HAITIAN CREOLE D-BASE: HAITI PROGRÃS (2004 ... - Potomitan
HAITIAN CREOLE D-BASE: HAITI PROGRÃS (2004 ... - Potomitan
HAITIAN CREOLE D-BASE: HAITI PROGRÃS (2004 ... - Potomitan
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
swadizan KEP blan meriken fabrike a yo di ki ta yon dilè dwòg Yo egzije retou fizik<br />
prezidan Jean-Bertrand Aristide sou pouvwa ke pèp la te ba li Manifestasyon an te<br />
retounen devan legliz Pèpetyèl la sou Bèlè san gran ensidan Òganizatè yo anonse yon<br />
sitin devan anbasad ameriken chak vandredi pou fè anbasadè James B Foley konprann ke<br />
pèp ayisyen p ap janm aksepte kidnapin li a an Vol 22 #20 Yon gwo festival fim nan<br />
Jakmèl Plizyè santèn jakmelyen patisipe nan lansman yon festival samdi 17 jiyè <strong>2004</strong> la<br />
Patrick Nerbal Boucard ki se yonn nan prensipal óganizatè evenman kiltirèl sa a te louvri<br />
ofisyèlman festival la apre James Germain te fin chante Im nasyonal la Patrick Boucard<br />
te pote plis presizyon sou seleksyon 80 fim yo nan premye festival fim sa a nan vil<br />
Jakmèl ki koresponn avèk ane bisantnè endepandans peyi Dayiti Tankou jan sa te prevwa<br />
pwogram lan te kòmanse pou premye jou a avèk yon konsè atis Manno Charlemagne te<br />
òganize sou Gran Ri Jakmèl la nan zòn Avni Baranquilla Patrick Boucard te pale sou<br />
rezon ki fè pwogram lan reyalize ann Ayiti ane sa a ki daprè li se paske Ayiti ap<br />
komemore 200 zan depi li pran endepandans li Li te kontinye pou di inisyativ la sòti tou<br />
bòkote Sant D’A Jakmèl la Pou dezyèm jou a vè 4trè apremidi te genyen yon konferans<br />
pou laprès nan Sant D’A Jakmèl la pou prezante divès reyalizatè ki te prezan Menm aswè<br />
a vè 7tè pwojeksyon fim yo te kòmanse avèk fim ki gen pou tit L’évangile du cochon<br />
créole ki se fim de Michelange Quay avèk Royal Bonbon ki mete an vedèt Charles<br />
Najman Pou klotire sware a gwoup Jahnesta te kreye anpil animasyon nan mitan<br />
popilasyon an ki te manifeste anpil enterè pou evènman kiltirèl la Twazyèm jou a<br />
responsab yo te pwojte plizyè fim ki te enterese tout piblik Jakmèl la ak lòt moun kite fè<br />
deplasman pou vin patisipe nan festival la Pami fim sa yo nou ta site Sen perele yon fim<br />
ki baze sou peyi Kiba eki retrase diferan aspè revolisyon kibèn lan Canne Amère Haiti<br />
Killing the Dream Kanta pou Canne Amère se yon fim ki prezante yon tablo tipikman<br />
ayisyen ki mete toutouni fas kache klas dominant ayisyèn lan nan magouy yo toujou ap fè<br />
pou kenbe sistèm peze souse a sou do mas pèp la depi 1804 pou rive jounen jodi a Malgre<br />
se yon fim ki genyen anviwon 19 lane li toujou parèt aktyèl Apre se te pwojeksyon<br />
Killing the Dream ke Katharine Kean reyalize Se yon lòt dokimantè ki montre diferan<br />
atrosite ak represyon sistematik fòs fè nwa yo ak tout lame Dayiti te enstore nan peyi a<br />
pandan 3 lane koudeta Raoul Cédras la atitid tonton makout yo nan teworize pèp la avèk<br />
konplisite gouvènman meriken Te gen fim fiksyon reyalizatè ayisyen yo tankou I love<br />
Anne La peur d’aimer ak lòt fim ayisyen e etranje ki pandan tout rès semèn lan pwogram<br />
festival fim lan te kontinye pase nan plizyè kote nan vil la tankou Alyans Fransèz Sant<br />
D’A Skakay Se konsa festival fim lan ta pran fen jou dimanch 18 jiyè a avèk yon fim ki<br />
rele La fin des chimères Men anvan sa jounal Ayiti Pwogrè te rankontre yon lòt inisyatè<br />
festival la kise David Bell ki te retrase pou nou istorik festival fim ke li menm tou se yon<br />
sineyas ki fè konnen ke li vwayaje prèske nan lemonn antye avèk fim pa li Li twouve<br />
Jakmèl gen karaktè touristik e non sèlman sa se Jakmèl prèske tout gwo evènman kiltirèl<br />
yo dewoule Se sa k fè se Jakmèl yo chwazi pou kòmanse ak pwogram sa a yon fason pou<br />
bay popilasyon an aksè pou yo wè tout sa kite fèt sou peyi a bagay ki pa pwojte nan peyi<br />
Dayiti men pito nan peyi etranje Li remèsye tout reyalizatè tout medya yo tankou Ayiti<br />
Pwogrè ki te pèmèt pwogram lan reyisi Mobilizasyon pèp la ap pran vitès Aprè yon mès<br />
aksyon gras ki te chante nan legliz Saint Joseph la nan okazyon 51nièm anivèsè nesans<br />
prezidan Aristide plizyè milye manm patizan ak senpatizan Lavalas reponn prezan nan<br />
yon gwo manifestasyon nan lari Pòtoprens jou mèkredi 5 jiyè <strong>2004</strong> la pou mande retou<br />
prezidan Aristide san kondisyon ak liberasyon plizyè diyitè ak manm pati Fanmi Lavalas<br />
<strong><strong>HAITI</strong>AN</strong> <strong>CREOLE</strong> D-<strong>BASE</strong>: <strong>HAITI</strong> PROGRÈS (<strong>2004</strong>) – E. W. Védrine 12