1/2013 - Suomen Potilasliiton
1/2013 - Suomen Potilasliiton
1/2013 - Suomen Potilasliiton
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Suomen</strong><br />
4<br />
lehti<br />
Paavo Koistinen<br />
Ordförande för Finlands Patientförbund rf.<br />
Känner jag mig trygg?<br />
I vårt samhälle talar vi mycket om trygghet och om att öka<br />
tryggheten. Det är naturligtvis bra, men behovet av ökad<br />
säkerhet på olika håll talar också om att vårt samhälle inte<br />
alltid är tryggt. Trygghetskänslans motsats är rädsla och osäkerhetens<br />
stressande känsla.<br />
Statistikcentralen har uppskattat att ungefär år 2030 har<br />
ca 25 % av hela Finlands befolkning fyllt 65 år. Efter det<br />
förblir befolkningens åldersstruktur på samma nivå. På grund<br />
av den låga nativiteten blir de äldre människornas andel av<br />
befolkningen relativt sett större samtidigt som antalet hjälpbehövande<br />
och de som är beroende av andra ökar.<br />
Hösten 2003 slutförde en arbetsgrupp för äldre inom Finlands<br />
Patientförbundet en utredning om en värdig ålderdom<br />
och utmaningar i anslutning till det. Arbetet utfördes som<br />
examensarbete av Pauliina Lehtonen, Meira Mäkelä och<br />
Anneli Mörttinen från Diakoni-yrkeshögskolans enhet i Lahtis.<br />
Namnet på projektet var i sin helhet: ”Arvokas vanhuus<br />
– <strong>Suomen</strong> <strong>Potilasliiton</strong> vanhusryhmän arvokortti-kampanja”.<br />
(Värdig ålderdom – arbetsgruppen inom Finlands Patientförbunds<br />
värdekort-kampanj). Arbetet påbörjades redan i<br />
oktober 2001. Som slutresultatet fick vi veta att vård- och<br />
omsorgspersonal är alltför litet till antalet, ökade resurser<br />
krävdes därför att ibland var åldringarna till och med ständigt<br />
hungriga när det inte fanns tillräckligt hjälpare vid måltiderna<br />
så att det skulle ha räckt till åt alla.<br />
”De svarande var rädda för hur och var de skulle vårdas,<br />
när det redan nu är svårt att få vårdplatser. Att komma i pensionsåldern<br />
förorsakade rädsla hos de stora åldersklasserna.”<br />
Det finns verkligen orsak till rädsla därför att redan nu<br />
kan observeras att problemen snarast har ökat. Frågan är hur<br />
man ser det när alltfler åldringar och patienter vårdas inom<br />
hemvården och statistiskt allt oftare är utan anhöriga. Oron<br />
för tryggheten i livet växer när de egna krafterna avtar och<br />
vardagen bör oftast klaras av ensam. Redan hälsostationernas<br />
långa väntetider kan vara övermäktiga för en åldring med<br />
dålig kondition. Också där kan man i dag se tudelningen i<br />
samhället och otryggheten: till hälsostationer och sjukhus<br />
anställs vakter från företag som erbjuder säkerhetstjänster.<br />
Enligt THL´s utredning kostar vårdfelen samhället 400<br />
miljoner – 1 miljard euro per år. Finlands Patientförbund har<br />
LEDARE<br />
gett sitt utlåtande också i denna fråga. Målsättningen skulle<br />
naturligtvis vara att rädda den krympande euromängden,<br />
men hur påverkar det patientens trygghetskänsla och mentala<br />
hälsa? Karikerande kan man säga om patienten klarar sig<br />
helskinnad från hälsostationens mottagning och avdelningen,<br />
hur klarar han otryggheten på gatorna? Man träffar sällan äldre<br />
människor på restaurang på kvällen. Allt fler, i synnerhet<br />
kvinnor, smuttar hemma för att dämpa sin ångest. Kvinnors<br />
alkoholism håller på att öka.<br />
Jag anser inte mig själv vara en räddhågad människa,<br />
men när en aggressiv psykiatrisk patient spottar mig i nacken<br />
i spårvagnen i Helsingfors och när en stupfull ung man<br />
som inte hör till sällskapet överraskande kommer fram och<br />
försöker strypa en under en väns stillsamma 70-års fest på en<br />
restaurang i Norra Finland då börjar trygghetskänslan svika.<br />
Fastän jag är en gammal tyngdlyftare kom jag inte loss från<br />
lås-greppet på grund av att jag nyligen genomgått en handoperation.<br />
Läkaren bedömde greppet som livsfarligt, fastän<br />
jag klarade mig undan större skador. Nu ligger saken hos<br />
myndigheterna. Ändå känns det inte som en stor tröst att<br />
vi i Finland har förhållandevis mindre våld än i USA eller<br />
Ryssland.<br />
I första hand är befolkningens trygghet en känslosak, men<br />
på något sätt underskattas denna synvinkel. Om dessa problem<br />
och orsaker till rädslan lyfts fram börjar omedelbart en<br />
försvarsreaktion och otrygghetskänslan försöker man skjuta<br />
i bakgrunden. Ändå upplever de som är mellan 50-79 år att<br />
poliserna och väktarna ökar trygghetskänslan. De yngre i<br />
åldern 18-24 år litar på andra människor på gatan. Detta<br />
framkom i en trygghetsenkät där Taloustutkimus intervjuade<br />
1200 finländare som beställdes av Turvatiimi (Trygghetsteamet).<br />
Detta kvitteras säkert också med att beställaren är<br />
ett företag som marknadsför säkerhetstjänster. Det ökar inte<br />
trygghetskänslan, men hjälper det att förbigå resultatet av<br />
trygghetsenkäten? Numera lider barnen till och med i daghem<br />
och skola av otrygghetskänsla.<br />
Rädsla får människor att insjukna och en rädd och sjuk<br />
människa blir i allt sämre skick. Den väsentliga frågan är<br />
ändå; hör det till att i välfärdssamhället vara rädd för skolor,<br />
gator och för att bli gammal?
Change language