poste de re ! terribLe accident au cap-haïtien! - Haiti Liberte
poste de re ! terribLe accident au cap-haïtien! - Haiti Liberte
poste de re ! terribLe accident au cap-haïtien! - Haiti Liberte
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
24 Jen: fèt Tijan Petwo<br />
Orijin fèt Tijan Petwo (Sen Jan<br />
Batis) <strong>re</strong>te yon mistè pou anpil<br />
moun, se yon fèt yo seleb<strong>re</strong> pandan<br />
soltislete, sètadi pandan nuit<br />
ki pi kout nan ane a. Fèt Senjan<br />
se yon se<strong>re</strong>moni boule bwa li ye<br />
kote yo di chalè dife a gen pouvwa<br />
pirifikasyon, yo <strong>de</strong>dye rityèl sa<br />
a pouvwa pou beni kay, pou bay<br />
bonè ak moun ki pral abite ladan<br />
yo. Kidonk, nou wè mouvman krisyanis<br />
nan pran jou sa a an gwo<br />
ponyèt pou l komemo<strong>re</strong> nesans fèt<br />
Senjan Batis. Ta sanble selebrasyon<br />
sa pran nesans li nan kil Jèmanik<br />
ak Seltik. Men nou konnen tou,<br />
fenisyen yo ak siryen yo te konn<br />
seleb<strong>re</strong> l <strong>de</strong>pi lontan. Anfrans, anpil<br />
fedatifis ti<strong>re</strong> anlè, anpil bwa boule<br />
sou latè nan okazyon jou sa a. Nan<br />
peyi Kebèk, yo anonse 24 jen k ap<br />
vini an se konje, pap gen travay, se<br />
yon gwo fèt li ye pou yo.<br />
Lakay, masonlòj yo, fèt byenne<strong>re</strong><br />
Senjan Batis la se yon gwo<br />
jou li ye pou yo. Anpil bwa boule,<br />
pou pirifikasyon ak <strong>de</strong>mann moun<br />
k ap patisipe yo. Tout moun, nan<br />
tout nivo nan lòj la <strong>re</strong>yini jou sa a.<br />
E pèsonn pa gen dwa rate l.<br />
Nan legliz katolik la, se yon<br />
espesyal li ye pou yo tou. Nan pawas<br />
Senjan Batis nan Pòtop<strong>re</strong>ns,<br />
BOUKAN<br />
6<br />
101.9 FM • SCA<br />
Radyo Pa Nou<br />
Emisyon KAKOLA<br />
Konbit Ayisyen pou Ko<strong>re</strong> Lit la ann Ayiti<br />
• Nouvèl •<br />
• Analiz •<br />
• Kòmantè •<br />
• Deba •<br />
Pou yon Ayiti Libe<strong>re</strong><br />
(917) 251-6057<br />
www.RadyoPaNou.com<br />
Mèk<strong>re</strong>di 9-10 pm<br />
<strong>Haiti</strong> Liberté/<strong>Haiti</strong>an Times<br />
G<strong>re</strong>sye, se gwo mès, gwo selebrasyon,<br />
soti 20 pou rive 26 ak 27 jen.<br />
Pèle<strong>re</strong>n soti tout kote nan Pòtop<strong>re</strong>ns,<br />
nan Leyogàn, Kafou, Petyonvil<br />
menm Jakmèl pou vin seleb<strong>re</strong> fèt<br />
Senjan Batis nan G<strong>re</strong>sye. Rad karabela<br />
fè kenken, ti machann fritay,<br />
machann afliba, machann kle<strong>re</strong>n<br />
zo<strong>de</strong>van, bwakochon, fè gwo lavant<br />
paske jou sa a, ou mèt kwè<br />
m si w vle, fòk ou al jete yon kout<br />
zo<strong>de</strong>van nan do Senjan Batis.<br />
Vodouyizan yomenm yon sèl<br />
koulè : mouchwa jòn, rad jòn, y ap<br />
seleb<strong>re</strong> Tijan Petro. Yo rakonte nan<br />
tradisyon vodou a Jan Petwo oubyen<br />
Tijan koulè li se jon. Jou sa anpil<br />
pele<strong>re</strong>n vodouyizan ap fete, se jou<br />
tou si w bezwen pale ak Tijan Petwo<br />
nan tèt yon moun pou w pale<br />
ak li. Gen tout kalte moun nan fèt<br />
sa, bri... plezi tèt kale.. anba drapo<br />
lamizè kolera Mateli ak minista a.<br />
Ou mèt di m sa ou vle, menmsi ou<br />
se pannkotis, advantis, temwen<br />
jewova, ou <strong>re</strong>te yon ayisyen ki soti<br />
an Afrik. Kòd lonbrik tout ayisyen<br />
ma<strong>re</strong> ak tradisyon lafrik ginen...<br />
Jounen jodi a, sèl zam gwo<br />
fòs enperyalis la itilize pou l fè n<br />
tounen zonbi se <strong>re</strong>lijyon. Atè la nan<br />
Bouklin, tout nèg se pastè, dyak...<br />
EMMANUEL<br />
FUNERAL HOME<br />
“An Oasis of Peace”<br />
14300 West Dixie Highway, Miami, FL<br />
110 South Dixie Highway, Lake Worth, FL<br />
Fritz G. Duvigne<strong>au</strong>d<br />
561.502.8244 • 561.588.0302<br />
954.942.0056<br />
Pasteur Enoch Milien<br />
305.949.0603 or 6118<br />
786.487.6836<br />
Emmanuelfuneralhome@yahoo.com<br />
RADIO<br />
PA NOU<br />
1685 Nostrand Avenue<br />
Brooklyn, NY 11226<br />
67 Khz<br />
www.radyopanou.com<br />
Depuis 2002<br />
• Nouvelles<br />
• Analyse<br />
• Publicité<br />
Fondateur: Ju<strong>de</strong> Joseph<br />
Bu<strong>re</strong><strong>au</strong>:<br />
(718) 940- 3861<br />
Studio:<br />
(718) 701- 0220 • (718) 856- 8702<br />
(718) 928- 7022 • (718) 462- 0992<br />
(718) 469- 8511<br />
Kwonik K<strong>re</strong>yòl<br />
Yo tout gen legliz. Anpil nan yo,<br />
menm tanbou yo pa itilize nan legliz<br />
yo ankò, nan lespri yo tanbou<br />
se zafè vodou e zafè vodou se zafè<br />
dyab, malfektè. Vodou se kil zansèt<br />
nou yo li ye... Nou pa di pyès moun<br />
sou latè pou bliye egzistans Bondye<br />
k<strong>re</strong>yatè a. Pa bliye lè nou te anba<br />
chenn lesklavaj, kolon yo te itilize<br />
<strong>re</strong>lijyon pou yo fè n bèkèkè nan<br />
fòse nou batize. Yo te pran nou pou<br />
bèt san moral ak diyite imen. Jodi a,<br />
nan lekòl teyoloji yo, yo te sipoze<br />
ajoute nan pwogram yo, yon kou<br />
sou kilti ak <strong>re</strong>lijyon afriken-sivilizasyon.<br />
Tèm sa yo gen dwa twò gwo<br />
pou yo. Je pèp la kle<strong>re</strong> twòp, sinon<br />
kòb lakolèt la ki moun ki pral peye<br />
li ? Se sak fè kote ki bon nan kilti<br />
nou an, yo pap janm pale sou li. Lè<br />
w rive sou chak nasyon ou wè yo,<br />
mizilman yo ou wè yo, lè w rive sou<br />
ayisyen ou wè tout nasyon nan li :<br />
fransè, meriken. Ki <strong>re</strong>lijyon japonè<br />
yo ? ki bondye yo sèvi ? Bouda. Yo<br />
se youn nan peyi ki pi rich sou latè.<br />
Kit ou se boudis ou mizilman ou ka<br />
kwè nan Bondye pa w e ou viv ak<br />
bondye pa w pou vansman pwòp<br />
peyi w.<br />
Lè w rant<strong>re</strong> anndan legliz, ou<br />
tan<strong>de</strong> se èzili, se ogou, se marinèt<br />
oubyen ogou a menm ki lenmi peyi<br />
a, ki anpeche peyi Dayiti vanse,<br />
savledi ayisyen kwè nan espri vodou<br />
yo twòp. Refleksyon sa yo, se<br />
<strong>re</strong>fleksyon moun ki pa gen lespri,<br />
moun ki avèg ak soud, moun ki<br />
<strong>re</strong>flechi konsa sanble ak yon moun<br />
ki bwè kle<strong>re</strong>n li sou, e se moun k ap<br />
mennen l lakay li.<br />
Lè n pale sou tradisyon Lasenjan,<br />
anpil moun pase se kwè<br />
nou pa kwè nan Bondye. Pa gen<br />
pèp sou latè si l vle evolye pou l<br />
evolye san kilti l, ak <strong>re</strong>lijyon zansèt<br />
li, ga<strong>de</strong> pou wè nan lespri anpil<br />
ayisyen ki Etazini jan yo pran vodou<br />
an. Se sa ki anpeche nou ale pi<br />
lwen. Yo fè nou pa kwè nan valè<br />
nou yo.<br />
Antouka, Ayiti <strong>re</strong>te youn nan<br />
peyi ki pi rich sou latè, se mwayen<br />
nou pa genyen pou esplwate richès<br />
nou yo. Jounen jodi a nou konstate<br />
ak je n byen louvri, gouvènman<br />
Mateli ap vann peyi a ak blan pou<br />
souse san pèp la ak <strong>re</strong>sous peyi a.<br />
Men kòm nou konnen lwa yo la<br />
yon jou sa gen pou l chanje. Tijan<br />
Petwo gen pou l di non. Sètase !<br />
Immaculeé Bakery<br />
& Rest<strong>au</strong>rant<br />
2 Locations en Brooklyn<br />
Spécialités<br />
• Pâtés • Pain • AK-100 • Gâte<strong>au</strong>x<br />
• Jus citron • Bonbon amidon<br />
• Bouchées • Cornets<br />
• Pain patate (sur comman<strong>de</strong>)<br />
• Bouillon (chaque samedi)<br />
• Soupe (chaque dimanche)<br />
1227 Nostrand Avenue<br />
(ent<strong>re</strong> Hawthorne & Winthrop)<br />
Tél: 718.778.7188<br />
1411 Nostrand Avenue<br />
(ent<strong>re</strong> Lin<strong>de</strong>n & Martense)<br />
Tél: 718.941.2644<br />
Nòt pou Laprès tèt kole<br />
òganizasyon popilè yo<br />
Nou konstate <strong>de</strong>pi kominote<br />
entènasyonal la te fin fè vye<br />
eleksyon magouy, pike kole sa yo<br />
pou tabli pouvwa <strong>re</strong>yaksyonè Michel<br />
Joseph Martelly a nan tèt peyi<br />
a, sitiyasyon politik ak sosyo-ekonomik<br />
peyi a ap vin pi mal chak jou.<br />
Eleksyon ki te genyen pou fèt yo <strong>de</strong>pi<br />
nan mwa novanm 2011 pou <strong>re</strong>nouvle<br />
manda yon tyè nan Sena ak kolekvitite<br />
tèritoryal yo pa janm fèt. Yon<br />
gwoup nèg ame ki <strong>re</strong>le tèt yo ansyen<br />
militè, eskadwon lamò e ki abitye<br />
simen dèy nan fanmi ayisyen an e<br />
ki jwenn benediksyon pouvwa anplas<br />
la, gaye nan peyi a ak gwo zam<br />
fannfwa nan men yo. Kòripsyon an<br />
kontinye ap vale tè<strong>re</strong>n nan twa gran<br />
pouvwa Leta yo : Egzekitif, Lejislatif<br />
ak Jidisyè, e li menm rive travèse<br />
fwontyè a. Amandman konstitisyon<br />
an ansyen <strong>re</strong>jim P<strong>re</strong>val la te vle lage<br />
nan gòj pèp la, ki se antant klas dominant<br />
yo, ki te koumanse l <strong>de</strong>pi 1987<br />
ap kontinye sou do mas pèp la. Se<br />
nan sans sa a chi<strong>re</strong>pit ki genyen ant<br />
2 pouvwa yo (Egzekitif ak Lejislatif),<br />
se pou kontinye kenbe mas pèp la<br />
an<strong>de</strong>yò pouvwa politik la.<br />
Sou plan ekonomik se menm<br />
politik neyoliberal, baryè lib, privatizasyon,<br />
<strong>re</strong>vokasyon nan ant<strong>re</strong>priz<br />
piblik yo k ap kontinye. Olye gouvènman<br />
an pran bon jan dispozisyon<br />
pou k<strong>re</strong>ye kondisyon, mete enfrastrikti<br />
pou k<strong>re</strong>ye travay, se ti pwojè<br />
bidon, tèt chat anba grangou, katye<br />
pa m poze, ti manman cheri, Ayiti ap<br />
<strong>de</strong>kole,ti kat woz l ap mete kanpe adwat<br />
agoch pou fè mas pèp yo dòmi.<br />
Pa gen okenn dispozisyon ki pran<br />
pou ankouraje pwodiksyon nasyonal<br />
la, pou peyizan yo jwenn tè, angrè ak<br />
ankad<strong>re</strong>man. Grandon ak gwozouzoun<br />
yo nan Latibonit kontinye ap<br />
fè dappiyanp sou angrè yo epi kontinye<br />
ap chase ti peyizan yo sou tè yo.<br />
Pwojè <strong>re</strong>konstriksyon kapital la pran<br />
yon gwo souflèt. Patwon ak grandon<br />
yo kontinye ap bwè san travayè yo.<br />
Sou plan sosyal, TET KOLE<br />
OGANIZASYON POPILE YO konstate<br />
se piblisite sèlman k ap fèt sou kesyon<br />
edikasyon gratis la, alòske se menm<br />
pwogram sibvansyon Leta a k ap<br />
kontinye nan yon seri lekòl. ONG yo<br />
ap kontinye gaspiye lajan èd imanitè<br />
yo san okenn kontwòl, pandan plizyè<br />
milye moun kontinye ap viv nan<br />
Kan yo sou menas ekspilsyon fòse.<br />
Guarino Funeral Home<br />
Serving the <strong>Haiti</strong>an Community<br />
for Over 30 Years<br />
9222 Flatlands Avenue<br />
Brooklyn, NY 11236<br />
718-257-2890<br />
Kolera-MINISTA ap kontinye touye<br />
pèp ayisyen an. Kadav ap pouri nan<br />
Lopital Jeneral, jenès la pa wè ni <strong>de</strong>van<br />
ni <strong>de</strong>yè, li oblije lage tèt li nan<br />
yon bann vye pratik nan sosyete<br />
a. kondisyon lavi mas pèp yo, nan<br />
katye popilè, nan peyizànri ap vin<br />
pi mal chak jou, pandan klas dominant<br />
yo, okipan yo ak <strong>re</strong>stavèk yo<br />
kontinye ap fè richès yo sou mas<br />
pèp la. Se vye sistèm moun rich ap<br />
vin pi rich, moun pòv ap vin pi pòv<br />
la k ap rapouswiv. Pandan pouvwa<br />
<strong>re</strong>yaksyonè Martelly a t ap pale sou<br />
chanjman ak ripti.<br />
TET KOLE OGANIZASYON<br />
POPILE YO ap fè tout pèp ayisyen an<br />
konnen, chanjman Martelly t ap pale<br />
a se wete tout aki <strong>de</strong>mokratik yo pèp<br />
la te rache nan gwo batay kont diktati<br />
Duvalier yo ak enperyalis meriken<br />
ak ti avantaj mas pèp la te koumanse<br />
genyen yo nan vye <strong>de</strong>mokrasi boujwaz<br />
la :grandon yo ap <strong>re</strong>prann tè<br />
yo, pèp la menm ap sispann patisipe<br />
dirèkteman nan jesyon zafè politik<br />
peyi a, se yon <strong>re</strong>jim anti<strong>de</strong>mokratik k<br />
ap tabli nan peyi a, se dwa politik pèp<br />
ayisyen an yo kontinye ap vyole,<br />
se enjerans gwo peyi enperyalis yo<br />
k ap ranfòse, se souverènte peyi a<br />
k ap kontinye pase anba pye, anviwonnman<br />
nan peyi a k ap koninye<br />
<strong>de</strong>gra<strong>de</strong> nèt al kole. Ti pwojè bidon, k<br />
ap bay yon fanmi 400 goud pa mwa,<br />
ki egal a 13 goud pa jou, pa kapab<br />
wete pèp la nan pov<strong>re</strong>te, katye pa m<br />
poze pa ka pote okenn solisyon ak<br />
pwoblèm fondamantal mas pèp la ap<br />
viv jounen jodi a.<br />
Aprè konsta sa yo, Tèt Kole<br />
Oganizasyon Popilè yo di yo pa ka<br />
<strong>re</strong>te bra kwaze, bouch fèmen <strong>de</strong>van<br />
sitiyasyon peyi a k ap fin <strong>de</strong>gra<strong>de</strong>. Li<br />
ankouraje tout òganizayson popilè,<br />
peyizan, pwog<strong>re</strong>sis nan peyi a kou lòt<br />
bò dlo <strong>re</strong>te byen vijilan fas a gouvènman<br />
piyajè Martelly/Lamothe sa a k<br />
ap anvayi mas pèp la ak manti, blòf,<br />
politik charite, kòripsyon pandan l ap<br />
pran gwo dispozisyon pou ranfòse<br />
eksplwatasyon ak dominasyon gwo<br />
peyi enperyalis yo sou do mas pèp la.<br />
Pou kòdinasyon Tèt Kole òganizasyon<br />
Popilè yo<br />
Yves Pier<strong>re</strong>-Louis<br />
Pier<strong>re</strong> Joseph michaël<br />
oxygène David<br />
Vol. 5, No. 48 • Du 13 <strong>au</strong> 19 juin 2012