VAPAAVAHTI • FRIVAKT 3/2013 - Mepa

gementbolag byggdes då för Gustaf Eriksons räkning serier medkylfartyg av två olika storlekar i Norge. Fartygen stod under Bahamasflagg, men erbjöd arbetsplatser för finländska seniorbefäl.– Jag fick direkt jobb som överstyrman på ett av de större Lapponianseriens fartyg , berättar Michael.Fartygen på 400 000 kubikfot var 140 meter långa och gick i över20 knop. Gustaf Erikson samarbetade med investmentbolag somEffJohn, Schauman, TR-Shipping ochHollming. I början av 1990-talet var framtidstron oerhört stor påreefer-marknaden; Sovjetunionen hade fallit och man förutsåg ökadefterfrågan på kyltransporter. Fartygen körde i Lauritzen-poolen.”Mjukt fall” till befälhavareFartygen i Penquinserien var 107 meter långa, 6120 dwt,265 770 kubikfot, 16 knopMichael Laurin på m/s Savonian Reefers kommandobrygga.Fartyget vid inloppet till Panama kanal.Laurins hår klipps på kommandobryggan. I den filippinskabesättningen fanns ofta kunniga barberare.Michael gick från överstyrman till befälhavare på Savonian Reefernär fartyget anlände till Tripoli i Libyen från Tarragona.– Det var det verkliga elddopet som skeppare. Därefter kändesingen hamn svår, skrattar Michael.Savonian Reefer och dess systerfartyg hade en besättning på 17–18man. De högre befälen var skandinaver, övrig besättning kom frånFilippinerna.– Byssapersonalen fick genast lära sig det rätta sättet att kokaärtsoppa, ända från blötläggningen av torkade ärtor, minns Michael.Och just ja, även konsten att värma punsch ...Arbetsskiften var i enlighet med skattereglerna sex månader långa.Ibland var vi tvungna att bo flera dagar i Panama City, varifrån viåkte till hamnstaden Cristobal där besättningsbytena ofta skedde.Kylfartygen trafikerade många intressanta platser. Michael kommerihåg att fartygen även transporterade post från ön Pitcairn tillNya Zeeland och tillbaka. Där finns bara ett tiotal invånare och de ärättlingar till myteristerna från Brittiska flottans fartyg HMS Bounty.De trafikerade även Västafrika, Nord- och Sydamerika och FjärranÖstern.Från reefers tillett roro-fartygMichael seglade som skeppare även på det mindre fartyget EriksonNordic i Penguin- serien. Det mätte 107 meter och hade en volympå 265 770 kubikfot. Fartyget på 6 120 dwt hade med avvikelsefrån den större serien en hastighet på bara 16 knop. Marknaden förkylfartyg utvecklades dock inte som förväntat och investmentbolagensålde kylfartygen. Managementbolaget Gustaf Eriksons flottaminskade.– År 1997 började jag arbeta som befälhavare på roro-fartygetFinnoak som ägdes av Hollming. Gustaf Erikson ansvarade förbesättningen och fartyget var i Finnlines befraktning, berättar Michael.Samtidigt kortades arbetsperioderna: fyra veckors arbete och likalång ledighet. Detta passade familjefadern utmärkt.Finnoak körde rutter på bland annat Östersjön, Mellaneuropa,Storbritannien och Bilbao. På fartyget fanns flera sjömän som arbetatlänge i GE:s flotta. Utöver Michael var det ytterligare ett parsjökaptener från Finnoak som blev lotsar.Michael Laurin som övergått från reguljär linjetrafik till lotsbesökte dock Gustaf Eriksons 100-årsjubileum i Mariehamn för attta del av stämningen och minnas svunna tider. Michael understrykeratt Eriksons fartyg och besättning har ett gott internationellt ryktebåde på haven och i hamnarna. Detta var också den rådande uppfattningenbland övriga festdeltagare.Text: Pekka KarppanenBilder: Pekka Karppanen, Michael Laurin34 Vapaavahti Frivakt 3 / 2013