PUBLICACION SUECIA PERU - Georange
PUBLICACION SUECIA PERU - Georange
PUBLICACION SUECIA PERU - Georange
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Austria<br />
PERÚ – INSPIRACIÓN PARA PELÍCULAS Y DOCUMENTALES SUECOS<br />
<strong>PERU</strong> - EN INSPIRATION FÖR SVENSK FILM<br />
Italy<br />
Basseterre<br />
Roseau<br />
Ukraine<br />
Santiago<br />
Directores suecos de cine se han inspirado a lo largo de los años en la<br />
Kazakhstan<br />
Uruguay<br />
realidad peruana y en temas sociales de actualidad nacional. Torgny<br />
Anderberg (1919-2000) ha seguido durante la mayor parte de su vida<br />
En marzo de 2010, un grupo de artesanos textiles<br />
profesional la vida de los Ashánincas en la selva peruana. Dirigió<br />
suecos visitó el Perú con el fin de encontrarse<br />
Buenos<br />
con<br />
Aires<br />
mars-april<br />
primero “Indígenas en la Amazonía” (1973) y “Aventura en la Selva Chile<br />
cultivadores de algodón ecológico y conocer la<br />
Campa-Campa”, (1979). Luego, por varios años fue imposible ingresar a<br />
empresa peruano sueca Bergman-Rivera, que bomullen och<br />
Romania<br />
la zona debido a la violencia política en el país. Cuando Anderberg y su<br />
transforma la fibra en hilado. Además,<br />
Argentina<br />
la finalidad fue<br />
equipo regresaron luego de 17 años, se dirigieron a los pueblos donde<br />
conocer las antiguas técnicas textiles y encontrarse<br />
habían estado antes y en algunos casos encontraron amigos de antaño.<br />
con artesanos textiles en diferentes lugares del Perú.<br />
En todos lados los lugareños contaron sobre la violencia y el terror<br />
Azerbaijan Visitaron cultivos de algodón en Chincha Alta en el<br />
provocado por el grupo terrorista “Sendero Luminoso”. Anderberg<br />
Bishkek<br />
promete a los indígenas contarle al mundo de las condiciones en las<br />
valle de Cañete y durante un viaje de varios días en el<br />
Bulgaria<br />
cuales se han visto forzados a vivir. Las películas “Solo hay<br />
Georgia<br />
Tbilisi<br />
un sol” (1997) y<br />
sur del país conocieron artesanos y artistas, quienes<br />
Uzbekistan<br />
“El hombre Cóndor” (rodado en 2000 y terminado en 2002) contribuyen a<br />
enseñaron sus técnicas ancestrales y contaron sobre<br />
ese propósito. Todas las películas se han mostrado el cine y/o televisión<br />
sus productos y las condiciones las que laboran hoy<br />
Ankara<br />
Baku<br />
Tashkent Kyrgyzstan<br />
sueca.<br />
en día. La impresión dominante del viaje fue la alta<br />
Armenia<br />
calidad de los productos con las técnicas antiguas que<br />
Mikael Wiström (1950-), director de cine, fotógrafo y periodista/escritor,<br />
Dushanbe<br />
ha venido al Perú varias veces durante décadas para, en una primera<br />
Greece Turkey Turkmenistan<br />
dominan estos artesanos. Sin embargo, quedó la<br />
etapa, describir la lucha campesina en la década de los<br />
Yerevan<br />
70, así como la<br />
sensación de que hacían falta canales de comercialización.<br />
Los participantes del viaje ahora trabajan en diferentes<br />
entornos en Suecia en artículos, seminarios y exhibiciones Tajikistan<br />
Saint Kitts and Nevis<br />
Película de Torgny Anderberg<br />
St. John's<br />
Antigua and Barbuda<br />
Mikael Wiström/Familia Barrientos<br />
Saint Lucia<br />
Castries<br />
dura realidad para las familias pobres que migran a la capital. Durante<br />
35 años, Wiström ha seguido a la familia Barrientos y el destino de sus<br />
integrantes, lo que ha resultado en una trilogía de documentales que<br />
consta de: “La otra orilla” (1991), “Compadre” (2004) y “Familia” (2010). Las<br />
películas se han mostrado tanto en el Perú como en Suecia.<br />
Svenska filmregissörer har under årens lopp blivit inspirerade av den<br />
peruanska verkligheten och aktuella samhällsteman. Torgny Anderberg<br />
(1919-2000) har under större delen av sitt yrkesverksamma liv följt<br />
Ashaninka-indianeras liv inne i Perus regnskog. Han regisserade först<br />
”Indianer i Amazonas” (1973), och ”Djungeläventyret Campa, Campa”<br />
(1979). Under flera år var det sedan omöjligt att ta sig till området pga av<br />
politisk oro och våldsamheter i landet. När Anderberg och hans team<br />
återvände efter 17 år begav de sig till byar där det ibland fanns vänner<br />
kvar från förr. Överallt berättade byborna om våld och terror som<br />
terroristgruppen Sendero Luminoso gjort sig skyldig till. Anderberg<br />
lovar indianderna att berätta för omvärlden under vilka förhållanden de<br />
tvingats leva. Filmerna ”Det finns bara en sol” (1997) och ”Kondormannen”<br />
(inspelad 2000 – färdigställd 2002) bidrar till detta. Samtliga filmer har<br />
visats på biograf och/eller TV i Sverige.<br />
Mikael Wiström (1950-) filmregissör, fotograf,och journalist/författare<br />
har under årtionden återkommit till Peru för att i ett första skede skildra<br />
bondebefolkningens kamp på 70-talet samt den hårda verkligheten för<br />
de fattiga migrantfamiljerna som beger sig till huvudstaden . Han har<br />
under 35 år följt familjen Barrientos och de olika familjemedlemmarnas<br />
öden vilket resulterat i en dokumentärtrilogi bestående av filmerna: ”La<br />
otra orilla” (1991), ”Compadre” (2004) och ”Familia” (2010). Filmerna har<br />
visats både i Sverige och i Peru.<br />
Dominica<br />
Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />
14<br />
ARTESANOS TEXTILES / TEXTILKONSTNÄRER<br />
Ashgabat<br />
que buscan difundir el conocimiento sobre esto y sobre<br />
el Perú como país textil. Se espera poder seguir con<br />
estos viajes de conocimiento y apoyo a la artesanía<br />
textil en forma periódica. Una pequeña exhibición<br />
sobre el viaje y la artesanía textil peruana se inauguró<br />
en Gotland en julio 2011.<br />
Algodón peruano<br />
En resa med fokus på textilt hantverk ägde rum i<br />
2010. En grupp svenska textilhantverkare<br />
kom till Peru för att<br />
Montevideo<br />
träffa odlare av den ekologiska<br />
möta det peruansk-svenska företaget<br />
Bergman-Rivera, som förädlar fiber till garn. Utöver det,<br />
var syftet att lära känna de gamla textila teknikerna och<br />
möta textila hantverkare i olika delar av landet. Man<br />
besökte bomullsodlingar i Chincha alta i Cañetedalen<br />
och under en längre resa i södra delen av landet mötte man<br />
textilhantverkare och konstnärer. Dessa gav kännedom om<br />
dels urgamla tekniker, dels produktionen och dess villkor<br />
idag. Det bestående intrycket av resan är den höga<br />
kvaliteten på produkterna med de gamla teknikerna, som<br />
dessa skickliga hantverkare behärskar. Det framstod klart<br />
att väl fungerande försäljningskanaler saknades. Deltagarna<br />
i resan arbetar nu i olika sammanhang i Sverige med artiklar,<br />
föredrag, utställningar etc för att sprida kunskap om detta<br />
och om Peru som textilland. Förhoppningsvis kommer<br />
dessa resor med inriktning på textilt hantverk kunna<br />
fortsätta årligen. En mindre utställning omkring resan<br />
och peruanskt textilhantverk invigdes på Gotland i juli<br />
2011.<br />
Falkland Islands<br />
Textiles peruanos son<br />
exhibidos en Gotland, Suecia<br />
Artesano en<br />
Taquile, Puno<br />
Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />
15<br />
Sou