24.06.2013 Views

poste de re ! terribLe accident au cap-haïtien! - Haiti Liberte

poste de re ! terribLe accident au cap-haïtien! - Haiti Liberte

poste de re ! terribLe accident au cap-haïtien! - Haiti Liberte

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

24 Jen: fèt Tijan Petwo<br />

Orijin fèt Tijan Petwo (Sen Jan<br />

Batis) <strong>re</strong>te yon mistè pou anpil<br />

moun, se yon fèt yo seleb<strong>re</strong> pandan<br />

soltislete, sètadi pandan nuit<br />

ki pi kout nan ane a. Fèt Senjan<br />

se yon se<strong>re</strong>moni boule bwa li ye<br />

kote yo di chalè dife a gen pouvwa<br />

pirifikasyon, yo <strong>de</strong>dye rityèl sa<br />

a pouvwa pou beni kay, pou bay<br />

bonè ak moun ki pral abite ladan<br />

yo. Kidonk, nou wè mouvman krisyanis<br />

nan pran jou sa a an gwo<br />

ponyèt pou l komemo<strong>re</strong> nesans fèt<br />

Senjan Batis. Ta sanble selebrasyon<br />

sa pran nesans li nan kil Jèmanik<br />

ak Seltik. Men nou konnen tou,<br />

fenisyen yo ak siryen yo te konn<br />

seleb<strong>re</strong> l <strong>de</strong>pi lontan. Anfrans, anpil<br />

fedatifis ti<strong>re</strong> anlè, anpil bwa boule<br />

sou latè nan okazyon jou sa a. Nan<br />

peyi Kebèk, yo anonse 24 jen k ap<br />

vini an se konje, pap gen travay, se<br />

yon gwo fèt li ye pou yo.<br />

Lakay, masonlòj yo, fèt byenne<strong>re</strong><br />

Senjan Batis la se yon gwo<br />

jou li ye pou yo. Anpil bwa boule,<br />

pou pirifikasyon ak <strong>de</strong>mann moun<br />

k ap patisipe yo. Tout moun, nan<br />

tout nivo nan lòj la <strong>re</strong>yini jou sa a.<br />

E pèsonn pa gen dwa rate l.<br />

Nan legliz katolik la, se yon<br />

espesyal li ye pou yo tou. Nan pawas<br />

Senjan Batis nan Pòtop<strong>re</strong>ns,<br />

BOUKAN<br />

6<br />

101.9 FM • SCA<br />

Radyo Pa Nou<br />

Emisyon KAKOLA<br />

Konbit Ayisyen pou Ko<strong>re</strong> Lit la ann Ayiti<br />

• Nouvèl •<br />

• Analiz •<br />

• Kòmantè •<br />

• Deba •<br />

Pou yon Ayiti Libe<strong>re</strong><br />

(917) 251-6057<br />

www.RadyoPaNou.com<br />

Mèk<strong>re</strong>di 9-10 pm<br />

<strong>Haiti</strong> Liberté/<strong>Haiti</strong>an Times<br />

G<strong>re</strong>sye, se gwo mès, gwo selebrasyon,<br />

soti 20 pou rive 26 ak 27 jen.<br />

Pèle<strong>re</strong>n soti tout kote nan Pòtop<strong>re</strong>ns,<br />

nan Leyogàn, Kafou, Petyonvil<br />

menm Jakmèl pou vin seleb<strong>re</strong> fèt<br />

Senjan Batis nan G<strong>re</strong>sye. Rad karabela<br />

fè kenken, ti machann fritay,<br />

machann afliba, machann kle<strong>re</strong>n<br />

zo<strong>de</strong>van, bwakochon, fè gwo lavant<br />

paske jou sa a, ou mèt kwè<br />

m si w vle, fòk ou al jete yon kout<br />

zo<strong>de</strong>van nan do Senjan Batis.<br />

Vodouyizan yomenm yon sèl<br />

koulè : mouchwa jòn, rad jòn, y ap<br />

seleb<strong>re</strong> Tijan Petro. Yo rakonte nan<br />

tradisyon vodou a Jan Petwo oubyen<br />

Tijan koulè li se jon. Jou sa anpil<br />

pele<strong>re</strong>n vodouyizan ap fete, se jou<br />

tou si w bezwen pale ak Tijan Petwo<br />

nan tèt yon moun pou w pale<br />

ak li. Gen tout kalte moun nan fèt<br />

sa, bri... plezi tèt kale.. anba drapo<br />

lamizè kolera Mateli ak minista a.<br />

Ou mèt di m sa ou vle, menmsi ou<br />

se pannkotis, advantis, temwen<br />

jewova, ou <strong>re</strong>te yon ayisyen ki soti<br />

an Afrik. Kòd lonbrik tout ayisyen<br />

ma<strong>re</strong> ak tradisyon lafrik ginen...<br />

Jounen jodi a, sèl zam gwo<br />

fòs enperyalis la itilize pou l fè n<br />

tounen zonbi se <strong>re</strong>lijyon. Atè la nan<br />

Bouklin, tout nèg se pastè, dyak...<br />

EMMANUEL<br />

FUNERAL HOME<br />

“An Oasis of Peace”<br />

14300 West Dixie Highway, Miami, FL<br />

110 South Dixie Highway, Lake Worth, FL<br />

Fritz G. Duvigne<strong>au</strong>d<br />

561.502.8244 • 561.588.0302<br />

954.942.0056<br />

Pasteur Enoch Milien<br />

305.949.0603 or 6118<br />

786.487.6836<br />

Emmanuelfuneralhome@yahoo.com<br />

RADIO<br />

PA NOU<br />

1685 Nostrand Avenue<br />

Brooklyn, NY 11226<br />

67 Khz<br />

www.radyopanou.com<br />

Depuis 2002<br />

• Nouvelles<br />

• Analyse<br />

• Publicité<br />

Fondateur: Ju<strong>de</strong> Joseph<br />

Bu<strong>re</strong><strong>au</strong>:<br />

(718) 940- 3861<br />

Studio:<br />

(718) 701- 0220 • (718) 856- 8702<br />

(718) 928- 7022 • (718) 462- 0992<br />

(718) 469- 8511<br />

Kwonik K<strong>re</strong>yòl<br />

Yo tout gen legliz. Anpil nan yo,<br />

menm tanbou yo pa itilize nan legliz<br />

yo ankò, nan lespri yo tanbou<br />

se zafè vodou e zafè vodou se zafè<br />

dyab, malfektè. Vodou se kil zansèt<br />

nou yo li ye... Nou pa di pyès moun<br />

sou latè pou bliye egzistans Bondye<br />

k<strong>re</strong>yatè a. Pa bliye lè nou te anba<br />

chenn lesklavaj, kolon yo te itilize<br />

<strong>re</strong>lijyon pou yo fè n bèkèkè nan<br />

fòse nou batize. Yo te pran nou pou<br />

bèt san moral ak diyite imen. Jodi a,<br />

nan lekòl teyoloji yo, yo te sipoze<br />

ajoute nan pwogram yo, yon kou<br />

sou kilti ak <strong>re</strong>lijyon afriken-sivilizasyon.<br />

Tèm sa yo gen dwa twò gwo<br />

pou yo. Je pèp la kle<strong>re</strong> twòp, sinon<br />

kòb lakolèt la ki moun ki pral peye<br />

li ? Se sak fè kote ki bon nan kilti<br />

nou an, yo pap janm pale sou li. Lè<br />

w rive sou chak nasyon ou wè yo,<br />

mizilman yo ou wè yo, lè w rive sou<br />

ayisyen ou wè tout nasyon nan li :<br />

fransè, meriken. Ki <strong>re</strong>lijyon japonè<br />

yo ? ki bondye yo sèvi ? Bouda. Yo<br />

se youn nan peyi ki pi rich sou latè.<br />

Kit ou se boudis ou mizilman ou ka<br />

kwè nan Bondye pa w e ou viv ak<br />

bondye pa w pou vansman pwòp<br />

peyi w.<br />

Lè w rant<strong>re</strong> anndan legliz, ou<br />

tan<strong>de</strong> se èzili, se ogou, se marinèt<br />

oubyen ogou a menm ki lenmi peyi<br />

a, ki anpeche peyi Dayiti vanse,<br />

savledi ayisyen kwè nan espri vodou<br />

yo twòp. Refleksyon sa yo, se<br />

<strong>re</strong>fleksyon moun ki pa gen lespri,<br />

moun ki avèg ak soud, moun ki<br />

<strong>re</strong>flechi konsa sanble ak yon moun<br />

ki bwè kle<strong>re</strong>n li sou, e se moun k ap<br />

mennen l lakay li.<br />

Lè n pale sou tradisyon Lasenjan,<br />

anpil moun pase se kwè<br />

nou pa kwè nan Bondye. Pa gen<br />

pèp sou latè si l vle evolye pou l<br />

evolye san kilti l, ak <strong>re</strong>lijyon zansèt<br />

li, ga<strong>de</strong> pou wè nan lespri anpil<br />

ayisyen ki Etazini jan yo pran vodou<br />

an. Se sa ki anpeche nou ale pi<br />

lwen. Yo fè nou pa kwè nan valè<br />

nou yo.<br />

Antouka, Ayiti <strong>re</strong>te youn nan<br />

peyi ki pi rich sou latè, se mwayen<br />

nou pa genyen pou esplwate richès<br />

nou yo. Jounen jodi a nou konstate<br />

ak je n byen louvri, gouvènman<br />

Mateli ap vann peyi a ak blan pou<br />

souse san pèp la ak <strong>re</strong>sous peyi a.<br />

Men kòm nou konnen lwa yo la<br />

yon jou sa gen pou l chanje. Tijan<br />

Petwo gen pou l di non. Sètase !<br />

Immaculeé Bakery<br />

& Rest<strong>au</strong>rant<br />

2 Locations en Brooklyn<br />

Spécialités<br />

• Pâtés • Pain • AK-100 • Gâte<strong>au</strong>x<br />

• Jus citron • Bonbon amidon<br />

• Bouchées • Cornets<br />

• Pain patate (sur comman<strong>de</strong>)<br />

• Bouillon (chaque samedi)<br />

• Soupe (chaque dimanche)<br />

1227 Nostrand Avenue<br />

(ent<strong>re</strong> Hawthorne & Winthrop)<br />

Tél: 718.778.7188<br />

1411 Nostrand Avenue<br />

(ent<strong>re</strong> Lin<strong>de</strong>n & Martense)<br />

Tél: 718.941.2644<br />

Nòt pou Laprès tèt kole<br />

òganizasyon popilè yo<br />

Nou konstate <strong>de</strong>pi kominote<br />

entènasyonal la te fin fè vye<br />

eleksyon magouy, pike kole sa yo<br />

pou tabli pouvwa <strong>re</strong>yaksyonè Michel<br />

Joseph Martelly a nan tèt peyi<br />

a, sitiyasyon politik ak sosyo-ekonomik<br />

peyi a ap vin pi mal chak jou.<br />

Eleksyon ki te genyen pou fèt yo <strong>de</strong>pi<br />

nan mwa novanm 2011 pou <strong>re</strong>nouvle<br />

manda yon tyè nan Sena ak kolekvitite<br />

tèritoryal yo pa janm fèt. Yon<br />

gwoup nèg ame ki <strong>re</strong>le tèt yo ansyen<br />

militè, eskadwon lamò e ki abitye<br />

simen dèy nan fanmi ayisyen an e<br />

ki jwenn benediksyon pouvwa anplas<br />

la, gaye nan peyi a ak gwo zam<br />

fannfwa nan men yo. Kòripsyon an<br />

kontinye ap vale tè<strong>re</strong>n nan twa gran<br />

pouvwa Leta yo : Egzekitif, Lejislatif<br />

ak Jidisyè, e li menm rive travèse<br />

fwontyè a. Amandman konstitisyon<br />

an ansyen <strong>re</strong>jim P<strong>re</strong>val la te vle lage<br />

nan gòj pèp la, ki se antant klas dominant<br />

yo, ki te koumanse l <strong>de</strong>pi 1987<br />

ap kontinye sou do mas pèp la. Se<br />

nan sans sa a chi<strong>re</strong>pit ki genyen ant<br />

2 pouvwa yo (Egzekitif ak Lejislatif),<br />

se pou kontinye kenbe mas pèp la<br />

an<strong>de</strong>yò pouvwa politik la.<br />

Sou plan ekonomik se menm<br />

politik neyoliberal, baryè lib, privatizasyon,<br />

<strong>re</strong>vokasyon nan ant<strong>re</strong>priz<br />

piblik yo k ap kontinye. Olye gouvènman<br />

an pran bon jan dispozisyon<br />

pou k<strong>re</strong>ye kondisyon, mete enfrastrikti<br />

pou k<strong>re</strong>ye travay, se ti pwojè<br />

bidon, tèt chat anba grangou, katye<br />

pa m poze, ti manman cheri, Ayiti ap<br />

<strong>de</strong>kole,ti kat woz l ap mete kanpe adwat<br />

agoch pou fè mas pèp yo dòmi.<br />

Pa gen okenn dispozisyon ki pran<br />

pou ankouraje pwodiksyon nasyonal<br />

la, pou peyizan yo jwenn tè, angrè ak<br />

ankad<strong>re</strong>man. Grandon ak gwozouzoun<br />

yo nan Latibonit kontinye ap<br />

fè dappiyanp sou angrè yo epi kontinye<br />

ap chase ti peyizan yo sou tè yo.<br />

Pwojè <strong>re</strong>konstriksyon kapital la pran<br />

yon gwo souflèt. Patwon ak grandon<br />

yo kontinye ap bwè san travayè yo.<br />

Sou plan sosyal, TET KOLE<br />

OGANIZASYON POPILE YO konstate<br />

se piblisite sèlman k ap fèt sou kesyon<br />

edikasyon gratis la, alòske se menm<br />

pwogram sibvansyon Leta a k ap<br />

kontinye nan yon seri lekòl. ONG yo<br />

ap kontinye gaspiye lajan èd imanitè<br />

yo san okenn kontwòl, pandan plizyè<br />

milye moun kontinye ap viv nan<br />

Kan yo sou menas ekspilsyon fòse.<br />

Guarino Funeral Home<br />

Serving the <strong>Haiti</strong>an Community<br />

for Over 30 Years<br />

9222 Flatlands Avenue<br />

Brooklyn, NY 11236<br />

718-257-2890<br />

Kolera-MINISTA ap kontinye touye<br />

pèp ayisyen an. Kadav ap pouri nan<br />

Lopital Jeneral, jenès la pa wè ni <strong>de</strong>van<br />

ni <strong>de</strong>yè, li oblije lage tèt li nan<br />

yon bann vye pratik nan sosyete<br />

a. kondisyon lavi mas pèp yo, nan<br />

katye popilè, nan peyizànri ap vin<br />

pi mal chak jou, pandan klas dominant<br />

yo, okipan yo ak <strong>re</strong>stavèk yo<br />

kontinye ap fè richès yo sou mas<br />

pèp la. Se vye sistèm moun rich ap<br />

vin pi rich, moun pòv ap vin pi pòv<br />

la k ap rapouswiv. Pandan pouvwa<br />

<strong>re</strong>yaksyonè Martelly a t ap pale sou<br />

chanjman ak ripti.<br />

TET KOLE OGANIZASYON<br />

POPILE YO ap fè tout pèp ayisyen an<br />

konnen, chanjman Martelly t ap pale<br />

a se wete tout aki <strong>de</strong>mokratik yo pèp<br />

la te rache nan gwo batay kont diktati<br />

Duvalier yo ak enperyalis meriken<br />

ak ti avantaj mas pèp la te koumanse<br />

genyen yo nan vye <strong>de</strong>mokrasi boujwaz<br />

la :grandon yo ap <strong>re</strong>prann tè<br />

yo, pèp la menm ap sispann patisipe<br />

dirèkteman nan jesyon zafè politik<br />

peyi a, se yon <strong>re</strong>jim anti<strong>de</strong>mokratik k<br />

ap tabli nan peyi a, se dwa politik pèp<br />

ayisyen an yo kontinye ap vyole,<br />

se enjerans gwo peyi enperyalis yo<br />

k ap ranfòse, se souverènte peyi a<br />

k ap kontinye pase anba pye, anviwonnman<br />

nan peyi a k ap koninye<br />

<strong>de</strong>gra<strong>de</strong> nèt al kole. Ti pwojè bidon, k<br />

ap bay yon fanmi 400 goud pa mwa,<br />

ki egal a 13 goud pa jou, pa kapab<br />

wete pèp la nan pov<strong>re</strong>te, katye pa m<br />

poze pa ka pote okenn solisyon ak<br />

pwoblèm fondamantal mas pèp la ap<br />

viv jounen jodi a.<br />

Aprè konsta sa yo, Tèt Kole<br />

Oganizasyon Popilè yo di yo pa ka<br />

<strong>re</strong>te bra kwaze, bouch fèmen <strong>de</strong>van<br />

sitiyasyon peyi a k ap fin <strong>de</strong>gra<strong>de</strong>. Li<br />

ankouraje tout òganizayson popilè,<br />

peyizan, pwog<strong>re</strong>sis nan peyi a kou lòt<br />

bò dlo <strong>re</strong>te byen vijilan fas a gouvènman<br />

piyajè Martelly/Lamothe sa a k<br />

ap anvayi mas pèp la ak manti, blòf,<br />

politik charite, kòripsyon pandan l ap<br />

pran gwo dispozisyon pou ranfòse<br />

eksplwatasyon ak dominasyon gwo<br />

peyi enperyalis yo sou do mas pèp la.<br />

Pou kòdinasyon Tèt Kole òganizasyon<br />

Popilè yo<br />

Yves Pier<strong>re</strong>-Louis<br />

Pier<strong>re</strong> Joseph michaël<br />

oxygène David<br />

Vol. 5, No. 48 • Du 13 <strong>au</strong> 19 juin 2012

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!