesworth 2005);<br />

Etcetera.<br />

Among other topics that have been discussed at some<br />

length we f<strong>in</strong>d the use of fire and explicit fire damage<br />

to <strong>rock</strong> <strong>art</strong> panels <strong>in</strong> prehistory (Widholm 1998, 2001;<br />

Bengtsson 2004a, 2004b; Melheim 2001, 2004; Wahlgren<br />

2002; Fredell 2003b, 2004c; Kaliff and Oestigaard 2004;<br />

<strong>Goldhahn</strong> 2005c; Kaliff 2005); questions of how different<br />

gestures and scenes should be <strong>in</strong>terpreted (Helskog 1999,<br />

2004; Fredell 2003a, 2004a, 2004b; Wahlgren 2002, 2004),<br />

and how different images were related to BA religion and<br />

cosmology (e.g. Kaul 1998, 2004a; <strong>Goldhahn</strong> 1999a, 2005f;<br />

Wahlgren 2002; Fredell 2003a; Kristiansen 2004, 2005b;<br />

Kristiansen and Larsson 2005).


18<br />

Gender<br />

Gender <strong>studies</strong> have a long history with<strong>in</strong> Scand<strong>in</strong>avian<br />

archaeology (Sørensen <strong>2000</strong>; e.g. Mandt 1986, 1987, 1995).<br />

Even though the early <strong>studies</strong> have been criticised (e.g.<br />

Yates 1993), they managed to establish this perspective<br />

as an important p<strong>art</strong> of Scand<strong>in</strong>avian <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research,<br />

not least by rais<strong>in</strong>g an awareness of the andocentric biases<br />

with<strong>in</strong> this field (see <strong>Goldhahn</strong> 1999b; Arwill-Nordbladh<br />

2001; Mandt 2001, 2002).<br />

Dur<strong>in</strong>g the last few years several important <strong>art</strong>icles have<br />

been published discuss<strong>in</strong>g gender-related issues: <strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g<br />

different landscape perspectives (Mandt 1998, 2001, 2002;<br />

Olsrud 2001; Thedéen 2004); <strong>in</strong>terpretation of human<br />

figures (Fuglestvedt 1999; Engelstad 2001; Karlsson 2005,<br />

cf. Fredell 2003a, 2004b); the construction of manhood<br />

dur<strong>in</strong>g the BA (Skogstrand 2005, also Yates 1993), and<br />

how different life-course rituals could be related to this<br />

medium (Thedéen 2003, 2004; Wahlgren 2002; Nilsen<br />

2005). A common thread <strong>in</strong> these perspectives is that a<br />

person’s gender is thought to be constructed and chang<strong>in</strong>g<br />

dur<strong>in</strong>g a person’s life (<strong>Goldhahn</strong> 2004).<br />

“Digg<strong>in</strong>g <strong>rock</strong> <strong>art</strong>”<br />

One of the best ways to contextualise the images is to<br />

<strong>in</strong>vestigate them by traditional archaeological methods with<br />

the goal of try<strong>in</strong>g to grasp some traces of the ceremonies<br />

and rituals that we like to th<strong>in</strong>k were related to this medium.<br />

Dur<strong>in</strong>g the last few years this method has been widely used,<br />

<strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g excavations <strong>in</strong> caves (Økland <strong>2000</strong>; L<strong>in</strong>dgren<br />

2004) and the areas below panels with pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs (Task<strong>in</strong>en<br />

<strong>2000</strong>; L<strong>in</strong>dgren 2004; Hansson 2005) and carv<strong>in</strong>gs (Lødøen<br />

2001a, 2001b, 2003; L<strong>in</strong>dgren 2004; Mandt and Lødøen<br />

2005) associated with the northern traditions, as well as<br />

different panels associated with pecked engrav<strong>in</strong>gs from the<br />

southern BA traditions (Lødøen <strong>2000</strong>; Bengtsson 2004a;<br />

Bengtsson et al. 2005; Kaul et al. 2005).<br />

Broadly speak<strong>in</strong>g the excavated <strong>rock</strong> <strong>art</strong> sites associated<br />

with the northern traditions have been more successful <strong>in</strong><br />

meet<strong>in</strong>g our expectations. Here we shall just mention the<br />

Mesolithic huts and the hammerstone found at V<strong>in</strong>gen <strong>in</strong><br />

western Norway (Lødøen 2003; Mandt and Lødøen 2005:<br />

141); traces of production of red ochre at Nämforsen and<br />

the f<strong>in</strong>ds of similar red ochre underneath the pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs at<br />

the entrance of the <strong>art</strong>ificial cave at Högberget III some 60<br />

km away (L<strong>in</strong>dgren 2004); the arrowheads that had been<br />

shot at the pa<strong>in</strong>ted animals at Flatruet <strong>in</strong> northern Sweden<br />

(Hansson 2005), and the anthropomorphic amber pendants<br />

and arrowheads of slate and qu<strong>art</strong>zite found at the bottom<br />

of the lake beneath the Astuvansalmi panels <strong>in</strong> F<strong>in</strong>land<br />

(Task<strong>in</strong>en <strong>2000</strong>: 28).<br />

The material found at the engraved sites associated with<br />

the southern BA traditions, <strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g stone pavements,<br />

smashed pots, qu<strong>art</strong>zes, fl<strong>in</strong>t, charcoal, burnt clay, etc. (see<br />

Bengtsson 2004a: 103–130), has been harder to grasp. In<br />

<strong>Joakim</strong> <strong>Goldhahn</strong><br />

Bohuslän more than 15 sites have now been <strong>in</strong>vestigated,<br />

and an <strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g pattern has st<strong>art</strong>ed to emerge: smaller<br />

and more “simple” <strong>rock</strong> <strong>art</strong> sites, dom<strong>in</strong>ated by cup marks,<br />

seem to produce “more and richer f<strong>in</strong>ds”, than “larger and<br />

more complex” sites that are dom<strong>in</strong>ated by figurative motifs<br />

(ships, humans, animals, sun crosses, etc.). The latter sites<br />

are described as “empty and without any f<strong>in</strong>ds” (Bengtsson<br />

et al. 2005). How this pattern should be <strong>in</strong>terpreted is not<br />

clear at the moment. Bengtsson (2004c) suggests that the<br />

former less complex sites were associated with “common<br />

people” and offer<strong>in</strong>gs conducted at their settlements, and<br />

the latter with the “elites” – i.e. chiefs and/or warriors (a<br />

comparable hierarchical pattern of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> sites <strong>in</strong> Uppland<br />

has been <strong>in</strong>terpreted <strong>in</strong> a similar way by Coles <strong>2000</strong>:<br />

109–121).<br />

These <strong>in</strong>terpretations are highly <strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g but, if we<br />

consider the results of more than 20 years of large-scale<br />

contract archaeology, we soon discover that we have to<br />

alter our perspectives. First and foremost, <strong>in</strong> different<br />

areas of Scand<strong>in</strong>avia it has been possible to l<strong>in</strong>k cup mark<br />

sites to contemporary BA settlements, but so far figurative<br />

images or complex panels are miss<strong>in</strong>g. The latter seem<br />

to be found about 400–800 m away from contemporary<br />

settlements (<strong>Goldhahn</strong> 2006: 94–98). The described pattern<br />

from Bohuslän fits very well with some of the results of<br />

Wahlgren’s (2002) profound study of the <strong>rock</strong> <strong>art</strong> of eastern<br />

Östergötland <strong>in</strong> southeast Sweden, where figurative images<br />

on complex panels tend to be pecked much more deeply<br />

than cup marks. On less complex sites cup marks are<br />

usually pecked more deeply than figurative images. The<br />

same pattern has been found <strong>in</strong> Askum parish <strong>in</strong> Bohuslän<br />

(Bengtsson 2004a: 61–84). Wahlgren suggests that this<br />

pattern is an outcome of different uses and re-peck<strong>in</strong>gs<br />

of the images, when the images have been “switched on<br />

and off” <strong>in</strong> connection with different life-course rituals<br />

(Wahlgren 2004).<br />

Seen from this perspective, the described pattern from<br />

the excavations can be <strong>in</strong>terpreted as a result of different<br />

uses of different <strong>rock</strong> <strong>art</strong> images and sites. At settlements,<br />

or nearby, different cup marks were used for smaller<br />

offer<strong>in</strong>gs and rituals, leav<strong>in</strong>g traces of pots, burnt clay,<br />

etcetera, but at larger, more complex sites, the production<br />

and re-production of <strong>rock</strong> <strong>art</strong>, switch<strong>in</strong>g images on and<br />

off, were the ma<strong>in</strong> purposes for attend<strong>in</strong>g these places.<br />

Maybe the latter sites were associated with some k<strong>in</strong>d of<br />

ancestral knowledge, though they seem to be managed<br />

and kept clean. Maybe these panels were associated with<br />

esoteric knowledge and bounded by a taboo aga<strong>in</strong>st leav<strong>in</strong>g<br />

traces from more deadly human be<strong>in</strong>gs, only to be visited<br />

at certa<strong>in</strong> times, and <strong>in</strong> case of certa<strong>in</strong> specific ceremonies<br />

and rituals. This <strong>in</strong>terpretation is <strong>in</strong> l<strong>in</strong>e with the <strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g<br />

results of the <strong>in</strong>vestigation of the largest <strong>rock</strong> <strong>art</strong> site on<br />

the island of Bornholm, Madsebakke, which seems to<br />

have been fenced off, or surrounded by a massive wooden<br />

palisade, dur<strong>in</strong>g the BA (Kaul et al. 2005).


Pictur<strong>in</strong>g the dead<br />

One p<strong>art</strong>icular feature of the BA <strong>rock</strong> <strong>art</strong> tradition <strong>in</strong> this<br />

p<strong>art</strong> of the world is that <strong>rock</strong> <strong>art</strong> images were sometimes<br />

made dur<strong>in</strong>g different ceremonies and rituals associated<br />

with death and burials. Even after 3300 years, many of<br />

them were described as “freshly made” when they were<br />

discovered (e.g. <strong>Goldhahn</strong> 1999a). The four largest f<strong>in</strong>ds of<br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>in</strong> different burials have all been revisited dur<strong>in</strong>g<br />

the last few years, <strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g the Kivik cairn (Randsborg<br />

1993; see also Kristiansen 2004, 2005a, 2005b; Kaul 2004a:<br />

173–180; <strong>Goldhahn</strong> 2005d, 2005e, 2005f; Kristiansen and<br />

Larsson 2005); the Sagaholm barrow (<strong>Goldhahn</strong> 1999a,<br />

also Kaul 2004a); the Hjortekorg cairn (Widholm 1998,<br />

2001; also Bengtsson 2004a; Fredell 2003a; <strong>Goldhahn</strong><br />

2005c) and Mjeltehaugen (L<strong>in</strong>ge 2004, 2005; also Mandt<br />

and Lødøen 2005: 123–133). Besides these case <strong>studies</strong>,<br />

Syvertsen (2002, 2003, 2005) has analysed the portable<br />

burial slabs from Rogaland (also Nordenborg Myhre 2004),<br />

while Kaul (2004a) has discussed the f<strong>in</strong>ds that appeared<br />

<strong>in</strong> Denmark after Glob’s (1969) important survey from<br />

the late 1960s. Other important f<strong>in</strong>ds from different p<strong>art</strong>s<br />

of Scand<strong>in</strong>avia are discussed elsewhere (see <strong>Goldhahn</strong><br />

2006: 103–107).<br />

The relationship between <strong>rock</strong> <strong>art</strong> and burials is also<br />

very evident through their plac<strong>in</strong>g <strong>in</strong> the landscape. In<br />

contemporary Sweden 973 out of 6000 <strong>rock</strong> <strong>art</strong> sites (about<br />

15,000 are known) are found with<strong>in</strong> 15 m of prehistoric<br />

rema<strong>in</strong>s that are <strong>in</strong>terpreted as grave structures – about 18<br />

percent (see Widholm 1998: 80–93 for a discussion). In<br />

western Norway this relationship is very evident (Fig. 2.1),<br />

and it has been discussed and analysed by Wrigglesworth<br />

(<strong>2000</strong>, 2002, 2005; also Mandt and Lødøen 2005: 173–<br />

181).<br />

Landscapes and m<strong>in</strong>dscapes<br />

One of the most tangible qualities of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> is that it<br />

is usually found where it was made. This phenomenon<br />

has led to a number of landscape analyses, lately under<br />

the <strong>in</strong>fluence of anthropological and phenomenological<br />

perspectives (e.g. Tilley 1994; Bender 2006) and a number<br />

of thought-provok<strong>in</strong>g analyses have been presented (see<br />

Bradley 1997, <strong>2000</strong>; Nash <strong>2000</strong>; Helskog 2001; Lewis-<br />

Williams 2002a; Nash and Chipp<strong>in</strong>dale 2002; Chipp<strong>in</strong>dale<br />

and Nash 2004).<br />

In <strong>northernmost</strong> Europe, landscape analysis has<br />

traditionally been based on the distribution of different<br />

prehistoric rema<strong>in</strong>s, such as <strong>rock</strong> <strong>art</strong>, cairns and stone<br />

sett<strong>in</strong>gs (graves), heaps of fire-cracked stones, settlements,<br />

hunt<strong>in</strong>g pits, hoards, stray f<strong>in</strong>ds, etc. (e.g. Almgren 1927;<br />

see Mandt 1972, 1991; Kjellén and Hyenstrand 1977;<br />

Nordbladh 1980; Larsson 1986; Bertilsson 1987). This<br />

is also the case dur<strong>in</strong>g the period <strong>in</strong> question here (see<br />

Bertilsson <strong>2000</strong>b; Coles <strong>2000</strong>, 2004a, 2005a; Forsberg<br />

<strong>2000</strong>; Wrigglesworth <strong>2000</strong>, 2002; Groseth 2001; Sognnes<br />

2. Rock Art Studies <strong>in</strong> Northernmost Europe, <strong>2000</strong>–2004 19<br />

Fig. 2.1. Cairns, sea and <strong>rock</strong> <strong>art</strong> (on the panel <strong>in</strong>between) at<br />

Unneset <strong>in</strong> West-Norway. Photo: <strong>Joakim</strong> <strong>Goldhahn</strong>.<br />

2001a, 2003b; Andersson 2002; Kare 2002; Nord Paulsson<br />

2002; Ramqvist 2002a; 2003; Eriksen 2003; Bengtsson<br />

2004a, 2004c; Heimann 2005; Kaul et al. 2005; Skoglund<br />

2005), but we also f<strong>in</strong>d <strong>studies</strong> which are more <strong>in</strong>fluenced<br />

by the <strong>in</strong>ternational theoretical discourse. Several of the<br />

latter <strong>studies</strong> have tried to l<strong>in</strong>k the use of the landscape to<br />

the mythology and cosmology of different societies, both<br />

with<strong>in</strong> the northern traditions (Helskog 1999, 2004; Bol<strong>in</strong><br />

<strong>2000</strong>; Bradley <strong>2000</strong>; Lahelma <strong>2000</strong>, 2005; L<strong>in</strong>dgren 2001,<br />

2002; Fandén 2002; <strong>Goldhahn</strong> 2002b; Herva and Ikäheimo<br />

2002: Nash 2002, 2004; Sognnes 2002b; Viste 2004),<br />

and those found <strong>in</strong> the south (Widholm 1998; Sognnes<br />

<strong>2000</strong>a, 2002a; Bradley et al. 2002; Thedéen 2003, 2004;<br />

Wahlgren 2002; Eriksen 2003; Syvertsen 2003; Bengtsson<br />

2004a; Kristiansen 2005a). Gjerde (2002) has analysed the<br />

different landscape perceptions between these traditions<br />

from a diachronic perspective.<br />

One crucial variable to consider <strong>in</strong> any landscape<br />

analysis is how the landscape has changed s<strong>in</strong>ce the <strong>rock</strong><br />

<strong>art</strong> was made (Sognnes 2001a; Gjerde 2002; Helskog<br />

2004; Engelmark and Larsson 2005). In the northern p<strong>art</strong>s<br />

of Europe, the shore displacement after the last glacial is<br />

very evident and important to consider (see Helskog 1999,<br />

2004; Ramstad <strong>2000</strong>; Sognnes 2001a, 2003a; Bradley and<br />

Phillips 2004; Coles 2004a, 2005a; L<strong>in</strong>g 2004, 2005, 2006;<br />

Seitsonen 2004), but this fact has often been neglected.<br />

For <strong>in</strong>stance, the “agrarian <strong>rock</strong> <strong>art</strong>” from Bohuslän (e.g.<br />

Almgren 1927; see Nordbladh 1980; Bertilsson 1987;<br />

Fredell 2003a; Bengtsson 2004a; Vogt 2006), nowadays


20<br />

seems to have been “maritime” (L<strong>in</strong>g 2004, 2005, 2006;<br />

Coles 2005a; also Nordenborg Myhre 2004).<br />

Among the most challeng<strong>in</strong>g landscape analyses we f<strong>in</strong>d<br />

questions about how the quality of different landscapes<br />

attracted the plac<strong>in</strong>g of images (Helskog 1999, 2004;<br />

Bradley <strong>2000</strong>; Økland <strong>2000</strong>; Wrigglesworth <strong>2000</strong>, 2002,<br />

2005; Mandt 2001; Olsrud 2001; Bradley et al. 2002; Viste<br />

2004; Bradley and Nordenborg Myhre 2005; Sl<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g<br />

2005), such as its acoustic qualities (<strong>Goldhahn</strong> 2002b);<br />

<strong>in</strong>fluences from post-colonial theory such as Homi K.<br />

Bahbah’s thoughts about “the third space” (Nordenborg<br />

Myhre 2003, 2004; L<strong>in</strong>g 2004, 2005); different genderoriented<br />

analyses and <strong>in</strong>terpretations (Mandt 1998, 2001,<br />

2002; Olsrud 2001); and Chris Tilley’s never-end<strong>in</strong>g<br />

phenomenological endeavour (Tilley 1999, 2004).<br />

Some researchers are openly critical of traditional<br />

landscape analysis, mostly because they are so obsessed<br />

with “mascul<strong>in</strong>e peaks” and other macro perspectives of<br />

the landscape (e.g. Bertilsson <strong>2000</strong>b; Bradley <strong>2000</strong>; Mandt<br />

2001, 2002; Olsrud 2001; Viste 2004), such as different<br />

<strong>studies</strong> of prehistoric “territories” (e.g. Sognnes 2001a;<br />

Ramqvist 2002a, 2003), and the division between “sacred<br />

and secular” phenomena (e.g. Bradley <strong>2000</strong>; <strong>Goldhahn</strong><br />

<strong>2000</strong>; Sognnes <strong>2000</strong>; Vogt <strong>2000</strong>; Syvertsen 2003). George<br />

Blundell (2004: 79–80) has described these k<strong>in</strong>ds of<br />

<strong>Joakim</strong> <strong>Goldhahn</strong><br />

Fig. 2.2. The mythology of the re-<strong>in</strong>carnated sun as shown <strong>in</strong> the iconography on different razors from Denmark (after Kaul<br />

<strong>2000</strong>).<br />

<strong>in</strong>terpretation as “empathetic traps”, which seem to belong<br />

to a modernistic world-view founded <strong>in</strong> the romantic era<br />

of the 19th century (also Walderhaug Sætersdal 2004:<br />

195–197).<br />

In traditional societies these k<strong>in</strong>ds of landscape features<br />

are sometimes very important, but just as often cracks or<br />

similar features <strong>in</strong> a panel’s micro-landscape are equally<br />

important and <strong>in</strong>corporated <strong>in</strong> different compositions.<br />

Nature and culture, as well as sacred and profane, seem<br />

to be an <strong>in</strong>novation of the modern era (Ingold <strong>2000</strong>).<br />

How these k<strong>in</strong>ds of <strong>in</strong>sights should be addressed and<br />

<strong>in</strong>corporated <strong>in</strong> the study of the <strong>rock</strong> <strong>art</strong> traditions of<br />

<strong>northernmost</strong> Europe is still wait<strong>in</strong>g to be explored (but<br />

see Wahlgren 1998; Helskog 1999, 2004; Wrigglesworth<br />

<strong>2000</strong>: 108, 128–129; Bradley 2002; Bradley et al. 2002;<br />

<strong>Goldhahn</strong> 2002b, 2005b; Nash 2002, 2004; Nilsen 2005<br />

for some attempts).<br />

Religions and rituals<br />

Dur<strong>in</strong>g the last few years a consensus has been reached<br />

that the BA religion <strong>in</strong> Southern Scand<strong>in</strong>avia was centred<br />

on the annual and daily birth and re-birth of the sun. This<br />

<strong>in</strong>terpretation has been considerably strengthened by the<br />

discovery of the fasc<strong>in</strong>at<strong>in</strong>g Nebra disc (Meller 2004), and


the important iconographic <strong>studies</strong> of ships on bronze razors<br />

by Flemm<strong>in</strong>g Kaul (1998, <strong>2000</strong>, 2002, 2003b, 2004a).<br />

The iconic ships on the razors are related to several other<br />

mythological be<strong>in</strong>gs, and Kaul has used this iconology to<br />

reconstruct BA cosmology (Fig. 2.2):<br />

“1: Sunrise. The fish pulls the ris<strong>in</strong>g sun up from<br />

the night-ship to the morn<strong>in</strong>g ship. 2: For a while,<br />

the fish was allowed to sail on with the ship. 3: The<br />

fish is to be devoured by a bird of prey. Stylized<br />

sun-horses (S-figures) are ready to fetch the sun.<br />

4: Two sun-horses are about to pull the sun from<br />

the ship. 5: At noon the sun-horse has collected the<br />

sun from the ship. 6: In the afternoon the sun-horse<br />

lands with the sun on the sun-ship. 7: Some time<br />

after the sun-horse has landed, the sun is taken<br />

over by the snake from the afternoon-ship. 8: The<br />

snake is conceal<strong>in</strong>g the sun <strong>in</strong> its spiral curls. It<br />

2. Rock Art Studies <strong>in</strong> Northernmost Europe, <strong>2000</strong>–2004 21<br />

Fig. 2.3. The ship chronology presented by Kaul show<strong>in</strong>g the most important traits dur<strong>in</strong>g the Bronze Age. This chronology was<br />

later modified by Kaul (et al. 2005) work<strong>in</strong>g with the ship depictions from Bornholm, and L<strong>in</strong>g (2006) work<strong>in</strong>g <strong>in</strong> Bohuslän.<br />

will soon lead the sun down under the horizon. 9:<br />

Two night-ships sail<strong>in</strong>g towards left. The sun is not<br />

visible, ext<strong>in</strong>guished and dark on its voyage through<br />

the underworld. 10: A night ship followed by a fish<br />

swimm<strong>in</strong>g to the left. The fish is ready to fulfil its<br />

task at sunrise. The wheel has come full circle.”<br />

(Kaul 2004c: 131)<br />

Kaul (2004a) has also discussed how this cosmology<br />

was related to the eschatology of the human soul (cf.<br />

Kaliff 1997; <strong>Goldhahn</strong> 1999a; Melheim 2001, 2004;<br />

Kaliff and Oestigaard 2004; Kristiansen and Larsson<br />

2005). Another equally important outcome of this study<br />

is that a reliable ship chronology has been established for<br />

southern Scand<strong>in</strong>avia (Fig. 2.3), a chronology that was<br />

later confirmed and redef<strong>in</strong>ed by L<strong>in</strong>g us<strong>in</strong>g the shoredisplacement<br />

phenomenon <strong>in</strong> Bohuslän (L<strong>in</strong>g 2006).


22<br />

Alternative <strong>in</strong>terpretations of the BA world-view are absent,<br />

but there is still some discussion about the <strong>in</strong>terpretation<br />

of the human be<strong>in</strong>gs depicted on the razors; are they<br />

humans conduct<strong>in</strong>g different ceremonies (Kaul 1998), or<br />

gods related to the Indo-European pantheon (Odner <strong>2000</strong>;<br />

Larsson <strong>2000</strong>; Fari 2003; Fredell 2003a; Kristiansen and<br />

Larsson 2005; Nistad 2005), or should we try to f<strong>in</strong>d other<br />

ways to understand these figures?<br />

Accord<strong>in</strong>g to Kaul’s (2004a) synthesis, religious<br />

concepts were rather constant dur<strong>in</strong>g the entire BA (1600<br />

to 500 cal. BC). Dur<strong>in</strong>g this timespan somewhat <strong>in</strong>tense<br />

and important changes took place with<strong>in</strong> the societies <strong>in</strong><br />

southern Scand<strong>in</strong>avia, such as the shift from <strong>in</strong>humation<br />

to cremation (Kaliff 1997; <strong>Goldhahn</strong> 1999a; Melheim<br />

2001, 2004). Other important changes occurred with<strong>in</strong><br />

the economic and agricultural spheres (Wel<strong>in</strong>der 1998;<br />

Ethelberg et al. <strong>2000</strong>; Myhre and Øye 2002), offer<strong>in</strong>gs and<br />

deposits of bronze items (Larsson 1986; Johansen 1993;<br />

Jensen 1997), changes <strong>in</strong> the use of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> (Wahlgren<br />

2002); house build<strong>in</strong>g traditions (Borna-Ahlkvist 2002),<br />

etc. We also witness the expression of regional identities<br />

and cultural traits (cf. Skoglund 2005).<br />

These contrasts and the contradictions between different<br />

spheres <strong>in</strong> the “same” societies are rather hard to grasp, at<br />

least for me, but I th<strong>in</strong>k there is a great potential for our<br />

understand<strong>in</strong>g of the <strong>rock</strong> <strong>art</strong> phenomenon if we try to<br />

relate them to each other.<br />

By excavat<strong>in</strong>g different <strong>rock</strong> <strong>art</strong> sites, and relat<strong>in</strong>g the<br />

f<strong>in</strong>d<strong>in</strong>gs to the newly established <strong>rock</strong> <strong>art</strong> chronology, it<br />

has become clear that several of the sites belong<strong>in</strong>g to the<br />

southern traditions were used over a vast timespan. Some<br />

were <strong>in</strong> use for over a thousand years (Lødøen <strong>2000</strong>;<br />

Bengtsson 2004a; Munkenberg 2004; Bengtsson et al.<br />

2005). Wahlgren (2002, 2004) has reached the same results<br />

by analys<strong>in</strong>g the rate and depth of the pecked images,<br />

their comb<strong>in</strong>ations and their placement <strong>in</strong> the landscape.<br />

This means that the same panels were used by several<br />

generations (30 to 50) of human be<strong>in</strong>gs for recurr<strong>in</strong>g<br />

ceremonies and rituals.<br />

Nowadays, there seems to be a general consensus<br />

that <strong>rock</strong> <strong>art</strong> was related to the ritual spheres of society.<br />

Sometimes this <strong>in</strong>terpretation is taken for granted and not<br />

demonstrated by any archaeological analysis. In this context<br />

Marit Wold (2005: 526, 527) has presented an important<br />

critique, argu<strong>in</strong>g that a vaguely def<strong>in</strong>ed notion such as<br />

“ritual” tends to lose much of its <strong>in</strong>terpretative potential.<br />

She urges us to try and def<strong>in</strong>e what k<strong>in</strong>d of rituals we have <strong>in</strong><br />

m<strong>in</strong>d; crisis rituals (such as war, sickness, natural disasters,<br />

death), transitional and life course rituals (birth, <strong>in</strong>itiation,<br />

gender, wedd<strong>in</strong>gs, death), or calendar rituals (annual rituals<br />

associated with agriculture, herd<strong>in</strong>g, different games and<br />

plants, the movement of the sun and moon), etc.<br />

Personally I welcome this critique and some recent<br />

analyses which try to detect different k<strong>in</strong>ds of rituals <strong>in</strong> their<br />

<strong>in</strong>terpretations of <strong>rock</strong> <strong>art</strong>. Here we shall just mention those<br />

which dealt with images of foot pr<strong>in</strong>ts. Many of the latter<br />

<strong>Joakim</strong> <strong>Goldhahn</strong><br />

are rather small, often only 15 to 26 cm <strong>in</strong> length. If they<br />

depicted “real” feet these <strong>rock</strong> images would correspond to<br />

sizes 23–38 <strong>in</strong> Sweden, which are usually found on children<br />

or young teenagers. This is a rather widespread pattern that<br />

has been documented <strong>in</strong> several p<strong>art</strong>s of Scand<strong>in</strong>avia, such<br />

as Östergötland (Wahlgren 2002: 223–229) and Kronoberg<br />

(Skoglund 2005: 217–222) <strong>in</strong> Sweden, and Trøndelag <strong>in</strong><br />

Norway (Nilsen 2005: 95–99; cf. Bradley 1999; Coles<br />

1999; Thedéen 2004; Tilley 2004).<br />

This hypothesis can hardly be proved, but if we accept<br />

it as a st<strong>art</strong><strong>in</strong>g po<strong>in</strong>t it could be <strong>in</strong>terpreted as traces of<br />

different <strong>in</strong>itiation ceremonies when young people st<strong>art</strong>ed<br />

their journey to adolescence. Maybe the foot pr<strong>in</strong>ts were<br />

pecked as a confirmation of their newly reached status and<br />

as <strong>in</strong>signia of their <strong>in</strong>sight <strong>in</strong>to the esoteric knowledge that<br />

was associated with these places and media (see <strong>Goldhahn</strong><br />

2004)?<br />

Shamanism and altered states of consciousness<br />

We f<strong>in</strong>d fewer analyses of the northern traditions associated<br />

with the Mesolithic and Neolithic hunter-gatherers that use<br />

the concept of religion (but see Helskog 1999; L<strong>in</strong>dgren<br />

2001). Instead these <strong>studies</strong> are more often <strong>in</strong>fluenced by<br />

different “shamanistic” <strong>in</strong>terpretations (Price 2001). Most<br />

of these <strong>studies</strong> take as their st<strong>art</strong><strong>in</strong>g po<strong>in</strong>t the ethnology<br />

and history of religion of the Sámi people (Helskog 1999,<br />

2004; Autio <strong>2000</strong>; Fandén 2002; L<strong>in</strong>dgren 2001, 2002;<br />

Price 2001; Sl<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g 2005), or related groups <strong>in</strong> Siberia<br />

(Tilley 1991; Shumk<strong>in</strong> <strong>2000</strong>; Price 2001; Lofterud 2002;<br />

Jordan 2003, 2004). In F<strong>in</strong>land, the Kalevala, compiled <strong>in</strong><br />

the 19th century, has been a similar source of <strong>in</strong>spiration<br />

(Siikala 2002). Several researchers have also been <strong>in</strong>spired<br />

by anthropological <strong>studies</strong> from different p<strong>art</strong>s of the world,<br />

as well as the “neuropsychological model” <strong>in</strong>troduced by<br />

Lewis-Williams and Dowson <strong>in</strong> 1988 (e.g. Grønnesby<br />

1998; Lahelma <strong>2000</strong>, 2001, 2003, 2005; <strong>Goldhahn</strong> 2002b;<br />

Viste 2004).<br />

These shamanistic <strong>in</strong>terpretations have aroused some<br />

severe criticism dur<strong>in</strong>g the last few years (e.g. Carpelan<br />

<strong>2000</strong>; Bahn 2001; Diethelm and Diethelm 2001), and <strong>in</strong><br />

p<strong>art</strong>icular the Lewis-Williams/Dowson model has been put<br />

under fire (cf. Helvenston and Bahn 2003, 2004; Clottes<br />

2004; Lewis-Williams 2004; Pearce 2004; Wilson 2004;<br />

Blundell 2004). Even though Lewis-Williams (2002a) has<br />

lately developed some different op<strong>in</strong>ions about his model,<br />

these disagreements and debates have, strangely enough,<br />

not left any documented traces with<strong>in</strong> the <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research<br />

communities <strong>in</strong> the north.<br />

One of the problems with these <strong>in</strong>terpretations, accord<strong>in</strong>g<br />

to my altered state of reality, is that the shamanistic<br />

<strong>in</strong>terpretations often tend to end where they ought to st<strong>art</strong>.<br />

Shamanism is not a religion per se, but an ecstatic technique<br />

to reach different alternative states of consciousness (e.g.<br />

Hultkrantz; cf. Price 2001; Ingold <strong>2000</strong>; Lewis-Williams<br />

2002a). To strengthen these <strong>in</strong>terpretations, it is not only


necessary to argue about what purpose and function the<br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong> had <strong>in</strong> these different contexts, we also need to<br />

grasp a wider understand<strong>in</strong>g of the world views of these<br />

societies.<br />

A recent trend that has not yet left any tangible traces <strong>in</strong><br />

pr<strong>in</strong>t is a revitalisation of hunt<strong>in</strong>g magic as an <strong>in</strong>terpretative<br />

tool. The evolutionary and functionalistic perspective that<br />

was formulated by researchers such as Re<strong>in</strong>ach (1903) and<br />

Frazer (1911) certa<strong>in</strong>ly had its flaws (e.g. Tilley 1991),<br />

but maybe it is time to reconsider these issues with fresh<br />

and open m<strong>in</strong>ds (see Helberg 2001 for a discussion). Is it<br />

probable, or even conceivable, that several thousand years<br />

of hunter-gatherer societies would not use this medium to<br />

try to ensure and provide for their subsistence? My personal<br />

answer is no, and I th<strong>in</strong>k it may be sensible to revisit older<br />

<strong>in</strong>terpretations put forward by prom<strong>in</strong>ent scholars such as<br />

Hallström (1938, 1960) and Gjess<strong>in</strong>g (1932, 1936), as well<br />

as consult recent <strong>in</strong>ternational <strong>studies</strong> that deal with this<br />

issue (e.g. Ingold <strong>2000</strong>; Lewis-Williams 2002b; Jordan<br />

2003, 2004; Thackeray 2005; Keyser and Whitley 2006).<br />

Neo-Diffusionism<br />

One of the most debated trends with<strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research<br />

dur<strong>in</strong>g the last couple of years can best be described as<br />

a revitalisation of diffusion to expla<strong>in</strong> cultural evolution,<br />

manifested <strong>in</strong> the <strong>in</strong>ternational bestseller The rise of Bronze<br />

Age Society. Travels, transmission and transformations by<br />

Kristian Kristiansen and Thomas B. Larsson (2005). This<br />

<strong>in</strong>fluential study has served as a guidel<strong>in</strong>e and <strong>in</strong>spiration<br />

for several <strong>studies</strong> (Nordbladh 2001; W<strong>in</strong>ter 2001, 2005;<br />

Fari 2003; Sjöholm 2003; Nistad 2005). Sometimes this<br />

<strong>in</strong>terest is comb<strong>in</strong>ed with the new allure of the “Indo-<br />

European question” and the use of early written sources to<br />

expla<strong>in</strong> different <strong>rock</strong> <strong>art</strong> images (e.g. Østmo 1997; Odner<br />

<strong>2000</strong>; Walderhaug Sætersdal and Prescott 2001; Fredell<br />

2003a; Kristiansen 2004, 2005a, 2005b).<br />

One of the <strong>in</strong>spirations beh<strong>in</strong>d these <strong>studies</strong> is Klavs<br />

Randsborg’s (1993) <strong>in</strong>fluential analyses of the Kivik cairn<br />

<strong>in</strong> Scania. Randsborg <strong>in</strong>terprets this 75 m broad and 7 m<br />

high cairn <strong>in</strong> terms of a “Nordic pyramid”, and suggests<br />

that the buried chief should be understood as a counterp<strong>art</strong><br />

of the most famous voyager of this time – Odysseus (also<br />

Larsson 2002; Kristiansen 2004, 2005a, 2005b). This<br />

<strong>in</strong>terpretation has a long research history <strong>in</strong> Scand<strong>in</strong>avia<br />

(see Christensson 2005; <strong>Goldhahn</strong> 2005e) and is based<br />

on the similarities between the decorated slabs <strong>in</strong> Kivik<br />

and the stela from Grave circle B <strong>in</strong> Mycenae (Randsborg<br />

1993). Kristiansen (2004: 116) accords the deceased chief<br />

a rather important role <strong>in</strong> the <strong>in</strong>vention of the whole BA<br />

<strong>in</strong> this p<strong>art</strong> of the world:<br />

“Just like Ulysses, the Nordic chief that voyaged<br />

all the way to the Mediterranean, who saw and<br />

understood the new and strange, was already a<br />

legend by the time he returned home. This status<br />

was enhanced if he had with him never before seen<br />

2. Rock Art Studies <strong>in</strong> Northernmost Europe, <strong>2000</strong>–2004 23<br />

curiosities such as chariots, knowledge of new<br />

cast<strong>in</strong>g techniques, of wagon and ship build<strong>in</strong>g,<br />

perhaps even the foreign craftspeople themselves,<br />

as well as the stories about far-off settlements and<br />

gods, <strong>in</strong> addition to which he could even draw or<br />

carve. One such man was the chief of Kivik”.<br />

Ex Oriente Lux! One of the problems with this imag<strong>in</strong>ative<br />

<strong>in</strong>terpretation is that the bones from the Kivik cist seem<br />

to belong to two different youngsters under the age of<br />

15, dated to the 14th century cal. BC (<strong>Goldhahn</strong> 2005d,<br />

2005e). Another problem is that it is not very clear why<br />

contact with the Mediterranean world should form and<br />

shape the South-Scand<strong>in</strong>avian BA. Contacts with other<br />

areas, such as the British Isles (cf. Fett and Fett 1977;<br />

Bradley 1997), Ireland (Andersson Ambrosiani 1997),<br />

and the rest of western, eastern and northern Europe are<br />

obviously neglected <strong>in</strong> this scenario. Another problem is<br />

epistemological <strong>in</strong> nature, s<strong>in</strong>ce it is not very clear why<br />

similar forms and styles between <strong>art</strong>ifacts from different<br />

p<strong>art</strong>s of Europe should be understood as the results of<br />

direct contacts (Larsson 2002; Kristiansen and Larsson<br />

2005). Several researchers have been rather critical of<br />

such assumptions (e.g. Walderhaug <strong>2000</strong>; Wahlgren 2002;<br />

Thedéen 2003, 2004; Ericsson 2005). The most severe<br />

criticisms are addressed by Sjögren (2005) who discusses<br />

the proclaimed M<strong>in</strong>oan <strong>in</strong>fluences on North-European <strong>rock</strong><br />

<strong>art</strong> images and traditions. Be<strong>in</strong>g a classical archaeologist<br />

herself, Sjögren is rather sceptical of such <strong>in</strong>terpretations,<br />

and she argues that they fail to expla<strong>in</strong> 1) the differences<br />

between the use of images <strong>in</strong> these different contexts and<br />

media; 2) the rather different mean<strong>in</strong>gs that were attached<br />

to the same motifs with<strong>in</strong> the M<strong>in</strong>oan culture; and 3)<br />

how the transmission and transformation of the M<strong>in</strong>oan<br />

world-view were made across Europe (cf. Kristiansen and<br />

Larsson 2005).<br />

I am quite sure that this discussion will cont<strong>in</strong>ue…<br />

Conservation and management<br />

As Gro Mandt (1992) and Jarl Nordbladh (2004a: 149)<br />

have noted before, <strong>in</strong>sights about the dim<strong>in</strong>ish<strong>in</strong>g of<br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong> are an old phenomenon <strong>in</strong> Scand<strong>in</strong>avia, reach<strong>in</strong>g<br />

back to the birth of the modern era. Dur<strong>in</strong>g the last few<br />

decades, several large projects have been launched to try<br />

to save the <strong>rock</strong> <strong>art</strong> for com<strong>in</strong>g generations; both local and<br />

regional (Høgestøl et al. 1999; Hygen and Bengtsson <strong>2000</strong>;<br />

Kallhovd and Magnusson <strong>2000</strong>; Vogt <strong>2000</strong>; Bergvall and<br />

George 2001; Høgestøl 2002; Torseth et al. 2001), national<br />

(Bertilsson, C. <strong>2000</strong>; Löfvendal <strong>2000</strong>; Nordsted <strong>2000</strong>;<br />

Hygen <strong>2000</strong>; Sognnes <strong>2000</strong>b; Helliksen and Holm-Olsen<br />

2001; Milstreu 2004a; Swantesson 2005), and <strong>in</strong>ternational<br />

<strong>in</strong>itiatives (Bertilsson <strong>2000</strong>a, <strong>2000</strong>c, 2001, 2004a, 2004b;<br />

Bertilsson and Fredell 2003; Bertilsson and McDermott<br />

2004a, <strong>2000</strong>4b; Milstreu 2005) are dist<strong>in</strong>guished. All these<br />

attempts to save the <strong>rock</strong> <strong>art</strong> must of course be considered


24<br />

to be of great importance, and some very important tasks<br />

have <strong>in</strong>deed been accomplished, but we still lack any<br />

<strong>in</strong>sightful overview of the results and conclusions of<br />

these projects. Sometimes one has the impression that the<br />

researcher seems more eager to atta<strong>in</strong> the f<strong>in</strong>ancial benefits<br />

that come with these projects, than to provide the rest of<br />

the research community with the outcome of these wellmean<strong>in</strong>g<br />

efforts.<br />

As a consequence, several critical voices have been<br />

raised aga<strong>in</strong>st the goals, means and results of these<br />

projects (Walderhaug 1998; Walderhaug and Walderhaug<br />

1998; Vänskä <strong>2000</strong>; Walderhaug Sætersdal <strong>2000</strong>). Sverre<br />

Bakkevig (2004) has actually argued that <strong>rock</strong> <strong>art</strong> has<br />

received more damage than benefit from our well-mean<strong>in</strong>g<br />

efforts to save it. We might ask what good does it do<br />

to put concrete <strong>in</strong>to cracks to try to stop the <strong>rock</strong> from<br />

exfoliat<strong>in</strong>g? And, maybe more importantly, what long-term<br />

consequences are we creat<strong>in</strong>g by do<strong>in</strong>g this? Until we have<br />

reached some profound conclusions about what to do, and<br />

why – <strong>in</strong>stead of mak<strong>in</strong>g bad worse – Bakkevig humbly<br />

suggests that we ought to have as little impact on the <strong>rock</strong><br />

<strong>art</strong> and its environment as we possibly can (for comments<br />

see Bjelland 2005; <strong>Goldhahn</strong> 2005c; Sognnes 2005; and<br />

Bakkevig 2005 for a reply).<br />

A similar critique has been put forward by Gustafsson<br />

and Karlsson (2004) of the tradition of pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>g the <strong>rock</strong><br />

engrav<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> Scand<strong>in</strong>avia for public display, a tradition<br />

that certa<strong>in</strong>ly works aga<strong>in</strong>st better knowledge. Gustafsson<br />

and Karlsson even doubt that the pa<strong>in</strong>ted engrav<strong>in</strong>gs <strong>in</strong><br />

the World Heritage Area of Tanum qualify to be called<br />

“authentic”. Whatever that is…<br />

Other recent debates concern<strong>in</strong>g these issues have dealt<br />

with the lack of central archives for <strong>rock</strong> <strong>art</strong> documentations<br />

<strong>in</strong> the Scand<strong>in</strong>avian countries and the lack of management<br />

of different <strong>rock</strong> <strong>art</strong> site (Coles 2004c, 2005b; Bertilsson<br />

2005; cf. Hygen 2003).<br />

Documentation<br />

Archaeology <strong>in</strong> general and <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research <strong>in</strong> p<strong>art</strong>icular<br />

make their own sources of <strong>in</strong>formation through their<br />

<strong>in</strong>teraction and <strong>in</strong>terpretation of the phenomena they<br />

study. This makes documentation a crucial and important<br />

task of our discipl<strong>in</strong>e. Throughout the history of <strong>rock</strong><br />

<strong>art</strong> research we can see how different technologies have<br />

changed our understand<strong>in</strong>g and altered our perception of<br />

the phenomena we study. Different technologies – such<br />

as rubb<strong>in</strong>gs, pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>g the pictures (sic), photography,<br />

video scann<strong>in</strong>g, trac<strong>in</strong>g, excavation, etc. – also give rather<br />

different perspectives on the phenomenon we call <strong>rock</strong> <strong>art</strong>.<br />

Not surpris<strong>in</strong>gly we f<strong>in</strong>d that different researchers also<br />

<strong>in</strong>terpret different traces <strong>in</strong> different ways (Nordbladh<br />

1981; Mandt 1991: 81; Sognnes 2001b; Olofsson 2004).<br />

This makes the praxis of documentation and the history<br />

of documentation an important and often overlooked p<strong>art</strong><br />

of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research.<br />

<strong>Joakim</strong> <strong>Goldhahn</strong><br />

This situation makes <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research a dynamic and<br />

<strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g field of archaeology, not least because new<br />

documentation of a panel often results <strong>in</strong> new images be<strong>in</strong>g<br />

detected. New discoveries constantly add new <strong>in</strong>formation,<br />

which ought to make researchers <strong>in</strong> other discipl<strong>in</strong>es, such<br />

as historians of religion, etc., sick with jealousy. It therefore<br />

may not come as a shock that much of the most profound<br />

research that has been carried out over the last years has been<br />

done with<strong>in</strong> the field of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> documentation, and several<br />

large and small documentation projects have been st<strong>art</strong>ed,<br />

some of which are still ongo<strong>in</strong>g, while others have ended.<br />

With<strong>in</strong> this field, some researchers have made major<br />

and even exceptional contributions to <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research<br />

over the years. One of these heroes is John Coles who<br />

has provided us with several <strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g papers concern<strong>in</strong>g<br />

different images, such as ritual processions (Coles 2003a),<br />

documentation and analysis of larger important panels<br />

such as Bro Utmark <strong>in</strong> Tanum <strong>in</strong> Bohuslän (Coles 2004a),<br />

Järrestad (Coles 1999) and Fränarp (Coles 2002) <strong>in</strong> Scania,<br />

and Häljestad <strong>in</strong> Västmanland (Coles 2001c), all with<strong>in</strong> the<br />

contemporary borders of Sweden. He has also managed<br />

to publish large amounts of the most important sites <strong>in</strong><br />

Uppland (Coles <strong>2000</strong>) and Bohuslän and Østfold (Coles<br />

2005a) – a truly impressive effort.<br />

A similar agenda has guided Kalle Sognnes to publish<br />

and <strong>in</strong>terpret the <strong>rock</strong> <strong>art</strong> of Stjørdal <strong>in</strong> Trøndelag <strong>in</strong> Mid-<br />

Norway (Marstrander and Sognnes 1999; Sognnes 2001a);<br />

Pekka Kivikäs to document all known <strong>rock</strong> pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs <strong>in</strong><br />

F<strong>in</strong>land (Kivikäs <strong>2000</strong>) and Sweden (Kivikäs 2005), and<br />

Sven-Gunnar Broström (2004) to publish the engrav<strong>in</strong>gs<br />

of Södermanland and Kronoberg <strong>in</strong> Sweden (<strong>in</strong> Skoglund<br />

2006).<br />

In Bohuslän, the <strong>rock</strong> <strong>art</strong> museum at Vitlycke has also<br />

made a last<strong>in</strong>g contribution to these outstand<strong>in</strong>g efforts<br />

by publish<strong>in</strong>g Torsten Högberg’s documentation from the<br />

World Heritage Area <strong>in</strong> Tanum (Bengtsson and Olsson<br />

<strong>2000</strong>; see also Milstreu and Prøhl 1996, 1999) and the<br />

<strong>rock</strong> engrav<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> Askum and Tossene parish (Bengtsson<br />

1997, 1998, <strong>2000</strong>, 2003, 2004a, 2004b). The latter areas<br />

consist of more than 1000 <strong>rock</strong> <strong>art</strong> sites that previously<br />

were unknown to the broader field of researchers, which<br />

make this the largest documentation project s<strong>in</strong>ce the early<br />

20th century.<br />

Some contributions to this field have also been made by<br />

the far better f<strong>in</strong>anced national and <strong>in</strong>ternational <strong>rock</strong> <strong>art</strong><br />

projects, such as Interreg, RockCare and Rane (Bertilsson<br />

and Fredell 2003; Bertilsson and McDermott 2004b), but<br />

their <strong>in</strong>terest and expenses have been directed more towards<br />

sav<strong>in</strong>g the <strong>rock</strong> <strong>art</strong> and educat<strong>in</strong>g local authorities, than to<br />

produc<strong>in</strong>g last<strong>in</strong>g documents. Their contribution so far,<br />

which does not come close to the private <strong>in</strong>itiatives by<br />

Coles, Kivikäs and Broström, is that the <strong>rock</strong> engrav<strong>in</strong>gs<br />

from Onsøy <strong>in</strong> Østfold <strong>in</strong> Norway (Vogt <strong>2000</strong>, 2006) and<br />

the engrav<strong>in</strong>gs from Bornholm (Milstreu 2004b; Kaul et al.<br />

2005) have been documented, but the latter is not published<br />

yet.


Fig. 2.4. The famous <strong>rock</strong> <strong>art</strong> panel from Bedol<strong>in</strong>a <strong>in</strong><br />

Valcamonica documented by video-scann<strong>in</strong>g techniques (after<br />

<strong>Goldhahn</strong> 2006).<br />

Another important contribution to this field has been<br />

made <strong>in</strong> Värmland <strong>in</strong> Midwest Sweden, where Heimann<br />

has documented the Neolithic <strong>rock</strong> pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs for his PhD<br />

(Heimann 2005).<br />

Add<strong>in</strong>g to these vast new sources of <strong>in</strong>formation are some<br />

<strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g new <strong>rock</strong> <strong>art</strong> panels found <strong>in</strong> the <strong>northernmost</strong><br />

p<strong>art</strong> of Sweden (Mulk and Bayliss-Smith 2001, 2006;<br />

Kivikäs 2003; L<strong>in</strong>dgren 2004; Viklund 2004; Broström<br />

2005), Dalsland (Andersson 2003, 2005), Bohuslän<br />

(Andersson and Toreld 2003), Östergötland (Broström et<br />

al 2005) <strong>in</strong> Sweden, Jong <strong>in</strong> Akershus (Simonsen and Vogt<br />

2005), and on Lofoten (Bertelsen and Nielssen 2002) <strong>in</strong><br />

Norway.<br />

A positive trend is that a lot of new techniques have<br />

been <strong>in</strong>troduced <strong>in</strong>to the work of documentation which<br />

may alter our understand<strong>in</strong>g of this phenomenon, such<br />

as digital photos to record <strong>rock</strong> pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs (Kivikäs <strong>2000</strong>,<br />

2003, 2005; Ramqvist 2002b; Sl<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g 2002) and video<br />

scann<strong>in</strong>g for the documentation of engrav<strong>in</strong>gs (Johansson<br />

and Magnusson 2004, also Simson et al. 2004; Tr<strong>in</strong>ks et al.<br />

2005) (Fig. 2.4). Also the techniques of trac<strong>in</strong>g and rubb<strong>in</strong>g<br />

have been improved by add<strong>in</strong>g the depth of the engrav<strong>in</strong>gs<br />

<strong>in</strong> the f<strong>in</strong>al document (Fig. 2.5, also Coles 2001b, 2003b,<br />

2005a).<br />

More importantly, different problems and possibilities<br />

with different methods have been discussed (e.g. Bertilsson<br />

and Magnusson <strong>2000</strong>; Coles <strong>2000</strong>, 2005a; Nordbladh <strong>2000</strong>,<br />

2004a, 2004b; Bertilsson and Fredell 2003; Bengtsson<br />

2004a; Helskog 2004; Helskog and Høgtun 2004; <strong>Goldhahn</strong><br />

2005b).<br />

Despite all these progressive improvements I th<strong>in</strong>k<br />

2. Rock Art Studies <strong>in</strong> Northernmost Europe, <strong>2000</strong>–2004 25<br />

Fig. 2.5. A section of the famous “Skomakaren” panel at<br />

Backa <strong>in</strong> Brastad, Bohuslän, <strong>in</strong> Sweden, documented so that<br />

a tentative depth of the engrav<strong>in</strong>gs is shown. Documentation:<br />

Vitlycke Museum, Tanumshede.<br />

it is worth po<strong>in</strong>t<strong>in</strong>g out that they will not solve any<br />

epistemological issues concern<strong>in</strong>g the mean<strong>in</strong>g and<br />

significance of different <strong>rock</strong> <strong>art</strong> traditions (cf. Bertilsson<br />

and Magnusson <strong>2000</strong>; Helliksen and Holm-Olsen 2001;<br />

Bertilsson and Fredell 2003: 7). Even if the video scann<strong>in</strong>g<br />

technique has improved our ability to document different<br />

engrav<strong>in</strong>gs (Fig. 2.4), it is not reasonable to describe it as an<br />

“objective and precise method” (Johansson and Magnusson<br />

2004: 133). What has been made by Mother Nature and<br />

altered by people <strong>in</strong> the past, or the present, what is found<br />

and lost, is still an analysis that must be learnt the hard<br />

way, and by us<strong>in</strong>g arguments and <strong>in</strong>terpretations made by<br />

human be<strong>in</strong>gs. New methods cannot, and will not, leave<br />

us with any firm and safe answers, but maybe with new<br />

questions and possibilities? Time will tell.


26<br />

One reason for this scepticism is that the most optimistic<br />

view of this issue rests on a rather naïve modernistic<br />

perception that is <strong>in</strong>herent from the 19th century AD,<br />

which states that we ought to separate what is made by man<br />

– culture – from what is made by nature (e.g. Bertilsson and<br />

Magnusson <strong>2000</strong>). This evolutionary predicament tends to<br />

view the panel as a rather passive element <strong>in</strong> the mak<strong>in</strong>g of<br />

“<strong>art</strong>” with a capital A. There are rather few circumstances<br />

that may <strong>in</strong>dicate that this is accurate. Already dur<strong>in</strong>g<br />

the Palaeolithic we can see how the “natural” textures<br />

of the panels constitute active p<strong>art</strong>s of different images<br />

and compositions (e.g. Lewis-Williams 2002a). The <strong>art</strong><br />

and the canvas are not separate units, they relate to and<br />

constitute each other. This is also rather well documented<br />

through different historical and anthropological sources<br />

(e.g. Lewis-Williams and Dowson 1990; Lewis-Williams<br />

<strong>Joakim</strong> <strong>Goldhahn</strong><br />

Fig. 2.6. Bergbukten VIIA <strong>in</strong> Alta (after Helskog and Høgtun 2004).<br />

2002b; Chipp<strong>in</strong>dale and Nash 2004; Walderhaug Sætersdal<br />

2004: 192).<br />

Turn<strong>in</strong>g to the “silent” <strong>rock</strong> <strong>art</strong> traditions of <strong>northernmost</strong><br />

Europe, there are several well <strong>in</strong>vestigated areas and <strong>rock</strong> <strong>art</strong><br />

sites which suggest that a similar <strong>in</strong>terplay between the “<strong>art</strong>”<br />

and the “canvas” occurred here; both with<strong>in</strong> the different<br />

hunter-gatherer traditions <strong>in</strong> the north (e.g. Helskog 1999)<br />

and also with<strong>in</strong> the BA maritime oriented <strong>rock</strong> <strong>art</strong> traditions<br />

<strong>in</strong> the south (e.g. Wahlgren 1998, 2002; Coles 1999, <strong>2000</strong>,<br />

2005a: 9–13; Wrigglesworth <strong>2000</strong>; Bradley et al. 2002;<br />

Tilley 2004; <strong>Goldhahn</strong> 2005b; Nielsen 2005).<br />

In this context, Knut Helskog’s <strong>in</strong>fluential work on the<br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong> of Alta must be mentioned. Helskog (2004) argues<br />

that it is our current understand<strong>in</strong>g of a phenomenon that<br />

must guide us to how and why it should be documented.<br />

In his own study of the <strong>rock</strong> <strong>art</strong> at Bergbukten I and VIIA,


he argues that the panels should be understood as a microlandscape<br />

where different mythological (and/or maybe<br />

historical?) events were depicted. The specific panels were<br />

then chosen for a specific purpose, to re-tell and re-create<br />

different mythological stories and events (Helskog 2004;<br />

Helskog and Høgtun 2004). By adopt<strong>in</strong>g a traditional<br />

documentation which presents the altered surface as black<br />

areas aga<strong>in</strong>st a white and supposed objective background<br />

(<strong>art</strong>/canvas?), the <strong>in</strong>tricate and deliberate dialogue between<br />

the texture of the panel and the altered surfaces will be<br />

forever lost (Fig. 2.6). The outcome of this process is that<br />

the presented <strong>in</strong>terpretation loses p<strong>art</strong> of its credibility, not<br />

least s<strong>in</strong>ce the texture of the panel is excluded: different<br />

cracks (read creeks, streams, rivers, fjords and rav<strong>in</strong>es),<br />

hollows (dales, gorges and valleys), ponds of water<br />

(swamps, lagoons, lakes and seas), smoother surfaces<br />

(meadows, paddocks, pastures, and pla<strong>in</strong>s) and different<br />

knolls and other raised areas on the panels (hills, summits<br />

and mounta<strong>in</strong>s), etc. (cf. Figs 2.6 and 2.7).<br />

Similarly, this author has argued that we ought to give<br />

up the fruitless utopia of f<strong>in</strong>d<strong>in</strong>g any “secure and objective”<br />

ways to present the past <strong>in</strong> general, and any <strong>rock</strong> <strong>art</strong><br />

2. Rock Art Studies <strong>in</strong> Northernmost Europe, <strong>2000</strong>–2004 27<br />

Fig. 2.7. Bergbukten VIIA <strong>in</strong> Alta (after Helskog and Høgtun 2004).<br />

documentation <strong>in</strong> p<strong>art</strong>icular. Instead we ought to try to<br />

present “subjective <strong>in</strong>terpretive documents” that allow our<br />

colleagues to see how and why we reached our conclusions<br />

and <strong>in</strong>terpretations (<strong>Goldhahn</strong> 2005b). Documentation<br />

cannot be separated from <strong>in</strong>terpretation; it is a dialectic<br />

and hermeneutic process, and it is time to make this more<br />

explicit <strong>in</strong> our praxis.<br />

The history of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research<br />

From the discussion above it is clear that the history of <strong>rock</strong><br />

<strong>art</strong> research is a vital and active p<strong>art</strong> of our understand<strong>in</strong>g<br />

of the phenomenon we wish to explore (e.g. Baudou 2004),<br />

but there are very few <strong>studies</strong> <strong>in</strong>deed that try to explore this<br />

truism <strong>in</strong> a more explicit way (<strong>Goldhahn</strong> 2005e). Earlier<br />

<strong>in</strong>terpretations are of course <strong>in</strong>tegrated <strong>in</strong> different research<br />

histories, and sometimes they can be thoroughly conducted<br />

and guide the reader to a more systematic understand<strong>in</strong>g of<br />

the <strong>rock</strong> <strong>art</strong> areas and traditions that are discussed (Mandt<br />

1991; Wahlgren <strong>2000</strong>, 2002; Sognnes 2001a; Bengtsson<br />

2004a; Kaul 2004a; L<strong>in</strong>dgren 2004; Nordenborg Myhre<br />

2004). But it is a silent fact that we still lack any more


28<br />

explicit <strong>studies</strong> that try to make the history of <strong>rock</strong> <strong>art</strong><br />

research a subject on its own (but see Eikrem 2005 for a<br />

related analysis).<br />

Until then, we must turn our attention to <strong>art</strong>icles and<br />

<strong>studies</strong> that touch on these matters. Jensen has provided us<br />

with an excellent study of the pre-modern antiquarian field<br />

of contemporary Sweden (Jensen 2002), and Christensson<br />

has dealt with the <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research of the 19th century<br />

(Christensson 2001, 2005). The premature functionalism of<br />

the early 20th century has been discussed by Vogt (2001),<br />

Kaul (2004a: 31–44), L<strong>in</strong>g (2004, 2005) and this author<br />

(<strong>Goldhahn</strong> 2005f: 67–82).<br />

Other <strong>studies</strong> of more regional <strong>in</strong>terest have been<br />

discussed by Wahlgren (<strong>2000</strong>), who presents an analysis<br />

of the history of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>in</strong>terpretation <strong>in</strong> Sweden; Nielsen<br />

(2005), who discusses the research history of the <strong>rock</strong><br />

engrav<strong>in</strong>gs at Bornholm; L<strong>in</strong>dgren (2004), who presents<br />

a regional survey of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research <strong>in</strong> the <strong>northernmost</strong><br />

p<strong>art</strong> of Sweden; Olofsson (2004) who discusses different<br />

generations’ <strong>in</strong>terpretations of the Neolithic hunter-gatherer<br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong> at Glösa; and, L<strong>in</strong>ge (2004, 2005), who has<br />

presented a thorough analysis of the fasc<strong>in</strong>at<strong>in</strong>g <strong>rock</strong> <strong>art</strong><br />

from Mjeltehaugen <strong>in</strong> Giske, western Norway, an Early BA<br />

barrow with 8 cists that was covered by two large slate slabs<br />

decorated with abstract ornamentation and 8 ships. Here<br />

we should also mention the very <strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g autobiography<br />

of Anders Hagen (2002), professor at Bergen university;<br />

the biography of prom<strong>in</strong>ent <strong>rock</strong> <strong>art</strong> researchers such<br />

as Gustaf Hallström (Baudou 1997) and Nils Niklasson<br />

(Gillberg 2001), and <strong>art</strong>icles about researchers such as<br />

Torsten Högberg (Bengtsson 2001), Fred Gundnitz (Kaleas<br />

2001), Axel Emanuel Holmberg (Christensson 2001), Sven<br />

Nilsson (Christensson 2005), Erl<strong>in</strong>g Johansen (Mikkelsen<br />

<strong>2000</strong>), and Anders Hagen (Østmo 2005b). Milstreu (2001)<br />

has also provided us with a research history of the <strong>rock</strong> <strong>art</strong><br />

museum <strong>in</strong> Underslös <strong>in</strong> Bohuslän.<br />

These historical accounts are necessary <strong>in</strong> a field such<br />

as <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research; they create structures, a feel<strong>in</strong>g of<br />

belong<strong>in</strong>g, confidence and, not least, a sense of legitimacy.<br />

Despite this, an explicit overview of the last 400 years<br />

of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research <strong>in</strong> this area of the world is much<br />

needed.<br />

Conclud<strong>in</strong>g remarks<br />

Rock <strong>art</strong> <strong>studies</strong> have become a very popular field on this<br />

side of the new millennium. The reasons for this are seldom<br />

discussed. The open access to the sites <strong>in</strong> the <strong>northernmost</strong><br />

p<strong>art</strong> of Europe; the fact that they are not destroyed like<br />

other prehistoric rema<strong>in</strong>s by our <strong>in</strong>terpretative practices;<br />

the cultural and natural threats to this vanish<strong>in</strong>g <strong>art</strong> form;<br />

the relatively cheap cost of visit<strong>in</strong>g and conduct<strong>in</strong>g<br />

research on <strong>rock</strong> <strong>art</strong>; new excit<strong>in</strong>g f<strong>in</strong>ds that constantly<br />

pop up; the enigma of the images themselves; the fun of<br />

do<strong>in</strong>g fieldwork; and the long profound research history<br />

of this field <strong>in</strong> the Nordic countries, might be some of the<br />

<strong>Joakim</strong> <strong>Goldhahn</strong><br />

explanations beh<strong>in</strong>d this enormous <strong>in</strong>terest. Whatever the<br />

causes and effects, the vast <strong>in</strong>terest shown by academia<br />

at the st<strong>art</strong> of the new millennium will certa<strong>in</strong>ly help to<br />

<strong>in</strong>crease <strong>in</strong>terest <strong>in</strong> the enigmatic phenomenon we call<br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>in</strong> the future.<br />

References<br />

Almgren, O. 1927. Hällristn<strong>in</strong>gar och kultbruk. Bidrag till<br />

belysn<strong>in</strong>g av de nordiska bronsåldersristn<strong>in</strong>garnas <strong>in</strong>nebörd.<br />

KVHAA Handl<strong>in</strong>gar 35. Stockholm.<br />

Andersson Ambrosiani, P. 1997. Avbildn<strong>in</strong>gar av guldhalskragar<br />

i Kiviksgraven, pp. 463–470 <strong>in</strong> (Åkerlund, A., Bergh,<br />

S., Nordbladh, J. and Taff<strong>in</strong>der, J. red) Till Gunborg.<br />

Arkeologiska samtal. Stockholm Archaeological Reports Nr<br />

33. Stockholm.<br />

Andersson, B. 2002. Hällmåln<strong>in</strong>gen på Storberget och dess<br />

omgivande fornlämn<strong>in</strong>gar, pp. 9–16 <strong>in</strong> (Klang, L., L<strong>in</strong>dgren,<br />

B. and Ramqvist, P. H. red) Hällbilder and hällbildernas<br />

rum. Studier i Regional Arkeologi 2, Mitthögskolan.<br />

Örnsköldsvik.<br />

Andersson, T. 2001. En vårprocession från bronsåldern på en<br />

hällristn<strong>in</strong>g i Högsbyn. Hembygden 2001: 11–21.<br />

Andersson, T. 2003. En plöjn<strong>in</strong>gsscen på en hällristn<strong>in</strong>g i<br />

Högsbyn. Hembygden 11–16.<br />

Andersson, T. 2005. Hällristn<strong>in</strong>gar från Högsbyn. Del 2, Stranden,<br />

fornlämn<strong>in</strong>g nr 13 och 14 i Tisselskogs s:n, Dalsland. Ask and<br />

Embla hb, Hällristn<strong>in</strong>gsrapport 6. All<strong>in</strong>gås.<br />

Andersson, T. and Toreld, A. 2003. Mannen från Legene.<br />

Adoranten 2003: 94–95.<br />

Arwill-Nordbladh, E. 2001. Genusforskn<strong>in</strong>g <strong>in</strong>om arkeolog<strong>in</strong>.<br />

Högskoleverket. Stockholm.<br />

Autio, E. <strong>2000</strong>. Re<strong>in</strong>deer, re<strong>in</strong>deer antler, zig zag motive and<br />

other images <strong>in</strong> the Saami shaman drums an <strong>in</strong> the <strong>rock</strong> <strong>art</strong>,<br />

pp. 174–201 <strong>in</strong> (Kare, A., ed.) Myanndash. Rock <strong>art</strong> <strong>in</strong> the<br />

ancient Arctic. Arctic Centre Foundation. Rovaniemi.<br />

Bahn, P. G. 2001. Save the last trance for me: an assessment of<br />

the misuse of shamanism <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>studies</strong>, pp. 51–93 <strong>in</strong><br />

(Francfort, H. P. and Hamayon, R. N. eds) The concept of<br />

shamanism: uses and abuses. Akadémiai Kiadó. Budapest.<br />

Bakkevig, S. 2004. Rock <strong>art</strong> presevation: improved and ecologybased<br />

methods can give weathered sites prolonged life.<br />

Norwegian Archaeological Review 37 (1): 65–81.<br />

Bakkevik, S. 2005. Reply to comments on Sverre Bakkevig:<br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong> preservation. Norwegian Archaeological Review 38<br />

(1): 60–67.<br />

Ballard, C., Bradley, R., Myhre, L. N. and Wilson, M. 2004.<br />

The ship as a symbol <strong>in</strong> the prehistory of Scand<strong>in</strong>avia and<br />

Southeast Asia. World Archaeology 35 (3): 382–403.<br />

Baudou, E. 1997. Gustaf Hallström – arkeolog i världskrigens<br />

epok. Natur och Kultur. Stockholm.<br />

Baudou, E. 2004. Den nordiska arkeolog<strong>in</strong> – historia och<br />

tolkn<strong>in</strong>gar. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets<br />

Akademien. Stockholm.<br />

Bender, B. 2006. Place and landscape, pp. 303–314 <strong>in</strong> (Tilley,<br />

C., Keane, W., Küchler, S., Rowlands, M. and Spyer, P. eds)<br />

Handbook of material culture. Sage Publications London.<br />

Bengtsson, L. (ed.) 1997. Hällristn<strong>in</strong>gar från Askums socken.<br />

Arkeologisk Rapport 3 från Vitlyckemuseet. Tanumshede.<br />

Bengtsson, L. (ed.) 1998. Hällristn<strong>in</strong>gar från Askums socken, del<br />

2. Arkeologisk Rapport 4 från Vitlyckemuseet. Tanumshede.


Bengtsson, L. <strong>2000</strong>. Ett dokumentationsprojekt i Askums socken,<br />

Bohuslän, pp. 66–80 <strong>in</strong> (Edgren, T. and Task<strong>in</strong>en, H. red)<br />

Ristad och målad. Museiverket. Vammala.<br />

Bengtsson, L. 2001. Torsten Högberg – textil<strong>in</strong>genjören som blev<br />

hällristn<strong>in</strong>gsforskare. Häradsbladet 2: 10–11.<br />

Bengtsson, L. (ed.) 2003. Hällristn<strong>in</strong>gar från Askums socken, del<br />

3. Arkeologisk Rapport 6 från Vitlyckemuseet. Tanumshede.<br />

Bengtsson, L. 2004a. Bilder vid vatten. Kr<strong>in</strong>g hällristn<strong>in</strong>gar i<br />

Askum sn, Bohuslän. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter<br />

51. Göteborg.<br />

Bengtsson, L. 2004b. Renande eld – en studie av eldskadade<br />

hällristn<strong>in</strong>gar i Askum socken, Bohuslän, pp. 378–390 <strong>in</strong><br />

(Melheim, L., Hedeager, L. and Oma, K., eds) Mellom himmel<br />

og jord. Oslo Archaeological Series Vol 2. Oslo.<br />

Bengtsson, L. 2004c. Cup marks for the common people, images<br />

of the elite, pp. 167–178 <strong>in</strong> (Milstreu, G. and Prøhl, H. eds)<br />

Prehistoric pictures as archaeological source. Gotarc Serie<br />

C. Arkeologiska Skrifter 50. Göteborg.<br />

Bengtsson, L. and Olsson, C. (eds) <strong>2000</strong>. Världsarvsområdets<br />

centrala del och Grebbestad. Arkeologisk Rapport 5. Vitlycke<br />

Museum. Tanumshede.<br />

Bengtsson, L., Gustafsson, A. and Strid, L. (eds) 2005.<br />

Tanumsprojektet. Arkeologiska undersökn<strong>in</strong>gar 1998–2004.<br />

Gotarc Serie D. Arkeologiska Rapporter 57. Göteborg.<br />

Bengtsson, N. 2001. Att leva på hoppet. Om voltigörer, kv<strong>in</strong>nliga<br />

kultutövare – och den röda tråden. Adoranten 2001: 84–95.<br />

Bergvall, M. and George, O. 2001. Forntidsvärld och gränslöst<br />

kulturarv. Tidsspår. Hembygdsbok för Ångermanland och<br />

Medelpad 2001/2002. Härnösand.<br />

Berntsson, A. 2005. Två män i en båt – om människans relation<br />

till havet under bronsåldern. University of Lund Institute of<br />

Archaeology, Report Series 93. Lund.<br />

Bertelsen, R. and Nielssen, A. R. 2002. Det første slipte bergbilde<br />

i Lofoten, pp. 17–22 <strong>in</strong> (Klang, L., L<strong>in</strong>dgren, B. and Ramqvist,<br />

P. H. red) Hällbilder and hällbildernas rum. Studier i Regional<br />

Arkeologi 2, Mitthögskolan. Örnsköldsvik.<br />

Bertilsson, C. <strong>2000</strong>. Hällrist. En presentation av Riksantikvarieämbetets<br />

digitala hällristn<strong>in</strong>gsdokumentationsprogram,<br />

pp. 55–65 <strong>in</strong> (Edgren, T. and Task<strong>in</strong>en, H. red) Ristad och<br />

målad. Museiverket. Vammala.<br />

Bertilsson, U. 1987. The <strong>rock</strong> carv<strong>in</strong>gs of Northern Bohuslän.<br />

Spatial structures and social symbols. Stockholm Studies <strong>in</strong><br />

Archaeology 7. Stockholm.<br />

Bertilsson, U. <strong>2000</strong>a. Nordisk bergkonst – ett gemensamt uppdrag.<br />

En lägesrapport, pp. 6–8 <strong>in</strong> (Edgren, T. and Task<strong>in</strong>en, H. red)<br />

Ristad och målad. Museiverket. Vammala.<br />

Bertilsson, U. <strong>2000</strong>b. Rock <strong>art</strong> at the end of the world –<br />

decipher<strong>in</strong>g the images of the <strong>rock</strong> <strong>art</strong> of Northern Sweden,<br />

pp. 39–45 <strong>in</strong> (Edgren, T. and Task<strong>in</strong>en, H., eds) Ristad och<br />

målad. Museiverket. Vammala.<br />

Bertilsson, U. <strong>2000</strong>c. RockCare – protection of European <strong>rock</strong><br />

carv<strong>in</strong>gs. National Heritage Board. Stockholm.<br />

Bertilsson, U. 2001. RockCare the first three years – problems,<br />

progress and prospects. Adoranten 2001: 35–44.<br />

Bertilsson, U. 2004a. Rock <strong>art</strong> – our priceless heritage endangered,<br />

pp. 89–93 <strong>in</strong> (Bertilsson, U. and McDermott, L. eds) The<br />

future of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> – a world review. National Heritage Board<br />

of Sweden, Report 2004:7. Stockholm.<br />

Bertilsson, U. 2004b. Recent trends <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong> management<br />

and research of the Nordic countries – a personal overview,<br />

pp. 100–113 <strong>in</strong> (Bertilsson, U. and McDermott, L. eds) The<br />

Valcamonica symposiums 2001 and 2002. National Heritage<br />

2. Rock Art Studies <strong>in</strong> Northernmost Europe, <strong>2000</strong>–2004 29<br />

Board of Sweden, Report 2004:6. Stockholm.<br />

Bertilsson, U. 2005. Comments on “Conflict of op<strong>in</strong>ions: <strong>rock</strong><br />

carv<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> Sweden 2003” by John Coles. Journal of Nordic<br />

Archaeological Science 15: 99–102.<br />

Bertilsson, U. and Fredell, Å. 2003. RockCare – Tanum laboratory<br />

of cultural heritage. Report from the documentation sem<strong>in</strong>ars<br />

<strong>in</strong> Tanum 8–21 July and Valcamonica 29 July–14 August,<br />

<strong>2000</strong>. National Heritage Board of Sweden, Report 2003:6.<br />

Stockholm.<br />

Bertilsson, U. and Magnusson, J. <strong>2000</strong>. Dokumentation och<br />

vård, pp. 73–106 <strong>in</strong> (Kallhovd, K. and Magnusson, J. red)<br />

Hällristn<strong>in</strong>gar i gränsbygd. Bohuslän/Dalslanbd och Østfold<br />

– ett INTERREG IIA projekt – Slutrapport. Västra Götalands<br />

Länsstyrelses Rapportserie: Rapport <strong>2000</strong>:56. Göteborg.<br />

Bertilsson, U. and McDermott, L. (eds) 2004a. The future of <strong>rock</strong><br />

<strong>art</strong> – a World review. National Heritage Board of Sweden,<br />

Report 2004:7. Stockholm.<br />

Bertilsson, U. and McDermott, L. (eds) 2004b. The Valcamonica<br />

symposiums 2001 and 2002. National Heritage Board of<br />

Sweden, Report 2004:6. Stockholm.<br />

Bjelland, T. 2005. Aggressive lichens? Norwegian Archaeological<br />

Review 38 (1): 49–53.<br />

Blundell, G. 2004. Nqabayo’s Nomansland. San <strong>rock</strong> <strong>art</strong> and the<br />

somatic past. Studies <strong>in</strong> Global Archaeology 2. Uppsala.<br />

Bol<strong>in</strong>, H. <strong>2000</strong>. Animal magic: the mythological significance of<br />

elks, boats and humans <strong>in</strong> North Swedish <strong>rock</strong> <strong>art</strong>. Journal<br />

of Material Culture 1: 153–176.<br />

Borna-Ahlkvist, H. 2002. Hällristarnas hem. Gårdsbebyggelse och<br />

struktur i Pryssgården under bronsålder. Riksantikvarieämbetet<br />

Arkeologiska Undersökn<strong>in</strong>gar, Skrifter 42. Lund.<br />

Bradley, R. 1997. Rock <strong>art</strong> and the prehistory of Atlantic Europe<br />

– sign<strong>in</strong>g the land. Routledge. London.<br />

Bradley, R. 1999. Dead soles, pp. 661–666 <strong>in</strong> (Gustafsson, A. and<br />

Karlsson, H. red) Glyfer och arkeologiska rum – en vänbok<br />

till Jarl Nordbladh. Gotarc Serie A vol 3. Göteborg.<br />

Bradley, R. <strong>2000</strong>. The archaeology of natural places. Routledge.<br />

London.<br />

Bradley, R. 2002. Work<strong>in</strong>g without <strong>in</strong>formants: field <strong>studies</strong> of<br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>in</strong> Later Prehistoric Europe. Centre of Archaeological<br />

Research, The Australian National Museum. Canberra.<br />

Bradley, R. 2005. Ritual and domestic life <strong>in</strong> prehistoric Europe.<br />

Routledge. London.<br />

Bradley, R. and Nordenborg Myhre, L. 2005. Monument to<br />

landscape: landscape to monument, pp. 101–112 <strong>in</strong> (Santos,<br />

M. E. and Meléndez, A. T., eds) The contexts of visual<br />

imagery. Reflexiones sobre Arte Rupestre, paisaje, forma y<br />

contenido. Traballos de Arqueoloxia e Patrimonio 33. Santiago<br />

de Compostela.<br />

Bradley, R. and Phillips, T. 2004. The high-water mark: the sit<strong>in</strong>g<br />

of megalithic tombs on the Swedish island of Tjörn. Oxford<br />

Journal of Archaeology 23 (2): 123–133.<br />

Bradley, R., Chipp<strong>in</strong>dale, Ch. and Helskog, K. 2001. Post-Paleolithic<br />

Europe, pp. 482–529 <strong>in</strong> (Whitley, D. S., ed) Handbook of <strong>rock</strong><br />

<strong>art</strong> research. Altamira Press. Walnut Creek.<br />

Bradley, R., Jones, A., Nordenborg Myhre, L. and Sackett, H.<br />

2002. Sail<strong>in</strong>g through stone: carved ships and <strong>rock</strong> face at<br />

Revheim, Southwest Norway. Norwegian Archaeological<br />

Review 35 (2): 109–118.<br />

Broström, S-G. 2004. Hällristn<strong>in</strong>gar i Södermanlands län.<br />

Länsstyrelsen i Södermanlands Län, Rapport. Nyköp<strong>in</strong>g.<br />

Broström, S-G. 2005. Hällmåln<strong>in</strong>gen vid Letssjön i Häls<strong>in</strong>gland,<br />

pp. 81–85 <strong>in</strong> (Engelmark, R., Larsson, Th. B. and Rathje,


30<br />

L. red) En lång historia… Festskrift till Evert Baudou på<br />

80–årsdagen. Archaeology and Environment 19. Umeå.<br />

Broström, S-G., <strong>Goldhahn</strong>, J. and Ihrestam, K. 2005. En<br />

nyupptäckt hällbildslokal vid Sjöstorp gård, Ödeshög socken i<br />

Östergötland. Gotarc Serie D. Arkeologisk Rapport 61/Botark-<br />

Rapport 2005:17. Göteborg/Botkyrka.<br />

Carpelan, C. <strong>2000</strong>. Sivullisen mietteitä kalliokuvien äärellä.<br />

Mu<strong>in</strong>aistutkija <strong>2000</strong> (4): 2–17.<br />

Chipp<strong>in</strong>dale, Ch. and Nash, G. (eds) 2004. The figured landscapes<br />

of <strong>rock</strong>-<strong>art</strong>. Cambridge University Press. Cambridge.<br />

Chipp<strong>in</strong>dale, Ch. 2001. Theory and mean<strong>in</strong>g of prehistoric<br />

European <strong>rock</strong> <strong>art</strong>: “<strong>in</strong>formed methods”, “formal methods”<br />

and questions of uniformitarianism, pp. 68–98 <strong>in</strong> (Helskog,<br />

K., ed.) Theoretical perspectives <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research. Novus<br />

Forlag. Oslo.<br />

Christensson, J. 2001. Fornsagor i sten. Lärdomens bilder, pp.<br />

23–36 <strong>in</strong> (Mansén, E. and Nord<strong>in</strong>, S., eds) Festskrift till<br />

Gunnar Broberg. Atlantis. Stockholm.<br />

Christensson, J. 2005. Om Sven Nilsson som arkeolog, pp. 63–97<br />

<strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed.) Från Worm till Wel<strong>in</strong>der. Gotarc Serie<br />

C. Arkeologiska Skrifter 60. Göteborg.<br />

Clottes, J. 2004. Halluc<strong>in</strong>ations <strong>in</strong> caves. Cambridge Archaeological<br />

Journal 14 (1): 81–82.<br />

Coles, J. 1999. The dancer on the <strong>rock</strong>: record and analysis at<br />

Järrestad, Sweden. Proceed<strong>in</strong>gs of the Prehistoric Society<br />

65: 167–187.<br />

Coles, J. <strong>2000</strong>. Patterns <strong>in</strong> a <strong>rock</strong>y land. Rock carv<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> South-<br />

West Uppland, Sweden. AUN 27. Uppsala.<br />

Coles, J. 2001a. North European bronzes, <strong>rock</strong> <strong>art</strong> and wetlands:<br />

look<strong>in</strong>g for context and relations. A prelim<strong>in</strong>ary study,<br />

pp. 148–157 <strong>in</strong> (Purdy, B. A., ed.) Endur<strong>in</strong>g records. The<br />

environmental and cultural heritage of wetlands. Oxbow<br />

Books. Oxford.<br />

Coles, J. 2001b. Rock carv<strong>in</strong>gs, rubb<strong>in</strong>gs and lichen. Antiquity<br />

75: 255–256.<br />

Coles, J. 2001c. Bronze Age <strong>rock</strong> carv<strong>in</strong>gs at Häljesta,<br />

Västmanland, Sweden: dom<strong>in</strong>ation by isolation. Germania<br />

79: 237–271.<br />

Coles, J. 2002. Chariots of the Gods? Landscape and imagery<br />

at Frännarp, Sweden. Proceed<strong>in</strong>gs of the Prehistoric Society<br />

68: 215–246.<br />

Coles, J. 2003a. And on they went… processions <strong>in</strong> Scand<strong>in</strong>avian<br />

Bronze Age <strong>rock</strong> carv<strong>in</strong>gs. Acta Archaeologica 74: 211–<br />

250.<br />

Coles, J. 2003b. A measure of conviction: record<strong>in</strong>g emphasis <strong>in</strong><br />

Scand<strong>in</strong>avian <strong>rock</strong> carv<strong>in</strong>gs. Antiquity 77: 567–571.<br />

Coles, J. 2004a. Bridge to the other world. Rock carv<strong>in</strong>gs at Bro<br />

Utmark, Bohuslän, Sweden. Proceed<strong>in</strong>gs of the Prehistoric<br />

Society 70: 173–206.<br />

Coles, J. 2004b. Illum<strong>in</strong>ation and reflections: look<strong>in</strong>g at<br />

Scand<strong>in</strong>avian <strong>rock</strong> carv<strong>in</strong>gs, pp. 193–200 <strong>in</strong> (Heyd, T. and<br />

Clegg, J., eds) Aesthetics and <strong>rock</strong> <strong>art</strong>. Ashgate. Hampshire.<br />

Coles, J. 2004c. A conflict of op<strong>in</strong>ions. Rock carv<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> Sweden<br />

2003. Journal of Nordic Archaeological Science 14: 3–10.<br />

Coles, J. 2005a. Shadows of a Northern past. Rock carv<strong>in</strong>gs of<br />

Bohuslän and Østfold. Oxbow Books. Oxford.<br />

Coles, J. 2005b. Reply to Bertilsson. Journal of Nordic<br />

Archaeological Science 15: 103.<br />

Diethelm, I. and Diethelm, H. 2001. All shamans or what? A<br />

view on the problem of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>in</strong>terpretation. Adoranten<br />

2001: 120–126.<br />

Edgren, T. <strong>2000</strong>. Gäddtarmen vid Hangö. Ett bildgalleri från<br />

<strong>Joakim</strong> <strong>Goldhahn</strong><br />

historisk tid, pp. 9–19 <strong>in</strong> (Edgren, T. and Task<strong>in</strong>en, H. red)<br />

Ristad och målad. Museiverket. Vammala.<br />

Eikrem, K. 2005. Bronsealder som sosial konstruksjon.<br />

Faghistorisk analyse av norsk bronsealderforsk<strong>in</strong>g på 1900–<br />

talet. Unpublished master thesis from Oslo University. Oslo.<br />

Engelmark, R. and Larsson, Th. B. 2005. Rock <strong>art</strong> and environment:<br />

towards <strong>in</strong>creased contextual understand<strong>in</strong>g, pp. 113–122 <strong>in</strong><br />

(Santos, M. E. and Meléndez, A. T., eds) Reflexiones sobre Arte<br />

Rupestre, paisaje, forma y contenido. Traballos de Arqueoloxia<br />

e Patrimonio 33. Santiago de Compostela.<br />

Engelstad, E. 2001. Desire and body maps: all the women<br />

are pregnant, all the men are virile, but…, pp. 263–289<br />

<strong>in</strong> (Helskog, K., ed.) Theoretical perspectives <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong><br />

research. Novus Forlag. Oslo.<br />

Ericsson, A. 2005. Fallos och resande, pp. 191–216 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>,<br />

J., ed.) Mellan sten och järn. Gotarc Serie C. Arkeologiska<br />

Skrifter 59. Göteborg.<br />

Eriksen, E. 2003. Kosmografi i bronsealder – en analyse av det<br />

sørvestlige Sandefjord. Unpublished master thesis from Oslo<br />

University. Oslo.<br />

Ethelberg, P., Jørgensen, E., Meier, D. and Rob<strong>in</strong>son, D. <strong>2000</strong>.<br />

Det Sønderjysle landbrugs historie. Sten-og bronzealder.<br />

Haderslev Museum. Haderslev.<br />

Fandén, A. 2002. Schamanens berghällar. Daus Tryck och Media.<br />

Östersund.<br />

Fari, C. 2003. Hieros-Gamos. En sammenlign<strong>in</strong>g mellom symbolets<br />

uttryck i den nordiske bronsealderens helleristn<strong>in</strong>gstraditsjon<br />

og myteverden i den østlige middelhavsområdet. Unpublished<br />

master thesis from Oslo University. Oslo.<br />

Fett, E. N. and Fett, P. 1977. Relations West Norway – West<br />

Europe documented <strong>in</strong> petroglyphs. Norwegian Archaeolgoical<br />

Review 12 (2): 65–92.<br />

Forsberg, L. <strong>2000</strong>. The social context of the <strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>in</strong> middle<br />

Scand<strong>in</strong>avia dur<strong>in</strong>g the Neolithic. Myanndash. Rock <strong>art</strong> <strong>in</strong><br />

the ancient Arctic (Kare, A., ed.), pp. 50–87. Arctic Centre<br />

Foundation. Rovaniemi.<br />

Forsberg, L. and Walderhaug Sætersdal, E. M. 2004. Carved<br />

<strong>in</strong> stone? In search of a F<strong>in</strong>nish <strong>rock</strong> carv<strong>in</strong>g tradition, pp.<br />

201–216 <strong>in</strong> (Oestigaard, T., Anf<strong>in</strong>set, N. and Sætersdal, T.,<br />

eds) Comb<strong>in</strong><strong>in</strong>g the past and the present. BAR International<br />

Series 1210. Oxford.<br />

Frazer, J. G. 1911. The golden bough. MacMillan. London.<br />

Fredell, Å. 2003a. Bildbroar. Gotarc Serie B. Gothenburg<br />

Archaeological Thesis 25. Göteborg.<br />

Fredell, Å. 2003b. Bronze Age imagery. Through water and fire.<br />

Current Swedish Archaeology 11: 45–63.<br />

Fredell, Å. 2004a. To let the picture talk, pp. 137–147 <strong>in</strong> (Milstreu,<br />

G. and Prøhl, H., eds) Prehistoric pictures as archaeological<br />

source. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter 50. Göteborg.<br />

Fredell, Å. 2004b. Figurative gestures: an <strong>in</strong>troduction on how<br />

to study the use of gestures <strong>in</strong> figurative material, pp. 33–38<br />

<strong>in</strong> (Bertilsson, U. and McDermott, L., eds) The Valcamonica<br />

symposiums 2001 and 2002. National Heritage Board of<br />

Sweden, Report 2004:6. Stockholm.<br />

Fredell, Å. 2004c. Bronze Age imagery – through water and<br />

fire, pp. 422–447 <strong>in</strong> (Melheim, L., Hedeager, L. and Oma,<br />

K. red) Mellom himmel og jord. Oslo Archaeological Serie<br />

Nr. 2. Oslo.<br />

Fuglestvedt, I. 1999. Adorants, voltigeurs and other mortals, pp.<br />

5–24 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed) Rock <strong>art</strong> as social representation.<br />

BAR International Series 794. Oxford.<br />

Gillberg, Å. 2001. En plats i historien. Nils Niklassons liv och


arbete. Gotarc Serie B. Gothenburg Archaeological Theses<br />

18. Göteborg.<br />

Gjerde, J. M. 2002. Lokaliser<strong>in</strong>g av helleristn<strong>in</strong>ger i landskapet,<br />

pp. 185–199 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed.) Bilder av bronsålder. Acta<br />

Archaeologica Lundensia Series <strong>in</strong> 8° 37. Lund.<br />

Gjess<strong>in</strong>g, G. 1932. Arktiske helleristn<strong>in</strong>ger i Nord-Norge.<br />

Instituttet for Sammenlignende Kulturforskn<strong>in</strong>g Serie B:<br />

Skrifter XXI. Oslo.<br />

Gjess<strong>in</strong>g, G. 1936. Nordenfjelske ristn<strong>in</strong>ger og mal<strong>in</strong>ger<br />

av den arktiske gruppe. Instituttet for Sammenlignende<br />

Kulturforskn<strong>in</strong>g Serie B: Skrifter XXX. Oslo.<br />

Glob, P. V. 1969. Helleristn<strong>in</strong>ger i Danmark. Jysk Arkæologisk<br />

Selskabs Skrifter VII. Aarhus.<br />

<strong>Goldhahn</strong>, J. 1999a. Sagaholm – hällristn<strong>in</strong>gar och gravritual.<br />

Studia Archaeologica Universitatis Umensis 11. Umeå.<br />

<strong>Goldhahn</strong>, J. 1999b. Introduction, pp. 5–24 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed)<br />

Rock <strong>art</strong> as social representation. BAR International Series<br />

794. Oxford.<br />

<strong>Goldhahn</strong>, J. <strong>2000</strong>. Hällristn<strong>in</strong>gar, kosmologi och begravn<strong>in</strong>gsritual<br />

– exemplet Sagaholm. Primitive tider <strong>2000</strong>: 22–53.<br />

<strong>Goldhahn</strong>, J. (ed.) 2002a. Bilder av bronsålder. Acta Archaeologica<br />

Lundensia Series <strong>in</strong> 8° 37. Lund.<br />

<strong>Goldhahn</strong>, J. 2002b. Roar<strong>in</strong>g <strong>rock</strong>s. An audio-visual approach on<br />

hunter-gatherer engrav<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> Northern Sweden and Scand<strong>in</strong>avia.<br />

Norwegian Archaeological Review 35 (1): 29–61.<br />

<strong>Goldhahn</strong>, J. 2004. Mångtydighetens tydlighet – till frågan om<br />

hällbilders men<strong>in</strong>g och <strong>in</strong>nebörd, pp. 121–135 <strong>in</strong> (Milstreu,<br />

G. and Prøhl, H., eds) Prehistoric pictures as archaeological<br />

source. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter 50. Göteborg.<br />

<strong>Goldhahn</strong>, J. (ed.) 2005a. Mellan sten och järn. Gotarc Serie C.<br />

Arkeologiska Skrifter 59. Göteborg.<br />

<strong>Goldhahn</strong>, J. 2005b. Slagsta revisited – en essä om behovet av<br />

subjektivt tolkande dokument, pp. 581–598 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>,<br />

J. red) Mellan sten och järn. Gotarc Serie C. Arkeologiska<br />

Skrifter 59. Göteborg.<br />

<strong>Goldhahn</strong>, J. 2005c. “We pa<strong>in</strong>t and we proud of it!”. Norwegian<br />

Archaeological Review 38 (1): 55–60.<br />

<strong>Goldhahn</strong>, J. 2005d. Bredarör i Kivik. Nya analyser och dater<strong>in</strong>gar<br />

av människoben. Fornvännen 100: 97–100.<br />

<strong>Goldhahn</strong>, J. 2005e. Från monolit till megalit. En essä om<br />

Bredarör i Kivik och dess verkn<strong>in</strong>gshistoria, pp. 129–154<br />

<strong>in</strong> (Engelmark, R., Larsson, Th. B. and Rathje, L. red) En<br />

lång historia… Festskrift till Evert Baudou på 80–årsdagen.<br />

Archaeology and Environment 19. Umeå.<br />

<strong>Goldhahn</strong>, J. 2005f. Från Sagaholm till Bredarör – hällbildsstudier<br />

<strong>2000</strong>–2004. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter 60.<br />

Göteborg.<br />

<strong>Goldhahn</strong>, J. 2006. Hällbildsstudier i norra Europa – trender och<br />

tradition under et nya millenniet. Gotarc Serie C. Arkeologiska<br />

Skrifter 64. Göteborg.<br />

Groseth, L. 2001. Å f<strong>in</strong>ne sted. Økonomiske og rituelle landskap i<br />

Telemark i sen-neolitikum og bronsealder. Varia 53. Oslo.<br />

Grundberg, L. <strong>2000</strong>. Älvkvarnskult och offerkällor, pp. 88–106<br />

<strong>in</strong> (Edsgård, L., ed.) Människors platser – tretton arkeologiska<br />

studier från UV. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska<br />

Undersökn<strong>in</strong>gar, Skrifter 31. Stockholm.<br />

Grønnesby, G. 1998. Skand<strong>in</strong>aviske helleristn<strong>in</strong>ger og rituell<br />

bruk av transe. Arkeologiske Skrifter fra Historisk Museum,<br />

Universitetet i Bergen 9: 59–82.<br />

Gustafsson, A. and Karlsson, H. 2004. Solid as a <strong>rock</strong>. An<br />

ethnographical study of the management of <strong>rock</strong>-carv<strong>in</strong>gs.<br />

Current Swedish Archaeology 12: 23–40.<br />

2. Rock Art Studies <strong>in</strong> Northernmost Europe, <strong>2000</strong>–2004 31<br />

Hagen, A. 2002. Et arkeologisk liv. Primitive tider. Oslo.<br />

Hallström, G. 1938. Monumental <strong>art</strong> of Northern Europe from<br />

the Stone Age. I. The Norwegian localities. Bokförlaget<br />

Aktiebolaget Thule. Stockholm.<br />

Hallström, G. 1960. Monumental <strong>art</strong> of Northern Sweden from<br />

the Stone Age. Nämforsen and other localities. Almqvist and<br />

Wiksell. Stockholm.<br />

Hansson, A. 2005. Hällmåln<strong>in</strong>gen på Flatruet – en arkeologisk<br />

undersökn<strong>in</strong>g. Jämten 2006: 88–92.<br />

Heimann, C. 2005. Förflutna rum. Landskapets neolitiser<strong>in</strong>g<br />

i sydvästra Värmland. Gotarc Serie B. Gothenburg<br />

Archaeological Theses 40. Göteborg.<br />

Helberg, B. H. 2001. Killer whales <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong> – hunt<strong>in</strong>g magic<br />

or totem figures? Way North 2001: 59–61.<br />

Helliksen, W. and Holm-Olsen, I. M. (eds) 2001. The Norwegian<br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong> project – documentation standard. The Norwegian<br />

Institute for Cultural Heritage Research. NIKU Publikasjoner<br />

113. Oslo.<br />

Helskog, K. 1999. The shore connection. Cognitive landscape and<br />

communication with <strong>rock</strong> carv<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> Northenmost Europe.<br />

Norwegian Archaeological Review 32 (2): 73–94.<br />

Helskog, K. <strong>2000</strong>. Chang<strong>in</strong>g <strong>rock</strong> carv<strong>in</strong>gs – chang<strong>in</strong>g societies?<br />

Adoranten <strong>2000</strong>: 5–16.<br />

Helskog, K. (ed.) 2001. Theoretical perspectives <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong><br />

research. Novus Forlag. Oslo.<br />

Helskog, K. 2004. Landscapes <strong>in</strong> <strong>rock</strong>-<strong>art</strong>: <strong>rock</strong>-carv<strong>in</strong>g and ritual<br />

<strong>in</strong> the old European North, pp. 265–288 <strong>in</strong> (Chipp<strong>in</strong>dale,<br />

C. and Nash, G., eds) The figured landscape of <strong>rock</strong> <strong>art</strong>.<br />

Cambridge University Press. Cambridge.<br />

Helskog, K. and Høgtun, E. 2004. Record<strong>in</strong>g landscapes <strong>in</strong> <strong>rock</strong><br />

carv<strong>in</strong>gs and the <strong>art</strong> of draw<strong>in</strong>g, pp. 23–31 <strong>in</strong> (Milstreu, G. and<br />

Prøhl, H., eds) Prehistoric pictures as archaeological source:<br />

Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter 50. Göteborg.<br />

Helvenston, P. A. and Bahn, P. G. 2003. Test<strong>in</strong>g the “three stage<br />

of trance” model. Cambridge Archaeological Journal 13:<br />

213–241.<br />

Helveston, P. A. and Bahn, P. G. 2004. Wak<strong>in</strong>g the trance-fixed.<br />

Reply from Helvenston and Bahn. Cambridge Archaeological<br />

Journal 14 (1): 90–100.<br />

Herva, V-P. and Ikäheimo, J. 2002. Defus<strong>in</strong>g dualism: m<strong>in</strong>d,<br />

materiality and prehistoric <strong>art</strong>. Norwegian Archaeological<br />

Review 35 (2): 95–108.<br />

Huggert, A. 2002. I ormens tecken. Ormfigurer i den nord<strong>europe</strong>iska<br />

taigan, pp. 23–33 <strong>in</strong> (Klang, L., L<strong>in</strong>dgren, B. and Ramqvist, P.<br />

H., eds) Hällbilder and hällbildernas rum. Studier i Regional<br />

Arkeologi 2, Mitthögskolan. Örnsköldsvik.<br />

Hygen, A-S. (ed.) <strong>2000</strong>. Fire år med Bergkunstprosjektet 1996–<br />

1999. Riksantikvarens Rapporter <strong>2000</strong>: 29. Oslo.<br />

Hygen, A-S. 2003. Co-operation for education – fill<strong>in</strong>g the demand<br />

for educational tools. Rock Art Research 29 (1): 23–52.<br />

Hygen A-S. and Bengtsson. L. <strong>2000</strong>. Rock carv<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> the<br />

Borderlands: Bohuslän and Østfold. Warne Förlag.<br />

Sävedalen.<br />

Høgestøl, M. 2002. Bergkunstprojektet i Rogaland. Fra Haug<br />

ok Heidni (1): 3–4.<br />

Høgestøl, M., Bakke, B., Bakkevig, S., Bjelland, T., Borgarp, C.,<br />

Kjeldsen, G. and Walderhaug, O. 1999. Helleristn<strong>in</strong>gsfeltene på<br />

Austre Åmøy, Stavanger kommune, Rogaland. Dokumentasjon,<br />

sikr<strong>in</strong>g og tilretteleggn<strong>in</strong>g av feltene I til VI-5. AmS-Rapport<br />

9. Stavanger.<br />

Ingold, T. <strong>2000</strong>. The perception of the environment. Routledge.<br />

London.


32<br />

Innselset, S. M. 2005. Skålgropene i Valdres og Indre Sogn<br />

– ikke berre “stølsristn<strong>in</strong>gar”?, pp. 69–89 <strong>in</strong> (Bergsvik, K. A.<br />

and Engevik jr, A., eds) Fra funn til samfunn. Universitetet i<br />

Bergen Arkeologiske Skrifter, Nordisk 1. Bergen.<br />

Jensen, J. 1997. Fra Bronze- til Jernalder. Nordiske Fortidsm<strong>in</strong>der<br />

Serie B: bd 15. København.<br />

Jensen, O. W. 2002. Forntid i historien. Gotarc Serie B.<br />

Gothenburg Archaeological Thesis 19. Göteborg.<br />

Johansen, Ø. K. 1993. Norske depotfunn fra bronsealdern.<br />

Universitetets Oldsaksaml<strong>in</strong>gs Skrifter, Ny Rekke Nr 8. Oslo.<br />

Johansson, S-O. and Magnusson, J. 2004. Develop<strong>in</strong>g new<br />

techniques for 3D documentation of <strong>rock</strong> <strong>art</strong>, pp. 125–133<br />

<strong>in</strong> (Bertilsson, U. and McDermott, L., eds) The Valcamonica<br />

symposiums 2001 and 2002. National Heritage Board of<br />

Sweden, Report 2004:6. Stockholm.<br />

Jordan, P. 2003. Material culture and sacred landscape: the<br />

anthropology of the Siberian Khanty. AltaMira Press. Walnut<br />

Creek.<br />

Jordan, P. 2004. Exam<strong>in</strong><strong>in</strong>g the role of agency <strong>in</strong> hunter cultural<br />

transmission, pp. <strong>in</strong> (Gardner, A., ed.) Agency uncovered:<br />

archaeological perspectives on social agency, power and<br />

be<strong>in</strong>g human. University of College <strong>in</strong> London Press.<br />

London.<br />

Kaleas, L. 2001. Fred Gudnitz – en dansk kulturbärare i Bohuslän.<br />

Adoranten 2001: 73–76.<br />

Kaleas, L. 2004. Reflections on the <strong>in</strong>terpretation of <strong>rock</strong> <strong>art</strong>,<br />

pp. 39–48 <strong>in</strong> (Bertilsson, U. and McDermott, L., eds) The<br />

Valcamonica symposiums 2001 and 2002. National Heritage<br />

Board of Sweden, Report 2004:6. Stockholm.<br />

Kaliff, A. 1997. Grav och kultplats. AUN 24. Uppsala.<br />

Kaliff, A. 2005. The grave as a concept and phenomenon, pp.<br />

99–124 <strong>in</strong> (Artelius, T. and Svanberg, F., eds) Deal<strong>in</strong>g with the<br />

dead. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökn<strong>in</strong>gar,<br />

Skrifter 65. Stockholm.<br />

Kaliff, A. and Oestigaard, T. 2004. Cultivat<strong>in</strong>g corpses. A<br />

comparative approach to disembodied mortuary rema<strong>in</strong>s.<br />

Current Swedish Archaeology 12: 83–104.<br />

Kallhovd, K. and Magnusson, J. (eds) <strong>2000</strong>. Rock carv<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> the<br />

borderlands: Bohuslän/Dalsland and Østfold – an Interreg<br />

II A project: F<strong>in</strong>al report. Länsstyrelsen i Västra Götaland/<br />

Østfold Fylkeskommune. Göteborg/Sarpsborg.<br />

Kare, A. 2002. Clusters of sites – <strong>rock</strong> pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> F<strong>in</strong>land.<br />

Adoranten 2002: 15–29.<br />

Karlsson, S. 2005. Kroppens gestaltn<strong>in</strong>g och symbolik på<br />

Sydskand<strong>in</strong>aviska hällristn<strong>in</strong>gar, pp. 461–472 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>,<br />

J., ed.) Mellan sten och järn. Gotarc Serie C. Arkeologiska<br />

Skrifter 59. Göteborg.<br />

Kaul, F. 1998. Ships on bronzes. PNM Studies <strong>in</strong> Archaeology<br />

and History 3:1/2. Köpenhamn.<br />

Kaul, F. <strong>2000</strong>. Solsymbolet. Skalk <strong>2000</strong> (6): 28–31.<br />

Kaul, F. 2002. The horse, the ship, the sun and the wheel <strong>in</strong> the<br />

Nordic Bronze Age. Sbronik Naradniho Musea v Praze 56:<br />

143–154.<br />

Kaul, F. 2003a. The Hjortspr<strong>in</strong>g boat and ship iconography of<br />

the Bronze and Early Pre-Roman Iron Age, pp. 187–208 <strong>in</strong><br />

(Cruml<strong>in</strong>-Pedersen, O. and Trakadas, A., eds) Hjortspr<strong>in</strong>g – a<br />

Pre-Roman Iron Age warship <strong>in</strong> context. Ships and Boats of<br />

the North 5. Roskilde.<br />

Kaul, F. 2003b. Åndlig opbrud. Skalk 2003 (6): 20–27.<br />

Kaul, F. 2004a. Bronzealderens religion. Nordiske Fortism<strong>in</strong>der<br />

Serie B: Bd 22. Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab.<br />

København.<br />

<strong>Joakim</strong> <strong>Goldhahn</strong><br />

Kaul, F. 2004b. Bronzealderens ikonografiske motiver og deres<br />

fremkomst i en fromativ fase, pp. 85–119 <strong>in</strong> (Milstreu, G. and<br />

Prøhl, H., eds) Prehistoric pictures as archaeological source.<br />

Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter 50. Göteborg.<br />

Kaul, F. 2004c. Social and religious perceptions of the ship <strong>in</strong><br />

Bronze Age Northern Europe, pp. 122–137 <strong>in</strong> (Clarke, P., ed.)<br />

The Dover boat <strong>in</strong> context. Oxbow Books. Oxford.<br />

Kaul, F. 2005. Masser af skibe. Bronzealderens skibsbilleder på<br />

sten. Nationalmuseets Arbejdsmark 2005: 73–93.<br />

Kaul, F., Stoltze, M., Nielsen, F. O. and Milstreu, G. (eds)<br />

2005. Helleristn<strong>in</strong>ger. Billeder fra Bornholms bronzealder.<br />

Bornholms Museum. Rønne.<br />

Keyser, J. D. and Whitley, D. S. 2006. Sympathetic magic <strong>in</strong><br />

western north American Rock Art. American Antiquity 71<br />

(1): 3–26.<br />

Kivikäs, P. <strong>2000</strong>. Kalliokuvat Kertovat. Atena. Jyväskylä.<br />

Kivikäs, P. 2003. Ruots<strong>in</strong> Pyyntikulttuur<strong>in</strong> Kalliokuvat Suomalais<strong>in</strong><br />

Silm<strong>in</strong>. Kopijyvä Kustannus. Jyväskylä.<br />

Kivikäs, P. 2005. Kallio, maisema ja kalliomaalaus. Rocks, Landscape<br />

and <strong>rock</strong> pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs. M<strong>in</strong>erva Kustannus. Jyväskylä.<br />

Kjellén, E. and Hyenstrand, Å. 1977. Hällristn<strong>in</strong>gar och<br />

bronsåldersamhälle i sydvästra Uppland. Upplands<br />

Fornm<strong>in</strong>nesfören<strong>in</strong>gs Tidskrift 49. Uppsala.<br />

Kristiansen, K. 2002. Langfærder och helleristn<strong>in</strong>ger. In Situ<br />

2001/2002: 67–80.<br />

Kristiansen, K. 2004. Seafar<strong>in</strong>g voyages and <strong>rock</strong> <strong>art</strong> ships, pp.<br />

111–121 <strong>in</strong> (Clark, P., ed.) The Dover boat <strong>in</strong> context. Society<br />

and water transport <strong>in</strong> prehistoric Europe. Oxbow Books.<br />

Oxford.<br />

Kristiansen, K. 2005a. Cosmology and consumption <strong>in</strong> the Bronze<br />

Age, pp. 135–149 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed.) Mellan sten och järn.<br />

Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter 59. Göteborg.<br />

Kristiansen, K. 2005b. Institutions and material culture: towards<br />

an <strong>in</strong>tercontextual archaeology, pp. 179–193 <strong>in</strong> (DeMarrais,<br />

E., Gosden, C. and Renfrew, C., eds) Reth<strong>in</strong>k<strong>in</strong>g materiality<br />

– the engagement of m<strong>in</strong>d with the material world. McDonald<br />

Institute Monographs. Cambridge.<br />

Kristiansen, K. and Larsson, T. B. 2005. The rise of Bronze Age<br />

society. Cambridge University Press. Cambridge.<br />

Kvalø, F. 2004. Fac<strong>in</strong>g the sea <strong>in</strong> Bronze Age Norway: the ship,<br />

the sea and society. The Dover boat <strong>in</strong> context (Clark, P., ed.):<br />

111–121. Oxbow Books. Oxford.<br />

Lahelma, A. <strong>2000</strong>. Landscape of the m<strong>in</strong>d. A contextual approach<br />

to F<strong>in</strong>nish <strong>rock</strong>-<strong>art</strong>. Unpublished MA thesis at the University<br />

of Hels<strong>in</strong>ki, Dep<strong>art</strong>ment of Archaeology. Hels<strong>in</strong>ki.<br />

Lahelma, A. 2001. Kalliomaalaukset ja shamanismi. Tulk<strong>in</strong>taa<br />

neuropsykologian ja maalausten sija<strong>in</strong>n<strong>in</strong> valossa.<br />

Mu<strong>in</strong>aistutkija 2001 (2): 2–21.<br />

Lahelma, A. 2003. Hallus<strong>in</strong>atoriset aiheet kalliomaalauksissa<br />

ja kampakeramiikassa. Viitteitä ekstaattisesta uskonnosta<br />

Soumessa kivikaudella. Shiti 5: 27–54.<br />

Lahelma, A. 2005. Between the worlds. Rock <strong>art</strong>, landscape and<br />

shamanism <strong>in</strong> subneolithic F<strong>in</strong>land. Norwegian Archaeological<br />

Review 38 (1): 29–47.<br />

Larsson, T, B. 1986. The Bronze Age metalwork of southern<br />

Sweden. Archaeology and Environment 6. Umeå..<br />

Larsson, T. B. <strong>2000</strong>. Flemm<strong>in</strong>g Kaul, “Ships <strong>in</strong> Bronzes. A study<br />

of Bronze Age iconography”. Norwegian Archaeological<br />

Review 33 (1): 61–64.<br />

Larsson, T. B. 2002. De döda, de “andra” och djuren, pp. 91–111<br />

<strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J. red) Bilder av bronsålder. Acta Archaeologica<br />

Lundensia Series <strong>in</strong> 8° 37. Lund.


Larsson, H. B. 2004. Streitwagen, Karren und Wagen im der<br />

bronzezeitlichen Feilskunst Skand<strong>in</strong>aviens, pp. 381–398 <strong>in</strong><br />

(Burmeister, S., ed.) Rad und Wagen. Verlag Philipp von<br />

Zabern. Ma<strong>in</strong>z.<br />

Lewis-Williams, J. D. 2001. Monolithism and polysemy: Scylla<br />

and Charybdis <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research, pp. 23–39 <strong>in</strong> (Helskog,<br />

K., ed) Theoretical perspectives <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research. Novus<br />

Forlag. Oslo.<br />

Lewis-Williams, J. D. 2002a. The m<strong>in</strong>d <strong>in</strong> the cave. Thames and<br />

Hudson. London.<br />

Lewis-Williams, J. D. 2002b. A cosmos <strong>in</strong> stone. AltaMira Press.<br />

Walnut Creek.<br />

Lewis-Williams, J. D. 2004. Neuropsychology and Upper<br />

Palaeolithic <strong>art</strong>: observation on the progress of altered states<br />

of consciousness. Cambridge Archaeological Journal 14 (1):<br />

107–111.<br />

Lewis-Williams, J. D. and Dowson, T. A. 1990. Through the<br />

veil. San <strong>rock</strong> pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs and the <strong>rock</strong> face. South African<br />

Archaeological Bullet<strong>in</strong> 45: 5–16.<br />

L<strong>in</strong>dgren, B. 2001. Hällbilder, kosmogoni och verklighet.<br />

Tidsspår. Hembygdsbok för Ångermanland och Medelpad<br />

2001/2002: 43–81.<br />

L<strong>in</strong>dgren, B. 2002. Hällmåln<strong>in</strong>gar – ett uttryck för materiella och<br />

immateriella dimensioner, pp. 55–75 <strong>in</strong> (Klang, L., L<strong>in</strong>dgren,<br />

B. and Ramqvist, P. H., eds) Hällbilder and hällbildernas rum.<br />

Studier i Regional Arkeologi 2, Mitthögskolan. Örnsköldsvik.<br />

L<strong>in</strong>dgren, B. 2004. Hällbilder i norr. Forskn<strong>in</strong>gsläget i Jämtlands,<br />

Västerbottens och Västernorrlands län. Umark 36. Umeå.<br />

L<strong>in</strong>g, J. 2004. Beyond transgressive e<strong>art</strong>hs and forgotten seas.<br />

Towards a Maritime understand<strong>in</strong>g of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>in</strong> Bohuslän.<br />

Current Swedish Archaeology 12: 121–140.<br />

L<strong>in</strong>g, J. 2005. The fluidity of <strong>rock</strong> <strong>art</strong>, pp. 437–460 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>,<br />

J., ed.) Mellan sten och järn. Gotarc Serie C. Arkeologiska<br />

Skrifter 59. Göteborg.<br />

L<strong>in</strong>g, J. 2006. Elevated <strong>rock</strong> <strong>art</strong>. Maritime images and situations.<br />

Adoranten 2005: 5–32.<br />

L<strong>in</strong>ge, T. E. 2004. Mjeltehaugen – fragment frå gravritual.<br />

Unpublished masters thesis from Bergen University. Bergen.<br />

L<strong>in</strong>ge, T. E. 2005. Kammeranlegget i Mjeltehaugen – eit<br />

rekonstruksjonsforslag, pp. 537–570 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed.)<br />

Mellan sten och järn. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter<br />

59. Göteborg.<br />

Lofterud, C. 2002. Älgkon skapade världen. Tryck och Media.<br />

Östersund.<br />

Lund<strong>in</strong>, I. 1999. Maritima ristn<strong>in</strong>gar från V<strong>in</strong>ga till Koster.<br />

Bohusläns Museum Delrapport för projektet Blå Skagerack.<br />

Uddevalla.<br />

Lødøen, T. K. <strong>2000</strong>. Bergbildene på Berge i Strandebarm.<br />

Hardanger <strong>2000</strong>: 100–110.<br />

Lødøen, T. K. 2001a. Contextualiz<strong>in</strong>g <strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>in</strong> order to<br />

<strong>in</strong>vestigate Stone Age ideology, pp. 211–223 <strong>in</strong> (Helskog,<br />

K., ed.) Theoretical perspectives <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research. Novus<br />

Forlag. Oslo.<br />

Lødøen, T. K. 2001b. Dat<strong>in</strong>g of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> and <strong>in</strong>terpretation of Stone<br />

Age ideology. Lietuvos Archeologija 19: 191–200.<br />

Lødøen, T. K. 2003. Late mesolithic <strong>rock</strong> <strong>art</strong> and expression of<br />

ideology, pp. 511–520 <strong>in</strong> (Larsson, L., K<strong>in</strong>dgren, H., Loeffler,<br />

D. and Åkerlund, A., eds) Mesolithic on the move. Oxbow<br />

Books. Oxford.<br />

Löfvendahl, R. <strong>2000</strong>. Hällristn<strong>in</strong>gar i Sverige – vittr<strong>in</strong>gar och<br />

åtgärdar, pp. 81–88 <strong>in</strong> (Edgren, T. and Task<strong>in</strong>en, H., eds)<br />

Ristad och målad. Museiverket. Vammala.<br />

2. Rock Art Studies <strong>in</strong> Northernmost Europe, <strong>2000</strong>–2004 33<br />

Malmer, M. P. 1981. A chorological study of North European <strong>rock</strong><br />

<strong>art</strong>. KVHAA Antikvariska Serien 32. Stockholm.<br />

Mandt, G. 1972. Bergbilder i Hordaland. Årbok for Universitetet<br />

i Bergen. Humanistisk Serie 1970 2. Bergen.<br />

Mandt, G. 1986. Search<strong>in</strong>g for female deities <strong>in</strong> the religious<br />

manifestations of the Scand<strong>in</strong>avian Bronze Age, pp. 111–126<br />

<strong>in</strong> (Ste<strong>in</strong>sland, G., ed.) Words and objects. Norwegian<br />

University Press. Oslo.<br />

Mandt, G. 1987. Female Symbolism <strong>in</strong> Rock Art, pp. 35–52 <strong>in</strong><br />

(Bertelsen, R., Lillehammer, A. and Næss, J-R., eds) Were they<br />

all men? An exam<strong>in</strong>ation of sex roles <strong>in</strong> Prehistoric society.<br />

AmS-Varia 17. Stavanger.<br />

Mandt, G. 1991. Vestnorske ristn<strong>in</strong>ger i tid og rom. Kronologiske,<br />

korologiske og kontekstuelle studier. Bd 1–2. Unpublished<br />

PhD thesis from Bergen University. Bergen.<br />

Mandt, G. 1992. Introduction, pp. 11–14 <strong>in</strong> (Mandt, G., Michelsen,<br />

K. and Riisøen Hauge, K., eds) Conservation, preservation<br />

and presentation of <strong>rock</strong> <strong>art</strong>. Arkeologiska Skrifter fra<br />

Historisk Museum, Universitetet i Bergen, 6. Bergen.<br />

Mandt, G. 1995. Alternative analogies <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>in</strong>terpretation:<br />

the West Norwegian case, pp. 263–291 <strong>in</strong> (Helskog, K. and<br />

Olsen, B., eds) Perceiv<strong>in</strong>g <strong>rock</strong> <strong>art</strong>: social and political<br />

perspectives. Novus Forlag. Oslo.<br />

Mandt, G. 1998. V<strong>in</strong>gen revisited. A gendered perspective<br />

on “Hunters” <strong>rock</strong> <strong>art</strong>, pp. 201–224 <strong>in</strong> (Larsson, L. and<br />

Stjernquist, B., eds) The worldview of prehistoric man.<br />

KVHAA Konferenser 40. Stockholm.<br />

Mandt, G. <strong>2000</strong>. Fragments of ancient beliefs: the snake as a<br />

multivocal symbol <strong>in</strong> Nordic mythology. ReVision 23 (1):<br />

17–22.<br />

Mandt, G. 2001. Women <strong>in</strong> disguise or male manipulation?<br />

Aspects of gender symbolism <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong>, pp. 290–311<br />

<strong>in</strong> (Helskog, K., ed.) Theoretical perspectives <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong><br />

research. Novus Forlag. Oslo.<br />

Mandt, G. 2002. Manipulasjon – metafor – kontekst: om<br />

kjønnsperspektivet i bergkunsten. Tidsperspektiv 1/2: 22–39.<br />

Mandt, G. 2005. Kårstad i Stryn – møtesplass for ulike<br />

kulttradisjoner i eldre jernalder?, pp. 51–67 <strong>in</strong> (Bergsvik, K.<br />

A. and Engevik jr, A., eds) Fra funn til samfunn. Universitetet<br />

i Bergen Arkeologiske Skrifter, Nordisk 1. Bergen.<br />

Mandt, G. and Lødøen, T. 2005. Bergkunst. Helleristn<strong>in</strong>ger i<br />

Noreg. Det Norske Samlaget. Oslo.<br />

Marstrander, S. and Sognnes, K. 1999. Trøndelags<br />

jordbruksristn<strong>in</strong>ger. Vitark 1. Acta Archaeologica Nidrosiensia.<br />

Trondheim.<br />

Melheim, A. L. 2001. Gjennom ild og vann. Graver og depoter<br />

som kilde til kosmologi i bronsealderen i Øst–Norge.<br />

Unpublished masters thesis from Oslo University. Oslo.<br />

Melheim, L. 2004. I mørket er alle katter grå. Om overgangen<br />

til branngravskikk i bronsealderen, pp. 392–421 <strong>in</strong> (Melheim,<br />

L., Hedeager, L. and Oma, K., eds) Mellom himmel og jord.<br />

Oslo Archaeological Series Vol 2. Oslo.<br />

Meller, H. (ed.) 2004. Der geschmiedete Himmel. Die weite Welt<br />

im Herzen Europas vor 3600 Jahren. Theiss. Stuttg<strong>art</strong>.<br />

Mikkelsen, E. <strong>2000</strong>. Erl<strong>in</strong>g Johansen 1919–<strong>2000</strong>. Vik<strong>in</strong>g 63:<br />

7–9.<br />

Milstreu, G. 2001. Tanums Hällristn<strong>in</strong>gsmuseum 50 år 1979–2002<br />

– forandr<strong>in</strong>g og fremskridt. Adoranten 2001: 77–83.<br />

Milstreu, G. 2004a. Rock carv<strong>in</strong>gs of Denmark – the current<br />

situation, pp. 134–141 <strong>in</strong> (Bertilsson, U. and McDermott, L.,<br />

eds) The Valcamonica symposiums 2001 and 2002. National<br />

Heritage Board of Sweden, Report 2004:6. Stockholm.


34<br />

Milstreu, G. 2004b. Museets Arbejdsmark. Adoranten 2004:<br />

113–117.<br />

Milstreu, G. 2005. Internationalt samarbejde. Dokumentation,<br />

bevar<strong>in</strong>g og formidl<strong>in</strong>g, pp. 141–161 <strong>in</strong> (Kaul, F., Stoltze, M.,<br />

Nielsen, F. O. and Milstreu, G., eds) Helleristn<strong>in</strong>ger. Billeder<br />

fra Bornholms bronzealder. Bornholms Museum/Wormanium.<br />

Rønne.<br />

Milstreu, G. and Prøhl, H. (eds) 1996. Dokumentation och<br />

registrer<strong>in</strong>g av hällristn<strong>in</strong>gar i Tanum. Documentation and<br />

Registration of Rock Art 1. Underslös.<br />

Milstreu, G. and Prøhl, H. (eds) 1999. Dokumentation och<br />

registrer<strong>in</strong>g av hällristn<strong>in</strong>gar i Tanum. Documentation and<br />

Registration of Rock Art 2. Underslös.<br />

Morphy, H. 1991. Ancestral connections. Chicago University<br />

Press. Chicago.<br />

Mulk, I-M. and Bayliss-Smith, T. 2001. Anthropomorphic images<br />

at the Padjelanta site, Northern Sweden. Current Swedish<br />

Archaeology 9: 133–162.<br />

Mulk, I-M. and Bayliss-Smith, T. 2006. Rock <strong>art</strong> and Sami sacred<br />

geography <strong>in</strong> Badjelánnda, Laponia, Sweden. Archaeology<br />

and Environment 22. Umeå.<br />

Munkenberg, B-A. 2004. Monumentet i Sv<strong>art</strong>eborg, pp. 17–70<br />

<strong>in</strong> (Claesson, P. and Munkenberg, B-A., eds) Gravar och<br />

ritualer. Bohuslän Museum, Kulturhistorisk Dokumentation<br />

Nr 15. Uddevalla.<br />

Myhre, B. and Øye, I. 2002. Norges landbrukshistorie 1. 4000<br />

f.Kr-1350 e.Kr. Det Norske Samlaget. Oslo.<br />

Nash, G. (ed.) <strong>2000</strong>. Signify<strong>in</strong>g place and space. BAR International<br />

Series 902. Oxford.<br />

Nash, G. 2002. The landscape brought with<strong>in</strong>: a re-evaluation<br />

of the <strong>rock</strong>-pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>g site at Tumlehed, Torslanda, Göteborg,<br />

West Sweden, pp. 176–194 <strong>in</strong> (Nash, G. and Chipp<strong>in</strong>dale, C.,<br />

eds) European landscapes of <strong>rock</strong>-<strong>art</strong>. Routledge. London<br />

and New York.<br />

Nash, G. 2004. Establish<strong>in</strong>g a new narrative. Additional figures<br />

to the pa<strong>in</strong>ted <strong>rock</strong>-<strong>art</strong> panel at Tumlehed, Torslanda parish,<br />

Göteborg, South West Sweden. Adoranten 2004: 20–26.<br />

Nash, G. and Chipp<strong>in</strong>dale, C. (eds) 2002. European landscapes<br />

of <strong>rock</strong>-<strong>art</strong>. Routledge. London and New York.<br />

Nielsen, F. O. 2005. Helleristn<strong>in</strong>gsfund gennem 125 år, pp. 8–23<br />

<strong>in</strong> (Kaul, F., Stoltze, M., Nielsen, F. O. and Milstreu, G.,<br />

eds) Helleristn<strong>in</strong>ger. Billeder fra Bornholms bronzealder.<br />

Bornholms Museum. Rønne.<br />

Nilsen, T. B. 2005. Vedrørende en bergkunstlokalitet i Stjørdalen.<br />

Masteroppgave i arkeologi framlagd vid NTNU i Trondheim,<br />

oktober 2005. Trondheim.<br />

Nilsson, L. E. 2005. Hjul på hällar. Warne Förlag. Sävedalen.<br />

Nistad, D. 2005. The Multivocality of the Bull Symbol. Discussed<br />

by the archaeological material from the Neolithic and the<br />

Bronze Age <strong>in</strong> the Eastern Mediterranean. Unpublished<br />

Masters Thesis from the Archaeological Dep<strong>art</strong>ment at Bergen<br />

University. Bergen.<br />

Nord Paulsson, J. 2002. Ritualiserandet av ett landskap, pp.<br />

113–128 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed.) Bilder av bronsålder. Acta<br />

Archaeologica Lundensia Series <strong>in</strong> 8° 37. Lund.<br />

Nordbladh, J. 1980. Glyfer och rum kr<strong>in</strong>g hällristn<strong>in</strong>gar i<br />

Kville. Akademisk avhandl<strong>in</strong>g, utgiven vid <strong>in</strong>stitutionen för<br />

arkeologi, Göteborgs universitet. Göteborg.<br />

Nordbladh, J. 1981. Knowledge and <strong>in</strong>formation <strong>in</strong> Swedish<br />

petroglyph documentation, pp. 61–79 <strong>in</strong> (Moberg, C-A.,<br />

ed.) Similar f<strong>in</strong>ds? Similar <strong>in</strong>terpretations?. Dep<strong>art</strong>ment of<br />

Archaeology. Göteborgs University. Göteborg.<br />

<strong>Joakim</strong> <strong>Goldhahn</strong><br />

Nordbladh, J. <strong>2000</strong>. Kort dokumentationshistoria för Bohusläns<br />

hällristn<strong>in</strong>gar, pp. 126–134 <strong>in</strong> (Edgren, T. and Task<strong>in</strong>en, H.,<br />

eds) Ristad och målad. Museiverket. Vammala.<br />

Nordbladh, J. 2001. Italienska träskulpturer som hällristn<strong>in</strong>gsfigurer.<br />

Adoranten 2001: 20–22.<br />

Nordbladh, J. 2004a. Towards a history of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research: the<br />

blank version, pp. 144–154 <strong>in</strong> (Bertilsson, U. and McDermott,<br />

L., eds) The future of <strong>rock</strong> <strong>art</strong> – a world review. National<br />

Heritage Board of Sweden, Report 2004:7. Stockholm.<br />

Nordbladh, J. 2004b. Southern Scand<strong>in</strong>avian <strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>in</strong> the<br />

landscape, pp. 142–148 <strong>in</strong> (Bertilsson, U. and McDermott, L.,<br />

eds) The Valcamonica symposiums 2001 and 2002. National<br />

Heritage Board of Sweden, Report 2004:6. Stockholm.<br />

Nordenborg Myhre, L. 2003. Early Bronze Age <strong>in</strong> Southwest<br />

Norway seen <strong>in</strong> a third space perspective, pp. 186–197 <strong>in</strong><br />

(Bergstøl, J., ed.) Scand<strong>in</strong>avian Archaeological practice – <strong>in</strong><br />

theory. Oslo Archaeological Series Nr 1. Oslo.<br />

Nordenborg Myhre, L. 2004. Trialectic archaeology. Monuments<br />

and space <strong>in</strong> Southwest Norway 1700–500 BC. AmS-Skrifter<br />

18. Stavanger.<br />

Nordsted, T. <strong>2000</strong>. Sikr<strong>in</strong>g av grottemalerier i Norge, pp. 100–125<br />

<strong>in</strong> (Edgren, T. and Task<strong>in</strong>en, H., eds) Ristad och målad.<br />

Museiverket. Vammala.<br />

Odner, K. <strong>2000</strong>. Tradition and Transmission. Bantu, Indo-<br />

European and Circumpolar Great Traditions. Bergen Studies<br />

<strong>in</strong> Social Anthropology 54. Bergen.<br />

Olofsson, K-J. 2004. Glösa – transfigur<strong>in</strong>g <strong>rock</strong> <strong>art</strong>. Adoranten<br />

2004: 55–77.<br />

Olsrud, I-M. 2001. Symbols <strong>in</strong> e<strong>art</strong>h and stone. Landscape<br />

as a source to the understand<strong>in</strong>g of <strong>rock</strong> <strong>art</strong>, pp. 251–259<br />

<strong>in</strong> (Helskog, K., ed.) Theoretical perspectives <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong><br />

research. Novus Forlag. Oslo.<br />

Pearce, D. 2004. “Test<strong>in</strong>g” and altered states of consciousness <strong>in</strong><br />

Upper Palaeolithic <strong>art</strong> research. Cambridge Archaeological<br />

Journal 14 (1): 82–85.<br />

Price, N. (ed.) 2001. The archaeology of shamanism. Routledge.<br />

London.<br />

Ramqvist, P. H. 2002a. Rock <strong>art</strong> and settlements. Issues of spatial<br />

order <strong>in</strong> the prehistoric <strong>rock</strong> <strong>art</strong> of Fennoskandia, pp. 144–157<br />

<strong>in</strong> (Nash, G. and Chipp<strong>in</strong>dale, C., eds) European landscapes<br />

of <strong>rock</strong>-<strong>art</strong>. Routledge. London and New York.<br />

Ramqvist, P. H. 2002b. Digitala och andra älgar. Bidrag till<br />

dokumentationen av hällmåln<strong>in</strong>gar, pp. 119–129 <strong>in</strong> (Klang,<br />

L., L<strong>in</strong>dgren, B. and Ramqvist, P. H., eds) Hällbilder<br />

and hällbildernas rum. Studier i Regional Arkeologi 2,<br />

Mitthögskolan. Örnsköldsvik.<br />

Ramqvist, P. H. 2003. Rock <strong>art</strong> <strong>in</strong> Central Norrland (Sweden):<br />

reflections <strong>in</strong> settlement territories, pp. 71–84 <strong>in</strong> (Sognnes,<br />

K., ed.) Rock <strong>art</strong> <strong>in</strong> landscapes – landscapes <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong>.<br />

Det Konglige Norske Videnskabers Selskab Skrifter 4.<br />

Trondheim.<br />

Ramstad, M. <strong>2000</strong>. Veideristn<strong>in</strong>gene på Møre. Teori, kronologi<br />

og dater<strong>in</strong>gsmetoder. Vik<strong>in</strong>g <strong>2000</strong>: 51–86.<br />

Randsborg, K. 1993. Kivik. Archaeology and iconography. Acta<br />

Archaeology 64 (1). Munksgaard.<br />

Re<strong>in</strong>ach, S. 1903. L’<strong>art</strong> et la magie: À propos des pe<strong>in</strong>tures et des<br />

gravures de l’Age du Renne. L’Anthropologie 14: 257–266.<br />

Seitsonen, O. 2004. Shore displacement chronology of <strong>rock</strong><br />

pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs at Lake Saimaa, Eastern F<strong>in</strong>land. Before Farm<strong>in</strong>g<br />

2005 (1): 1–21.<br />

Shumk<strong>in</strong>, V. <strong>2000</strong>. The <strong>rock</strong> <strong>art</strong>, labyr<strong>in</strong>ths, seids and beliefs of<br />

Eastern Lapland’s ancient population, pp. 202–287 <strong>in</strong> (Kare,


A., ed.) Myanndash. Rock <strong>art</strong> <strong>in</strong> the ancient Arctic. Arctic<br />

Centre Foundation. Rovaniemi.<br />

Siikala, A. 2002. Mythic images and shamanism. A perspective on<br />

Kalevala poetry. Academia Scentiarum Fennica. Hels<strong>in</strong>ki.<br />

Simonsen, M. F. and Vogt, D. 2005. Fotsåleristn<strong>in</strong>ger i<br />

gravkontekst: Jong – et nytt funn fra Øst-Norge, pp. 473–487<br />

<strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed.) Mellan sten och järn. Gotarc Serie C.<br />

Arkeologiska Skrifter 59. Göteborg.<br />

Simson, R., Clogg, P., Diaz-Andreu, M. and Larkman, B. 2004.<br />

Towards three-dimensional non-<strong>in</strong>vasive record<strong>in</strong>g of <strong>in</strong>cised<br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong>. Antiquity 78: 692–698.<br />

Sjögren, L. 2005. M<strong>in</strong>oiskt i norr? Om kulturella <strong>in</strong>fluenser från<br />

Kreta till Skand<strong>in</strong>avien, pp. 151–166 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed.)<br />

Mellan sten och järn. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter<br />

59. Göteborg.<br />

Sjöholm, Å. 2003. Scand<strong>in</strong>avian <strong>rock</strong> carv<strong>in</strong>gs and Sard<strong>in</strong>ian<br />

Bronzes. Were their expressions of form born <strong>in</strong> the eastern<br />

p<strong>art</strong> of the Mediterranian? Adoranten 2003: 35–46.<br />

Skoglund, P. 2005. Vardagens landskap. Acta Archaeologica<br />

Lundensia Series <strong>in</strong> 8° 49. Lund.<br />

Skoglund, P. 2006. Hällristn<strong>in</strong>gar i Kronobergslän. Motiv,<br />

myter och dikumentation. University of Lund Institute of<br />

Archaeology, Report Series 97. Lund.<br />

Skogstrand, L. 2005. Krigerrollen som et maskul<strong>in</strong>t ideal i yngre<br />

bronsealder, pp. 659–667 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed.) Mellan sten och<br />

järn. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter 59. Göteborg.<br />

Sl<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g, T. 2002. Digital dokumentasjon og figurtolkn<strong>in</strong>g av<br />

bergmaln<strong>in</strong>ger, pp. 283–296 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed.) Bilder<br />

av bronsålder. Acta Archaeologica Lundensia Series <strong>in</strong> 8°<br />

37. Lund.<br />

Sl<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g, T. 2005. Antropomorfe klippeformasjoner og fangstfolks<br />

kultsted, pp. 489–501 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed.) Mellan sten och<br />

järn. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter 59. Göteborg.<br />

Sognnes, K. <strong>2000</strong>a. Det hellige landskpet: religiøse og rituelle<br />

landskapselementer i et langtidsperspekv. Vik<strong>in</strong>g <strong>2000</strong>:<br />

87–121.<br />

Sognnes, K. <strong>2000</strong>b. Dokumentasjon av bergmalerier i Norge, pp.<br />

46–54 <strong>in</strong> (Edgren, T. and Task<strong>in</strong>en, H., eds) Ristad och målad.<br />

Museiverket. Vammala.<br />

Sognnes, K. 2001a. Prehistoric imagery and landscapes: Rock<br />

Art <strong>in</strong> Stjørdal, Trøndelag, Norway. BAR International Series<br />

998. Oxford.<br />

Sognnes, K. 2001b. When <strong>rock</strong> <strong>art</strong> comes <strong>in</strong>to be<strong>in</strong>g: on the<br />

recognition and acceptance of new discoveries. Rock Art<br />

Research 18 (2): 75–90.<br />

Sognnes, K. 2002a. Bilde, landskap og ritar i Midt-Norsk Ste<strong>in</strong>-og<br />

Bronsalder, pp. 1–22 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed.) Bilder av bronsålder.<br />

Acta Archaeologica Lundensia Series <strong>in</strong> 8° 37. Lund.<br />

Sognnes, K. 2002b. Land of elks – sea of whales. Landscapes of<br />

the Stone Age <strong>rock</strong>-<strong>art</strong> <strong>in</strong> central Scand<strong>in</strong>avia, pp. 195–212<br />

<strong>in</strong> (Nash, G. and Chipp<strong>in</strong>dale, C., eds) European landscapes<br />

of <strong>rock</strong>-<strong>art</strong>. Routledge. London and New York.<br />

Sognnes, K. 2003a. On shorel<strong>in</strong>e dat<strong>in</strong>g of <strong>rock</strong> <strong>art</strong>. Acta<br />

Archaeologica 74: 189–209.<br />

Sognnes, K. 2003b. Bronze Age <strong>rock</strong>-<strong>art</strong> and landscape <strong>in</strong><br />

Trøndelag, Norway, pp. 85–106 <strong>in</strong> (Sognnes, K., ed.) Rock <strong>art</strong><br />

<strong>in</strong> landscapes – landscapes <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong>. Det Konglige Norske<br />

Videnskabers Selskab Skrifter 4. Trondheim.<br />

Sognnes, K. 2003c. Rock <strong>art</strong> research <strong>in</strong> Northern Europe, pp.<br />

12–24 <strong>in</strong> (Bahn, P. G. and Fossati, A., eds) Rock <strong>art</strong> <strong>studies</strong>.<br />

News of the World 2. Oxbow Books. Oxford.<br />

Sognnes, K. 2005. Heritage management ong<strong>in</strong>g astray or<br />

2. Rock Art Studies <strong>in</strong> Northernmost Europe, <strong>2000</strong>–2004 35<br />

follow<strong>in</strong>g the yellow brick road – which is not there?<br />

Norwegian Archaeological Review 38 (1): 53–54.<br />

Swantesson, J. O. H. 2005. Weather<strong>in</strong>g and erosion of <strong>rock</strong><br />

carv<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> Sweden dur<strong>in</strong>g the period 1994–2003: micro<br />

mapp<strong>in</strong>g with laser scanner for assessment of breakdown<br />

rates. Karlstad University Studies 2005:29. Karlstad.<br />

Syvertsen, K. I. J. 2002. Ristn<strong>in</strong>ger i graver – graver med ristn<strong>in</strong>ger,<br />

pp. 151–183 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed.) Bilder av bronsålder. Acta<br />

Archaeologica Lundensia Series <strong>in</strong> 8° 37. Lund.<br />

Syvertsen, K. I. J. 2003. Ristn<strong>in</strong>ger i gravar – graver med<br />

ristn<strong>in</strong>ger. Unpublished master thesis from Bergen University.<br />

Bergen.<br />

Syvertsen, K. I. J. 2005. Rogalands ristn<strong>in</strong>ger i graver som<br />

transformerende og stabiliserende faktorer i tilværelsen, pp.<br />

503–520 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed.) Mellan sten och järn. Gotarc<br />

Serie C. Arkeologiska Skrifter 59. Göteborg.<br />

Sørensen, M-L. S. <strong>2000</strong>. Gender archaeology. Polity Press.<br />

Cambridge.<br />

Task<strong>in</strong>en, H. <strong>2000</strong>. Hällkonsten i F<strong>in</strong>land – forskn<strong>in</strong>gshistoria och<br />

dokumentation, pp. 20–32 <strong>in</strong> (Edgren, T. and Task<strong>in</strong>en, H.,<br />

eds) Ristad och målad. Museiverket. Vammala.<br />

Thackeray, J. F. 2005. Eland, hunters and concepts of “sympathetic<br />

control” expressed <strong>in</strong> Southern African <strong>rock</strong> <strong>art</strong>. Cambridge<br />

Archaeological Journal 15 (1): 27–34.<br />

Thedéen, S. 2003. Life course practices <strong>in</strong> Bronze Age landscapes<br />

of East Central Sweden. Current Swedish Archaeology 11:<br />

97–118.<br />

Thedéen, S. 2004. Gränser i livet, gränser i landskapet. Stockholm<br />

Studies <strong>in</strong> Archaeology 33. Stockholm.<br />

Tilley, Ch. 1991. Material culture and text. The <strong>art</strong> of ambiguity.<br />

Routledge. London.<br />

Tilley, Ch. 1994. A phenomenology of landscape. Berg. Oxford.<br />

Tilley, Ch. 1999. Metaphor and material culture. Blackwell.<br />

Oxford.<br />

Tilley, Ch. 2004. The materiality of stone. Berg. Oxford.<br />

Torseth, I. H., Lødøen, T. K., Torsvik, T. and Mandt, G. 2001.<br />

Sikr<strong>in</strong>g av bergkunst. Forvitr<strong>in</strong>gsfaktorerer og bevar<strong>in</strong>gstiltak.<br />

Undersøkelser av helleristn<strong>in</strong>gsfeltene i V<strong>in</strong>gen, Bremanger<br />

kommune og Hjemmeluft, Alta kommune. Bergkunstrapporter<br />

fra Universitetet i Bergen 2. Bergen.<br />

Tr<strong>in</strong>ks, I., Díaz-Andreu, M., Hobbs, R. and Sharpe, K. E. 2005.<br />

Digital <strong>rock</strong> <strong>art</strong> recordn<strong>in</strong>g: visualis<strong>in</strong>g petroglyphs us<strong>in</strong>g 3D<br />

laser scanner data. Rock Art Research 22 (2): 131–139.<br />

Vänskä, H. <strong>2000</strong>. Mossor och lavar. Ett hot mot hällmåln<strong>in</strong>garna?,<br />

pp. 100–109 <strong>in</strong> (Edgren, T. and Task<strong>in</strong>en, H., eds) Ristad och<br />

målad. Museiverket. Vammala.<br />

Viklund, B-O. 2004. The space of red ochre. The Stone Age<br />

gallery <strong>in</strong> the prov<strong>in</strong>ce of Ångermanland, Northern Sweden.<br />

Adoranten 2004: 41–54.<br />

Viste, S. 2004. Rock-<strong>art</strong> and shamanism, pp. 33–45 <strong>in</strong> (Milstreu,<br />

G. and Prøhl, H., eds) Prehistoric pictures as archaeological<br />

source. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter 50. Göteborg.<br />

Vogt, D. <strong>2000</strong>. Helleristn<strong>in</strong>ger i Onsøy, Fredrikstad kommune,<br />

Østfold. Varia 50. Oslo.<br />

Vogt, D. 2001. Cont<strong>in</strong>uity and Discont<strong>in</strong>uity <strong>in</strong> south Scand<strong>in</strong>avian<br />

Bronze Age <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research, pp. 99–109 <strong>in</strong> (Helskog, K.,<br />

ed.) Theoretical perspectives <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong> research. Novus<br />

Forlag. Oslo.<br />

Vogt, D. 2002. Urban graffiti. Visuelle politiske strategier i det<br />

offentlige rom – en analogi, pp. 315–324 <strong>in</strong> (Hofseth, E.<br />

Høigård, ed.) UKM – en mangfoldig forskn<strong>in</strong>gs<strong>in</strong>stitusjon.<br />

Universitetets Kulturhistoriske Museum. Oslo.


36<br />

Vogt, D. 2006. Helleristn<strong>in</strong>ger i Østfold og Bohuslän. En analyse<br />

av det økonomiske og politiske landskap. Doktoravhandl<strong>in</strong>ger<br />

forsv<strong>art</strong> ved Det humanistiske fakultet, Universitetet i Oslo<br />

Nr 254. Oslo.<br />

Wahlgren, K. H. 1998. Encultured <strong>rock</strong>s. Encounter with ritual<br />

world of the Bronze Age. Current Swedish Archaeology 6:<br />

85–98.<br />

Wahlgren, K. H. <strong>2000</strong>. The lonesome sail<strong>in</strong>g ship: reflections on<br />

the <strong>rock</strong> carv<strong>in</strong>gs of Sweden and their <strong>in</strong>terpreters. Current<br />

Swedish Archaeology 8: 67–96.<br />

Wahlgren, K. H. 2002. Bilder av betydelse. Stockholm Studies<br />

<strong>in</strong> Archaeology 23. Stockholm.<br />

Wahlgren, K. H. 2004. Switch<strong>in</strong>g images on and off. Rock carv<strong>in</strong>g<br />

practices and mean<strong>in</strong>g <strong>in</strong> Bronze Age life-world, pp. 149–165<br />

<strong>in</strong> (Milstreu, G. and Prøhl, H., eds) Prehistoric pictures as<br />

archaeological source. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter<br />

50. Göteborg.<br />

Walderhaug, E. M. <strong>2000</strong>. Some reflection on the implications of<br />

form, context and function <strong>in</strong> <strong>rock</strong> <strong>art</strong> <strong>studies</strong>, pp. 59–69 <strong>in</strong><br />

(Olausson, D. and Vandkilde, H., eds) Form, function and<br />

context: material culture <strong>studies</strong> <strong>in</strong> Scand<strong>in</strong>avian archaeology.<br />

Acta Archaeologica Lundensia Series <strong>in</strong> 8° 31. Lund.<br />

Walderhaug, E. and Walderhaug, O. 1998. Weather<strong>in</strong>g of Norwegian<br />

<strong>rock</strong> <strong>art</strong> – a critical review. Norwegian Archaeological Review<br />

31 (2): 119–139.<br />

Walderhaug, O. 1998. Chemical weather<strong>in</strong>g at <strong>rock</strong> <strong>art</strong> sites <strong>in</strong><br />

western Norway: which mechanisms are active and how<br />

can they be retarded? Journal of Archaeological Science 25:<br />

789–800.<br />

Walderhaug Sætersdal, E. M. and Prescott, C. 2001. Om <strong>in</strong>do<strong>europe</strong>ere,<br />

bergkunst og den arkeologiske diskurs. Primitive<br />

Tider 2001: 125–134.<br />

Walderhaug Sætersdal, E. M. <strong>2000</strong>. Ethics, politics and practices <strong>in</strong><br />

<strong>rock</strong>-<strong>art</strong> conservation. Public Archaeology 1 (3): 163–180.<br />

Walderhaug Sætersdal, T. 2004. Place, people and ancestors.<br />

Archaeology and society <strong>in</strong> Manica, Mozambique. Dr. <strong>art</strong><br />

thesis. Faculty of Arts University of Bergen. Bergen.<br />

Wel<strong>in</strong>der, S. 1998. Neoliticum-bronsålder 3900–500 f.Kr.<br />

Jordbrukets första femtusen år, 4000 f.Kr.-1000 e.Kr. (Myrdal,<br />

J., ed.): 11–236. Natur och Kultur/LTs Förlag. Stockholm.<br />

Whitley, D. S. <strong>2000</strong>. The Art of the Shaman: Rock Art of<br />

California. University of Utah Press: Salt Lake City.<br />

Widholm, D. 1998. Rösen, ristn<strong>in</strong>gar, riter. Acta Archaeologica<br />

Lundensia, Series <strong>in</strong> Prima 4° 23. Lund.<br />

Widholm, D. 2001. The mean<strong>in</strong>g of <strong>art</strong> <strong>in</strong> Bronze Age burial<br />

<strong>Joakim</strong> <strong>Goldhahn</strong><br />

rituals, <strong>in</strong> (Gediga, B., Mierzw<strong>in</strong>ski, A. and Piotrowski, W.,<br />

eds). Die Kunst der Bronzezeit und der Frühen Eisenzeit<br />

<strong>in</strong> Mitteleuropa. Polnische Akademie der Wissenschaften,<br />

Arbeiten der Archäologischen Kommission 14. Biskup<strong>in</strong>.<br />

Wilson, D. 2004. “People talk about heaven…”. Cambridge<br />

Archaeological Journal 14 (1): 86–90.<br />

W<strong>in</strong>ter, L. 2001. Cultural encounters – Mediterranean symbols<br />

<strong>in</strong> the South Scand<strong>in</strong>avian <strong>rock</strong> carv<strong>in</strong>g tradition dur<strong>in</strong>g the<br />

Bronze Age. Cultural <strong>in</strong>teractions <strong>in</strong> Europe and Eastern<br />

Mediterranean dur<strong>in</strong>g the Bronze Age (3000–500 BC)<br />

(Werb<strong>art</strong>, B., ed.): 9–27. BAR International Series 985.<br />

Oxford.<br />

W<strong>in</strong>ter, L. 2005. Rock <strong>art</strong>, landscape and <strong>in</strong>teraction: examples<br />

from Bronze Age Bohuslän, pp. 123–137 <strong>in</strong> (Santos, M. E. and<br />

Meléndez, A. T., eds) Reflexiones sobre Arte Rupestre, paisaje,<br />

forma y contenido. Traballos de Arqueoloxia e Patrimonio 33.<br />

Santiago de Compostela.<br />

Wold, M. 2005. Å skrive om bronsealderreligionen, pp. 521–535<br />

<strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J. red) Mellan sten och järn. Gotarc Serie C.<br />

Arkeologiska Skrifter 59. Göteborg.<br />

Wrigglesworth, M. <strong>2000</strong>. Ristn<strong>in</strong>ger og graver som sted. En<br />

visuell landskapsanalyse. Unpublished masters thesis from<br />

Bergen University. Bergen.<br />

Wrigglesworth, M. 2002. Ristn<strong>in</strong>ger og graver i landskapet, pp.<br />

185–199 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed.) Bilder av bronsålder. Acta<br />

Archaeologica Lundensia Series <strong>in</strong> 8° 37. Lund.<br />

Wrigglesworth, M. 2005. Vagnmotivet i en vestnorsk bronsealderkontekst,<br />

pp. 561–570 <strong>in</strong> (<strong>Goldhahn</strong>, J., ed.) Mellan<br />

sten och järn. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter 59.<br />

Göteborg.<br />

Yates, T. 1993. Frameworks for an archaeology of the body, pp.<br />

31–72 <strong>in</strong> (Tilley, C., ed.) Interpretative Archaeology. Berg.<br />

Oxford.<br />

Økland, I. <strong>2000</strong>. Hulemalerier og rituell “performance”.<br />

Unpublished masters thesis from Tromsø University.<br />

Tromsø.<br />

Østmo, E. 1997. Horses, Indo-Europeans and the importance of<br />

ships. The Journal of Indo-European Studies 25: 285–326.<br />

Østmo, E. 2003. Da nordboene lærte seg å ro. Vik<strong>in</strong>g 2003:<br />

7–29.<br />

Østmo, E. 2005a. Over Skagerak i ste<strong>in</strong>alderen. Noen refleksjoner<br />

om oppf<strong>in</strong>nelsen av havgående f<strong>art</strong>øyer i Norden. Vik<strong>in</strong>g<br />

2005: 55–82.<br />

Østmo, E. 2005b. Anders Hagen 1921–2005. Vik<strong>in</strong>g 2005:<br />

299–301.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!